Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner örn höjning av tullsatserna för vissa fajansoch porslinsvaror.

1934-05-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:57, Betänkande, i anledning av väckta motioner örn höjning av tullsatserna för vissa fajansoch porslinsvaror.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

1

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1934 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner örn

höjning av tullsatserna för vissa fajans- och porslinsvaror.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 54

i första kammaren av herrar Borell och Lindgren samt nr 112 i andra

kammaren av herr Holmgren, har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att gällande tulltaxa skall från och med dag, som Kungl. Majit bestämmer,

i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:

Statitiskt Tulltaxenr

nr

Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt nämnda: 1

Tull iör

100 kg

kronor

1282

1283

1284

1285

1286

1287

1288

1289

andra slag:

av äkta porslin:

vita eller enfärgade:

693 för hushållsbruk ............................................ N 60

6937a- andra ............................................................... N 30

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade

eller på annat likartat sätt dekorerade:
694

för hushållsbruk ............................................ N 90

6947a- andra ................................................................ N 60

av fajans (oäkta porslin), härunder inbegripna

krukmakargods och andra lervaror, ej särskilt

nämnda; ävensom kakel- och kakelugnsornament:
vita

eller enfärgade:

695 för hushållsbruk............................................ N 20

695 72- andra................................................................ N 10

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade

eller på annat likartat sätt dekorerade:
696

för hushållsbruk ............................................ N 35

6967a- andra................................................................ N 16

1 Angående tulltaxeringen av vara, som delvis består av ädel metall, se 2 § d) tulltaxeförordningen.

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 7 sami. Nr 57—58.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i

generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.

Gällande tulltaxa upptager under nr 690—696 fajans- och porslinsvaror,

ej särskilt nämnda, därav under nr 690 och 691 varor huvudsakligen avsedda

till prydnad och ej hänförliga till nr 692, under nr 692 varor i förening

med annan oädel metall än järn samt under nr 693—696 andra

slag av fajans- och porslinsvaror. Enligt motionärernas förslag skulle

ettvart av sistnämnda fyra tulltaxenummer i överensstämmelse med den

statistiska varuförteckningen (stat. nr 1282—1289) uppdelas i två nummer,

det ena avseende varor för hushållsbruk med förhöjd tull och det andra

avseende övriga hithörande varor med oförändrad tull. De av motionärerna

beträffande varor för hushållsbruk, hänförliga till ifrågavarande

fyra tulltaxenummer, föreslagna tullförhöjningarna framgå av följande

sammanställning:

ur

taxenummer 693 (stat.

nr 1282) ................

Nuv. tull

för 100 kg

kronor

............... 30: —

Föreslagen tull

lör 100 kg

kronor

60: —

»

» 694 ( »

» 1284).................

............... 60: —

90: —

»

» 695 ( »

» 1286).................

............. 10: - -

20: —

»

» 696 ( »

» 1288).................

.............. 16: —

35: —

Beträffande in- och utförseln till Sverige av fajans- och porslinsvaror

för hushållsbruk må följande uppgifter lämnas:

Införa

e 1

U t f ö

r s e

1

Stat.

nr

19 3 0

19 3 1

19 3 2

1933

19 3 2

19 3 3

ton

1,000

kr.

ton

1,000

kr.

ton

1,000

kr.

ton

ton

1,000

kr.

ton

1,000

kr.

Äkta porslin:

1282

vitt eller enfärgat

353

403

266

303

292

354

299

2

4

1284

två eller flerfärgat

Fajansvaror:

1,851

3,690

1,603

3,003

834

1,767

894

3

12

3

13

1286

vita eller enfärgade

195

179

190

155

144

114

118

75

39

84

47

1288

två eller flerfärgade

798

721

774

673

699

624

1,018

296

350

365

425

Införseln av fajans- och porslinsvaror för hushållsbruk fördelade sig

år 1932 huvudsakligen på följande länder:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

3

stat. nr 1282

Tyskland ........

Tjeckoslovakien

Japan ..............

stat. nr 1284

Tj eckoslovakien

Japan ..............

Tyskland ........

Danmark ........

Finland ...........

Storbritannien

tori

1,000

kr.

194

92

6

322

279

163

34

24

6

238

108

6

613

428

535

106

39

14

stat. nr 1286

Tyskland ........

Tjeckoslovakien

Finland ...........

Storbritannien ..

stat. nr 1288

Tyskland ........

Finland..........

Tjeckoslovakien

Storbritannien

Japan ..............

Danmark ........

ton

1,000

kr.

101

15

14

11

347

240

57

37

10

6

77

11

9

14

297

180

57

58

15

10

Inom den svenska porslinsindustrien sysselsattes enligt den officiella

statistiken nedannämnda år följande antal arbetare, nämligen:

g]. 1928 ...................... 1,955 arbetare

» 1929 .......................................................... 2,019 »

» 1930 ............................................................ 2,128 »

» 1931 ........................................................... 2,064 »

» 1932 ............................................................ 2,056 »

Dessa siffror äro synnerligen jämna, men de utgöra icke en fullt riktig

mätare av sysselsättningsgraden inom industrien, alldenstund företagen

vid de inskränkningar, som under de senaste åren måst företagas, i stället

för att decimera arbetsstyrkan vidtagit minskning i arbetstiden. Under

år 1933 har enligt uppgift en förkortning av arbetstiden med 8—11 timmar

per vecka förekommit vid fabrikerna under hela eller större delen

av året.

Senast har riksdagen åren 1932 och 1933 haft att med anledning av

väckta motioner pröva frågan örn porslinsindustriens tullskydd. Den år

1933 väckta motionen 11:182 upptog förslag örn en med 50 procent förhöjd

tull beträffande fajans- och porslinsvaror för hushållsbruk, hänförliga

till tulltaxenumren 693—696. I sitt i anledning av motionen avgivna

betänkande nr 30 hemställde 1933 års bevillningsutskott, att motionen

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Till stöd härför anförde

utskottet, förutom skäl av handelspolitisk natur, huvudsakligen följande:

Vid prövning av frågan örn den svenska industriens behov av ökat tullskydd

hade utskottet icke kunnat undgå att ägna uppmärksamhet åt

vissa med försäljningen av den svenska industriens alster förknippade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

förhållanden. Det hade därvid synts utskottet vara en angelägenhet av

icke ringa vikt för industrien, att åtgärder vidtoges till nedbringande

av de nied försäljningen och distributionen av varorna förenade kostnaderna.

Utskottet föreställde sig, att genom intresserad medverkan härutinnan

av företrädare tor handeln den svenska industriens konkurrensförmåga

på den inhemska marknaden borde kunna icke oväsentligt stärkas.

Örn ej särskilda skäl till annat föranledde, borde enligt utskottets

uppfattning åtgärder i angivet syfte komma till utförande, innan tullskyddsfrågan

upptoges till närmare omprövning.

Vid behandlingen av betänkandet biföllo båda kamrarna utskottets

hemställan, varför motionen liksom det i samma ämne närmast föregående

år motionsvis framförda förslaget icke föranledde någon riksdagens

åtgärd.

Med anledning av 1933 års bevillningsutskotts ovan återgivna uttalande

rörande porslindustriens försäljnings- och distributionskostnader

har i de nu föreliggande motionerna anförts följande:

»Inom riksdagen har---med anledning av tidigare framställning
ar

i motsvarande syfte uttalats den uppfattningen, att ett förbättrat konkurrensläge

för porslinsindustrien skulle kunna vinnas genom ett nedbringande

av försäljningskostnaderna. Ehuru det icke är fullt klart vad

som härmed åsyftats, torde det antagandet kunna göras, att man funnit

de från fabrikerna till mellanhänderna utgående rabatterna vara för

stora. Det är visserligen riktigt, att engroshandelns rabattvillkor såväl

i och för sig som teoretiskt äro relativt gynnsamma, men i detta avseende

torde porslinsindustrien icke intaga någon särställning inom husgerådsbranschen,

där försäljningsvillkoren i stort sett till och med äro generösare

för många andra artiklar än för porslin. En grossiströrelse,

baserad på expedition från eget lager samt egna resande med stora provkollektioner

samt nödvändigheten av att till underkunderna avstå en

skälig rabatt, vilken, enligt de normer som för närvarande tillämpas, av

ingen anses för hög, motiverar utan tvivel de nuvarande grossistvillkoren.

Någorlunda goda mellanhandsvinster äro överhuvud erforderliga

vid en återförsäljning av den art, örn vilken här är fråga, där stora lager

med riklig sortering icke blott av moderna typer utan ock av äldre satser

för enstaka kompletteringsköp måste föras och där det gäller en vara av

ömtålig och bräcklig natur. En sänkning av mellanhandsprovisionen

torde som enda följd medföra en avsevärt stegrad import, då grossisterna

redan under nu rådande förhållanden kunna räkna med en betydligt

högre vinstmarginal för den importerade varan än för den svenska. Vidare

förekommer numera, att biand annat tjeckiska fabriker offerera

sina varor ej blott fritt förtullat, utan fritt respektive kunds lager. Detta

medför leveransförmåner, vilka de svenska fabrikerna icke mäkta bjuda.

Särskilt för de med import mindre förtrogna detaljhandlarna är denna

tjeckiska aktion av största betydelse och utgör en ytterligare fara för

den svenska produktionen.

En viss rationalisering av försäljningsvillkoren skulle visserligen kunna

genomföras på sådant sätt, att industrien i stället för att sälja till

fixerade bruttopriser, på vilka mellanhänderna åtnjuta rabatt, överginge

till försäljning efter nettopriser med frihet för återförsäljarna att själva

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 5

bestämma marknadspriset. En dylik försäljningsmetod gäller ifråga om

de importerade varorna. Under år 1933 har också ett försök gjorts att

genomföra detta system för svenskt porslin men kunde ej fullföljas på

grund av motstånd från såväl engros- som detaljhandelns sida.»

Med hänvisning i övrigt till den utförliga motivering, som förebragts

i de föreliggande motionerna, må utöver vad redan skett i ett par hänseenden

en redogörelse lämnas för vad motionärerna anfört.

I den vid 1932 års riksdag väckta motionen II: 322 örn ökat tullskydd

för porslinsindustrien hade visats, att arbetslönerna uppginge till omkring

70 procent av fabrikationskostnaderna. Lönernas höjd utgjorde

därför självfallet en faktor av avgörande betydelse för produktionens

bärighet. Vid en jämförelse med löneläget inom industrien år 1913 kunde

konstateras en stegring år 1932 av 115 procent för de manliga och 132

procent för de kvinnliga arbetarnas löner. Ehuru lönen under år 1933

något minskats, vore den alltjämt högst väsentligt mycket större än den,

som utginge i de länder, vilka erbjuda den svenska industrien den svåraste

konkurrensen. Till belysande härav kunde anföras följande uppgifter

(1932 års löneläge i Sverige = 100):

Män

Kvinnor

Sverige.......................................

..................... 100

100

Tyskland...................................

..................... 78

77

Tjeckoslovakien.......................

..................... 50

50

Finland ...................................

..................... 60

60

Japan .......................................

..................... 21

35

Dessa tal skulle närmast tyda på tvånget att sänka de svenska arbetslönerna

mycket kraftigt för att bringa denna dominerande faktor i produktionskalkylen

i en åtminstone någorlunda rimlig överensstämmelse

med förhållandena hos konkurrenterna. Mycket kunde emellertid icke

stå att vinna på denna väg, och i varje fall vore det uppenbart, att en

lönenedpressning, som kunde bringa ned nivån till jämnhöjd endast med

den högsta utländska, d. v. s. den tyska, läge utom de praktiska möjligheternas

gräns. Vägande sociala synpunkter talade även mot försök i

denna riktning. Under sådana omständigheter stöde icke någon annan

utväg öppen för att åt den svenska industrien bevara och återerövra

någon del av den inhemska marknaden än att öka dess nuvarande tullskydd.

En jämförelse mellan tullsatserna för dekorerade fajans- och porslinsvaror

i Sverige och förenämnda fyra länder gåve vid handen, att de

svenska tullsatserna vore de lägsta med ett enda undantag — den engelska

tullen för dekorerat porslin — samt att differensen i flertalet fall

vore högst avsevärd. I den hårda konkurrensen örn marknaderna följdes

givetvis här såsom eljest inom handeln det minsta motståndets lag,

och följden hade blivit, att de starkt expanderande och på export anlagda

porslinsindustrierna i Tjeckoslovakien, Japan och Finland, understödda

utom av ett lågt löneläge jämväl av exportpremier, valutaförmåner o. d.,

trängt in på vår marknad, där tullmuren vore lägre än på de flesta andra

håll. Då det gällde att i fortsättningen möta detta anlopp och icke tvingas

att ytterligare inskränka driften eller nedskära arbetarnas löner, stöde

ingen annan utväg öppen än en höjning av tullskyddet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Utskottet.

Det förtjänade särskilt understrykas, att syftet med en tullhöjning för

porslin ingalunda vore åvägabringandet av en prisökning för de svenska

produkterna. Den förbättring för vår porslinsindustri, som eftersträvades,

skulle icke vinnas på denna väg, utan såsom en följd av företagens

möjlighet att fullt utnyttja sin produktionsförmåga. Det vore på denna

punkt den utländska konkurrensen framkallat den största skadan, och

det viktigaste vore att bereda förutsättningen för de svenska fabrikerna

att åtminstone få fylla så stor del av den inhemska förbrukningen, som

svarade mot deras iulia kapacitet.

Vid övervägande av frågan, huru de nya tullsatserna lämpligen borde

bestämmas, syntes utgångspunkten böra vara, att en höjning ifrågasättes

endast för de varugrupper, för vilka importen har nämnvärd betydelse,

^. v. s. i främsta rummet äkta porslin för hushållsbruk. Införseln

av fajans för hushållsbruk vore avsevärt mindre omfattande, men då en

tullhöjning endast för det äkta porslinet, medan status quo bevarades för

fajansen, kunde väntas bereda en särskild stimulans för införseln av det

senare varuslaget, syntes vid en tullhöjning fajansen icke kunna lämnas

utanför.

De skäl för en höjning av tullen å fajans- och porslinsvaror, som motionärerna

förebragt, synas utskottet värda beaktande. Av vad motionärerna

anfört — tillika med de vidare uppgifter, som av representanter

för industrien inhämtats — har utskottet kommit till den uppfattningen,

att ett ökat tullskydd för tillverkningen på området skulle

vara ägnat att förhindra ytterligare inskränkning i arbetstillfällena inom

denna industrigren. Då det vidare torde vara möjligt att genom en lämpligt

avvägd tullförhöjning skapa ökade försörjningsmöjligheter inom denna

fabrikation, i vilket sammanhang arbetskostnadernas stora andel i tillverkningskostnaderna

särskilt bör framhållas, skulle ett skydd för den inhemska

marknaden i form av höjd tull å dessa artiklar jämväl i sin mån

främja strävandena att övervinna arbetslösheten. Då utskottet av sålunda

anförda skäl funnit sig böra tillstyrka en åtgärd i föreslagen riktning

beträffande för hushållsbruk avsedda artiklar, har utskottet härvid

tagit fasta på det av motionärerna gjorda uttalandet, att syftet med en

tullhöjning å porslin icke vore åvägabringandet av en prisökning för de

svenska produkterna. Utskottet har sålunda räknat med, att fabrikerna

icke skola höja priset å sina alster, i den mån produktionskostnaderna

icke undergå en påtaglig förskjutning. Därjämte har utskottet, i anslutning

till det ovan återgivna uttalandet av 1933 års bevillningsutskott

rörande vissa med försäljningen av den svenska industriens produkter

förknippade förhållanden, ansett sig böra i detta sammanhang framhålla,

att jämväl enligt utskottets uppfattning anledning synes föreligga för

industrien att ägna uppmärksamhet åt frågan, huruvida icke kostnaderna

för försäljningen och distributionen av varorna må kunna under medverkan

av företrädare för handeln nedbringas och industriens konkurrensförmåga

därigenom stärkas. Genom den åtgärd, som utskottet nedan

föreslår, torde industrien komma att äga bättre förutsättningar att härutinnan

hävda sina intressen gentemot importhandeln.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

7

Av hänsyn till våra handelsförbindelser nied vissa länder har utskottet

icke funnit lämpligt att beträffande fajansvaror förorda någon höjning

av nu gällande tullsatser. Vad porslinsvaror angår synes tullförhöjningen,

likaledes med hänsyn till våra handelspolitiska intressen, böra

stanna vid lägre belopp än i motionen föreslagits. Utskottet har därför

funnit sig böra upptaga ett av kommerskollegium från enahanda utgångspunkter

avgivet förslag örn en tilläggstull av 15 kronor för 100 kilogram

beträffande porslinsvaror för hushållsbruk, hänförliga till tulltaxenumren

693 och 694 (stat.nr 1282 och 1284). Tilläggstullen torde lämpligen

böra fastställas att gälla under en tid av tre år.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande

motionerna I: 54 av herrar Borell och Lindgren samt

11:112 av herr Holmgren, besluta,

att för nedan angivna varuslag skall för en tid av

tre år från och med den dag, som av Kungl. Majit

bestämmes, utöver tull, som stadgas i tulltaxan, utgå

tilläggstull på sätt nedan sägs:

Tull-

taxenr

Statis- tiskt nr

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

ur 693

1282

Fajans- och porslinsvaror, ej

särskilt nämnda:

andra slag:

av äkta porslin:

vita eller enfärgade:

för hushållsbruk... N

15: —

ur 694

1284

två- eller flerfärgade

eller förgyllda, för- silvrade eller på annat

likartat sätt dekore- rade:

för hushållsbruk N

15: —

!;•

Stockholm den 29 maj 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson, Ericson i Oberga,

Jönsson i Slätåker, Åström, Nilsson i Landeryd, Lövgren i Boden, Olsson i

Golvvasta, Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm,

Hjalmarsson, Bengtsson i Örby Bosgård, Larsson i Örbyhus, Werner i Hultsfred,

Johansson i Krogstorp, Brännström och Hagberg i Malmö.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:374 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående lagstiftning till arbetsfredens bevarande m. m. s. 7 i texten