Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändringar i lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom andra kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 447 av herr Weijne och nr 449 av herr Danielsson.

1934-02-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1934:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändringar i lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom andra kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 447 av herr Weijne och nr 449 av herr Danielsson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändringar i

lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att

inlösa under nyttjanderätt upplåtet område.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom

andra kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 447

av herr Weijne och nr 449 av herr Danielsson.

I motionen II: 447 har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla örn utredning, huruvida icke den i lagen den 18 juni 1925 örn

rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet

område i första paragrafen fastställda tidpunkten den 1 januari 1919

må kunna framflyttas.

I motionen II: 449 har yrkats, att riksdagen måtte besluta företaga sådan

ändring i ovannämnda lag, att större möjligheter till inlösningsrätt erbjudas,

samt att vederbörande utskott måtte utforma de ändringar i lagtexten, som

därigenom erfordras. Örn dessa yrkanden icke skulle kunna bifallas, hemställdes

örn skrivelseförslag med begäran örn utredning i det syfte, som i motionen

berörts.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

1 § i lagen den 18 juni 1925 örn rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, den s. k. ensittarlagen, innehåller

bestämmelse därom, att den, som med nyttjanderätt för brukande eller

bostadsändamål innehar annan tillhörig mark, under vissa förutsättningar är

berättigad att tillösa sig marken. Å marken skall finnas ett ny ttjander ättshavaren

tillhörigt boningshus, som lämnar nöjaktig bostad åt honom och hans

familj. Dessutom gälla bland andra följande förutsättningar för inlösningsrätt,

nämligen att ett sådant nyttjanderättshavare tillhörigt boningshus fanns

å marken uppfört den 1 januari 1919 samt att minst en fjärdedel av det värde,

som marken med därå befintliga byggnader äger, belöper på nyttjanderättshavarens

byggnader. Vid uppskattning av nämnda värde skall ej medräknas

värdet av förbättring, vilken marken vunnit genom arbete eller kostnad,

som nyttjanderättshavaren eller föregående nyttjanderättshavare, vars

rätt övergått å denne, nedlagt å marken utöver vad honom ålegat enligt vad

vid upplåtelsen avtalats eller uppenbarligen varit förutsatt.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 avd. Nr 5.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

Rätt för lägenhetsinnehavare nied egna hus å annans mark att friköpa den

av honom innehavda marken infördes genom den första ensittarlagen den 28

juni 1918. Denna ersattes med ny lag den 26 mars 1920, vilken i sin tur avlöstes

av gällande lag den 18 juni 1925.

Den proposition, nr 142, genom vilken förslag till 1925 års lag framlades

för riksdagen, samt fyra i anledning av propositionen väckta motioner behandlades

av andra lagutskottet i dess utlåtande nr 30. Däri lämnades en historik

i ämnet, till vilken utskottet får hänvisa, särskilt till den å sid. 15—20 intagna

redogörelsen under rubrikerna »Förutsättningen för lösningsrätt med

avseende å tidpunkten för lägenhetens bebyggande» samt »Förutsättningen

för lösningsrätt med avseende å värdet av nytt jan derättshavarens byggnader».

Dock må särskilt nämnas, att vid 1925 års riksdag i en motion, I: 252, av

herr Lindhagen hemställan gjordes bl. a., om sådana ändringar i ensittarlagen,

att lagen skulle vinna tillämpning, då å området den 1 januari 1925 fanns

nöjaktig bostad för brukaren och familj, samt att villkoret örn visst förhållande

mellan markens och byggnadernas värde måtte utgå eller, örn detta ej bifölles,

till byggnadernas värde måtte läggas även värdet av jordförbättringar

å området.

Utskottet, som tillstyrkte antagandet av 1 § med dess i propositionen föreslagna

lydelse, hemställde, att motionen I: 252 i de avseenden, som nyss omnämnts,

måtte lämnas utan bifall. Reservation anfördes av herr Lindhagen.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Vid 1933 års riksdag hemställde herr Lindhagen i motion I: 198, att riksdagen

måtte hos regeringen begära förslag, varigenom den i ensittarlagens 1 §

fastställda tidsbestämningen den 1 januari 1919 framflyttades till den 1 januari

1928.

Andra lagutskottet anförde i utlåtande nr 32, att enligt utskottets mening

skäl icke blivit anförda, som kunde föranleda utskottet att frångå den principiella

ståndpunkt till förevarande spörsmål, som utskottet intog år 1925. Utskottet

avstyrkte därför den i motionen gjorda hemställan. Reservation anfördes

av herr Lindhagen. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Ur Sveriges officiella statistik har utskottet inhämtat, att antalet förrättningar

angående inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område uppgått till

1,168 år 1928, 1,215 år 1929, 1,210 år 1930, 1,260 år 1931 samt 1,328 år 1932.

För år 1927 och tiden dessförinnan framgår icke antalet ensittarförrättningar

av det utav lantmäteristyrelsen sammanställda statistiska materialet. Uppgifter

för år 1933 hava ännu icke kommit lantmäteristyrelsen tillhanda.

Vid tidigare behandling av frågan örn framflyttning av den i ensittarlagens

1 § fastställda tidpunkten den 1 januari 1919, vilket spörsmål beröres i båda

de nu föreliggande motionerna, har utskottet, såsom framgår av dess ovan

åberopade utlåtanden, anfört, att starka skäl föreligga mot en ändring av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

3

denna tidpunkt. Dessa skäl hava enligt utskottets mening icke förlorat i

styrka. Den i motionen II: 447 ifrågasatta ändringen att under vissa omständigheter

medgiva inlösningsrätt i fall, då överhuvud icke några nyttjanderättshavaren

tillhöriga hus funnos å marken vid den i lagen angivna tidpunkten,

kan utskottet icke förorda. Vad slutligen angår i motionen 11: 449 gjord

hemställan örn ändringar i övrigt i ensittarlagens 1 § finner utskottet de yrkanden,

som därutinnan framställts, så obestämt utformade, att utskottet icke

kan tillstyrka bifall till desamma.

Med hänsyn till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att motionen II: 447 icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd; samt

2) att motionen 11:449 icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 13 februari 1934.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder, Fränden*, Sam Larsson,

Gustaf Tamm, P. Sandström, Norman och Olof Carlsson;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde*, Magnusson i Kalmar,

Hage*, Johanson i Hallagården*, Wallerius*, Olovson i Västerås*, Andersson i

Rasjön* och Pettersson i Hällbacken*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Hage.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.