Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss skärpning av det ledamot i aktiebolags styrelse åvilande ansvar.

1934-02-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1934:7, Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss skärpning av det ledamot i aktiebolags styrelse åvilande ansvar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss

skärpning av det ledamot i aktiebolags styrelse åvilande

ansvar.

I eu inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 24,

vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Ossbahr föreslagit, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit vid pågående

utredning angående omarbetning av aktiebolagslagstiftningen måtte

beakta jämväl behovet av lagstiftning av i motionen angivet innehåll samt

skyndsamt för riksdagen framlägga det eller de lagförslag, vartill utredningen

i nu ifrågavarande hänseende kunde föranleda.

I motionen anföres bland annat, att åtskilliga rättegångar på senare tid

ådagalagt, att styrelser eller enskilda styrelseledamöter för aktiebolag icke

sällan i för allmänheten avsedda berättelser och andra uppgifter rörande bolagets

ekonomiska ställning med mera lämnat meddelanden med vilseledande innehåll.

Den felaktiga uppfattning örn bolagets ekonomi, som härigenom bibragtes

allmänheten, kunde emellertid lätteligen vid därav föranledda köp av aktier

i bolaget, obligationer eller dylikt medföra allvarliga ekonomiska förluster.

Därvid kunde icke alltid sådant uppsåt och kausalsammanhang påvisas, att

straffbestämmelserna örn bedrägeri skulle kunna bliva tillämpliga. Visserligen

kunde straff ådömas en styrelseledamot, vilken mot bättre vetande i skriftlig

handling, som framlades å bolagsstämma eller annorledes liölles tillgänglig

för aktieägarna, meddelade oriktig uppgift rörande bolagets angelägenheter.

Detta stadgande vore emellertid tillkommet såsom ett skydd för bolagets aktieägare

och icke för allmänheten, varjämte åtal för brottet preskriberades inom

mycket kort tid. Det kunde sålunda ofta inträffa, att en person handlade på

grund av vilseledande uppgifter av ovan angivet slag och därigenom lede förlust,

utan att den eller de för uppgifterna ansvariga kunde ådömas straff eller

skadestånd. Detta förhållande måste betraktas såsom en allvarlig lucka i vår

lagstiftning. Erforderliga straffbestämmelser borde fördenskull skyndsamt införas.

Fråga om en omarbetning av aktiebolagslagstiftningen har, såsom motionären

nämnt, upptagits av Kungl. Majit. I propositionen nr 205 till riksdagen år

1933 anförde sålunda chefen för justitiedepartementet bland annat:

Efter tillkomsten av 1910 års aktiebolagslagstiftning hade följt en tidsperiod,

kännetecknad av en utveckling på det ekonomiska området, som knappast

syntes hava varit förutsedd av lagstiftaren. År 1924 vidtogos vissa

ändringar i aktiebolagslagen, men erfarenheten hade visat, att denna för hela

samhällsekonomien viktiga lagstiftning i betydelsefulla delar likväl ej motsvarade

de fordringar, som borde ställas på densamma, utan krävde en mera

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 1 avd. Nr 7.

207 S4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

genomgripande omarbetning. Frågan härom hade upptagits till övervägande

inom justitiedepartementet under hösten år 1932. Då erfarenheten och i synnerhet

på senaste tid timade händelser särskilt understrukit behovet av snara

åtgärder till åvägabringande av effektivare revision i aktiebolag, igångsattes

inom departementet en utredning rörande ändring i aktiebolagslagens bestämmelser

örn revision, och i syfte att kunna framlägga förslag redan till riksdagen

år 1933 begränsades behandlingen av ämnet till de spörsmål vilkas

lösande ansågs mest angeläget, nämligen huru större säkerhet skulle kunna

beredas för en sakkunnig, objektiv och utan bihänsyn bedriven revision samt

om de närmare kompetensvillkoren för revisor. På grundval av den verkställda

utredningen upprättades en promemoria med utkast till ändring i aktiebolagslagens

bestämmelser i förevarande hänseende. Promemorian jämte utkastet

remitterades för yttrande av ett antal myndigheter och enskilda sammanslutningar.

Lagutkastets utarbetande hade förestavats av önskan att snarast få avhjälpt

en mera påfallande brist på ett för det allmänna intresset viktigt område av

aktiebolagslagstiftningen. De föreslagna nya bestämmelserna hade därvid enligt

sakens natur måst anknytas till aktiebolagslagens övriga stadganden sådana

dessa för närvarande vore utformade. Det kunde emellertid icke förnekas

att det på detta område vore förknippat med vissa olägenheter att framgå på

de partiella reformernas väg. Sålunda syntes vara ostridigt att aktiebolagslagen

krävde en omarbetning, sträckande sig över centrala delar av lagstiftningen.

Behovet därav hade trängt sig fram med sådan styrka att eventuella

ändringar på enstaka punkter icke kunde giva fog för ett dröjsmål med en

mera vittsyftande omarbetning. Och vid en sådan kunde lagen i revisionsfrågan

närstående spörsmål tänkas erhålla en omgestaltning som påverkade även

nämnda frågas lösning. Ett övervägande av de olika synpunkter som inverkade

på frågans bedömande hade fört departementschefen till den ståndpunkten

att man för att säkra ett bestående gott resultat av en reform i revisionsfrågan

gjorde bäst i att upptaga den till behandling i det större sammanhang varom

nyss nämnts. Med hänsyn till vad förut anförts kunde dock denna väg icke

förordas under annan förutsättning än att arbetet efter den vidare linjen igångsattes

snarast.

Departementschefen föreslog således att en utredning igångsattes rörande

en allmän omarbetning av aktiebolagslagstiftningen. Denna borde därvid i sin

helhet göras till föremål för granskning. Bland frågor vilka borde ägnas särskild

uppmärksamhet hade en del redan förut antytts. Dit hörde spörsmålet

huruvida alltefter företagens beskaffenhet borde i lagstiftning införas på olika

sätt reglerade former av aktiebolag. En viktig fråga gällde förvaltningens ordnande,

förvaltningsorganets sammansättning, dess förhållande till aktieägarna

och ansvarigheten för förvaltningen; bland annat borde undersökas ändamålsenligheten

av något system ungefärligen motsvarande det tyska, innebärande en

klyvning av funktionerna såsom företagsledning och såsom övervakande representantskap

för aktieägarna, Revisionsfrågan borde upptagas i hela sin vidd;

undersökningen borde således omfatta icke blott reglerna örn revisorernas tillsättande

och deras kompetens utan även vilka närmare bestämmelser som

kunde erfordras rörande deras verksamhet samt granskningens föremål och

omfattning. Under övervägande borde jämväl tagas huruvida ändrade bestämmelser

tarvades för betryggande anordningar ifråga örn aktiebolags bildande

samt om sättet för inbetalning av aktiekapitalet och förändringar av detsamma.

Befogad syntes vidare en omprövning av bestämmelserna örn upprättande av

balansräkning m. m. i syfte att klara och fullständiga upplysningar måtte

föreligga till bedömande av företagets ställning. Icke minst betydelsefullt vore

det av aktiebolagslagstiftningen ännu obeaktade spörsmålet i vad mån sär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

3

skilda bestämmelser påkallades i anledning av den numera allmänt använda

företagsformen med huvudbolag och dotterbolag samt beträffande koncerner,

övervägas borde ock vad som kunde åtgöras för att trygga aktieägarminoritets

behöriga intressen — en fråga som syntes vara av särskild vikt beträffande

nyss omförmälda företagsformer. Här hade blott i korthet angivits några av

de uppgifter som mötte vid utredningen. Säkerligen komme man vid en allmän

översyn av lagstiftningen i ämnet att jämväl ställas inför en mångfald andra

spörsmål. Exempelvis kunde erinras örn den vid Kooperativa förbundets kongress

år 1932 beslutade framställningen till Kungl. Maj:t örn förbättringar i

lagstiftningen rörande kapitalbildningen inom aktiebolag.

I anslutning till det anförda föreslogs i propositionen, att riksdagen till

bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen

för budgetåret 1933/1934 måtte anvisa ett extra reservationsanslag å

20,000 kronor. Propositionen blev, efter hemställan av statsutskottet, bifallen

av riksdagen. Kungl. Majit har därefter under år 1933 tillkallat en kommitté

för verkställande av ifrågavarande utredning. I årets statsverksproposition

hemställes om nytt anslag för fortsättande av kommitténs verksamhet under

nästkommande budgetår.

Att vår lagstiftning uti de av motionären angivna hänseenden är behäftad

med svåra brister har blott alltför klart blivit av senare tids erfarenheter ådagalagt.

Såsom departementschefen anfört i propositionen nr 205 till riksdagen

år 1933 har emellertid där omförmäld fråga örn en speciell reform inom aktiebolagslagstiftningen

ansetts icke böra upptagas till behandling annat än i sammanhang

med en omarbetning av nämnda lagstiftning i dess helhet. Huru angeläget

det än kan synas, att såsom motionären framhållit särskilt straffbestämmelserna

på området skyndsamt revideras, torde likväl även denna fråga så

nära sammanhänga med aktiebolagens organisation över huvud, att den icke

lämpligen kan utbrytas till behandling särskilt för sig. På grund härav och

då de av motionären anförda synpunkter givetvis komma att uppmärksammas

av den tillsatta aktiebolagskommittén, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 2 februari 1934.

På första lagutskottets vägnar:

A. AKERMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Anderson i Hägelåkra, Klefbeck,

Bissmark, Norling, Svenson i Eskhult, Öhman och Karlsson i Gillberga;

från andra kammaren: herrar Hedlund i Östersund*, K. A. Westman, Sjögren''*,

Olsson i Rimforsa*, Olsson i Mellerud*, fröken Wellin samt herrar Berg och

Rudén.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.