Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag angående förhållandena inom byggnadsindustrien. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen i första kammaren nr 155 av herr Hansson, Sigfrid, och motionen i andra kammaren nr 377 av herr Severin.
1934-06-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1934:49, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag angående förhållandena inom byggnadsindustrien. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen i första kammaren nr 155 av herr Hansson, Sigfrid, och motionen i andra kammaren nr 377 av herr Severin.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 49.
1
Nr 49.
Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1934 kl. ti e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag
angående förhållandena inom byggnadsindustrien.
Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två
inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen
i första kammaren nr 155 av herr Hansson, Sigfrid, och motionen
i andra kammaren nr 377 av herr Severin.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit måtte anhålla, att Kungl. Majit ville låta verk- ''
ställa en förutsättningslös och allsidig utredning angående förhållandena
inom-byggnadsindustrien samt för riksdagen framlägga de förslag, som av
utredningen kunna föranledas.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för den i motionerna gjorda
hemställan, får utskottet hänvisa till motionerna.
Ehuru i motionerna begärts en förutsättningslös och allsidig utredning
angående förhållandena inom byggnadsindustrien hava dock i motionerna
även närmare angivits vissa av de spörsmål, som vid en sådan utredning
höra upptagas till undersökning. Sålunda bör enligt motionärernas mening
undersökas:
1. anledningen till att bostadshyran icke följt den allmänna tendens till
prisfall, som förmärkts sedan flera år;
2. byggnadsarbetarnas och byggnadsarbetsgivarnas inkomster;
3. frågan örn s. k. »fackföreningsmonopolism» förefinnes;
4. frågan i vad mån byggnadsindustrien tillgodogjort sig den tekniska
utvecklingen eller i vad mån den uraktlåtit detta;
5. möjligheterna att motarbeta byggnadsyrkets karaktär av säsongarbete;
samt
6. byggnadsindustriens kreditförhållanden.
Enligt vad utskottet inhämtat pågå för närvarande åtskilliga undersökningar
rörande förhållandena inom byggnadsindustrien, därvid särskilt
frågan örn densammas rationalisering är föremål för uppmärksamhet.
En institution, benämnd Nordisk byggnadsdag, arbetar för byggnadsyrkets
och bostadsfrågans förkovran i de fyra nordiska länderna. Den
frekventeras av arkitekter, byggmästare och ingenjörer inom olika bran
Itihang
lill riksdagens protokoll 193b. 9 sand. 2 anil. \\r 49. *
2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 49.
seher i byggnadsindustrien. Senaste nordiska byggnadsdag hölls år 1932
i Helsingfors.
Stockholms byggnadsförening, som är en sammanslutning av olika byggnadstekniker
såsom arkitekter, byggmästare, ingenjörer samt materialleverantörer
och fabrikanter, bar sedan år 1930 sysslat med frågan örn rationalisering
inom byggnadsindustrien. Sedan en kommitté den 9 januari
1933 framlagt ett förslag i ämnet, har en ny kommitté tillsatts för att föra
frågan vidare. Sistnämnda kommitté, vars arbete pågår, bar inlett samarbete
med tekniska högskolan, byggnadsstyrelsen, ingenjörsvetenskapsakademien,
statens materialprovningsanstalt, Stockholms byggnadsnämnd
samt inteckningsbanken.
På initiativ av svenska bankföreningen och vissa leverantörsintressenter
arbetar vidare en kommitté, bestående av bankdirektörer, byggmästare,
hantverkare och leverantörer, för att söka utfinna den bästa ekonomiska
formen för byggnadsföretagen.
Vidare må omnämnas, att byggnadsstyrelsen vid sina sjukhusbyggnader
startat en provningsavdelning för undersökning av rationaliserade byggnadsmetoder
samt att kommittén för standardisering av byggnadsmaterial
verkställt vissa utredningar rörande standardisering av vissa detaljer
inom byggnadsindustrien.
Särskilda utredningsmän — bostadsproduktionssakkunniga — hava
jämlikt Kungl. Majrts bemyndigande den 2 december 1932 tillkallats av
chefen för socialdepartementet för att biträda med utredning, huruvida och
på vilket sätt staten skulle kunna, till förhindrande av arbetslöshetens utbredning,
vidtaga åtgärder till bostadsproduktionens främjande. Under
denna utredning faller, bland annat, bostadsproduktionens finansieringsoch
kreditfråga.
Här må jämväl anmärkas, att chefen för socialdepartementet jämlikt
Kungl. Majrts bemyndigande den 6 oktober 1933 tillkallat sakkunniga forätt
inom socialdepartementet biträda med utredning rörande omfattningen
och beskaffenheten av städers och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd
ävensom rörande åtgärder ägnade att undanröja missförhållanden
i sådant hänseende — bostadssociala utredningen. Det synes icke
uteslutet, att nämnda utredning kommer att upptaga jämväl frågan örn
byggnadsindustriens rationalisering till behandling.
Slutligen må omförmälas, att de delegerade, som jämlikt Kungl. Majrts
bemyndigande den 3 november 1933 av chefen för finansdepartementet erhållit
uppdrag att verkställa förberedande undersökningar rörande ökade
försörjningsmöjligheter inom olika näringsgrenar, uti ett den 4 december
1933 avgivet utlåtande behandlat, bland annat, frågan örn den enskilda
byggnadsindustriens organisation. Därvid hava berörts åtskilliga av dc
Andra lagutskottets utlåtande Nr 49. 3
spörsmål, som särskilt omförmälts i nu förevarande motioner. De delegerade
hava anfört, att omförmälda utomordentligt viktiga fråga påkallade
en genomgripande undersökning.
Särskilt under de senaste åren har det visat sig, att förhållandena inom
den för landet så betydelsefulla byggnadsindustrien i åtskilliga avseenden
icke äro tillfredsställande. I likhet med motionärerna anser utskottet, att
nämnda förhållanden hava sådan inverkan på landets såväl ekonomiska
som sociala liv, att statsmakterna hava all anledning att göra dessa förhållanden
till föremål för en närmare undersökning. En allsidig, förutsättningslös
utredning bör därför enligt utskottets mening igångsättas.
Vid en dylik utredning synes samverkan böra åstadkommas med de ovan
omförmälda utredningskommittéerna, så att det arbete, desamma nedlagt,
kan utnyttjas vid den nu föreslagna utredningen. Det bör vidare tillses,
att utredningsarbetet organiseras på sådant sätt, att det kan utföras för
så små kostnader som möjligt. En form för nämnda arbete, som bland andra
kan förtjäna att övervägas, synes utskottet vara den, att en jämförelsevis
fåtalig komitté anlitas, vars medlemmar äro särskilt intresserade av och
sakkunniga angående organisatoriska problem. Nämnda kommitté kunde
sedan, i den mån så vore erforderligt, anlita särskilda sakkunniga för utredning
av olika fackfrågor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motionerna
1:155 och 11:377, måtte i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla, att Kungl. Majit ville låta verkställa en
allsidig, förutsättningslös utredning angående förhållandena
inom byggnadsindustrien samt för riksdagen
framlägga de förslag, vartill nämnda utredning kan
giva anledning.
Stockholm den 4 juni 1934.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Geijer, Sinfrid Hansson, Frändén,
Sam Larsson, P. Sandström, Norman* och Forslund;
från andra kammaren: herrar Harje*, Olovson i Västerås*, Andersson i Rasjön, Pettersson
i Hällbacken*, Holmström*, Hansson i Trollhättan, Gardell i Hahns och Sandström i
Nyland.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Gtskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:372 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående förbud för sammanslutningar att i politiskt eller därmed jämförligt syfte företaga aktioner mot utl a1 i texten