Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning och förslag angående en författningsenlig reglering av uppsägning av anställning i enskild tjänst.

1934-02-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1934:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning och förslag angående en författningsenlig reglering av uppsägning av anställning i enskild tjänst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 7 februari 1934 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning

och förslag angående en författningsenlig reglering

av uppsägning av anställning i enskild tjänst.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 64,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Bergström hemställt, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och eventuellt

förslag till riksdagen angående en författningsenlig reglering av uppsägning

av anställning i enskild tjänst.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin hemställan, får

utskottet hänvisa till motionen.

Den numera upphävda legostadgan för husbönder och tjänstehjon av den

23 november 1833 reglerade förhållandet mellan arbetsgivare och hos denne

anställda arbetare inom jordbruket, och stadgan hade även betydelse för hantverket

och närstående näringsgrenar. I nämnda stadga fanns bland annat en

art. VII, innehållande bestämmelser i flera paragrafer örn uppsägning. Vid

upprepade tillfällen var frågan örn legostadgans avskaffande föremål för riksdagens

prövning. Därvid framfördes även det önskemålet, att stadgan borde

ersättas med en efter moderna förhållanden lämpad lagstiftning angående

arbetsavtal. Slutligen antog 1926 års riksdag ett av Kungl. Majit, i proposition

nr 183, framlagt förslag till lag örn upphävande av legostadgan. Den avskaffades

därvid utan att ersättas med annan arbetsavtalslagstiftning.

Det personliga tjänsteavtalet är därefter i stort sett icke föremål för rättslig

reglering i vårt land. Det rättsförhållande, som uppkommer mellan en arbetsgivare

och hos denne anställd personal, får bedömas enligt den sedvänja, som

är rådande inom ifrågavarande verksamhetsgren, och efter allmänna rättsgrundsatser.

I rättspraxis hava vissa normer fastslagits beträffande de allmänna

skyldigheter, som åvila kontrahenterna i ett tjänsteavtal, men i viktiga avseenden

lämnar praxis föga ledning. Arbetsavtal, som slutits för obestämd tid,

kan å ömse sidor uppsägas till upphörande, därvid ej ens skäl för uppsägningen

behöver anföras. Beträffande uppsägningstidens längd finnas inga lagbestämmelser.

Ifrån regeln örn arbetsgivares rätt att skilja en hos honom anställd

från hans tjänst stadgas dock viss inskränkning i lagen den 16 oktober 1914

örn förbud i vissa fall mot värnpliktigs skiljande från tjänst eller arbete.

För några speciella områden finnas vissa mera ingående bestämmelser örn

arbetsavtal.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 9 avd. Nr 3—4.

300 84

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets''utlåtande Nr 3.

Frågan om åvägabringande av en lagstiftning rörande personliga tjänsteavtal

drogs i början av år 1931 ånyo under statsmakterna prövning.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 189, hemställde herr Järte

m. fl., att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn igångsättande

av utredning i nämnda fråga. I en ny lagstiftning borde bland annat spörsmålet

örn anställningens upphörande ordnas. Uppsägningstid av olika längd

allt efter den tid anställningen varat borde lagfästas.

Motionen behandlades av andra lagutskottet i utlåtande nr 27. Däri omnämndes

bland annat, att den s. k. Daco-kommittén, vilken bestode av representanter

för Svenska bankmannaföreningen, Svenska journalistföreningen,

Svenska järnvägarnas kontorspersonalförbund, Svenska maskinbefälsförbundet,

Sveriges arbetsledareförbund, Sveriges farmaceutförbund, Sveriges fartygsbefälsförening,

Sveriges grafiska faktorsförbund, Sveriges radiotelegrafistförening

och Sveriges verkstäders tjänstemannaförening, i en den 3 februari 1931

till chefen för socialdepartementet ingiven skrivelse hemställt om en förutsättningslös

utredning angående, bland annat, de anställdas anställningsfrågor.

Vidare upplystes i utskottets utlåtande, att Liberala föreningen i Stockholm

uti en den 6 februari 1931 till Kungl. Majit ingiven skrivelse anhållit, att

Kungl. Majit måtte snarast föranstalta örn en förutsättningslös och allsidig utredning

av frågan örn anställningsvillkoren och därmed sammanhängande spörsmål

rörande förhållandet mellan arbetsgivare och anställda. Den ifrågasatta

lagstiftningen borde gälla alla i privat tjänst anställda personer. Bland annat

omnämndes i skrivelsen behovet för de privatanställda att vinna ökad trygghet

i fråga örn uppsägningstid. Beträffande uppsägningstiden kunde det med fog

göras gällande, att för närvarande härskade fullkomligt godtycke. Icke så

sällan förekomme det, att den anställde uppsades utan att få åtnjuta någon

som helst uppsägningstid, vilket särskilt efter flerårig anställning tedde sig

som en otillbörlig brutalitet.

I sitt utlåtande framhöll utskottet, att det torde kunna förväntas, att frågan

örn utredning rörande en lagstadgad reglering av arbetsavtalet och vad därmed

sammanhörde i sin helhet bleve föremål för ett allsidigt övervägande från

Kungl. Majits sida. Det syntes därför utskottet icke lämpligt, att, såsom i

motionen lii 189 yrkades, riksdagen hemställde hos Kungl. Majit örn utredning

i visst begränsat hänseende. Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd. Fyra ledamöter anmälde reservation. Utskottets

hemställan bifölls av riksdagen.

Den 19 juni 1931 erhöll chefen för socialdepartementet av Kungl. Majit bemyndigande

att tillkalla högst åtta personer att inom departementet biträda

med verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande frågan om

rättslig reglering av de i enskild tjänst anställdas arbetsavtal och vad därmed

ägde samband.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet vid detta ärendes föredragning erinrade

chefen för socialdepartementet, statsrådet Larsson, därom, att spörsmålet

örn en rättslig reglering av arbetsavtalen mellan privata arbetsgivare och

hos dem anställda av olika kategorier tilldragit sig livlig uppmärksamhet samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 3. o

att därvid framkommit en samstämmande uppfattning, att behov av lagbestämmelser

i ämnet förelåge. En allsidig och ingående undersökning erfordrades.

Rörande utredningens omfattning anmärktes, att utredningsmännen borde få

tämligen fria händer. Bland de ämnen, som särskilt skulle bliva föremal för

utredning, nämndes frågorna om avtalets ingående och upplösning.

Av chefen för socialdepartementet tillkallades därefter sakkunniga, vilka

antagit benämningen »Kommittén angående p ri v a ta n-s t ä llda».

Efter bemyndigande av Kungl. Majit den 22 april 1932 har kommittén i

samråd med socialstyrelsen verkställt en undersökning beträffande i enskild

tjänst anställdas arbetsförhållanden. Denna undersökning har numera avslutats.

Kommittén har vidare utarbetat utkast till lag angående arbetsavtal. Enligt

vad utskottet erfarit har däri även uppsägningsfrågan blivit behandlad. Av

årets riksdagsberättelse inhämtas, att kommitténs arbete beräknas bliva slutfört

under loppet av år 1934.

Frågor, som i förevarande motion beröras, torde i viss mån ligga under utredning

jämväl å andra håll. Utskottet vill härvid erinra örn Hembiträdesutredningen,

som jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 30 juni 1933 tillkallats

för att inom socialdepartementet biträda med utredning rörande arbetsförhållandena

inom det husliga arbetet, samt örn Bostadsutredningen för landsbygden,

som jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 6 februari 1931 tillkallats

för att inom socialdepartementet biträda med utredning rörande åtgärder

till förbättring av lantarbetarnas bostadsförhållanden och därmed sammanhängande

ämnen. Enligt uppgift i årets riksdagsberättelse återstår av

det åt Bostadsutredningen för landsbygden lämnade uppdraget bland annat att

behandla frågan örn tryggare ställning för lantarbetarna i avseende på åt dem

upplåtna lönebostäder. Utredningens arbete beräknas kunna slutföras under

förra hälften av innevarande år.

Slutligen må omnämnas, att i en vid 1933 års riksdag väckt motion, lii 249

av herrar Brädefors och Hagberg i Luleå, hemställan gjordes, att riksdagen

måtte besluta, bland annat, om förbud mot avskedande av arbetare och anställda,

sysselsatta inom industri, handel, samfärdsel, jordbruk eller statliga

och kommunala inrättningar, såvida deras genomsnittsinkomst icke överstege

5,000 kronor årligen.

På hemställan av andra lagutskottet (utlåtande nr 24) beslöt riksdagen, att

motionen icke skulle föranleda till någon åtgärd.

Det i motionen berörda spörsmålet om en författningsenlig reglering av uppsägning

av anställning i enskild tjänst är av sådan betydelse, att det enligt utskottets

mening förtjänar att tagas under statsmakternas omprövning. Av vad

utskottet bär ovan anfört framgår emellertid, att detta spörsmål för närvarande

är under utredning av den år 1931 tillsatta kommittén angående privatanställda

i sammanhang mod dess behandling av frågan örn rättslig reglering

av de i enskild tjänst anställdas arbetsavtal och vad därmed äger samband.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 3.

Vidare synas också Bostadsutredningen för landsbygden och Hembiträdesutredningen

komma att överväga åtskilliga spörsmål, som berörts i motionen. De

nämnda kommittéernas arbete torde komma att avslutas tämligen snart och

förslag till åtgärder förväntas därefter komma att bliva förelagda riksdagen.

Under sådana förhållanden finner utskottet sig icke böra hemställa till riksdagen

att i anledning av motionen hos Kungl. Majt begära ytterligare utredning.

Utskottet får för den skull hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 februari 1934.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder*, Frändén, Sam Larsson,

Gustaf Tamm, P. Sandström, Norman* och Olof Carlsson;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Hage*, Johanson i Hallagården,

Olovson i Västerås*, Pettersson i Hällbacken och Holmström samt fru

Nardgren.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.