Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om ökat tullskydd för tackjärn och gjutgods därav

1934-05-11 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:43, Betänkande, i anledning av väckt motion om ökat tullskydd för tackjärn och gjutgods därav

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1934 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

ökat tullskydd för tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart).

(lia avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 255, bar herr Hingård föreslagit »sådan ändring i gällande

tulltaxas avdelning XV A. 1, omfattande tackjärn och gjutgods därav

(icke smidbart), att tullen för under n:ris 732 och 733 upptagna varuslag

höjes med 3 kronor 50 öre per 100 kilogram till respektive 5 och 6 kronor

per 100 kilogram».

Beträffande motiveringen till förslaget får utskottet hänvisa till motionen.

Vid behandlingen av motionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

T. Alsén såsom sakkunnig.

Under gällande tulltaxas avdelning XV A. 1, omfattande tackjärn och

gjutgods därav (icke smidbart), upptagas vid nedan angivna nummer följande

varuslag:

Tull

för 100 kg

kronor

Bör och rördelar:

icke bearbetade, med en invändig diameter av:

731 145 mm eller däröver ............................................................ fria

732 mindre än 145 mm, härunder inbegripna utan avseende

å diametern alla ogängade och i övrigt oarbetade

muffar, flänsar, proppar och huvar ........................ N 1: 50

733 bearbetade, gängade rördelar härunder inbegripna; även
som

brandposter, tackjärnsbrunnar och sifoner samt

slussventiler till rör, hänförliga till nr 731 ............ N 2: 50

Införseln av de till ifrågavarande nummer hänförliga artiklarna har

under de senaste åren uppgått till följande kvantiteter och värden:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Införsel

1,000 kr.

medelvärde

År

Tulltaxenr

Stat. nr

ton

per kg kr.

1931 ................

................. 732

1,343

11,711

2,081

0.18

733

1,344

459

173

0.88

1,345

269

214

0.8 0

1932 ................

................. 732

1,343

7,952

1,449

0.18

733

1,344

290

121

0.4 2

1,345

105

74

0.7 0

1933 ................

................. 732

1,343

8,278

1,353

0.16

1,344

197

75

0.3 8

1,345

51

41

0.8 0

Anni. Införseln förskrev sig huvudsakligen från Tyskland och i andra rummet från

Storbritannien. Så infördes år 1933 av de till statistiskt nr 1343 hänförliga artiklarna 5,905

ton från Tyskland och 1,197 ton från Storbritannien.

I den officiella industristatistiken redovisas produktionen av gjutjärnsrör

tillsammans med annan gjutgodsproduktion, varför några uppgifter

därifrån icke äro att hämta rörande denna tillverkningsgren. Motionären

uppgiver emellertid, att den svenska produktionen av ifrågavarande artiklar

utgjort:

År 1930 ....................................................... cirka 1,800 ton

» 1931........................................................ » 1,600 »

» 1932 ....................................................... » 1,000 »

» 1933 ........................................................ » 700 »

Sistnämnda år lära i denna tillverkning hava sysselsatts cirka 25 man

Det inhemska tillverkningspriset kan enligt motionärens uppgifter anses

motsvara 22.4 öre per kilogram.

Även vid 1933 års riksdag förelåg till behandling en motion av herr

Hingård (IX: 196) angående höjd tull å rör och rördelar av gjutjärn. Enligt

det i motionen framställda förslaget skulle den för icke bearbetade

rör och rördelar av tackjärnsgjutgods nu gällande indelningsgrunden

med utgångspunkt från rörens och rördelarnas inre diameter frångås och

godstjockleken i stället bliva avgörande för frågan örn tullfrihet eller

tull på det sätt, att tullfrihet skulle gälla för oarbetade rör och rördelar

vid en godstjocklek av 7 mm. eller däröver. I den nu föreliggande motionen

har något yrkande örn ändring av indelningsgrunden icke framställts.

I 1933 års motion föreslogs därjämte tullhöjning till respektive

7 och 8 kronor per 100 kilogram mot enligt den nu föreliggande motionen

tullhöjning till 5 respektive 6 kronor per 100 kilogram.

I sitt betänkande (nr 58) i anledning av 1933 års motion anförde bevillningsutskottet

bland annat följande:

»Ehuru det under nuvarande tider av arbetslöshet skulle vara synnerligen

önskvärt, örn en del av det inhemska behov, som nu tillgodoses genom

import, kunde tillfredsställas genom ökad inhemsk produktion, har

utskottet, särskilt med hänsyn till varans användning inom byggnadsbranschen,

ställt sig tveksamt, huruvida icke vid bifall till den föreslagna

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. Nr 41—43.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

tullförhöjningen tillgodoseendet av nämnda önskemål bleve allt för dyrköpt.

Utskottet har därför anställt efterforskningar, örn icke syftet kunde

vinnas genom en mindre tullhöjning än den föreslagna. Man har därvid

inom industrien ganska allmänt varit av den uppfattningen, att tullhöjningen

skulle bliva tämligen betydelselös, om tullen därigenom icke

komme att uppgå till 5 kronor per 100 kilogram. Då även denna tullsats

skulle innebära en icke oväsentlig prisfördyring och då därtill kommer,

att utredning saknas angående verkningarna av den av motionären föreslagna

omläggningen av principen för tulltaxeringen, har utskottet ansett

sig böra i frågans nuvarande läge avstyrka att åtgärder vidtagas i

föreslaget avseende. Med hänsyn till den inträdda minskningen i produktionen

och därmed i antalet arbetstillfällen har emellertid utskottet

velat uttala, att den föreliggande frågan synts utskottet vara förtjänt av

uppmärksamhet från Kungl. Maj :ts sida.»

Utotottet. Att döma av såväl tillverkningspriset å svenska rör i förhållande till

importpriset som de uppgifter utskottet erhållit angående de inhemska

rörens kvalitet finnes enligt utskottets uppfattning knappast anledning

antaga, att även med den föreslagna tullhöjningen den inhemska tillverkningen

av raka rör av gjutjärn — den viktigaste av de artiklar förslaget

avser — skulle i pris- och kvalitetshänseende bliva konkurrenskraftig

med den utländska. Denna tillverkningsgren lär nämligen kräva en i

tekniskt avseende väsentligt mera fulländad utrustning än tillverkningen

av rördelar. Vid sådant förhållande kan befaras, att den föreslagna tullförhöjningen

endast skulle komma att belasta byggnadsverksamheten

utan att medföra någon nämnvärd ökning av den inhemska produktionen.

Med hänsyn härtill och då i övrigt skäl icke förelegat för utskottet

att frångå den av 1933 års bevillningsutskott uttalade uppfattningen i

denna fråga, har utskottet icke ansett sig kunna under förhandenvarande

förhållanden tillstyrka någon åtgärd i anledning av motionen. Utskottet

hemställer därför,

att motionen II: 255 av herr Hingård, örn ökat tullskydd

för tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart),

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

19

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Carlsson i Gävle, Björnsson,

Ericson i Oberga, Lövgren i Boden, Olsson i Golwasta, Björklund, Olsson i

Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Lithander, Hjalmarsson, Sjödahl,

Velander, Arvedson, Mårtensson, Brännström och Hagberg i Malmö.

Reservation

av herr Lithander, som yrkat bifall till motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.