Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande vissa av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1933 fattade beslut.

1934-05-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1934:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande vissa av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1933 fattade beslut.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

anhållan om riksdagens yttrande rörande vissa av

den internationella arbetsorganisationens konferens år

1933 fattade beslut.

Genom en den 17 februari 1934 till riksdagen avlämnad proposition,

nr 138, vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, anhållit örn riksdagens yttrande rörande

de i nämnda protokoll omförmälda, av den internationella arbetsorganisationens

konferens år 1933 vid dess sjuttonde sammanträde fattade besluten.

De ifrågavarande besluten utgöras av förslag till sju konventioner samt

två rekommendationer. Ett av konventionsförslagen avser avgiftskrävande

arbetsförmedlingsbyråer och de sex övriga obligatorisk ålderdomsförsäkring,

obligatorisk invaliditetsförsäkring samt obligatorisk dödsfallsförsäkring dels

för löntagare i industriella företag, handelsföretag och fria yrken samt för

hemarbetare och tjänstefolk, dels ock för löntagare i jordbruksföretag. Rekommendationerna

gälla avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer samt invaliditets-,

ålderdoms- och dödsfallsförsäkringens allmänna principer.

Beträffande lydelsen av nu omförmälda konventionsförslag och rekommendationer

får utskottet hänvisa till de såsom bilaga vid propositionen

fogade översättningarna till svenska språket av originaltexterna till konferensens

beslut.

Med anledning av en från internationella arbetsbyrån till socialdepartementet

inkommen uppgift å rättelser i franska texten till ovannämnda konventionsförslag,

vilken uppgift av nämnda departement överlämnats till utskottet,

böra sista orden i översättningen av artikel 5 i konventionsförslaget angående

obligatorisk dödsfallsförsäkring för löntagare i industriella företag, handelsföretag

och fria yrken samt för hemarbetare och tjänstefolk hava lydelsen:

»---på grund av fortsatt obligatorisk eller frivillig försäkring.»

Den internationella arbetsorganisationens sjuttonde sammanträde hölls i

Genéve under tiden 8—30 juni 1933. Antalet representerade stater utgjorde

49, av vilka 35 sänt fullständiga delegationer, d. v. s. två regeringsombud

samt ett ombud från vardera av arbetsgivar- och arbetarsidorna. Sverige

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sami. 2 avd. Nr 44.

1129 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 44.

deltog i sammanträdet med en fullständig delegation. I fråga örn verkställighet

av de å sammanträdet fattade besluten åligger det, såsom i propositionen

omförmäles, varje medlem av arbetsorganisationen att inom ett år

eller vid förhinder på grund av exceptionella förhållanden senast inom 18

månader från avslutandet av sammanträdet underställa därvid antagna konventionsförslag

och rekommendationer den eller de myndigheter, till vilkas

kompetensområden respektive frågor höra, för deras omgestaltande till lag

eller vidtagande av andra åtgärder. Därest ett konventionsförslag icke

vinner vederbörande myndighets eller myndigheters bifall eller örn en rekommendation

ej leder till någon lagstiftningsåtgärd eller annat åtgörande

för dess genomförande, skall respektive medlem av organisationen icke vara

underkastad någon vidare förpliktelse med hänsyn därtill.

Konventionsförslaget och rekommendationen angående avgiftskrävande

arbets förmedlingshyråer.

Den internationella arbetskonferensen har redan från början av sin verksamhet

ägnat uppmärksamhet åt arbetsförmedlingsfrågorna.

På sitt första sammanträde, i Washington år 1919, antog internationella

arbetskonferensen en konvention angående arbetslösheten, vari föreskrives,

bland annat, att varje stat, som ratificerar konventionen, bör upprätta ett

system av avgiftsfria offentliga arbetsförmedlingsanstalter. Vid samma tillfälle

antogs även en rekommendation angående arbetslösheten, vari hemställes, bland

annat, att varje medlemsstat måtte vidtaga åtgärder för att förbjuda inrättandet

av sådana arbetsförmedlingsanstalter, som taga betalning eller

eljest bedriva sin verksamhet såsom affär. Beträffande redan befintliga arbetsförmedlingsanstalter

av sistnämnda beskaffenhet hemställes, att deras

verksamhet måtte göras beroende av tillstånd, som meddelas av regeringen, samt

att alla till buds stående åtgärder måtte vidtagas för att snarast möjligt avskaffa

dylika anstalter.

I en i Genua år 1920 antagen konvention angående arbetsförmedling för

sjömän förbjuden affärsmässig arbetsförmedling inom sjöfarten med möjlighet

dock för vederbörande regering att medgiva fortsatt dylik verksamhet under

regeringens kontroll. Samtidigt åläggas medlemsstaterna att sörja för ett mot

behoven svarande system av avgiftsfria arbetsförmedlingsanstalter för sjömän.

Sverige har ratificerat de båda nu nämnda, i Washington och Genua antagna

konventionerna.

I propositionen har föredragande departementschefen lämnat en sammanfattning

av gällande författningsbestämmelser rörande den privata arbetsförmedlingen.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att Kungl. Maj:t i proposition

nr 40 till innevarande riksdag framlagt förslag till lag örn offentlig arbetsförmedling.

I denna proposition har (å sid. 7 o. f.) lämnats en kortfattad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 44. 3

redogörelse för den offentliga arbetsförmedlingens nuvarande organisation

och för gällande bestämmelser örn statsbidrag till sagda förmedling. För

närmare upplysning örn innehållet av nyssnämnda lagförslag och redogörelse

får utskottet hänvisa till omförmälda proposition.

Andra lagutskottet har i utlåtande nr 39 i huvudsak tillstyrkt Kungl.

Maj:ts förslag.

Beträffande innehållet av nu förevarande konventionsförslag och rekommendation

får utskottet hänvisa till den i propositionen intagna redogörel

sen härför. I propositionen hava vidare uppgifter lämnats örn den förberedande

behandling, som föregått konventionsförslagets och rekommendationens

antagande av arbetskonferensen, varjämte redogjorts för innehållet av

vissa yttranden över konventio nsförslaget och rekommendationen.

Departementschefen har den 29 december 1933 uppdragit at socialstyrelsen

att inkomma med utredning och förslag rörande de författningsbestämmelser,

som hände bliva erforderliga, därest Sverige anslöte sig till konventionen.

Socialstyrelsen har sedermera den 31 januari 1934 avgivit förslag i

ämnet, varefter förslaget för yttrande utremitterats till vissa centrala myndigheter,

samtliga länsstyrelser med flera.

Departementschefen har anfört:

De principer, på vilka förevarande konventionsförslag bygger, synas mig,

såvitt nu kan bedömas, vara ägnade att i huvudsak läggas till grund för en

lagstiftning i ämnet i Sverige. Av vad jag nyss meddelade rörande det förberedande

skick, i vilket spörsmålet örn genomförandet av en dylik lag för

närvarande befinner sig, framgår emellertid, att definitivt beslut rörande

konventionens ratificering icke lämpligen nu kan fattas. Jag förordar således,

att med prövningen av ratificeringsfrågan tillsvidare får anstå. . _

Ifråga örn rekommendationen ber jag få erinra örn att Kungl. Majit i

proposition nr 40 till innevarande års riksdag framlagt förslag, till lag örn

offentlig arbetsförmedling, varigenom syftet med rekommendationen.i viss

mån skulle komma att tillgodoses. Ytterligare åtgärder med anledning av

rekommendationen synas mig icke för närvarande erforderliga.

Utskottet delar föredragande departementschefens uppfattning, att prövningen

av ratificeringsfrågan tills vidare bör ansta samt att ytterligare åtgärder

med anledning av rekommendationen för närvarande icke synas

erforderliga.

Konventionsförslagen angående ålderdoms-, invaliditets- och

dödsfallstorsäkring jämte rekommendationen

i samma ämnen.

I inledningen till avdelning I av del XIII i fredsfördraget i Versailles

förklaras ett av målen för den internationella arbetsorganisationens verksamhet

vara att träffa anstalter för ålderdoms- och invaliditetsförsäkring.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 44.

A sitt tredje sammanträde år 1921 antog den internationella arbetsorganisationens

konferens en rekommendation av innehåll, att varje medlem av

organisationen matte till jordbrukets lönearbetare utsträcka tillämpningen av

de lagar och reglementen, som konstituera system av försäkring emot sjukdom,

invaliditet och ålderdom saint andra dylika sociala risker, på villkor

likvärdiga dem, som gälla för arbetarna inom industri och handel.

I propositionen har föredragande departementschefen gjort en jämförelse

mellan konventionsförslagen och pensionsförsäkringslagen ävensom lämnat

en redogörelse för den förberedande behandling som föregått konventionsförslagens

och rekommendationens antagande av konferensen, ävensom förde

yttranden, som avgivits över konventionsförslagen och rekommendationen.

Konventionsförslagen och rekommendationen hava den 6 december 1933

överlämnats till 1928 års pensionsförsäkringskommitté.

Departementschefen anför:

Såsom i ärendet erinrats, är den svenska pensionsförsäkringslagstiftningen

för närvarande föremål för revision, och huvudbetänkande i ämnet

med förslag rörande den allmänna pensionsförsäkringen lär vara att förvänta

inom kort. Med hänsyn härtill torde frågan örn den svenska lagstiftningens

anpassning efter konventionsförslagen rörande ålderdoms- och invaliditetsförsäkring

böra tagas under omprövning vid behandlingen av detta lagstiftningsärende.

Framhållas må, att nämnda konventionsförslag i stort sett

icke innehålla några med vår nuvarande lag oförenliga principer. Allenast

beträffande en punkt, nämligen i fråga örn försäkringens begränsning till

svenska medborgare, synes skiljaktighet av större betydenhet föreligga

mellan vår lag och förslagen. Vad angår konventionsförslagen rörande dödsfallsförsäkring,

saknas hos oss motsvarighet härtill, men pensionsförsäk

ringskommittén har i uppdrag att utreda viss närliggande fråga, nämligen

spörsmålet, huruvida utöver vad nu äger rum understöd i en eller annan

form kan beredas obemedlade eller mindre bemedlade personer med försörjningsplikt

mot minderåriga barn. På grund härav lärer kommitténs förslag

i nämnda spörsmål böra avvaktas, innan frågan örn ratificering av dessa

konventionsförslag kommer under vidare bedömande.

Vad beträffar rekommendationen torde den böra vinna beaktande, i den

mån så lämpligen låter sig göra, vid revisionen av pensionsförsäkringslagen

och upptagande i svensk lagstiftning av bestämmelser rörande dödsfallsförsäkring.

1928 års pensionsförsäkringskommitté har den 26 april 1934 framlagt sitt

huvudbetänkande med förslag rörande revision av den allmänna pensionsförsäkringen.

I betänkandet framläggas två av kommittén utarbetade alternativ,

vilka skilja sig från varandra huvudsakligen därutinnan, att det ena,

som omfattats av kommitténs majoritet, innebär ett överförande från den

obligatoriska pensionsförsäkringen till den frivilliga sjukförsäkringen av uppgiften

att meddela försäkring för invaliditet före den för rätt till ålderdomspension

stadgade åldern under det att enligt det andra alternativet bibeliålles

en kombinerad obligatorisk invaliditets- och ålderdomsförsäkring. I

samband med invaliditetsförsäkringens lösgörande från ålderdomspensione
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 44.

ringen skall den upphöra att vara obligatorisk i annan mening än den, att

medlemsskap av erkänd sjukkassa obligatoriskt skall medföra försäkring mot

invaliditet. Förslagets motsvarighet till den nuvarande pensionsförsäkringens

pension vid förtidsinvaliditet skall benämnas invalidpenning, och för rätt

till sådant understöd förutsättes i regel, att den försäkrade under två år i

följd eller med endast kortare avbrott åtnjutit sjukpenning samt att arbetsoförmågan

därefter fortfar.

I fråga om ålderdomspensioneringen har kommittén tillstyrkt, att densamma

bibehålies under form av en försäkring. Aven enligt kommitténs

förslag skall denna försäkring vara begränsad till svenska medborgare. Under

förutsättning av ömsesidighet skall emellertid Konungen äga träffa överenskommelse

med främmande stat örn att dess medborgare skola vid tillämpningen

av lagen behandlas lika som svenska medborgare. Kommittén kar

ansett sig böra bibehålla den nuvarande pensionsåldern 67 år. För finansieringen

av pensioneringen skall enligt kommitténs förslag liksom enligt

pensionsförsäkringslagen upptagas pensionsavgifter av de till pensioneringen

anslutna. Pensionen skall bestå av ett grundbelopp av 100 kronor och ett

växlande belopp, motsvarande för var och en en tiondel av de avgifter han

erlagt. Kommittén har bibehållit den nu gällande lagens anordning med

pensionstillägg, utgående efter beliovsprövning och bekostade av allmänna

medel. Enligt förslaget skall pensionsförsäkringen liksom hittills handhavas

av pensionsstyrelsen och de lokala pensionsnämnderna.

Utskottet erinrar vidare om de bestämmelser angående barntillägg, som

infördes i svensk pensionslagstiftning genom lag av den 28 juni 1918, sedermera

ändrad genom lag av den 13 oktober 1921. Enligt dessa bestämmelser

utgår numera för pensionsberättigad änkling, änka, frånskild make eller

ogift kvinna, som är till arbete varaktigt oförmögen och har att försörja

barn eller adoptivbarn under 15 år, ävensom för pensionsberättigad ogift

man, som är till arbete varaktigt oförmögen och har att försörja adoptivbarn

under 15 år, särskilt pensionstillägg för varje dylikt barn, därest årsinkomsten

för mannen eller kvinnan ej uppgår till vissa belopp. Enahanda

rätt tillkommer jämväl äkta makar, av vilka mannen är pensionsberättigad

och till arbete varaktigt oförmögen och vilkas sammanlagda årsinkomst ej

överstiger viss gräns.

Någon motsvarighet till de enligt pensionsförsäkringslagen sålunda utgående

barntilläggen har icke upptagits i pensionsförsäkringskommitténs

ovannämnda huvudbetänkande. Kommittén har ansett frågan örn barntillägg

vara en från invaliditets- och ålderdomspensioneringen fristående fråga samt

förklarat sig skola ägna densamma särskild behandling. Kommittén har

följaktligen icke i sitt betänkande behandlat det i direktiven för kommitténs

arbete omnämnda spörsmålet, huruvida, utöver vad nu äger rum, understöd

i en eller annan form bör beredas obemedlade eller mindre bemedlade personer

med försörjningsplikt mot minderåriga barn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 44.

Vad först angår förslagen till konventioner angående obligatorisk ålderdoms-

och invaliditetsförsäkring har föredragande departementschefen i sitt

uttalande till statsrådsprotokollet erinrat, att den svenska pensionsförsäkringslagstiftningen

för närvarande är föremål för revision, ävensom uttalat,

att med hänsyn härtill frågan örn den svenska lagstiftningens anpassning

efter berörda konventionsförslag torde böra tagas under omprövning vid

behandlingen av detta lagstiftningsärende. Utskottet instämmer i departementschefens

uppfattning, att ett biträdande för Sveriges del av ifrågavarande

konventioner icke för närvarande bör äga rum.

Vad därefter angår de föreslagna konventionerna angående dödsfallsförsäkring

har 1928 års pensionsförsäkringskommitté, såsom utskottet i sin

ovan lämnade redogörelse erinrat, ännu icke behandlat den i direktiven för

kommitténs arbete omnämnda frågan, huruvida, utöver vad nu äger rum,

understöd i en eller annan form kan beredas obemedlade eller mindre bemedlade

personer med försörjningsplikt mot minderåriga barn. Vad departementschefen

yttrat därom, att kommitténs förslag i nämnda spörsmål bör

avvaktas, innan frågan örn ratificering av förevarande konventioner kommer

under vidare bedömande, bär av utskottet lämnats utan erinran.

Vad slutligen beträffar rekommendationen rörande invaliditets-, ålderdomsoch

dödsfallsförsäkringens allmänna principer har utskottet icke haft något

att erinra mot departementschefens uttalande i förevarande hänseende.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande proposition måtte

i skrivelse till Kungl. Majit meddela,

A) att riksdagen för sin del biträder vederbörande departementschefs

i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

uttalade uppfattning,

1) att förslaget till konvention angående avgiftskrävande

arbetsförmedlingsbyråer ej bör för närvarande ratificeras samt

att den till nämnda konventionsförslag hörande rekommendationen

icke för närvarande bör föranleda någon ytterligare åtgärd;

och

2) att dels förslaget till konvention angående obligatorisk

ålderdomsförsäkring för löntagare i industriella företag, handelsföretag

och fria yrken samt för hemarbetare och tjänstefolk,

dels förslaget till konvention angående obligatorisk invaliditetsförsäkring

för nämnda personer, dels förslaget till konvention

angående obligatorisk ålderdomsförsäkring för löntagare i jordbruksföretag,

dels ock förslaget till konvention angående obligatorisk

invaliditetsförsäkring för sistnämnda löntagare icke

böra för närvarande ratificeras;

B) att riksdagen för sin del icke haft något att erinra mot

vederbörande departementschefs uttalanden i statsrådsprotokollet

beträffande dels förslaget till konvention angående obli
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr dd.

gatorisk dödsfallsförsäkring för löntagare i industriella företag,

handelsföretag och fria yrken samt för hemarbetare och tjänstefolk,

dels förslaget till konvention angående obligatorisk dödsfallsförsäkring

för löntagare i jordbruksföretag, dels ock rekommendationen

angående invaliditets-, ålderdoms- och dödsfallsförsäkringens

allmänna principer.

Stockholm den 29 maj 1934.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder, von Geijer, Sigfrid

Hansson, Frändén, P. Sandström och Norman* samt fröken Hesselgren;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Hage, Johanson i Hallagården,

Johanson i Stockholm*, Olovson i Västerås, Hansson i Trollhättan, Hillgard*

och Sandberg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:352 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande vissa av den internationella arbetsorganisationens s. 5 i texten