Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning och förslag angående en författningsenlig reglering av uppsägning av anställning i enskild tjänst.
1934-02-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1934:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning och förslag angående en författningsenlig reglering av uppsägning av anställning i enskild tjänst.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 7 februari 1934 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning
och förslag angående en författningsenlig reglering
av uppsägning av anställning i enskild tjänst.
I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 64,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Bergström hemställt, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och eventuellt
förslag till riksdagen angående en författningsenlig reglering av uppsägning
av anställning i enskild tjänst.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin hemställan, får
utskottet hänvisa till motionen.
Den numera upphävda legostadgan för husbönder och tjänstehjon av den
23 november 1833 reglerade förhållandet mellan arbetsgivare och hos denne
anställda arbetare inom jordbruket, och stadgan hade även betydelse för hantverket
och närstående näringsgrenar. I nämnda stadga fanns bland annat en
art. VII, innehållande bestämmelser i flera paragrafer örn uppsägning. Vid
upprepade tillfällen var frågan örn legostadgans avskaffande föremål för riksdagens
prövning. Därvid framfördes även det önskemålet, att stadgan borde
ersättas med en efter moderna förhållanden lämpad lagstiftning angående
arbetsavtal. Slutligen antog 1926 års riksdag ett av Kungl. Majit, i proposition
nr 183, framlagt förslag till lag örn upphävande av legostadgan. Den avskaffades
därvid utan att ersättas med annan arbetsavtalslagstiftning.
Det personliga tjänsteavtalet är därefter i stort sett icke föremål för rättslig
reglering i vårt land. Det rättsförhållande, som uppkommer mellan en arbetsgivare
och hos denne anställd personal, får bedömas enligt den sedvänja, som
är rådande inom ifrågavarande verksamhetsgren, och efter allmänna rättsgrundsatser.
I rättspraxis hava vissa normer fastslagits beträffande de allmänna
skyldigheter, som åvila kontrahenterna i ett tjänsteavtal, men i viktiga avseenden
lämnar praxis föga ledning. Arbetsavtal, som slutits för obestämd tid,
kan å ömse sidor uppsägas till upphörande, därvid ej ens skäl för uppsägningen
behöver anföras. Beträffande uppsägningstidens längd finnas inga lagbestämmelser.
Ifrån regeln örn arbetsgivares rätt att skilja en hos honom anställd
från hans tjänst stadgas dock viss inskränkning i lagen den 16 oktober 1914
örn förbud i vissa fall mot värnpliktigs skiljande från tjänst eller arbete.
För några speciella områden finnas vissa mera ingående bestämmelser örn
arbetsavtal.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 9 avd. Nr 3—4.
300 84
2
Andra lagutskottets''utlåtande Nr 3.
Frågan om åvägabringande av en lagstiftning rörande personliga tjänsteavtal
drogs i början av år 1931 ånyo under statsmakterna prövning.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 189, hemställde herr Järte
m. fl., att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn igångsättande
av utredning i nämnda fråga. I en ny lagstiftning borde bland annat spörsmålet
örn anställningens upphörande ordnas. Uppsägningstid av olika längd
allt efter den tid anställningen varat borde lagfästas.
Motionen behandlades av andra lagutskottet i utlåtande nr 27. Däri omnämndes
bland annat, att den s. k. Daco-kommittén, vilken bestode av representanter
för Svenska bankmannaföreningen, Svenska journalistföreningen,
Svenska järnvägarnas kontorspersonalförbund, Svenska maskinbefälsförbundet,
Sveriges arbetsledareförbund, Sveriges farmaceutförbund, Sveriges fartygsbefälsförening,
Sveriges grafiska faktorsförbund, Sveriges radiotelegrafistförening
och Sveriges verkstäders tjänstemannaförening, i en den 3 februari 1931
till chefen för socialdepartementet ingiven skrivelse hemställt om en förutsättningslös
utredning angående, bland annat, de anställdas anställningsfrågor.
Vidare upplystes i utskottets utlåtande, att Liberala föreningen i Stockholm
uti en den 6 februari 1931 till Kungl. Majit ingiven skrivelse anhållit, att
Kungl. Majit måtte snarast föranstalta örn en förutsättningslös och allsidig utredning
av frågan örn anställningsvillkoren och därmed sammanhängande spörsmål
rörande förhållandet mellan arbetsgivare och anställda. Den ifrågasatta
lagstiftningen borde gälla alla i privat tjänst anställda personer. Bland annat
omnämndes i skrivelsen behovet för de privatanställda att vinna ökad trygghet
i fråga örn uppsägningstid. Beträffande uppsägningstiden kunde det med fog
göras gällande, att för närvarande härskade fullkomligt godtycke. Icke så
sällan förekomme det, att den anställde uppsades utan att få åtnjuta någon
som helst uppsägningstid, vilket särskilt efter flerårig anställning tedde sig
som en otillbörlig brutalitet.
I sitt utlåtande framhöll utskottet, att det torde kunna förväntas, att frågan
örn utredning rörande en lagstadgad reglering av arbetsavtalet och vad därmed
sammanhörde i sin helhet bleve föremål för ett allsidigt övervägande från
Kungl. Majits sida. Det syntes därför utskottet icke lämpligt, att, såsom i
motionen lii 189 yrkades, riksdagen hemställde hos Kungl. Majit örn utredning
i visst begränsat hänseende. Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda
till någon riksdagens åtgärd. Fyra ledamöter anmälde reservation. Utskottets
hemställan bifölls av riksdagen.
Den 19 juni 1931 erhöll chefen för socialdepartementet av Kungl. Majit bemyndigande
att tillkalla högst åtta personer att inom departementet biträda
med verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande frågan om
rättslig reglering av de i enskild tjänst anställdas arbetsavtal och vad därmed
ägde samband.
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet vid detta ärendes föredragning erinrade
chefen för socialdepartementet, statsrådet Larsson, därom, att spörsmålet
örn en rättslig reglering av arbetsavtalen mellan privata arbetsgivare och
hos dem anställda av olika kategorier tilldragit sig livlig uppmärksamhet samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 3. o
att därvid framkommit en samstämmande uppfattning, att behov av lagbestämmelser
i ämnet förelåge. En allsidig och ingående undersökning erfordrades.
Rörande utredningens omfattning anmärktes, att utredningsmännen borde få
tämligen fria händer. Bland de ämnen, som särskilt skulle bliva föremal för
utredning, nämndes frågorna om avtalets ingående och upplösning.
Av chefen för socialdepartementet tillkallades därefter sakkunniga, vilka
antagit benämningen »Kommittén angående p ri v a ta n-s t ä llda».
Efter bemyndigande av Kungl. Majit den 22 april 1932 har kommittén i
samråd med socialstyrelsen verkställt en undersökning beträffande i enskild
tjänst anställdas arbetsförhållanden. Denna undersökning har numera avslutats.
Kommittén har vidare utarbetat utkast till lag angående arbetsavtal. Enligt
vad utskottet erfarit har däri även uppsägningsfrågan blivit behandlad. Av
årets riksdagsberättelse inhämtas, att kommitténs arbete beräknas bliva slutfört
under loppet av år 1934.
Frågor, som i förevarande motion beröras, torde i viss mån ligga under utredning
jämväl å andra håll. Utskottet vill härvid erinra örn Hembiträdesutredningen,
som jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 30 juni 1933 tillkallats
för att inom socialdepartementet biträda med utredning rörande arbetsförhållandena
inom det husliga arbetet, samt örn Bostadsutredningen för landsbygden,
som jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 6 februari 1931 tillkallats
för att inom socialdepartementet biträda med utredning rörande åtgärder
till förbättring av lantarbetarnas bostadsförhållanden och därmed sammanhängande
ämnen. Enligt uppgift i årets riksdagsberättelse återstår av
det åt Bostadsutredningen för landsbygden lämnade uppdraget bland annat att
behandla frågan örn tryggare ställning för lantarbetarna i avseende på åt dem
upplåtna lönebostäder. Utredningens arbete beräknas kunna slutföras under
förra hälften av innevarande år.
Slutligen må omnämnas, att i en vid 1933 års riksdag väckt motion, lii 249
av herrar Brädefors och Hagberg i Luleå, hemställan gjordes, att riksdagen
måtte besluta, bland annat, om förbud mot avskedande av arbetare och anställda,
sysselsatta inom industri, handel, samfärdsel, jordbruk eller statliga
och kommunala inrättningar, såvida deras genomsnittsinkomst icke överstege
5,000 kronor årligen.
På hemställan av andra lagutskottet (utlåtande nr 24) beslöt riksdagen, att
motionen icke skulle föranleda till någon åtgärd.
Det i motionen berörda spörsmålet om en författningsenlig reglering av uppsägning
av anställning i enskild tjänst är av sådan betydelse, att det enligt utskottets
mening förtjänar att tagas under statsmakternas omprövning. Av vad
utskottet bär ovan anfört framgår emellertid, att detta spörsmål för närvarande
är under utredning av den år 1931 tillsatta kommittén angående privatanställda
i sammanhang mod dess behandling av frågan örn rättslig reglering
av de i enskild tjänst anställdas arbetsavtal och vad därmed äger samband.
Utskottet.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 3.
Vidare synas också Bostadsutredningen för landsbygden och Hembiträdesutredningen
komma att överväga åtskilliga spörsmål, som berörts i motionen. De
nämnda kommittéernas arbete torde komma att avslutas tämligen snart och
förslag till åtgärder förväntas därefter komma att bliva förelagda riksdagen.
Under sådana förhållanden finner utskottet sig icke böra hemställa till riksdagen
att i anledning av motionen hos Kungl. Majt begära ytterligare utredning.
Utskottet får för den skull hemställa,
att förevarande motion icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 7 februari 1934.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder*, Frändén, Sam Larsson,
Gustaf Tamm, P. Sandström, Norman* och Olof Carlsson;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Hage*, Johanson i Hallagården,
Olovson i Västerås*, Pettersson i Hällbacken och Holmström samt fru
Nardgren.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.