Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september 1928 örn ut dämning sskatt.
1934-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1934:10, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september 1928 örn ut dämning sskatt.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.
1
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1934 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §
förordningen den 28 september 1928 örn ut dämning sskatt.
I en den 3 januari 1934 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 35, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning örn ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september 1928
(nr 375) om ntjämningsskatt.
Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 28 september 1928 om
utjämningsskatt skall i nedan angivna del hava följande ändrade lydelse:
3 §.
Utjämningsskattens grundbelopp utgör två tredjedelar av den kommunala
progressivskattens grundbelopp.
Kungl. Majit---året uttagas.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Enligt förordningen den 28 september 1928 (nr 375) örn utjämningsskatt
skall till staten erläggas sådan skatt för användning i den ordning, som
är särskilt stadgad, till utjämning av skattetrycket olika kommuner eller
andra menigheter emellan. Utjämningsskatt utgöres av en var till kommunal
progressivskatt skattskyldig och dess grundbelopp utgör en tredjedel
av den kommunala progressivskattens grundbelopp. Hur stor del
av utjämningsskattens grundbelopp, som skall uttagas, bestämmes årligen
av Kungl. Majit.
Bihang till riksdagens protokoll 193/i. 7 sami. Nr 10.
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.
Av utjämningsskattens grundbelopp uttogos för åren 1929, 1930 och 1931
respektive 85, 85 och 80 procent, medan för åren 1932 och 1933 uttagit»
hela grundbeloppet.
Till stöd för förevarande förslag har föredragande departementschefen
anfört följande:
»Till bestridande av de understöd åt skattetyngda kommuner, som under
en följd av år utgått, användas — utöver de medel som inflyta såsom
utjämningsskatt — dels den skatt, som utgöres för gemensamt kommunalt
ändamål, dels ock hälften av den särskilda skatten å vissa lotterivinster.
Dessutom har i riksstaten för löpande budgetår upptagits ett särskilt anslag
å 4 miljoner kronor för beredande av ytterligare medel för ändamålet.
Vid anmälan förut denna dag av anslagsäskandena för budgetåret 1934/
1935 under riksstatens sjunde huvudtitel har jag (sid. 58 o. f.) närmare
redogjort för medelsbehovet till förevarande ändamål. Därvid har jag anfört
bland annat, att allt talade för att man hade att räkna med en åtminstone
för de närmaste åren bestående ökning i medelsbehovet samt att
det enligt min mening vore nödvändigt vidtaga särskilda åtgärder till förstärkning
för framtiden av de medel, vilka stöde till buds för ändamålet.
För sådant syfte hade jag ansett en höjning av utjämningsskatten i första
hand böra ifrågakomma. Då de nuvarande bestämmelserna härom tillkommit,
hade den då bestämda avvägningen av utjämningsskatten varit
tillräcklig för anskaffande av den väsentliga delen av de för skatteutjämningen
erforderliga medlen. Under nu rådande förhållanden finge det anses
rimligt, att möjlighet bereddes att genom utjämningsskatt uttaga en
större del av de erforderliga medlen än för närvarande kunde ske. Lämpligen
syntes den utvägen böra väljas, att grundbeloppet för utjämningsskatten
bestämdes till två tredjedelar av den kommunala progressivskattens
grundbelopp; allt fortfarande borde det ankomma på Kungl. Majit
att för varje år bestämma, huru stor del av grundbeloppet som skulle
uttagas.
I enlighet med vad jag sålunda föreslagit har utjämningsskatten för
år 1934 — vilken under förutsättning av oförändrade grunder av riksräkenskapsverket
beräknats till 3.7 miljoner kronor — tidigare i dag å inkomstsidan
av riksstatsförslaget för budgetåret 1934/1935 uppförts med 7.4
miljoner kronor.
För genomförande av förslaget örn höjning av utjämningsskatten erfordras
ändring i den bestämmelse i förordningen, enligt vilken utjämningsskattens
grundbelopp utgör en tredjedel av den kommunala progressivskattens
grundbelopp. Då utjämningsskattens grundbelopp enligt stadgande
i 86 § taxeringsförordningen skola av taxeringsnämnderna införas i
inkomstlängderna, torde författningsändringen för att bliva tillämplig
å 1934 års taxering få träda i kraft under någon av de första månaderna
av år 1934. Förordningen örn ändring i utjämningsskatteförordningen
torde alltså lämpligen böra innehålla, att den skall träda i kraft dagen
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 3
efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från
trycket i Svensk författningssamling.»
Då utskottet på de skäl, som anförts av föredragande departements*
chefen, icke haft något att erinra mot bifall till föreliggande förslag, får
utskottet hemställa,
att riksdagen mätte, med bifall till Kungl. Majlis
förevarande proposition nr 35, antaga det vid propositionen
fogade förslaget till förordning örn ändrad
lydelse av 3 § förordningen den 28 september 1928 (nr
375) örn utjämningsskatt.
Stockholm den 13 mars 1934.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Boman, Åström, Nilsson i
Landeryd*, Lövgren i Boden, Olsson i Golvvasta, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta,
Ericson i Boxholm, Lithander, Hjalmarsson*, Larsson i Örbyhus, Sjödahl,
Löfvander, Velander, Werner i Hultsfred, Anderson i Norrköping, Eklund och
Brännström.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Reservation
av herrar Nilsson i Kristianstad, Boman, Nilsson i Landeryd, Lithander,
Velander, Anderson i Norrköping och Brännström, vilka anfört:
»Vi hava vid behandlingen av detta skatteärende inom bevillningsutskottet
hävdat den uppfattningen, att samtliga i år föreslagna eller bebådade
höjningar i den direkta beskattningen borde i ett sammanhang
behandlas och avgöras vid en tidpunkt, då riksdagen bättre kan överblicka
frågan örn budgetens finansiering. Vi finna den i år särskilt
Utskottet_
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10-
starkt framträdande tendensen att improvisera nya former för den direkta
beskattningen betänklig. Att skilda skattesystem därvid tillämpas
kan icke vara förenligt med en rationell finanspolitik. Genom att dessa
olika skatteförslag behandlas och avgöras var för sig och icke i ett sammanhang
försvåras överblicken och förhindras en ändamålsenlig avvägning
mellan olika former av direkt beskattning.
Enligt vad vi erfarit föreligga inga avgörande hinder av skatteteknisk
natur mot att uppskjuta detta skatteärendes behandling till en senare
tidpunkt. Då bevillningsutskottets majoritet emellertid beslutat att
frågan nu skall avgöras, ha vi ansett oss böra rösta för avslag utan att
därmed taga definitiv ståndpunkt för eller emot den föreslagna skatten,
vars behövlighet och lämplighet vi velat pröva i samband med behandlingen
av övriga skattefrågor. Vårt avslagsyrkande innebär givetvis intet
ställningstagande mot att ökade bidrag lämnas till den kommunala
8katteutjämningen. Bevillningsutskottet kan, därest vårt yrkande bifalles,
med begagnande av sin initiativrätt föreslå utjämningsskattens höjande,
för den händelse detta skulle erfordras för budgetens finansiering.
På grund av vad sålunda anförts hemställa vi,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition
nr 35.»
340827. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.