Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet till förlängd värnpliktstjänstgöring för till linjetjänst uttagna värnpliktiga och f. d. stamanställda.
1934-05-22 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1934:36, Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet till förlängd värnpliktstjänstgöring för till linjetjänst uttagna värnpliktiga och f. d. stamanställda.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.
1
Nr 36.
Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1934 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet
till förlängd värnpliktstjänstgöring för till linjetjänst
uttagna värnpliktiga och f. d. stamanställda.
I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 8,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr von Heland hemställt, att
riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring av gällande värnpliktslag
och övriga författningar, som erfordras för att möjliggöra att till linjetjänst
uttagna värnpliktiga och f. d. stamanställda, vilka anmäla sig därtill villiga,
må enligt de bestämmelser Konungen meddelar få fullgöra tjänstgöring
utöver den i § 27 mom. 1 värnpliktslagen föreskrivna tiden.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda hemställan, får utskottet
hänvisa till motionen.
Över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver
begärt yttrande av cheferna för generalstaben, marinstaben, kustartilleriet
och flygvapnet. Det yttrande, som i anledning härav kommit utskottet
tillhanda från chefen för generalstaben, finnes fogat såsom bilaga
till detta utlåtande; och tillåter sig utskottet att hänvisa till detsammas
innehåll. Beträffande de uppgifter, som lämnats i yttrandena från cheferna
för marinstaben, kustartilleriet och flygvapnet angående antalet frivilliga,
som skulle kunna mottagas till den föreslagna tjänstgöringen, samt i fråga
om beräknade kostnader för densamma lämnas redogörelse här nedan (sid. 7).
Vid 1933 års riksdag hemställde herr Holmström m. fl. i en motion,
II: 487, att riksdagen i anledning av propositionen nr 211 år 1933 angående
arbeten till motverkande av arbetslösheten måtte hos Kungl. Maj:t hemställa
om åtgärder i syfte att bemyndiga truppförbandscheferna att utöver fastställda
stater anställa visst antal kortfristvolontärer för medel ur arbetslöshetsanslagen.
Särskilda utskottet anförde i utlåtande nr 17 beträffande nämnda motion:
Det av motionärerna framlagda förslaget syftar till att under vissa tider
bereda sysselsättning för ett antal arbetslösa, som -— enligt vad utskottet inhämtat
— kunna beräknas ifrågakomma inom högst tre årsklasser av värnpliktiga,
vilka under de tre senaste åren fullgjort sin värnplikt, samt en del
t'', d. fast anställda. Inom denna förhållandevis trånga ram torde det icke
vara möjligt att på frivillighetens väg åstadkomma någon arbetslöshetslindrande
effekt av betydelse genom den föreslagna åtgärden. Enligt utskottets
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 avd. Nr 36. 1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.
mening torde heller icke ur försvarssynpunkt förslagets genomförande vara
av någon avsevärd betydelse.
Då riksdagen i år har beslutat betydande inskränkningar av de värnpliktigas
utbildning och detta beslut bl. a. motiverats med statsfinansiella skäl,
finner utskottet anledning ej nu föreligga att införa ett system med frivillig
utbildning, vilken skulle bliva mera kostsam än den obligatoriska värnpliktsutbildningen.
Då dessutom sådan utredning, som erfordras för ett närmare övervägande
av förevarande förslag och verkningar av dess genomförande, icke i ärendet
föreligger, har utskottet ej funnit sig kunna tillstyrka bifall till motionen.
Reservation anmäldes av herr Johansson i Fredrikslund jämte sju andra
ledamöter av utskottet, vilka ansågo, att utskottet bort föreslå riksdagen
att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning och framläggande för
1934 års riksdag av det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde giva
anledning.
Riksdagen biföll utskottets hemställan.
I sitt förutnämnda utlåtande nr 17 ägnade särskilda utskottet åtskillig
uppmärksamhet åt frågan om ungdomsarbetslösheten (sid. 101—121). Utskottet
erinrade därvid inledningsvis om, att i propositionen nr 216 år 1933
angående anslag till bekämpande av arbetslösheten föredragande departementschefen,
statsrådet Möller, förklarat sig vara av den uppfattningen, att
samtliga frågor örn ungdomsarbetslösheten med det snaraste borde upptagas
till närmare skärskådande i syfte att förslag i ämnet kunde föreläggas 1934
års riksdag. Detta uteslöte emellertid icke, att man borde söka att genom
intensivt arbete enligt de linjer, som dittills anlitats, omedelbart nå till så
goda resultat som möjligt. Dessa linjer innebure dels inrättande av särskilda
anordningar för arbetsförmedling för ungdomen, dels samarbete mellan
arbetsförmedlingen och undervisningsväsendet och dels kursverksamhet för
arbetslös ungdom.
Särskilda utskottet, som i fråga örn bekämpande av ungdomsarbetslösheten
hade att taga ställning dels till i propositionen nr 216 framlagda förslag
örn beräknande av visst anslagsbelopp till kursverksamhet, dels ock
till yrkanden i skilda hänseenden, som gjorts uti sju i ämnet väckta motioner
(uti. nr 17, sid. 19—20), uttalade bland annat, att den av kommunerna
med bidrag av statliga arbetslöshetsmedel bedrivna kursverksamheten
skulle fortsättas i utvidgad omfattning, att försök skulle verkställas med s. k.
frivillig arbetstjänst, att försök skulle anordnas med av kommunerna med
statsbidrag anordnade friluftskurser för manlig ungdom samt att med bidrag
av arbetslöshetsmedel undervisning skulle meddelas arbetslösa genom viss
provisorisk utvidgning av den ordinarie skolorganisationen. Utskottet föreslog,
att för nu omnämnda ändamål 2 milj. kronor skulle få användas.
Bland de av särskilda utskottet icke tillstyrkta förslagen må i detta sammanhang
nämnas ett i motion I: 161 av herr von Heland framställt yrkande,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla om skynd
-
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.
3
sani utredning och förslag till 1934 års riksdag rörande inkallelse till värnpliktsövningar
som ett medel för bekämpande av ungdomsarbetslösheten.
Särskilda utskottet erinrade i sammanhang med denna motion om, att andra
lagutskottet i sitt av 1933 års riksdag godkända utåtande (nr 4) i anledning
av dels Kungl. Maj:ts proposition (nr 8) med förslag till lag örn frikallelse,
helt eller delvis, för vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under
fredstid, dels ock i ämnet väckta motioner anfört, att det enligt utskottets
mening syntes förtjäna att tagas i övervägande vid meddelande av föreskrifter
örn användningen av de anslag, som komme att beviljas för arbetslöshetens
bekämpande, i vad mån medel därifrån borde ställas till förfogande
för att möjliggöra, att värnpliktiga, som i händelse av bifall till
utskottets förslag icke inkallades till tjänstgöring, men som på grund av
arbetslöshet önskade frivilligt anmäla sig till fullgörande av värnplikt, skulle
kunna tillåtas göra detta.
Särskilda utskottet anförde (i utlåtandet nr 17, som dagtecknats den 14
juni 1933):
De för årets värnpliktiga bestämda tidpunkterna för inryckning till första
tjänstgöring vid armén äro vid tiden för riksdagens behandling av förevarande
ärende förbi med undantag beträffande en kontingent vid Göta livgarde,
vilken är inkallad till den 30 innevarande juni. På grund härav har
utskottet icke funnit anledning att närmare ingå på frågan, huruvida och i
vad mån för arbetslöshetens bekämpande för nästa budgetår avsedda medel
böra komma till användning för värnpliktstjänstgöring. Motionen I: 161
torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Särskilda utskottets i utlåtande nr 17 gjorda hemställan godkändes till
alla delar av riksdagen.
I proposition nr 105 till innevarande års riksdag framställdes förslag, att
riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vissa i propositionen angivna riktlinjer under innevarande budgetår
anordna särskilda utbildningskurser för f. d. fast anställt manskap vid försvarsväsendet,
samt medgiva, att de av ifrågavarande utbildningskurser
föranledda kostnaderna måtte i viss ordning bestridas av vederbörande
anslag under fjärde huvudtiteln.
Propositionen var närmast föranledd av framställningar om anordnande
av sådana kurser från cheferna för generalstaben, marinstaben och kustartilleriet.
Föredragande departementschefen, statsrådet Vennerström, anförde i propositionen,
bland annat:
Arbetslösheten bland f. d. fast anställt manskap vid armén och marinen
är för närvarande betydande. Av en utav civilanställningskommittén med
skrivelse den 23 november 1933 till mig överlämnad utredning framgår sålunda,
att utav cirka 2 000 beställningshavare av manskaps grad, vilka under
anställningsåret 1932/1933 erhållit avsked från fast anställning vid krigsmakten,
icke fullt 30 procent kunde anses hava ordnad försörjning vid avskedstagandet.
Därjämte torde ett stort antal av tidigare från militärtjänsten
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.
avgångna vara utan anställning. Även om dessa arbetslösa kunna i vanlig
ordning anmäla sig för att komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp, förefinnes
anledning att undersöka, huruvida särskilda åtgärder kunna vidtagas
för att bereda dem tillfällig sysselsättning. I detta avseende synas mig de
av cheferna för generalstaben, marinstaben och kustartilleriet framställda
förslagen — vilka innebära anordnande av särskilda utbildnings- eller repetitionskurser
för f. d. fast anställda — förtjäna allvarligt beaktande. Detta
så mycket mera som på samma gång ett väl motiverat militärt behov kan
tillgodoses.
Enligt de framlagda förslagen skulle kurserna vid armén och flottan få
en varaktighet av cirka 90 dagar, under det att kurserna vid kustartilleriet
skulle inskränkas till 66 dagar.
Kostnaderna för kurserna komma, i enlighet med utav arméförvaltningen
och marinförvaltningen i ärendet verkställda utredningar, att uppgå till cirka
540 000 kronor. Marinförvaltningen har emellertid i sina kostnadsberäkningar
icke upptagit några medel för bestridande av dyrtidstillägg åt den
personal, som skall deltaga i de vid flottan och kustartilleriet anordnade kurserna.
Härför torde erfordras inemot 1 000 kronor. Efter samråd med chefen
för finansdepartementet anser jag mig böra förorda, att de sålunda med
kursernas anordnande förenade kostnaderna få bestridas av lantförsvarets
respektive sjöförsvarets för innevarande budgetår å riksstaten uppförda
anslag.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som erfordras för kursernas anordnande.
Till frågan om anordnande av dylika kurser under senare halvåret 1934
torde jag, därest anledning därtill gives, framdeles få återkomma.
Statsutskottet anförde i utlåtande nr 23 över propositionen:
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär, att vissa utbildningskurser skulle anordnas
för f. d. fast anställt manskap vid försvarsväsendet, vill utskottet icke
motsätta sig. Med hänsyn till syftet med dessa kurser, nämligen att jämte
tillgodoseendet av ett väl motiverat militärt behov bringa någon lättnad i
den svåra belägenhet, vari en stor del av ifrågavarande personalkategori befinner
sig, förutsätter emellertid utskottet, att de, som äro arbetslösa och
sakna försörjningsmöjligheter, i möjligaste mån beredas tillträde till kurserna.
Beträffande härefter sättet för täckandet av de med kurserna föranledda
kostnaderna, vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle bestridas av vederbörande
anslag under fjärde huvudtiteln, vill utskottet framhålla, att utskottet
framdeles kommer att taga ställning till denna fråga. Utskottet föreslår,
att bemyndigande lämnas Kungl. Maj:t att tills vidare bestrida de erforderliga
medlen under särskilda för ändamålet i vederbörliga förvaltningars
räkenskaper upplagda förskottstitlar. Härigenom vinnes, att utgifterna för
ifrågavarande kurser komma att för sig redovisas.
Statsutskottet hemställde, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t
att i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen angivna riktlinjer
under innevarande budgetår anordna ifrågavarande utbildningskurser samt
medgiva, att de av kurserna föranledda kostnaderna måtte förskottsvis bestridas
för att sedermera ersättas på sätt riksdagen framdeles kunde komma
att besluta.
Riksdagen biföll statsutskottets hemställan.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.
5
Beslut angående ersättningen av nämnda kostnader har hitintills icke iattats
av riksdagen. Framställning om anordnande av dylika kurser under
senare halvåret 1934 har hittills icke blivit gjord.
Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 8 december 1933 tillkallade
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, den 16 januari 1934 undervisningsrådet
A. N. Thomson, bruksdisponenten friherre J. G. G. De Geer,
Lesjöfors, samt ordföranden i socialdemokratiska ungdomsförbundet t. f.
aktuarien A. V. Wallentheim att såsom sakkunniga inom departementet biträda
med fortsatt utredning i olika hänseenden av frågor sammanhängande
med ungdomsarbetslösheten och åtgärder i anledning av densamma. Den
26 januari 1934 tillkallade departementschefen såsom ytterligare sakkunnig
förbundssekreteraren i jordbrukarungdomens förbund, agronomen J. S.
Svensson. De sakkunniga antogo benämningen »1934 års sakkunniga rörande
ungdomsarbetslösheten».
Den 29 mars 1934 avgåvo de sakkunniga »Utredning angående åtgärder
för bekämpande av ungdomsarbetslösheten» (Statens offentl. utr. 1934: 11).
Kungl. Maj:t har därefter i proposition nr 265 för riksdagen framlagt förslag
angående anslag till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.
Denna proposition har hänvisats till statsutskottets behandling.
Den utväg till lindrande av ungdomsarbetslösheten, som föreslagits i nu
förevarande motion, 1: 8, har icke berörts vare sig i de sakkunnigas utredning
eller i propositionen nr 265.
Ur 1934 års sakkunnigas betänkande må här återgivas en tabell, avseende
förhållandena den 30 november 1933, till belysande av ungdomsarbetslöshetens
absoluta och relativa omfattning:
Ålder
Antal
Procent av hela antalet
arbetslösa
städer
landsbygd hela riket
städer
lan ds bygd
hela riket
16—17 år ........................
898
3 662
4 560
1,5
3,3
2,7
18 — 20 år ........................
4 623
13108
17 731
7,8
11,8
10,4
21—25 år ........................
11 604
23 517
35121
19,6
21,2
20,7
Summa 16—25
17 125
40 287
57 412
28,9
36,3
33,8
j Hela antalet arbetslösa ...
59 156
111047
170 203
100,0
100,0
100,0
Av tabellen framgår, att i runt tal 57 000 personer, motsvarande omkring
V3 av samtliga anmälda arbetslösa, voro att hänföra till åldersgrupperna
16—25 år, ävensom att den relativa ungdomsarbetslösheten var något .större
på landsbygden än i städerna.
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.
Vidare må ur sakkunnigbetänkandet lämnas följande upplysningar rörande
i vad mån och på vad sätt de olika åldersgrupperna arbetslösa kommit i
åtnjutande av det allmännas hjälpåtgärder (avsåg arbetslöshetsförhållandena
den 30 november 1933):
Åldersgrupp
Anta
16—17 år
let hjälpsökande arbetslösa
i åldern 16—25 år:
18—20 åÖ21—25 år Summa
Hjälpta enligt arbetslinjen.......................
110
2 989
8 519
11618
» » undervisningslinjen............
381
1328
1 495
3 204
» » understödslinjen ...............
1092
4 394
10 300
15 786
Summa hjälpta
1 583
8 711
20 314
30 608
Icke hjälpta ..........................
2 977
9 020
14 807
26 804
Sammanlagt
4 560
17 731
35 121
57 412
De sakkunniga hava uppgivit, att hjälpverksamhetens omfattning och karaktär
växlat mycket starkt såväl mellan stad och landsbygd som mellan
skilda typer av städer och landskommuner. I allmänhet hava understödsoch
undervisningslinjerna varit mycket mera anlitade i städerna än på landsbygden,
medan motsatsen varit förhållandet med arbetslinjen. Antalet
ohjälpta har varit minst i städerna, särskilt i de större av dem, och störst
på landsbygden, särskilt i jordbrukskommunerna.
Vad särskilt den s. k. frivilliga arbetstjänsten angår hava de sakkunniga
omnämnt, att antalet elever, vilka till och med den 15 mars 1934 under
längre eller kortare tid deltagit i sådan tjänst i arbetslöshetskommissionens
regi utgjort 817 personer samt att motsvarande antal elever vid kommunala
läger varit 482; sammanlagt alltså 1 299 personer.
I propositionen nr 265 har föredragande departementschefen, statsrådet
Möller, förordat avsevärt vidgade åtgärder för sysselsättning och utbildning
av unga arbetslösa, företrädesvis i åldern 18—21 år, samt beräknat, att
under instundande budgetår på dessa vägar verksamt stöd skall kunna lämnas
åt i genomsnitt omkring 15 000 arbetslösa.
Kostnaderna för de olika slag av sysselsättning, som enligt 1934 års sakkunnigas
förslag under nästa budgetår skulle beredas ungdomsarbetslösa,
hava av de sakkunniga beräknats sålunda: Statens andel i kostnader för
kursverksamhet har beräknats till i runt tal 1: 50 kronor per elev och dag,
med 300 understödsdagar per år, sålunda en årskostnad per elev av 450
kronor. 8 000 personer hava beräknats skola beredas sysselsättning i kursverksamhet.
— Beträffande frivillig arbetstjänst har beräknats en genomsnittskostnad
per år och elev av 900 kronor (3 kronor per dag och elev)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.
i
för arbetsläger i statlig regi och 700 kronor i kommunal regi. Omfattningen
av den frivilliga arbetstjänsten har uppskattats till 3 000 deltagare i statliga
och 2 000 i kommunala arbetsläger. -—- I fråga om ungdomsreservarbetena
har den sammanlagda årskostnaden för staten per deltagare beräknats till
1 125 kronor i statligt och 825 kronor i statskommunalt ungdomsreservarbete.
Antalet deltagare har uppskattats till 1 500 i statliga och 500 i statskommunala
ungdomsreservarbeten. Att märka är, att deltagarna i ungdomsreservarbetena
beräknats skola i genomsnitt användas till arbete allenast
halva tiden och till deltagande i kursverksamhet halva tiden.
Ur propositionen nr 235 år 1934 angående anslag till bekämpande av
arbetslösheten må återgivas följande uppgifter angående kostnaderna per
dagsverke vid de statliga reservarbetena (kompletterade med senast tillgängliga
uppgifter avseende september, oktober och november 1933).
1931/1932 ...................... kr. 6: 89
Januari 1933 ................ » 6:80
Februari » » 6:83
Mars » » 6:34
April » » 7:25
Maj » » 6:54
Juni » » 7:53
Juli » » 5:83
Augusti » » 6: 76
September » » 7:65
Oktober » » 7:04
November » » 6:99
I detta sammanhang må erinras örn, att chefen för generalstaben i den
vid hans yttrande över förevarande motion fogade sammanställningen av
beräknade kostnader för frivillig tjänstgöring vid armén av 500 f. d. fast
anställda och 5 000 värnpliktiga såsom beräknad medelkostnad per tjänstgöringsdag
och man angivit enligt ett alternativ 3: 34 kronor och enligt ett
annat alternativ 3: 29 kronor.
Av de yttranden, som cheferna för marinstaben, kustartilleriet och flygvapnet
avgivit till utskottet, framgår, att frivillig tjänstgöring på sätt i förevarande
motion föreslagits skulle kunna beredas vid flottan för omkring
80 f. d. fast anställda och omkring 250 värnpliktiga, vid kustartilleriet för
omkring 16 f. d. fast anställda och omkring 160 värnpliktiga samt vid flygvapnet
för omkring 20 f. d. fast anställda och omkring 200 värnpliktiga.
Kostnaderna per man och tjänstgöringsdag torde kunna uppskattas vid
flottan till 3:73 kronor, vid kustartilleriet till 3:91 kronor samt vid flygvapnet
till ungefärligen samma belopp som vid armén. Vid flygvapnet skulle
därutöver tillkomma mekanikerarvode med i medeltal 45 kronor i må
-
8
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.
Utskottet.
naden för de f. d. fast anställda. För att sådan tjänstgöring för värnpliktiga
och f. d. stamanställda, varom nu är fråga, skall kunna anordnas,
erfordras vid kustartilleriet, att jämväl 6 underofficerare på övergångsstat
inkallas till tjänstgöring. Till den kostnad, som föranledes härav, har hänsyn
tagits vid beräkningen av ovannämnda beloppet 3: 91 kronor.
Till jämförelse må nämnas, att kostnaderna för de ovan omförmälda utbildningskurserna
för f. d. fast anställt manskap vid försvarsväsendet beräknats
komma att uppgå, såvitt anginge manskap vid armén till omkring
6:65 kronor, i fråga om manskap vid flottan till cirka 6:37 kronor samt
beträffande manskap vid kustartilleriet till omkring 6: 34 kronor, allt per
man och tjänstgöringsdag.
I en motion 1: 9, vilken hänvisats till statsutskottets behandling, har herr
von Heland, under åberopande av motiveringen i förevarande motionen I: 8
hemställt, att riksdagen av medel, som avses för arbetslöshetens bekämpande,
måtte för sådan tjänstgöring vid krigsmakten, varom nu är fråga, anvisa
ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.
Den här ovan lämnade framställningen utvisar, att stor arbetslöshet är
rådande bland den uppväxande ungdomen. Förslag, som gå ut på att i
viss mån råda bot på detta missförhållande, hava av Kungl. Maj:t framlagts
för riksdagen. Det förslag, som framställts i förevarande motion, innefattar
en utväg bland andra, syftande till att i viss utsträckning bereda tillfälle till
sysselsättning åt arbetslös ungdom. Andra lagutskottet finner för sin del, att
möjlighet bör beredas för att den i motionen omförmälda utvägen må komma
under omprövning vid sidan av andra anordningar för att bekämpa
arbetslösheten bland ungdomen, och att alltså det hinder, som gällande värnpliktslag
reser häremot, bör undanröjas.
I vad mån den möjlighet, som skulle beredas genom en lagändring, bör
komma till praktisk användning, är tydligen en fråga, som i annan ordning
efter behandling i statsutskottet av förslaget örn beviljande av anslag
för det avsedda ändamålet kommer att av riksdagen företagas till avgörande.
Med stöd av vad sålunda anförts finner andra lagutskottet sig böra föreslå
riksdagen att vidtaga erforderlig ändring i § 27 värnpliktslagen. Den föreslagna
lagändringen synes böra träda i kraft vid nästa budgetårs början.
Utskottet får fördenskull hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motion, 1:8,
måtte för sin del antaga följande
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.
9
Lagom
ändrad lydelse av § 27, mom. 3, C, värnpliktslagen
den 12 juni 1925 (nr 337).
Härigenom förordnas, att § 27, mom. 3, C, värnpliktslagen
den 12 juni 1925 skall erhålla följande ändrade lydelse:
§ 27.
3. Särskilda bestämmelser.
C. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar,
må värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, kvarbliva
i eller inkallas till tjänstgöring utöver i denna paragraf föreskriven
tid.
Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1934.
Stockholm den 22 maj 1934.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder, Frändén, Sam Larsson,
Gustaf Tamm*, P. Sandström, Norman och Olof Carlsson*;
från andra kammaren: herrar Hage, Johanson i Hallagården, Wallerius, Andersson
i Rasjön, Holmström, Hansson i Trollhättan*, Molander* och Sandström i
Nyland.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Linder, Norman, Olof Carlsson, Hage, Andersson i Rasjön, Hansson
i Trollhättan och Molander, vilka yrkat avslag på motionen.
10
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
Bilaga A.
1) CHEFENS FÖR GENERALSTABEN YTTRANDE.
Till Riksdagens andra lagutskott.
Genom nådig remiss å försvarsdepartementet den 9 sistlidna månad anbefalld
avgiva yttrande över motion nr 8 i första kammaren vid innevarande
års riksdag av herr von Heland angående beredande av möjlighet till förlängd
värnpliktstjänstgöring för vissa värnpliktiga får jag härmed äran anföra
följande.
I förevarande motion yrkas, att riksdagen måtte för sin del besluta sådan
ändring av gällande värnpliktslag och övriga författningar, som erfordras för
att möjliggöra att till linjetjänst uttagna värnpliktiga och f. d. stamanställda,
vilka anmäla sig därtill villiga, må enligt de bestämmelser Konungen meddelar
få fullgöra tjänstgöring utöver den i värnpliktslagen 27 § mom. 1 föreskrivna
tiden.
Motionens syfte angives vidare vara att genom frivillig militärtjänstgöring
bringa lättnad i ungdomsarbetslösheten. I densamma framhålles även de fördelar
för såväl den enskilde som för försvarsväsendet, som en dylik frivillig
tjänstgöring skulle innebära. I samband därmed framlägger motionären ett
förslag till anordnande av sådan tjänstgöring.
I motion till föregående års riksdag, nr 487 i andra kammaren, av herr
Holmström m. fl. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 211, angående
anslag till arbeten till motverkande av arbetslösheten, yrkades åtgärder i
samma syfte, dock att beträffande sättet för anställningen av de frivilligt inkallade
i stället avsågs fast anställning.
I särskilda utskottets utlåtande nr 17 över sistnämnda motion framhålles,
att inom den förhållandevis trånga ram, som här föreslogs — tre årsklasser
värnpliktiga — någon arbetslöshetslindrande effekt av betydelse genom den
föreslagna åtgärden icke torde vara möjlig. Enligt utskottets mening vore
icke heller förslagets genomförande ur försvarssynpunkt av någon avsevärd
betydelse. Då dessutom sådan utredning, som erfordras för ett närmare övervägande
av ifrågavarande förslag och verkningar av dess genomförande, icke
i ärendet förelåg, fann sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till motionen.
Riksdagens beslut blev även i enlighet med utskottets förslag.
Då förevarande motion till sitt syfte, som ovan framhållits, i stort överensstämmer
med sistnämnda motion, må i anslutning till särskilda utskottets
ovanberörda utlåtande följande framhållas.
Det i motionen angivna antalet frivilliga, som under vinterhalvåret 1934—
1935 föreslås komma ifråga till frivillig militärtjänstgöring, nämligen högst
6 000, kan, som framgår av nedanstående utredning, åtminstone till den del
Andra lagutskottets utlåtande Ar 36; bilagor.
11
som på armén ankommer, beredas tillfälle till dylik tjänstgöring. I vad män
en försörjning under vinterhalvåret under här ifrågasatta omständigheter av
sagda antal värnpliktiga innehar en arbetslöshetslindrande effekt av betydelse
för ungdomsarbetslösheten bland unga män i åldern 22—25 år undandrager
sig chefens för generalstaben bedömande. Motionären uppgiver emellertid
antalet arbetslösa i åldern 18—25 år till 50—60 000. I åldern 22—25 år torde
befinna sig ungefär halva detta antal eller 25—30 000. Rörande beräknade
kostnader hänvisas till utredning nedan.
I motionen förutsättes, att till den frivilliga tjänstgöringen skulle uttagas
de, vilka avslutat sin första tjänstgöring och hava förutsättning för befälsocli
specialutbildning. Den sålunda anordnade utbildningen skulle fördenskull
hava till mål att göra eleverna användbara i underbefäls- eller specialbefattning.
Då enligt krigsorganisationen ett betydande antal underbefälsoch
specialbefattningar under nuvarande förhållanden måste beklädas med
personal, vars utbildning för sina uppgifter är otillräcklig och till sin längd
väsentligt understigande den här ifrågasatta, skulle den föreslagna tjänstgöringen
genom att tillföra försvarsväsendet en ökad tillgång på för dylika
uppgifter användbar personal innebära en synnerligen välbehövlig ökning av
krig sberedskapen.
Motionären har vidare förutsatt, att f. d. fast anställda underbefäl skulle
beredas tillfälle till tjänstgöring och att dessa huvudsakligen skulle tagas i
anspråk såsom instruktörer vid utbildningen av de övriga värnpliktiga. De
motiv, som motionären anför beträffande inkallelsen av ifrågavarande personalkategori.
äro beaktansvärda, och synas dessa motiv genom beslutet angående
kurser för f. d. fast anställt underbefäl innevarande år av riksdagen
hava godtagits. Ur militär synpunkt må vidare framhållas att, vad på armén
ankommer, en dylik tjänstgöring måste anses såsom en förutsättning för att
den föreslagna frivilliga tjänstgöringen av övriga värnpliktiga skall kunna
giva avsett utbyte. De på aktiv stat varande underbefälen tagas nämligen
under vinterhalvåret i anspråk för annan tjänstgöring i sådan omfattning,
att endast ett ytterst ringa fåtal kan vara påräkneligt för instruktörstjänst vid
bär föreslagen utbildning.
Som ovan framhållits, har i motionen yrkats, att de frivilligt tjänstgörande
av båda här nämnda kategorier skulle beredas tillfälle till tjänstgöring genom
ändring bl. a. i värnpliktslagen, d. v. s. efter frivilligt åtagande inkallas till
eller kvarhållas i tjänstgöring såsom värnpliktiga. I motionen omnämnes
därjämte fast anställning, sannolikt såsom ett annat alternativ.
Beträffande de f. d. fast anställda bör med hänsyn till deras avsedda användning
den föreslagna inkallelsen i huvudsak begränsas till dem, som avlagt
godkänd furirsexamen eller med beröm godkänd korpralsexamen. Genom
riksdagsbeslut innevarande år angående kurser för f. d. fast anställt underbefäl
och därpå grundade nådiga föreskrifter synas statsmakterna hava
fattat principiell ståndpunkt till frågan rörande sättet för anställning av här
ifrågavarande personalkategori. De skäl, som kunna hava varit avgörande
för beslutet alt vid frivillig tjänstgöring betrakta denna personal såsom tillfälligt
fast anställd med därav följande ställning och avlöningsförmåner,
föreligga i än högre grad, därest densamma tages i anspråk för instruktörstjänst
än då den fullgör tjänst såsom elever för egen utbildning. På grund
härav förutsättes, att denna kategori anställes och avlönas efter enahanda
grunder som i bestämmelserna lör ovannämnda kurser för f. d. fast anställt
12
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
underbefäl är angivet. För att instruktörsbehovet skall kunna bliva tillgodosett
är det jämväl erforderligt, att icke några särskilda åldersrestriktioner
uppställas beträffande denna kategori.
Vad den andra kategorien angår, d. v. s. sådana värnpliktiga i linjetjänst,
som fullgjort sin första tjänstgöring, kan en tillfällig fast anställning innebära
vissa konsekvenser ur redovisningssynpunkt, medförande bl. a. ett ökat
arbete på rullföringsexpeditionerna, vilket med hänsyn till den dessa åvilande
arbetsbördan om möjligt bör undvikas. Ur denna synpunkt bör på
sätt motionären föreslagit denna kategori beredas tillfälle till frivillig tjänstgöring
såsom värnpliktiga och värnpliktslagen erhålla en ändrad avfattning
för att möjliggöra detta.
Som i herr Holmströms ovannämnda motion i andra kammaren år 1933
nr 487 framhålles, är begreppet frivillig tjänstgöring av här avsedd art principiellt
icke okänt för värnpliktslagen. De restriktioner, som denna lag uppställer
i § 27, äro emellertid av den art, att bestämmelserna i detta avseende
sakna praktisk betydelse i här förevarande fall.
Det synes därför ändamålsenligast, att värnpliktslagen erhåller en formulering,
som medgiver en tjänstgöring av här föreslagen art. Sålunda bör
värnpliktslagen, § 27, mom. 3, stycke C, erhålla följande ändrade lydelse,
vilken torde jämväl täcka detta styckes hittills gällande innebörd.
»Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må värnpliktiga,
vilka anmäla sig därtill villiga, kvarbliva i eller inkallas till tjänstgöring
utöver i denna paragraf föreskriven tid.»
Då det gäller tillämpningen av här föreslagen föreskrift i förevarande fall
bör i stort sett i överensstämmelse med motionärens förslag inkallelsen till
(kvarblivandet i) tjänstgöring avse dem, som fullgjort första tjänstgöring
och äro lämpliga för fortsatt utbildning till underbefäl eller i viss specialtjänst.
I första hand böra de ifrågakomma, som fullgöra repetitionsövning
1934 och sålunda kvarstanna i tjänstgöring, d. v. s. i stort sett värnpliktiga
tillhörande årsklasserna 1932 och 1933. Därjämte bör möjlighet hållas öppen
för frivillig tjänstgöring jämväl för dem, som tillhöra årsklasserna 1930
och 1931. Utsträcktes gränsen ytterligare, skulle motionens syfte att förhindra
ungdomsarbetslösheten åtminstone i viss mån förfelas. Även ur militär
synpunkt är det en fördel, att här ifrågavarande tjänstgöring förbehålles
värnpliktiga ur de yngsta årsklasser, som erhållit första utbildning. Då
omföring mellan årsklasser kan ifrågakomma på grund av ändring i värnpliktsförhållandena,
synes här avsett önskemål lämpligen kunna uppnås
genom fastställande av åldersgräns och bör sålunda endast de, som fylla
ovan angivna kvalifikationer beträffande lämplighet m. m. och äro födda
tidigast år 1910, ifrågakomma.
Huruvida det antal frivilliga, som av motionären beräknas, är att påräkna,
undandrager sig chefens för generalstaben bedömande. Den statistik, som
refereras av motionären rörande omfattningen av arbetslösheten bland de
värnpliktiga av viss kategori, synes emellertid utgöra en betydelsefull utgångspunkt
vid frågans bedömande.
Motionären har angivit, att vid infanteriet omkring 3 000 värnpliktiga
kunna beräknas för frivillig tjänstgöring och vid specialtruppslagen omkring
2 000. Vidare har han beräknat, att av f. d. fast anställda vid armén samt av
båda kategorierna vid marinen och flygvapnet sammanlagt omkring 1 000
man borde komma ifråga för frivillig tjänstgöring.
Andra lagutskottets utlåtande Nj- 36; bilagor.
13
En granskning ifråga om möjligheterna vad armén beträffar att anordna
ifrågavarande tjänstgöring giver följande resultat.
Infanteriet.
Den utbildning och tjänstgöring, som vid flertalet infanteriregementen
äger rum under vinterhalvåret, är av följande omfattning.
Hela tiden. Ett yrkeslcompani.
1 nov.—30 maj. Furirs-, korprals- och volontärrekrytskolor för fast anställd
manskapspersonal, i regel förenade till ett skolkompani.
16 okt.—2 febr. Soldatskola för värnpliktiga, tillhörande den s. k. höstgruppen,
varav huvuddelen utgör ett gevärskompani och en mindre del underavdelning
på kulsprutekompaniet.
1 april—12 sept. Soldat- och underbefälsutbildning för värnpliktiga tillhörande
värnpliktsgruppen underbefäl eller fackmän fördelade med huvuddelen
på ett gevärskompani; återstoden fördelad på kulsprute- och specialkompanierna.
15 juni—20 dec. Vid vissa (vart annat till vart fjärde) regementen studentkompani.
Ur förläggningssynpunkt föreligger under tiden från repetitionsövningarnas
slut, den 9 oktober, till den 31 maj, då huvuddelen av de värnpliktiga
tillhörande sommargruppen inrycka till tjänstgöring, möjlighet att utnyttja
åtminstone fyra kompanilokaler för förläggning av här föreslagen frivilligt
tjänstgörande personal.
Vid Jämtlands fältjägarregemente pläga under vinterhalvåret tillfälligt
förläggas underbefälsskolor m. fl. från övriga delar av landet i och för
vinterutbildning, varigenom det disponibla utrymmet tidvis blir ganska begränsat.
Med hänsyn härtill torde försiktigheten bjuda att beträffande detta
regemente endast räkna med en å två kompanilokaler såsom disponibla
under hela vinterhalvåret.
Det är emellertid icke förläggningsutrymmet, som vid infanteriet — lika
litet som vid övriga truppslag — ytterst är bestämmande för möjligheten
att anordna den föreslagna utbildningen, utan tillgången på såsom utbildare
vid här ifrågavarande tjänstgöring lämpligt befäl.
Med nuvarande härordning tages det fast anställda befälet vid infanteriet
— liksom vid övriga truppslag — i anspråk såsom utbildare främst under
sommarhalvåret, då huvuddelen av de värnpliktiga fullgör sin tjänstgöring.
Detta medför att vinterhalvåret närmast ägnas åt befälets egen utbildning.
Sålunda sammandrages det yngre fast anställda underbefälet, såsom ovan
nämnts, till ett skolkompani per regemente för genomgående av furirs- och
korpralsskolornas teoretiska del, varvid en del officerare, underofficerare
och äldre underbefäl åtgår såsom lärare i dessa skolor och i den ofta till
skolkompaniet anslutna volontärrekrytskolan. Flera äldre underbefäl vid
varje regemente äro beordrade såsom elever i arméns underofficersskola,
varjämte ett antal officerare och underofficerare för egen utbildning beordras
lill skolor och kurser av olika slag utom regementet. För utbildning
av höstgruppens värnpliktiga och eleverna vid studentkompanierna åtgår
ett antal befäl av olika grader. För det befäl, som icke tages i anspråk för
nu nämnda ändamål, anordnas, särskilt under perioden 2 februari—1 april,
14
Andra lagutskottets utlåtande X.r 36; bilagor.
särskild befälsutbildning, avsedd att komplettera förut erhållen utbildning
bl. a. med hänsyn till användningen av nytillkomna strids- och skyddsmedel
m. m.
Omfattningen av de här skisserade befälskommenderingarna vid ett infanteriregemente
är beträffande vissa kategorier m. m. ganska lätt att beräkna.
Ifråga om andra åter är det mycket vanskligt att göra några kalkyler,
då förhållandena växla mellan de olika regementena och från det
ena året till det andra. Den sist anförda särskilda befälsutbildningen kan
dock tillfälligt inskränkas, därest befälet kan beredas tillfälle till tjänstgöring
vid trupp. Vidare må emellertid framhållas, att befälstillgången under
skilda tidsperioder växlar beroende på tiderna för ovan angivna skolor och
tjänstgöringsomgångar. Sålunda är befälstillgången störst under tiden 2
februari—1 april och minst under tiden 16 oktober—20 december, då såväl
studenter och likställda som höstgruppens värnpliktiga äro i tjänstgöring.
Dessa förhållanden medföra alltså att de övningsavdelningar, som bliva organiserade
av frivilligt inkallade, kunna tillfälligt tillföras en ökad befälstillgång
under viss eller vissa tidsperioder av vinterhalvåret. Emellertid
måste här beräkningarna grundas på det antal befäl, som under hela tiden
kan beräknas disponibelt för ifrågavarande övningsavdelningar av frivilligt
tjänstgörande.
Beträffande tillgången på de olika befälskategorierna kan följande anföras.
Tillgången på underbefäl är ytterst ringa. Endast ett fåtal kan beräknas
disponibelt och man måste därför för underbefälsbefattningarna vid här
ifrågasatta övningsavdelningar helt räkna med frivilligt tjänstgörande före
detta fast anställda. Av officerare torde i medeltal kunna räknas med högst
6 per regemente, varav vissa eventuellt jämväl behöva delvis tagas i anspråk
för annan befattning såsom vapenofficer, adjutant, gasofficer m. m.
Av underofficerare kunna ungefär fyra beräknas disponibla. Av de disponibla
officerarna kan över hälften beräknas vara kaptener, vilket med hänsyn
till utbildningens karaktär är en fördel.
Med denna befälstillgång bör på flertalet infanteriregementen kunna organiseras
ett reducerat gevärskompani, en signalavdelning, en granatkastaravdelning
och en kulspruteavdelning, de båda senare inorganiserade i kulsprutekompaniet.
Såsom instruktörer erfordras 18 underbefäl; såsom elever
kunna mottagas 180 man.
Vid Göta livgardes fästningsbataljon, Kronobergs regementes detachement
i Karlskrona och Gotlands infanterikår sammanfaller delvis tjänstgöringstiden
för vårgruppen och sommargruppens underbefäl eller fackmän.
Då befälstillgången vid dessa truppförband är synnerligen ringa, måste av
dessa skäl här vissa inskränkningar göras. Vid Norrbottens regemente är
en inskränkning påkallad av den omständigheten, att visst befäl måste lämnas
till skidlöparbataljonen, och vid Jämtlands fältjägarregemente av de
ovan anförda omständigheterna beträffande förläggningsutrymmet. Dessa
fem truppförband beräknas kunna mottaga tillsammans lika mycket som
två av de övriga regementena. För hela infanteriet bliver då siffran 360
underbefäl och 3 600 övriga värnpliktiga.
Då en stor del av de frivilligt tjänstgörande beräknas tillhöra vid repetitionsövning
1934 i tjänstgöring varande årsklasser, bör den frivilliga tjänstgöringen
påbörjas i direkt anslutning till repetitionsövningarnas avslutande
den 8 oktober. Inryckning bör sålunda ske den 9 oktober. Med den av
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
15
motionären beräknade längden på tjänstgöringen, (5 månader, skulle utryckning
äga rum omkring den 6 april eller omkring en vecka efter inryckningen
(den 1 april) av värnpliktiga tillhörande värnpliktsgruppen
underbefäl eller fackmän. Med hänsyn till sistnämnda inryckning bör, såvida
icke tjänstgöringens längd må överstiga 6 månader, utryckningen ske
redan den 25 mars, vilket innebär en avkortning av tjänstgöringstiden till
168 dagar. Anses åter tjänstgöringens längd kunna sättas till mer än 6 månader,
möter icke hinder att tjänstgöringen utsträckes till slutet av maj,
enär huvuddelen av de värnpliktiga tillhörande sommargruppen inrycker
först den 31 maj. Utryckningstiden bör då med hänsyn till förberedelser för
nästpåföljande utbildningsverksamhet m. m. lämpligen sättas till den 20 maj.
I de nedan utförda kostnadsberäkningarna äro därför upptagna tvenne
alternativ nämligen.
Alternativ I. Inryckning 9 oktober.
Utryckning 25 mars.
Alternativ II. Inryckning 9 oktober.
Utryckning 20 maj.
Kavalleriet.
Under tiden den 10 oktober—-10 april är, förutom den fast anställda personalen,
endast ett visst antal värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven i
tjänstgöring. Under denna tidsperiod torde vid varje kavalleriregemente
ur förläggningssynpunkt kunna mottagas omkring 140 man.
Tjänstgöringen vid ett kavalleriregemente är under vinterhalvåret så ordnad,
att vid varje skvadron anordnas såväl volontärrekrytskola som korpralskola.
Furirskolan plägar däremot sammandragas centralt för hela regementet.
Dessa tjänstgöringsförhållanden medföra, att den inom regemente disponibla
befälspersonalen i stor utsträckning tages i anspråk för trupputbildningsarbetet,
varjämte för remontutbildningen vid varje skvadron kräves ett
icke ringa antal befäl. På grund härav kan per regemente endast två officerare
och en eller högst två underofficerare beräknas disponibla för här
ifrågasatt utbildning. Härav följer, att man för sistnämnda utbildning endast
kan räkna med två övningsavdelningar om sammanlagt 60 man per
kavalleriregemente. Därtill fordras tjänstgöring av 6 f. d. fast anställda underbefäl.
För hela kavalleriet bör alltså räknas med sammanlagt 24 f. d. fast anställda
underbefäl och 240 övriga värnpliktiga.
Inryckning för kavalleriets värnpliktiga äger rum den 11 april 1935. Med
inryckning för de frivilliga den 10 oktober skulle med 6 månaders tjänstgöring
utryckning för dessa äga rum omkring den 7 april. För att bereda
befälspersonalen tillfälle till förberedelser till den soldatskola, som inrycker
den 11 april, bör utryckningen för de frivilliga förskjutas till den 31 mars.
Artilleriet.
Vid Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen samt Smålands
arméartilleriregemente kan med hänsyn till förläggningsutrymmet minst 200
man per regemente mottagas. Vid övriga artilleritruppförband kan vid vartdera
beräknas halva denna styrka; vid Bodens artilleriregemente, vars ka
-
16
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
sernutrymmen torde motsvara de ovannämnda större regementenas, måste
den lägre siffran beräknas med hänsyn till att vid detta regemente värnpliktiga
tillhörande höstgruppen äro i tjänstgöring under vinterhalvåret.
Tjänstgöringen inom artilleriregementena är under vinterhalvåret i allmänhet
ordnad så, att volontärrekrytskolorna äro anordnade divisionsvis,
konstapelskolorna divisions- eller — i regel — regementsvis och furirskolan
regementsvis. Remontskola är oftast anordnad regementsvis. Härigenom tages
i regel större delen av det inom regementet o. s. v. disponibla befälet
i anspråk. Övrigt befäl undergår särskild utbildning i eldledning, mättjänst
m. m. för inlärande av under senare år nytillkomna metoder m. m. för
artilleriets verksamhet. Antalet officerare är emellertid ganska begränsat.
Detta har sin grund framför allt i de talrika kommenderingarna såsom elever
vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Vid de större artilleriregementena
kan därför endast räknas med tre möjligen fyra officerare för här avsedd
tjänstgöring och högst samma antal underofficerare. Med hänsyn till utbildningens
natur måste övningsavdelningarna göras relativt små, varför
endast 80 elever böra beräknas vid vartdera av fem av ovannämnda regementen;
vid övriga artilleritruppförband bör med hänsyn till befälskaderns
storlek och tjänstgöringsförhållandena räknas med hälften av denna siffra
eller 40. Sammanlagda antalet frivilligt tjänstgörande vid artilleritruppförbanden
bör sålunda beräknas till 560, vartill bör komma 56 f. d. fast anställda
underbefäl, då några fast anställda underbefäl icke med säkerhet
kunna påräknas för ifrågavarande utbildning.
De värnpliktiga vid artilleriet inrycka till tjänstgöring den 23 april 1935.
Med inryckning för de frivilliga den 10 oktober 1934, d. v. s. dagen efter
utryckning från repetitionsövningen, skulle med 6 månaders tjänstgöring
utryckning äga rum den 7 april. Denna utryckningsdag är med hänsyn till
ovanberörda inryckningsdag den 23 april lämplig.
Ingenjörtrupperna.
«
Ur förläggningssynpunkt beräknas under vinterhalvåret kunna mottagas
minst 160 man per ingenjörkår.
Bortkommenderingar till bi. a. artilleri- och ingenjörhögskolan medföra
att tillgången särskilt på officerare vid ingenjörkårerna under vinterhalvåret
är synnerligen ringa. Man kan sålunda beräkna högst en officer och en
underofficer per ingenjörkår disponibel för här avsett ändamål. Detta medför
att endast en övningsavdelning per kår bör ifrågakomma. Dennas styrka
bör ej överstiga 40 man, vartill böra komma 4 underbefäl.
För ingenjörtrupperna bör sålunda beräknas 16 f. d. fast anställda underbefäl
och 160 övriga värnpliktiga.
Beträffande tiden för tjänstgöringen gälla samma synpunkter som beträffande
artilleriet. Sålunda bör inryckning äga rum den 10 oktober 1934 och
utryckning den 7 april 1935.
Trängtrupperna.
Förläggningsutrymme kan beräknas disponibelt för minst 120 man per
trängkår.
Tjänstgöringsförhållandena vid trängkårerna äro under vinterhalvåret så
ordnade, att volontärrekrytskolor organiseras kompanivis vid varje kår,
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
17
men korprals- och furirskolor däremot för hela trängen gemensamt i vardera
bil-, sjukvårds- och trängtjänst. De sex furir- och korpralskolorna äro
enligt inspektörens för trängen bestämmande fördelade på de olika kårerna.
Slutligen äro de värnpliktiga i biltjänst för sin första tjänstgöring fördelade
på frenne tjänstgöringsomgångar, en vinter-, en vår- och en sommaromgång.
Under vinterhalvåret finnes sålunda vid varje kårs bilkompani en soldatskola
för värnpliktiga. Kommenderingar utanför egen kår förekomma vid
detta truppslag i mindre omfattning än vid exempelvis artilleriets och ingenjörtruppernas
förband. Sålunda kan den disponibla tillgången på befäl, vilken
under vanliga förhållanden tages i anspråk för utbildning i annan
tjänstegren, än vederbörande vanligen tillhör, beräknas till omkring tre
officerare och två underofficerare. Då därjämte här ifrågavarande övningsavdelningar
kunna underställas de ordinarie kompanicheferna, kan elevantalet
beräknas till 100 elever per kår, vartill komma 10 f. d. fast anställda
underbefäl för instruktörstjänst.
För trängtrupperna kan sålunda beräknas sammanlagt 40 f. d. fast anställda
underbefäl och 400 övriga.
De värnpliktiga tillhörande sommargruppen inrycka, de i trängtjänst den
9 maj och de i sjukvårdstjänst den 31 maj, varjämte värnpliktiga tillhörande
gruppen underbefäl eller fackmän inrycka den 5 mars. Med inryckning för
de frivilliga den 7 oktober skulle med 6 månaders tjänstgöring utryckning
ske den 5 april 1935. Denna utryckning bör lämpligen förskjutas till månadsskiftet,
d. v. s. till den 31 mars. Hinder möta emellertid icke att utsträcka
tjänstgöringen till den 30 april.
Tjänstgöringstiden skulle sålunda bliva.
Alternativ I. Inryckning 7 oktober.
Utryckning 31 mars.
Alternativ II. Inryckning 7 oktober.
Utryckning 30 april.
Intendenturtrupperna.
Förläggningsutrymme kan beräknas för minst 50 nian per intendenturkompani
eller sammanlagt 150 man.
Med hänsyn till befälstillgången kan emellertid endast beräknas en övningsavdelning
om 40 man jämte 4 f. d. fast anställda underbefäl vid ett av
intendenturkompanierna.
De värnpliktiga tillhörande sommargruppen inrycka den 2 maj. Med inryckning
den 7 oktober 1934 — dagen efter utryckning från repetitionsövningen
— skulle med 6 månaders tjänstgöring utryckningstiden bliva den 4
april, vilket synes lämpligt. Hinder möter emellertid icke att utsträcka tjänstgöringen
till den 30 april.
Sålunda skulle tjänstgöringen anordnas på följande sätt.
Alternativ I. Inryckning 7 oktober.
Utryckning 4 april.
Alternativ II. Inryckning 7 oktober.
Utryckning 30 april.
Bihang lill riksdagens protokoll 1034. 9 sami. S avd. Nr 36.
2
18
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
Sammandrag.
av det antal frivilliga, som kan beredas tjänstgöring vid armén.
F. d. fast
Truppslag
anställda
Övriga
underbefäl
Infanteriet ...........
......... 360
3 600
Kavalleriet...........
......... 24
240
Artilleriet ...........
......... 56
560
Ingenjörtrupperna
......... 16
160
Trängtrupperna .....
......... 40
400
Intendenturtrupperna .
......... 4
40
Summa 500
5 000
Av ovanstående sammandrag framgår, att för arméns del möjligheter föreligga
att under vinterhalvåret 1934—1935 bereda tjänstgöring på sätt i motionen
föreslagits för 500 f. d. fast anställda underbefäl och 5 000 övriga
värnpliktiga. Möjligheter föreligga därutöver att för tjänst vid arméns truppförband
taga i anspråk ett antal f. d. fast anställda underbefäl.
Kostnadsberäkning.
Motionären har räknat med en kostnad per dag för underhåll m. m. av
2 kronor. Därtill har han vidare räknat med 50 öre respektive 1 krona i
avlöning för huvuddelen av de värnpliktiga respektive f. d. fast anställda.
Totalkostnaden för 6 000 man beräknas till 2,7 miljoner kr.
I frågan rörande kostnaderna för en frivillig tjänstgöring vid arméns truppförband
av den omfattning, som ovan angivits, må följande anföras.
Som redan framhållits, synas statsmakterna genom årets beslut angående
frivilliga kurser för f. d. fast anställt underbefäl principiellt hava fattat
ståndpunkt till frågan örn anställning och avlöning av dylikt befäl. Detta
medför, att avlöningen för här ifrågavarande f. d. fast anställda underbefäl,
vars tjänstgöring måste anses såsom ett villkor för att utbildningen skall kunna
äga rum, måste beräknas efter andra grunder än de motionären föreslagit.
Detta medför en viss kostnadsökning.
Motionären har icke i detalj angivit för vilka ändamål dagskostnaden örn
2 kronor vore avsedd att tagas i anspråk. Det må emellertid framhållas, att
medel måste beräknas för resor till och från tjänstgöringsorten samt för
understöd av de värnpliktigas familjer, vilket understöd av såväl principiella
som humanitära skäl bör utgå vid här ifrågasatt värnpliktstjänstgöring liksom
vid annan dylik. Vidare komma härtill kostnaderna för övningar, övningsmateriel
och ammunition, vilka icke kunna bestridas på fjärde huvudtitelns
vanliga anslag, vilka äro synnerligen knappt tillmätta redan med hänsyn
till de ordinarie övningarna.
Som av den följande utredningen framgår, överstiga dagskostnaderna för
underhåll m. m. med några öre det av motionären angivna beloppet, sannolikt
beroende på, att motionären icke kalkylerat med samtliga i utredningen
angivna kostnader.
Slutligen må ifrågasättas, huruvida den av motionären föreslagna avlöningen
med 50 öre per dag står i överensstämmelse med riksdagens förra
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor. 19
året fattade beslut angående avlöning under tjänstgöring till värnpliktiga,
som fullgjort mer än 140 dagars tjänstgöring. Av Kungl. Majit framlagt förslag
om nedsättning av denna avlöning till 50 öre avslogs av riksdagen, varför
anledning nu föreligger att beräkna avlöningen för här avsedd personal
till 1 krona om dagen.
Till grund för de följande kostnadsberäkningarna ligger bl. a. nedanstående
översikt över det beräknade antalet tjänstgöringsdagar.
Tjänstgörings dagar. f. d. fast
anställda Övriga
Alternativ I. underbefäl
Infanteriet 9 okt.—25 mars, 168 dagar .............. 60 480 604 800
Kavalleriet 10 okt.—31 mars, 173 » 4 152 41 520
Artilleriet 10 okt.—7 april, 180 » 10 080 100 800
Ingenjörtrupperna 11 okt.—7 april, 180 dagar ........ 2 880 28 800
Trängtrupperna 7 okt.—31 mars, 176 » ........ 7 040 70 400
Intendenturtrupperna 7 okt.—4 april, 180 » ........ 720_7 200
Summa 85 352 853 520
Alternativ II.
Tillägg.
Infanteriet 20 mars—20 maj, 56 dagar .............. 20 160 201 600
Trängtrupperna 1 april—30 april, 30 dagar .......... 1 200 12 000
Intendenturtrupperna 5 april—30 april, 26 dagar ...... 104_1 040
Summa 106 876 1 068 160
Avrundat: Alternativ I .......................... 85 300 853 500
Alternativ II ......................... 106 800 1 068 200
Beräkningen av medelsbehovet hänför sig till de olika anslagen under
fjärde huvudtiteln, Lantförsvaret.
1) Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.
Här upptagas kostnaderna för avlöning för f. d. fast anställda underbefäl
enligt de grunder som äro angivna i Kungl. Majits proposition nr
105/1934. Härvid har beräknats, att de inkallade f. d. fast anställda underbefälen
i medeltal hava samma antal tjänstemånader som de f. d. fast anställda
underbefäl, vilka anmält sig till i ovanberörda proposition omförmälda
kurser för underbefäl innevarande år. Vidare förutsättes, att fördelningen
på furirs- och korprals-(konstapels-) graden skulle vara i stort sett
densamma som enligt ifrågavarande anmälningar. Avlöningskostnaden enligt
ovannämnda proposition är 267 000 kr. Med 90 dagars tjänstgöring för
750 underbefäl motsvarar detta en genomsnittlig dagkostnad av kr. 3,96.
Med anledning härav beräknas kostnaderna sålunda.
Alternativ I: 85 300 X 3,96 = 337 788.
Alternativ II; 106 800 X 3,96 = 422 928.
Avrundat: Alternativ I: 337 800.
» II: 423 000.
20
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
2) Rekryteringskostnader.
Här upptagas kostnaderna för de f. d. fast anställda underbefälens resor
tiU (och från tjänstgöringen. Då motsvarande kostnad i proposition nr
105,1934 för omkring 750 man beräknas till 15 000 kronor, kunde man här
för 500 man beräkna 10 000 kronor. Då emellertid kurserna enligt ovannämnda
proposition äro anordnade arméfördelningsvis och, beträffande
vissa truppslag, truppslagsvis, äro kostnaderna högre än för inställelsen vid
här föreslagen tjänstgöring, vilken är avsedd att äga rum truppförbandsvis.
Med hänsyn härtill kunna sistnämnda resekostnader beräknas till högst 2/3
av 10 000 kronor, eller 6 700 kronor.
3) De värnpliktigas avlöning.
Av skäl, som ovan anförts, beräknas avlöningen till en krona per dag.
Kostnaden blir då
Alternativ I: 853 500 kr.
Alternativ II: 1 068 200 kr.
4) Understöd dt de värnpliktigas familjer.
Något dylikt understöd bör icke ifrågakomma för det f. d. fast anställda
underbefälet, då dessa förutsättas åtnjuta avlöning såsom fast anställda. Av
ovan anförda skäl torde däremot kostnader härför böra beräknas för övriga
värnpliktiga.
Vid beräkningen av dessa kostnader synes man böra utgå ifrån, att understöd
kommer att utgå till motsvarande omfattning som vid vanlig värnpliktstjänstgöring.
Visserligen tillhöra här ifrågavarande frivilligt tjänstgörande
värnpliktiga till större delen äldre årsklasser, än som vid vanlig värnpliktstjänstgöring
är fallet med därav följande större antal försörjningspliktiga
per årsklass. Emellertid torde kunna beräknas, att procenten av försörjningspliktiga
bland de frivilligt anmälda skall vara lägre, än om motsvarande
årsklasser i sin helhet bleve inkallade till tjänstgöring.
Enligt årets statsverksproposition är för 4 591 000 tjänstgöringsdagar för
värnpliktiga beräknat ett medelsbehov för dylika understöd på 75 000 kr.
Kostnaderna kunna med ledning härav beräknas sålunda.
Alternativ I ,8^ X 75 000 = 13 943.
4 591 000
Alternativ II 75 000 = 17 450.
4 591 000
Avrundat
Alternativ I: 13 900 kr.
Alternativ II: 17 400 kr.
5) Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader.
Här upptagas kostnaderna för resor till och från tjänstgöring för de frivilligt
tjänstgörande värnpliktiga, men däremot icke för f. d. fast anställt
underbefäl. Av de värnpliktiga kommer ett antal, som kan uppskattas till
omkring 3 000, att kvarbliva i tjänstgöring efter repetitionsövning. Kostnad
för inställelse beräknas därför endast för 2 000 man; kostnader för hemresa
efter avslutad tjänstgöring beräknas däremot för samtliga, d. v. s. för
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
21
5 000 man. Kostnaderna kunna beräknas bliva ungefär motsvarande som
för övriga värnpliktigas resor till och från tjänstgöring. Av det i årets proposition
upptagna anslaget under ovanstående rubrik beräknas enligt tidigare
uppgift omkring 650 000 kronor såsom färdkostnader. Då det antal resor
till och från tjänstgöring, som bekostas härmed, uppskattas till omkring
110 000, kunna här ifrågavarande kostnader beräknas på följande sätt
7 000
110 000
X 650 000 = 41 363 kr.
Avrundat: 41 400 kr.
6) Undervisnings- och gymnastikmateriel m. m.
För undervisningsmateriel böra kostnaderna beräknas efter 0,9 öre per
tjänstgöringsdag för såväl f. d. fast anställda som övriga värnpliktiga. Kostnaderna
bliva då
Alternativ 1.
F. d. fast anställda .....
övriga .................
..... 85 300 X 0,009 =
..... 853 500 X 0,009 =
767
7 681
Summa
8 448
Alternativ II.
Avrundat
8 400
F. d. fast anställda.......
Övriga .................
..... 106 800 X 0,009 =
..... 1 068 200 X 0,009 =
961
9 614
Summa
10 575
Avrundat
10 600
7) Mathållning.
Beräkningen göres enligt samma grunder som i årets statsverksproposition.
a) Portionskostnader.
Alternativ I.
F. d. fast anställda .......... 85 300 X 0,76 = 64 828
övriga ...................... 853 500 X 0,76 = 648 660
Summa 713 488
Alternativ II.
F. d. fast anställda .......... 106 800 X 0,76 = 81 168
Övriga ...................... 1 068 200 X 0,76 = 811 832
Summa 893 000
b) Kostnader för ökat antal köksbiträden.
Alternativ I. Det ökade antal tjänstgöringsmånader för köksbiträden, som
erfordras, beräknas till 600.
600 X 70 kr...................................... 42 000
600 X 30 X 0,86 ................................. 15 480
57 480
22
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
Avgår 2,64 öre pr portion:
2,64 X 938 800 portioner .......................... 24 784
32 696
Beräknad kostnadsfördelning:
F. d. fast anställda............................... 2 971
övriga ......................................... 29 725
Summa 32 696
Alternativ II. Det ökade antal tjänstgöringsmånader för köksbiträden, som
erfordras, beräknas till 700.
700 X 70 kr...................................... 49 000
700 X 30 X 0,86 ................................. 18 060
67 060
Avgår 2,64 öre pr portion
2,64 X 1 175 000 portioner ........................ 31 020
36 040
Beräknad kostnadsfördelning
F. d. fast anställda .............................. 3 276
övriga ......................................... 32 764
Summa 36 040
c) Kostnader för utspisning av smör.
Alternativ I.
F. d. fast anställda................ 85 300 X 0,07 = 5 971
Övriga ......................... 853 500 X 0,07 = 59 745
Summa 65 716
Alternativ II.
F. d. fast anställda ............ 106 800 X 0,07 = 7 476
övriga ........................ 1 068 200 X 0,07 = 74 774
Summa 82 250
d) Summa kostnad för mathållning.
Alternativ I.
F. d. fast anställda . . 64 828 + 2 971 + 5 971= 73 770
Övriga .............. 648 660 + 29 725 + 59 745 = 738 130
Summa 811 900
Alternativ II.
F. d. fast anställda . . 81 168 + 3 276 + 7 476 = 91 920
Övriga ............ 811 832 + 32.764 + 74 774= 919 370
Summa 1 011 290
Avrundat 1 011 300
8) Munderingsutrustning.
För munderingsutrustning bör beräknas 55 öre per tjänstgöringsdag för
såväl f. d. fast anställda som övriga.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
23
Alternativ I.
F. d. fast anställda
övriga ...........
Alternativ II.
F. d. fast anställda
övriga
85 300 X 0,55 = 46 915
853 500 X 0,55 = 469 425
Summa 516 340
Avrundat 516 300
106 800 X 0,55 = 58 740
1 068 200 X 0,55= 587 510
Summa 646 250
Avrundat 646 300
9) Kasernutredning, intendenturfordon m. m.
För kasernutredning och förplägnadsutredning bör beräknas sammanlagt
10 öre per tjänstgöringsdag för såväl f. d. fast anställda som övriga.
Alternativ I.
F. d. fast anställda .............. 85 300 X 0,10= 8 530
Övriga ........................ 853 500 X 0,10= 85 350
Summa 93 880
Avrundat 93 900
Alternativ II.
F. d. fast anställda ............ 106 800 X 0,10= 10 680
övriga ........................ 1 068 200 X 0,10 = 106 820
Summa 117 500
10) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt.
Kostnaderna hava beräknats per tjänstgöringsdag till
för bränsle .......................... 2 öre
» lyse ............................ 4 »
» vatten .......................... 4 »
» renhållning m. m................. 4 »
» tvätt ............................ 6 »
Summa 20 öre per tjänstgöringsdag
för såväl f. d. fast anställda som övriga.
Alternativ I.
F. d. fast anställda .............. 85 300 X 0,20 = 17 060
övriga ........................ 853 500 X 0,20 = 170 700
Summa 187 760
Avrundat 187 700
Alternativ II.
F. d. fast anställda ............ 106 800 X 0,20= 21360
övriga........................ 1 068 200 X 0,20 = 213 640
Summa 235 000
24
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
11) Underhåll och drift av motorfordon.
Kostnaderna för drift av motorfordon vid den frivilliga tjänstgöring, som
fullgöres vid trängen i biltjänst, måste här upptagas.
De kunna beräknas vid
Alternativ I .................. till 6 000 kr.
Alternativ II .................. » 7 000 »
12) Truppförbandens övningar.
Övningar utanför förläggningsorten äro oundgängligen nödvändiga, örn
den avsedda tjänstgöringen skall bli av något värde för utbildningen.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 105/1934 har beräknats för motsvarande
ändamål en kostnad av 7 000 kronor. Antalet tjänstgöringsdagar är här
67 500 och kostnaden sålunda ungefär 10,4 öre per tjänstgöringsdag. Då här
ifrågavarande utbildning är av större längd och övningsavdelningarna i allmänhet
äro större, kan behovet sättas väsentligt lägre, dock icke till lägre än
4 öre per tjänstgöringsdag. Kostnaderna böra sålunda beräknas
Alternativ I.
F. d. fast anställda................ 85 300 X 0,04 = 3 412
Övriga .......................... 853 500 X 0,04 = 34 140
Summa 37 552
Avrundat 37 600
Alternativ II.
F. d. fast anställda.............. 106 800 X 0,04 = 4 272
Övriga ........................ 1 068 200 X 0,04 = 42 728
Summa 47 000
13) Sjuk- och veterinärvård.
För sjukvård böra kostnaderna beräknas efter 4 öre per tjänstgöringsdag.
Alternativ I.
F. d. fast anställda................ 85 300 X 0,04 = 3 412
Övriga .......................... 853 500 X 0,04 = 34 140
Summa 37 552
Avrundat 37 600
Alternativ II.
F. d. fast anställda .............. 106 800 X 0,04 = 4 272
Övriga ........................ 1 068 200 X 0,04 = 42 728
Summa 47 000
Andra lagutskottets utlåtande Ni 36; bilagor.
14) Vapen och ammunition.
Kostnaderna härför beräknas enligt följande grunder.
a) Ammunition
500 skarpa patroner per kulspruteskytt .... 400 000 X
100 skarpa patroner per man ............ 500 000 X
50 lösa patroner per man .............. 250 000 X
175 övningsgranater för granatkastare
för vartdera av 18 infanteriregementen,
avrundat ..........................3 100
100 dito för vartdera av 5 infanteriregementen 500
100 dito för vartdera av 4 kavalleriregementen 400
4 000 X 15 = 60 000
160 000
b) Underhåll av vapenmateriel
0,2 öre per tjänstgöringsdag.
Alternativ 1.
0,002 X 938 800 = 1 877
Alternativ 11.
0,002 X 1 175 000 = 2 350
c) Underhåll av målskjutningsmateriel.
0,7 öre för varje lossad skarp patron.
900 000 X 0,007 = 6 300 kr.
d) Summa kostnad för vapen och ammunition.
Alternativ I.
160 000 + 1 877 + 6 300 = 168 177
Avrundat 168 100
Alternativ II.
160 000 + 2 350 + 6 300 = 168 650
Avrundat 168 600
15) Underhåll och drift av radiomateriel.
För driften av de radiostationer, som erfordras för utbildning i signaltjänst
erfordras vid
Alternativ I 6 500 kr.
Alternativ II 7 000 kr.
16) Dgrtidstillägg till befattningshavare vid lantförsvaret.
Med ledning av kostnadsberäkningen i Kungl. Maj:ts proposition nr
105/1934 beräknas kostnaderna härför på följande sätt.
Alternativ I.
337 800 X 4 000 = 5 061 .................... avrundat 5 000 kr.
267 000
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 avd. Nr 36.
25
0,10 = 40 000
0,10 = 50 000
0,04 = 10 000
3
26
Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.
Alternativ 11.
423 000
267 000
X 4 000 = 6 337
avrundat 6 300 kr.
17) Sammanställning av de beräknade kostnaderna för frivillig tjänstgöring
vid armén av 500 f. d. fast anställda och 5 000 värnpliktiga
(fogad efter yttrandet).
Av sagda sammanställning framgår, att medelkostnaden vad armén beträffar
per tjänstgöringsdag enligt här tillämpade grunder blir för f. d. fast
anställd kr. 5: 90 och för värnpliktiga något över tre kronor. Motionären har
för f. d. fast anställda räknat en dagskostnad om allenast tre kronor. Skillnaden
är beroende på skiljaktigheten i avlöningens beräknande. Motionären
har räknat med en dagavlöning om en krona, under det att här har beräknats
närmare fyra kronor. Beträffande de värnpliktiga har motionären
beräknat en dagskostnad på två kronor och femtio öre, under det att den
här stiger till något över tre kronor. Skillnaden är beroende av att dagavär
beräknad till en krona mot av motionären beräknade 50 öre.
Därjämte hava kostnaderna för resor, övningar, ammunition och annan materiel
samt för understöd av de värnpliktigas familjer stigit till obetydligt
högre belopp än motionären beräknat.
"Här verkställd kostnadsberäkning kan i stort sett tjäna såsom underlag
för medelsbehovets omräkning för den händelse en annan omfattning vad
armén beträffar av den föreslagna tjänstgöringen upptages till prövning.
Det torde vidare ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga bestämmelser
för tjänstgöring och utbildning av här ifrågavarande frivilliga.
Härvid synas sagda frivilliga icke böra avses för annan handräckningstjänst
än som sammanhänger med deras egen tjänstgöring.
Under hänvisning till vad ovan i ärendet anförts, särskilt beträffande det
militära värdet av här föreslagen tjänstgöring, får jag härmed äran tillstyrka
det av motionären gjorda yrkandet samt föreslå att värnpliktslagen
§ 27,^ mom. 3, C, ändras på sätt ovan angivits.
Fran riksdagens sida torde ändring av någon annan författning, än ovan
föreslagits, icke vara erforderlig för anordnandet av i motionen avsedd tjänstgöring.
Stockholm den 9 mars 1934.
OSGAR NYGREN.
Chef för generalstaben.
C. H. Tottie.
Andra lagutskottets utlåtande Nx 36; bilagor.
27
2) SAMMANSTÄLLNING TILLHÖRANDE CHEFENS FÖR GENERALSTABEN YTTRANDE.
Sammanställning av de beräknade kostnaderna för frivillig tjänstgöring
vid armén av 500 f. d. fast anställda och 5 000 värnpliktiga.
Alternativ I
Alternativ II
F. d. fast
anställda
Övriga
Summa
F. d. fast
anställda
Övriga
Summa
1) Avlöning till personal vid sta-
423 000
423 000
ber och truppförband m. fl____
337 800
—
337 800
—
2) Rekryteringskostnader .........
6 700
—
6 700
6 700
—
6 700
3) De värnpliktigas avlöning......
4) Understöd åt de värnpliktigas
—
853 500
853 500
1 068 200
1 068 200
familjer..............................
—
13 900
13 900
—
17 400
17 400
5) Inskrivnings-, mönstrings- och
41 400
41 400
färdkostnader .....................
—
41 400
41 400
—
6) Undervisnings- och gymnastik-
1 000
10 600
materiel..............................
700
7 700
8 400
9 600
7) Mathållning ........................
73 800
738 100
811 900
91 900
919 400
1 011 300
8) Munderingsutrustning............
9) Kasernutredning, intendentur-
46 900
469 400
516 300
58 700
587 600
106 800
646 300
fordon m. m......................
8 500
85 400
93 900
10 700
117 500
10) Bränsle, lyse, vatten, renhåll-
ning och tvätt.....................
17 000
170 700
187 700
21 400
213 600
235 000
11) Underhåll och drift av motor-
fordon ..............................
—
6 000
6 000
—
7 000
7 000
12) Truppförbandens övningar ...
3 400
34 200
37 600
4 300
42 700
47 000
13) Sjuk- och veterinärvård ......
3 400
34 200
37 600
4 300
42 700
47 000
14) Vapen och ammunition.........
15) Underhåll och drift av radio-
—
168 100
168 100
—
168 600
168 600
materiel..............................
—
6 500
6 500
—
7 000
7 000
16) Dyrtidstillägg till befattnings-
5 000
6 300
6 300
havare vid lantförsvaret ......
5 000
—
—
Summa
503 200
2 629 100
3 132 300
628 300
3 232 000
3 860 300
Antal tjänstgöringsdagar ............
85 300
853 500
938 800
106 800
1 068 200
1 175 000
Kostnad per tjänstgöringsdag ......
5,90
3,08
3,84
6,88
3,03
3,29
Av dags- (Avlöning ..............
3,9 6
1,00
—
3,96
1,00
—
kostnaden (Underhåll m. m. ...
1,94
2,08
—
1,92
2,0 8
—
Motionärens fÄ''lening
1,00
0,50
—
1,00
0,50
—
förslag < Underhåll m. m. ...
2,00
2,00
—
2,00
2,00
—
dagskostnad [Summa ...............
3,00
2,50
—
3,00
2,50
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.