Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag örn ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928, rn. m

1934-05-25 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:53, Betänkande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag örn ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928, rn. m

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

5

Nr 53.

, , • . f

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1934 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. May.ts proposition

med förslag till lag örn ändring i vissa delar av

kommunalskattelagen den 28 september 1928, rn. m,

(2:a avd.)

I en den 2 mars 1934 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 241, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga nedan återgivna förslag till ,

dels lag örn ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september''1928

(nr 370);

dels förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 379);

dels ock förordning angående ändrad lydelse av 13 § förordningen den

14 juni 1933 (nr 357) örn åsättande i vissa fall av särskilt uppskattnings-1

värde å fastighet.

Förslag

till

lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 29 § 3 morn., 30 § 4 morn., sjätte punkten av anvisningarna

till 30 § samt första punkten av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 skola hava ändrad lydelse på sätt nedan

angives:

29 §.

3 mom. För sparbank----bildande, grundfond.

Sparbank må jämväl åtnjuta avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa må göra avdrag för utdelning till sparbankerna.

i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

30 §.

i morn. För partihandelsbolag, som avses i förordningen den 14 juni

1917 angående försäljning av rusdrycker, skall nettointäkten av handel

med rusdrycker, där den enligt här ovan givna bestämmelser skulle beräknats

till högre belopp, anses utgöra 5 procent å försäljningssumman för

under beskattningsåret försålda rusdrycker med undantag för vara, vid

vars försäljning bolaget enligt avtal med staten icke äger tillgodoräkna sig

handelsvinst.

För sådant---utminuterade rusdrycker.

För utövare---försålda tobaksvaror.

Anvisningar

till 30 $.

6. Under handeln med rusdrycker inbegripas i 30 § 4 mom. även rening,

förskäring och annan liknande tillverkning av rusdrycker, som ej är att

hänföra till tillverkning av råvara.

till 54 §.

1. Den befrielse från skattskyldighet för utdelning från svenska aktiebolag,

svenska solidariska bankbolag och svenska ekonomiska föreningar,

som enligt 54 § a) är medgiven svenska aktiebolag och svenska ekonomiska

föreningar, har avseende jämväl å utdelning, som uppburits efter annan

grund än i förhållande till innehavda aktier, lotter eller andelar, dock icke

utdelning, för vilken det utdelande företaget må njuta avdrag enligt 25 §

1 mom. sista stycket eller 29 § 2 mom.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1935.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 15 § 2 morn., 56 § 1 morn., 101, 103 och 135 §§

samt 145 § 1, 4, 5, 6 och 7 mom. taxeringsförordningen skola hava ändrad

lydelse på sätt nedan angives, samt att i sagda förordning skall införas en

ny paragraf, benämnd 124 a §, av nedan angiven lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

15 §.

2 mom. Ordförande i---av magistraten. I stad utan magistrat, där

debitering av kronoutskylder verkställes av annan än häradsskrivare, skall

erforderligt biträde lämnas av tjänsteman, som ställes till förfogande av

drätselkammaren.

56 §.

1 mom. Granskning av---115 §§.

Självdeklaration skall ----verkställa taxeringen. I fall som i 124 a §

sägs äger ock ombud för besvärsberättigad kommun taga del av självdeklaration,

vilken legat till grund för sådan taxering av inkomst, som

besvären kunna avse. Den som — ---den skattskyldige.

Då besvär---anlitade medhjälpare.

101 §.

Innefattar länsprövningsnämnds---prövningsnämndens protokoll.

Har prövningsnämnd jämlikt 123 § 1 eller 4 mom. eller 129 § gjort ändring

beträffande fastighetstaxering, skall, i den mån ej delgivning av beslutet

sker enligt 100 § 2 morn., genom länsstyrelsens försorg utdrag av nämndens

protokoll rörande beslutet för kännedom tillställas, förutom klaganden,

den skattskyldige och, örn annan än den skattskyldige ägde fastigheten vid

den tidpunkt till vilken skattskyldigheten hänför sig, jämväl denne, den

kommun, där fastigheten är belägen, så ock, där den skattskyldige eller

fastighetens ägare vid berörda tidpunkt haft sin hemortskommun i annat

län, landskamreraren i det länet.

103 §.

Stadgandena i 98 och 100 §§ samt 101 § andra stycket skola hava---

20 november.

124 a §.

1 mom. Har skattskyldig vid taxering till kommunal inkomstskatt åtnjutit

avdrag enligt 45 § kommunalskattelagen eller har för skattskyldig

vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt förmögenhet beräknats

med hänsyn till fastighets taxeringsvärde, och sker genom utslag

av Kungl. Maj:t eller kammarrätten eller beslut jämlikt 123 § 1 eller 4

mom. eller 129 § av prövningsnämnd sådan ändring beträffande fastighetstaxeringen,

att avdraget eller förmögenheten bör beräknas till annat

belopp än som skett, må besvär med yrkande örn härav föranledd

ändring i taxeringen av inkomst eller förmögenhet anföras hos

prövningsnämnden, eller, örn denna taxering redan varit föremål för beslut

av kammarrätten, vilket ej överklagats, eller av Kungl. Maj:t, hos

den myndighet, som meddelat beslutet. Är sagda taxering i annan ordning

föremål för prövning av kammarrätten eller Kungl. Majit, skola besvä
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

ren anföras lios den myndighet för att prövas i sammanhang med prövning

av målet i övrigt.

Kätt att anföra besvär som nu sagts tillkommer den skattskyldige, där

han ej gjort sig skyldig till underlåtenhet som avses i 39 § 1 morn., landskamreraren

och, såvitt angår taxeringen till kommunal inkomstskatt,

kommun.

Besvären skola, skriftligen avfattade, ingivas till den länsstyrelse, som

med motsvarande tillämpning av 119 § 1 och 2 mom. vederbör, av skattskyldig

eller kommun inom sex månader och av landskamrerare inom

åtta månader från den dag, då beslutet rörande fastighetstaxeringen meddelats.

Försummas något av vad sålunda föreskrivits, varda besvären icke

upptagna till prövning; dock må icke den omständigheten, att besvär, som

anföras hos kammarrätten eller Kungl. Majit, i stället för till vederbörande

länsstyrelse ingivits eller insänts direkt till kammarrätten eller Kungl.

Majit, utgöra hinder för besvärens upptagande till prövning, örn besvären

dit inkommit före utgången av den stadgade besvärstiden. I sådant fall

skola besvären omedelbart överlämnas till vederbörande länsstyrelse för

vidare behandling enligt 124 § 2 mom.

Besvär enligt denna paragraf må ej företagas till avgörande, förrän ovan

stadgade besvärstid gått till ända, ej heller, därest beslutet örn fastighetstaxeringen

överklagats, förrän detta ärende blivit slutligen avgjort.

Vid besvär enligt denna paragraf skola i övrigt de föreskrifter, som avse

besvär enligt 123 §, äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Besvär enligt denna paragraf böra ej, såvitt icke av skattskyldig

eller kommun anförda besvär eller andra särskilda omständigheter därtill

föranleda, anföras av landskamrerare, med mindre besvären avse rättelse

av avsevärt missförhållande, förorsakat av den ändrade fastighetstaxeringen.

135 $.

Har genom---för verkställighet.

Utslag av kammarrätten eller Kungl. Majit beträffande fastighetstaxering

skall, därest utslaget innefattar ändring av prövningsnämndens beslut,

för kännedom tillställas, förutom klaganden, den skattskyldige och,

örn annan än den skattskyldige ägde fastigheten vid den tidpunkt till vilken

skattskyldigheten hänför sig, jämväl denne, den kommun, där fastigheten

är belägen, landskamreraren i det län, där fastigheten är belägen, så

ock, där den skattskyldige eller fastighetens ägare vid berörda tidpunkt

haft sin hemortskommun i annat län, landskamreraren i det länet.

145

1 mom. Av statsmedel bestridas:

1) ersättning åt---i taxeringsnämnderna;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

9

2) ersättning åt---i Stockholm;

3) bidrag till---det allmänna;

4) gottgörelse för---tjänstemän; samt

5) kostnader för taxeringen, vilka omförmälas i 5 och 6 samt 8—12 mom»

här nedan.

4 inom. Efter prövning av de yttranden och framställningar, som inkommit

jämlikt 2 och 3 morn., bestämmer Kungl. Maj:t, huru mycket skall

ställas till förfogande för varje länsstyrelse och huru mycket skall till

kommun utanordnas.

Därvid må vad som ställes till länsstyrelsernas förfogande för ersättning

åt ordförandena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna samt åt

de av länsstyrelserna förordnade ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna,

för ersättning såvitt angår allmän fastighetstaxering åt kamreraren

vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden samt

för det i samband med allmän fastighetstaxering jämlikt 15 § 2 mom.

lämnade biträde av städernas tjänstemän jämte vad som utanordnas till

kommuner utgöra sammanlagt högst ett belopp, motsvarande två

hundradels procent av taxeringsvärdet å all fastighet i riket, sådant

detta värde beräknats enligt fastighetstaxeringsnämndernas beslut.

Vad som ställes till länsstyrelsernas förfogande för ersättning åt ordförandena

och kronoombuden i taxeringsnämnderna, för ersättning såvitt

angår årlig taxering åt kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning

för uppbördsärenden samt för det i samband med taxeringsarbetet

jämlikt 15 § 2 mom. lämnade biträde av städernas tjänstemän

jämte vad som utanordnas till kommuner må sammanlagt utgöra högst

ett belopp, motsvarande fyra procent av summan av inkomst- och förmögenhetsskattens

grundbelopp för hela riket, sådan denna summa beräknats

enligt taxeringsnämndernas beslut.

Vid fördelningen mellan de till ersättning berättigade av till länsstyrelse

anvisat belopp bör fästas avseende på den för de särskilda uppdragens

utförande erforderliga och därå nedlagda skicklighet, tid och arbete,,

och bör i förekommande fall jämväl tagas i betraktande ersättning, som

kan hava blivit vederbörande av kommun tillerkänd och kommunen av

statsmedel gottgjord. Särskilda föreskrifter angående fördelningen må

av Kungl. Majit meddelas. Med iakttagande härav bestämmes fördelningen

av länsstyrelsen.

5 mom. Till gäldande av de av fastiglietsprövningsnämnds, länsprövningsnämnds

eller Stockholms stads prövningsnämnds arbeten föranledda

utgifter, såsom gottgörelse åt tjänsteman, som jämlikt 16 § 2 mom. förordnats

att för vissa fall fullgöra landskamrerarens åligganden, ersättning

för biträde åt landskamrerare vid förberedande göromål, arvode för protokoll-

och längdföringen, nödiga tryckningskostnader samt gottgörelse för

uppassning hos nämnden, må vederbörande länsstyrelse, såvitt ej nedan

annorlunda stadgas, använda erforderligt belopp. Kungl. Majit äger ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

färda särskilda föreskrifter rörande dispositionen av medel för ändamål,

som nu sagts.

6 mom. Sakkunnig erhåller för av honom verkställd utredning eller undersökning

gottgörelse, som — med iakttagande av de särskilda föreskrifter

rörande disposition av medel för ändamålet, Kungl. Majit må finna nödigt

meddela — bestämmes av länsstyrelsen eller, då den sakkunnige biträtt

den mellankommunala prövningsnämnden eller allmänna ombudet

hos samma nämnd, av Kungl. Majit.

7 mom. Uppgift rörande de jämlikt 4, 5 och 6 mom. till olika personer utbetalda

ersättningsbeloppen, avseende tiden från och med den 1 december

föregående år till november månads utgång, skall årligen före den 15

december av länsstyrelsen insändas till finansdepartementet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934 men skall vad angår

56t§ 1 morn., 101 §, 103 §, 124 a § samt 135 § ej tillämpas såvitt fråga är

örn taxering av fastighet för tidigare år än 1933.

De uppgifter, som jämlikt 145 § 7 mom. skola till finansdepartementet

insändas före den 15 december 1934, skola avse tiden från och med den 1

november 1933 till utgången av november månad 1934.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 13 § förordningen den

14 juni 1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt

uppskattningsvärde å fastighet.

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 14 juni 1933 örn åsättande

i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet skall i nedan

angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

13 §.

Ordförande i — — — nödigt meddela. Örn ersättning till sakkunnig, som

biträtt vid uppskattningen, gäller vad i 145 § 6 och 8 mom. taxeringsförordningen

sägs. Av landsting---är stadgat.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

11

Den föreliggande propositionen innefattar förslag till vissa ändringar

i gällande skattelagstiftning.

Genom proposition den 12 januari 1934, nr 54, bär Kungl. Majit framlagt

förslag till lag örn sparbankernas säkerhetskassa. Denna proposition

har av riksdagen bifallits. Såsom följd av nämnda förslag har i

29 § 3 mom. kommunalskattelagen föreslagits, att sparbank vid taxering

skall äga åtnjuta avdrag för bidrag till sådan säkerhetskassa, samt att

kassan vid taxering skall erhålla avdrag för utdelning till sparbankerna.

Genom proposition den 2 mars 1934, nr 232, bar Kungl. Majit förelagt

riksdagen förslag till reglering i åtskilliga avseenden av partihandeln

med sprit av olika slag. Även denna proposition har av riksdagen bifallits.

I nu förevarande proposition föreslås, att stadgandet i 30 § 4 mom.

kommunalskattelagen skall ändras på det sätt, att i den i sistnämnda

lagrum omförmälda försäljningssumman för försålda rusdrycker icke

skall inräknas försäljningssumma för vara, vid vars försäljning partihandelsbolaget

enligt avtal med staten icke äger tillgodoräkna sig handelsvinst.

Därjämte föreslås, att andra stycket under punkt 6 i anvisningarna

till nämnda lagrum skall utgå.

Frågan örn beskattning av viss utdelning från kooperativa föreningar,

vilken fråga varit föremål för en framställning från länsstyrelsen i Västmanlands

län, har jämväl upptagits till behandling i förevarande proposition,

vari föreslås sådan lagändring, att återbäring från kooperativ

centralorganisation till kooperativa föreningar ej må undgå beskattning.

En omformulering av första punkten av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen

har i enlighet härmed verkställts.

Med anledning av en av styrelsen för Svenska landskommunernas förbund

gjord framställning har föreslagits, att vid ändring av fastighetstaxering

skall ändring i därav beroende taxering av inkomst och förmögenhet

kunna äga rum. För vinnande av detta syfte innehåller propositionen

förslag örn införande av en särskild extra ordinär besvärsrätt för

dylikt fall. Stadgandet härom har införts i 124 a) § taxeringsförordningen.

I syfte att möjliggöra en effektivare kontroll över användningen av

anslaget till ersättning för arbete i taxerings- och prövningsnämnd, har

föreslagits vissa ändringar i 145 § ovannämnda förordning. I 4 mom.

fjärde stycket föreslås sålunda, att särskilda föreskrifter rörande fördelningen

av de medel, som av Kungl. Majit ställts till länsstyrelsens förfogande

för ersättning åt ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna

m. fl., skola, därest sådana föreskrifter visa sig erforderliga, kunna

utfärdas av Kungl. Majit. Fördelningen av dylika ersättningar skall

enligt förslaget bestämmas av länsstyrelsen i stället för såsom nu gäller

av prövningsnämnden. I 5 mom. föreslås likaledes, att där avsedda utgifter

för prövningsnämndernas arbeten skola beslutas direkt av länsstyrelsen.

Enligt 6 mom. skall liksom hittills gottgörelse till sakkunnig be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Utskottet.

stämmas av länsstyrelse eller, då sakkunnig biträtt den mellankommunala

prövningsnämnden eller allmänna ombudet hos samma nämnd, av

Kungl. Maj:t. Uppgift rörande utbetalda ersättningsbelopp till de i 4,

5 och 6 mom. angivna personer skall enligt 7 mom. årligen före den 15

december av länsstyrelsen insändas till finansdepartementet.

Övriga i propositionen föreslagna ändringar äro endast av formell natur.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Utskottet bar icke funnit skäl till erinran mot de i förevarande proposition

framlagda förslagen till ändringar i kommunalskattelagen, taxeringsförordningen

samt förordningen örn åsättande i vissa fall av särskilt

uppskattningsvärde å fastighet. Beträffande förslaget, att fördelningen

av ersättningarna till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna

med flera skall bestämmas av vederbörande länsstyrelse, har

utskottet emellertid ansett sig böra framhålla lämpligheten av, att prövningsnämnden,

vilken hittills ägt besluta örn sådan fördelning, åtminstone

där prövningsnämnden på grund av inom nämnden kända förhållanden

kan antagas äga möjlighet att medverka till en rättvis fördelning av

ersättningarna, beredes tillfälle att, innan länsstyrelsen fattar beslut i

ämnet, yttra sig i fråga örn denna fördelning. En sådan anordning måste

nämligen vara ägnad att skapa ett ökat förtroende till, att fördelningen

sker på ett så rättvist sätt som möjligt, samt vara till gagn för länsstyrelsen

i fall av mera tveksam natur.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 241, antaga ovan införda,

vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn ändring i vissa delar av kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

2) förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379),

samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 13 § förordningen

den 14 juni 1933 (nr 357) örn åsättande i

vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet.

Stockholm den 25 maj 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se under betänkande nr 52.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:340 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om ökat tullskydd för torrelement och torrbatterier. s. 3 i texten