Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet till förlängd värnpliktstjänstgöring för till linjetjänst uttagna värnpliktiga och f. d. stamanställda.

1934-05-22 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1934:36, Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet till förlängd värnpliktstjänstgöring för till linjetjänst uttagna värnpliktiga och f. d. stamanställda.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet

till förlängd värnpliktstjänstgöring för till linjetjänst

uttagna värnpliktiga och f. d. stamanställda.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 8,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr von Heland hemställt, att

riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring av gällande värnpliktslag

och övriga författningar, som erfordras för att möjliggöra att till linjetjänst

uttagna värnpliktiga och f. d. stamanställda, vilka anmäla sig därtill villiga,

må enligt de bestämmelser Konungen meddelar få fullgöra tjänstgöring

utöver den i § 27 mom. 1 värnpliktslagen föreskrivna tiden.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

begärt yttrande av cheferna för generalstaben, marinstaben, kustartilleriet

och flygvapnet. Det yttrande, som i anledning härav kommit utskottet

tillhanda från chefen för generalstaben, finnes fogat såsom bilaga

till detta utlåtande; och tillåter sig utskottet att hänvisa till detsammas

innehåll. Beträffande de uppgifter, som lämnats i yttrandena från cheferna

för marinstaben, kustartilleriet och flygvapnet angående antalet frivilliga,

som skulle kunna mottagas till den föreslagna tjänstgöringen, samt i fråga

om beräknade kostnader för densamma lämnas redogörelse här nedan (sid. 7).

Vid 1933 års riksdag hemställde herr Holmström m. fl. i en motion,

II: 487, att riksdagen i anledning av propositionen nr 211 år 1933 angående

arbeten till motverkande av arbetslösheten måtte hos Kungl. Maj:t hemställa

om åtgärder i syfte att bemyndiga truppförbandscheferna att utöver fastställda

stater anställa visst antal kortfristvolontärer för medel ur arbetslöshetsanslagen.

Särskilda utskottet anförde i utlåtande nr 17 beträffande nämnda motion:

Det av motionärerna framlagda förslaget syftar till att under vissa tider

bereda sysselsättning för ett antal arbetslösa, som -— enligt vad utskottet inhämtat

— kunna beräknas ifrågakomma inom högst tre årsklasser av värnpliktiga,

vilka under de tre senaste åren fullgjort sin värnplikt, samt en del

t'', d. fast anställda. Inom denna förhållandevis trånga ram torde det icke

vara möjligt att på frivillighetens väg åstadkomma någon arbetslöshetslindrande

effekt av betydelse genom den föreslagna åtgärden. Enligt utskottets

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 avd. Nr 36. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

mening torde heller icke ur försvarssynpunkt förslagets genomförande vara

av någon avsevärd betydelse.

Då riksdagen i år har beslutat betydande inskränkningar av de värnpliktigas

utbildning och detta beslut bl. a. motiverats med statsfinansiella skäl,

finner utskottet anledning ej nu föreligga att införa ett system med frivillig

utbildning, vilken skulle bliva mera kostsam än den obligatoriska värnpliktsutbildningen.

Då dessutom sådan utredning, som erfordras för ett närmare övervägande

av förevarande förslag och verkningar av dess genomförande, icke i ärendet

föreligger, har utskottet ej funnit sig kunna tillstyrka bifall till motionen.

Reservation anmäldes av herr Johansson i Fredrikslund jämte sju andra

ledamöter av utskottet, vilka ansågo, att utskottet bort föreslå riksdagen

att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning och framläggande för

1934 års riksdag av det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde giva

anledning.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

I sitt förutnämnda utlåtande nr 17 ägnade särskilda utskottet åtskillig

uppmärksamhet åt frågan om ungdomsarbetslösheten (sid. 101—121). Utskottet

erinrade därvid inledningsvis om, att i propositionen nr 216 år 1933

angående anslag till bekämpande av arbetslösheten föredragande departementschefen,

statsrådet Möller, förklarat sig vara av den uppfattningen, att

samtliga frågor örn ungdomsarbetslösheten med det snaraste borde upptagas

till närmare skärskådande i syfte att förslag i ämnet kunde föreläggas 1934

års riksdag. Detta uteslöte emellertid icke, att man borde söka att genom

intensivt arbete enligt de linjer, som dittills anlitats, omedelbart nå till så

goda resultat som möjligt. Dessa linjer innebure dels inrättande av särskilda

anordningar för arbetsförmedling för ungdomen, dels samarbete mellan

arbetsförmedlingen och undervisningsväsendet och dels kursverksamhet för

arbetslös ungdom.

Särskilda utskottet, som i fråga örn bekämpande av ungdomsarbetslösheten

hade att taga ställning dels till i propositionen nr 216 framlagda förslag

örn beräknande av visst anslagsbelopp till kursverksamhet, dels ock

till yrkanden i skilda hänseenden, som gjorts uti sju i ämnet väckta motioner

(uti. nr 17, sid. 19—20), uttalade bland annat, att den av kommunerna

med bidrag av statliga arbetslöshetsmedel bedrivna kursverksamheten

skulle fortsättas i utvidgad omfattning, att försök skulle verkställas med s. k.

frivillig arbetstjänst, att försök skulle anordnas med av kommunerna med

statsbidrag anordnade friluftskurser för manlig ungdom samt att med bidrag

av arbetslöshetsmedel undervisning skulle meddelas arbetslösa genom viss

provisorisk utvidgning av den ordinarie skolorganisationen. Utskottet föreslog,

att för nu omnämnda ändamål 2 milj. kronor skulle få användas.

Bland de av särskilda utskottet icke tillstyrkta förslagen må i detta sammanhang

nämnas ett i motion I: 161 av herr von Heland framställt yrkande,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla om skynd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

3

sani utredning och förslag till 1934 års riksdag rörande inkallelse till värnpliktsövningar

som ett medel för bekämpande av ungdomsarbetslösheten.

Särskilda utskottet erinrade i sammanhang med denna motion om, att andra

lagutskottet i sitt av 1933 års riksdag godkända utåtande (nr 4) i anledning

av dels Kungl. Maj:ts proposition (nr 8) med förslag till lag örn frikallelse,

helt eller delvis, för vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under

fredstid, dels ock i ämnet väckta motioner anfört, att det enligt utskottets

mening syntes förtjäna att tagas i övervägande vid meddelande av föreskrifter

örn användningen av de anslag, som komme att beviljas för arbetslöshetens

bekämpande, i vad mån medel därifrån borde ställas till förfogande

för att möjliggöra, att värnpliktiga, som i händelse av bifall till

utskottets förslag icke inkallades till tjänstgöring, men som på grund av

arbetslöshet önskade frivilligt anmäla sig till fullgörande av värnplikt, skulle

kunna tillåtas göra detta.

Särskilda utskottet anförde (i utlåtandet nr 17, som dagtecknats den 14

juni 1933):

De för årets värnpliktiga bestämda tidpunkterna för inryckning till första

tjänstgöring vid armén äro vid tiden för riksdagens behandling av förevarande

ärende förbi med undantag beträffande en kontingent vid Göta livgarde,

vilken är inkallad till den 30 innevarande juni. På grund härav har

utskottet icke funnit anledning att närmare ingå på frågan, huruvida och i

vad mån för arbetslöshetens bekämpande för nästa budgetår avsedda medel

böra komma till användning för värnpliktstjänstgöring. Motionen I: 161

torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Särskilda utskottets i utlåtande nr 17 gjorda hemställan godkändes till

alla delar av riksdagen.

I proposition nr 105 till innevarande års riksdag framställdes förslag, att

riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vissa i propositionen angivna riktlinjer under innevarande budgetår

anordna särskilda utbildningskurser för f. d. fast anställt manskap vid försvarsväsendet,

samt medgiva, att de av ifrågavarande utbildningskurser

föranledda kostnaderna måtte i viss ordning bestridas av vederbörande

anslag under fjärde huvudtiteln.

Propositionen var närmast föranledd av framställningar om anordnande

av sådana kurser från cheferna för generalstaben, marinstaben och kustartilleriet.

Föredragande departementschefen, statsrådet Vennerström, anförde i propositionen,

bland annat:

Arbetslösheten bland f. d. fast anställt manskap vid armén och marinen

är för närvarande betydande. Av en utav civilanställningskommittén med

skrivelse den 23 november 1933 till mig överlämnad utredning framgår sålunda,

att utav cirka 2 000 beställningshavare av manskaps grad, vilka under

anställningsåret 1932/1933 erhållit avsked från fast anställning vid krigsmakten,

icke fullt 30 procent kunde anses hava ordnad försörjning vid avskedstagandet.

Därjämte torde ett stort antal av tidigare från militärtjänsten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

avgångna vara utan anställning. Även om dessa arbetslösa kunna i vanlig

ordning anmäla sig för att komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp, förefinnes

anledning att undersöka, huruvida särskilda åtgärder kunna vidtagas

för att bereda dem tillfällig sysselsättning. I detta avseende synas mig de

av cheferna för generalstaben, marinstaben och kustartilleriet framställda

förslagen — vilka innebära anordnande av särskilda utbildnings- eller repetitionskurser

för f. d. fast anställda — förtjäna allvarligt beaktande. Detta

så mycket mera som på samma gång ett väl motiverat militärt behov kan

tillgodoses.

Enligt de framlagda förslagen skulle kurserna vid armén och flottan få

en varaktighet av cirka 90 dagar, under det att kurserna vid kustartilleriet

skulle inskränkas till 66 dagar.

Kostnaderna för kurserna komma, i enlighet med utav arméförvaltningen

och marinförvaltningen i ärendet verkställda utredningar, att uppgå till cirka

540 000 kronor. Marinförvaltningen har emellertid i sina kostnadsberäkningar

icke upptagit några medel för bestridande av dyrtidstillägg åt den

personal, som skall deltaga i de vid flottan och kustartilleriet anordnade kurserna.

Härför torde erfordras inemot 1 000 kronor. Efter samråd med chefen

för finansdepartementet anser jag mig böra förorda, att de sålunda med

kursernas anordnande förenade kostnaderna få bestridas av lantförsvarets

respektive sjöförsvarets för innevarande budgetår å riksstaten uppförda

anslag.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,

som erfordras för kursernas anordnande.

Till frågan om anordnande av dylika kurser under senare halvåret 1934

torde jag, därest anledning därtill gives, framdeles få återkomma.

Statsutskottet anförde i utlåtande nr 23 över propositionen:

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär, att vissa utbildningskurser skulle anordnas

för f. d. fast anställt manskap vid försvarsväsendet, vill utskottet icke

motsätta sig. Med hänsyn till syftet med dessa kurser, nämligen att jämte

tillgodoseendet av ett väl motiverat militärt behov bringa någon lättnad i

den svåra belägenhet, vari en stor del av ifrågavarande personalkategori befinner

sig, förutsätter emellertid utskottet, att de, som äro arbetslösa och

sakna försörjningsmöjligheter, i möjligaste mån beredas tillträde till kurserna.

Beträffande härefter sättet för täckandet av de med kurserna föranledda

kostnaderna, vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle bestridas av vederbörande

anslag under fjärde huvudtiteln, vill utskottet framhålla, att utskottet

framdeles kommer att taga ställning till denna fråga. Utskottet föreslår,

att bemyndigande lämnas Kungl. Maj:t att tills vidare bestrida de erforderliga

medlen under särskilda för ändamålet i vederbörliga förvaltningars

räkenskaper upplagda förskottstitlar. Härigenom vinnes, att utgifterna för

ifrågavarande kurser komma att för sig redovisas.

Statsutskottet hemställde, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t

att i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen angivna riktlinjer

under innevarande budgetår anordna ifrågavarande utbildningskurser samt

medgiva, att de av kurserna föranledda kostnaderna måtte förskottsvis bestridas

för att sedermera ersättas på sätt riksdagen framdeles kunde komma

att besluta.

Riksdagen biföll statsutskottets hemställan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

5

Beslut angående ersättningen av nämnda kostnader har hitintills icke iattats

av riksdagen. Framställning om anordnande av dylika kurser under

senare halvåret 1934 har hittills icke blivit gjord.

Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 8 december 1933 tillkallade

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, den 16 januari 1934 undervisningsrådet

A. N. Thomson, bruksdisponenten friherre J. G. G. De Geer,

Lesjöfors, samt ordföranden i socialdemokratiska ungdomsförbundet t. f.

aktuarien A. V. Wallentheim att såsom sakkunniga inom departementet biträda

med fortsatt utredning i olika hänseenden av frågor sammanhängande

med ungdomsarbetslösheten och åtgärder i anledning av densamma. Den

26 januari 1934 tillkallade departementschefen såsom ytterligare sakkunnig

förbundssekreteraren i jordbrukarungdomens förbund, agronomen J. S.

Svensson. De sakkunniga antogo benämningen »1934 års sakkunniga rörande

ungdomsarbetslösheten».

Den 29 mars 1934 avgåvo de sakkunniga »Utredning angående åtgärder

för bekämpande av ungdomsarbetslösheten» (Statens offentl. utr. 1934: 11).

Kungl. Maj:t har därefter i proposition nr 265 för riksdagen framlagt förslag

angående anslag till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Denna proposition har hänvisats till statsutskottets behandling.

Den utväg till lindrande av ungdomsarbetslösheten, som föreslagits i nu

förevarande motion, 1: 8, har icke berörts vare sig i de sakkunnigas utredning

eller i propositionen nr 265.

Ur 1934 års sakkunnigas betänkande må här återgivas en tabell, avseende

förhållandena den 30 november 1933, till belysande av ungdomsarbetslöshetens

absoluta och relativa omfattning:

Ålder

Antal

Procent av hela antalet

arbetslösa

städer

landsbygd hela riket

städer

lan ds bygd

hela riket

16—17 år ........................

898

3 662

4 560

1,5

3,3

2,7

18 — 20 år ........................

4 623

13108

17 731

7,8

11,8

10,4

21—25 år ........................

11 604

23 517

35121

19,6

21,2

20,7

Summa 16—25

17 125

40 287

57 412

28,9

36,3

33,8

j Hela antalet arbetslösa ...

59 156

111047

170 203

100,0

100,0

100,0

Av tabellen framgår, att i runt tal 57 000 personer, motsvarande omkring

V3 av samtliga anmälda arbetslösa, voro att hänföra till åldersgrupperna

16—25 år, ävensom att den relativa ungdomsarbetslösheten var något .större

på landsbygden än i städerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

Vidare må ur sakkunnigbetänkandet lämnas följande upplysningar rörande

i vad mån och på vad sätt de olika åldersgrupperna arbetslösa kommit i

åtnjutande av det allmännas hjälpåtgärder (avsåg arbetslöshetsförhållandena

den 30 november 1933):

Åldersgrupp

Anta

16—17 år

let hjälpsökande arbetslösa

i åldern 16—25 år:

18—20 åÖ21—25 år Summa

Hjälpta enligt arbetslinjen.......................

110

2 989

8 519

11618

» » undervisningslinjen............

381

1328

1 495

3 204

» » understödslinjen ...............

1092

4 394

10 300

15 786

Summa hjälpta

1 583

8 711

20 314

30 608

Icke hjälpta ..........................

2 977

9 020

14 807

26 804

Sammanlagt

4 560

17 731

35 121

57 412

De sakkunniga hava uppgivit, att hjälpverksamhetens omfattning och karaktär

växlat mycket starkt såväl mellan stad och landsbygd som mellan

skilda typer av städer och landskommuner. I allmänhet hava understödsoch

undervisningslinjerna varit mycket mera anlitade i städerna än på landsbygden,

medan motsatsen varit förhållandet med arbetslinjen. Antalet

ohjälpta har varit minst i städerna, särskilt i de större av dem, och störst

på landsbygden, särskilt i jordbrukskommunerna.

Vad särskilt den s. k. frivilliga arbetstjänsten angår hava de sakkunniga

omnämnt, att antalet elever, vilka till och med den 15 mars 1934 under

längre eller kortare tid deltagit i sådan tjänst i arbetslöshetskommissionens

regi utgjort 817 personer samt att motsvarande antal elever vid kommunala

läger varit 482; sammanlagt alltså 1 299 personer.

I propositionen nr 265 har föredragande departementschefen, statsrådet

Möller, förordat avsevärt vidgade åtgärder för sysselsättning och utbildning

av unga arbetslösa, företrädesvis i åldern 18—21 år, samt beräknat, att

under instundande budgetår på dessa vägar verksamt stöd skall kunna lämnas

åt i genomsnitt omkring 15 000 arbetslösa.

Kostnaderna för de olika slag av sysselsättning, som enligt 1934 års sakkunnigas

förslag under nästa budgetår skulle beredas ungdomsarbetslösa,

hava av de sakkunniga beräknats sålunda: Statens andel i kostnader för

kursverksamhet har beräknats till i runt tal 1: 50 kronor per elev och dag,

med 300 understödsdagar per år, sålunda en årskostnad per elev av 450

kronor. 8 000 personer hava beräknats skola beredas sysselsättning i kursverksamhet.

— Beträffande frivillig arbetstjänst har beräknats en genomsnittskostnad

per år och elev av 900 kronor (3 kronor per dag och elev)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

i

för arbetsläger i statlig regi och 700 kronor i kommunal regi. Omfattningen

av den frivilliga arbetstjänsten har uppskattats till 3 000 deltagare i statliga

och 2 000 i kommunala arbetsläger. -—- I fråga om ungdomsreservarbetena

har den sammanlagda årskostnaden för staten per deltagare beräknats till

1 125 kronor i statligt och 825 kronor i statskommunalt ungdomsreservarbete.

Antalet deltagare har uppskattats till 1 500 i statliga och 500 i statskommunala

ungdomsreservarbeten. Att märka är, att deltagarna i ungdomsreservarbetena

beräknats skola i genomsnitt användas till arbete allenast

halva tiden och till deltagande i kursverksamhet halva tiden.

Ur propositionen nr 235 år 1934 angående anslag till bekämpande av

arbetslösheten må återgivas följande uppgifter angående kostnaderna per

dagsverke vid de statliga reservarbetena (kompletterade med senast tillgängliga

uppgifter avseende september, oktober och november 1933).

1931/1932 ...................... kr. 6: 89

Januari 1933 ................ » 6:80

Februari » » 6:83

Mars » » 6:34

April » » 7:25

Maj » » 6:54

Juni » » 7:53

Juli » » 5:83

Augusti » » 6: 76

September » » 7:65

Oktober » » 7:04

November » » 6:99

I detta sammanhang må erinras örn, att chefen för generalstaben i den

vid hans yttrande över förevarande motion fogade sammanställningen av

beräknade kostnader för frivillig tjänstgöring vid armén av 500 f. d. fast

anställda och 5 000 värnpliktiga såsom beräknad medelkostnad per tjänstgöringsdag

och man angivit enligt ett alternativ 3: 34 kronor och enligt ett

annat alternativ 3: 29 kronor.

Av de yttranden, som cheferna för marinstaben, kustartilleriet och flygvapnet

avgivit till utskottet, framgår, att frivillig tjänstgöring på sätt i förevarande

motion föreslagits skulle kunna beredas vid flottan för omkring

80 f. d. fast anställda och omkring 250 värnpliktiga, vid kustartilleriet för

omkring 16 f. d. fast anställda och omkring 160 värnpliktiga samt vid flygvapnet

för omkring 20 f. d. fast anställda och omkring 200 värnpliktiga.

Kostnaderna per man och tjänstgöringsdag torde kunna uppskattas vid

flottan till 3:73 kronor, vid kustartilleriet till 3:91 kronor samt vid flygvapnet

till ungefärligen samma belopp som vid armén. Vid flygvapnet skulle

därutöver tillkomma mekanikerarvode med i medeltal 45 kronor i må
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

Utskottet.

naden för de f. d. fast anställda. För att sådan tjänstgöring för värnpliktiga

och f. d. stamanställda, varom nu är fråga, skall kunna anordnas,

erfordras vid kustartilleriet, att jämväl 6 underofficerare på övergångsstat

inkallas till tjänstgöring. Till den kostnad, som föranledes härav, har hänsyn

tagits vid beräkningen av ovannämnda beloppet 3: 91 kronor.

Till jämförelse må nämnas, att kostnaderna för de ovan omförmälda utbildningskurserna

för f. d. fast anställt manskap vid försvarsväsendet beräknats

komma att uppgå, såvitt anginge manskap vid armén till omkring

6:65 kronor, i fråga om manskap vid flottan till cirka 6:37 kronor samt

beträffande manskap vid kustartilleriet till omkring 6: 34 kronor, allt per

man och tjänstgöringsdag.

I en motion 1: 9, vilken hänvisats till statsutskottets behandling, har herr

von Heland, under åberopande av motiveringen i förevarande motionen I: 8

hemställt, att riksdagen av medel, som avses för arbetslöshetens bekämpande,

måtte för sådan tjänstgöring vid krigsmakten, varom nu är fråga, anvisa

ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.

Den här ovan lämnade framställningen utvisar, att stor arbetslöshet är

rådande bland den uppväxande ungdomen. Förslag, som gå ut på att i

viss mån råda bot på detta missförhållande, hava av Kungl. Maj:t framlagts

för riksdagen. Det förslag, som framställts i förevarande motion, innefattar

en utväg bland andra, syftande till att i viss utsträckning bereda tillfälle till

sysselsättning åt arbetslös ungdom. Andra lagutskottet finner för sin del, att

möjlighet bör beredas för att den i motionen omförmälda utvägen må komma

under omprövning vid sidan av andra anordningar för att bekämpa

arbetslösheten bland ungdomen, och att alltså det hinder, som gällande värnpliktslag

reser häremot, bör undanröjas.

I vad mån den möjlighet, som skulle beredas genom en lagändring, bör

komma till praktisk användning, är tydligen en fråga, som i annan ordning

efter behandling i statsutskottet av förslaget örn beviljande av anslag

för det avsedda ändamålet kommer att av riksdagen företagas till avgörande.

Med stöd av vad sålunda anförts finner andra lagutskottet sig böra föreslå

riksdagen att vidtaga erforderlig ändring i § 27 värnpliktslagen. Den föreslagna

lagändringen synes böra träda i kraft vid nästa budgetårs början.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion, 1:8,

måtte för sin del antaga följande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

9

Lagom

ändrad lydelse av § 27, mom. 3, C, värnpliktslagen

den 12 juni 1925 (nr 337).

Härigenom förordnas, att § 27, mom. 3, C, värnpliktslagen

den 12 juni 1925 skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 27.

3. Särskilda bestämmelser.

C. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar,

må värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, kvarbliva

i eller inkallas till tjänstgöring utöver i denna paragraf föreskriven

tid.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1934.

Stockholm den 22 maj 1934.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder, Frändén, Sam Larsson,

Gustaf Tamm*, P. Sandström, Norman och Olof Carlsson*;

från andra kammaren: herrar Hage, Johanson i Hallagården, Wallerius, Andersson

i Rasjön, Holmström, Hansson i Trollhättan*, Molander* och Sandström i

Nyland.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Linder, Norman, Olof Carlsson, Hage, Andersson i Rasjön, Hansson

i Trollhättan och Molander, vilka yrkat avslag på motionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

Bilaga A.

1) CHEFENS FÖR GENERALSTABEN YTTRANDE.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Genom nådig remiss å försvarsdepartementet den 9 sistlidna månad anbefalld

avgiva yttrande över motion nr 8 i första kammaren vid innevarande

års riksdag av herr von Heland angående beredande av möjlighet till förlängd

värnpliktstjänstgöring för vissa värnpliktiga får jag härmed äran anföra

följande.

I förevarande motion yrkas, att riksdagen måtte för sin del besluta sådan

ändring av gällande värnpliktslag och övriga författningar, som erfordras för

att möjliggöra att till linjetjänst uttagna värnpliktiga och f. d. stamanställda,

vilka anmäla sig därtill villiga, må enligt de bestämmelser Konungen meddelar

få fullgöra tjänstgöring utöver den i värnpliktslagen 27 § mom. 1 föreskrivna

tiden.

Motionens syfte angives vidare vara att genom frivillig militärtjänstgöring

bringa lättnad i ungdomsarbetslösheten. I densamma framhålles även de fördelar

för såväl den enskilde som för försvarsväsendet, som en dylik frivillig

tjänstgöring skulle innebära. I samband därmed framlägger motionären ett

förslag till anordnande av sådan tjänstgöring.

I motion till föregående års riksdag, nr 487 i andra kammaren, av herr

Holmström m. fl. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 211, angående

anslag till arbeten till motverkande av arbetslösheten, yrkades åtgärder i

samma syfte, dock att beträffande sättet för anställningen av de frivilligt inkallade

i stället avsågs fast anställning.

I särskilda utskottets utlåtande nr 17 över sistnämnda motion framhålles,

att inom den förhållandevis trånga ram, som här föreslogs — tre årsklasser

värnpliktiga — någon arbetslöshetslindrande effekt av betydelse genom den

föreslagna åtgärden icke torde vara möjlig. Enligt utskottets mening vore

icke heller förslagets genomförande ur försvarssynpunkt av någon avsevärd

betydelse. Då dessutom sådan utredning, som erfordras för ett närmare övervägande

av ifrågavarande förslag och verkningar av dess genomförande, icke

i ärendet förelåg, fann sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till motionen.

Riksdagens beslut blev även i enlighet med utskottets förslag.

Då förevarande motion till sitt syfte, som ovan framhållits, i stort överensstämmer

med sistnämnda motion, må i anslutning till särskilda utskottets

ovanberörda utlåtande följande framhållas.

Det i motionen angivna antalet frivilliga, som under vinterhalvåret 1934—

1935 föreslås komma ifråga till frivillig militärtjänstgöring, nämligen högst

6 000, kan, som framgår av nedanstående utredning, åtminstone till den del

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Ar 36; bilagor.

11

som på armén ankommer, beredas tillfälle till dylik tjänstgöring. I vad män

en försörjning under vinterhalvåret under här ifrågasatta omständigheter av

sagda antal värnpliktiga innehar en arbetslöshetslindrande effekt av betydelse

för ungdomsarbetslösheten bland unga män i åldern 22—25 år undandrager

sig chefens för generalstaben bedömande. Motionären uppgiver emellertid

antalet arbetslösa i åldern 18—25 år till 50—60 000. I åldern 22—25 år torde

befinna sig ungefär halva detta antal eller 25—30 000. Rörande beräknade

kostnader hänvisas till utredning nedan.

I motionen förutsättes, att till den frivilliga tjänstgöringen skulle uttagas

de, vilka avslutat sin första tjänstgöring och hava förutsättning för befälsocli

specialutbildning. Den sålunda anordnade utbildningen skulle fördenskull

hava till mål att göra eleverna användbara i underbefäls- eller specialbefattning.

Då enligt krigsorganisationen ett betydande antal underbefälsoch

specialbefattningar under nuvarande förhållanden måste beklädas med

personal, vars utbildning för sina uppgifter är otillräcklig och till sin längd

väsentligt understigande den här ifrågasatta, skulle den föreslagna tjänstgöringen

genom att tillföra försvarsväsendet en ökad tillgång på för dylika

uppgifter användbar personal innebära en synnerligen välbehövlig ökning av

krig sberedskapen.

Motionären har vidare förutsatt, att f. d. fast anställda underbefäl skulle

beredas tillfälle till tjänstgöring och att dessa huvudsakligen skulle tagas i

anspråk såsom instruktörer vid utbildningen av de övriga värnpliktiga. De

motiv, som motionären anför beträffande inkallelsen av ifrågavarande personalkategori.

äro beaktansvärda, och synas dessa motiv genom beslutet angående

kurser för f. d. fast anställt underbefäl innevarande år av riksdagen

hava godtagits. Ur militär synpunkt må vidare framhållas att, vad på armén

ankommer, en dylik tjänstgöring måste anses såsom en förutsättning för att

den föreslagna frivilliga tjänstgöringen av övriga värnpliktiga skall kunna

giva avsett utbyte. De på aktiv stat varande underbefälen tagas nämligen

under vinterhalvåret i anspråk för annan tjänstgöring i sådan omfattning,

att endast ett ytterst ringa fåtal kan vara påräkneligt för instruktörstjänst vid

bär föreslagen utbildning.

Som ovan framhållits, har i motionen yrkats, att de frivilligt tjänstgörande

av båda här nämnda kategorier skulle beredas tillfälle till tjänstgöring genom

ändring bl. a. i värnpliktslagen, d. v. s. efter frivilligt åtagande inkallas till

eller kvarhållas i tjänstgöring såsom värnpliktiga. I motionen omnämnes

därjämte fast anställning, sannolikt såsom ett annat alternativ.

Beträffande de f. d. fast anställda bör med hänsyn till deras avsedda användning

den föreslagna inkallelsen i huvudsak begränsas till dem, som avlagt

godkänd furirsexamen eller med beröm godkänd korpralsexamen. Genom

riksdagsbeslut innevarande år angående kurser för f. d. fast anställt underbefäl

och därpå grundade nådiga föreskrifter synas statsmakterna hava

fattat principiell ståndpunkt till frågan rörande sättet för anställning av här

ifrågavarande personalkategori. De skäl, som kunna hava varit avgörande

för beslutet alt vid frivillig tjänstgöring betrakta denna personal såsom tillfälligt

fast anställd med därav följande ställning och avlöningsförmåner,

föreligga i än högre grad, därest densamma tages i anspråk för instruktörstjänst

än då den fullgör tjänst såsom elever för egen utbildning. På grund

härav förutsättes, att denna kategori anställes och avlönas efter enahanda

grunder som i bestämmelserna lör ovannämnda kurser för f. d. fast anställt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

underbefäl är angivet. För att instruktörsbehovet skall kunna bliva tillgodosett

är det jämväl erforderligt, att icke några särskilda åldersrestriktioner

uppställas beträffande denna kategori.

Vad den andra kategorien angår, d. v. s. sådana värnpliktiga i linjetjänst,

som fullgjort sin första tjänstgöring, kan en tillfällig fast anställning innebära

vissa konsekvenser ur redovisningssynpunkt, medförande bl. a. ett ökat

arbete på rullföringsexpeditionerna, vilket med hänsyn till den dessa åvilande

arbetsbördan om möjligt bör undvikas. Ur denna synpunkt bör på

sätt motionären föreslagit denna kategori beredas tillfälle till frivillig tjänstgöring

såsom värnpliktiga och värnpliktslagen erhålla en ändrad avfattning

för att möjliggöra detta.

Som i herr Holmströms ovannämnda motion i andra kammaren år 1933

nr 487 framhålles, är begreppet frivillig tjänstgöring av här avsedd art principiellt

icke okänt för värnpliktslagen. De restriktioner, som denna lag uppställer

i § 27, äro emellertid av den art, att bestämmelserna i detta avseende

sakna praktisk betydelse i här förevarande fall.

Det synes därför ändamålsenligast, att värnpliktslagen erhåller en formulering,

som medgiver en tjänstgöring av här föreslagen art. Sålunda bör

värnpliktslagen, § 27, mom. 3, stycke C, erhålla följande ändrade lydelse,

vilken torde jämväl täcka detta styckes hittills gällande innebörd.

»Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må värnpliktiga,

vilka anmäla sig därtill villiga, kvarbliva i eller inkallas till tjänstgöring

utöver i denna paragraf föreskriven tid.»

Då det gäller tillämpningen av här föreslagen föreskrift i förevarande fall

bör i stort sett i överensstämmelse med motionärens förslag inkallelsen till

(kvarblivandet i) tjänstgöring avse dem, som fullgjort första tjänstgöring

och äro lämpliga för fortsatt utbildning till underbefäl eller i viss specialtjänst.

I första hand böra de ifrågakomma, som fullgöra repetitionsövning

1934 och sålunda kvarstanna i tjänstgöring, d. v. s. i stort sett värnpliktiga

tillhörande årsklasserna 1932 och 1933. Därjämte bör möjlighet hållas öppen

för frivillig tjänstgöring jämväl för dem, som tillhöra årsklasserna 1930

och 1931. Utsträcktes gränsen ytterligare, skulle motionens syfte att förhindra

ungdomsarbetslösheten åtminstone i viss mån förfelas. Även ur militär

synpunkt är det en fördel, att här ifrågavarande tjänstgöring förbehålles

värnpliktiga ur de yngsta årsklasser, som erhållit första utbildning. Då

omföring mellan årsklasser kan ifrågakomma på grund av ändring i värnpliktsförhållandena,

synes här avsett önskemål lämpligen kunna uppnås

genom fastställande av åldersgräns och bör sålunda endast de, som fylla

ovan angivna kvalifikationer beträffande lämplighet m. m. och äro födda

tidigast år 1910, ifrågakomma.

Huruvida det antal frivilliga, som av motionären beräknas, är att påräkna,

undandrager sig chefens för generalstaben bedömande. Den statistik, som

refereras av motionären rörande omfattningen av arbetslösheten bland de

värnpliktiga av viss kategori, synes emellertid utgöra en betydelsefull utgångspunkt

vid frågans bedömande.

Motionären har angivit, att vid infanteriet omkring 3 000 värnpliktiga

kunna beräknas för frivillig tjänstgöring och vid specialtruppslagen omkring

2 000. Vidare har han beräknat, att av f. d. fast anställda vid armén samt av

båda kategorierna vid marinen och flygvapnet sammanlagt omkring 1 000

man borde komma ifråga för frivillig tjänstgöring.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nj- 36; bilagor.

13

En granskning ifråga om möjligheterna vad armén beträffar att anordna

ifrågavarande tjänstgöring giver följande resultat.

Infanteriet.

Den utbildning och tjänstgöring, som vid flertalet infanteriregementen

äger rum under vinterhalvåret, är av följande omfattning.

Hela tiden. Ett yrkeslcompani.

1 nov.—30 maj. Furirs-, korprals- och volontärrekrytskolor för fast anställd

manskapspersonal, i regel förenade till ett skolkompani.

16 okt.—2 febr. Soldatskola för värnpliktiga, tillhörande den s. k. höstgruppen,

varav huvuddelen utgör ett gevärskompani och en mindre del underavdelning

på kulsprutekompaniet.

1 april—12 sept. Soldat- och underbefälsutbildning för värnpliktiga tillhörande

värnpliktsgruppen underbefäl eller fackmän fördelade med huvuddelen

på ett gevärskompani; återstoden fördelad på kulsprute- och specialkompanierna.

15 juni—20 dec. Vid vissa (vart annat till vart fjärde) regementen studentkompani.

Ur förläggningssynpunkt föreligger under tiden från repetitionsövningarnas

slut, den 9 oktober, till den 31 maj, då huvuddelen av de värnpliktiga

tillhörande sommargruppen inrycka till tjänstgöring, möjlighet att utnyttja

åtminstone fyra kompanilokaler för förläggning av här föreslagen frivilligt

tjänstgörande personal.

Vid Jämtlands fältjägarregemente pläga under vinterhalvåret tillfälligt

förläggas underbefälsskolor m. fl. från övriga delar av landet i och för

vinterutbildning, varigenom det disponibla utrymmet tidvis blir ganska begränsat.

Med hänsyn härtill torde försiktigheten bjuda att beträffande detta

regemente endast räkna med en å två kompanilokaler såsom disponibla

under hela vinterhalvåret.

Det är emellertid icke förläggningsutrymmet, som vid infanteriet — lika

litet som vid övriga truppslag — ytterst är bestämmande för möjligheten

att anordna den föreslagna utbildningen, utan tillgången på såsom utbildare

vid här ifrågavarande tjänstgöring lämpligt befäl.

Med nuvarande härordning tages det fast anställda befälet vid infanteriet

— liksom vid övriga truppslag — i anspråk såsom utbildare främst under

sommarhalvåret, då huvuddelen av de värnpliktiga fullgör sin tjänstgöring.

Detta medför att vinterhalvåret närmast ägnas åt befälets egen utbildning.

Sålunda sammandrages det yngre fast anställda underbefälet, såsom ovan

nämnts, till ett skolkompani per regemente för genomgående av furirs- och

korpralsskolornas teoretiska del, varvid en del officerare, underofficerare

och äldre underbefäl åtgår såsom lärare i dessa skolor och i den ofta till

skolkompaniet anslutna volontärrekrytskolan. Flera äldre underbefäl vid

varje regemente äro beordrade såsom elever i arméns underofficersskola,

varjämte ett antal officerare och underofficerare för egen utbildning beordras

lill skolor och kurser av olika slag utom regementet. För utbildning

av höstgruppens värnpliktiga och eleverna vid studentkompanierna åtgår

ett antal befäl av olika grader. För det befäl, som icke tages i anspråk för

nu nämnda ändamål, anordnas, särskilt under perioden 2 februari—1 april,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande X.r 36; bilagor.

särskild befälsutbildning, avsedd att komplettera förut erhållen utbildning

bl. a. med hänsyn till användningen av nytillkomna strids- och skyddsmedel

m. m.

Omfattningen av de här skisserade befälskommenderingarna vid ett infanteriregemente

är beträffande vissa kategorier m. m. ganska lätt att beräkna.

Ifråga om andra åter är det mycket vanskligt att göra några kalkyler,

då förhållandena växla mellan de olika regementena och från det

ena året till det andra. Den sist anförda särskilda befälsutbildningen kan

dock tillfälligt inskränkas, därest befälet kan beredas tillfälle till tjänstgöring

vid trupp. Vidare må emellertid framhållas, att befälstillgången under

skilda tidsperioder växlar beroende på tiderna för ovan angivna skolor och

tjänstgöringsomgångar. Sålunda är befälstillgången störst under tiden 2

februari—1 april och minst under tiden 16 oktober—20 december, då såväl

studenter och likställda som höstgruppens värnpliktiga äro i tjänstgöring.

Dessa förhållanden medföra alltså att de övningsavdelningar, som bliva organiserade

av frivilligt inkallade, kunna tillfälligt tillföras en ökad befälstillgång

under viss eller vissa tidsperioder av vinterhalvåret. Emellertid

måste här beräkningarna grundas på det antal befäl, som under hela tiden

kan beräknas disponibelt för ifrågavarande övningsavdelningar av frivilligt

tjänstgörande.

Beträffande tillgången på de olika befälskategorierna kan följande anföras.

Tillgången på underbefäl är ytterst ringa. Endast ett fåtal kan beräknas

disponibelt och man måste därför för underbefälsbefattningarna vid här

ifrågasatta övningsavdelningar helt räkna med frivilligt tjänstgörande före

detta fast anställda. Av officerare torde i medeltal kunna räknas med högst

6 per regemente, varav vissa eventuellt jämväl behöva delvis tagas i anspråk

för annan befattning såsom vapenofficer, adjutant, gasofficer m. m.

Av underofficerare kunna ungefär fyra beräknas disponibla. Av de disponibla

officerarna kan över hälften beräknas vara kaptener, vilket med hänsyn

till utbildningens karaktär är en fördel.

Med denna befälstillgång bör på flertalet infanteriregementen kunna organiseras

ett reducerat gevärskompani, en signalavdelning, en granatkastaravdelning

och en kulspruteavdelning, de båda senare inorganiserade i kulsprutekompaniet.

Såsom instruktörer erfordras 18 underbefäl; såsom elever

kunna mottagas 180 man.

Vid Göta livgardes fästningsbataljon, Kronobergs regementes detachement

i Karlskrona och Gotlands infanterikår sammanfaller delvis tjänstgöringstiden

för vårgruppen och sommargruppens underbefäl eller fackmän.

Då befälstillgången vid dessa truppförband är synnerligen ringa, måste av

dessa skäl här vissa inskränkningar göras. Vid Norrbottens regemente är

en inskränkning påkallad av den omständigheten, att visst befäl måste lämnas

till skidlöparbataljonen, och vid Jämtlands fältjägarregemente av de

ovan anförda omständigheterna beträffande förläggningsutrymmet. Dessa

fem truppförband beräknas kunna mottaga tillsammans lika mycket som

två av de övriga regementena. För hela infanteriet bliver då siffran 360

underbefäl och 3 600 övriga värnpliktiga.

Då en stor del av de frivilligt tjänstgörande beräknas tillhöra vid repetitionsövning

1934 i tjänstgöring varande årsklasser, bör den frivilliga tjänstgöringen

påbörjas i direkt anslutning till repetitionsövningarnas avslutande

den 8 oktober. Inryckning bör sålunda ske den 9 oktober. Med den av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

15

motionären beräknade längden på tjänstgöringen, (5 månader, skulle utryckning

äga rum omkring den 6 april eller omkring en vecka efter inryckningen

(den 1 april) av värnpliktiga tillhörande värnpliktsgruppen

underbefäl eller fackmän. Med hänsyn till sistnämnda inryckning bör, såvida

icke tjänstgöringens längd må överstiga 6 månader, utryckningen ske

redan den 25 mars, vilket innebär en avkortning av tjänstgöringstiden till

168 dagar. Anses åter tjänstgöringens längd kunna sättas till mer än 6 månader,

möter icke hinder att tjänstgöringen utsträckes till slutet av maj,

enär huvuddelen av de värnpliktiga tillhörande sommargruppen inrycker

först den 31 maj. Utryckningstiden bör då med hänsyn till förberedelser för

nästpåföljande utbildningsverksamhet m. m. lämpligen sättas till den 20 maj.

I de nedan utförda kostnadsberäkningarna äro därför upptagna tvenne

alternativ nämligen.

Alternativ I. Inryckning 9 oktober.

Utryckning 25 mars.

Alternativ II. Inryckning 9 oktober.

Utryckning 20 maj.

Kavalleriet.

Under tiden den 10 oktober—-10 april är, förutom den fast anställda personalen,

endast ett visst antal värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven i

tjänstgöring. Under denna tidsperiod torde vid varje kavalleriregemente

ur förläggningssynpunkt kunna mottagas omkring 140 man.

Tjänstgöringen vid ett kavalleriregemente är under vinterhalvåret så ordnad,

att vid varje skvadron anordnas såväl volontärrekrytskola som korpralskola.

Furirskolan plägar däremot sammandragas centralt för hela regementet.

Dessa tjänstgöringsförhållanden medföra, att den inom regemente disponibla

befälspersonalen i stor utsträckning tages i anspråk för trupputbildningsarbetet,

varjämte för remontutbildningen vid varje skvadron kräves ett

icke ringa antal befäl. På grund härav kan per regemente endast två officerare

och en eller högst två underofficerare beräknas disponibla för här

ifrågasatt utbildning. Härav följer, att man för sistnämnda utbildning endast

kan räkna med två övningsavdelningar om sammanlagt 60 man per

kavalleriregemente. Därtill fordras tjänstgöring av 6 f. d. fast anställda underbefäl.

För hela kavalleriet bör alltså räknas med sammanlagt 24 f. d. fast anställda

underbefäl och 240 övriga värnpliktiga.

Inryckning för kavalleriets värnpliktiga äger rum den 11 april 1935. Med

inryckning för de frivilliga den 10 oktober skulle med 6 månaders tjänstgöring

utryckning för dessa äga rum omkring den 7 april. För att bereda

befälspersonalen tillfälle till förberedelser till den soldatskola, som inrycker

den 11 april, bör utryckningen för de frivilliga förskjutas till den 31 mars.

Artilleriet.

Vid Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen samt Smålands

arméartilleriregemente kan med hänsyn till förläggningsutrymmet minst 200

man per regemente mottagas. Vid övriga artilleritruppförband kan vid vartdera

beräknas halva denna styrka; vid Bodens artilleriregemente, vars ka
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

sernutrymmen torde motsvara de ovannämnda större regementenas, måste

den lägre siffran beräknas med hänsyn till att vid detta regemente värnpliktiga

tillhörande höstgruppen äro i tjänstgöring under vinterhalvåret.

Tjänstgöringen inom artilleriregementena är under vinterhalvåret i allmänhet

ordnad så, att volontärrekrytskolorna äro anordnade divisionsvis,

konstapelskolorna divisions- eller — i regel — regementsvis och furirskolan

regementsvis. Remontskola är oftast anordnad regementsvis. Härigenom tages

i regel större delen av det inom regementet o. s. v. disponibla befälet

i anspråk. Övrigt befäl undergår särskild utbildning i eldledning, mättjänst

m. m. för inlärande av under senare år nytillkomna metoder m. m. för

artilleriets verksamhet. Antalet officerare är emellertid ganska begränsat.

Detta har sin grund framför allt i de talrika kommenderingarna såsom elever

vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Vid de större artilleriregementena

kan därför endast räknas med tre möjligen fyra officerare för här avsedd

tjänstgöring och högst samma antal underofficerare. Med hänsyn till utbildningens

natur måste övningsavdelningarna göras relativt små, varför

endast 80 elever böra beräknas vid vartdera av fem av ovannämnda regementen;

vid övriga artilleritruppförband bör med hänsyn till befälskaderns

storlek och tjänstgöringsförhållandena räknas med hälften av denna siffra

eller 40. Sammanlagda antalet frivilligt tjänstgörande vid artilleritruppförbanden

bör sålunda beräknas till 560, vartill bör komma 56 f. d. fast anställda

underbefäl, då några fast anställda underbefäl icke med säkerhet

kunna påräknas för ifrågavarande utbildning.

De värnpliktiga vid artilleriet inrycka till tjänstgöring den 23 april 1935.

Med inryckning för de frivilliga den 10 oktober 1934, d. v. s. dagen efter

utryckning från repetitionsövningen, skulle med 6 månaders tjänstgöring

utryckning äga rum den 7 april. Denna utryckningsdag är med hänsyn till

ovanberörda inryckningsdag den 23 april lämplig.

Ingenjörtrupperna.

«

Ur förläggningssynpunkt beräknas under vinterhalvåret kunna mottagas

minst 160 man per ingenjörkår.

Bortkommenderingar till bi. a. artilleri- och ingenjörhögskolan medföra

att tillgången särskilt på officerare vid ingenjörkårerna under vinterhalvåret

är synnerligen ringa. Man kan sålunda beräkna högst en officer och en

underofficer per ingenjörkår disponibel för här avsett ändamål. Detta medför

att endast en övningsavdelning per kår bör ifrågakomma. Dennas styrka

bör ej överstiga 40 man, vartill böra komma 4 underbefäl.

För ingenjörtrupperna bör sålunda beräknas 16 f. d. fast anställda underbefäl

och 160 övriga värnpliktiga.

Beträffande tiden för tjänstgöringen gälla samma synpunkter som beträffande

artilleriet. Sålunda bör inryckning äga rum den 10 oktober 1934 och

utryckning den 7 april 1935.

Trängtrupperna.

Förläggningsutrymme kan beräknas disponibelt för minst 120 man per

trängkår.

Tjänstgöringsförhållandena vid trängkårerna äro under vinterhalvåret så

ordnade, att volontärrekrytskolor organiseras kompanivis vid varje kår,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

17

men korprals- och furirskolor däremot för hela trängen gemensamt i vardera

bil-, sjukvårds- och trängtjänst. De sex furir- och korpralskolorna äro

enligt inspektörens för trängen bestämmande fördelade på de olika kårerna.

Slutligen äro de värnpliktiga i biltjänst för sin första tjänstgöring fördelade

på frenne tjänstgöringsomgångar, en vinter-, en vår- och en sommaromgång.

Under vinterhalvåret finnes sålunda vid varje kårs bilkompani en soldatskola

för värnpliktiga. Kommenderingar utanför egen kår förekomma vid

detta truppslag i mindre omfattning än vid exempelvis artilleriets och ingenjörtruppernas

förband. Sålunda kan den disponibla tillgången på befäl, vilken

under vanliga förhållanden tages i anspråk för utbildning i annan

tjänstegren, än vederbörande vanligen tillhör, beräknas till omkring tre

officerare och två underofficerare. Då därjämte här ifrågavarande övningsavdelningar

kunna underställas de ordinarie kompanicheferna, kan elevantalet

beräknas till 100 elever per kår, vartill komma 10 f. d. fast anställda

underbefäl för instruktörstjänst.

För trängtrupperna kan sålunda beräknas sammanlagt 40 f. d. fast anställda

underbefäl och 400 övriga.

De värnpliktiga tillhörande sommargruppen inrycka, de i trängtjänst den

9 maj och de i sjukvårdstjänst den 31 maj, varjämte värnpliktiga tillhörande

gruppen underbefäl eller fackmän inrycka den 5 mars. Med inryckning för

de frivilliga den 7 oktober skulle med 6 månaders tjänstgöring utryckning

ske den 5 april 1935. Denna utryckning bör lämpligen förskjutas till månadsskiftet,

d. v. s. till den 31 mars. Hinder möta emellertid icke att utsträcka

tjänstgöringen till den 30 april.

Tjänstgöringstiden skulle sålunda bliva.

Alternativ I. Inryckning 7 oktober.

Utryckning 31 mars.

Alternativ II. Inryckning 7 oktober.

Utryckning 30 april.

Intendenturtrupperna.

Förläggningsutrymme kan beräknas för minst 50 nian per intendenturkompani

eller sammanlagt 150 man.

Med hänsyn till befälstillgången kan emellertid endast beräknas en övningsavdelning

om 40 man jämte 4 f. d. fast anställda underbefäl vid ett av

intendenturkompanierna.

De värnpliktiga tillhörande sommargruppen inrycka den 2 maj. Med inryckning

den 7 oktober 1934 — dagen efter utryckning från repetitionsövningen

— skulle med 6 månaders tjänstgöring utryckningstiden bliva den 4

april, vilket synes lämpligt. Hinder möter emellertid icke att utsträcka tjänstgöringen

till den 30 april.

Sålunda skulle tjänstgöringen anordnas på följande sätt.

Alternativ I. Inryckning 7 oktober.

Utryckning 4 april.

Alternativ II. Inryckning 7 oktober.

Utryckning 30 april.

Bihang lill riksdagens protokoll 1034. 9 sami. S avd. Nr 36.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

Sammandrag.

av det antal frivilliga, som kan beredas tjänstgöring vid armén.

F. d. fast

Truppslag

anställda

Övriga

underbefäl

Infanteriet ...........

......... 360

3 600

Kavalleriet...........

......... 24

240

Artilleriet ...........

......... 56

560

Ingenjörtrupperna

......... 16

160

Trängtrupperna .....

......... 40

400

Intendenturtrupperna .

......... 4

40

Summa 500

5 000

Av ovanstående sammandrag framgår, att för arméns del möjligheter föreligga

att under vinterhalvåret 1934—1935 bereda tjänstgöring på sätt i motionen

föreslagits för 500 f. d. fast anställda underbefäl och 5 000 övriga

värnpliktiga. Möjligheter föreligga därutöver att för tjänst vid arméns truppförband

taga i anspråk ett antal f. d. fast anställda underbefäl.

Kostnadsberäkning.

Motionären har räknat med en kostnad per dag för underhåll m. m. av

2 kronor. Därtill har han vidare räknat med 50 öre respektive 1 krona i

avlöning för huvuddelen av de värnpliktiga respektive f. d. fast anställda.

Totalkostnaden för 6 000 man beräknas till 2,7 miljoner kr.

I frågan rörande kostnaderna för en frivillig tjänstgöring vid arméns truppförband

av den omfattning, som ovan angivits, må följande anföras.

Som redan framhållits, synas statsmakterna genom årets beslut angående

frivilliga kurser för f. d. fast anställt underbefäl principiellt hava fattat

ståndpunkt till frågan örn anställning och avlöning av dylikt befäl. Detta

medför, att avlöningen för här ifrågavarande f. d. fast anställda underbefäl,

vars tjänstgöring måste anses såsom ett villkor för att utbildningen skall kunna

äga rum, måste beräknas efter andra grunder än de motionären föreslagit.

Detta medför en viss kostnadsökning.

Motionären har icke i detalj angivit för vilka ändamål dagskostnaden örn

2 kronor vore avsedd att tagas i anspråk. Det må emellertid framhållas, att

medel måste beräknas för resor till och från tjänstgöringsorten samt för

understöd av de värnpliktigas familjer, vilket understöd av såväl principiella

som humanitära skäl bör utgå vid här ifrågasatt värnpliktstjänstgöring liksom

vid annan dylik. Vidare komma härtill kostnaderna för övningar, övningsmateriel

och ammunition, vilka icke kunna bestridas på fjärde huvudtitelns

vanliga anslag, vilka äro synnerligen knappt tillmätta redan med hänsyn

till de ordinarie övningarna.

Som av den följande utredningen framgår, överstiga dagskostnaderna för

underhåll m. m. med några öre det av motionären angivna beloppet, sannolikt

beroende på, att motionären icke kalkylerat med samtliga i utredningen

angivna kostnader.

Slutligen må ifrågasättas, huruvida den av motionären föreslagna avlöningen

med 50 öre per dag står i överensstämmelse med riksdagens förra

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor. 19

året fattade beslut angående avlöning under tjänstgöring till värnpliktiga,

som fullgjort mer än 140 dagars tjänstgöring. Av Kungl. Majit framlagt förslag

om nedsättning av denna avlöning till 50 öre avslogs av riksdagen, varför

anledning nu föreligger att beräkna avlöningen för här avsedd personal

till 1 krona om dagen.

Till grund för de följande kostnadsberäkningarna ligger bl. a. nedanstående

översikt över det beräknade antalet tjänstgöringsdagar.

Tjänstgörings dagar. f. d. fast

anställda Övriga

Alternativ I. underbefäl

Infanteriet 9 okt.—25 mars, 168 dagar .............. 60 480 604 800

Kavalleriet 10 okt.—31 mars, 173 » 4 152 41 520

Artilleriet 10 okt.—7 april, 180 » 10 080 100 800

Ingenjörtrupperna 11 okt.—7 april, 180 dagar ........ 2 880 28 800

Trängtrupperna 7 okt.—31 mars, 176 » ........ 7 040 70 400

Intendenturtrupperna 7 okt.—4 april, 180 » ........ 720_7 200

Summa 85 352 853 520

Alternativ II.

Tillägg.

Infanteriet 20 mars—20 maj, 56 dagar .............. 20 160 201 600

Trängtrupperna 1 april—30 april, 30 dagar .......... 1 200 12 000

Intendenturtrupperna 5 april—30 april, 26 dagar ...... 104_1 040

Summa 106 876 1 068 160

Avrundat: Alternativ I .......................... 85 300 853 500

Alternativ II ......................... 106 800 1 068 200

Beräkningen av medelsbehovet hänför sig till de olika anslagen under

fjärde huvudtiteln, Lantförsvaret.

1) Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

Här upptagas kostnaderna för avlöning för f. d. fast anställda underbefäl

enligt de grunder som äro angivna i Kungl. Majits proposition nr

105/1934. Härvid har beräknats, att de inkallade f. d. fast anställda underbefälen

i medeltal hava samma antal tjänstemånader som de f. d. fast anställda

underbefäl, vilka anmält sig till i ovanberörda proposition omförmälda

kurser för underbefäl innevarande år. Vidare förutsättes, att fördelningen

på furirs- och korprals-(konstapels-) graden skulle vara i stort sett

densamma som enligt ifrågavarande anmälningar. Avlöningskostnaden enligt

ovannämnda proposition är 267 000 kr. Med 90 dagars tjänstgöring för

750 underbefäl motsvarar detta en genomsnittlig dagkostnad av kr. 3,96.

Med anledning härav beräknas kostnaderna sålunda.

Alternativ I: 85 300 X 3,96 = 337 788.

Alternativ II; 106 800 X 3,96 = 422 928.

Avrundat: Alternativ I: 337 800.

» II: 423 000.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

2) Rekryteringskostnader.

Här upptagas kostnaderna för de f. d. fast anställda underbefälens resor

tiU (och från tjänstgöringen. Då motsvarande kostnad i proposition nr

105,1934 för omkring 750 man beräknas till 15 000 kronor, kunde man här

för 500 man beräkna 10 000 kronor. Då emellertid kurserna enligt ovannämnda

proposition äro anordnade arméfördelningsvis och, beträffande

vissa truppslag, truppslagsvis, äro kostnaderna högre än för inställelsen vid

här föreslagen tjänstgöring, vilken är avsedd att äga rum truppförbandsvis.

Med hänsyn härtill kunna sistnämnda resekostnader beräknas till högst 2/3

av 10 000 kronor, eller 6 700 kronor.

3) De värnpliktigas avlöning.

Av skäl, som ovan anförts, beräknas avlöningen till en krona per dag.

Kostnaden blir då

Alternativ I: 853 500 kr.

Alternativ II: 1 068 200 kr.

4) Understöd dt de värnpliktigas familjer.

Något dylikt understöd bör icke ifrågakomma för det f. d. fast anställda

underbefälet, då dessa förutsättas åtnjuta avlöning såsom fast anställda. Av

ovan anförda skäl torde däremot kostnader härför böra beräknas för övriga

värnpliktiga.

Vid beräkningen av dessa kostnader synes man böra utgå ifrån, att understöd

kommer att utgå till motsvarande omfattning som vid vanlig värnpliktstjänstgöring.

Visserligen tillhöra här ifrågavarande frivilligt tjänstgörande

värnpliktiga till större delen äldre årsklasser, än som vid vanlig värnpliktstjänstgöring

är fallet med därav följande större antal försörjningspliktiga

per årsklass. Emellertid torde kunna beräknas, att procenten av försörjningspliktiga

bland de frivilligt anmälda skall vara lägre, än om motsvarande

årsklasser i sin helhet bleve inkallade till tjänstgöring.

Enligt årets statsverksproposition är för 4 591 000 tjänstgöringsdagar för

värnpliktiga beräknat ett medelsbehov för dylika understöd på 75 000 kr.

Kostnaderna kunna med ledning härav beräknas sålunda.

Alternativ I ,8^ X 75 000 = 13 943.

4 591 000

Alternativ II 75 000 = 17 450.

4 591 000

Avrundat

Alternativ I: 13 900 kr.

Alternativ II: 17 400 kr.

5) Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader.

Här upptagas kostnaderna för resor till och från tjänstgöring för de frivilligt

tjänstgörande värnpliktiga, men däremot icke för f. d. fast anställt

underbefäl. Av de värnpliktiga kommer ett antal, som kan uppskattas till

omkring 3 000, att kvarbliva i tjänstgöring efter repetitionsövning. Kostnad

för inställelse beräknas därför endast för 2 000 man; kostnader för hemresa

efter avslutad tjänstgöring beräknas däremot för samtliga, d. v. s. för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

21

5 000 man. Kostnaderna kunna beräknas bliva ungefär motsvarande som

för övriga värnpliktigas resor till och från tjänstgöring. Av det i årets proposition

upptagna anslaget under ovanstående rubrik beräknas enligt tidigare

uppgift omkring 650 000 kronor såsom färdkostnader. Då det antal resor

till och från tjänstgöring, som bekostas härmed, uppskattas till omkring

110 000, kunna här ifrågavarande kostnader beräknas på följande sätt

7 000

110 000

X 650 000 = 41 363 kr.

Avrundat: 41 400 kr.

6) Undervisnings- och gymnastikmateriel m. m.

För undervisningsmateriel böra kostnaderna beräknas efter 0,9 öre per

tjänstgöringsdag för såväl f. d. fast anställda som övriga värnpliktiga. Kostnaderna

bliva då

Alternativ 1.

F. d. fast anställda .....

övriga .................

..... 85 300 X 0,009 =

..... 853 500 X 0,009 =

767

7 681

Summa

8 448

Alternativ II.

Avrundat

8 400

F. d. fast anställda.......

Övriga .................

..... 106 800 X 0,009 =

..... 1 068 200 X 0,009 =

961

9 614

Summa

10 575

Avrundat

10 600

7) Mathållning.

Beräkningen göres enligt samma grunder som i årets statsverksproposition.

a) Portionskostnader.

Alternativ I.

F. d. fast anställda .......... 85 300 X 0,76 = 64 828

övriga ...................... 853 500 X 0,76 = 648 660

Summa 713 488

Alternativ II.

F. d. fast anställda .......... 106 800 X 0,76 = 81 168

Övriga ...................... 1 068 200 X 0,76 = 811 832

Summa 893 000

b) Kostnader för ökat antal köksbiträden.

Alternativ I. Det ökade antal tjänstgöringsmånader för köksbiträden, som

erfordras, beräknas till 600.

600 X 70 kr...................................... 42 000

600 X 30 X 0,86 ................................. 15 480

57 480

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

Avgår 2,64 öre pr portion:

2,64 X 938 800 portioner .......................... 24 784

32 696

Beräknad kostnadsfördelning:

F. d. fast anställda............................... 2 971

övriga ......................................... 29 725

Summa 32 696

Alternativ II. Det ökade antal tjänstgöringsmånader för köksbiträden, som

erfordras, beräknas till 700.

700 X 70 kr...................................... 49 000

700 X 30 X 0,86 ................................. 18 060

67 060

Avgår 2,64 öre pr portion

2,64 X 1 175 000 portioner ........................ 31 020

36 040

Beräknad kostnadsfördelning

F. d. fast anställda .............................. 3 276

övriga ......................................... 32 764

Summa 36 040

c) Kostnader för utspisning av smör.

Alternativ I.

F. d. fast anställda................ 85 300 X 0,07 = 5 971

Övriga ......................... 853 500 X 0,07 = 59 745

Summa 65 716

Alternativ II.

F. d. fast anställda ............ 106 800 X 0,07 = 7 476

övriga ........................ 1 068 200 X 0,07 = 74 774

Summa 82 250

d) Summa kostnad för mathållning.

Alternativ I.

F. d. fast anställda . . 64 828 + 2 971 + 5 971= 73 770

Övriga .............. 648 660 + 29 725 + 59 745 = 738 130

Summa 811 900

Alternativ II.

F. d. fast anställda . . 81 168 + 3 276 + 7 476 = 91 920

Övriga ............ 811 832 + 32.764 + 74 774= 919 370

Summa 1 011 290

Avrundat 1 011 300

8) Munderingsutrustning.

För munderingsutrustning bör beräknas 55 öre per tjänstgöringsdag för

såväl f. d. fast anställda som övriga.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

23

Alternativ I.

F. d. fast anställda

övriga ...........

Alternativ II.

F. d. fast anställda

övriga

85 300 X 0,55 = 46 915

853 500 X 0,55 = 469 425

Summa 516 340

Avrundat 516 300

106 800 X 0,55 = 58 740

1 068 200 X 0,55= 587 510

Summa 646 250

Avrundat 646 300

9) Kasernutredning, intendenturfordon m. m.

För kasernutredning och förplägnadsutredning bör beräknas sammanlagt

10 öre per tjänstgöringsdag för såväl f. d. fast anställda som övriga.

Alternativ I.

F. d. fast anställda .............. 85 300 X 0,10= 8 530

Övriga ........................ 853 500 X 0,10= 85 350

Summa 93 880

Avrundat 93 900

Alternativ II.

F. d. fast anställda ............ 106 800 X 0,10= 10 680

övriga ........................ 1 068 200 X 0,10 = 106 820

Summa 117 500

10) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt.

Kostnaderna hava beräknats per tjänstgöringsdag till

för bränsle .......................... 2 öre

» lyse ............................ 4 »

» vatten .......................... 4 »

» renhållning m. m................. 4 »

» tvätt ............................ 6 »

Summa 20 öre per tjänstgöringsdag

för såväl f. d. fast anställda som övriga.

Alternativ I.

F. d. fast anställda .............. 85 300 X 0,20 = 17 060

övriga ........................ 853 500 X 0,20 = 170 700

Summa 187 760

Avrundat 187 700

Alternativ II.

F. d. fast anställda ............ 106 800 X 0,20= 21360

övriga........................ 1 068 200 X 0,20 = 213 640

Summa 235 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

11) Underhåll och drift av motorfordon.

Kostnaderna för drift av motorfordon vid den frivilliga tjänstgöring, som

fullgöres vid trängen i biltjänst, måste här upptagas.

De kunna beräknas vid

Alternativ I .................. till 6 000 kr.

Alternativ II .................. » 7 000 »

12) Truppförbandens övningar.

Övningar utanför förläggningsorten äro oundgängligen nödvändiga, örn

den avsedda tjänstgöringen skall bli av något värde för utbildningen.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 105/1934 har beräknats för motsvarande

ändamål en kostnad av 7 000 kronor. Antalet tjänstgöringsdagar är här

67 500 och kostnaden sålunda ungefär 10,4 öre per tjänstgöringsdag. Då här

ifrågavarande utbildning är av större längd och övningsavdelningarna i allmänhet

äro större, kan behovet sättas väsentligt lägre, dock icke till lägre än

4 öre per tjänstgöringsdag. Kostnaderna böra sålunda beräknas

Alternativ I.

F. d. fast anställda................ 85 300 X 0,04 = 3 412

Övriga .......................... 853 500 X 0,04 = 34 140

Summa 37 552

Avrundat 37 600

Alternativ II.

F. d. fast anställda.............. 106 800 X 0,04 = 4 272

Övriga ........................ 1 068 200 X 0,04 = 42 728

Summa 47 000

13) Sjuk- och veterinärvård.

För sjukvård böra kostnaderna beräknas efter 4 öre per tjänstgöringsdag.

Alternativ I.

F. d. fast anställda................ 85 300 X 0,04 = 3 412

Övriga .......................... 853 500 X 0,04 = 34 140

Summa 37 552

Avrundat 37 600

Alternativ II.

F. d. fast anställda .............. 106 800 X 0,04 = 4 272

Övriga ........................ 1 068 200 X 0,04 = 42 728

Summa 47 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Ni 36; bilagor.

14) Vapen och ammunition.

Kostnaderna härför beräknas enligt följande grunder.

a) Ammunition

500 skarpa patroner per kulspruteskytt .... 400 000 X

100 skarpa patroner per man ............ 500 000 X

50 lösa patroner per man .............. 250 000 X

175 övningsgranater för granatkastare

för vartdera av 18 infanteriregementen,

avrundat ..........................3 100

100 dito för vartdera av 5 infanteriregementen 500

100 dito för vartdera av 4 kavalleriregementen 400

4 000 X 15 = 60 000

160 000

b) Underhåll av vapenmateriel

0,2 öre per tjänstgöringsdag.

Alternativ 1.

0,002 X 938 800 = 1 877

Alternativ 11.

0,002 X 1 175 000 = 2 350

c) Underhåll av målskjutningsmateriel.

0,7 öre för varje lossad skarp patron.

900 000 X 0,007 = 6 300 kr.

d) Summa kostnad för vapen och ammunition.

Alternativ I.

160 000 + 1 877 + 6 300 = 168 177

Avrundat 168 100

Alternativ II.

160 000 + 2 350 + 6 300 = 168 650

Avrundat 168 600

15) Underhåll och drift av radiomateriel.

För driften av de radiostationer, som erfordras för utbildning i signaltjänst

erfordras vid

Alternativ I 6 500 kr.

Alternativ II 7 000 kr.

16) Dgrtidstillägg till befattningshavare vid lantförsvaret.

Med ledning av kostnadsberäkningen i Kungl. Maj:ts proposition nr

105/1934 beräknas kostnaderna härför på följande sätt.

Alternativ I.

337 800 X 4 000 = 5 061 .................... avrundat 5 000 kr.

267 000

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 avd. Nr 36.

25

0,10 = 40 000

0,10 = 50 000

0,04 = 10 000

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36; bilagor.

Alternativ 11.

423 000

267 000

X 4 000 = 6 337

avrundat 6 300 kr.

17) Sammanställning av de beräknade kostnaderna för frivillig tjänstgöring

vid armén av 500 f. d. fast anställda och 5 000 värnpliktiga

(fogad efter yttrandet).

Av sagda sammanställning framgår, att medelkostnaden vad armén beträffar

per tjänstgöringsdag enligt här tillämpade grunder blir för f. d. fast

anställd kr. 5: 90 och för värnpliktiga något över tre kronor. Motionären har

för f. d. fast anställda räknat en dagskostnad om allenast tre kronor. Skillnaden

är beroende på skiljaktigheten i avlöningens beräknande. Motionären

har räknat med en dagavlöning om en krona, under det att här har beräknats

närmare fyra kronor. Beträffande de värnpliktiga har motionären

beräknat en dagskostnad på två kronor och femtio öre, under det att den

här stiger till något över tre kronor. Skillnaden är beroende av att dagavär

beräknad till en krona mot av motionären beräknade 50 öre.

Därjämte hava kostnaderna för resor, övningar, ammunition och annan materiel

samt för understöd av de värnpliktigas familjer stigit till obetydligt

högre belopp än motionären beräknat.

"Här verkställd kostnadsberäkning kan i stort sett tjäna såsom underlag

för medelsbehovets omräkning för den händelse en annan omfattning vad

armén beträffar av den föreslagna tjänstgöringen upptages till prövning.

Det torde vidare ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga bestämmelser

för tjänstgöring och utbildning av här ifrågavarande frivilliga.

Härvid synas sagda frivilliga icke böra avses för annan handräckningstjänst

än som sammanhänger med deras egen tjänstgöring.

Under hänvisning till vad ovan i ärendet anförts, särskilt beträffande det

militära värdet av här föreslagen tjänstgöring, får jag härmed äran tillstyrka

det av motionären gjorda yrkandet samt föreslå att värnpliktslagen

§ 27,^ mom. 3, C, ändras på sätt ovan angivits.

Fran riksdagens sida torde ändring av någon annan författning, än ovan

föreslagits, icke vara erforderlig för anordnandet av i motionen avsedd tjänstgöring.

Stockholm den 9 mars 1934.

OSGAR NYGREN.

Chef för generalstaben.

C. H. Tottie.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nx 36; bilagor.

27

2) SAMMANSTÄLLNING TILLHÖRANDE CHEFENS FÖR GENERALSTABEN YTTRANDE.

Sammanställning av de beräknade kostnaderna för frivillig tjänstgöring

vid armén av 500 f. d. fast anställda och 5 000 värnpliktiga.

Alternativ I

Alternativ II

F. d. fast

anställda

Övriga

Summa

F. d. fast

anställda

Övriga

Summa

1) Avlöning till personal vid sta-

423 000

423 000

ber och truppförband m. fl____

337 800

—

337 800

—

2) Rekryteringskostnader .........

6 700

—

6 700

6 700

—

6 700

3) De värnpliktigas avlöning......

4) Understöd åt de värnpliktigas

—

853 500

853 500

1 068 200

1 068 200

familjer..............................

—

13 900

13 900

—

17 400

17 400

5) Inskrivnings-, mönstrings- och

41 400

41 400

färdkostnader .....................

—

41 400

41 400

—

6) Undervisnings- och gymnastik-

1 000

10 600

materiel..............................

700

7 700

8 400

9 600

7) Mathållning ........................

73 800

738 100

811 900

91 900

919 400

1 011 300

8) Munderingsutrustning............

9) Kasernutredning, intendentur-

46 900

469 400

516 300

58 700

587 600

106 800

646 300

fordon m. m......................

8 500

85 400

93 900

10 700

117 500

10) Bränsle, lyse, vatten, renhåll-

ning och tvätt.....................

17 000

170 700

187 700

21 400

213 600

235 000

11) Underhåll och drift av motor-

fordon ..............................

—

6 000

6 000

—

7 000

7 000

12) Truppförbandens övningar ...

3 400

34 200

37 600

4 300

42 700

47 000

13) Sjuk- och veterinärvård ......

3 400

34 200

37 600

4 300

42 700

47 000

14) Vapen och ammunition.........

15) Underhåll och drift av radio-

—

168 100

168 100

—

168 600

168 600

materiel..............................

—

6 500

6 500

—

7 000

7 000

16) Dyrtidstillägg till befattnings-

5 000

6 300

6 300

havare vid lantförsvaret ......

5 000

—

—

Summa

503 200

2 629 100

3 132 300

628 300

3 232 000

3 860 300

Antal tjänstgöringsdagar ............

85 300

853 500

938 800

106 800

1 068 200

1 175 000

Kostnad per tjänstgöringsdag ......

5,90

3,08

3,84

6,88

3,03

3,29

Av dags- (Avlöning ..............

3,9 6

1,00

—

3,96

1,00

—

kostnaden (Underhåll m. m. ...

1,94

2,08

—

1,92

2,0 8

—

Motionärens fÄ''lening

1,00

0,50

—

1,00

0,50

—

förslag < Underhåll m. m. ...

2,00

2,00

—

2,00

2,00

—

dagskostnad [Summa ...............

3,00

2,50

—

3,00

2,50

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.