Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbud för sammanslutningar att i politiskt eller därmed jämförligt syfte företaga aktioner mot utländsk stat.

1934-06-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1934:48, Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbud för sammanslutningar att i politiskt eller därmed jämförligt syfte företaga aktioner mot utländsk stat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1934 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbud för sammanslutningar

att i politiskt eller därmed jämförligt syfte företaga

aktioner mot utländsk stat.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

300, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lundqvist m. fl.

hemställt, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla örn förslag till nästkommande riksdag angående förbud för sammanslutningar

att i politiskt eller därmed jämförligt syfte företaga aktioner

riktade mot utländsk stat.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vid fackföreningsinternationalens kongress i Bryssel den 30 juli till

den 3 augusti 1933 antogs bland andra resolutioner en med överskriften

»För fascismens bekämpande», däri det anfördes, bland annat:

Kongressen bekräftar ånyo fackföreningsrörelsens beslut att till det

yttersta försvara människornas demokratiska rättigheter och friheter

samt att bekämpa fascism och diktatur i alla dess former.

Kongressen uttalar enhälligt sin anslutning till det beslut, som fattats

av Fackföreningsinternationalens styrelse i samråd med Socialistiska Arbetarinternationalens

byrå i maj månad i Paris, vari med skärpa fördömas

de handlingar av terrorism och barbari, som utövats av Hitlerfascismen.

Den utomordentliga fara, som uppstått genom den tyska nazistregimen,

kräver också utomordentliga åtgärder. Kongressen utfärdar därför en

allmän bojkott mot tyska varor och produkter. Den hälsar med tillfredsställelse

aktionerna från de enskilda landsorganisationer, vilka redan beslutat

åtgärder i denna riktning. Till alla anslutna organisationer ställes

nu en uppmaning att omedelbart, och i den mån det är dem möjligt,

vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att göra bojkotten effektiv.

Kongressen vädjar till arbetarklassen och till alla rättänkande människor

att hörsamma denna bojkott.

Landsorganisationen i Sverige anslöt sig till bojkottaktionen. Enligt

beslut av landsorganisationens representantskap utfärdades den 5 september

1933 ett upprop till förbundsstyrelser, avdelningar och medlemmar

med överskrift »Mot fascism oell diktatur! Bojkotta tyska varor!»

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 avd. Nr 48.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr i8.

Uppropet trycktes såsom landsorganisationens cirkulär nr 823 samt återgavs

bland annat i landsorganisationens tidskrift »Fackföreningsrörelsen»

nr 36 år 3933. I uppropet anfördes, bland annat:

Landsorganisationen i Sverige ansluter sig till bojkottaktionen i avsikt

att öva påtryckning på dagens tyska makthavare. Det är uppenbart, att

brutaliteten från nazisternas sida redan framkallat en omfattande köpstrejk,

framför allt från judiska affärsmän i skilda länder. Enligt officiella

tyska siffror bär värdet av den tyska exporten nedgått högst avsevärt

sedan hitlerregimen infördes. Medan exportöverskottet under första

halvåret 1932 uppgick till 602 miljoner mark, har siffran för första

halvdelen av innevarande år sjunkit till 291 miljoner mark. Det är uppenbart,

att lägets försämring till stor del beror av målmedvetna åtgärder

från medborgargrupper, som icke önska lia något gemensamt med den nuvarande

samhällsordningen i Tyskland.

Det tyska rikets ekonomiska isolering betyder självfallet stegrad arbetslöshet

och ökat elände även för de tyska arbetarna. Ur speciellt dessa synpunkter

kunna invändningar göras mot bojkottaktionen, som utan hänsyn

drabbar skyldiga och oskyldiga. Emellertid gäller det här att bekämpa

ett system, som enligt vår bestämda övertygelse utgör en fara för

demokratin och den fredliga odlingen i hela världen. Vid försvaret av

demokratin måste alla sentimentala hänsyn falla, bojkottvapnet är det

enda effektiva medel, som under nuvarande förhållanden kan komma till

användning. Beslut örn bojkottens genomförande har redan träffats i ett

flertal länder, bland annat i England, Schweiz, Holland och Belgien.

Vi framhålla uttryckligen, att det icke är fråga örn transportblockader

eller andra aktioner, som kunna ställa svenska företag i omedelbara svårigheter

och medföra arbetslöshetsrisk för svenska arbetare. Det är heller

icke avsikten att vidtaga åtgärder, som kränka gällande avtal och således

endast resultera i obehag för arbetarna själva. Avsikten är att genomföra

en köpblockad, varvid en var undviker att tillhandla sig tyska varor,

så länge likvärdiga produkter av inhemsk tillverkning eller i import från

andra länder kunna förvärvas. Vår import från Tyskland har under den

senaste tiden minskat med omkring 20 procent. Då tendensen överallt är

densamma har man anledning antaga, att en av arbetarorganisationerna

i alla länder målmedvetet organiserad och genomförd köpstrejk mot tyska

varor skall bli av den största betydelse för gestaltandet av Tysklands inre

politiska förhållanden. Intet land kan i längden negligera världsopinionen.

Ett enskilt land kan icke heller motstå trycket av cn ekonomisk

blockad. Nazismen måste tvingas att kapitulera för att demokratin skall

kunna återuppstå och den tyska arbetarklassen beredas möjligheter att

återfinna sig själv.

Bidrag till förverkligandet av facktöreningsinternationalens paroll: Undvik

att köpa tyska varor, så länge bitter diktatur en består! Intressera husmödrarna

för köpstrejken! Obruten front mot fascism och nazism. Slå

vakt kring demokratin och friheten!

Den 19 september 1933 utfärdade landsorganisationen till förbundsstyrelser,

avdelningar och medlemmar ett cirkulär nr 828 med överskrift

»Filmen och bojkotten mot tyska varor», däri det anfördes:

Landsorganisationens cirkulär nr 823 med uppmaning till medlemmarna

att genomföra en bojkott mot tyska varor har, som man kunnat vänta,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 48. 3

framkallat en mycket livlig diskussion icke blott i fackföreningar och

andra arbetarorganisationer utan även i pressen. Det bar från de kritiskt

inställda tidningarnas sida framhållits, att bojkotten icke kunde

undgå att skada även svenska intressen. Dylika farhågor ha direkt framförts

till landssekretariate t av ett stort autal Folkets-liusföreningar och

andra, som driva biografverksamhet. Från Folkets-husföreningarnas sida

påpekas, att kontrakten ålägga företagen att ta emot och förevisa filmer

utan hänsyn till inspelningsateljé eller ursprungsland. Underlåter biografägaren

att förevisa av uthyrningsfirman anvisad film, måste han likväl

enligt kontrakt erlägga hyra för densamma. Nu gällande kontrakt,

som äro juridiskt bindande, omfatta innevarande säsong och utgå först

den 15 maj 1934. Det påpekas, att dessa kontrakt i allmänhet träffades

före den 15 augusti detta år, då bojkottfrågan ännu icke blivit slutgiltigt

handlagd. En bojkott av dessa filmer träffar icke dagens tyska makthavare,

då de svenska filmuthyrningsbolagen redan erlagt avtalade hyresbelopp.

Vi påpekade i vårt tidigare utsända cirkulär, att sympatiaktionen för

Tysklands häri pressade arbetarklass icke skulle omfatta åtgärder, som

kunde »ställa svenska företag i omedelbara svårigheter». Det framhölls

ävenledes, att vår hemställan om bojkottåtgärder icke fick innebära handlingar,

sorn kränkte gällande avtal. I förevarande fall skulle bojkotten

betyda att 130 Folkets-husföretag jämte andra svenska biografägare åsamkas

förluster utan att den aktion, som orsakat dessa förluster, träffar de

tyska makthavarna. Biografägarna utsätta sig, vid vägran att under

kontraktstiden taga befattning med tysk film, för risken av åtal på grund

av kontraktsbrott.

Med hänsyn till här nämnda omständigheter hemställer landssekretariatet

till arbetarorganisationerna att vid bojkottfrågans behandling noga

beakta i detta cirkulär framförda synpunkter.

Såsom svar å förfrågningar, som från olika platser och vid olika tillfällen

framställts rörande köpbojkotten mot tyska varor, har landssekretariatet

anfört, bland annat:

Landssekretariatet har utgått ifrån, att bojkotten icke skall föras på sådant

sätt, att den ställer till trassel och svårigheter för några svenska intressen.

Bojkotten får icke bereda svenska företag svårigheter eller åstadkomma

arbetslöshet för svenska arbetare. Ingångna avtal måste sålunda

följas, evad dessa äro arbetsavtal eller avtal på handelsområdet, som äro

juridiskt bindande. Att genom brytandet av sådana avtal åstadkomma

ekonomiska förluster för dem, som ingått desamma, kan icke ligga i fackföreningsrörelsens

intresse. Transportblockader kunna givetvis ej heller

godkännas.

Landssekretariatets proklamation örn bojkotten av tyska varor är en vädjan

till den enskilde, att då han förser sig med nödvändighetsvaror undvika

att köpa sådana av tyskt ursprung. Det åligger sålunda den enskilde

att i sitt handlande se till, att han följer denna paroll, därest han i övrigt

sympatiserar med densamma. Vi måste även taga med i räkningen, att

denna köpbojkott måste ses på lång sikt och att den, vare sig till sina verkningar

eller i övrigt, är någonting som kommer att bliva hastigt övergående.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 48.

I den förevarande motionen omförmäles, att utrikesministern, excellensen

Sandler, i ett föredrag i Göteborg hösten 1933 med hänsyftning på proklamationen

om bojkott av tyska varor bland annat erinrat arbetarorganisationerna

örn ansvaret för att föra handelspolitik vid sidan av statsmakterna

samt vidare anfört, att örn man hänvänt sig med en förfrågan

till utrikesledningen före bojkottproklamationen, så hade beskedet blivit

bestämt avrådande.

Frågan örn bojkotten mot tyska varor berördes under debatten i första

kammaren den 17 januari 1934 vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1934/1935 (se första kammarens protokoll nr 3, sid. 10, 87—88 och 104—105).

Därvid anförde statsministern, excellensen Hansson, bland annat:

Här har förts på tal landsorganisationens uppmaning till arbetarna att

icke köpa tyska varor. Jag vill icke undandraga mig att yttra några ord

även i denna sak. Detta kunde ha varit överflödigt, då genom utrikesministern

regeringens uppfattning givits offentligen till känna. För envar

bör det vara klart, att utrikesministern icke gjort sina uttalanden utan

att därom på förhand ha underrättat sina kolleger i regeringen och överlagt

i första hand med statsministern.

Örn regeringens uppfattning rörande varuutbytet med Tyskland kan man

finna besked i ett yttrande av mig i andra kammaren redan den 20 mars

i fjol. »I fråga örn vårt förhållande till Tyskland liksom till andra länder

eftersträvar regeringen», yttrade jag då, »att få till stånd avtal, som

möjliggöra ett så fritt varuutbyte som möjligt.» Det har icke, sedan detta

yttrande fälldes, inträffat någonting, som kunnat föranleda mig att ändra

mening i denna punkt.

De officiella relationerna mellan stater och regeringar kunna inte göras

beroende av vilken politisk riktning eller vilket parti som rider för rusthållet

i det ena eller andra landet. Jag konstaterar, att man icke på något

håll satt i fråga, att Sveriges förhållande till Tyskland skulle bli ett annat

än det tidigare varit.

Det är ett orimligt krav, att en regering skall kunna förhindra enskilda

och grupper att giva uttryck åt sina sympatier och antipatier även inför

sådant, som sker i andra länder. Det bör vara lätt att förstå, om socialdemokrater

känna behov av att protestera mot förföljelser på socialdemokrater,

eller örn den internationella fackföreningsrörelsen icke stillatigande

åser undertryckningsåtgärder mot fackföreningsrörelsen. I ett demokratiskt

land tillhör rätten till manifestationer av denna art de medborgerliga

rättigheterna. Anspråk från annat håll örn intrång i dessa rättigheter

måste tillbakavisas. Å andra sidan kan man begära, att enskilda och grupper

vid demonstrerandet av sina meningar taga skyldig hänsyn till den politik,

som statsmakterna anse sig böra föra.

Rätten att i tryck giva sina åsikter angående främmande staters förhållanden

tillkänna tillkommer enligt svensk rätt var och en med allenast de

inskränkningar, som angivas i tryckfrihetsförordningen. Enligt § 3 9:o

av denna förordning skall såsom missbruk av tryckfriheten anses »smäd
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 48. 5

liga, förgripliga eller till osämja med främmande makter syftande omdömen

och yttranden örn samtida nationer eller stater, med vilka riket är i

fredligt förhållande, örn deras varande överhet, regering och regeringssätt,

höge ämbetsmän och sändebud, inre eller yttre förhållanden, företag eller

underhandlingar; förbrytelsen skall anses enligt 8 kap. 28 § strafflagen,

och skriften konfiskeras».

Den, som gjort sig förfallen till ansvar enligt 8 kap. 28 § strafflagen,

straffas med böter eller fängelse.

Genom att uppmana till den blockad mot tyska varor, örn vilken nu är

fråga, har landsorganisationen i Sverige icke inskränkt sig till att giva sin

mening tillkänna örn den nuvarande regimen i Tyskland utan därutöver

tillgripit ett handelspolitiskt maktmedel gentemot en främmande stat.

Liknande åtgärder hava, enligt vad utskottet inhämtat, företagits även

från annat håll. Härigenom har intrång skett på områden, vilka enligt utskottets

mening böra vara förbehållna statsmakterna och närmast landets

regering. Utskottet anser med anledning av vad sålunda förekommit skäl

föreligga, att till övervägande upptages den frågan, vilka åtgärder kunna

vara erforderliga och lämpliga för att förebygga, att från enskilt

håll vidtagas handelspolitiska handlingar av beskaffenhet att motverka

den svenska regeringens handelspolitik.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion,

11:300, ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Majit måtte taga under övervägande, vilka

åtgärder kunna vara erforderliga och lämpliga för

att förebygga, att från enskilt håll vidtagas handelspolitiska

handlingar, sådana som bojkott mot varor

från visst land, av beskaffenhet att motverka den svenska

regeringens handelspolitik.

Stockholm den 4 juni 1934.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Utskottet.

mimny till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 ami. Nr 4S.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 48.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Geijer, Sigfrid Hansson, Frändén,

Sam Larsson, P. Sandström, Norman* och Forslund; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Hage*, Olovson i Västerås*, Andersson

i Rasjön, Pettersson i Hällbacken*, Hansson i Trollhättan, Gardell i Gahns och

Sandström i Nyland.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Sigfrid Hansson, Norman, Forslund, Hage, Olovson i Västerås,

Pettersson i Hällbacken oell Hansson i Trollhättan.

*

341744. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:371 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående förbud för sammanslutningar att i politiskt eller därmed jämförligt syfte företaga aktioner mot utl a1 i texten