Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2■

1934-02-01 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1934:2, Andra lagutskottets utlåtande Nr 2■

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2■

1

Tfr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 1 februari 1934 kl. 1/2o e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn epidemisjukvårdens

och b ammor skev äscndets överförande till

landstingens förvaltningsutskotts eller deras sjukvårdsavdelningars

verkställighet och förvaltning samt

örn förste provinsialläkares inträde såsom självskriven

ledamot av förvaltningsutskott eller dess sjukvardsavdelning.

Andra lagutskottet Ilar till behandling i ett sammanhang förehaft tre inom

första kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 5, 6

och 7, alla av herr Källman.

I motionen I: 5 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till gällande

epidemilag av den 19 juni 1919 22 § foga följande bestämmelser:

»Landsting äger besluta, att förvaltningen av dess epidemisjukhus och de

i denna lag för epideminämnd stadgade uppgifter må överlåtas på landstingets

förvaltningsutskott, eller, örn sjukvårdsavdelning finnes, på denna.

Har landsting beslutat, såsom i föregående stycke sägs, är förste provinsialläkaren

i länet självskriven ledamot i förvaltningsutskott eller sjukvårdsavdelning

vid behandling av frågor enligt denna lag.»

I motionen I: 6 har yrkats, att riksdagen måtte besluta att till lag örn anställande

av distriktsbarnmorskor av den 28 mars 1919 2 § foga bestämmelser

av följande lydelse:

»Landsting äger besluta, att dess förvaltningsutskott eller, om ^sjukvårdsavdelning

finnes, denna skall hava skyldighet att fullgöra alla de åligganden,

som enligt denna lag eljest tillkommer barnmorskestyrelse. .

Har landsting beslutat, såsom i föregående stycke sägs, är förste provinsialläkaren

i länet självskriven ledamot i förvaltningsutskott eller sjukvårdsavdelning

vid behandling av frågor enligt denna lag.»

I motionen I: 7 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till lag örn

vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus den 22 juni 1928 8 § foga

ett nytt stycke av följande lydelse:

»Har landsting beslutat, att förvaltningen av dess epidemisjukhus’ och barnmor

skestyrelses uppgifter jämlikt lag örn barnmorskeväsendet skall ankomma

på förvaltningsutskott, är förste provinsialläkaren i länet självskriven ledamot

av förvaltningsutskottet, eller, örn sjukvårdsavdelning finnes, av denna.»

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt 39 § lagen den 20 juni 1924 om landsting skall landstinget å lagtima

möte för tiden intill slutet av nästa lagtima möte utse ett förvaltningsutskott.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 avd. Nr 2.

266 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

Förvaltningsutskottet tillkommer, bland annat, att handbava landstingets

penningväsende, att hava överinseende över de för särskilda verkställighetsbestyr

utsedda styrelsers eller personers ekonomiska förvaltning och därjämte

utöva den befattning med förvaltningen av landstingets anstalter och inrättningar,

som enligt lag eller författning ankommer å förvaltningsutskottet, att

avgiva förslag till inkomst- och utgiftsstat för landstinget samt att, i den mån

annorlunda icke genom lag eller författning eller landstingets beslut föreskrives,

verkställa beredning av övriga pa landstingets handläggning ankommande

ärenden.

Enligt 40 § första stycket antager landstinget reglemente för förvaltningsutskottet.

I reglementet bestämmer landstinget det antal ledamöter jämte suppleanter

för dem, varav utskottet skall vara sammansatt; dock må antalet ledamöter

icke vara under fem eller över femton och antalet suppleanter icke utgöra

mindre än hälften av ledamöternas antal.

Val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet kan enligt 32 §

ske enligt den proportionella valmetoden, örn yrkande härom framställes av på

visst sätt bestämt antal landstingsman.

I reglementet för förvaltningsutskottet äger landstinget vidare enligt 40 §

andra stycket bestämma, huruvida och i vilken omfattning de utskottet tillkommande

bestyren skola fördelas å två eller flera särskilda avdelningar av

utskottet. Där utskottet skall vara uppdelat på avdelningar, äger landstinget i

reglementet föreskriva, att dessa avdelningar skola av landstinget utses genom

särskilda val.

Förvaltningsutskotten i rikets 25 landsting hava för närvarande följande

antal ledamöter: 5 ledamöter i 4 landsting, 7 ledamöter i 10 landsting, 9 ledamöter

i 4 landsting, 10 ledamöter i likaledes 4 landsting, 12 ledamöter i ett

landsting samt 14 ledamöter i 2 landsting.

Inom 10 landsting hava förvaltningsutskotten fördelats på avdelningar; ett

förvaltningsutskott har delats i tre avdelningar, de övriga 9 i två avdelningar.

Där fördelning i avdelningar ägt rum, handhar en avdelning hälso- och sjukvårdsärenden

samt benämnes i allmänhet sjukvårdsavdelning eller sjukvårdsnämnd.

Enligt 1 § första stycket av lagen den 22 juni 1928 om vissa av landsting

eller kommun drivna sjukhus [S. F. S. 302/1928, andr. 13/1929 och 114/1932]

åligger det landsting och stad, som ej deltager i landsting, att för dem, som

hava sin vistelseort eller hemort inom landstingsområdet eller staden, ombesörja

anstaltsvård för sjukdom, skada och kroppsfel, i den mån icke annan

drager försorg örn sådan vård. I enahanda ordning bör anstaltsvård vid barnsbörd

ombesörjas. I tredje stycket av 1 § göres från huvudregeln det undantag,

att vad i lagen stadgas icke skall gälla anstaltsvård, varom föreskrifter finnas

meddelade i epidemilagen, samt ej heller anstaltsvård för sinnessjuka, sinnesslöa,

fallandesjuka, kroniskt kroppssjuka eller konvalescenter.

I 3 § i 1928 års lag finnas bestämmelser örn förvaltningsutskottets åligganden,

i egenskap av en landstingets sjukhusberedning, utöver den i lagen om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

landsting stadgade skyldigheten att för behandling i landstinget förbereda och

i övrigt taga befattning med frågor rörande sjukhusväsendet. Vad som i paragrafen

stadgats örn förvaltningsutskottet skall, örn detta är uppdelat på avdelningar,

tillämpas å vederbörande avdelning av utskottet, i den man ej enligt

utskottets reglemente behandling av utskottet samfällt skall äga rum.

Sjukhus skall enligt 8 § förvaltas av en direktion, vilken utses av den —

landsting eller kommun — som driver sjukhuset. Landsting äger besluta, att

gemensam direktion skall finnas för flera sjukhus, för vilkas driftkostnad

landstinget i sista hand helt ansvarar.

Beträffande epidemisjukvården gälla särskilda regler, upptagna i epidemilagen

den 19 nini 1919 [S. F. S. 443/1919, ändr. 156/1924], För ordnande av

allmänna sjukvården vid smittsamma sjukdomar skall enligt 16 § varje landstingsområde

utgöra ett epidemidistrikt. Stad, som icke deltager i landsting,

utgör eget epidemidistrikt. Slutligen äger Konungen för särskilt fall medgiva,

att stad, som deltager i landsting, må utgöra eget epidemidistrikt. Handhavandet

av epidemidistriktets angelägenheter tillkommer (17 §) i stad, som utgör

eget epidemidistrikt, stadsfullmäktige, samt a annan ort landstinget. Varje

epidemidistrikt skall äga tillgång till epidemisjukhus (18 §). Förvaltningen

av epidemisjukhus tillkommer enligt 19 § i stad, som utgör eget epidemidistrikt,

hälsovårdsnämnden, och å annan ort en för epidemidistriktet tillsatt epideminämnd.

Sådan epideminämnd skall bestå av förste provinsialläkaren i länet

som självskriven ledamot samt tre inom epidemidistriktet bosatta personer,

vilka väljas av landstinget för en tid av fyra kalenderår. För de valda ledamöterna

skall landstinget för samma tid utse lika antal suppleanter. Närmare

bestämmelser angående epideminämndens åligganden lämnas i 20—22 §§.

I fråga om barnmorskeväsendet i riket finnas bestämmelser meddelade i

lagen den 28 mars 1919 örn anställande av distriktsbarnmorskor m. m. [S. F. S.

138/1919, ändr. 238/1926]. 1 § i denna lag stadgar, att riket för tillgodoseende

av barnaföderskors behov av förlossningshjälp skall vara indelat i barnmorskedistrikt,

vart och ett med en fast anställd distriktsbarnmorska. Distrikts! nd elningen

skall fastställas av medicinalstyrelsen. Denna styrelse äger medgiva,

att stad och närbelägen mindre landskommun på vissa villkor får undantagas

från distriktsindelningen. Inom varje landstingsområde och i varje stad, som

ingår i distriktsindelningen men ej deltager i landsting, skall enligt 2 §, på

landstingets eller stadens bekostnad, finnas en barnmorskestyrelse. Denna skall

hava till uppgift att handlägga ärenden rörande barnmorskeväsendet inom landstingsområdet

eller staden. Barnmorskestyrelse inom landstingsområde skall

bestå av förste provinsialläkaren eller dennes ställföreträdare som självskriven

ordförande samt två av landstinget för fem år i sänder utsedda ledamöter

jämte enahanda antal för samma tid utsedda suppleanter. Närmare bestämmelser

i fråga om barnmorskestyrelsernas verksamhet skola enligt 2 § sista stycket

i lagen utfärdas av Kungl. Majit. I detta avseende har utfärdats Kungl. Maj:ts

reglemente för barnmorskestyrelserna i riket den 21 november 1919 [S. F. S.

799/1919, ändr. 386/1926 och 174/1931].

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

Förslag till gällande lag om landsting utarbetades av de s. k. kommunalför

fattning ssakkunniga, som avgåvo betänkande i detta ämne den 31 januari

1923 [S. O. U. 1923:18].

I detta betänkande anförde de sakkunniga bland annat följande:

Landstingens största och viktigaste förvaltningsgren, sjukvårdsinrättningarna,

är uppdelad på ett stort antal förvaltningsområden, i allmänhet ett för

varje inrättning, vilkens angelägenheter handhavas av en särskild, för densamma

utsedd direktion eller styrelse. Ett undantag från denna uppdelning

utvisar epidemiväsendet, vars ledning enligt epidemilagen koncentrerats till en

för epidemidistriktet gemensam epideminämnd. I avseende å andra förvaltningsgrenar

än den egentliga sjukvården tillämpas i allmänhet ett decentraliserat

system med särskilda styrelser för de olika anstalterna. I det huvudsakliga

bör denna decentralisationsprincip i avseende å landstingens förvaltning

hägnas och decentralisationssystemet sålunda vidmakthållas. Men härmed låter

sig väl förenas, att en central kontrollapparat anordnas, varmedelst landstingen

genom sina förtroendemän kunna öva uppsikt över den ekonomiska förvaltningen

vid anstalterna. —- Uppmärksamheten bör riktas på angelägenheten av

att den dualism undanröjes, som uppkommit därigenom, att epidemiärendena

genom epidemilagen undandraga förvaltningsutskottets myndighet. Förvaltningsutskottet

bör enligt de sakkunnigas mening jämväl vara epideminämnd.

T syfte att bereda utrymme för, bland annat, den förvaltning i avseende å

epidemivården, som utövas av. epideminämnden, men som i stället bör anförtros

åt förvaltningsutskottet, har i lagförslaget bland utskottets åligganden införlivats

en bestämmelse [som inflöt i lagen i 39 §] av innehåll att förvaltningsutskottet

tillkommer att »därjämte utöva den befattning med förvaltningen av

landstingets anstalter och inrättningar, som enlig lag eller författning ankommer

a förvaltningsutskottet». Denna bestämmelse — som förutsätter, att epideminämndens

åligganden genom ändring i epidemilagen överflyttats på förvaltningsutskottet

— bereder ock utrymme för att, bland annat, gemensam upphandling

till samtliga sjukvårdsanstalterna kan i lämplig utsträckning verkställas,

en anordning som flerstädes redan vidtagits och visat sig medföra besparingar.

Förslag till lag om landsting framlades för 1924 års riksdag i proposition

nr 188. I statsrådsprotokollet i ärendet fanns intaget, bland annat, medicinalstyrelsens

utlåtande över kommunalförfattningssakkunnigas förslag. Medicinalstyrelsen

hade granskat förslaget med hänsyn till landstingens sjukvårdande

verksamhet samt i stort sett godtagit de principer, på vilka förslaget byggt.

T övrigt hade medicinalstyrelsen framfört önskemål, att den medicinska sakkunskapen

måtte komma till sin rätt vid sjukvårdsärendenas förberedande handläggning.

Medicinalstyrelsen hade anfört bland annat:

Att ärenden, som för närvarande handhavas av epideminämnden, fortfarande

böra handhavas av samma.nämnd, synes medicinalstyrelsen synnerligen lämplig-

De uppdrag, som enligt epidemilagen tillkomma denna nämnd, äro nämligen

i flera avseenden av den art, att de icke kunna tillfredsställande lösas utan

förste provinsialläkarens intima deltagande i ärendenas behandling. Epidemilagen

har också i riktig insikt härav gjort förste provinsialläkaren till självskriven

.ledamot av denna nämnd, en ställning, som icke lärer beredas honom i

förvaltningsutskottets avdelning för hälso- och sjukvårdsärenden. Styrelsen

förutsätter, att någon ändring i barnm orskestyrelsens och distriktssköterskestyrelsens

befogenheter icke skulle vidtagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

Därest landstinget bestämmer, att förvaltningsutskottet skall arbeta pa avdelningar,

synes vikten av att den avdelning, som handhar hälso- och s;1 -

vårdsärendena, tillgodoses med tillbörlig sakkunskap, vara sa stor, att ledamöterna

av denna avdelning i varje fall böra utses genom särskilt val av landstinget.

Till ledamöter av förvaltningsutskottet kunna utses aven personer utom

landstinget. Därigenom synes möjlighet förefinnas att, därest ej medmins

sakkunskap redan förefinnes inom landstinget, tillförsäkra utskottets sju

vårdsavdelning sådan sakkunskap, vilket otvivelaktigt skulle vara till s o

fördel för avdelningens arbete. . . , ■ ,

Under alla förhållanden synes förvaltningsutskottet, respektive dess sjukvårdsavdelning

vid behandling av frågor rörande länets hälso- och sjukvård,

böra hava tillfälle att rådfråga förste provinsialläkaren i länet, vilken darior

bör äga rätt att närvara vid utskottets respektive avdelningens sammantraden

i frågor, som falla inom hans verksamhetsområde, och därvid avgiva yttrande.

Föredragande departementschefen, statsrådet Malm, anförde i propositionen

nr 188/1924, i sammanhang varmed ändring i epidemilagen icke föreslogs, i

fråga örn förvaltningsutskottets befogenheter, bland annat:

Då förvaltningsutskottets överinseende över de olika sjukhusstyrelsernas och

andra lokala styrelsers förvaltning enligt 39 § skall inskränka sig till den

ekonomiska sidan av förvaltningen, medan däremot sagda styrelser i huvudsak

allt fortfarande skola ensamma handhava dem nu anförtrodd sjukhusiorvaltninrr

m. hade departementschefen icke funnit tillräckliga skal föreligga att,

såsom medicinalstyrelsen påyrkat, bereda förste provinsialläkare ovillkorlig

rätt att närvara i utskottet vid behandling av frågor, som anga sjukvård.

I fråga örn 39 och 40 §§ i lagen örn landsting antog riksdagen utan ändringpropositionens

förslag.

De sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 mars 1929

tillkallats för att inom socialdepartementet biträda med utredning rörande den

slutna kroppssjukvården i riket (Statens sjukvårdskommitté), hava icke uppdrag

att utreda de frågor, som i förevarande motioner beröras.

Enligt utskottets mening synes det förtjäna komma under övervägande,

huruvida ändringar böra vidtagas i gällande lagbestämmelser på de områden,

varom i motionerna är fråga. Anledning synes sålunda finnas att verkställa

en utredning, huruvida landstingen alltjämt böra vara förhindrade att

från epideminämnd och måhända även fran barnmorskestyrelse kunna överflytta

de uppgifter, som enligt gällande lag åligga dessa, a landstingens förvaltningsutskott

eller, örn särskild sjukvårdsavdelning finnes, å denna. Att

förvaltningsutskottet eller dess sjukvårdsavdelning i händelse av en sådan utvidgning

av verksamhetsområdet genom särskilda bestämmelser bör beredas

tillfälle att i annan form än hans insättande såsom självskriven ledamot kunna

tillgodogöra sig förste provinsialläkarens sakkunskap torde böra beaktas vid

utredningen.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att riksdagen, i anledning av de förevarande motionerna I: 5,

6 och 7, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

Majit ville verkställa utredning huruvida och på vad sätt ändringar

i nu gällande lagar och författningar böra vidtagas i syfte

att bereda landsting möjlighet att från epideminämnd och måhända

även från barnmorskestyrelse överflytta dem åliggande

uppgifter å landstings förvaltningsutskott, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 1 februari 1934.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. O. Westman, Frändén, Sam Larsson,

(dustaf lamm, P. Sandström, Norman, Olof Carlsson och Forslund;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Gardell i Gahne*

och Sandström i Nyland, fru Nordgren samt herrar Lindberg i Stockholm, Hillgard*

och Sandberg *

'' Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:26 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om epidemisjukvårdens och harnmorskeväsendets överförande till landstingens förvaltningsutskotts eller de a1 i texten