Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning om inteckning i hotelloch restauranginventarier.

1934-02-02 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1934:6, Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning om inteckning i hotelloch restauranginventarier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning om inteckning

i hotell- och restauranginventarier.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

23, vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Ossbahr anfört, att

hotell- och restaurangägare borde beredas möjlighet att använda sina inventarier

såsom säkerhet i laglig form, ävensom yrkat, att riksdagen ville

i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn skyndsam utredning av nu berörda

fråga samt framläggande inför riksdagen så snart ske kan av förslag

till lag örn inteckning i hotell- och restauranginventarier.

Beträffande de skäl, motionären i övrigt anfört till stöd för sitt yrkande,

får utskottet, i den män redogörelse därför ej lämnas här nedan,

hänvisa till motionen.

För upplåtelse av panträtt i lös egendom fordras enligt svensk rätt i allmänhet,

att godset överlämnas till borgenären eller till annan för borgenärens

räkning. Annan säkerhetsrätt än panträtt kan emellertid i vissa

fall upplåtas i lös egendom utan att ägaren behöver avstå från förfoganderätten

över egendomen. Sålunda kan enligt 17 kap. 7 § handelsbaden

och förordningen den 13 april 1883 angående förlagsinteckning den som

har fordran hos utövare av vissa näringar genom förlagsinteckning erhålla

rätt att vid konkurs med förmånsrätt utfå betalning för sin fordran

ur bland annat de till rörelsen hörande inventarierna. Dessa bestämmelser

äga emellertid endast tillämpning å industriell rörelse för vilken i

regel användes drivkraft örn minst fem effektiva hästkrafter eller ock

minst tio arbetare. Enligt lag den 3 juni 1932 kan därjämte inteckning

meddelas i jordbruksinventarier, vilken inteckning jämväl skall medföra

förmånsrätt enligt 17 kap. 7 § handelsbaden. Beträffande skillnaden

mellan panträtt och nu nämnda förmånsrätter må framhållas, att panträtt

i motsats till enbart förmånsrätt är skyddad vid utmätning samt försäljning

av den pantsatta egendomen till tredje man som icke är i god tro.

Vid konkurs är panträtt förenad med bästa förmånsrätt enligt 17 kap. 3 §

handelsbaden och äger sålunda företräde framför bland annat den förmånsrätt

som enligt 17 kap. 4 § handelsbaden tillkommer arbetare med

flera och den förmånsrätt i hyresgäst tillhöriga lösören som enligt 17 kap.

5 § handelshalken tillkommer hyresvärd för hyresfordran med mera. Då

Bihang lill riksdagens protokoll 9 sami. I avd. Nr 0. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 6.

förlagsinteclming oell inteckning i jordbruksinventarier såsom nämnts

icke medföra bättre förmånsrätt än enligt 17 kap. 7 § handelsbaden, föl

jer därav, att de skola utgå först efter nyssnämnda i 17 kap. 4 oell 5 §§

handelsbaden upptagna fordringar.

Beträffande hotell- och restaurangnäringen finnes icke möjlighet att

upplåta Amre sig panträtt med bibehållen besittning för ägaren eller någon

mot förlagsinteckning eller inteckning i jordbruksinventarier svarande

rätt. Den som Adil föi''ArärA7a en hotell- oller restaurangrörelse eller Adil

modernisera en av honom bedriven rörelse är sålunda hänvisad till andra

utvägar för att erhålla kredit. Denna torde vid övertagande aA’ en dylik

rörelse liksom Aud förvärv av nya inventarier till en förut bedriven rörelse

kunna beredas köparen genom att i avbetalnings- eller hyreskontrakt

föreskrives, att inventarierna skola förbliva överlåtarens egendom

intill dess köparen fullgjort sin betalningsskyldighet. Härigenom

undantagas inventarierna från utmätning för köparens gäld och ingå ej

heller i köparens konkurs. Skulle köparen försälja inventarierna, kan

säljaren det oaktat göra sin rätt gällande mot den som icke varit i god

tro. Den ursprungliga köparen kan därjämte bli\m förfallen till ansvar

för förskingring. För en hotell- eller restauranginnehavare, som Adil begagna

redan förvärvade inventarier såsom säkerhet vid en lånetransaktion,

finnas även vissa möjligheter därtill genom att försälja desamma

medelst ett så kallat lösöreköp. Medan köp av lösören som regel ej vinner

giltighet mot säljarens borgenärer så länge godset finnes kvar i säljarens

besittning, kan köpare, enligt förordningen den 20 november 1845 i

avseende på handel örn lösören som köparen låter i säljarens Adini kArarbliva,

få sin rätt till egendomen under alla förhållanden skyddad genom

att vissa formaliteter iakttagas. I rättspraxis har giltighet tillerkänts

dylika lösöreköp även örn aA^sikten därmed endast varit att säkerställa

köparen för en fordran som han äger hos säljaren. Lösöreköp kan dock

endast avse föremål som specificerats i köpehandlingen och köparen torde

därför ej få någon rätt till inventarieföremål som anskaffas i stället för

annat eller som eljest tillkommer. Det bör även framhållas, att lösöreköp

för en hotell- eller restaurangägare, som hyr sina lokaler, är förenat med

särskild risk. Enligt 4 § konkurslagen äger nämligen hyresvärd, som har

förmånsrätt i hyresgästens inventarier för hyresfordran eller skadeersättning,

rätt att söka hyresgästen i konkurs örn denne försäljer sådan egendom

genom lösöreköp samt icke kan visa, att den ÖAu-iga egendom vari

hyresvärden har förmånsrätt är tillräcklig till gäldande av dennes fordran,

För övrigt har lösöreköp, som sker i säker hetssyfte, på grund av sin form

i vissa hänseenden icke samma rättsverkningar som en pantupplåtelse.

Det har också anmärkts, att användande av institutet kommit att iner

eller mindre uppfattas såsom tecken på insolvens.

I detta sammanhang bör nämnas, att vid riksdagen år 1932 väcktes motion

angående förutsättningarna för upphävande av lösöreköpsförordnin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 6.

yell. Första lagutskottet anförde i avgivet utlåtande, nr 35, Iliand annat,

att förordningens bestämmelser även med den tolkning de vunnit i praxis

i flera stycken måste anses till sitt materiella innehall mindre tilli

ställande. I sistnämnda hänseende kunde framhållas, att forordningens

formföreskrifter utan åtskillnad vore att tillämpa & så olikartade transaktioner

som vanliga omsätta i ngsköp oell så kallade säkerhets op. en

bristande överensstämmelsen i sistnämnda fall mellan transaktionens innehåll

och form vore icke blott ägnad att låta en fullt lojal åtgärd framstå

såsom ett skenavtal utan syntes även mången gang kunna leda tili

rättsförlust. De anmärkta förhållandena påkallade enligt utskottets mening

en omfattande revision av lösöreköpsförordningens bestämmelser,

varför utskottet hemställde att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla att Kungl. Majit ville låta verkställa omarbetning av forordningens

bestämmelser samt för riksdagen framlägga det förslag, som

därav kunde föranledas. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen, som

i enlighet därmed avlät skrivelse till Kungl. Majit.

Efter erinran örn de olägenheter som äro förbundna med losorekop gores

i motionen gällande att ett helt nytt rättsinstitut borde inforas sorn

verkligen beredde hotell- och restaurangägare möjlighet att med loide

belåna rörelsens inventarier. Därvid föreslås, att säker hetsrå * 0 ®

och restauranginventarier skulle kunna upplåtas genom inteckning oberoende

av inteckning i fastighet. I fråga örn det slag av säkerhetsmått

som inteckning borde medföra vore önskvärt, att densamma kunde skydda

inteckningshavarens rätt såväl vid utmätning som vid konkurs liksom

kanske även att inteckningen kunde bestå mot köpare som ej varit i god

tro. Men även örn inteckning i hotell- och restauranginventarier ic e

skulle kunna medföra bättre rätt än förlagsinteckning skulle densamma

enligt motionärens mening vara ägnad att för hotell- oell restaurangagarna

underlätta anskaffandet av skälig kredit på billigare villkor.

Med anledning av de förslag, som i motionen framställts, ina erinras

därom att den av Kungl. Majit år 1928 tillsatta jordbruksutredningen

framställde förslag örn en säkerhetsrätt på grund av inteckning i jordbruksinventarier

sorn icke allenast medförde förmånsrätt i konkurs utan

ett slags panträtt. I propositionen nr 10ö till riksdagen ar 193-, ined förslag

till lag örn inteckning i jordbruksinventarier m. m. anförde föredragande

departementschefen härom att den av utredningen föreslagna sakerhetsrätten

knappast hade annat än namnet gemensamt nied panträtt.

Deli saknade i varje fall en av de för panträtt mest karakteristiska egenskaperna,

att principiellt gälla även mot ny ägare av egendomen. Vid försäljning

av de intecknade inventarierna skulle den sålunda liksom en tormånsrätt

utan vidare bortfalla. Att låta inteckningen gälla mot ny ägare

hade nämligen ansetts icke kunna ifrågakomma. Den fria handeln skul e

därigenom i alltför hög grad försvåras. Den huvudsakliga skillnaden

, nelian den panträtt, jordbruksutredningeus förslag avsa ge att skapa ge
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första lagutskottets utlåtande Nr 6.

noin inventarieinteckning, oell den förmånsrätt, förlagsinteckning medförde,

syntes ligga däri, att inventarieinteckning skulle beaktas vid utmätning.

Denna skillnad syntes emellertid i praktiken mången gång ej

bliva av något större värde för inteckningshavaren, enär en gäldenär först

när så gott som samtliga hans tillgångar vore uttömda läte en sin skuld

gå till utmätning. P öreslagen straffbestämmelse för den som genom avyttring

uppsåtligen minskade inteckningshavarens säkerhet syntes ej heller

effektiv eller lämplig. Vidare skulle en företrädesrätt för inventarieinteckning

vid utmätning otvivelaktigt medföra vissa olägenheter. För

att den oprioriterade borgenären genom utmätning skulle kunna erhålla

betalning för sin fordran hos gäldenären måste utmätningen omfatta så

stor del av inventariebeståndet att såväl inventarieinteckningen som den

fordran, för vilken utmätningen sökts, kunde utgå ur köpeskillingen för den

utmätta egendomen. Detta syntes leda till att hela inventariebeståndet

eller åtminstone den större delen därav i regel bomme att utmätas och

försäljas. En sådan utgång skulle ofta komma i strid med såväl inteckningshavarens

som gäldenärens intressen. Erfarenheten från Finland,

där en i viss mån liknande ordning gällde som den av jordbruksutredningen

föreslagna, bestyrkte detta. Vägande anmärkningar syntes vidare

kunna göras däremot att utmätning av enstaka inventarieföremål skulle,

aven örn inteckningshavarens rätt därigenom icke kränktes, leda till att

inteckningshavaren finge ur det utmätta godset undfå betalning framför

utmätningssökanden. Gäldenärens möjlighet att erhålla en tillfällig örn

ock ganska obetydlig kredit utan säkerhet skulle även i hög grad beskäras.

För den ifrågasatta ordningens genomförande förutsattes slutligen omfattande

och ingripande författningsändringar samt ett synnerligen invecklat

system av kontrollföreskrifter. På grund av det anförda kunde

departementschefen icke förorda, att vid utmätning för annans fordran

inventarieinteckning skulle beaktas och berättiga till betalning framför

utmätningssökanden. Därmed hade ock huvudskälet för den av jordbruksutredningen

föreslagna panträttskonstruktionen bortfallit. I enlighet härmed

föieslogs i propositionen, att inteckning i jordbruksinventarier allenast

skulle medföra samma förmånsrätt som förlagsinteckning, vilket förslag

efter hemställan av första lagutskottet bifölls av riksdagen.

Samtidigt med propositionen angående lag örn inteckning i jordbruksinventarier

förelädes riksdagen en proposition, nr 107, med förslagtill

lag örn ändring i vissa delar av förordningen angående förlagsinteckning.

Av den redogörelse som lämnades i sistnämnda proposition angående

utredningsarbetet före förslagets framläggande framgår, att i vissa

yttranden förordats en utvidgning av förordningens tillämpningsområde

till skilda näringsgrenar såsom — förutom jordbruk — hantverk, transportföretag,

restaurationsrörelse, apoteksverksamliet och handelsrörelse.

Beträffande dessa förslag anförde departementschefen allenast, att det

synts tydligt att bortsett från jordbruksnäringen tillräckliga skäl icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 6.

5

förelåge att för det dåvarande avvika från den gällande rättens grunduppfattning

i detta avseende. Någon dylik utvidgning föreslogs icke heller

inom riksdagen.

Då hotell- och restaurangnäringens omfattning är av betydelse för bedömande

av den genom motionen väckta frågan, må här intagas följande

uppgifter ur socialstyrelsens undersökning rörande arbetsförhållandena

inom hotell- och restaurangnäringen 1929/1930.

Företagsgrupper m. m.

Antal

företag

Därav med

särskilt

anställd

personal

Antal

sysselsatta

personer

Därav

särskilt

anställd

personal

A. Ars företag.

Restauranger med spriträttigheter I och

l II klass .......................................

74

74

3,224

3,137

i Folkrestauranger med spriträttigheter-..

ne

116

2,989

2,939

Restauranger med endast vin- och öl- rättigheter ....................................

141

139

2,008

1,837

Ölkaféer.........................................

884

813

5,120

3,922

Andra kaféer, kafékonditorier o. d.......

8,585

3,596

22,641

9,093

Hotell med spriträttigheter ...............

207

207

7,925

7,467

Övriga hotell och pensionat ...............

2,682

1,372

10,946

5,489

B- Säsongförelag.

Restauranger med spriträttigheter I och

II klass .......................................

53

50

'' ''

2,242

2,168

Kolkrestauranger med spriträttigheter...

6

6

84

72 1

Restauranger med endast vin- och öl- rättigheter ...................................

36

35

642

589

Ölkaféer................. ........................

79

68

684

581

Andra kaféer, kafékonditorier o. d.......

855

443

2,738

1,538

Hotell med spriträttigheter ..............

34

34

1,420

1,335

Övriga hotell och pensionat...............

442

321

2,902

1,872

C- Samtliga förelag ...........

14,194

7,274

65,565

42,039

Av företagen sysselsatte 570 mellan 10—24 anställda, 219 mellan 25—49

anställda och 118 företag 50 eller fler anställda.

Ur »Främlingsstatistik», som utarbetats av Svenska trafikförbundet, kan

även antecknas, att sammanlagda beloppet av de utlägg turister haft i

Sverige jämte viss rederiinkomst, omsatt här i riket, beräknats för

Ar 1927 till 26,710,000 kronor Är 1930 till....... 31,334,000 kronor

» 1928 » ........ 26,290,000 » » 1931 » 24,832,000 »

» 1929 » 25,899,000 » » 1932 » 26,500,000 » .

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Första lagutskottets utlåtande Nr 6.

Härtill komrne utlägg vid affärsresor samt transitoresor med tillhopa

cirka 10 miljoner kronor per år.

Beträffande främmande rätt må slutligen nämnas, att i Norge enligt

lag den 24 juni 1931 såsom tillbehör till fast egendom kunna pantsättas inventarier

som brukas till hotelldrift på fastigheten. Bestämmelsen äger

dock icke tillämpning på hotell som icke har minst 10 gästrum utom matrum,

salonger och dylikt. I Danmark kan underpant upplåtas i lös egendom

i allmänhet genom »tinglysning». Enligt finsk rätt synes säkerhetsrätt

icke kunna upplåtas i hotell- eller restauranginventarier utan vanlig

pantsättning. I åtskilliga främmande länder lia statsmakterna ingripit

med större eller mindre understöd till hotell- och restaurangnäringen.

Redogörelsen härovan torde visa, att hotell- och restaurangnäringen i

vårt land saknar lämplig form för belåning av inventarier. Det synes

även uppenbart, att detta förhållande är ägnat att vålla hotell- och restaurangägarna,

för vilka inventarierna mången gång utgöra deras huvudsakliga

tillgång, avsevärda olägenheter. I betraktande av hotell- och restaurangnäringens

omfattning och stora betydelse synes det fördenskull böra

tagas under övervägande i vad mån det kan skapas möjlighet att belåna

hotell- och restauranginventarier på ett lämpligt sätt.

För besvarande av denna fråga fordras emellertid en noggrann prövning

av alla de olägenheter, som kunna tänkas uppkomma genom tillskapande

av en ny säkerhetsrätt för ett speciellt fall. Det är därvid till en början

synnerligen angeläget att rubbning av den i 17 kap. handelsbalken stadgade

förmånsrättsordningen i görligaste mån undvikes. Redan av denna orsak

möta starka betänkligheter att såsom motionären ifrågasatt införa en

i den svenska rätten hittills okänd form av underpant eller mellanform

mellan pant och förmånsrätt. Såsom utskottet förut nämnt väcktes av

jordbruksutredningeu förslag örn införande av en liknande mellanform i

fråga örn jordbruksinventarier. De skäl som av departementschefen anfördes

däremot äga enligt utskottets mening i allt väsentligt giltighet

även i fråga örn den föreslagna säkerhetsrätter! i hotell- och restauranginventarier.

Utskottet måste fördenskull ställa sig avvisande till tanken

att införa en säkerhetsrätt i hotell- och restauranginventarier av nu antydd

beskaffenhet.

Emellertid äro i övrigt olika alternativ tänkbara. Utskottet vill härvid

erinra örn riksdagens ovannämnda skrivelse till Kungl. Majit med begäran

att Kungl. Majit ville låta verkställa omarbetning av den så kallade lösöreköpsförordningen.

Vid den utredning, som med anledning därav lärer

lia påbörjats, kunna förslag tänkas framkomma ägnade att ersätta de nuvarande

lösöreköpen med någon form av pantsättning som medger att

egendomen förblir i säljarens vård. Utan att vilja föregripa utredningen

härom anser sig likväl utskottet kunna uttala en förmodan att användningen

av en dylik panträtt skulle möta avsevärda svårigheter beträf
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande Nr 6.

tande hotell- oell restaurangföretag med deras relativt hastiga förbrukning

och därav följande täta förnyelse av inventarierna. Härtill kommer,

att personalens lönefordringar skulle komma i efterhand och ätt en

sådan panträtt i de fall, då hotell- eller restaurangägaren förhyr lokalerna,

skulle medföra samma fara som lösöreköp för hyresvärds förmånsrätt

i hyresgästens inventarier för hyresfordran eller skadeståndsanspråk.

Såsom utskottet påpekat har sistnämnda fara vid lösöreköp

medfört, att de förklarats utgöra särskild anledning för hyresvärden att

söka hyresgästen i konkurs.

Däremot synes det utskottet icke uteslutet att en säkerhetsrör i hotell-

och restauranginventarier skulle kunna tillskapas i anslutning till

det nuvarande förlagsinteckningsinstitutet. Man torde för övrigt med

fog kunna påstå, att en hotell- eller restaurangrörelse uti flera hänseenden

är jämförlig med en industri. För en anordning av nu angiven natur kan

även åberopas, att en sådan säkerhetsrätt icke skulle inkräkta på personalens

förmånsrätt enligt 17 kap. 4 § eller hyresvärdens förmånsrätt enligt

17 kap. 5 § handelsbalken.

Ehuru utskottet sålunda funnit vissa skäl tala för införande av inteckning

i hotell- och restauranginventarier med samma rätt som förlagsinteckning,

vill utskottet likväl betona, att frågan kräver en mera ingående

undersökning. Det torde härvid endast behöva erinras örn de svårigheter

som yppa sig att på ett lämpligt sätt avgränsa de företag vilka skulle

kunna bliva föremål för inteckning. Vid de år 1932 genomförda ändringarna

i förordningen örn för]agsinteckning ha visserligen, såsom förut

nämnts, önskemål örn utvidgning av förordningens tillämpningsområde

till bland annat restaurationsrörelse varit under Kungl. Maj:ts bedömande

utan att föranleda någon åtgärd, men med hänsyn till de skäl som av

utskottet nu anförts vill utskottet dock förorda, att Kungl. Maj:t låter

frågan bliva föremål för ny utredning.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit ville verkställa utredning i vad mån säkerhetsrätt

i inventarier kan införas inom hotell- och restaurangnäringen

samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 2 februari 1934.

På första lagutskottets vägnar i

A. ÅKERMAN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 6.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

tran lörsta kammaren: herrar Åkerman, Anderson i Hägelåkra, Klefbeck, Bissmark,

Norling, Svenson i Eskhult, Öhman och Karlsson i Gillberga;

från andra kammaren: herrar Linnér*, Lindqvist, Hedlund i Östersund*, K. A. Westman,

Sjögren*, Olsson i Rimforsa*, Olsson i Mellerud* och Rudén.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

340365. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:27 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om epidemisjukvårdens och harnmorskeväsendets överförande till landstingens förvaltningsutskotts eller de s. 13 i texten