Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring av tulltaxans bestämmelser rörande vissa kemikalier.

1934-05-11 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:41, Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring av tulltaxans bestämmelser rörande vissa kemikalier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1934 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

ändring av tulltaxans bestämmelser rörande vissa kemikalier.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 230, har herr Leffler hemställt, att riksdagen måtte besluta, att

nedannämnda nummer i tulltaxan skola erhålla följande ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

206 Anilinolja (anilin), naftol, naftylamin, nitranilin, fenylendiamin,

toluylendiamin och resorcin samt salter av dessa ämnen;

tiokarbanilid, toluidin och xylidin; ävensom högre en värdiga

alkoholer ................................................................................ fria

266 Såpa .................................................................................................... 5: —

Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och appreturmedel,

ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja, harts,

vax, tvål eller såpa men utan inblandning av dextrin eller

stärkelse; ävensom till annat nummer ej hänförliga sulfoneringsprodukter

av kolväten, fett och högre envärdiga alkoholer

samt salter därav:

268 icke flytande................................................................................ 10: —

flytande, i kärl vägande brutto:

269 över ‘/a kg................................................................................ 10: —

Anm. Till detta nummer hänförliga tvätt- och appreturmedel,

vilka äro avsedda uteslutande för användning inom textil- och

läderindustrien, draga en tull av 5 kronor för 100 kg.

270 72 kg eller därunder ........................................................... 15: —

Vid behandlingen av denna motion har utskottet anlitat byråchefen i

generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.

Det i motionen framlagda förslaget innebär dels att högre envärdiga

alkoholer — härmed avses alkoholer, innehållande minst 11 kolatomer i

molekylen, såsom laurin-, cetyl-, stearin- och oleinalkohol — vilka enligt

nu gällande bestämmelser hänföras till tulltaxenr 223 (stat.nr 540) med

tull av 15 procent av värdet skulle bliva tullfria, dels att till nr 268—270

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 7 sami. Nr 41—43.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr il.

Utskottet.

(stat.nr 600—603) komme att hänföras alla i tulltaxan ej särskilt nämnda

sulfoneringsprodukter av kolväten, fett och högre envärdiga alkoholer

samt satter därav, av vilka artiklar nu vissa slag tulltaxerats enligt något

av nyssnämnda nummer, andra åter hänförts till nr 223 (stat.nr 540)

med tull av 15 procent av värdet, dels ock en ändring av praktiskt taget

uteslutande formell natur, nämligen av innebörd att turkrödolja, vilken

artikel nu, jämte såpa, är upptagen under nr 266 (stat.nr 598) med tull av

5 kronor för 100 kilogram, skulle såsom utgörande en av fett framställd

sulfoneringsprodukt bliva hänförlig till tulltaxenr 269 (stat. nr 602). Med

tillämpning av den till detta nummer fogade anmärkningen komme tullen

för nämnda varuslag att fortfarande utgå med 5 kronor per 100 kilogram.

Beträffande motivering för de föreslagna ändringarna i tulltaxan

får utskottet hänvisa till motionen.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit yttranden i anledning av motionen från tekniska högskolan,

som därvid överlämnat ett av professorerna vid högskolan Bror Holmberg

och Carl Kullgren avgivet utlåtande, ävensom från kommerskollegium

och generaltullstyrelsen. Med avseende å den sålunda verkställda

utredningen får utskottet hänvisa till vid detta betänkande fogade bil.

A, B och C.

Under de senare åren hava såsom hjälpmedel inom textilindustrien kommit

till användning vissa kemikalier, vilka vid tiden för nu gällande tulltaxas

tillkomst icke voro kända. Härvid avses sådana artiklar, vanligen

av tyskt ursprung, som i facklitteraturen gå under namn av »Netzmittel»,

»Schaummittel» o. dyl. Till sin karaktär närmast likställda med tvätteller

appreturmedel hava desamma hänförts till något av numren 268—

270 (stat.nr 600—603) i gällande tulltaxa, under förutsättning att de befunnits

innehålla fett, olja, harts, vax, tvål eller såpa. Tullen har då utgått

(enligt något av stat.nr 601 eller 602) med 10 eller 5 kronor per 100

kilogram. Örn vid undersökning intet av de nämnda ämnena kunnat påvisas,

har tulltaxenr 223 (stat.nr 540) tillämpats och tull utgått med 15

procent av värdet. Tullskillnaden blir ofta nog betydande på grund av

att värdet å ifrågavarande artiklar i regel ligger så högt, att en tull, beräknad

efter 15 procent å värdet, avsevärt överstiger den, som skulle hava

utgått, därest varan hänförts till något av tulltaxenumren 268—270. En

på de nuvarande bestämmelserna grundad tulltaxering synes vara desto

mindre tillfredsställande, som vid den kemiska undersökningen understundom

spårats fettartade ämnen i mindre kvantiteter utan att man kunnat

avgöra, huruvida desamma tillsatts avsiktligt eller uppstått till följd

av ofullständigt genomförd sulfoneringsprocedur. Förefintligheten eller

frånvaron av dylika smärre mängder fett utgör sålunda icke ett sakförhållande,

som lämpligen bör föranleda olika tullbeskattning. Härtill kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 11. 3

mer, att icke alla tullanstalter, över vilka dessa varor införas, förfoga

över tillräcklig utrustning och tekniskt skolad personal för undersökningarna,

till följd varav de på ifrågavarande område nu gällande bestämmelserna

givit anledning till olikformighet i tullbeskattningen. Det synes

utskottet, som örn goda skäl föreligga för avhjälpandet av dessa olägenheter.

Såsom av de inkomna yttrandena framgår, har också full enighet

varit rådande bland de sakkunniga angående önskvärdheten av att

en taxeändring på detta område genomföres. Beträffande sättet härför

hava olika förslag framställts.

Med avseende å motionärens förslag i denna del har av de sakkunniga

inom tekniska högskolan anmärkts, att, örn man å ena sidan vill underlätta

det tulltekniska arbetet och å andra sidan giva tillägget till stat.nr

600—603 en sådan form, att det ej blott omfattar de för närvarande ojämförligt

mest använda kemikalierna — sulfoneringsprodukterna — utan

även de nya kemikalier av annan art, vilka hava enahanda användning,

dessa båda önskemål syntes kunna uppnås genom införandet i tulltaxan

av en benämning, som karakteriserade båda dessa varuslag. Med hänsyn

härtill har föreslagits införandet i rubriken av beteckningen »vätmedel»

eller — enligt generaltullstyrelsens av representanter för textilindustrien

förordade förslag — »uppblötningsmedel». Sveriges kemiska

industrikontor har visserligen såsom sin mening uttalat, att formuleringen

enligt motionärens förslag, såsom angivande artiklarnas sammansättning,

vore att föredraga framför ett uttryck, som hänsyftade på användningssättet.

Då emellertid överrubrikens ordalydelse liksom även bestämmelsen

i anmärkningen till tulltaxenr 269 ansluter sig till användningssättet,

synes generaltullstyrelsens, av kommerskollegium förordade

förslag, vilket torde vara ägnat att underlätta tulltaxeringen, böra föredragas.

Någon anledning att i denna rubrik inrymma alla sulfoneringsprodukter,

av vilka åtskilliga hava helt annan karaktär och användning

än de nu ifrågavarande, synes icke föreligga. Såsom framgår av den i generaltullstyrelsens

yttrande åberopade, av föreståndaren för tullverkets

huvudlaboratorium avgivna promemorian, har det inom parentes till ordet

uppblötningsmedel gjorda tillägget (för textilvaror) avsetts att omfatta

även sulfoneringsprodukter för tvättmedelsindustrien. Härmed

skulle ett av Sveriges kemiska industrikontor framställt önskemål bliva

tillgodosett.

Förslaget avser dessutom den ändring i gällande tulltaxa, att sådana

högre envärdiga alkoholer, av vilka sulfoneringsprodukter framställas,

bliva tullfria, vilket skulle vinnas genom det föreslagna tillägget till tulltaxenr

206. Med avseende härå har erinrats, att uttrycket kunde förefalla

till sin omfattning svävande, men att, genom vad i motionen anförts

angående vad som hör förstås med uttrycket, erforderlig vägledning vunnes

för tillämpningen. Ett förtydligande i berörda avseende bör lämpligen

få sin plats i de av generaltullstyrelsen meddelade anvisningarna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

för tulltaxans tillämpning. Då det torde få anses i sin ordning, att de

inhemska tillverkarna av sulfoneringsprodukter icke belastas med tull

för dessa alkoholer, vilka icke äro eller kunna antagas bliva föremål för

tillverkning inom landet, har utskottet intet att erinra mot bifall till förslaget

i denna del.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra tillstyrka

de i motionen föreslagna ändringarna i tulltaxan med den avvikelse,

att tillägget i överrubriken till nr 268—270: »ävensom till annat

nummer ej hänförliga sulfoneringsprodukter av kolväten, fett och högre

envärdiga alkoholer samt salter därav» utbytes mot »ävensom uppblötningsmedel

(för textilvaror)». Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 230

av herr Leffler, besluta att gällande tulltaxa skall från

och med dag Kungl. Maj:t bestämmer i nedan angivna

delar hava följande ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

206 Anilinolja (anilin), naftol, naftylamin, nitranilin,

'' fenylendiamin, toluylendiamin

och resorcin samt salter av dessa ämnen;

tiokarbanilid, toluidinoch xylidin; ävensom

högre envärdiga alkoholer ............ fria

266 Såpa ........................................................... T 5:—

Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions-

och appreturmedel, ej särskilt

nämnda, innehållande fett, olja, harts,

vax, tvål eller såpa men utan inblandning

av dextrin eller stärkelse; ävensom

uppblötningsmedel (för textilvaror):

268 -----------

269 -----------

Anm. Till detta nummer hänförliga tvätt-,

appretur- och uppblötningsmedel, vilka

äro avsedda uteslutande för användning

inom textil- eller läderindustrien, draga

en tull av 5 kronor för 100 kg.

270 -----------

Stockholm den 11 maj 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 43.

v _

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

5

Bilaga A.

Till kungl, tekniska högskolans kollegienämnd.

Sedan Kungl. Majit anbefallt tekniska högskolan att till riksdagens bevillningsutskott

avgiva av utskottet begärt utlåtande i anledning av herr

Lefflers motion nr 230 i andra kammaren, bar kollegienämnden anmodat

oss inkomma med yttrande i ärendet, och få vi på grund härav och sedan

vi haft överläggning i frågan med bland andra föreståndaren för tullverkets

huvudlaboratorium vördsamt anföra följande.

Ett flertal sulfoneringsprodukter av organiska ämnen har på senare tid

kommit till användning inom textilindustrien. Såsom motionären framhållit

hava tullmyndigheterna hänfört färdigfabrikat, i vilka sådana sulfoneringsprodukter

ingå, till statistiskt nr 600—603 (tulltaxenr 268 270),

under det att de rena sulfoneringsprodukterna hänförts till stat. nr 540

(tulltaxenr 223). Då härigenom dessa oblandade sulfoneringsprodukter

belastas med väsentligt högre tullavgift än de färdigberedda varorna, synas

starka skäl föreligga till ändring av tulltaxan i den riktning, som

motionären avsett.

Utgångsämnena för framställning av vissa av dessa sulfoneringsprodukter

äro, såsom hänförliga till stat. nr 540, belagda med relativt hög

tullavgift. Motionären har även föreslagit, att dessa ämnen, vilka antagas

icke kunna bliva föremål för inhemsk tillverkning, skola bliva tullfria.

Detta synes ock väl motiverat.

De ändringsförslag av tulltaxan, som motionären framlagt, giva oss

dock anledning att framhålla följande synpunkter och erinringar.

1) Enligt motionärens förslag skulle i stat. nr 520 (tulltaxenr 206) och

i överrubriken till stat. nr 600—603 infogas uttrycken: »Högre envärdiga

alkoholer». Någon bestämd gräns mellan högre och lägre alkoholer är

ej i litteraturen fixerad, och omfattningen av begreppet högre envärdiga

alkoholer skulle därför kunna bliva svävande. Då emellertid motionären

i sin motivering angivit, att med högre envärdiga alkoholer i detta fall

skall förstås alkoholer med minst 11 kolatomer i molekylen, så torde detta

uttalande få anses tillräckligt vägledande.

2) Enligt motionen skulle till överrubriken till statistiskt nr 600—603

fogas uttrycket: »ävensom till annat nummer ej bänförliga sulfoneringsprodukter

—--». En del sulfoneringsprodukter av hithörande slag äro

nu upptagna i statistiskt nr 458 och nr 598. I senare fallet gäller det

turkrödolja, som nämligen är en sulfoneringsprodukt, men då motionären

föreslår, att vid bifall till hans tilläggsförslag turkrödolja utgår, skola

vi i denna punkt endast fästa uppmärksamheten på statistiskt nr 458, omfattande

»fettspaltningsreaktiv, utgörande sulfureringsprodukter av kolväten

eller fett».

I förbigående må framhållas att uttrycket sulfurering i detta nummer

och uttrycket sulfonering i det föreslagna tillägget avse samma kemiska

processer, varför det synes önskvärt att endast en av dessa benämningar

användes i tulltaxan. Då enligt vår mening uttrycket sulfonering i detta

fall är det bästa, synes det oss lämpligt, att om stat. nr 458 skall bibehål
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

las — varom mera nedan — och om motionärens tilläggsförslag med uttrycket

»sulfoneringsprodukter» införes, ordet sulfureringsprodukter i

stat. nr 458 ändras till sulfoneringsprodukter.

Vid tulltaxering av sulfoneringsprodukter av fett eller kolväten skulle

— örn motionärens förslag bifalles — fråga uppstå, örn de skola hänföras

till stat. nr 458 eller till 600—603. Nu finnes ej i tulltaxan fastställt, att

varuhavare, som yrkar att importerade sulfoneringsprodukter av fett eller

kolväten skola hänföras till stat. nr 458, skall vara skyldig att styrka, att

varan skall användas uteslutande som fettspaltningsreaktiv. Detta förhållande

har redan nu föranlett tvistighet vid tulltaxering av sådana preparat,

varom ett hos regeringsrätten liggande besvärsmål vittnar, i vilket

besvärsärende vi avgivit infordrat yttrande. Skulle motionärens förslag

bifallas, blir ifrågavarande spörsmål än mer aktuellt. Det är därför behövligt,

att en tydlig avgränsning fastställes. Detta torde enklast kunna

vinnas på det sättet, att i motionärens tilläggsförslag utgår uttrycket »till

annat nummer ej hänförliga» och i stället införes en ny anmärkning

(eventuellt under överrubriken till nr 600—603) så lydande: »sulfoneringsprodukter

av kolväten eller fett, vilka äro avsedda uteslutande för användning

som fettspaltningsreaktiv, hänföras till stat. nr 458». Naturligtvis

kan ock i denna anmärkning tullavgiften för fettspaltningsreaktiv

direkt angivas, varvid stat. nr 458 skulle bliva obehövligt. Skulle en

sådan anmärkning införas, måste samtidigt ett motsvarande tillägg göras

i § 21 av tillämpningsföreskrifter till tulltaxeförordningen och tulltaxan.

3) Såsom motionären framhållit, hänföras nu de av honom i förslaget

upptagna sulfoneringsprodukterna, när de inkomma i rent tillstånd, till

stat. nr 540, men när de inkomma i blandningar till stat. nr 600—603. Det

senare förhållandet har utformats enligt tullverkets praxis, men någon

klar vägledning finnes i detta avseende ej i tulltaxan. Motionärens förslag

bygger på, att denna praxis skall bibehållas, utan att något förtydligande,

som fastställer denna praxis, skulle behöva införas.

För att råda bot på den olägenheten, att de enkla kemikalierna beläggas

med väsentligt högre tullavgift än de färdiga varorna, har motionären

föreslagit att i överrubriken till stat. nr 600^—603 upptagas sulfoneringsprodukter

av kolväten, fett och högre envärdiga alkoholer.

De av motionären upptagna sulfoneringsprodukterna utgöra visserligen

de viktigaste av de nya kemikalier, som i stor utsträckning användas

inom textilindustrien, men det har dock framkommit andra för samma

ändamål avsedda kemikalier, och en stark utvecklingsverksamhet

äger rum på detta område. Kemikalier av ifrågavarande slag. vilka ej

tillhöra de av motionären upptagna sulfoneringsprodukterna, skulle alltså

som hittills draga den i stat. nr 540 upptagna högre tullavgiften, under

det att de färdiga blandningarna, vari dessa kemikalier ingå, borde

enligt tullverkets hittills följda praxis hänföras till stat. nr 600—603. För

närvarande torde omnämnda förhållande icke spela någon roll, då det är

de ifrågavarande sulfoneringsprodukterna, som nu praktiskt uteslutande

användas inom textilindustrien i Sverige.

I samband med nu avhandlade spörsmål bör en annan synpunkt beaktas.

Kepresentanter för tullverket hava från tullteknisk synpunkt uttalat

betänkligheter mot att i tulltaxan införa en så stark specificering och

så speciella produkter, som skulle bliva fallet, om motionärens förslag bifalles.

Denna betänklighet torde mindre avse tillägget till stat. nr 520

utan mera gälla tillägget till stat. nr 600—603.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41 7

Vill man nu å ena sidan underlätta det tulltekniska arbetet oell å andra

sidan giva tillägget till stat. nr 600—603 en sådan form, att det ej blott

omfattar de för närvarande ojämförligt mest använda kemikalierna —

sulfoneringsprodukterna — utan även de nya kemikalier av annan art,

vilka hava enahanda användning, så synas dessa båda önskemål kunna

uppnås genom införande av — i stället för motionärens tillägg: »ävensom

— — — salter därav» — ett varuslag, som karakteriseras av varans användning.

De nya kemikalier och av deni färdigberedda varor, som det

här är fråga örn, torde bäst sammanfattas med det tyska ordet Netzmittel.

Detta tyska ord användes ofta även bos oss för karakterisering av

dessa varor, och torde lämpligen kunna översättas med vätmedel.

Det kan på grund av ovanstående ifrågasättas, örn icke motionärens

tilläggsförslag till nr 600—603 borde ersättas med orden: »ävensom vätmedel

(Netzmittel)».

Till detta varuslag höra icke blott de ifrågavarande kemikalierna utan

även de av dem beredda varorna. Man skulle således genom den föreslagna

formuleringen även vinna den fördelen, att den praxis, som hittills

följts beträffande tulltaxeringen av de färdiga varorna, i vilka ifrågavarande

sulfoneringsprodukter ingå, skulle bliva bekräftad. Skulle nya vätmedel,

i vilka sulfoneringsprodukter ej ingå, importeras, bleve även dessa,

som rimligt är, hänförda till samma nr.

Upptages varuslaget vätmedel i överrubriken till 600—603, så bör det

också angivas i anmärkningen till nr 602, vilken anmärkning då skulle

lyda: »Till detta nummer hänförliga tvätt-, appretur- och vätmedel,

vilka--- — 100 kilogram.»

Varuslaget vätmedel, vilket såsom framgår av ovanstående har en väsentligt

vidare omfattning än den varugrupp (vissa sulfoneringsprodukter),

som upptages i motionärens förslag, har dock på ett område en

mindre omfattning. Det gives nämligen en del sulfoneringsprodukter tillhörande

de grupper, som motionären upptagit, vilka ej äro vätmedel (och

ej heller fettspaltningsreaktiv). Trots att de således ej äro användbara

inom textilindustrien, komma de dock — efter motionärens förslag — att

hänföras till stat. nr 600—603. Ehuru denna fråga icke är av någon större

räckvidd, då dessa ämnen endast i mindre grad lära användas inom Sverige,

så bör det dock framhållas, att dessa ämnen — utan att motionären

lämnat någon motivering härför eller ens synes haft sådan avsikt — skulle

komma att flyttas från stat. nr 540 till 600—603. Användes varubegreppet

vätmedel i stället för motionärens sulfoneringsgrupper kommer ingen

ändring att ske beträffande tulltaxeringen av sådana sulfoneringsprodukter,

som ej hava de karakteristiska egenskaper, vilka göra dem användbara

inom textil- med flera områden.

Örn varuslaget vätmedel införas bör följande beaktas: a) Det kan bliva

fråga om, huruvida och på sätt en importör, som yrkar att införda varor

skola tulltaxeras som vätmedel, skall styrka, att varorna uteslutande skola

användas som vätmedel. b) Den i punkt 2 härovan föreslagna nya anmärkningen

måste, formuleras något annorlunda, förslagsvis på följande

sätt: Sådana vätmedel, vilka utgöras av sulfoneringsprodukter av kolväten

eller fett och äro avsedda uteslutande för användning som fettspaltningsreaktiv,

hänföras till stat. nr 458.

4) Motionärens avsikt har varit, att de rena kemikalierna ej böra draga

högre tull än do färdigberedda varorna.

Det bör framhållas, att enligt hans förslag blir detta icke alltid fallet.

De enkla hithörande kemikalierna förekomma i en del fall i fast form

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

eller som pastor och torde då komma att hänföras till stat. nr 600 eller

601 med en tullavgift av 10 kronor för 100 kilogram. Men även örn de i

vissa fall skulle införas i flytande tillstånd och då hänföras till stat. nr

602 kunde de näppeligen förtullas efter 5 kronor för 100 kilogram i enlighet

med anmärkningen till nr 602, ty denna anmärkning upptager blott

tvätt- och appreturmedel, och motionären har ej föreslagit, att de av honom

angivna sulfoneringsprodukterna skulle upptagas i denna anmärkning.

De färdigberedda varorna, i vilka sulfoneringsprodukter ingå, kunna

däremot, då de äro flytande, enligt tullverkets praxis taxeras efter

bestämmelsen i anmärkningen till nr 602 och alltså draga en tullavgift av

5 kronor för 100 kilogram. Den skillnad i tullavgift, som således även

efter införande av motionärens förslag kan komma att förefinnas mellan

de rena sulfoneringsprodukterna och de färdiga varorna, torde dock icke

vara av någon större betydelse. Det väsentliga har varit att få en utjämning

till stånd mellan den höga tullavgift, som dessa kemikalier nu

draga, då de hänföras till stat.nr 540, och tullavgiften för de färdiga varorna.

En fullständigare utjämning skulle visserligen kunna åstadkommas

genom vissa tillägg och justeringar, men detta skulle föranleda en

komplicering, som saken ej torde vara värd.

Örn »vätmedel» införes, så kommer anmärkningen till nr 602 att gälla

för de enkla kemikalier av denna typ, vilka äro flytande.

5) Motionären har föreslagit, att turkrödolja, vilken nu är särskilt upptagen

i statiskt nr 598, skulle utgå, alldenstund den skulle falla under de

sulfoneringsprodukter, som motionären föreslagit upptagna i överrubriken

till stat. nr 600—603. Detsamma kan ske, örn »vätmedel» i stället införes,

alldenstund turkrödolja är att betrakta som ett vätmedel.

För närvarande drager turkrödolja en tull av 5 kronor för 100 kilogram.

Det är icke ifrågasatt någon ändring i denna avgift. Detta förutsätter,

att anmärkningen till nr 602 skulle i detta fall komma till användning,

på grund av att turkrödoljan är flytande. Denna anmärkning gäller endast

tvätt- och appreturmedel. Nu är innebörden av varubegreppet

appreturmedel ganska svävande, och turkrödolja användas för flera olika

ändamål. Det synes därför lämpligt, att i anmärkningen särskilt upptages

turkrödolja, örn nämligen denna vara strykes från nr 598. Anmärkningen

skulle då kunna lyda: »Till detta nummer hänförliga tvätt
och

appreturmedel, ävensom turkrödolja, vilka---kilogram.» Att

turkrödolja ej finnes särskild omnämnd i motsvarande rubrik torde icke

innebära något hinder att upptaga den i anmärkningen. Örn varuslaget

vätmedel upptages och — enligt punkt 3 här ovan — även omnämnes i anmärkningen

till nr 602, så behöver turkrödolja ej särskilt omnämnas.

Stockholm den 13 mars 1934.

Bror Holmberg.

Carl Kullgren.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

9

Bilaga B.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom remiss den 23 mars 1934 har Kungl. Majit anbefallt generaltullstyrelsen

att avgiva och senast den 16 april 1934 till riksdagens bevillningsutskott

överlämna av utskottet i skrivelse den 20 förstnämnda

månad till herr statsrådet K. S. Levinson begärt yttrande över motion

nr 230 i andra kammaren av herr Leffler, örn ändring av tulltaxans bestämmelser

rörande vissa kemikalier, med beaktande av vad som anförts

i ett av professorerna vid tekniska högskolan Bror Holmberg och Carl

Kullgren avgivet utlåtande i ämnet.

I anledning härav får generaltullstyrelsen, som torde hava att yttra sig

i frågan endast ur tullteknisk synpunkt, överlämna en av föreståndaren

för tullverkets huvudlaboratorium, hyråinspektören G. Rengman, upprättad

promemoria samt på däri anförda skäl föreslå, att syftet med motionen

i fråga måtte tillgodoses på det sätt, att tulltaxenr 206, 266 och

268—270 samt den under nr 269 befintliga anmärkningen erhålla följande

ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

206 Anilinolja (anilin), naftol, naftylamin, nitranilin, fenylendiamin,

toluylendiamin och resorcin samt salter av dessa ämnen;

tiokarbanilid, toluidin och xylidin; ävensom högre envärdiga

alkoholer ........................................................................................ fria

266 Såpa .............................................................................................. T 5: —

Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och appreturmedel,

ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja, harts,

vax, tvål eller såpa men utan inblandning av dextrin eller

stärkelse; ävensom uppblötningsmedel (för textilvaror):

268 icke flytande......................................................................... E 10: —

flytande, i kärl vägande brutto:

269 över */» kg ........................................................................ E 10: —

Anm. Till detta nummer hänförliga tvätt-, appretur- och uppblötningsmedel,

vilka äro avsedda uteslutande för användning inom

textil- eller läderindustrien, draga en tull av 5 kronor för 100

kilogram.

270 ''/2 kg eller därunder........................................................ E 15: —

Stockholm den 16 april 1934.

Kungl, generaltullstyrelsen.

Nils Wohlin.

^ S. Bergström.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

P. M.

i anledning av en av herr Leffler i riksdagens andra kammare väckt motion,

nr 230, om ändring av tulltaxans bestämmelser rörande vissa

kemikalier.

Motionären har föreslagit, dels att till överrubriken till tulltaxenr 268—

270 (stat.nr 600—603) fogas ett tillägg i syfte att vinna en enhetlig tulltaxering

av vissa kemiska produkter, dels ock att högre envärdiga alkoholer,

vilka användas vid framställning av berörda produkter, upptagas

i tulltaxenr 206 (stat.nr 520), med tullfrihet.

Den grupp av kemiska produkter, som motionären avser i sitt förslag

till utvidgning av tulltaxenr 268—270, utgöres huvudsakligen av speciella

hjälpmedel, som användas inom textilindustrien vid färdigberedandet av

vävnader. Dessa hjälpmedel hava under de senare åren kommit till användning

i allt större utsträckning och därvid undanträngt vissa äldre,

enklare preparat. Till belysande av utvecklingen på området må nämnas,

att ett i Tyskland nyligen från trycket utkommet verk upptager ej mindre

än omkring 900 »Textil-Hilfsmittel». Allt efter ändamålet benämnas de

vanligen »Netzmittel», »Sehaummittel», »Dispergiermittel» o. s. v.

De produkter av nu ifrågavarande slag, som införas till riket, äro praktiskt

taget alla av tyskt ursprung. Åtskilliga hava varit föremål för undersökning

å tullverkets laboratorier och därvid befunnits vara av en

bestämd typ.

Enligt nu gällande praxis behandlas dessa varor såsom tvätt- eller appreturmedel

och hänföras sålunda, örn de innehålla fett, olja, harts, vax, tvål

eller såpa, till tulltaxenr 268—270, med tull av 5 kronor eller 10 kronor för

100 kilogram. Med tvål hava i detta sammanhang jämställts sådana sulfoneringsprodukter,

som hava ungefär samma verkan som tvål. Nr 268—

270 omfatta emellertid endast blandningar. I tulltaxan ej särskilt nämnda

oblandade sulfoneringsprodukter för användning inom textilindustrien

bliva därför i regel hänförliga till tulltaxenr 223 (stat.nr 540), som upptager

kemiska preparat, ej särskilt nämnda, med tull av 15 procent av

värdet.

I och med att ett stort antal nya produkter framträtt, hava gällande

'' istämmelser för tulltaxeringen visat sig vara mindre tillfredsställande.

De kräva vid tillämpningen numera ofta varuundersökningar, som äro

tidsödande och för vilka tullanstalterna å vissa importplatser icke äro

rustade. Då härtill kommer, att någon olikhet i tullbeskattningen icke

lärer vara betingad av sakliga skäl, torde det ur olika synpunkter få an

ses lämpligt att vidtaga en ändring av tulltaxan, som medför enklare

och mera likformig tulltaxering av ifrågavarande hjälpmedel för textilindustrien.

På grund av den växlande kemiska beskaffenheten hos dessa varor är

det emellertid förenat med vissa svårigheter att finna lämplig form för

deras upptagande i tulltaxan under särskilt nummer. Motionären har

föreslagit följande tillägg till överrubriken till nr 268—270: »ävensom till

annat nummer ej hänförliga sulfoneringsprodukter av kolväten, fett och

högre envärdiga alkoholer samt salter därav». Av skäl, som anförts i

det från tekniska högskolan erhållna utlåtandet, synes i rubriken böra

upptagas, i stället för nämnda tillägg, ett uttryck, som karakteriserar

varorna med hänsyn till deras användning. I berörda utlåtande bär föreslagits

»vätmedel».

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 11

Beteckningen »vätmedel» är en översättning av det tyska ordet »Netzmittel».

Detta ord kan även lämpligen översättas med fuktningsmedel,

genomfuktningsmedel, blötmedel, blötningsmedel, genomblötningsmedel

eller uppblötningsmedel. Representanter för bomulls- och ylleindustrierna

hava vid förfrågan förordat någon av beteckningarna blöt-, blötnings-,

genomblötnings- eller uppblötningsmedel. Med hänsyn härtill kan ifrågasättas,

huruvida icke vid en ändring av tulltaxan uttrycket »uppblötningsmedel»,

som synes bättre angiva preparatens användning, borde väljas i

stället för »vätmedel». I förtydligande syfte torde lämpligen inom parentes

böra tilläggas orden: för textilvaror. Detta tillägg bör emellertid icke

innebära, att likartade preparat för tvättmedelsindustrien skulle hänföras

till annat tulltaxenummer.

Därest uppblötningsmedel införas i överrubriken till nr 268—270, bör

detta begrepp jämväl infogas i anmärkningen till nr 269. En sådan utvidgning

av anmärkningen påkallar ett tillägg till 21 § i kungörelsen den

29 november 1929 (nr 373) med tillämpningsföreskrifter till tulltaxeförordningen.

För tillämpning av den i anmärkningen angivna, lägre tullsatsen,

5 kronor per 100 kilogram, skulle då komma att krävas försäkran

av förbrukaren angående varans användning.

I utlåtandet från tekniska högskolan framhålles, att två varuslag, nämligen

fettspaltningsreaktiv av viss beskaffenhet och turkrödolja, som äro

i tulltaxan särskilt nämnda, det förra i nr 179 (stat.nr 458) och det senare

i nr 266 (stat.nr 598), utgöra sulfoneringsprodukter i likhet med huvuddelen

av de varor, som kunna innefattas i uttrycket »Netzmittel». Under

förutsättning att den ifrågasatta utvidgningen av nr 268—270 skulle komma

till stånd enligt motionens lydelse, borde man, enligt berörda utlåtande,

för att undvika tvister vid tillämpningen tydligt avgränsa från

varandra de olika rubrikerna för dessa sulfoneringsprodukter. Emellertid

angiva uttrycken »fettspaltningsreaktiv» och »uppblötningsmedel (för

textilvaror)» en olika användning av varorna, och de äro sannolikt icke

heller användbara inom båda områdena. Då vidare dessa produkter pläga

införas av företag inom skilda industrier, torde det icke bliva förenat

med allt för stora svårigheter för tullmyndigheterna att giva tulltaxans

bestämmelser på ifrågavarande område en sådan tillämpning, att syftet

med desamma vinnes. — Om, såsom motionären föreslagit, turkrödoljan

uteslutes ur nr 266, kommer varan under ovan angivna förutsättning att

falla under nr 268—270. Enär turkrödoljan praktiskt taget endast användes

inom de i anmärkningen till nr 269 nämnda industrierna, skulle

en sådan överflyttning icke medföra någon ändring i tullbeskattningen.

Örn det i motionärens förslag upptagna uttrycket »sulfureringsprodukter»

icke kommer att införas i överrubriken till nr 268—270, torde tillräcklig

anledning ej föreligga att utbyta ordet »sulfoneringsprodukter»

i nr 179 mot förstnämnda, i utlåtandet från tekniska högskolan förordade

uttryck.

Med högre envärdiga alkoholer, för vilka föreslås tullfrihet, skulle enligt

motiveringen till motionen förstås alkoholer, som innehålla minst 11

kolatomer i molekylen, en beskrivning som av sakkunniga inom tekniska

högskolan ansetts tillräckligt vägledande. 1 överensstämmelse härmed

synes också varan böra definieras i den av styrelsen utfärdade varuhandboken

med anvisningar för tulltaxans tillämpning.

Stockholm den 11 april 1934.

G. Rengman.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Bilaga C.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom remiss den 23 mars 1934 har Kungl. Majit anbefallt kommerskollegium

att avgiva och till riksdagens bevillningsutskott överlämna av

utskottet begärt yttrande med anledning av motion nr 230 i andra kammaren

av herr Leffler örn ändring av tulltaxans bestämmelser rörande

vissa kemikalier samt att därvid taga i beaktande vad som anförts i ett

av tekniska högskolan den 14 mars 1934 till utskottet överlämnat, av

professorerna vid högskolan Bror Holmberg och Carl Kullgren avgivet

utlåtande i anledning av samma motion.

Kommerskollegium har i ärendet införskaffat bilagda yttrande från Sveriges

kemiska industrikontor 1 och får för egen del till remissens besvarande

anföra följande.

I likhet med tekniska högskolan och- Sveriges kemiska industrikontor

anser kommerskollegium, att avgörande skäl tala för bifall i huvudsak

till den remitterade motionens syfte. Vid den alltjämt pågående tekniska

utvecklingen av industrien inträffar ej sällan det förhållande, att ämnen

och produkter, som hittills haft ingen eller ringa användning inom näringslivet,

blivit föremål för praktisk tillämpning och vunnit en hastigt

stigande förbrukning. Örn det därvid visat sig att tulltaxans bestämmelser

icke medgåve en av omständigheterna betingad tulltaxering, hava

statsmakterna i allmänhet låtit sig angeläget vara, att företaga jämkningar

i tulltaxan i syfte att tillgången till den eller de nya varorna, i den

mån inhemsk tillverknings intressen icke därigenom träddes för nära,

måtte bliva på ett skäligt sätt underlättad för konsumenterna.

Nu föreliggande framställning synes avse ett sådant fall, där betänkligheter

icke torde möta mot en annan avvägning av tullskyddet, än den

tulltaxan för närvarande innebär. Sättet, varpå denna jämkning bör

ske, synes i alldeles övervägande grad vara en fråga av tullteknisk innebörd.

Kommerskollegium har haft tillfälle att taga del av det yttrande —

med därtill hörande specialmotivering — som av generaltullstyrelsen den

16 dennes avgivits till bevillningsutskottet rörande föreliggande motion

av herr Leffler.

Det förslag till vissa ändringar i tulltaxan, som i styrelsens yttrande

innefattas, avviker i vissa delar från de av tekniska högskolan utformade

bestämmelserna, liksom även från den uppfattning, kemiska industrikontoret

gjort gällande. Vad i sistnämnda två yttranden anförts förtjänar

enligt kollegii mening allt beaktande, men med hänsyn till den

synnerliga vikten av att tulltaxebestämmelser av här avsedd art, vilka

redan på grund av sakens natur äro mycket ömtåliga ur tolkningssynpunkt,

erhålla en för det praktiska tulltaxeringsarbetet möjligast lättilllämplig

form, finner kollegium ej tillräckliga skäl föreligga att föreslå

annan avfattning än den av generaltullstyrelsen i åberopade yttrande förordade.

Stockholm den 19 april 1934.

K. A. Fryxell.

Ragnar Sohlman.

Här ej avtryckt.

/ Mogens Möller.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:260 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder till jordbrukets stödjande, dels Kungl. Maj:ts proposition med fö s. 1 i texten