Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om antagande av förslag till lag med vissa bestämmelser angående boställen för klockare och organister.

1934-05-04 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1934:28, Utlåtande i anledning av väckt motion om antagande av förslag till lag med vissa bestämmelser angående boställen för klockare och organister.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1934 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om antagande av förslag till

lag med vissa bestämmelser angående boställen för klockare

och organister.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

448, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Werner i Höjen

hemställt, att riksdagen ville för sin del antaga ett av 1932 års kyrkomöte

godkänt förslag till lag med vissa bestämmelser angående boställen för

klockare och organister.

Beträffande de skäl, som motionären åberopat till stöd för sin hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen.

Genom en den 6 augusti 1932 dagtecknad skrivelse, nr 13, till 1932 års

kyrkomöte föreslog Kungl. Majit kyrkomötet att för dess del antaga ett vid

skrivelsen fogat förslag till lag med vissa bestämmelser angående boställen

för klockare och organister samt hemställde, att kyrkomötet, därest lagen

bleve av kyrkomötet antagen, ville bemyndiga Kungl. Majit att bestämma

dagen för lagens ikraftträdande.

I ett vid skrivelsen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

omnämndes, att klockarboställen, vartill hörde jord, uppginge till ett

antal av 969. Den sammanlagda arealen av boställena med jord utgjorde

6,394 hektar, därav 3,016 hektar inrösningsjord och 3,378 hektar avrösningsjord

med impediment.

Lagförslaget upptog till behandling tre särskilda spörsmål rörande klockarboställen,

nämligen frågorna om ekonomisk besiktning, om förvaltning av

skog och om disposition av skogsavkastning.

Kontrollen över att nybyggnads- och underhållsskyldigheten å klockarboställen

fullgöres samt att boställenas ägor väl hävdas utövas huvudsakligen

genom ekonomisk besiktning. Föreskrifter örn ekonomisk besiktning finnas i

kungörelsen den 28 maj 1830 angående ekonomiska besiktningar å kyrkoherdeboställen,

kapellans- och klockarbord, samt präststomhemman.

Beträffande ekonomisk besiktning stadgas i nämnda kungörelse bland

annat, att den skall verkställas av landsfiskalen i orten eller av kronobetjänt

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 avd. Nr 28. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

med biträde av två nämndemän. Missnöje med beslut vid sådan syneförrättning

anmäles hos vederbörande domare med anhållan om laga syn.

På enahanda sätt förrättades ekonomisk besiktning till och med år 1925

jämväl å prästboställena. Från sagda år förrättas emellertid ekonomisk

besiktning å sistnämnda boställen av boställsnämnd.

I Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet föreslogs, att boställsnämnderna

skulle få sig anförtrodda de ekonomiska besiktningarna jämväl å klockarboställena.

Vidare föreslogos enahanda bestämmelser beträffande fullföljd av

talan mot boställsnämnds beslut vid ekonomisk besiktning, som nu äro föreskrivna

i ecklesiastik boställsordning av den 30 augusti 1932. Stiftsnämnd

skulle sålunda bliva överinstans i mål örn ekonomisk besiktning.

Vad förvaltningen av skogarna å klockarboställen angår, så stå fyra skogar

å klockarboställen under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning.

Övriga skogar stå under boställshavarens vård. Sistnämnda anordning är

emellertid, såsom förhållandena utvecklat sig, numera blott formell, ty även

på dessa boställen ombesörjes den egentliga skogsförvaltningen i verkligheten

av skogsstaten.

I Kungl. Maj:ts skrivelse föreslogs, att de principer, som läge till grund

för bestämmelserna i ecklesiastik boställsordning, skulle tillämpas också i

fråga örn klockarskogarna. Skogsförvaltningen skulle alltså anförtros vederbörande

församlingar, vilka hade att gälda klockarnas löner.

Beträffande dispositionen av skogsavkastningen från klockarboställen förefinnas

olika meningar om vad som därutinnan är gällande rätt. Enligt en

mening bör vid de av kronan upplåtna klockarboställen, som ställts under

skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, hela skogsavkastningen utöver

husbehovet ingå till kyrkofonden, medan vid övriga av kronan anslagna

boställen viss andel, lägst hälften, skall ingå till fonden och återstoden tillfalla

klockaren. Vid boställen, som donerats av enskild eller anskaffats av

församling, skall avkastningen disponeras enligt föreskrift, som meddelades

av Kungl. Majit i varje särskilt fall. Enligt en annan mening skall skogsavkastningen

från klockarboställen, i likhet med annan boställsavkastning,

tillfalla boställshavare!].

Enligt det i Kungl. Majits skrivelse framlagda förslaget skulle skogsavkastningen

användas till klockarnas avlöning antingen så, att klockaren

omedelbart skulle äga uppbära densamma, eller ock på det sätt, att där

församlingen så önskade, klockaren skulle åtnjuta en av församlingen bestämd

lön, till vars gäldande skogsavkastningen skulle tagas i anspråk.

På hemställan av kyrkolagsutskottet (betänkande nr 2) beslöt kyrkomötet

att för sin del godkänna det av Kungl. Majit framlagda lagförslaget, varjämte

kyrkomötet bemyndigade Kungl. Majit att bestämma dagen för lagens

ikraftträdande.

Kyrkomötets beslut anmäldes för Kungl. Majit i skrivelse, nr 3, den 26

augusti 1932.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

Den 13 januari 1933 anbefallde Kungl. Majit kammarkollegium att före

den 1 november 1933 avgiva utlåtande i ärendet.

I utlåtande den 31 oktober 1933 anförde kammarkollegium, att ifrågavarande

lagförslag borde, om det funnes böra framläggas för riksdagen, dessförinnan

omarbetas med iakttagande av vissa utav kammarkollegium i utlåtandet

framställda erinringar. En ledamot av kammarkollegium var av

skiljaktig mening samt anförde, att det föreliggande förslaget icke gåve

anledning till anmärkning, att en reglering av där omhandlade frågor torde

vara synnerligen önskvärd samt att förslaget därför snarast borde föreläggas

riksdagen.

Kungl. Majit har, enligt vad utskottet inhämtat, hitintills icke upptagit

förevarande ärende till avgörande.

Enär frågan örn lagstiftning angående boställen för klockare och organister

för närvarande är föremål för Kungl. Majits prövning, hemställer

utskottet,

att förevarande motion, lii 448, icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1934.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Frändén, Gustaf Tamm, Lindhagen,*

P. Sandström, Norman, Olof Carlsson och Jolin Björck;*

från andra kammaren: herrar Hage, Johanson i Hallagården, Pettersson i Hällbacken,

Hansson i Trollhättan och Sandström i Nyland, fru Nordgren samt herrar Österström och

Hingård.*

Utskottet.

'') Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.