Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om arbetstidens begränsning.

1934-06-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1934:53, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om arbetstidens begränsning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 58.

1

tfr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar

i lagen om arbetstidens begränsning.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 286,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Karlsson i Grängesberg

m. fl. hemställt, att riksdagen i skrivelse till regeringen måtte anhålla om

utarbetande och framläggande för 1935 års riksdag av förslag dels till sådana

ändringar av lagen örn arbetstidens begränsning, att arbetstiden fastställes

till 6 timmar per dag och 36 timmar i veckan, med lönekompensation,

dels ock till sådana ändringar, att lagens tillämpningsområde utvidgas att

omfatta samtliga arbetargrupper, som nu icke äro inbegripna under lagens

bestämmelser, och att övertidsarbete medgives endast vid sådana särskilda

arbetstillfällen, då genom natur- eller olyckshändelse, eller annan omständighet,

som ej kunnat förutses, fara föreligger för liv, hälsa eller egendom.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vid 1930 års riksdag antogs på förslag av andra lagutskottet (utlåtande

nr 15) nu gällande lag örn arbetstidens begränsning, utfärdad den 16 maj

1930 (nr 138).

Vid 1931 års riksdag hemställde herr Karlsson i Grängesberg m. fl. i

motionen 11:287, att riksdagen i skrivelse till regeringen måtte anhålla örn

utarbetande och framläggande för 1932 års riksdag av förslag dels till sådana

ändringar av lagen örn arbetstidens begränsning, att arbetstiden för arbetare

inom industrien i allmänhet fastställdes till högst 7 timmar per dygn

eller 42 timmar i veckan och för arbetare i särskilt tungt eller hälsofarligt

arbete samt för arbetare under 18 år till högst 6 timmar per dygn eller 36

timmar i veckan, dels ock till de ändringar angående lagens tillämpningsområde

med mera, som föreslagits i nu föreliggande motionen 11:286.

Andra lagutskottet hemställde i utlåtande nr 16, att motionen icke måtte

föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Reservation avgavs av herr Linder m. fl., vilka yrkade, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn skyndsamma åtgärder i syfte att

bringa lagen örn arbetstidens begränsning i sådan överensstämmelse med

den år 1919 av internationella arbetsorganisationens konferens i Washington

antagna konventionen angående begränsning av arbetstiden i industriella företag,

att denna konvention kan av Sverige ratificeras.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 9 sami. 2 avd. Nr 58.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 58.

Med anledning av en till samma års riksdag avlämnad kungl, proposition,

nr 40, med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 29

juni 1912 örn arbetarskydd väckte herr Lindhagen inom första kammaren en

motion, nr 206, i vilken hemställdes örn sammanförande i en lag av samtliga

ämnen, som behandlas i lagarna örn arbetarskydd, arbetstid och förbud

mot kvinnligt nattarbete. Enligt denna motion borde den i lagen föreskrivna

vilan i arbetet tillkomma alla lönearbetare utan skillnad mellan kön eller

mellan kroppsarbetare på land och i stad. I motionen yrkades även bland

annat, att riksdagen ville besluta hemställa, att Kungl. Majit ej måtte alldeles

glömma bort ett begrundande, i vad mån även jordbrukare, hantverkare

och andra, som driva sitt yrke utan lejd fast arbetskraft, samt hemmens

hustrur måtte kunna åtminstone i någon mån skyddas mot deras arbetstids

ofrivilliga uppressande till en oskälig höjd.

Motionen tillstyrktes icke av andra lagutskottet, som i ärendet avgav utlåtande,

nr 24, och bifölls ej heller av riksdagen.

Vid 1932 års riksdag väckte herr Karlsson i Grängesberg m. fl. motion,

II: 60, i samma ämne. I motionen hemställdes, att riksdagen i skrivelse

till regeringen måtte anhålla örn utarbetande och framläggande för 1933 års

riksdag av förslag till ändringar i arbetstidslagen i huvudsaklig överensstämmelse

med de yrkanden, som framställts i motionen 11:287 vid 1931 års

riksdag.

I utlåtande nr 35 avstyrkte andra lagutskottet motionen.

Reservation anfördes av herr Sigfrid Hansson m. fl. med samma yrkande

som det i reservationen av herr Linder m. fl. vid 1931 års riksdag framställda.

Riksdagen biföll utskottets hemställan att motionen icke skulle föranleda

till någon åtgärd.

Vid 1933 års riksdag väcktes i förevarande ämne två motioner. I en motion,

11:79, hemställde herr Karlsson i Grängesberg m. fl., att riksdagen i

skrivelse till regeringen måtte anhålla om utarbetande och framläggande för

1934 års riksdag av förslag dels till sådana ändringar av lagen örn arbetstidens

begränsning, att arbetstiden för arbetare i normalt arbete fastställdes

till högst 7 timmar per dygn och högst 40 timmar i veckan och för arbetare

i särskilt tungt eller hälsofarligt arbete och där s. k. skiftgång kontinuerligt

förekomme samt för arbetare under 18 år till högst 6 timmar per dygn och

36 timmar i veckan, dels ock till samma ändringar angående lagens tillämpningsområde

med mera, som föreslagits i nu föreliggande motionen 11:286.

I en motion II: 252 föreslogo herrar Hagberg i Luleå och Brädefors, att

riksdagen måtte besluta att i arbetstidslagen införa ändringar, som innebure

fastställandet av 7-timmarsdag med 40-timmarsvecka, 6-timmarsdag i hälsofarliga

yrken och för ungdom under 18 år och 8-timmarsdag för lant- och

skogsarbetarna samt att denna arbetstidsförkortning måste förbindas med

full lönekompensation.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 58.

3

Andra lagutskottet yttrade i utlåtande, nr 35, över motionerna:

Utskottet finner motionärerna icke hava anfört skäl, som kunna föranleda

utskottet att frångå sin tidigare och senast vid förra årets riksdag intagna

avvisande ståndpunkt till förslag örn ändringar i gällande lag örn arbetstidens

begränsning av sådant innehåll, som motionärerna framlagt. Med anledning

av vad i motionen 11:79 anförts örn bekämpande av arbetslösheten

får utskottet, som i förevarande sammanhang anser sig icke böra ingå på

frågan örn allenast tillfällig förkortning av arbetstiden, hänvisa till, att arbetslöshetsutredningens

arbete nu fortskridit så långt, att utkast till centrala

delar av utredningens betänkande rörande medlen för bekämpande av arbetslösheten

äro färdiga samt att vissa specialundersökningar äro under utarbetande

ävensom att utredningens arbete för närvarande fortgår.

Utskottet hemställde, att motionerna icke måtte föranleda till någon åtgärd.

Reservation anfördes av herr Norman m. fl. med samma yrkande som det i

reservationen av herr Linder m. fl. vid 1931 års riksdag framställda.

Riksdagen biföll utskotets hemställan.

Vid innevarande års riksdag hava — förutom den nu förevarande motionen

II: 286 — väckts två andra motioner rörande förkortning av arbetstiden.

I motionen II: 371 hava herrar Persson i Tidaholm och Mårtensson hemställt,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla örn skyndsam utredning

angående möjligheterna att med hjälp av en förkortning av arbetstiden

i allmänhet bereda sysselsättning åt arbetslösa och att Kungl. Majit,

därest utredningen därtill gåve anledning, ville för riksdagen framlägga förslag

i ämnet. I motionen 11:498 har herr Carlström m. fl. hemställt, att

riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Maj :t måtte genom de sakkunniga, som tillkallats för utredning av ungdomsarbetslöshetsfrågan,

eller på annat sätt låta undersöka möjligheterna och sättet

för att genom statens medverkan åstadkomma överenskommelse mellan

företagare och arbetare örn ransonering av arbetet, samt för riksdagen framlägga

de förslag, som därav kunde föranledas.

Motionerna hava behandlats av andra kammarens fjärde tillfälliga utskott,

som i utlåtande nr 4 hemställt, att andra kammaren för sin del måtte besluta,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t

måtte låta undersöka möjligheterna och sättet för att genom statens medverkan

åstadkomma en ransonering av arbetet genom förkortning av arbetstiden,

så att ett större antal personer kunde beredas sysselsättning i produktiv

verksamhet, varvid i första hand borde undersökas, örn frivilliga överenskommelser

i dylikt syfte, särskilt till ungdomsarbetslöshetens bekämpande, kunna

åstadkommas mellan arbetare och arbetsgivare, samt för riksdagen framlägga

de förslag, som av denna utredning kunde föranledas.

Reservation har anförts av fyra ledamöter, vilka ansett, att utskottet bort

hemställa, att motionerna icke måtte föranleda till någon andra kammarens

åtgärd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 53.

Andra kammaren har den 5 sistlidne maj bifallit det tillfälliga utskottets

hemställan, varefter ärendet jämlikt § 63 riksdagsordningen överlämnats till

första kammaren, som hänvisat detsamma till sitt första tillfälliga utskott.

Sistnämnda utskott har i utlåtande nr 10 anslutit sig till den vid andra

kammarens utskotts utlåtande fogade reservationen samt hemställt, att första

kammaren icke måtte biträda andra kammarens i ärendet fattade beslut.

Första kammaren har den 6 innevarande juni i enlighet med dess första tillfälliga

utskotts hemställan beslutat att icke biträda andra kammarens beslut.

Till komplettering av vad ovan anförts örn den pågående utredningen rörande

arbetslöshetens karaktär och orsaker samt medlen för dess bekämpande

må anföras, att den år 1927 tillsatta arbet slö shet sutredning en den 20 oktober

1933 avgivit Betänkande II, Bilagor, Band I (statens offentl. utredn.

1933:29) innehållande Bilaga 4, Konjunkturspridningen.

Enligt årets riksdagsberättelse beräknades utredningens arbete vara slutfört

i början av februari 1934. Utredningen har emellertid sedermera erhållit

uppdrag att göra ytterligare vissa specialundersökningar, som delvis torde

beröra frågan örn arbetstidens längd. Betänkande härutinnan beräknas bliva

framlagt under hösten 1934.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1933 har chefen för socialdepartementet

tillkallat fem sakkunniga, vilka antagit benämningen Lantarbetstidsutr

edsling en, med uppdrag att inom departementet biträda med utredning

rörande frågan örn laglig reglering av arbetstiden för arbetare inom

jordbruket och dess binäringar. De sakkunnigas arbete pågår.

Utskottet får vidare omnämna, att internationella arbetsbyråns styrelse vid

sammanträde den 13—16 januari 1932 med 15 röster mot 3 godkänt en av

styrelsens arbetslöshetskommitté i december 1931 framlagd resolution rörande

fragan örn arbetstidens förkortning såsom medel mot arbetslöshetskrisen.

Nämnda resolution finnes återgiven i utskottets utlåtande nr 35 till 1932

års riksdag, till vilket utlåtande utskottet får hänvisa.

En av internationella arbetsbyrån anordnad förberedande konferens —

tekniska arbetstidskonfbrensen — för överläggning örn möjligheten att motverka

arbetslösheten genom arbetstidens förkortning ägde rum i Genéve den

IQ 25 januari 1933. Till konferensen hade internationella arbetsbyrån avgivit

en rapport, i vilken bl. a. en eventuell konvention rörande arbetstiden

skisserats, avsedd att gälla industriella företag och gående ut på en arbetsvecka

om i genomsnitt 40 timmar. I rapporten hade vidare framhållits, att

det måste anses önskvärt att överväga antagandet av en rekommendation,

som förebyggde en reduktion av lönerna, vilken sannolikt skulle sänka arbetarnas

levnadsstandard. Med 41 röster mot 22 antogs en resolution, däri konferensen

uttalade, att den ansåg en förkortning av arbetstiden vara ett av

de medel, som vore ägnade att minska arbetslösheten. Samtidigt framhölls,

att de anställdas levnadsstandard därvid skulle vidmakthållas. Vidare be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 58.

5

slöts med 36 röster mot 21, att arbetsbyrån skulle utarbeta förslag till konvention

i ämnet att föreläggas internationella arbetskonfevensen vid dess sjuttonde

session i Genéve i juni 1933. Denna konferens beslöt med 69 röster mot

55 att frågan örn 40-timmars arbetsvecka ej skulle betraktas som av brådskande

karaktär. Internationella arbetsbyrån erhöll emellertid i uppdrag att

hos regeringarna inhämta upplysning örn deras ställning till frågan. Arbetsbyrån

avgav i mars 1934 rapport rörande avgivna svar. Däri omförmäles,

bland annat, att endast 27 regeringar (anslutna stater äro till antalet 55)

besvarat det frågeformulär, som utsänts. Rapporten innehåller vidare förslagstext

till två konventioner och en rekommendation rörande 40-timmarsvecka.

Den svenska regeringen har uttalat, att den i princip ville medverka

till en konvention av 40-timmars arbetsvecka under villkor att någon sänkning

av arbetarnas ekonomiska standard icke därigenom åstadkommes.

Spörsmålet örn arbetstidens förkortning genom införande av 4ö-timmarsvecka

kommer nu att upptagas av internationella arbetskonferensen vid dess

adertonde session, som öppnats i Genéve den 4 innevarande juni. I konferensen

deltaga såväl representanter för den svenska regeringen som svenska arbetsgivare-

och arbetarerepresentanter.

I fråga örn Washingtonkonventionen rörande arbetstidens begränsning av

år 1919 må här anföras, att enligt en i Sociala meddelanden år 1934, nr 1,

å sid. 48—49 intagen tabell rörande fortgången intill 1934 års början av ratifikationsarbetet

i fråga örn internationella konventioner framgår, att Washingtonkonventionen

ratificerats av Argentina, Belgien, Bulgarien, Chile, Colombia,

Dominikanska republiken, Grekland, Indien, Litauen, Luxemburg,

Portugal, Rumänien, Spanien, Tjeckoslovakien och Uruguay, att den villkorligt

ratificerats i Frankrike, Italien, Lettland och Österrike, att beslut örn

ratifikation föreligger i Kuba samt att förslag om ratifikation föreligger i

Brasilien, Nederländerna, Paraguay och Tyskland.

Utskottet tillåter sig vidare anföra följande ungefärliga uppgifter rörande

arbetstidslagens tillämpning åren 1931—1933.

Ordinarie arbetstid.

1931 1932 1933

Dagarbetare med 48 timmars arbetsvecka enligt lagen [4 § första st.] 433,700 447,200 446,400

Skiftarbetare med 48 timmars genomsnittlig arbetsvecka enligt lagen

[4 § andra st.]............ 50,900 51,400 51,300

Dagarbetare, för vilka arbetsrådet medgivit 48 timmars genomsnittlig

arbetsvecka [5 § 1 morn.]...... 27,000 10,600 11,000

Skiftarbetare, för vilka arbetsrådet medgivit i regel 56 timmars

genomsnittlig arbetsvecka [5 § 2 morn.]........... 18,500 18,000 18,100

Dagarbetare, för vilka arbetsrådet medgivit 54—60 timmars arbetsvecka

[5 § 3—5 morn.].................. 5,000 7,900 8,300

Summa 535,100 535,100 535,100

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 58.

Övertidsarbete.

1931

1932

1933

Arbetare Sver 18 år, för vilka utsträckt övertid ej medgivits av

arbetsrådet........................

464,550

467,215

466,790

Arbetare under 18 år, för vilka övertid ej medgivits av arbetsrådet

65,050

65,141

64,937

Arbetare över 18 år, för vilka arbetsrådet medgivit utsträckt över- tid med i medeltal 58 [40 år 1931, 50 år 1932] timmar per år

[7 § 3 morn.] .......................

4,550

1,885

2,310

Arbetare mellan 16 och 18 år, för vilka arbetsrådet medgivit över- tid med i medeltal 62 [50 år 1931, 75 år 1932] timmar per år

[7 § 4 morn.].......................

950

859

1,063

Summa

535,100

535,100

535,100

Till uppgifterna om övertidsarbete må anmärkas, att arbetare under 18 år

ej få utan tillstånd av arbetsrådet användas till övertidsarbete. Arbetare

över 18 år få utan tillstånd av arbetsrådet användas till övertidsarbete under

200 timmar per år, när så befinnes påkallat med hänsyn till särskilt förhållande.

För utförande av vissa förberedelse- eller avslutningsarbeten må

ock utan tillstånd av arbetsrådet erforderligt antal arbetare över 18 år användas

under högst 7 timmar i veckan.

Rörande den omfattning, i vilken arbetsrådet under de senaste åren lämnat

medgivande till övertidsarbete, är utskottet i tillfälle att meddela följande

uppgifter:

1929

1930

1931

1932

1933

Undantag enligt

Antal

fall

Antal

arbetare

Antal

fall

Antal

arbetare

Antal

fall

Antal

arbetare

Antal

fall

Antal

arbetare

Antal

fall

Antal

arbetare

7 § 3 mom. med till- styrkande av veder- börande arbetare

eller arbetarorgani- sation ......

396

5,617

=306,508

arbets-

timmar

336

4,955

=309700

arbets-

timmar

230

2,635

= 147,905

arbets- timmar

181

1,505

= 79,626

arbets- timmar

.212

2,147

= 126,258

arbets- timmar

7 § 3 mom. utan så- dant tillstyrkande .

254

4,166

= 94,315

arbets- timmar

283

4,548

= 96,775

arbets- timmar

142

1,915

= 29,895

arbets- timmar

16

380

= 13,295

arbets- timmar

11

163

= 6,521

arbets- timmar

7 § 4 mom.....

145

1,282

= 63,724

arbets- timmar

132

1,137

= 61,550

arbets- timmar

121

950

= 46,153

arbets- timmar

90

859

= 63,561

arbets- timmar

102

1,063

= 65,918

arbets- timmar

Slutligen må omnämnas, att i Sociala meddelanden 1934, nr 2, sid. 129—

143, finnes intagen redogörelse för en av socialstyrelsen verkställd undersökning

angående arbetstidens förkortning inom näringslivet i november 1933.

Utskottet anhåller att få hänvisa till innehållet i nämnda redogörelse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 53.

7

Av vad ovan anförts framgår, att spörsmålet rörande ytterligare begränsning

av arbetstiden för närvarande är föremål för internationell prövning. Vid

den arbetskonferens, vars förhandlingar nyligen påbörjats i Genéve, skall till

behandling upptagas, bland annat, frågan om sådan begränsning av arbetstiden,

att den för personer, som äro sysselsatta i industriellt arbete, i genomsnitt

skall utgöra 40 timmar i veckan. I denna konferens deltaga såväl representanter

för vårt lands regering som svenska arbetsgivare- och arbetarerepresentanter.

Med hänsyn till det läge, vari det internationella samarbetet

på förevarande område alltså befinner sig, torde det knappast kunna påräknas,

att till nästa års riksdag kan framläggas förslag till så vittgående ändringar i

arbetstidslagstiftningen, som påyrkas i motionen. Utskottet vill vidare erinra

örn, att vissa spörsmål angående arbetstidens längd i vårt land för närvarande

äro föremål för arbetslöshetsutredningens undersökningar. För övrigt hyser

utskottet den övertygelsen, att regeringen med uppmärksamhet följer företeelserna

på arbetsmarknaden och undersöker alla möjligheter att med statens

medverkan råda bot på arbetslösheten.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 286, icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 juni 1934.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. O. Westman, Linder, Sigfrid Hansson,

Frändén, P. Sandström, Norman, Karl Bodin och John Björck;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Magnusson i Kalmar,

Johanson i Hallagården, Wallerius, Pettersson i Hällbacken, Hansson i Trollhättan,

Gardell i Gahns och Lindberg i Stockholm.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.