Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september 1928 örn ut dämning sskatt.

1934-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:10, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september 1928 örn ut dämning sskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1934 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §

förordningen den 28 september 1928 örn ut dämning sskatt.

I en den 3 januari 1934 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 35, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning örn ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september 1928

(nr 375) om ntjämningsskatt.

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 28 september 1928 om

utjämningsskatt skall i nedan angivna del hava följande ändrade lydelse:

3 §.

Utjämningsskattens grundbelopp utgör två tredjedelar av den kommunala

progressivskattens grundbelopp.

Kungl. Majit---året uttagas.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Enligt förordningen den 28 september 1928 (nr 375) örn utjämningsskatt

skall till staten erläggas sådan skatt för användning i den ordning, som

är särskilt stadgad, till utjämning av skattetrycket olika kommuner eller

andra menigheter emellan. Utjämningsskatt utgöres av en var till kommunal

progressivskatt skattskyldig och dess grundbelopp utgör en tredjedel

av den kommunala progressivskattens grundbelopp. Hur stor del

av utjämningsskattens grundbelopp, som skall uttagas, bestämmes årligen

av Kungl. Majit.

Bihang till riksdagens protokoll 193/i. 7 sami. Nr 10.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Av utjämningsskattens grundbelopp uttogos för åren 1929, 1930 och 1931

respektive 85, 85 och 80 procent, medan för åren 1932 och 1933 uttagit»

hela grundbeloppet.

Till stöd för förevarande förslag har föredragande departementschefen

anfört följande:

»Till bestridande av de understöd åt skattetyngda kommuner, som under

en följd av år utgått, användas — utöver de medel som inflyta såsom

utjämningsskatt — dels den skatt, som utgöres för gemensamt kommunalt

ändamål, dels ock hälften av den särskilda skatten å vissa lotterivinster.

Dessutom har i riksstaten för löpande budgetår upptagits ett särskilt anslag

å 4 miljoner kronor för beredande av ytterligare medel för ändamålet.

Vid anmälan förut denna dag av anslagsäskandena för budgetåret 1934/

1935 under riksstatens sjunde huvudtitel har jag (sid. 58 o. f.) närmare

redogjort för medelsbehovet till förevarande ändamål. Därvid har jag anfört

bland annat, att allt talade för att man hade att räkna med en åtminstone

för de närmaste åren bestående ökning i medelsbehovet samt att

det enligt min mening vore nödvändigt vidtaga särskilda åtgärder till förstärkning

för framtiden av de medel, vilka stöde till buds för ändamålet.

För sådant syfte hade jag ansett en höjning av utjämningsskatten i första

hand böra ifrågakomma. Då de nuvarande bestämmelserna härom tillkommit,

hade den då bestämda avvägningen av utjämningsskatten varit

tillräcklig för anskaffande av den väsentliga delen av de för skatteutjämningen

erforderliga medlen. Under nu rådande förhållanden finge det anses

rimligt, att möjlighet bereddes att genom utjämningsskatt uttaga en

större del av de erforderliga medlen än för närvarande kunde ske. Lämpligen

syntes den utvägen böra väljas, att grundbeloppet för utjämningsskatten

bestämdes till två tredjedelar av den kommunala progressivskattens

grundbelopp; allt fortfarande borde det ankomma på Kungl. Majit

att för varje år bestämma, huru stor del av grundbeloppet som skulle

uttagas.

I enlighet med vad jag sålunda föreslagit har utjämningsskatten för

år 1934 — vilken under förutsättning av oförändrade grunder av riksräkenskapsverket

beräknats till 3.7 miljoner kronor — tidigare i dag å inkomstsidan

av riksstatsförslaget för budgetåret 1934/1935 uppförts med 7.4

miljoner kronor.

För genomförande av förslaget örn höjning av utjämningsskatten erfordras

ändring i den bestämmelse i förordningen, enligt vilken utjämningsskattens

grundbelopp utgör en tredjedel av den kommunala progressivskattens

grundbelopp. Då utjämningsskattens grundbelopp enligt stadgande

i 86 § taxeringsförordningen skola av taxeringsnämnderna införas i

inkomstlängderna, torde författningsändringen för att bliva tillämplig

å 1934 års taxering få träda i kraft under någon av de första månaderna

av år 1934. Förordningen örn ändring i utjämningsskatteförordningen

torde alltså lämpligen böra innehålla, att den skall träda i kraft dagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 3

efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från

trycket i Svensk författningssamling.»

Då utskottet på de skäl, som anförts av föredragande departements*

chefen, icke haft något att erinra mot bifall till föreliggande förslag, får

utskottet hemställa,

att riksdagen mätte, med bifall till Kungl. Majlis

förevarande proposition nr 35, antaga det vid propositionen

fogade förslaget till förordning örn ändrad

lydelse av 3 § förordningen den 28 september 1928 (nr

375) örn utjämningsskatt.

Stockholm den 13 mars 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Boman, Åström, Nilsson i

Landeryd*, Lövgren i Boden, Olsson i Golvvasta, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta,

Ericson i Boxholm, Lithander, Hjalmarsson*, Larsson i Örbyhus, Sjödahl,

Löfvander, Velander, Werner i Hultsfred, Anderson i Norrköping, Eklund och

Brännström.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Nilsson i Kristianstad, Boman, Nilsson i Landeryd, Lithander,

Velander, Anderson i Norrköping och Brännström, vilka anfört:

»Vi hava vid behandlingen av detta skatteärende inom bevillningsutskottet

hävdat den uppfattningen, att samtliga i år föreslagna eller bebådade

höjningar i den direkta beskattningen borde i ett sammanhang

behandlas och avgöras vid en tidpunkt, då riksdagen bättre kan överblicka

frågan örn budgetens finansiering. Vi finna den i år särskilt

Utskottet_

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10-

starkt framträdande tendensen att improvisera nya former för den direkta

beskattningen betänklig. Att skilda skattesystem därvid tillämpas

kan icke vara förenligt med en rationell finanspolitik. Genom att dessa

olika skatteförslag behandlas och avgöras var för sig och icke i ett sammanhang

försvåras överblicken och förhindras en ändamålsenlig avvägning

mellan olika former av direkt beskattning.

Enligt vad vi erfarit föreligga inga avgörande hinder av skatteteknisk

natur mot att uppskjuta detta skatteärendes behandling till en senare

tidpunkt. Då bevillningsutskottets majoritet emellertid beslutat att

frågan nu skall avgöras, ha vi ansett oss böra rösta för avslag utan att

därmed taga definitiv ståndpunkt för eller emot den föreslagna skatten,

vars behövlighet och lämplighet vi velat pröva i samband med behandlingen

av övriga skattefrågor. Vårt avslagsyrkande innebär givetvis intet

ställningstagande mot att ökade bidrag lämnas till den kommunala

8katteutjämningen. Bevillningsutskottet kan, därest vårt yrkande bifalles,

med begagnande av sin initiativrätt föreslå utjämningsskattens höjande,

för den händelse detta skulle erfordras för budgetens finansiering.

På grund av vad sålunda anförts hemställa vi,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition

nr 35.»

340827. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.