Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag angående förhållandena inom byggnadsindustrien. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen i första kammaren nr 155 av herr Hansson, Sigfrid, och motionen i andra kammaren nr 377 av herr Severin.

1934-06-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1934:49, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag angående förhållandena inom byggnadsindustrien. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen i första kammaren nr 155 av herr Hansson, Sigfrid, och motionen i andra kammaren nr 377 av herr Severin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1934 kl. ti e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag

angående förhållandena inom byggnadsindustrien.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två

inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen

i första kammaren nr 155 av herr Hansson, Sigfrid, och motionen

i andra kammaren nr 377 av herr Severin.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit måtte anhålla, att Kungl. Majit ville låta verk- ''

ställa en förutsättningslös och allsidig utredning angående förhållandena

inom-byggnadsindustrien samt för riksdagen framlägga de förslag, som av

utredningen kunna föranledas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för den i motionerna gjorda

hemställan, får utskottet hänvisa till motionerna.

Ehuru i motionerna begärts en förutsättningslös och allsidig utredning

angående förhållandena inom byggnadsindustrien hava dock i motionerna

även närmare angivits vissa av de spörsmål, som vid en sådan utredning

höra upptagas till undersökning. Sålunda bör enligt motionärernas mening

undersökas:

1. anledningen till att bostadshyran icke följt den allmänna tendens till

prisfall, som förmärkts sedan flera år;

2. byggnadsarbetarnas och byggnadsarbetsgivarnas inkomster;

3. frågan örn s. k. »fackföreningsmonopolism» förefinnes;

4. frågan i vad mån byggnadsindustrien tillgodogjort sig den tekniska

utvecklingen eller i vad mån den uraktlåtit detta;

5. möjligheterna att motarbeta byggnadsyrkets karaktär av säsongarbete;

samt

6. byggnadsindustriens kreditförhållanden.

Enligt vad utskottet inhämtat pågå för närvarande åtskilliga undersökningar

rörande förhållandena inom byggnadsindustrien, därvid särskilt

frågan örn densammas rationalisering är föremål för uppmärksamhet.

En institution, benämnd Nordisk byggnadsdag, arbetar för byggnadsyrkets

och bostadsfrågans förkovran i de fyra nordiska länderna. Den

frekventeras av arkitekter, byggmästare och ingenjörer inom olika bran
Itihang

lill riksdagens protokoll 193b. 9 sand. 2 anil. \\r 49. *

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 49.

seher i byggnadsindustrien. Senaste nordiska byggnadsdag hölls år 1932

i Helsingfors.

Stockholms byggnadsförening, som är en sammanslutning av olika byggnadstekniker

såsom arkitekter, byggmästare, ingenjörer samt materialleverantörer

och fabrikanter, bar sedan år 1930 sysslat med frågan örn rationalisering

inom byggnadsindustrien. Sedan en kommitté den 9 januari

1933 framlagt ett förslag i ämnet, har en ny kommitté tillsatts för att föra

frågan vidare. Sistnämnda kommitté, vars arbete pågår, bar inlett samarbete

med tekniska högskolan, byggnadsstyrelsen, ingenjörsvetenskapsakademien,

statens materialprovningsanstalt, Stockholms byggnadsnämnd

samt inteckningsbanken.

På initiativ av svenska bankföreningen och vissa leverantörsintressenter

arbetar vidare en kommitté, bestående av bankdirektörer, byggmästare,

hantverkare och leverantörer, för att söka utfinna den bästa ekonomiska

formen för byggnadsföretagen.

Vidare må omnämnas, att byggnadsstyrelsen vid sina sjukhusbyggnader

startat en provningsavdelning för undersökning av rationaliserade byggnadsmetoder

samt att kommittén för standardisering av byggnadsmaterial

verkställt vissa utredningar rörande standardisering av vissa detaljer

inom byggnadsindustrien.

Särskilda utredningsmän — bostadsproduktionssakkunniga — hava

jämlikt Kungl. Majrts bemyndigande den 2 december 1932 tillkallats av

chefen för socialdepartementet för att biträda med utredning, huruvida och

på vilket sätt staten skulle kunna, till förhindrande av arbetslöshetens utbredning,

vidtaga åtgärder till bostadsproduktionens främjande. Under

denna utredning faller, bland annat, bostadsproduktionens finansieringsoch

kreditfråga.

Här må jämväl anmärkas, att chefen för socialdepartementet jämlikt

Kungl. Majrts bemyndigande den 6 oktober 1933 tillkallat sakkunniga forätt

inom socialdepartementet biträda med utredning rörande omfattningen

och beskaffenheten av städers och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd

ävensom rörande åtgärder ägnade att undanröja missförhållanden

i sådant hänseende — bostadssociala utredningen. Det synes icke

uteslutet, att nämnda utredning kommer att upptaga jämväl frågan örn

byggnadsindustriens rationalisering till behandling.

Slutligen må omförmälas, att de delegerade, som jämlikt Kungl. Majrts

bemyndigande den 3 november 1933 av chefen för finansdepartementet erhållit

uppdrag att verkställa förberedande undersökningar rörande ökade

försörjningsmöjligheter inom olika näringsgrenar, uti ett den 4 december

1933 avgivet utlåtande behandlat, bland annat, frågan örn den enskilda

byggnadsindustriens organisation. Därvid hava berörts åtskilliga av dc

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 49. 3

spörsmål, som särskilt omförmälts i nu förevarande motioner. De delegerade

hava anfört, att omförmälda utomordentligt viktiga fråga påkallade

en genomgripande undersökning.

Särskilt under de senaste åren har det visat sig, att förhållandena inom

den för landet så betydelsefulla byggnadsindustrien i åtskilliga avseenden

icke äro tillfredsställande. I likhet med motionärerna anser utskottet, att

nämnda förhållanden hava sådan inverkan på landets såväl ekonomiska

som sociala liv, att statsmakterna hava all anledning att göra dessa förhållanden

till föremål för en närmare undersökning. En allsidig, förutsättningslös

utredning bör därför enligt utskottets mening igångsättas.

Vid en dylik utredning synes samverkan böra åstadkommas med de ovan

omförmälda utredningskommittéerna, så att det arbete, desamma nedlagt,

kan utnyttjas vid den nu föreslagna utredningen. Det bör vidare tillses,

att utredningsarbetet organiseras på sådant sätt, att det kan utföras för

så små kostnader som möjligt. En form för nämnda arbete, som bland andra

kan förtjäna att övervägas, synes utskottet vara den, att en jämförelsevis

fåtalig komitté anlitas, vars medlemmar äro särskilt intresserade av och

sakkunniga angående organisatoriska problem. Nämnda kommitté kunde

sedan, i den mån så vore erforderligt, anlita särskilda sakkunniga för utredning

av olika fackfrågor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motionerna

1:155 och 11:377, måtte i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att Kungl. Majit ville låta verkställa en

allsidig, förutsättningslös utredning angående förhållandena

inom byggnadsindustrien samt för riksdagen

framlägga de förslag, vartill nämnda utredning kan

giva anledning.

Stockholm den 4 juni 1934.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Geijer, Sinfrid Hansson, Frändén,

Sam Larsson, P. Sandström, Norman* och Forslund;

från andra kammaren: herrar Harje*, Olovson i Västerås*, Andersson i Rasjön, Pettersson

i Hällbacken*, Holmström*, Hansson i Trollhättan, Gardell i Hahns och Sandström i

Nyland.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Gtskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:372 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående förbud för sammanslutningar att i politiskt eller därmed jämförligt syfte företaga aktioner mot utl a1 i texten