Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om tull å fiskfiléer samt örn tull å hummer och andra skaldjur.

1934-04-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:27, Betänkande, i anledning av väckta motioner om tull å fiskfiléer samt örn tull å hummer och andra skaldjur.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

m- 27.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1934 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om

tull å fiskfiléer samt örn tull å hummer och andra skaldjur.

(l:a avd.)

Förslag om tull å fiskfiléer samt å hummer och andra skaldjur hava

framställts i följande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, vilka

utskottet ansett sig böra behandla i ett sammanhang, nämligen:

de likalydande motionerna nr 119 i första kammaren av herr John Gustavson

m. fl. och nr 424 i andra kammaren av herrar Andersson i Grimbo

och Osberg, däri hemställts, »att riksdagen måtte besluta örn att fiskfiléer,

som importeras till landet, måtte åsättas en tull av 25 öre per kilogram»;

samt

de jämväl likalydande motionerna nr 118 i första kammaren av herr

John Gustavson m. fl. och nr 425 i andra kammaren av herrar Andersson

i Grimbo och Osberg, däri hemställts, »att riksdagen måtte besluta örn att

s. k. skaldjur, som importeras, måtte åläggas en tull å 1 krona per kilogram».

Beträffande motiveringen för dessa förslag får utskottet hänvisa till motionerna

nr 119 och 118 i första kammaren.

Den del av tulltaxan, som upptager fisk och skaldjur, har för närvarande

följande lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

C. Fisk, kräftdjur och musslor.

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad eller saltad:

12 i tunnor .................................................................................... fri

13 annan; ävensom sardeller, saltade eller inlagda ...........E 50: —

13Vs spillånga ........................................................................................N 75: —

14 andra slag .................................................................................... fria

Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd:

15 torskrom i tunnor, enbart saltad, sockersaltad eller rökt fri

16 kaviar (störrom)........................................................................... T 500: —

17 andra slag ....................................................................................T 125: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27. 7

Tull

för 100 kg

kronor

18 Ostron ..............................................................................;................B 100: —

Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter eller bredd

icke hålla 5 cm, må tullfritt införas i riket, därest vid införseln företes

av vederbörande fiskeriintendent utfärdat intyg därom, att desamma

äro avsedda att användas uteslutande för odlingsändamål.

19 Kräftdjur; ävensom musslor, ej särskilt nämnda .................... fria

Tullfrihet är sålunda gällande dels för alla slag av fisk utom sådan, som

hänföres till tulltaxenr 13 och 13 ’/,, dels ock för hummer och andra kräftdjur

ävensom för musslor, dock med undantag av ostron. Såsom tillägg

till tulltaxan har emellertid enligt beslut av 1932 års riksdag för lax och

laxöring, saltad eller sockersaltad (ur tulltaxenr 14; stat. nr 46, ur 54),

stadgats en tull av 20 kronor för 100 kilogram1.

Vid 1932 års riksdag framställdes i två likalydande motioner I: 277 och

II: 402 förslag örn införande av en tull å hummer av 1 krona per kilogram.

Mot att en vara av så lyxbetonad karaktär som hummer under

rådande ekonomiska förhållanden åsattes tull vore i och för sig, enligt vad

1932 års bevillningsutskott framhöll (bet. nr 49), icke något att erinra.

Emellertid ansåg sig utskottet av handelspolitiska skäl icke höra för det

dåvarande biträda motionärernas yrkande. I enlighet med utskottets hemställan

föranledde motionerna icke någon riksdagens åtgärd.

Beträffande in- och utförseln till riket av till tulltaxenr 14 hänförlig

färsk fisk, andra slag än sill (stat. nr 30—39, 41—45) samt till tulltaxenr

19 (stat. nr 61—63) hänförliga kräftdjur och musslor må följande uppgifter

lämnas (uppgifterna för år 1933 äro endast preliminära):

Stat, nr

V aruslag

År

Införsel

Utför

sel

Kvantitet

Värde

kronor

Kvantitet

Värde

kronor

30—39, \

1932

7,242 ton

5,488,430

2 5,495 ton

2 3,270,230

Färsk fisk, andra slag än sill...

41—45 )

1933

6,595 »

4,743 »

Kräftdjur; ävensom musslor,

ej särskilt nämnda:

61

hummer........................

1932

177,562 st.

149,745

206,267 st.

154,205

1933

142,508 »

113,232

200,199 >

167,285

62

kräftor ........................

1932

3,285,184 »

203,475

600 »

78

1933

2,551,539 »

237,621

1,510 »

140

63

andra slag.....................

1932

389 ton

341,497

29 ton

28,394

1933

357 »

316,197

57 »

37,423

1 Samtidigt beslöts tor kaviar (störrom) en tilläggstull av 1,000 kronor för 100 kilogram.

5 Härav 1,243 ton färsk ål till ett värde av i runt tal 2 miljoner kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

Utskottet.

Av färsk torsk, vilket är det Åskslag som enligt uppgift i motionerna

1:119 och II: 424 huvudsakligen användes till beredning av AskAléer, infördes

år 1932 1,000 ton med ett värde av 461,172 kronor, medan exporten

samma år uppgick till 240 ton med ett värde av 77,034 kronor.

I de sålunda anförda exportsiffrorna ingå icke av svenska Askebåtar direkt

från fångstplatserna ilandförda fångster i andra länder. Av dessa fångster

hava en del avsatts i det land, i vilket fångsten ilandförts, en del vidare

exporterats till annat land samt en del slutligen hemsänts till Sverige och

därvid kommit att ingå i ovan anförda importsiffror.

Med avseende å de fångster, som svenska Askare ilandfört i utländska

hamnar under år 1932, hava vissa uppgifter tillhandahållits utskottet från

statistiska centralbyrån. Uppgifterna bygga i huvudsak på vederbörande

länders egen statistik och beröra uteslutande västkustAsket. Beträffande

försäljningen i Norge föreligga endast ofullständiga uppgifter. Totalkvantiteten

utlandsförsåld Ask beräknas till 8,281 ton och värdet till 2*9 miljoner

kronor, motsvarande respektive 9.5 och 11.7 procent av mängden och

värdet vid saltsjöAsket i dess helhet. Värdet av den utlandsförsålda fisken

fördelar sig på de viktigaste försäljningsländerna sålunda: Norge 174,000,

Danmark 1,065,000 och Storbritannien 1,676,000 kronor. De i Norge avyttrade

fångsterna utgjordes framför allt av makrill och räkor.1 Försäljningen

i Danmark omfattade i främsta rummet sill, kolja, rödspotta och

makrill. Av de i England och Skottland avsatta fångsterna belöpa 1,477

ton på det förra landet och 428 ton på det senare; motsvarande tal för

värdet äro 1,434,000 och 242,000 kronor. Beträffande den engelska försäljningen

kommer främst rödspotta och därefter kummel och bergskädda samt

i fråga om den skotska försäljningen främst rödtunga, rödspotta och bergskädda.

— I dessa länder hava ilandförts följande kvantiteter torsk, nämligen

i Norge 60 ton, i Danmark 263 ton och i Storbritannien 120 ton.

SaltsjöAsket är ett näringsfång, som i icke ringa utsträckning utövas

under sådana former att fisket beröres av internationella förhållanden. Detta

belyses av de ovan lämnade uppgifterna rörande av svenska fiskebåtar i

andra länder ilandförda fångster. Då det gäller åtgärder till stöd för fiskerinäringen

sådana som de nu föreslagna måste uppmärksamhet ägnas åt nyssberörda

förhållanden. På grund härav har utskottet ansett motionärernas

förslag icke böra i frågans nuvarande läge föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under erinran tillika, att inom jordbruksdepartementet särskilda utredningsmän

äro tillkallade för verkställande av utredning och avgivande

av förslag rörande åtgärder för fiskerinäringens understödjande och lättandet

av denna närings avsättningssvårigheter, får utskottet hemställa,

1 Närmare uppgifter angående de i Norge ilandförda räkfångsterna föreligga icke. Dessa

fångster ingå därför icke i de ovan lämnade sifferuppgifterna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27. 9

1) att de likalydande motionerna I: 119 av herr John

Gustavson m. fl. och II: 424 av herrar Andersson i

Grimbo och Osberg, örn tull å fiskfiléer, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

2) att de likalydande motionerna I: 118 av herr John

Gustavson m. fl. och II: 425 av herrar Andersson i

Grimbo och Osberg, örn tull å hummer och andra skaldjur,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 april 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Carlsson i Gävle, Aström,

Nilsson i Landeryd, Lövgren i Boden, Olsson i Golvvasta, Olsson i Gävle, Olsson

i Ramsta, Ericson i Boxholm, Lithander, Forssberg, Hjalmarsson, Sjödahl,

Lölvander, Velander, Werner i Hultsfred, Eklund, Johansson i Krogstorp och

Brännström.

Bihang till riksdagens protokoll 1934.

7 sami.

Nr 26—29.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.