Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av de allmänna villkoren och bestämmelserna för lån från industrilånefonden.

1933-05-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:99, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av de allmänna villkoren och bestämmelserna för lån från industrilånefonden.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 99.

15

Nr 99.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1933 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av de allmänna

villkoren och bestämmelserna för lån från industrilånefonden.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr C. O. Johanson i Huskvarna väckt

motion, nr 164, har hemställts, att riksdagen ville dels förklara, att det

i kungl, kungörelsen angående allmänna villkor och bestämmelser för lån

från industrilånefonden intagna förbehållet, att dylika lån i främsta rummet

böra beviljas åt företag, som ämna igångsätta »för landet nya tillverkningar»,

icke må utgöra hinder för att under en för landet påfrestande

ekonomisk kris, sådan som den nuvarande, lån utlämnas till

den inom landet redan förefintliga industri, som därav kan vara i behov,

dels ock besluta, att räntan å lån, som utlämnas från industrilånefonden

(§§ 6 och 18), skall sänkas från nu stadgade fem procent till något lägre

belopp, som riksdagen behagade bestämma i enlighet med vad i motionen

föreslagits.

I fråga örn de till stöd för berörda framställning åberopade skälen får

utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen bar utskottet i vederbörlig ordning införskattat yttrande

från kommerskollegium. (Bilaga.)

Syftet med förevarande motion, nämligen att bereda ökade kredit- och

räntelättnader för den mindre industrien, synes i viss mån bliva tillgodosett

genom den nya lånefond för ackordslån och förlagslån åt hantverkare,

som utskottet i utlåtande nr 97 tillstyrkt till inrättande.

På grund härav och under hänvisning i övrigt till vad kommerskollegium

i ärendet anfört, hemställer utskottet,

att den av herr Johanson i Huskvarna i ämnet

väckta motionen 11:164 ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 16 maj 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

TJtskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 96.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 99.

Bilaga.

Till riksdagens statsutskott.

Genom remis den 24 februari 1933 har Kungl. Majit anbefallt kommerskollegium

att direkt till utskottet inkomma med yttrande över en av

ledamoten av riksdagens andra kammare, herr C.'' O. Johanson i Huskvarna,

väckt motion, nr 164, örn ändring av de allmänna villkoren och

bestämmelserna för lån från industrilånefonden.

Vidkommande till en början motionärens yrkande, att riksdagen ville

förklara, att det i kungl, kungörelsen den 13 oktober 1927 angående allmänna

villkor och bestämmelser för lån från industrilånefonden (S. F. S.

nr 402), § 14, intagna förbehållet, att industrilån i främsta rummet böra

beviljas åt företag, som ämna igångsätta för landet nya tillverkningar,

icke måtte utgöra hinder för att under en för landet påfrestande ekonomisk

kris, sådan som den nuvarande, lån utlämnas till den inom landet

redan förefintliga industri, som därav kan vara i behov, får kommerskollegium

hänvisa till att författningens ifrågavarande föreskrift uppenbarligen

icke lägger hinder i vägen för att lån utlämnas på sätt motionären

ifrågasatt till redan förefintlig industri och att, enligt hittills tilllämpad

praxis, industrilån i minst lika stor omfattning utlämnats för redan

i gång varande tillverkning som för nya tillverkningar.

Vad härefter angår förslaget, att räntan å lån, som utlämnas från industrilånefonden,

skulle sänkas från i §§ 6 och 18 av ovannämnda kungörelse

stadgade fem procent till något lägre belopp, som riksdagen behagade

bestämma, förslagsvis fyra eller tre och en halv procent, får

kollegium framhålla, att, såvitt man kan döma av inkomna ansökningar,

någon reaktion från lånesökandenas sida mot nu tillämpad räntesats icke

försports. Örn ock räntesatsen under just nu rådande förhållanden icke kan

betecknas såsom särskilt låg, så torde den i jämförelse med fordrad ränta

å lån, som från enskilt håll kunna erhållas till liknande ändamål, vara

snarare lägre än högre. Att kunna vid lån ur industrilånefonden — liksom

ur den med avseende å lånevillkoren likställda manufakturförlagslånefonden

— räkna med en för längre tid fastställd amorteringplan torde

dock för låntagarna vid uppgörandet av kalkyler etc. innebära en fördel,

som mer än väl uppväger det förhållandet, att räntan under viss

del av låneperioden eventuellt må synas något högre än det allmänna

ränteläget. ,

Kollegium har visserligen under senare tid beträffande lån ur en annan

av statens lånefonder, nämligen kraftledningslånefonden, icke velat

motsätta sig en sänkning av låneräntan från 5 procent till en räntesats,

motsvarande vad staten för sin egen upplåning för närvarande i medeltal

har att utgiva. Sagda lån hava emellertid en annan karaktär än

lånen ur industrilånefonden. De förra äro långfristiga lån med en amorteringstid

av 20—30 år och avse i stor omfattning försträckningar till

elektriska distributionsföretag på landsbygden, vilka lida under trycket

av lånebördor för anläggningar med anskaffningsvärden, som erlagts

under ett annat penningvärde och blivit svåra att nöjaktigt förränta med

de avgifter, respektive anläggningar för sina leveranser av elektrisk

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 99.

17

ström numera kunna uttaga av den jordbrukande befolkningen. De senare

lånen äro relativt kortfristiga — i regel med en lånetid av tio år,

varav de två första amorteringsfria — och utdelas företrädesvis till industriföretag,

som utvalts med hänsyn bland annat till ådagalagda förutsättningar

för en lönande drift.

Därjämte får kollegium, med anledning av motionärens hänvisning

till den mindre industriens svårigheter, framhålla att industrilånefonden

icke torde vara avsedd för den mindre industrien. För tillgodoseende av

dennas lånebehov har staten nämligen en särskild lånefond, den s. k.

hantverkslånefonden, ur vilken bland annat mindre industriidkare tilldelas

lån för anskaffande av arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare

arbetsredskap. Vidare kan erinras, att idkare av mindre industri

inbegripas bland de företagare, åt vilka kungl, propositionen till årets

riksdag rörande vissa åtgärder till stöd åt hantverket (nr 221) avser att

bereda tillgång till särskilda ackordslån och förlagslån. Ränta å sistnämnda

s. k. stödlån är i åberopade proposition föreslagen till 4 Vs procent.

Kommerskollegium hemställer, att förevarande motion icke måtte vinna

riksdagens bifall.

Stockholm den 23 mars 1933. , .< v-;.

K. A. FRYXELL.

G. HOLMBERGER.

Gösta Jacobsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

6 sami.

Nr 96- 99.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.