Andra lagutskottets utlåtande Nr 2■
1934-02-01 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1934:2, Andra lagutskottets utlåtande Nr 2■
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 2■
1
Tfr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 1 februari 1934 kl. 1/2o e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner örn epidemisjukvårdens
och b ammor skev äscndets överförande till
landstingens förvaltningsutskotts eller deras sjukvårdsavdelningars
verkställighet och förvaltning samt
örn förste provinsialläkares inträde såsom självskriven
ledamot av förvaltningsutskott eller dess sjukvardsavdelning.
Andra lagutskottet Ilar till behandling i ett sammanhang förehaft tre inom
första kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 5, 6
och 7, alla av herr Källman.
I motionen I: 5 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till gällande
epidemilag av den 19 juni 1919 22 § foga följande bestämmelser:
»Landsting äger besluta, att förvaltningen av dess epidemisjukhus och de
i denna lag för epideminämnd stadgade uppgifter må överlåtas på landstingets
förvaltningsutskott, eller, örn sjukvårdsavdelning finnes, på denna.
Har landsting beslutat, såsom i föregående stycke sägs, är förste provinsialläkaren
i länet självskriven ledamot i förvaltningsutskott eller sjukvårdsavdelning
vid behandling av frågor enligt denna lag.»
I motionen I: 6 har yrkats, att riksdagen måtte besluta att till lag örn anställande
av distriktsbarnmorskor av den 28 mars 1919 2 § foga bestämmelser
av följande lydelse:
»Landsting äger besluta, att dess förvaltningsutskott eller, om ^sjukvårdsavdelning
finnes, denna skall hava skyldighet att fullgöra alla de åligganden,
som enligt denna lag eljest tillkommer barnmorskestyrelse. .
Har landsting beslutat, såsom i föregående stycke sägs, är förste provinsialläkaren
i länet självskriven ledamot i förvaltningsutskott eller sjukvårdsavdelning
vid behandling av frågor enligt denna lag.»
I motionen I: 7 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till lag örn
vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus den 22 juni 1928 8 § foga
ett nytt stycke av följande lydelse:
»Har landsting beslutat, att förvaltningen av dess epidemisjukhus’ och barnmor
skestyrelses uppgifter jämlikt lag örn barnmorskeväsendet skall ankomma
på förvaltningsutskott, är förste provinsialläkaren i länet självskriven ledamot
av förvaltningsutskottet, eller, örn sjukvårdsavdelning finnes, av denna.»
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna.
Enligt 39 § lagen den 20 juni 1924 om landsting skall landstinget å lagtima
möte för tiden intill slutet av nästa lagtima möte utse ett förvaltningsutskott.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 avd. Nr 2.
266 31
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.
Förvaltningsutskottet tillkommer, bland annat, att handbava landstingets
penningväsende, att hava överinseende över de för särskilda verkställighetsbestyr
utsedda styrelsers eller personers ekonomiska förvaltning och därjämte
utöva den befattning med förvaltningen av landstingets anstalter och inrättningar,
som enligt lag eller författning ankommer å förvaltningsutskottet, att
avgiva förslag till inkomst- och utgiftsstat för landstinget samt att, i den mån
annorlunda icke genom lag eller författning eller landstingets beslut föreskrives,
verkställa beredning av övriga pa landstingets handläggning ankommande
ärenden.
Enligt 40 § första stycket antager landstinget reglemente för förvaltningsutskottet.
I reglementet bestämmer landstinget det antal ledamöter jämte suppleanter
för dem, varav utskottet skall vara sammansatt; dock må antalet ledamöter
icke vara under fem eller över femton och antalet suppleanter icke utgöra
mindre än hälften av ledamöternas antal.
Val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet kan enligt 32 §
ske enligt den proportionella valmetoden, örn yrkande härom framställes av på
visst sätt bestämt antal landstingsman.
I reglementet för förvaltningsutskottet äger landstinget vidare enligt 40 §
andra stycket bestämma, huruvida och i vilken omfattning de utskottet tillkommande
bestyren skola fördelas å två eller flera särskilda avdelningar av
utskottet. Där utskottet skall vara uppdelat på avdelningar, äger landstinget i
reglementet föreskriva, att dessa avdelningar skola av landstinget utses genom
särskilda val.
Förvaltningsutskotten i rikets 25 landsting hava för närvarande följande
antal ledamöter: 5 ledamöter i 4 landsting, 7 ledamöter i 10 landsting, 9 ledamöter
i 4 landsting, 10 ledamöter i likaledes 4 landsting, 12 ledamöter i ett
landsting samt 14 ledamöter i 2 landsting.
Inom 10 landsting hava förvaltningsutskotten fördelats på avdelningar; ett
förvaltningsutskott har delats i tre avdelningar, de övriga 9 i två avdelningar.
Där fördelning i avdelningar ägt rum, handhar en avdelning hälso- och sjukvårdsärenden
samt benämnes i allmänhet sjukvårdsavdelning eller sjukvårdsnämnd.
Enligt 1 § första stycket av lagen den 22 juni 1928 om vissa av landsting
eller kommun drivna sjukhus [S. F. S. 302/1928, andr. 13/1929 och 114/1932]
åligger det landsting och stad, som ej deltager i landsting, att för dem, som
hava sin vistelseort eller hemort inom landstingsområdet eller staden, ombesörja
anstaltsvård för sjukdom, skada och kroppsfel, i den mån icke annan
drager försorg örn sådan vård. I enahanda ordning bör anstaltsvård vid barnsbörd
ombesörjas. I tredje stycket av 1 § göres från huvudregeln det undantag,
att vad i lagen stadgas icke skall gälla anstaltsvård, varom föreskrifter finnas
meddelade i epidemilagen, samt ej heller anstaltsvård för sinnessjuka, sinnesslöa,
fallandesjuka, kroniskt kroppssjuka eller konvalescenter.
I 3 § i 1928 års lag finnas bestämmelser örn förvaltningsutskottets åligganden,
i egenskap av en landstingets sjukhusberedning, utöver den i lagen om
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.
landsting stadgade skyldigheten att för behandling i landstinget förbereda och
i övrigt taga befattning med frågor rörande sjukhusväsendet. Vad som i paragrafen
stadgats örn förvaltningsutskottet skall, örn detta är uppdelat på avdelningar,
tillämpas å vederbörande avdelning av utskottet, i den man ej enligt
utskottets reglemente behandling av utskottet samfällt skall äga rum.
Sjukhus skall enligt 8 § förvaltas av en direktion, vilken utses av den —
landsting eller kommun — som driver sjukhuset. Landsting äger besluta, att
gemensam direktion skall finnas för flera sjukhus, för vilkas driftkostnad
landstinget i sista hand helt ansvarar.
Beträffande epidemisjukvården gälla särskilda regler, upptagna i epidemilagen
den 19 nini 1919 [S. F. S. 443/1919, ändr. 156/1924], För ordnande av
allmänna sjukvården vid smittsamma sjukdomar skall enligt 16 § varje landstingsområde
utgöra ett epidemidistrikt. Stad, som icke deltager i landsting,
utgör eget epidemidistrikt. Slutligen äger Konungen för särskilt fall medgiva,
att stad, som deltager i landsting, må utgöra eget epidemidistrikt. Handhavandet
av epidemidistriktets angelägenheter tillkommer (17 §) i stad, som utgör
eget epidemidistrikt, stadsfullmäktige, samt a annan ort landstinget. Varje
epidemidistrikt skall äga tillgång till epidemisjukhus (18 §). Förvaltningen
av epidemisjukhus tillkommer enligt 19 § i stad, som utgör eget epidemidistrikt,
hälsovårdsnämnden, och å annan ort en för epidemidistriktet tillsatt epideminämnd.
Sådan epideminämnd skall bestå av förste provinsialläkaren i länet
som självskriven ledamot samt tre inom epidemidistriktet bosatta personer,
vilka väljas av landstinget för en tid av fyra kalenderår. För de valda ledamöterna
skall landstinget för samma tid utse lika antal suppleanter. Närmare
bestämmelser angående epideminämndens åligganden lämnas i 20—22 §§.
I fråga om barnmorskeväsendet i riket finnas bestämmelser meddelade i
lagen den 28 mars 1919 örn anställande av distriktsbarnmorskor m. m. [S. F. S.
138/1919, ändr. 238/1926]. 1 § i denna lag stadgar, att riket för tillgodoseende
av barnaföderskors behov av förlossningshjälp skall vara indelat i barnmorskedistrikt,
vart och ett med en fast anställd distriktsbarnmorska. Distrikts! nd elningen
skall fastställas av medicinalstyrelsen. Denna styrelse äger medgiva,
att stad och närbelägen mindre landskommun på vissa villkor får undantagas
från distriktsindelningen. Inom varje landstingsområde och i varje stad, som
ingår i distriktsindelningen men ej deltager i landsting, skall enligt 2 §, på
landstingets eller stadens bekostnad, finnas en barnmorskestyrelse. Denna skall
hava till uppgift att handlägga ärenden rörande barnmorskeväsendet inom landstingsområdet
eller staden. Barnmorskestyrelse inom landstingsområde skall
bestå av förste provinsialläkaren eller dennes ställföreträdare som självskriven
ordförande samt två av landstinget för fem år i sänder utsedda ledamöter
jämte enahanda antal för samma tid utsedda suppleanter. Närmare bestämmelser
i fråga om barnmorskestyrelsernas verksamhet skola enligt 2 § sista stycket
i lagen utfärdas av Kungl. Majit. I detta avseende har utfärdats Kungl. Maj:ts
reglemente för barnmorskestyrelserna i riket den 21 november 1919 [S. F. S.
799/1919, ändr. 386/1926 och 174/1931].
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.
Förslag till gällande lag om landsting utarbetades av de s. k. kommunalför
fattning ssakkunniga, som avgåvo betänkande i detta ämne den 31 januari
1923 [S. O. U. 1923:18].
I detta betänkande anförde de sakkunniga bland annat följande:
Landstingens största och viktigaste förvaltningsgren, sjukvårdsinrättningarna,
är uppdelad på ett stort antal förvaltningsområden, i allmänhet ett för
varje inrättning, vilkens angelägenheter handhavas av en särskild, för densamma
utsedd direktion eller styrelse. Ett undantag från denna uppdelning
utvisar epidemiväsendet, vars ledning enligt epidemilagen koncentrerats till en
för epidemidistriktet gemensam epideminämnd. I avseende å andra förvaltningsgrenar
än den egentliga sjukvården tillämpas i allmänhet ett decentraliserat
system med särskilda styrelser för de olika anstalterna. I det huvudsakliga
bör denna decentralisationsprincip i avseende å landstingens förvaltning
hägnas och decentralisationssystemet sålunda vidmakthållas. Men härmed låter
sig väl förenas, att en central kontrollapparat anordnas, varmedelst landstingen
genom sina förtroendemän kunna öva uppsikt över den ekonomiska förvaltningen
vid anstalterna. —- Uppmärksamheten bör riktas på angelägenheten av
att den dualism undanröjes, som uppkommit därigenom, att epidemiärendena
genom epidemilagen undandraga förvaltningsutskottets myndighet. Förvaltningsutskottet
bör enligt de sakkunnigas mening jämväl vara epideminämnd.
T syfte att bereda utrymme för, bland annat, den förvaltning i avseende å
epidemivården, som utövas av. epideminämnden, men som i stället bör anförtros
åt förvaltningsutskottet, har i lagförslaget bland utskottets åligganden införlivats
en bestämmelse [som inflöt i lagen i 39 §] av innehåll att förvaltningsutskottet
tillkommer att »därjämte utöva den befattning med förvaltningen av
landstingets anstalter och inrättningar, som enlig lag eller författning ankommer
a förvaltningsutskottet». Denna bestämmelse — som förutsätter, att epideminämndens
åligganden genom ändring i epidemilagen överflyttats på förvaltningsutskottet
— bereder ock utrymme för att, bland annat, gemensam upphandling
till samtliga sjukvårdsanstalterna kan i lämplig utsträckning verkställas,
en anordning som flerstädes redan vidtagits och visat sig medföra besparingar.
Förslag till lag om landsting framlades för 1924 års riksdag i proposition
nr 188. I statsrådsprotokollet i ärendet fanns intaget, bland annat, medicinalstyrelsens
utlåtande över kommunalförfattningssakkunnigas förslag. Medicinalstyrelsen
hade granskat förslaget med hänsyn till landstingens sjukvårdande
verksamhet samt i stort sett godtagit de principer, på vilka förslaget byggt.
T övrigt hade medicinalstyrelsen framfört önskemål, att den medicinska sakkunskapen
måtte komma till sin rätt vid sjukvårdsärendenas förberedande handläggning.
Medicinalstyrelsen hade anfört bland annat:
Att ärenden, som för närvarande handhavas av epideminämnden, fortfarande
böra handhavas av samma.nämnd, synes medicinalstyrelsen synnerligen lämplig-
De uppdrag, som enligt epidemilagen tillkomma denna nämnd, äro nämligen
i flera avseenden av den art, att de icke kunna tillfredsställande lösas utan
förste provinsialläkarens intima deltagande i ärendenas behandling. Epidemilagen
har också i riktig insikt härav gjort förste provinsialläkaren till självskriven
.ledamot av denna nämnd, en ställning, som icke lärer beredas honom i
förvaltningsutskottets avdelning för hälso- och sjukvårdsärenden. Styrelsen
förutsätter, att någon ändring i barnm orskestyrelsens och distriktssköterskestyrelsens
befogenheter icke skulle vidtagas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.
Därest landstinget bestämmer, att förvaltningsutskottet skall arbeta pa avdelningar,
synes vikten av att den avdelning, som handhar hälso- och s;1 -
vårdsärendena, tillgodoses med tillbörlig sakkunskap, vara sa stor, att ledamöterna
av denna avdelning i varje fall böra utses genom särskilt val av landstinget.
Till ledamöter av förvaltningsutskottet kunna utses aven personer utom
landstinget. Därigenom synes möjlighet förefinnas att, därest ej medmins
sakkunskap redan förefinnes inom landstinget, tillförsäkra utskottets sju
vårdsavdelning sådan sakkunskap, vilket otvivelaktigt skulle vara till s o
fördel för avdelningens arbete. . . , ■ ,
Under alla förhållanden synes förvaltningsutskottet, respektive dess sjukvårdsavdelning
vid behandling av frågor rörande länets hälso- och sjukvård,
böra hava tillfälle att rådfråga förste provinsialläkaren i länet, vilken darior
bör äga rätt att närvara vid utskottets respektive avdelningens sammantraden
i frågor, som falla inom hans verksamhetsområde, och därvid avgiva yttrande.
Föredragande departementschefen, statsrådet Malm, anförde i propositionen
nr 188/1924, i sammanhang varmed ändring i epidemilagen icke föreslogs, i
fråga örn förvaltningsutskottets befogenheter, bland annat:
Då förvaltningsutskottets överinseende över de olika sjukhusstyrelsernas och
andra lokala styrelsers förvaltning enligt 39 § skall inskränka sig till den
ekonomiska sidan av förvaltningen, medan däremot sagda styrelser i huvudsak
allt fortfarande skola ensamma handhava dem nu anförtrodd sjukhusiorvaltninrr
m. hade departementschefen icke funnit tillräckliga skal föreligga att,
såsom medicinalstyrelsen påyrkat, bereda förste provinsialläkare ovillkorlig
rätt att närvara i utskottet vid behandling av frågor, som anga sjukvård.
I fråga örn 39 och 40 §§ i lagen örn landsting antog riksdagen utan ändringpropositionens
förslag.
De sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 mars 1929
tillkallats för att inom socialdepartementet biträda med utredning rörande den
slutna kroppssjukvården i riket (Statens sjukvårdskommitté), hava icke uppdrag
att utreda de frågor, som i förevarande motioner beröras.
Enligt utskottets mening synes det förtjäna komma under övervägande,
huruvida ändringar böra vidtagas i gällande lagbestämmelser på de områden,
varom i motionerna är fråga. Anledning synes sålunda finnas att verkställa
en utredning, huruvida landstingen alltjämt böra vara förhindrade att
från epideminämnd och måhända även fran barnmorskestyrelse kunna överflytta
de uppgifter, som enligt gällande lag åligga dessa, a landstingens förvaltningsutskott
eller, örn särskild sjukvårdsavdelning finnes, å denna. Att
förvaltningsutskottet eller dess sjukvårdsavdelning i händelse av en sådan utvidgning
av verksamhetsområdet genom särskilda bestämmelser bör beredas
tillfälle att i annan form än hans insättande såsom självskriven ledamot kunna
tillgodogöra sig förste provinsialläkarens sakkunskap torde böra beaktas vid
utredningen.
Utskottet får fördenskull hemställa,
att riksdagen, i anledning av de förevarande motionerna I: 5,
6 och 7, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.
Majit ville verkställa utredning huruvida och på vad sätt ändringar
i nu gällande lagar och författningar böra vidtagas i syfte
att bereda landsting möjlighet att från epideminämnd och måhända
även från barnmorskestyrelse överflytta dem åliggande
uppgifter å landstings förvaltningsutskott, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.
Stockholm den 1 februari 1934.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar K. O. Westman, Frändén, Sam Larsson,
(dustaf lamm, P. Sandström, Norman, Olof Carlsson och Forslund;
från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Gardell i Gahne*
och Sandström i Nyland, fru Nordgren samt herrar Lindberg i Stockholm, Hillgard*
och Sandberg *
'' Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:26 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om epidemisjukvårdens och harnmorskeväsendets överförande till landstingens förvaltningsutskotts eller de a1 i texten