Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för vissa slag av maskiner.

1934-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:42, Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för vissa slag av maskiner.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

13

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1934 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

tullfrihet för vissa slag av maskiner.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 241, hava herrar Johanson i Huskvarna och Leffler hemställt,

att riksdagen måtte besluta att nedan angivna tulltaxerubriker skola erhålla

följande ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

959 Plåt- och fasonjärnsaxar samt stans-, bocknings-, riktnings-,

plåthyvlings- och plåtskärpningsmaskiner, vägande per

stycke mer än 8,000 kilogram; ävensom pressmaskiner

och pressar för metallhearbetning, vägande per stycke

mer än 30,000 kilogram .................................................... fria

Metallbearbetningsmaskiner, ej särskilt nämnda, vägande

per stycke:

961 -----------------

mer än 20,000 kilogram men ej mer än 45,000 kilogram:
962:1

borrmaskiner och hyvelmaskiner............................ fria

962: 2 andra ....................................................................... N 2:50

962:3 mer än 45,000 kilogram ................................................ fria

Vid behandlingen av motionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

T. Alsén såsom sakkunnig.

Enligt förslaget skulle tullfrihet införas för dels pressmaskiner och

pressar för metallbearbetning, vägande per stycke mer än 30,000 kilogram,

vilka nu ingå under tulltaxenr 958 (stat.nr 1692 och 1693) med tull av 4

kronor för 100 kilogram, dock minst 15 procent av varans värde, dels

borr- och hyvelmaskiner för metallbearbetning, vägande per stycke mer

än 20,000 kilogram samt andra metallbearbetningsmaskiner, vägande per

stycke mer än 45,000 kilogram, nu hänförliga till tulltaxenr 962 (stat.nr

1707) med tull av 2 kronor 50 öre för 100 kilogram.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Utskottet.

Till stöd för den föreslagna tullfriheten hava motionärerna anfört i

huvudsak följande.

I den svenska tullagstiftningen funnes åtskilliga exempel på tillämpning

av den principen, att nödvändiga förbrukningsartiklar, vilka icke

vore föremål för tillverkning inom landet, finge tullfritt införas i den

mån ej särskilda skäl kunde anföras för åsättandet av finanstull. Så

vore exempelvis tullfrihet stadgad beträffande vissa maskiner, hänförliga

till tulltaxenr 959 och 968. För den inhemska industrien vore det

givetvis av stor betydelse att hålla den maskinella utrustningen på ett

plan, som möjliggjorde en rationell och gent emot utlandet konkurrenskraftig

tillverkning. Det måste emellertid tillses, huruvida fördelarna av

ett nyförvärv motsvarade de med inköpet förenade kostnaderna. Härvid

spelade understundom tullen en avgörande roll. Inom intresserade kretsar

hade därför diskuterats frågan, huruvida icke åtgärder borde vidtagas

för genomförandet av enahanda anordning här som i vissa andra

länder, exempelvis i Norge, nämligen att sådana maskiner, som icke vore

föremål för inhemsk tillverkning och icke kunde ersättas med inom landet

tillverkade maskiner, efter prövning bleve fria från tull.

Ett dylikt medgivande, även i begränsad omfattning, skulle bereda industrien

icke oväsentliga fördelar. För den mekaniska verkstadsindustriens

vidkommande anknöte sig önskemålet företrädesvis till maskiner

av de i motionen angivna slagen. Beredandet av tullfrihet för dem skulle

icke skada några inhemska produktionsintressen men vara till fördel för

den förbrukande industrien samtidigt som härigenom även vunnes viss

tullteknisk lättnad.

Införseln av maskiner, hänförliga till de nummer i tulltaxan, i vilka

de i motionen angivna maskinerna ingå, hava under de senare åren uppgått

till nedan angivna kvantiteter och värden:

tulltaxenr

statistiskt nr

år

ton

1,000 kr.

958

1692

1930

543

497

1931

244

278

1932

88

92

1933

145

205

958

1693

1930

123

118

1931

156

143

1932

26

13

1933

170

244

962

1707

1930

743

710

1931

262

294

1932

48

27

1933

73

133

Införseln har huvudsakligen kommit från Tyskland.

Såsom av ovanstående siffror framgår har införseln under de angivna

åren varit av ganska växlande omfattning. Huru mycket av införseln,

som berör maskiner av det slag och den storleksordning, vilka vid bifall

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 15

till motionen skulle bliva tullfria, kan ej bedömas utan ingående undersökning

av det statistiska primärmaterialet. Emellertid skulle medgivandet

av tullfrihet ur statsfinansiell synpunkt uppenbarligen icke vara

av större betydelse. För den enskilde näringsidkaren åter torde det nedbringande

av anskaffningskostnaden för en större maskin av här ifrågavarande

slag, som tullens bortfallande skulle innebära, understundom

kunna bliva avgörande för bedömandet av frågan örn en sådan anskaffnings

räntabilitet. Med hänsyn härtill och då medgivandet av tullfrihet

icke kan skada några inhemska produktionsintressen, har utskottet —

under beaktande av angelägenheten att en tull icke bör lägga hinder i vägen

för vår verkstadsindustri att modernisera sin maskinella utrustning

— funnit skäl tillstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte, med bifall till motionen 11:241

av herrar Johanson i Huskvarna och Leffler, besluta,

att gällande tulltaxa skall från och med dag

Kungl. Maj:t bestämmer i nedan angivna delar hava

följande ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

fria

fria

2: 50

fria

Stockholm den 11 maj 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

959 Plåt- och fasonjärnsaxar samt stans-,

bocknings-, riktnings-, plåthyvlingsoch

plåtskärpningsmaskiner, vägande

per stycke mer än 8 000 kg; ävensom

pressmaskiner och pressar för

metallbearbetning, vägande per stycke

mer än 30 000 kg...............................

Metallbearbetningsmaskiner, ej särskilt

nämnda, vägande per stycke:

960 ----------

961 ----------

mer än 20 000 kg men ej mer än

45 000 kg:

962:1 borrmaskiner och hyvelma
skiner

....................................

962: 2 andra .................................... N

962: 3 mer än 45 000 kg..........................

Närvarande: se under betänkandet nr 43.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:261 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om tullfrihet för vissa slag av maskiner. s. 2 i texten