Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utflyttningsbidrag vid sådana laga skiften, som motsvara tidigare hemmansklyvningar, m. m.

1934-02-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1934:8, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utflyttningsbidrag vid sådana laga skiften, som motsvara tidigare hemmansklyvningar, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1931 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utflyttningsbidrag

vid sådana laga skiften, som motsvara tidigare hemmansklyvningar,

m. m.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 67, vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Erik Anderson

och Bengtsson hemställt, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

hos Kungl. Majit anhålla dels om utredning huruvida nuvarande bestämmelser

rörande utflyttningsbidrag vid laga skifte äro sådana, att pa

grund därav utflyttningsbidrag alltid kommer att utgå även vid sådana

laga skiften, som motsvara tidigare hemmansklyvningar, samt, därest

bestämmelserna skulle anses hindra dylika bidrags utbetalande, örn utarbetande

av förslag till ändrade bestämmelser, dels ock örn utarbetande

av förslag till sådan ändring av 14 kap. 4 § andra stycket jorddelningslagen,

att däri avsedda förhållanden skola ordnas genom beslut av förrättningsmännen,

ävensom till de övriga ändringar i nämnda lag, som

kunna bliva en följd härav.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan,

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan,

hänvisa till motionen.

Lagen den 18 juni 1926 örn delning av jord å landet, vilken lag trädde

i kraft den 1 januari 1928, innehåller i en första avdelning (I avd.), omfattande

kapitlen 1—18, bestämmelser örn laga skifte, vari innefattas

jorddelningar, som motsvara såväl laga skifte enligt den förut gällande

kungl, stadgan om skiftesverket i riket av den 9 november 1866 som

hemmansklyvning enligt den vid jorddelningslagens införande upphävda

lagen den 27 juni 1896 örn hemmansklyvning, ägostyckning och

jordavsöndring.

I 13 kap. 15 § jorddelningslagen stadgas, att örn det för begränsning

av antalet skiften eller för åstadkommande av förmånlig ägoanordning

i övrigt fordras, att en eller flera delägare i skifteslaget utflytta, så

skall utflyttning ske i den iitsträckning sådan prövas nödig. En förutsättning

härför är emellertid, att de fördelar, som av utflyttningen

vinnas, med hänsyn till brukningsförhållandena inom skifteslaget prö
Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 aud. Nr 8.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

vas vara av större betydelse än de med nämnda åtgärd förenade kostna

derna och olägenheterna.

14 kap. i samma lag innehåller bestämmelser örn ersättningar mellan

skiftesdelägare. Enligt 1 § skola kostnaderna för utflyttning i följd av

laga skifte utgöras av samtliga skiftesdelägare i förhållande till den

nytta, som varje delägare vinner av utflyttningen. Där ej särskilda

förhållanden annat föranleda, skall nyttan beräknas svara emot det uppskattade

ägobelopp, som envar bekommit vid skiftet. Till utflyttningskostnad

skall jämlikt 2 § hänföras bland annat kostnad för flyttning

av byggnader och nyttiga anläggningar. I 3 § föreskrives att förrättningsmännen,

d. v. s. lantmätare och gode män, hava att värdera kostnaden

för verkställande av föreskriven utflyttning till belopp, vartill utgifterna

för utflyttningen prövas uppgå. 4 § reglerar det fall att byggnader

eller anläggningar gemensamt tillhöra flera ägare, åt vilka särskilda

ägolotter utläggas. Örn sådana byggnader eller anläggningar med eller

utan mellanavgift i penningar lämpligen kunna fördelas mellan delägarna,

eller örn det befinnes lämpligt, att, där byggnadsplatsen tilldelats någon

av dem, övriga delägares andelar helt eller delvis inlösas av honom, så

skola enligt första stycket i paragrafen förrättningsmännen söka åvägabringa

överenskommelse mellan delägarna örn fördelning eller inlösen

av byggnaderna eller anläggningarna. Örn delägarna ej kunna enas

härom, skola förrättningsmännen bestämma i frågan. Därvid gäller

dock att delägare icke mot sitt bestridande kan åläggas att lösa flera

eller större byggnader eller anläggningar än som tarvas för bruket av

hans ägolott. Andra stycket i 4 § ger en bestämmelse örn hur det skall

förfaras, då förhållandena äro sådana, att gemensamma byggnader eller

anläggningar icke lämpa sig för fördelning eller inlösen på sätt i första

stycket stadgas. Under sådana förhållanden skola förrättningsmännen

hänvisa delägarna att enligt föreskrifterna i lagen örn samäganderätt

hos domstol begära förordnande, som i nämnda lag avses, i fråga örn den

gemensamma egendomen.

I lagen den 30 september 190d örn samäganderätt stadgas bland annat,

att, örn två eller flera samfällt äro ägare av fastighet eller lös sak, envar

av delägarna har befogenhet att göra ansökan hos allmän underrätt i den

ort, där det samfällda godset finnes, att godset för gemensam räkning skall

utbjudas till försäljning å offentlig auktion i enlighet med regler, som

närmare stadgas i lagen.

Bestämmelserna i 14 kap. 4 § sakna motsvarighet i förut gällande rätt.

Intet fanns föreskrivet örn hur det skulle förfaras, när byggnader, som

skulle flyttas, gemensamt tillhörde flera ägare, vilka erhöllo var sin ägolott.

Enligt gängse praxis tillämpades emellertid då gällande bestämmelser

örn utflyttning jämväl å dylika byggnader (se Nytt Juridiskt Arkiv

år g. 1925, ref. nr 5, I och II, jämte där anmärkta äldre rättsfall). Ersätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8. 3

ning för utflyttningskostnader skulle för envar delägare utgöra en mot

hans delaktighet i byggnaderna svarande andel av det belopp, vartill kostnaderna

för flyttning till den honom vid skiftet tillagda ägolotten av samtliga

därå ej redan befintliga byggnader skolat uppgå. Frågan örn byggnadernas

fördelning förblev emellertid olöst, örn överenskommelse mellan

delägarna ej träffades.

Den s. 1c. skifteslagstiftningskommittén eller skiftesstadgekommittén,

som den 28 juli 1911 till Kungl. Majit avlämnade betänkande med förslagtill

lag örn skifte av jord, bade i detsamma upptagit bestämmelser, i huvudsak

motsvarande de i 14 kap. 4 § i jorddelningslagen sedermera införda.

Kommittén framhöll i motiven till sitt förslag, bland annat, att det icke

kunde anses som en tillfredsställande ordning att en så viktig fråga som

byggnadernas fördelning gjordes beroende av delägarnas framtida avtal.

Varje delägare kunde med fog göra anspråk på att få samtliga sina egendomsförhållanden

reglerade vid skiftet. Dock ansåg kommittén det icke

vara tillrådligt att åt förrättningsmännen bereda samma befogenheter att

besluta örn byggnaders fördelning eller inlösen som i fråga örn jordens

skiftande. För den händelse förhållandena vore sådana, att gemensamma

byggnader eller anläggningar varken kunde fördelas eller inlösas, skulle

förrättningsmännen icke äga någon beslutanderätt. Det skulle i stället

åligga delägarna att jämlikt bestämmelserna i lagen örn samäganderätt

reglera sitt mellanhavande.

I förevarande motion frambålles, att inga betänkligheter synas kunna

resas mot att jämväl i sist omförmälda hänseende avgörandet tillägges

förrättningsmännen.

Utskottet övergår härefter till frågan örn statsbidrag till utflyttningskostnader.

Enligt kungl, kungörelsen den 22 juni 1928 angående villkor för erhållande

av statsbidrag till förrättningar enligt lagen den 18 juni 1926 (nr

226) om delning av jord å landet (S. F. S. 295/1928) kan under vissa omständigheter

statsbidrag erhållas bland annat till utflyttningskostnader i sammanhang

med skiften. Enligt 8 § i nämnda kungörelse ina till bestridande

av de kostnader, som liro förenade med utflyttning, som beslutats vid

skifte, bidrag utgå med belopp, motsvarande högst hälften av den kostnad,

vartill åtgärdens verkställande vid förrättningen blivit uppskattad av

förrättningsmännen. Bidrag till utflyttning skall ej utgå, med mindre förrättningsmännen

prövat utflyttningen vara erforderlig för beredande av

lämplig jorddelning. Ansökning örn sådant statsbidrag skall göras hos

lantmäteristyrelsen, som det tillkommer att bestämma, huruvida och med

vilket belopp bidrag må utgå.

Bidrag kan sålunda erhållas vid utflyttning, som beslutats vid skifte,

vari jämväl enligt jorddelningslagen innefattas sådana delningar, som en
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

ligt föi ut gällande rätt benämndes hemmansklyvningar. Möjlighet att

erhålla ^flyttningsbidrag även vid hemmansklyvningar Ilar förefunnits

sedan den 1 januari 1921 (se S. F. S. 912/1920). Dessförinnan gällde, att

^flyttningsbidrag kunde erhållas endast vid laga skiften (förordning den

8 juni 1900, S. F. S. 46/1906).

I förevarande motion anföres, att fall skulle hava förekommit, att vid

hemmansklyvningar ^flyttningsbidrag i full utsträckning med tillämpning

av gällande bestämmelser icke kunnat utgå.

Lantmäteristyrelsen bär den 14 juli 1928 utfärdat anvisningar och föreskrifter

rörande statsbidrag till lantmäteriförrättningar (Bilaga till

kungl, lantinateristyrelsens meddelanden 1928:19, cirkulärserien nr 10)

Särskilda anvisningar beträffande bidrag till utflyttningskostnader återfinnas

i nämnda skrift å sid. 3 och 4.

De synpunkter, som lantmäteristyrelsen lägger å frågan örn statsbidrag

till utflyttningskostnader, torde i huvudsak framgå av vad lantmäteristyrelsen

anfört i ett utlåtande, som styrelsen den 22 december 1932 avgivit

i ett till Kungl. Maj.-t överklagat ärende angående utflyttningsbidrag i

samband ined laga skifte. Utlåtandet finnes tryckt i »Bilaga till kungl,

lantmäteristyrelsens meddelanden 1933:3» (serien uppsatser m. m. nr 16)

sid. 63—68.

En ämbetsskrivelse den 24 februari 1933 från statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet till lantmäteristyrelsen innehöll, förutom ett

återgivande av Kungl. Maj:ts utslag i nyssnämnda ärende, därjämte följande

:

»Vidare anbefaller Kungl. Majit lantmäteristyrelsen att utreda frågan

huruvida statsbidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader må

begransas till att i huvudsak utgå allenast vid sådana förrättningar

som närmast kunna anses motsvara laga skiften enligt förut gällande

lagstiftning angående delning av jord på landet, samt till Kungl Maid

inkomma med utredningen, jämte det yttrande och de förslå" vartill ut

redningen må föranleda.»

Vid 1932 års riksdag framställde herr Magnusson i Skövde i interpellation

till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet frågor beträffande

bland annat beviljade anslag till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings-

och odlingskostnader i sammanhang med laga skiften. Med

avseende å vad i nämnda sammanhang förekom får utskottet hänvisa till

andra kammarens protokoll år 1932, 21:70—72 och 54:1—5.

Anslag till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader

i sammanhang med skiften är för innevarande budgetår uppfört

med 235,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8. 5

Lantmäteristyrelsen har i skrivelse till Kungl. Majit den 17 augusti

1933 meddelat, att belastningen av anslaget under budgetåren 1927/1928—

1932/1933 utgjort respektive 372,592, 305,913, 309,168, 238,431, 284,095 och

263,608 kronor.

I enlighet med förslag av lantmäteristyrelsen hemställer Kungl. Majit

i bilaga till årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln under L.

Lantmäteriväsendet, 13 (sid. 204), att riksdagen måtte höja ordinarie förslagsanslaget

till dylika bidrag till 250,000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat förberedes inom lantmäteristyrelsen en

hemställan till Kungl. Majit örn revision i vissa delar av gällande jorddelningslagstiftning.

Framställning i ämnet torde komma att överlämnas

till Kungl. Majit redan innevarande år. Utskottet anser sig hava anledning

förvänta, att jämväl frågan örn ändring av det stadgande i jorddelningslagen,

som motionärerna särskilt omnämnt, eller 14 kap. 4 § andra

stycket, kommer att innefattas i denna framställning.

Frågan örn ändring av nuvarande bestämmelser örn statsbidrag till utflyttningskostnader

torde också komma att av Kungl. Majit tagas under

omprövning. Den utredning i detta ämne, som lantmäteristyrelsen erhållit

i uppdrag att verkställa, är enligt vad utskottet inhämtat inom kort

avslutad. Ehuru den anbefallda utredningen avser frågan, huruvida möjligheterna

att erhålla statsbidrag till utflyttningskostnader må kunna på

visst sätt begränsas, under det att i motionen ifrågasättes vidgad möjlighet

därtill, håller utskottet före, att frågan örn den mest ändamålsenliga

avfattningen av bestämmelserna örn statsbidrag till utflyttningskostnader

i hela dess vidd kommer att på grundval av den utredning, som

lantmäteristyrelsen ålagts verkställa, bliva föremål för en allsidig prövning

av Kungl. Majit.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet skäl icke föreligga

att tillstyrka riksdagen att i anledning av motionen göra någon framställning

hos Kungl. Majit.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion, Ii 67, icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1934.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Utskottet.

bihang till riksdagens protokoll 19,14. !) sami. 2 avd. Nr 8.

O

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Gustaf Tamm, P. Sandström och Norman*,

fröken Hesselgren* samt herrar Olof Carlsson*, Karl Bodin* och Forslund;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Wallerius, Olovson i Västerås,

Pettersson i Hällbacken och Hansson i Trollhättan*, fru Nordgren samt herrar Johansson i

Tväråselet och Sandberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

34057». Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.