Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn särskild skatt å förmögenhet, m. m., ävensom i ämnet väckta motioner.

1934-06-08 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:69, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn särskild skatt å förmögenhet, m. m., ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

1

Nr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1934 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning örn särskild skatt å förmögenhet,

m. m., ävensom i ämnet väckta motioner.

I en den 23 februari 1934 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 200, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga nedan återgivna förslag till

dels förordning örn särskild skatt å förmögenhet;

dels förordning örn ändring i vissa delar av förordningen örn statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt den 28 september 1928 (nr 373);

dels ock förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

Förslag

till

förordning om särskild skatt å förmögenhet.

Härigenom förordnas som följer:

1 $.

Särskild skatt å förmögenhet skall enligt vad nedan stadgas för år 1934,

på grundval av taxering nämnda år, erläggas till staten av fysisk person,

därest hans enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet vid utgången av det beskattningsår, som

gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret, överstigit

50,000 kronor. I den skattepliktiga förmögenheten inbegripes härvid även

förmögenhet tillhörig den skattskyldiges hemmavarande omyndiga barn,

därest ej jämlikt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

barnet skall taxeras därför.

Skattskyldighet, som nu sagts, åligger jämväl oskift dödsbo, utländsk

juridisk person, som enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

betraktas som utländskt bolag, ävensom i 18 § a) nyssnämnda

förordning omförmäld stiftelse.

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 7 sami. Nr G9.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

2 §.

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning skall utgå i förhållande

till den på nedan angivet sätt bestämda beskattningsbara förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet utgör, såvitt ej nedan annorlunda stadgas,

ett belopp motsvarande den skattskyldiges och i förekommande fall

hans omyndiga barns enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet vid utgången av det beskattningsår,

varom i 1 § förmäles.

Därest för annan skattskyldig än i 18 § a) förordningen örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt omförmäld stiftelse berörda skattepliktiga

förmögenhet överstiger tjugufem gånger det för den skattskyldige för

ifrågavarande beskattningsår enligt angivna förordning fastställda beskattningsbara

beloppet, utgör den beskattningsbara förmögenheten ett

belopp motsvarande tjugufem gånger det beskattningsbara beloppet, dock

minst åttio procent av den skattepliktiga förmögenheten. Fastställes ej

för den skattskyldige något sådant beskattningsbart belopp, utgör den

beskattningsbara förmögenheten ett belopp motsvarande åttio procent av

den skattepliktiga förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet utföres i fulla hundratal kronor, så att

överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

3 $.

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 50,000 kronor men

icke 150,000 kronor: en promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten,

som överstiger 50,000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

150,000 men icke 300,000 kr.: 100 kr. för 150,000 kr. och 2 %o av återstoden

300,000 »

» 500,000 »

: 400 »

» 300,000 »

» 3%0 »

»

500,000 »

» 1,000,000 »

: 1,000 »

» 500,000 »

» 4 %o »

»

1,000,000 kr.

: 3,000 »

» 1,000,000 »

» 5 %o »

»

4 §.

För äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, bedömes

skatteplikt enligt 1 § med hänsyn till båda makarnas sammanlagda

förmögenhet. Den beskattningsbara förmögenheten beräknas för makarna

gemensamt under hänsynstagande vid tillämpning av 2 § tredje

stycket till det för makarna gemensamt fastställda beskattningsbara beloppet.

Skatt beräknas efter den sålunda bestämda beskattningsbara förmögenheten

samt fördelas å makarna efter deras skattepliktiga förmögenheter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

3

Rörande taxering av äkta makar skall i övrigt vad i 19 § förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgas äga motsvarande tilllämpning.

5 §.

1 mom. Den som eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skall, örn eftertaxeringen därtill föranleder, eftertaxeras jämväl till

särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning till behörigt belopp.

2 mom. Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till

ledning vid taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru

uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning,

och har därav föranletts, att han icke blivit taxerad till särskild skatt å

förmögenhet enligt denna förordning eller att han blivit för lågt taxerad

till sådan skatt, utan att dock eftertaxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skall äga rum, skall han eftertaxeras till särskild skatt å

förmögenhet enligt denna förordning att utgå med det belopp, som genom

berörda förfarande unaandragits statsverket. Beträffande dylik eftertaxering

skall vad som är stadgat rörande eftertaxering till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt äga motsvarande tillämpning.

6 §.

Skattskyldig taxeras enligt denna förordning i den kommun, där han

enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall taxeras

till dylik skatt.

7 §.

Har på grund av bestämmelserna i 23 § förordningen örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt befrielse helt eller delvis medgivits från

skattskyldighet till nämnda skatt, skall motsvarande befrielse åtnjutas

jämväl i fråga örn särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

8 §.

Där oskift dödsbo jämlikt 24 § förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt svarar för dylik skatt allenast med tillgångarna i boet

eller delägare i skiftat dödsbo allenast för vad av skatten å hans lott belöper

och allenast med sin lott i boet, skall motsvarande gälla i fråga örn

särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

9 §.

1 mom. Därest i anledning av överenskommelse eller beslut, varom förmäles

i 29 eller 30 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

befrielse från skattskyldighet till nämnda skatt helt eller delvis

skall åtnjutas, skall detta föranleda motsvarande befrielse från skattskyldighet

enligt denna förordning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

1 fall, varom i 29 § 2 mom. och 30 § förordningen, örn statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt förmäles, må Konungen förklara, att särskild skatt

å förmögenhet enligt denna förordning skall för skattskyldig fastställas

till högre belopp än gällande bestämmelser eljest skulle föranleda, dock

att skatten ej må komma att uppgå till större del, procentuellt beräknad,

av den på grundval av överenskommelsen eller beslutet fastställda beskattningsbara

förmögenheten, än skatten skulle utgjort av den beskattningsbara

förmögenhet, som skulle hava fastställts, örn hänsyn ej tagits

till överenskommelsen eller beslutet.

2 mom. Vad i 32 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgas örn rätt för Konungen att till undvikande av eller lindring

i dubbelbeskattning förordna örn efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt

skall äga motsvarande tillämpning beträffande särskild skatt

å förmögenhet enligt denna förordning.

10 §.

1 mom. Taxeringsförordningens bestämmelser örn taxering till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

med avseende å taxering till särskild skatt å förmögenhet enligt

denna förordning, under iakttagande av vad nedan i denna paragraf finnes

stadgat.

2 mom. För varje taxeringsdistrikt eller, örn distrikt består av mer än

en kommun, för varje kommun skall föras längd rörande taxering till särskild

skatt å förmögenhet enligt denna förordning. Av taxeringsnämnd

beslutad taxering till dylik skatt införes i längden med angivande av den

skattskyldiges namn och beloppet av beskattningsbar förmögenhet. Körande

dylik längd skall vad i taxeringsförordningen i fråga örn inkomstlängd

finnes stadgat i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

dock att längd för taxering till särskild skatt å förmögenhet ej skall offentligen

framläggas inom vederbörande kommun.

Har särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning av taxeringsnämnd

påförts person, som icke avgivit deklaration eller uppgift till ledning

för taxeringen och som därtill icke anmanats, skall taxeringsnämndens

ordförande ofördröjligen i rekommenderat brev med allmänna posten

tillsända den skattskyldige underrättelse härom.

Av prövningsnämnd skall för taxering till särskild skatt å förmögenhet

enligt denna förordning föras särskild ändringslängd. Dylik längd föres

av den mellankommunala prövningsnämnden särskilt för varje län. Vid

motsvarande tillämpning av föreskrifterna i 98, 99, 105 och 106 §§ taxeringsförordningen

skall vad som hänför sig till ändringslängd avse ändringslängd

rörande taxering till särskild skatt å förmögenhet enligt denna

förordning, dock att sistnämnda längd ej skall offentligen framläggas

inom vederbörande kommun.

3 mom. Vad i 2 mom. finnes stadgat skall icke äga tillämpning beträf
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

famie skattskyldig, som skall taxeras till särskild skatt å förmögenhet enligt

denna förordning i Stockholm. Vid taxering av dylik skattskyldig

skall i inkomstlängden införas uppgift örn den till särskild skatt å förmögenhet

enligt denna förordning beskattningsbara förmögenheten.

4 mom. Rätt att anföra besvär över taxering enligt denna förordning

skall ej tillkomma kommun.

Rätt att anföra besvär enligt 123 § 2 mom. taxeringsförordningen skall

tillkomma jämväl den som taxerats till särskild skatt å förmögenhet enligt

denna förordning, ehuru han enligt 1 § ej är skyldig utgöra sådan skatt.

Därest efter anförda besvär eller eljest taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt ändras eller bliver någon påförd, skall samtidigt vidtagas

den ändring i taxeringen till särskild skatt å förmögenhet enligt

denna förordning, som därav må föranledas.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 141 § 1 mom. samt 143 § 1 och 2

mom. taxeringsförordningen skall såsom inkomst- och förmögenhetsskatt

räknas jämväl särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

11 *.

För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter utfärdas

av Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt den 28 september 1928 (nr 373).

Härigenom förordnas, att 13, 18 och 24 §§ förordningen örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt den 28 september 1928 skola, 18 § i nedan

angiven del, erhålla följande ändrade lydelse, samt att i anvisningarna

till nämnda förordning skall införas en anvisning till 13 § av nedan angivna

lydelse:

13 §.

I fråga örn skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet likställas med

ägare:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

a) den som innehar fast eller lös egendom med fideikommissrätt;

b) innehavare av fastighet med stadgad åborätt; innehavare av så kallad

ofri tomt i stad och den som eljest innehar fastighet med ständig eller

ärftlig besittningsrätt; innehavare av skogsområde, som blivit av staten

upplåtet till bergshanteringens understöd;

c) efterlevande make, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen

av förmögenhet, tillhörande den först avlidne makens kvarlåtenskap;

d) annan, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet,

vartill äganderätten tillagts någon hans avkomling, adoptivbarn

eller adoptivbarns avkomling;

e) den som i enlighet med stiftelses ändamål att tillgodose viss familjs

eller vissa familjers ekonomiska intressen under sin livstid äger åtnjuta

avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillkommer stiftelsen;

f) så ock eljest den som äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet, vartill

äganderätten tillkommer annan, därest sådant förhållande föreligger,

att han finnes i avseende, varom nu är fråga, skäligen böra betraktas såsom

förmögenhetens ägare.

Föreskrifterna i e) och f) här ovan må dock ej föranleda till att förmögenheten

beräknas högre än till tjugufem gånger det belopp, som avkastningen

av förmögenheten utgjort under nästföregående beskattningsår.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §.

Inkomst- och förmögenhetsskatt utgår med viss i särskild ordning bestämd

procent av ett för den skattskyldige fastställt grundbelopp, som

uträknas enligt nedan angivna grunder.

a) För fysiska personer, oskifta dödsbon, svenska ekonomiska föreningar

och utländska bolag ävensom för stiftelser, som enligt de för desamma

gällande stadgar hava till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs,

vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen, utgör

grundbeloppet:

för den---tre procent av det beskattningsbara beloppet.

(Se vidare anvisningarna.)

24 §.

För inkomst- och förmögenhetsskatt, som påförts avliden person eller,

såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift

dödsbo efter honom, svare dödsboet ej med mera än tillgångarna i boet.

Är boet skiftat, svare bodelägare icke för mera än vad av skatten å hans

lott belöper och icke i något fall med mera, än hans lott i boet utgör.

Lag samma vare örn inkomst- och förmögenhetsskatt, som på grund av

eftertaxering påförts i stället för avliden person hans dödsbo.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

7

Anvisningar

till 13 §.

Förhållande som avses i 13 § f) kan tänkas föreligga, då det är sannolikt

att förmögenheten eller dess värde och rätten till avkastningen därav

komma att i framtiden åter förenas hos den som har rätt till avkastningen

eller denne närstående person. Den omständigheten, att äganderätten

skilts från rätten till avkastningen, kan i dylikt fall vara att betrakta

mera som en, exempelvis för att vinna lättnad i beskattning, tillämpad

yttre form än som en anordning åsyftande att åstadkomma en verklig

överflyttning av de förmåner, innehavet av förmögenheten kan anses

medföra.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling;

dock skall 13 § i sin nya lydelse jämte anvisningen till densamma

tillämpas först i avseende å 1935 års taxering.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 84 § 2 morn., 86 och 90 §§ samt 123 § 2 mom. i

taxeringsförordningen den 28 september 1928 skola i nedan angivna delar

erhålla följande ändrade lydelse:

84 §.

2 mom. Varje år---honom åsättas.

Så snart---omförmälda taxeringsnämnd.

Har taxeringsnämnd i fråga örn skattskyldighet för förmögenhet med

ägare likställt den som åtnjuter avkastningen av förmögenhet, vartill

äganderätten tillkommer stiftelse, skall, där stiftelsen skall taxeras till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt av annan taxeringsnämnd, underrättelse

örn berörda taxeringsåtgärd ofördröjligen avlåtas till sist omförmälda

taxeringsnämnd.

86 $.

För varje---i 77 § 2 mom.

De beslutade---skattskyldiges namn.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

I inkomstlängden---beskattningsbar inkomst;

dels i avseende å statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

såvitt angår fysisk person och oskift dödsbo, taxerat belopp, beloppet av

medgivna ortsavdrag och beskattningsbart belopp;

såvitt angår svenskt aktiebolag och svenskt solidariskt bankbolag, bolagets

kapital, belopp, för vilket jämlikt 7 § g) förordningen örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt skatteplikt ej föreligger, beskattningsbart

belopp, skatteproeent därå och skattens grundbelopp, samt,

såvitt angår annan juridisk person än oskift dödsbo, svenskt aktiebolag

och svenskt solidariskt bankbolag, taxerat belopp och beskattningsbart belopp

ävensom enligt vilken av de i 18 § förordningen örn statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt angivna punkter grundbeloppet för dylik skatt

skall beräknas;

dels i avseende å kommunal progressivskatt---taxeringslängden

införas.

Närmare föreskrifter — — — Kungl. Maj:t.

Taxeringslängderna underskrivas---och ledamöter.

90 §.

1 morn. Har taxeringsnämnden---till denne.

2 mom. Har självdeklaration---därtill anmanats.

3 mom. Skall i fråga örn stiftelse grundbelopp för statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt beräknas enligt 18 § a) förordningen örn dylik skatt,

åligger det taxeringsnämndens ordförande att ofördröjligen i rekommenderat

brev med allmänna posten tillsända stiftelsen underrättelse därom.

i mom. Underrättelse, som ovan i denna paragraf omförmäles, skall innefatta

upplysning örn vad den som icke åtnöjes med taxeringsnämndens

beslut har att iakttaga vid anförande av besvär över beslutet.

123 §.

2 mom. Den som---hos kammarrätten.

Skall i fråga örn stiftelse, för vilken uti stadgad ordning avlämnats behörig

självdeklaration och för vilkens vidkommande ej sådan underlåtenhet

förekommit, som enligt 39 § 1 mom. andra punkten föranleder förlust

av talan, grundbelopp för statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beräknas

enligt 18 § a) förordningen örn dylik skatt, skall besvärsrätt, som nyss sagts,

såvitt angår denna taxeringsåtgärd tillkomma stiftelsen för det fall att

stiftelsen ej erhållit föreskriven underrättelse rörande taxeringsåtgärden

före den 15 juni, därest beslutet fattats av taxeringsnämnd i något av

länen, men före den 10 juli, därest heslutet fattats av taxeringsnämnd i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69. 9

Stockholm, och före den 1 december, därest beslutet fattats av prövningsnämnd.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Beträffande vad föredragande departementschefen inför Kungl. Majit

anfört till motivering för förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Till utskottets behandling har jämväl överlämnats en i anledning av

propositionen väckt motion nr 319 i första kammaren av herr Bissmark,

i vilken hemställts, »att Kungl. Majits förevarande proposition måtte avslås».

Till behandling i samband med föreliggande proposition har utskottet

upptagit två till bevillningsutskottet hänvisade, inom motionstiden vid

riksdagens början väckta likalydande motioner nr 230 i första kammaren

av herr Bissmark och nr 428 i andra kammaren av herr Hingård, i vilka

hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i kungl, förordningen

den 28 september 1928 örn inkomst- och förmögenhetsbeskattning,

att för fideikommissrätt värdet skall beräknas, såsom örn den fideikommitterade

egendomen tillfallit fideikommissinnehavaren med nyttjanderätt».

Tillika haAm motionärerna hemställt, att bevillningsutskottet måtte utforma

erforderlig författningsbestämmelse i ämnet.

Beträffande motiveringen för de av motionärerna framställda yrkandena

får utskottet hänvisa till motionerna.

I årets statsverksproposition har bland inkomsterna för nästkommande

budgetår upptagits särskild skatt å förmögenhet med ett belopp av 12

miljoner kronor. Vid anmälan inför Kungl. Majit av berörda ärende hänvisade

chefen för finansdepartementet till ett inom nämnda departement

utarbetat förslag till förordning örn särskild skatt å förmögenhet. I samband

med upprättandet av nämnda förslag utarbetades inom finansdepartementet

förslag till vissa med den särskilda förmögenhetsbeskattningen

sammanhängande ändringar i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

och i taxeringsförordningen.

Enligt propositionen skall särskild skatt å förmögenhet erläggas av fysiska

personer samt vissa juridiska personer. Beskattningen skall dock

endast drabba förmögenhet, som överstiger 50,000 kronor. I den skatteplik
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

tiga förmögenheten skall i anslutning till vad som i motsvarande hänseende

gäller vid den nuvarande förmögenhetsbeskattningen, inbegripas

även förmögenhet tillhörig den skattskyldigas hemmavarande omyndiga

barn, därest ej jämlikt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

barnet skall taxeras därför. Då det till inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara beloppet är lågt i förhållande till förmögenheten,

skall i skattelindringssyfte vid beräkning av den beskattningsbara förmögenheten

tillämpas viss reduktionsregel. Skatten skall uttagas efter en

progressiv skala, enligt vilken skattesatsen stiger från 1 promille för den

del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 50,000 kronor

men icke 150,000 kronor till 5 promille för den del av den beskattningsbara

förmögenheten, som överstiger 1,000,000 kronor.

I fråga örn de allmänna synpunkter, som borde läggas å en förmögenhetsbeskattning

har chefen för finansdepartementet anfört i huvudsak

följande:

Rörande de skäl, som föranlett mig att föreslå att ifrågavarande belopp

örn 12 miljoner kronor uttages genom beskattning av ägare av förmögenhet,

får jag hänvisa till vad jag därom i finansplanen anfört. Ur olika synpunkter

har det sålunda icke synts lämpligt att uttaga beloppet genom

ökning av utdebiteringsprocenten för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

eller genom skärpning av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten.

Den ifrågasatta förmögenhetsbeskattningen kan såsom av

förslaget närmare framgår knappast anses vara av mera betungande art,

och jag saknar därför anledning att i detta sammanhang upptaga diskussionen

örn en mera betydande förmögenhetsbeskattnings inverkan på nationalförmögenheten

liksom att uppehålla mig vid de betänkligheter i

andra hänseenden, som i fråga örn en högre årligen återkommande förmögenhetsskatt

kunnat äga större betydelse.

Vid övervägande av lämpligaste formen att hos ägare av förmögenhet

uttaga det avsedda beloppet har ansetts böra undersökas möjligheten av

att lägga skatten icke på själva förmögenheten utan på förmögenhetens

avkastning. Av utredningen framgår, att starka skäl tala emot att anlita

den nu berörda utvägen. Framhållas må särskilt, att en allmän beskattning

av förmögenhetsavkastningen icke låter sig anordna på grundval av

de innevarande år avgivna deklarationerna.

Givetvis har jag även haft under omprövning, huruvida den ifrågavarande

skärpningen av förmögenhetsbeskattningen kunde anordnas inom

ramen för den nuvarande statliga inkomst- och förmögenhetsskatten. Förmögenhetsbeskattningen

är i vårt land utformad som ett komplement till

inkomstbeskattningen på det sätt, att till dea enligt förordningen örn statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten, d. v. s. den behållna

inkomsten av olika förvärvskällor efter avräknande av s. k. allmänna

avdrag, lägges en sextiondedel av förmögenheten. Sedan från det

härigenom uppkomna taxerade beloppet skett s. k. ortsavdrag, erhålles det

beskattningsbara beloppet, i förhållande vartill följande skatter beräknas,

nämligen statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt,

kommunal progressivskatt och utjämningsskatt. Huvudskälet

till denna för Sverige säregna anordning av förmögenlietsbeskatt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

ningen är, enligt vad som framgår av förarbetena till 1910 års skatteförfattningar,

att härigenom vinnes, att skatten å förmögenhet blir beroende

ej allenast av förmögenhetens utan även av den taxerade årsinkomstens

storlek. En och samma förmögenhet kan sålunda alltefter inkomstens

storlek bliva underkastad en mycket olika belastning.

Den sammankoppling av förmögenhet och inkomst, som sålunda enligt

uu gällande anordning av förmögenhetsbeskattningen äger rum, är

betingad av den ifrågavarande beskattningens egenskap att utgöra ett

varaktigt led i skattesystemet. Annorlunda ställer sig spörsmålet örn

i''elationen mellan förmögenhet och inkomst när fråga är örn en beskattning,

som avser att täcka ett tillfälligt behov. Att göra en sådan beskattning

i högre eller mindre grad beroende av en tillfällig osedvanligt

hög eller låg inkomst för förmögenhetens ägare synes icke böra

ifrågakomma. Av skäl som närmare utvecklas i den till grund för författningsförslagen

liggande promemorian, bör likväl viss jämkning i beskattningen

vidtagas i de fall där inkomsten måste anses låg i förhållande

till förmögenheten, varjämte viss hänsyn bör tagas till omfattningen

av försörjningsplikten. Till frågan örn huru denna anknytning till inkomst

och försörjningsplikt lämpligen bör anordnas återkommer jag i

det följande.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag att den ifrågasatta

skatten å förmögenhet ej lämpligen kan gestaltas annorlunda än som en

från den övriga beskattningen fristående förmögenhetsskatt. Enligt vad

som torde framgå av det redan nämnda ligger det icke något oegentligt

i att skatt å förmögenhet tillfälligt kommer att uttagas efter två olika

metoder. Tvärtom synes det riktiga vara att anordna den tillfälliga

skatten efter en särskild, just för en sådan skatt lämpad metod. Det

synes angeläget att betona, att anordnandet av en fristående skatt å

förmögenhet — en i utlandet vanlig form för förmögenhetsbeskattning

— icke innebär något avsteg från skatteförmågeprincipen. Av nämnda

princip följer nämligen ej, att varje särskild skatteform skall taga hänsyn

till alla de faktorer, som anses konstituera skatteförmåga, utan allenast,

att skattesystemet som ett helt betraktat skall vara utformat efter

de skattedragandes förmåga.

I fråga örn skattskyldighet föreligger enligt förslaget den olikheten

mellan skattskyldighet för förmögenhet enligt förordningen örn statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt och skattskyldighet till särskild skatt å

förmögenhet, att sistnämnda skatt i huvudsak ej avser inländska juridiska

personer. S. k. familjestiftelser, sådana desamma definieras i förslaget

till förordning örn ändring i vissa delar av statsskatteförordningen,

hava emellertid ansetts böra omfattas av den särskilda förmögenhetsskatten.

I fråga örn vad som skall förstås med skattepliktig

förmögenhet har anknytning helt skett till motsvarande begrepp vid den

statliga inkomst -och förmögenhetsskatten.

I detta spörsmål har föredragande departementschefen anfört följande:

Enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall

i fråga örn skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet den som innehar

fast eller lös egendom med fideikommissrätt likställas med ägare,

en bestämmelse, som, i vad den avser fideikommissrätt till fast egendom,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

gällt sedan tillkomsten av nuvarande förmögenhetsbeskattning. Det synes

icke påkallat att i anledning av en tillfällig skärpning av skatten å

förmögenhet införa en annan regel för den ordinarie förmögenhetsbeskattningens

del, även örn man därigenom kunde ernå att för den tillfälliga

beskattningens del skatten å fideikommiss mildrades. Jag anser

det ej heller befogat, att helt undantaga fideikommissen från den särskilda

förmögenhetsskatten, enär ju en fideikommissrätt kail representera

en förmån av betydande ekonomiskt värde. Mera fog kunde finnas

för att för den särskilda skattens vidkommande upptaga fideikommissrätt

till ett lägre värde än det, vartill den enligt statsskatteförordningens

regler skall uppskattas. En dylik för fideikommissinnehavaren förmånligare

beräkningsgrund infördes föregående år vid arvsbeskattningen genom

regeln att vid nämnda beskattning fideikommissrätt skall betraktas

såsom nyttjanderätt. Tillräckliga skäl synas emellertid icke förefinnas

för att vid den särskilda förmögenhetsbeskattningen avvika från den

ståndpunkt, statsskatteförordningen intager rörande värdering av fideikommiss.

En väsentlig olikhet rörande belastningens storlek föreligger

ju mellan denna skatt och arvsskatten. Att beakta i förevarande avseende

är bland annat den omständigheten, att skatteunderlaget för den

särskilda förmögenhetsskatten avses skola undergå reducering för fall

att inkomsten är låg, något som särskilt torde få betydelse i fråga örn

mindre räntabla jordbruk. Förbises må ej heller, att örn man läte värdet

av fideikommissrätt beräknas med motsvarande tillämpning av statsskatteförordningens

regler rörande uppskattning av nyttjanderätts

värde, rena tillfälligheter kunde komma att spela stor roll, enär i så fall

fideikommissrättens värde skulle uppskattas till kapitaliserade värdet

av avkastningen under beskattningsåret.

Enligt förslaget skall till grund för beräkning av den särskilda skatten

å förmögenhet läggas den s. k. beskattningsbara förmögenheten. Den

beskattningsbara förmögenheten motsvaras i regel av den skattepliktiga

förmögenheten. Överstiger emellertid i fråga örn annan skattskyldig än

s. k. familjestiftelse den skattepliktiga förmögenheten tjugufem gånger

det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet,

utgör den beskattningsbara förmögenheten tjugufem gånger det beskattningsbara

beloppet, dock minst åttio procent av den skattepliktiga

förmögenheten. Fastställes ej för den skattskyldige något sådant beskattningsbart

belopp, utgör den beskattningsbara förmögenheten ett belopp

motsvarande åttio procent av den skattepliktiga förmögenheten.

Skatten utgår i förhållande till den beskattningsbara förmögenheten

efter en progressiv skala, anordnad som skiktskala. Skalan hänför sig

till beskattningsbar förmögenhet överstigande 50,000 kronor.

I denna fråga har departementschefen anfört följande:

Med hänsyn till det starka inflytande, som inkomsten utövar enligt

gällande metod för förmögenhetens beskattning, synes det, såsom jag förut

utvecklat, ej vara lämpligt att ifrågavarande skatt uttages efter nämnda

metod. Såsom jag tillika framhållit bör likväl skatten ej göras helt

oberoende av inkomsten, utan bör vid en i förhållande till förmögenheten

låg inkomst jämkning i skattebelastningen vidtagas. Jämkningen torde

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69. 13

böra inträda vid en jämförelsevis högre inkomst beträffande smärre förmögenheter

än i fråga örn större sådana. Förutom vid inkomsten synes

även visst avseende böra fästas vid omfattningen av försörjningsplikten.

En jämförelsevis enkel metod att taga hänsyn till såväl inkomstens

storlek som omfattningen av försörjningsplikten, samtidigt som större

lättnad medgives beträffande små förmögenheter än i fråga örn större sådana,

är att anknyta till det för statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

fastställda beskattningsbara beloppet. Att i det beskattningsbara beloppet

ingår viss del av förmögenheten är icke något i förevarande avseende

oegentligt; tvärtom är det just denna omständighet som medför att hänsyn

automatiskt kommer att tagas till förmögenhetens storlek. Den i förevarande

avseende i 2 § upptagna regeln innebär, att reducering inträder,

då det beskattningsbara beloppet understiger 4 procent av förmögenheten.

Vid mycket stora förmögenheter, i fråga örn vilka ortsavdragen

hava relativt liten betydelse, svarar ett beskattningsbart belopp av 4

procent av förmögenheten mot en taxerad inkomst av cirka 2 Vs procent

av förmögenheten; reducering äger alltså icke rum, då den taxerade inkomsten

överstiger den nu angivna. Vid mera måttliga förmögenheter

inträder reduceringen vid en jämförelsevis högre taxerad inkomst. Är

t. ex. förmögenheten 100,000 kronor och ortsavdraget 1,920 kronor (man,

hustru och 2 barn i ortsgrupp III), börjar reduceringen vid en taxerad inkomst

av cirka 5,200 kronor eller cirka 5.2 procent av förmögenheten. Anknöte

man däremot till den taxerade inkomsten eller till det beskattningsbara

beloppet minskat med förmögenhetsdelen, kunde man icke ernå ett

automatiskt hänsynstagande till förmögenhetens storlek. Man vore i stället

hänvisad till att använda olika reduktionsregler för förmögenheter av

olika storlek, något som icke skulle medföra samma enkelhet i tillämpningen

som den av mig föreslagna metoden.

Vid bedömande av reduktionsregelns verkan måste fasthållas, att siffran

80 procent icke hänför sig till minskningen av förmögenhetsskatten

utan avser beräkningen av den beskattningsbara förmögenheten. Skatten

kommer nämligen att minskas procentuellt mera än den beskattningsbara

förmögenheten, dels på grund av skatteskalans progressivitet,

dels med hänsyn till att skatt utgår blott å den del av den beskattningsbara

förmögenheten som överstiger 50,000 kronor. I vissa fall, nämligen

i fråga örn förmögenheter närmast över 50,000 kronor, kan reduktionsregeln

medföra full skattefrihet.

Enligt förslaget skall taxeringen till den särskilda skatten å förmögenhet

ske i samma ordning som taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Taxeringen till den nya förmögenhetsskatten skall alltså i

första hand verkställas av taxeringsnämnderna. Förslaget upptar bestämmelse

örn att i inkomstlängden skall vid taxeringen införas uppgift örn

den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara förmögenheten.

I fråga örn taxeringens anordnande har departementschefen anfört i

huvudsak följande;

Då fastställandet av den beskattningsbara förmögenheten förutsätter

genomgång av deklarationerna och bedömande av de i desamma förekommande

förmögenhetsuppgifterna, måste nämnda fastställande ske genom

taxering och kan ej ordnas såsom en debiteringsfråga. Det enklaste sy
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

nes vara att låta denna taxering verkställas av taxeringsnämnderna under

deras ordinarie sammanträdestid, vilket jämväl ur kostnadssynpunkt

torde ställa sig fördelaktigast. Anmärkas kan, att i flertalet taxeringsdistrikt

å landsbygden blott ett fåtal personer torde komma i fråga för

taxering till särskild skatt å förmögenhet. Rörande Stockholm föreligger

det särskilda förhållandet att, örn taxeringen överlåtes till prövningsnämnden,

dubbla debetsedlar måste utfärdas, med därav följande ej obetydliga

omgång vid uppbörden. Debetsedlarna i Stockholm utfärdas nämligen

i regel på grundval av taxeringsnämndernas beslut.

Rörande det i det remitterade författningsutkastet föreslagna taxeringsförfarandet

hava i av hörda myndigheter avgivna yttranden anförts betänkligheter

därutinnan, att enligt nämnda förfarande förmögenheternas

storlek komme att i vissa fall framgå av offentliga handlingar. Givet är

att ett offentliggörande av förmögenhetssiffrorna ur vissa synpunkter synes

mindre tilltalande, även örn fråga är örn ett begränsat antal skattskyldiga.

Betydelsen av ett dylikt offentliggörande torde dock ej böra överdrivas.

I jämförelse med de starka skäl som tala för att anordna den

föreslagna förmögenhetsbeskattningen i den fristående skattens form,

måste förevarande spörsmål tillerkännas underordnad vikt.

De i de avgivna yttrandena förekommande uttalandena hava emellertid

föranlett mig att föreslå, att taxeringen till särskild skatt å förmögenhet

icke skall införas i inkomstlängden utan i en särskild för dylik

taxering avsedd längd, vilken icke såsom inkomstlängden skall offentligen

framläggas i vederbörande kommun. Det förefinnes nämligen icke

något egentligt behov att offentliggöra taxeringarna till den särskilda

skatten genom längdernas offentliga framläggande i kommunen. Jämväl

med hänsyn till det hårt belastade utrymmet i inkomstlängden — i

det remitterade förslaget torde hava avsetts att angiva den beskattningsbara

förmögenheten i anmärkningskoiumnen — synes fördelaktigt att

införa taxeringen i en särskild längd. På samma sätt synas av prövuingsnämnd

vidtagna ändringar i taxeringen till ifrågavarande skatt

böra införas i en särskild ändringslängd, vilken ej heller skall offentligen

framläggas i kommunen. I den särskilda längden torde böra införas

den skattskyldiges namn ävensom den beskattningsbara förmögenheten.

Att låta taxeringsnämnden införa i stället för den beskattningsbara

förmögenheten det uträknade skattebeloppet blir ej av större betydelse

i fråga örn sekretessens bevarande. Då de i den särskilda längden

förekommande uppgifterna ej kunna betraktas såsom till ledning för

taxering avlämnade uppgifter, torde tryckfrihetsförordningens bestämmelser

icke lägga hinder i vägen för att de offentliggöras. Frågan i vad

mån i deklarationerna förekommande uppgifter få införas i taxeringslängd

behandlas naturligen icke på något som helst sätt av tryckfrihetsförordningen

utan avgöres i taxeringsförfattningarna.

Förslagen till ändringar i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

och i taxeringsförordningen hänföra sig i huvudsak till beskattningen

av s. k. familjestiftelser och beskattningen av förmögenhet,

varav annan än ägaren åtnjuter avkastningen.

S. k. familjestiftelser äro enligt gällande regler att i beskattningsavseende

behandla som övriga stiftelser. Grundbeloppet för den statliga inkomst-

och förmögenhetsskatten utgör alltså 3 procent av det beskattnings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69. 15

bara beloppet, d. v. s. statsskatten är för ifrågavarande stiftelser proportionell.

Liksom andra stiftelser åtnjuta de s. k. familjestiftelserna frihet

från kommunal progressivskatt och utjämningsskatt. Enligt de föreslagna

ändringarna i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skulle

emellertid nu berörda stiftelser bliva skyldiga att erlägga dylik skatt efter

den för fysiska personer gällande progressiva skatteskalan ävensom kommunal

progressivskatt och utjämningsskatt. Omläggningen i beskattningen

hänför sig enligt författningstexten till stiftelser, vilka enligt för desamma

gällande stadgar hava till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss

familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

I fråga örn beskattningen av förmögenhet, varav annan åtnjuter avkastningen,

har i förslaget till ändringar i förordningen örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt föreslagits viss komplettering av i berörda

avseende gällande bestämmelser. Enligt detta förslag skall sålunda

i 13 § nämnda förordning införas stadgande, att i fråga örn skyldighet

att erlägga skatt för förmögenhet med ägare likställes den som i enlighet

med stiftelses ändamål att tillgodose viss familjs eller vissa familjers ekonomiska

intressen under sin livstid äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet,

vartill äganderätten tillkommer stiftelsen. Tillika har föreslagits att, då så

ej redan följer av bestämmelserna i övrigt i berörda författningsrum, med

ägare skall likställas den som äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet,

vartill äganderätten tillkommer annan, därest sådant förhållande föreligger,

att han finnes i avseende, varom nu är fråga, skäligen böra betraktas

såsom förmögenhetens ägare. I en anvisning till 13 § har utvecklats den

närmare innebörden av sistnämnda bestämmelse. I de nytillkomna fallen

i 13 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt får enligt

utkastet förmögenhet aldrig beräknas högre än till tjugufem gånger

det belopp, som avkastningen av förmögenheten utgjort under nästföregående

beskattningsår.

Bestämmelserna örn skyldighet för familjestiftelse att erlägga statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt efter progressiv skala ävensom kommunal

progressivskatt och utjämningsskatt hava föreslagits skola träda i tillämpning

redan vid 1934 års taxering. De ifrågasatta ändringarna rörande beskattning

av förmögenhet, varav annan åtnjuter avkastningen, hava avsetts

skola tillämpas först vid 1935 års taxering.

Beträffande verkningarna av den föreslagna särskilda förmögenhetsskatten

hava på initiativ av utskottet vissa utredningar verkställts. Sålunda

har efter hemställan av utskottet på uppdrag av Kungl. Majit kammarrättsrådet

Carl W. U. Kuylenstierna verkställt undersökning i sådant hänseende

beträffande vissa skattskyldiga i Östergötlands län på grundval

av 1933 års deklarationer. Beträffande resultatet av denna undersökning

hänvisas till Bilaga I vid detta betänkande. Inom utskottet har en

sådan undersökning ägt rum i fråga örn vissa skattskyldiga i Stockholms

s. 16 Kontrollera mot PDF

XJtskottet.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

stad samt i Södermanlands och Örebro län, grundad på 1934 års deklarationer.

Beträffande resultatet av denna undersökning, i vad avser skattskyldiga

i Stockholms stad, hänvisas till Bilaga 11 vid detta betänkande.

Vidare har inom utskottet utarbetats en jämförande uppställning, utvisande

sammanlagda skattetrycket å olika beskattningsbara belopp dels

vid en förhöjning av skatteprocenten å grundbeloppet med 10 enheter till

175 procent, utjämningsskattens grundbelopp beräknat enligt årets riksdags

beslut till ~h av kommunala progressivskattens grundbelopp och extra

inkomst- och förmögenhetsskatten förhöjd med 50 procent av den år 1933

utgående, dels ock de progressiva skatterna upptagna till de vid 1933 års

taxering utgående beloppen. I uppställningen hava påförda kommunalutskylder

uppskattats till 10 procent av en beräknad beskattningsbar inkomst,

som med 1,000 kronor överstiger det till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade beloppet. Nämnda uppställning har såsom Bilaga lil fogats

vid detta betänkande.

Mot förslaget till särskild förmögenhetsskatt hava från i ärendet hörda

myndigheter framförts vissa betänkligheter. Av de på utskottets initiativ

verkställda undersökningarna torde framgå, att denna kritik icke saknat

fog. Såsom departementschefen uttalat är emellertid här fråga örn

en beskattning av allenast tillfällig natur, betingad av det nuvarande

statsfinansiella läget. Med avseende härå och då andra mera lämpliga

utvägar att ernå balans i budgeten icke i nuvarande läge kunnat anvisas,

har utskottet ansett sig böra i princip biträda de med propositionen framlagda

förslagen.

Ehuru den föreslagna beskattningen endast torde komma att bliva av

tillfällig natur, har utskottet likväl ansett sig böra föreslå en ändring i

syfte att mildra verkningarna av densamma i de fall, där beskattningen

kan antagas medföra vissa svårigheter att anskaffa medel för skattens

erläggande samt i sådant hänseende föreslagit, att den s. k. reduktionsspärren

sänkes från 80 till 50 procent av förmögenhetens storlek. Härigenom

bör en icke obetydlig lättnad kunna vinnas för sådana skattskyldiga, ej

minst ett stort antal jordbrukare, vilka åtnjutit en i förhållande till förmögenhetens

storlek låg inkomst. Ur statsfinansiell synpunkt torde ett

medgivande av denna lättnad icke innebära någon mera betydande uppoffring.

I de likalydande motionerna I: 230 och II: 428 har hemställts örn sådan

ändring i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, att värdet

av fideikommissrätt skall beräknas såsom örn den fideikommitterade

egendomen tillfallit innehavaren med nyttjanderätt. Ett bifall till detta

yrkande skulle, därest nu gällande bestämmelse i 10 § nämnda förordning

rörande beräkning av kapitalvärdet av vissa rättigheter bibehölles oförändrad,

innebära att fideikommissegendomens värde årligen komme att växla

med hänsyn till storleken av avkastningen under beskattningsåret och till

innehavarens ålder samt för sådana år, då ingen avkastning erhållits, icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

17

upptagas till något värde. Härtill kommer att enligt 13 § innehavaren

i fråga örn skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt i åtskilliga andra

fall likställts med ägare och att ett bifall till motionerna sålunda skulle i

viss mån innebära ett avsteg från en hävdvunnen princip. På grund

härav och då det i motionerna berörda spörsmålet icke bör lösas fristående

utan behandlas i ett större sammanhang, har utskottet icke ansett

sig kunna tillstyrka bifall till dessa motioner.

Utskottet har likväl i samband härmed velat uttala, att de svårigheter,

som kunna uppkomma för fideikommissinnehavare att erlägga den särskilda

förmögenhetsskatten, även örn reduktionsspärren sänkes på av utskottet

föreslaget sätt, synts förtjäna beaktande. Utskottet har därför

velat framhålla önskvärdheten av, att Kungl. Majit ägnar denna fråga

uppmärksamhet samt, i den mån skäl därtill föreligga, såvitt möjligt vidtar

sådana anordningar, som för dessa innehavare underlätta skattens

erläggande.

Då taxeringsnämndernas arbeten annorstädes än i Stockholms stad numera

avslutats, torde taxeringen av den särskilda skatten böra anförtros

prövningsnämnderna. Vidkommande Stockholms stad har av lämplighetsskäl

arbetet där ansetts böra utföras av taxeringsnämnderna, vilkas

arbete för denna taxering skall få fortgå till den 30 juni. Härav

föranledda ändringar i 10 § förslaget till förordning örn särskild förmögenhetsskatt

hava utarbetats inom utskottet, i sammanhang varmed ett

tillägg införts till slutbestämmelsen till förordningen örn ändring i taxeringsförordningen.

De av utskottet föreslagna ändringarna i sistnämnda

paragraf innebära i huvudsak, att det förberedande arbetet för taxering

till särskild förmögenhetsskatt i länen skall handhavas under överinseende

av landskamreraren. Deklarationer och andra uppgifter skola granskas å

landskontoret, och i den mån taxeringsnämndens ordförande icke redan lämnat

upplysning örn vilka skattskyldiga, som taxerats för en förmögenhet av

minst 50,000 kronor, bör ordföranden eller kronoombudet i taxeringsnämnden

beredas tillfälle att granska upprättad förteckning å de skattskyldiga i

och för komplettering av densamma. De skattskyldiga uppföras i en

längd, som skall föreligga färdig senast den 1 september. Envar i längden

uppförd skattskyldig skall erhålla underrättelse örn förslaget i vad

det angår honom. Härigenom beredas de skattskyldiga tillfälle att hos

prövningsnämnden framställa de erinringar de kunna hava mot förslaget.

Längden skall fogas såsom bilaga till prövningsnämndens protokoll

och utgöra en del därav. Underrättelse rörande taxering örn särskild förmögenhetsskatt

skall endast tillställas sådan skattskyldig, vilkens självdeklaration

icke blivit följd med avseende å förmögenheten.

Taxering i och för den särskilda förmögenhetsskatten torde komma att

medföra vissa kostnader, som böra ersättas av anslaget för kostnader för

årlig taxering.

Slutligen har en redaktionell ändring föreslagits i 1 § förordningen örn

särskild förmögenhetsskatt.

Bihang till riksdagens protokoll 19.H. 7 sami. Nr 69

O

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Marits proposition nr 200 icke kunnat oförändrad bifallas

samt med avslag å motionen I: 319 av herr Bissmark

ävensom de likalydande motionerna I: 230 av

herr Bissmark och II: 428 av herr Hingård, antaga

1) ovan införda förslag till förordning örn särskild

skatt å förmögenhet med de ändringar, att 1, 2, 10 och

11 §§ erhålla följande lydelse:

1 §.

Särskild skatt å förmögenhet skall enligt vad nedan

stadgas för år 1934, på grundval av taxering nämnda

år, erläggas till staten av fysisk person, därest hans

enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet vid utgången av

det beskattningsår, som gått till ända närmast före

den 1 mars 1934, överstigit 50,000 kronor. I den skattepliktiga

förmögenheten inbegripes härvid även förmögenhet

tillhörig den skattskyldiges hemmavarande

omyndiga barn, därest ej jämlikt förordningen örn

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt barnet skall

taxeras därför.

Skattskyldighet, som nu sagts, åligger jämväl oskift

dödsbo, utländsk juridisk person, som enligt förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt betraktas

som utländskt bolag, ävensom i 18 § a) nyssnämnda

förordning omförmäld stiftelse.

2 §.

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning

skall utgå i förhållande till den på nedan angivet

sätt bestämda beskattningsbara förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet utgör, såvitt ej nedan

annorlunda stadgas, ett belopp motsvarande den skattskyldiges

och i förekommande fall hans omyndiga

barns enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet vid utgången

av det beskattningsår, varom i 1 § förmäles.

Därest för annan skattskyldig än i 18 § a) förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt omförmäld

stiftelse berörda skattepliktiga förmögenhet

överstiger tjugufem gånger det för den skattskyldige

för ifrågavarande beskattningsår enligt angivna för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

19

ordning fastställda beskattningsbara beloppet, utgör

den beskattningsbara förmögenheten ett belopp motsvarande

tjugufem gånger det beskattningsbara beloppet,

dock minst femtio procent av den skattepliktiga

förmögenheten. Fastställes ej för den skattskyldige

något sådant beskattningsbart belopp, utgör den beskattningsbara

förmögenheten ett belopp motsvarande

femtio procent av den skattepliktiga förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet utföres i fulla hundratal

kronor, så att överskjutande belopp, som icke

uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

10 $.

1 moni. Taxeringsförordningens bestämmelser örn

taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse med

avseende å taxering till särskild skatt å förmögenhet

enligt denna förordning, under iakttagande av vad

nedan i denna paragraf finnes stadgat.

2 mom. Taxering till särskild skatt å förmögenhet

enligt denna förordning av skattskyldig, som skall

taxeras till dylik skatt annorstädes än i Stockholm,

verkställes, där fråga ej är örn eftertaxering, av den

prövningsnämnd, som har att handlägga den skattskyldiges

taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Där taxeringen sålunda skall verkställas av prövningsnämnd,

åligger det landskamreraren att med ledning

av självdeklarationer och uppgifter, som må införskaffas

från vederbörande ordförande i taxeringsnämnd

eller kronoombud, såsom underlag för prövningsnämndens

arbete låta upprätta en längd med förslag

till taxering. Längden skall föreligga färdig senast

den 1 september 1934. Genom landskamrerarens

försorg skall ofördröjligen i rekommenderat brev med

allmänna posten till en var i längden upptagen skattskyldig

översändas uppgift örn det i densamma intagna

förslaget i vad det honom angår. Den skattskyldige

äger därpå inom viss i uppgiften angiven tid,

minst åtta dagar efter uppgiftens mottagande, till

prövningsnämnden inkomma med erinringar beträffande

förslaget.

Sedan prövningsnämnden därefter verkställt taxeringen,

antecknas denna i nyssberörda längd, vilken

fogas såsom bilaga till prövningsnämndens protokoll

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

och anses utgöra en del därav. Bestyrkt avskrift av

dylik längd skall i den ordning Konungen föreskriver

tillställas, såvitt angår av länsprövningsnämnd

förd längd, deni som verkställa debitering av de på

grund av taxeringen utgående utskylder, samt, såvitt

angår av den mellankommunala prövningsnämnden

upprättad längd, länsstyrelsen i vederbörande län.

Underrättelse rörande taxering enligt detta mom.

skall av vederbörande protokollförare tillställas den

skattskyldige allenast där självdeklaration icke blivit

följd.

Eftertaxering till särskild skatt å förmögenhet enligt

denna förordning av skattskyldig, som i detta

mom. avses, verkställes i förekommande fall i samma

ordning som den skattskyldiges taxering till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt; dock skall eftertaxering

införas i längd för taxering till särskild skatt å

förmögenhet enligt denna förordning.

3 mom. Vid taxering till särskild skatt å förmögenhet

enligt denna förordning i Stockholm införes i inkomstlängden

uppgift örn den till dylik skatt beskattningsbara

förmögenheten.

För taxering av skattskyldiga, som skola taxeras

enligt denna förordning, må taxeringsnämndernas i

Stockholm arbete år 1934 pågå till och med den 30

juni.

4 mom. Rätt att anföra besvär över taxering enligt

denna förordning skall ej tillkomma kommun.

Rätt att anföra besvär enligt 123 § 2 mom. taxeringsförordningen

skall tillkomma jämväl den som taxerats

till särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning,

ehuru han enligt 1 § ej är skyldig utgöra sådan

skatt.

Besvär enligt 123 § taxeringsförordningen rörande

taxering till särskild skatt å förmögenhet enligt denna

förordning av skattskyldig, som skall taxeras till dylik

skatt annorstädes än i Stockholm, skola anföras, i

det fall att den skattskyldiges taxering till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt icke redan varit föremål

för prövningsnämnds efter särskild prövning meddelade

beslut, hos prövningsnämnd och i övriga fall

hos kammarrätten.

Därest efter anförda besvär eller eljest taxering till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller

bliver någon påförd, skall samtidigt vidtagas den änd
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69. 21

ring i taxeringen till särskild skatt å förmögenhet enligt

denna förordning, som därav må föranledas.

5 menn. Vid tillämpning av bestämmelserna i 141 §

1 mom. samt 148 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen

skall såsom inkomst- och förmögenhetsskatt räknas

jämväl särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

11 §.

Konungen äger utfärda för tillämpning av denna

förordning erforderliga föreskrifter samt fastställa

formulär till längd, som avses i 10 § 2 mom.

2) ovan införda förslag till förordning örn ändring

i vissa delar av förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt den 28 september 1928 (nr 373);

samt

3) ovan införda förslag till förordning örn ändring

i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379) med den ändring, att slutbestämmelsen

erhåller följande lydelse:

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då

förordningen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket

utkommit i Svensk författningssamling, men skall

utom vad angår 123 § 2 mom. tillämpas först i avseende

å 1935 års taxering.

Taxeringsåtgärd, som vid 1934 års taxering erfordras

på grund av tillämpning av förordningen denna dag

örn ändring i vissa delar av förordningen den 28 september

1928 (nr 373) örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall vidtagas av prövningsnämnd.

Stockholm den 8 juni 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Carlsson i Ciävle, Åström,

Nilsson i Landeryd, Månsson, Lövgren i Boden*, Olsson i Gol wastad Björklund,

Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Lithander, Sjödahl,

Löfvander, Velander, Rosén, Hagström*, Anderson i Norrköping och Brännström.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation och Särskilt yttrande se sid. 32.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

Bilaga. I.

P. M.

Efter hemställan från 1934 års bevillningsutskott har Kungl. Majit åt

mig uppdragit att verkställa undersökning rörande verkningarna av den

a.T Kungl. Majit genom proposition nr 200 föreslagna särskilda skatten å

förmögenhet. beträffande skattskyldiga i Östergötlands län. Resultatet

av den av mig på grund av berörda uppdrag verkställda undersökningen

redovisas i bifogade tabell.

Utredningen avser nittio av Östergötlands läns landskommuner i länets

skilda delar, en del av en större stad samt tvenne mindre städer i länet.

För att undvika risken att offentliggöra siffror i sådan form, att deklarationshemligheten

skulle kunna på någon punkt kränkas, har jag undvikit

att redovisa landskommunernas och städernas namn. Undersökningen har

verkställts på grund av de år 1933 aA^givna sjäbvdeklarationer och övriga

handlingar.

De flesta i tabellerna redovisade uppgifterna äro direkt hämtade ur deklarationerna.

Såsom »inkomst» upptages dock i dessa den till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten med tillägg av den kommunalskatt,

som uträknats på grund av sagda taxering, en metod som

ansetts försvarlig när det gällt att få fram den ungefärliga storleksordningen

av den inkomst, med vilken de olika skatterna böra jämföras. Kommunalskatt

och landstingsskatt hava uträknats med tillämpning av de utdebiteringssatser

som faktiskt tillämpats i de olika kommunerna på grundval

av 1933 års taxeringar, men hänsyn har ej kunnat tagas till att denna

i verkligheten stundom minskas genom bidrag av skatteutjämningsmedel.

I fråga örn vägskatten har viss summarisk justering skett, enär skatten uträknats

på grundval av de vid 1933 års riksdag antagna nya repartitionstalen.

Ett huvudsyfte med utredningen har varit att undersöka verkningarna

av den s. k. spärregeln, enligt vilken den beskattningsbara förmögenheten

skall upptagas till högst 25 gånger det beskattningsbara beloppet, men

lägst 80 procent av den skattepliktiga förmögenheten. Utredningen visar,

att denna regel utövar verkan för flertalet jordbrukare men har ringa betydelse

för övriga skattskyldiga. Stickprov, som inom bevillningsutskottet

företagits beträffande andra landsdelar, synas giva vid handen att

dessa resultat kunna antagas vara representativa för riket i dess helhet.

I undersökningen redovisas förmögenheterna i följande storleksgrupper:

50,100- 100,000 = Gr. 1

100.100— 150,000 = Gr. 2

150.100— 300,000 = Gr. 3

300.100— 500,000 = Gr. 4

500.100— 1,000,000 = Gr. 5

1,000,100 och högre = Gr. 6.

Stockholm den 6 juni 1934.

Carl W. U. Kuylenstierna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

Absoluta tal.

Värde

av jord- br.-

Övriga

Summa

Be-

hållen

Summa

nettoin-

Inkomst (kalkylerad)

Förmögenhets-

grupp

An-

tal

fasth,

o. jord- br.-in- vent.

till-

gångar

till-

gångar

ÖKlll-

der

för-

mogen-

het

täkt av

jord- bruks- fastighet

0 kr.

~a> m

SS

K

®r

c O

-°.s

er i

cn

oJ°

O O

o >-*

o

ef i

§ O

° C

Jf 1

LO

Or >~

O®

O O

o *-*

o

PT 1

7*

Sg

s®

® O

** 1

r*

H

£S

H Ef

Summa

inkomst

tusental kronor

kr.

a n

tal

kr.

Landsbygd.

Jordbrukare.

Gr. 1 ...............

326

24,633

5,999

30,632

8,508

22,124

603,684

14

33

108

155

14

2

747,500

Gr. 2..............

78

9,634

3,015

12,649

3,298

9,351

165 839

5

2

4

47

14

6

—

—

345,200

Gr. 3 ...............

69

13,020

6,617

19,637

5,782

13,855

172,745

8

1

1

18

30

11

—

—

454,330

Gr. 4 ...............

14

4,205

3,462

7,667

2,262

5,405

72,236

1

—

—

—

4

9

—

—

150,290

Gr. 5 ...............

11

5,868

3,783

9,651

1,536

8,115

52,227

—

—

—

1

—

6

4

—

239,010

Gr. 6 ...............

3

2,985

1,819

4,804

226

4,578

29,025

2

—

1

117,540

Summa

501

60,345

24,605

85,040

21,612

63,428

1,095,766

28

36

113

221

62

36

4

1

2,053,870

Övriga skatt- skyldiga

Gr. 1 ...............

114

8,674

8,674

1,210

7,464

1

2

14

56

34

7

537,410

Gr. 2...............

17

—

2,398

2,398

328

2,070

—

—

—

1

1

8

6

1

—

186,300

Gr. 3 ...............

12

—

2,480

2,480

104

2,376

—

—

—

—

—

5

4

3

—

208,630

Gr. 4 ...............

4

—

1,604

1,604

255

1,349

—

3

1

—

73,300

Gr. 5 ...............

4

-

3,567

3,567

1,029

2,538

—

4

297,550

Gr. 6...............

—

Summa

151

—

18,723

18,723

2,926

15,797

—

1

2

15

57

47

20

5

4

1,303,190

Städer.

Jordbrukare.

Gr. 1 ...............

15

666

1,843

2,509

1,434

1,075

17,376

1

1

1

5

3

3

1

148,720

Gr. 2 ..............

7

534

627

1,161

321

840

3,693

—

—

2

i

3

—

1

—

65,360

Gr. 3 ...............

6

649

838

1,487

325

1,162

16,833

—

—

—

i

—

4

1

—

80,490

Gr. 4 ...............

5

535

2,122

2,657

755

1,902

5,333

—

—

—

i

—

2

2

—

101,500

Gr. 5 ...............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Gr. 6 ...............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

33

2,384

5,430

7,814

2,835

4,979

43,235

1

1

3

8

6

9

4

1

896,070

Övriga skatt- skyldiga.

Gr. 1 ...............

198

17,938

17,938

4,945

12,993

1

3

5

76

54

54

5

1,635,970

Gr. 2 ...............

61

—

9,889

9,889

2,609

7,280

3

—

—

3

29

24

2

—

651,260

Gr. 3 ..............

47

—

13,399

13,399

3,614

9,785

—

1

—

—

—

7

30

8

1

877,760

Gr. 4 .........

18

—

7,816

7,816

1,444

6,372

11

6

1

461,850

Gr. 5 ...............

10

—

7,090

7,090

722

6,368

—

6

4

469,620

Gr. 6 ...............

2

—

2,913

2,913

278

2,635

—

—

—

—

—

—

—

—

2

192,560

Summa

336

—

50,045 50,045

18,612

45.433

5

3

5

79

90

119

27

8t4,289,020

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

Absoluta tal.

Förmögen-

hetsgrupp

Beskattningsbart belopp

Summa

beskatt-

ningsbart

belopp

kr.

25 X beskattningsbart belopp

> 3

av

förm.

0

kr.

0 0

0 1

0 I

kr.

“-o

0

0 0

01

kr.

P©

O

O O

0 1

kr.

P

O O

§f

0 1

kr.

to 0

P ©

O H*

O O

0 1

kr.

to

ut m

Po

§ 0

0 1

kr.

O Ut

2-p

0

0: 0

cn

g Ef

0

T

0

0

1

tO

O

t*

0

1

CO

O

CO

0

1

O

O

1

Ut

O

Ut

0

1

05

O

05

0

1

-4

O

O

1

CO

0

00

0

1

CD

O

CD

0

1

O

O

tr 0

0: 0

CT5

•t O

®

a n

t a 1

a n

t a

]

Landsbygd.

Jordbrukare.

Gr. 1.........

19

Ilo

91

95

6

—

—

—

508,930

19

31

30

27

28

26

26

24

29

17

22

47

Gr. 2.........

—

8

6

45

13

6

—

—

320,740

—

3

5

2

4

7

12

3

7

8

6

21

Gr. 3.........

—

—

7

21

27

14

—

—

483,290

—

—

3

6

5

4

5

1

4

11

9

21

Gr. 4.........

—

—

1

2

11

—

—

186,360

—

—

—

—

2

—

—

3

2

1

1

5

Gr. 5.........

—

—

—

1

4

6

—

290,810

—

—

—

—

1

—

2

1

—

1

1

5

Gr. 6.........

-

—

—

—

—

—

2

1

166,990

—

2

—

—

1

Summa

19

123

104

162

49

35

8

1

1,957,120

19

34

38

35

40

37

45

34

42

38

39

100

Övriga skatt-

skyldiga.

Gr. 1.........

2

11

22

45

28

6

—

—

436,310

2

1

3

3

3

6

6

3

8

14

3

62

Gr. 2.........

—

—

5

6

5

1

—

175,380

—

—

—

—

1

—

—

—

_

1

—

15

Gr. 3.........

—

—

—

—

5

5

2

—

201,510

1

1

10

Gr. 4.........

—

—

—

—

—

2

2

—

80,910

4

Gr. 5.........

—

—

—

—

—

—

1

3

305,600

4

Gr. 6.........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

Summa

2

11

22

60

39

18

6

3

1,199710

2

1

3

3

4

6

6

3

8

16

4

95

Städer.

Jordbrukare.

Gr. 1.........

1

2

2

4

3

2

—

1

122,180

1

—

1

_

1

—

1

1

1

_

_

9

Gr. 2.........

—

—

2

1

3

—

1

—

63,880

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

1

4

Gr. 3.........

—

—

--

1

—

5

—

—

75,630

1

5

Gr. 4.........

—

—

—

—

1

2

2

—

112,430

1

4

Gr. 5.........

—

—

—

—

—

_

—

_

__

_

_

_

_

Gr. 6.........

—

—

—

—

—

_

—

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

Summa

1

2

4

6

7

9

3

1

374,120

1

—

1

1

1

1

1

3

1

—

1

22

|öor 19a skatt-

skyldiga.

Gr. 1.........

2

7

16

83

43

43

4

-

1,397,620

1

1

—

1

3

4

1

4

7

4

10

162

Gr. 2.........

_

3

4

27

25

2

fiol 940

Gr. 3.........

—

—

1

4

35

7

—

841,980

_

_

_

_

1

_

_

_

1

45

Gr- 4.........

—

—

—

—

—

9

8

1

425,650

1

—

17

Gr. 5.........

—

—

—

—

—

—

6

4

510,290

10

Gr. 6.........

_

2

902 950

Summa

2

10

16

88

74

112

27

7

3,980,030

1

1

3

1

3

5

1

4

8

13

291

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69. 25

Absoluta tal.

Antal

skatt-

Summa uträknade skatter, kronor

skyldiga med

förm.-skatt

särsk.

förmögen-

Statlig

inkomst- och för- mögen- hetsskatt

;

Särskild

skatt å

förmögen- het enl.

prop.

K omin.

progres-

Allmän

Förmögen-

hetsgrupp

hela

antalet

därav

med

reduk-

tion

hetsskatt

på grund

av reduk- tions- regeln

inkomst- och för- mögen- hetsskatt

sivskatt

o. ut- jämn.- skatt (2/s),

grund- belopp

Vägskatt

(enl. 1933

års äudr.)

kommu- nalskatt,

lands- tingsskatt

m. m.

Summa |

Landsbygd.

Jordbrukare.

Gr. 1 .........

202

155

124

25,480

46

3,052

354

29,645

163,518

222,095

Gr. 2 .........

78

57

—

16,049

356

4,214

1,131

12,438

73,336

107,524

Gr. 3 ........

69

48

—

25,286

1,481

8,679

3,354

18,096

103,830

160,726

Gr. 4 .........

14

9

—

9,648

1,122

5,743

1,928

7,587

40,340

66,368

Gr. 5 .........

11

6

—

18,802

3,483

16,000

6,060

8,601

53,248

106,194

Gr. 6 ........

3

2

—

13,472

3,392

13,059

5,957

4,811

25,795

66,486

Summa

377

277

124

108,737

9,880

50,747

18,784

81,178

460,067

729,393

Övriga skatt- skyldiga.

Gr. 1 .........

90

28

24

21,815

462

1,307

1,683

8,652

58,944

92,863 j

Gr. 2 .........

17

2

—

9,725

997

1,175

1,896

2,762

21,273

37,828

Gr. 3 .........

12

2

—

12,155

1,857

1,561

3,265

3,273

23,222

45,333

Gr. 4 .........

4

—

—

4,807

732

1,522

1,294

1,436

9,437

19,228

Gr. 5........

4

—

—

27,037

7,274

5,397

12,957

4,530

30,115

87,310

Gr. 6.........

-

-

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

127

32

24

75,539

11,322

10,962

21,095

20,653

142,991

282,562

Städer.

Jordbrukare.

Gr. 1 .........

13

4

2

7,692

1,216

317

2,168

—

18,535

29,928

Gr. 2.........

7

3

—

3,844

568

435

986

10,342

16,175

Gr. 3 .........

6

1

—

4,093

423

780

686

—

9,877

15,859

Gr. 4 .........

5

1

—

7,024

610

2,276

2,090

—

12,305

24,305

Gr. 5 .........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Gr. 6 .........

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

Summa

31

9

2

22,658

2,817

3,808

5,930

—

51,059

86,267

Övriga skatt- skyldiga.

Gr. 1 .........

176

14

22

72,129

5,539

3,268

11,124

—

170,078

262,138

Gr. 2 .........

61

6

—

32,310

2,809

4,266

5,658

—

69,709

114,762

Gr. 3.........

47

2

—

49,222

7,876

7,168

13,888

—

94,605

172,759

Gr. 4 .........

18

1

—

27,114

5,756

8,563

9,884

—

54,024

105,341

Gr. 5 .........

10

—

—

40,719

8,419

15,625

17,025

—

48,913

130,701

Gr. 6.........

2

—

—

19,653

5,495

8,675

5,235

—

22,578

61,636

Summa

814

28

22

241,147

35,894

47,565

62,814

—■

469,907

847,327

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

Medeltal.

Värde av jordbr.-

fastighet o. jord-

bruksinventarier

Summa

in-

komst

(kalky-

lerad),

kr.

Summa

netto-

intäkt

av

jordbr.-

fastig-

het,

kr.

Uträknade skatter i

medeltal, kronor

; Förmögen- t hetsgrupp

Övriga

till-

gångar

Summa

till-

g&ngai

Skul-

der

hållen

för-

mögen-

het

C/2

B v

o: e*- <W “

g

jjf B

% *

oa *,

fc- °

B x

CT9 2

<T> ^

<*> P?

co 1

** -c

P r-b

n °:

*-I

2: to

II

n p?

flge

s & ^

•Q © iO

■

3^2

<k •

2 b’*o

B b 2

<1

® w .

k- -<3

CO p:

05 OK?

w

Pr

po

•s ££

CD

P: ''a

» P C

ro » 5

_ o

S S B

Summa

tusental kronor

P ''m.

S 7

B

lil

P< K

S ro P

Landsbygd.

Jordbrukare.

Gr. 1 .........

75.6

18.4

94.0

26.1

67.9

2,293

1,850

78

—

9

i

91

502

681

Gr. 2 .........

123.5

38.7

162.2

42.3

119.9

4,426

2,126

206

5

54

14

159

940

1,378

Gr. 3 .........

188.7

95.9

284.6

83.8

200.8

6,584

2,504

366

21

126

49

262

1,505

2,329

Gr. 4.........

300.4

247.2

547.6

161.6

386.0

10,735

5,160

689

80

410

138

542

2,881

4,740

Gr. 5.........

533.5

343.9

877.4

139.6

737.8

21,728

4,748

1,709

317

1,454

551

782

4,841

9,654

Gr. 6.........

995.0

606.3

1,601.8

75.3

1,526.0

39,180

9,675

4,490

1,131

4,353

1,986

1,604

8,598

22,162

Summa

120.4

498

169.7

43.1

1260

4,100

2,187

217

20

101

37

162

918

1,466

Övriga skatt- skyldiga.

Gr. 1 .........

76.1

76.1

10.6

65.5

4,714

—

191

4

11

15

76

517

814

Gr. 2.........

141.0

141.0

19.3

121.7

10,959

—

572

59

69

112

162

1,251

2,225

Gr. 3.........

—

206.7

206.7

8.7

198.0

17,386

—

1,013

155

130

272

273

1,935

3,778

Gr. 4.........

—

401.o

401.o

63.7

337.3

18,325

—

1,201

183

381

324

359

2,359

4,807

Gr. 5 .........

-

891.7

891.7

257.2

634.5

74,388

—

6,759

1,819

1,349

3,240

1,132

7,529

21,828

Gr. 6.........

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

~

124.0

124.0

19.4

104.6

8,630

—

500

76

72

140

137

947

1,871

Städer.

Jordbrukare.

Gr. 1 .........

44.4

122.9

167.3

95.6

71.7

9,915

1,158

513

81

21

144

—

1,236

1,995

Gr. 2.........

76.3

89.5

165.8

45.8

120.0

9,337

528

549

81

62

141

—

1,478

2,311

Gr. 3 .........

108.1

139.7

247.8

54.2

193.6

13,415

2,805

682

71

130

114

—

1,646

2,643

Gr. 4.........

107. o

424.4

531.4

151.0

380.4

20,300

1,066

1,405

122

455

418

—

2,461

4,861

Gr. 5 .........

—

—

—

—

—

—

--

—

—

—

—

—

—

Gr. 6 .........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

72.2

164.6

286.8

85.0

150o

12,002

1,310

687

85

115

180

—

1,547

2,614

Övriga skatt- skyldiga.

Gr. 1 .........

—

90.6

90.6

25.o

65.6

8,262

—

364

28

16

56

—

860

1,324

Gr. 2 .........

—

162.1

162.1

42.8

119.3

10,676

—

530

46

70

93

—

1,142

1,881

Gr. 3 .........

—

285.1

285.1

76.9

208.2

18,676

—

1,047

168

153

295

—

2,013

3,676

Gr. 4 .........

—

434.2

434.2

80.2

354.0

25,658

—

1,506

320

476

549

—

3,001

5,852

Gr. 5 .......

—

709. o

709. o

72.2

636.8

46,962

—

4,072

842

1,563

1,702

—

4,891

13,070

Gr. 6 .........

—

1,456.5

1,456.5

139.0

1,317.5

96,280

—

9,826

2,748

4,337

2,618

—

11,289

30,818

Summa

—

175.7

175.7

40.5

135.a

12,765

—

717

107

142

187

1,369

2,522

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69. 27

Procentuella tal.

Förmögen-

hetsgrupp

Värde av

jordbr.- fastighet

o. jordbr.- in-

ventarier

Övriga

till-

gångar

Skul-

der

Be-

hållen

förmö-

genhet

Statlig

nk.- o.

förm fl- ge n- hets- skatt

Extra i

ink.- o.

förmö- gen- hets- skatt

Sär- skild

skatt å

förmö- genhet

enl.

prop.

Komm.

progr.- skatt o.

utjäm- nings- akatt (''/b)

grund- belopp

Väg-

skatt

(enl.

1933

års

ändr.)

Allmän

kommu- nalskatt,

lands- tingsskatt

m. m.

Summa

Netto- intäkt av

jordbr.- fastighet

i % av

inkomst

(kalky- lerad)

i % ay summa tillgångar

i

% av

inkomst (kalkylerad)

Landsbygd.

Jordbrukare.

Gr. 1 .........

80.4

19.6

27.8

72.2

3.4

O.o

0.4

O.o

4.0

21.9

29.7

80.8

Gr. 2 .........

76.2

23.8

26.1

73.9

4.6

O.i

1.2

0.3

3.6

21.8

31.1

48.0

Gr. 3.........

66.3

33.7

29.4

70.6

5.6

0.8

1.9

0.7

4.0

22.9

35.4

38.0

i Gr. 4 .........

54.8

45.2

29.6

70.5

6.4

0.8

3.8

1.3

5.1

26.8

44.2

48.1

Gr. 5........

60.8

39.2

15.9

84.1

7.8

1.5

6.7

2.5

3.6

22.8

44.4

21.9

Gr. 6 .........

62.1

37.9

4.7

95.3

11.6

2.9

11.1

5.1

4.1

21.9

56-e

24.7

Summa

71.«

29.0

25.4

74.6

5.3

0.6

2.5

O.o

3.e

22.4

35.5

58.4

Övriga skatt- skyldiga.

Gr. 1 .........

—

lOO.o

13.9

86.1

4.1

0.1

0.2

0.3

1.6

11.0

17.8

—

Gr. 2 .........

—

100.o

13.7

86.3

5.2

0.5

0.6

1.1

1.5

11.4

20.3

—

Gr. 3 .........

—

lOO.o

4.2

95.8

5.8

0.9

0.7

1.6

1.6

11.1

21.7

—

Gr- 4 .........

—

lOO.o

15.9

84.1

6.5

1.0

2.1

1.8

1.9

12.9

26.2

—

Gr. 5 .........

—

lOO.o

28.8

71.2

9.1

2.4

1.8

4.3

1.5

10.2

29.8

—

Gr. 6 .........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

—

lOO.o

15.6

84.4

5.8

0.9

0.8

1.6

1.0

11.0

21.7

—

Städer.

Jordbrukare.

Gr. 1 .........

26.6

73.5

57.2

42.8

5.2

0.8

0.2

1.5

—

12.4

20.1

11.7

Gr. 2 .........

46.0

54.0

27.6

72.4

5.9

0.9

0.7

1.5

—

15.8

24.8

5.7

Gr. 3 .........

43.6

56.4

21.9

78.1

5.1

0.5

0.9

0.9

—

12.8

19.7

20.9

Gr. 4 .........

20.1

79.9

28.4

71.6

6.9

0.6

2.2

2.1

12.1

23.9

5.8

Gr.........

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Gr. 6........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

30.5

69.5

36. S

63.7

5.7

0.7

1.0

1.5

-

12.9

218

10.»

Övriga skatt- skyldiga.

Gr. 1 .........

—

lOO.o

27.6

72.4

4.4

0.3

0.2

0.7

—

10.4

16.0

—

Gr. 2 .........

-

lOO.o

26.4

73.6

4.9

0.4

0.7

0.9

—

10.7

17.6

—

Gr. 3 .........

—

lOO.o

27.0

73.0

5.6

0.9

0.8

1.6

—

10.8

19.7

—

Gr- 4 .........

—

! lOO.o

18. 5

81.6

5.9

1.2

1.9

2.1

—

11.7

22.8

—

Gr. 5 ........

—

lOO.o

10.2

89.8

8.7

1.8

3.8

3.6

—

10.4

27.8

—

Gr. 6 .........

—

lOO.o

9.6

90.5

10.2

2.9

4.5

2.7

—

11.7

32.0

—

Summa

—

lOOo

281

76.0

5.0

0.8

i 1.1

1.5

—

10 7

19.7

—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

Tabell utvisande verkningarna av den av Kungl. Maj:t föreslagna särskilda

Stockholm (utarbetad

Tabellen avser 1934 års taxering. Där den s. k.

Förmögenhetsbelopp om

kr.

An-

tal

Summa

behållen

förmögen-

het

Summa

beräknad

inkomst

(utan av- drag för

kommu- nalskatt)

Summa uträknade

progressiva

Statlig

ink.- o.

förm.- skatt,

165 %

Komm.

progr.-

skatt,

grund-

belopp

ut-

jämnings-

skatt,

grund-

belopp

A b s

o 1 u t a

50,100— 100,000.......................

15

1,161,000

284,400

15,262

2,403

1,592

100,100— 150,000.......................

8

972,000

181,500

10,977

2,016

1,338

150,100— 300,000........................

15

3,244,000

403,800

31,952

7,662

5,098

300,100— 500,000.......................

8

2,692,000

440,400

37,673

10,744

7,158

500,100—1.000,000........................

7

4,995,000

463,300

45,571

13,251

8,828

1,000,100—2,000,000.......................

8

9,785,000

1,654,900

221,042

68,238

45,484

2,000,100—3,000,000........................

6

14,840,000

1,134,200

144,635

47,335

31,554

3,000,100—5,000,000........................

4

17,200,000

1,153,600

184,640

58,125

38,746

5,000,100 och högre ........................

4

37,723,000

1,849,600

364,191

100,196

66,796

Summa

75

92,612,000

7,665,700

1,055,943

309,970

206,694

Medel

50,100— 100,000........................

15

77,400

18,960

1,017

160

106

100,100— 150,000........................

8

121,500

22,680

1,372

252

167

150,100— 300,000.......................

15

216,300

26,920

2,130

511

340

300,100— 500,000........................

8

336,500

55,050

4,709

1,343

895

500,100—1,000,000........................

7

713,600

66,180

6,510

1,893

1,261

1,000,100—2,000,000........................

8

1,223,100

206,880

27,630

8,530

5,685

2,000,100—3,000,000........................

6

2,473,300

189,030

24,106

7,889

5,259

3,000,100—5,000,000.....................

4

4,300,000

288,400

46,160

14,531

9,687

5,000,100 och högre ......................

4

9,430,800

462,400

91,048

25,049

16,699

Summa

75

1,234,800

100,870

14,079

4,133

2,754

Pro

(Procent av

50,100— 100,000.......................

15

5.4

0.8

0.6

100,100— 150,000.......................

8

6.1

1.1

0.7

150,100— 300,000.......................

15

7.9

1.9

1.8

300,100— 500,000......................

8

8.6

2.4

1.6 j

500,100—1,000,000........................

7

9.8

2.9

1.9

1,000,100—2,000,000........................

8

13.4

4.1

2.8

2,000,100—3,000,000........................

6

12.8

4.2

2.8

3,000,100—5,000,000........................

4

16.0

5.0

3.4

5,000,100 och högre ........................

4

19.7

5.4

3.6

Summa

76

14.0

4.1

2.7

1 Den s. k. reduktionsspärren inverkar beträffande en skattskyldig inom denna grupp.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69

29

Bilaga II.

skatten å förmögenhet m. fl. skatter beträffande ett antal skattskyldiga i

inom bevillningsutskottet).

reduktionsspärren inverkar, har detta angivits i särskild not.

skatter 1934

Den beräknade inkomstens

fördelning i storleks-

Allmän

Skatte- ökning

fr. 1933

till 1934

grupper örn kr.

Extra

ink.- o.

förm.- skatt

Särskild

skatt å

förm. enl.

prop.

Summa

komm.- skatt,

beräknad

efter 9 %

Summa

skatter

1934

Summa

skatter

1933

t. o. m.

10,000

10,010—

40,000

40,010— |

100,000

100,010— S

200,000 ;

200,010 1

och högre j

A

n t a

1

tal, k

rönö

r

2,227

1 394

21,878

1,928

572

16,831

7,187

1 3,434

55,333

9,697

1 3,929

69,201

12,200

12,984

92,834

58,197

33,116

426,077

39,956

63,663

327,143

47,892

78,333

407,736

83,956

178,636

793,775

263,240

375,061

2,210,808

tal, k

rönö

r

149

26

1,458

241

72

2,104

479

229

3,689

1,212

491

8,650

1,743

1,855

13,262

7,275

4,140

53,260

6,660

10,610

54,524

11,973

19,583

101,934

20,989

44,659

198,444

3,510

5,001

29,477

centuella

inkomsten)

t a 1

0.8

O.l

7.7

1.1

0.8

9.3

1.8

0.8

13.7

2.2

0.»

15.7

2.6

2.8

20.0

3.5

2.o

25.8

3.5

5.6

28.9

4.1

6.8

35.3

4.5

9.7

42.9

8.6

4.»

29.2

24,327

46,205

44,973

15,795

32,626

31,385

35,081

90,414

84,431

39,186

108,387

100,879

39,672

132,506

115,108

141,071

567,148

511,290

101,628

428,771

349,331

103,458

511,194

413,494

166,511

960,286

748,252

666,729

2,877,537

2,399,143

1,622

3,080

2,998

1,974

4,078

3,923

2,339

6,028

5,629

4,898

13,548

12,610

5,667

18,929

16,444

17,634

70,894

63,911

16,938

71,462

58,222

25,864

127,798

103,373

41,628

240,072

187,063

8,890

38,367

31.989

8.5

16.2

15.8

8.7

18.o

17.3

8.7

22.4

20.9

8.9

24.o

22.9

8.6

28.6

24.8

8.5

34.8

30.9

8.9

37.8

30.8

9.0

44.3

35.8

9.o

51.9

40.5

8.8

380

81 7

1,232

3

11

1

—

—

1,241

1

6

1

—

5,983

4

8

2

1

—

7,508

1

2

4

1

—

17,398

—

2

4

1

—

55,858

—

—

2

3

3

79,440

—

—

—

4

2

97,700

—

—

—

—

4

212,034

—

—

—

—

4

478,894

9

29

14

10

18

82

155

399

938

2,485

6,983

13,240

24,425

53,009

6,378

0.4

0.7

1.6

1.7

3.8

3.4

7.0

8.5

11.4

6*

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69,

Till inkomst- oell förmögen- hetsskatt beskattningsbart

belopp

Kr.

Alternativ I

Statlig

inkomst- och för- mögen- hetsskatt1 *

Kr.

Kom-

munala

progres-

sivskat-

tens

grund-

belopp

Kr.

Ut-

jämnings-

skattens

grund-

belopp7

Kr.

Extra

inkomst- och för- mögen- hetsskatt3

Kr.

Summa

Kr.

Kom-

munal-

skatt

10 %4

Kr.

Summa

skatter

enl. alt. I

Kr.

l

2

3

4

6

6

7

8

!

i.

3,000 ...............

157

_

_

157

400

557

2.

4,000 ...............

210

5

3

—

218

500

718

3.

4,500 ...............

236

7

4

—

247

550

797

4.

5,000 ...............

262

10

6

—

278

600

878

5.

6,000 ...............

315

15

10

—

340

700

1.040

6.

8,000 ...............

420

25

16

15

476

900

1,376

7.

9,000 ...............

472

30

20

30

552

1,000

1,552

I 8.

10,000 ...............

525

40

26

45

636

1,100

1,736

9.

12,000 ...............

665

60

40

75

840

1,300

2,140

! 10.

15,000 ...............

875

90

60

142

1,167

1,600

2,767

11.

20,000 ...............

1,225

190

126

255

1,796

2,100

3,896

12.

25,000 ...............

1,662

290

193

405

2,550

2,600

5,150

13.

30,000 ...............

2,100

390

260

555

3,305

3,100

6,405

14.

40,000 ...............

2,975

640

426

930

4,971

4,100

9,071

1 15''

50,000 ...............

4,025

940

626

1,380

6,971

5,100

12,071

16.

60,000 ...............

5,075

1,240

826

1,830

8,971

6,100

15,071

17.

100,000 ...............

9,975

2,840

1,893

3,930

18,638

10,100

28,738

18.

150,000 ...............

16,975

5,340

3,560

6,930

32,805

15,100

47,905

19.

200,000 ...............

24,850

7,840

5,226

9,930

47,846

20,100

67,946

20.

250,000 ..............

33,600

10,340

6,893

12,930

63,763

25,100

88,863

21.

300,000 ...............

42,350

12,840

8,560

15,930

79,680

30,100

109,780

22.

400,000 ...............

61,600

17,840

11,893

21,930

113,263

40,100

153,363

23.

432,000 ...............

68,320

19,440

12,960

23,850

124,570

43,300

167,870

24.

500,000 ...............

82,600

22,500

15,000

27,930

148,030

50,100

198,130

25.

1,000,000 ...............

198,100

45,000

30,000

57,930

331,030

100,100

431,130

1 Statlig ink.-, och förm.-skatt beräknad att utgå med 175% av grundbeloppet. — 7 Ut
förm.

-skatt beräknad = år 1933 + 50 % förhöjning. — 4 Kommunala utskylder hava be
komst-

och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet. — 6 Statlig ink.- och förm.-skatt

kom. progr.-skattens grundbelopp. — 7 Extra ink.- och förm.-skatt beräknad = år 1933.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

31

Bilaga lil.

Alternativ II

Ökning

i skatten

Statlig

inkomst-

Kom-

munala

Utjäm-

nings-

Extra

ink.- och

fö mu- skätt ''

Kommu-

Summa

vid alternativ I i

förhållande till

alternativ II

och för- mögenhets- skatt 6

sivskattens

grund-

belopp

skattens

grund-

belopp6

Summa

nalskatt

10% 4

skatter

enl. alt. II

i

i % av til!

ink.-skatt

besk.-bart

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr

Kr.

Kr.

belopp

9

10

11

12

13

14

15

16

17

OO

»rf

V“H

_

148

400

548

9

0.8

198

5

1

-

204

500

704

14

0.4

222

7

2

—

231

550

781

16

0.4

247

10

3

—

260

600

860

18

0.4

297

15

5

—

317

700

1,017

23

0.4

396

25

8

10

439

900

1,339

37

0.5

445

30

10

20

505

1,000

1,505

47

0.5

495

40

13

30

578

1,100

1,678

58

0.6

627

60

20

50

757

1,300

2,057

83

0.7

825

90

30

95

1,040

1,600

2,640

127

0.8

1,155

190

63

170

1,578

2,100

3,678

218

1.1

1,567

290

96

270

2,223

2,600

4,823

327

1.3

1,980

390

130

370

2,870

3,100

5,970

435

1.5

2,805

640

213

620

4,278

4,100

8,378

693

1.7

3,795

940

313

920

5,968

5,100

11,068

1,003

2.0

4,785

1,240

413

1,220

7,658

6,100

13,758

1,313

2.2

9,405

2,840

946

2,620

15,811

10,100

25,911

2,827

2.8

16,005

5,340

1,780

4,620

27,745

15,100

42,845

5,060

3.4

23,430

7,840

2,613

6,620

40,503

20,100

60,603

7,343

3.7

31,680

10,340

3,446

8,620

54,086

25,100

79,186

9,677

3.9

39,930

12,840

4,280

10,620

67,670

30,100

97,770

12,010

4.0

58,080

17,840

5,946

14,620

96,486

40,100

136,586

16,777

4.2

64,416

19,440

6,480

15,900

106,236

43,300

149,536

18,334

4.2

77,880

22,500

7,500

18,620

128,500

50,100

176,600

21,530

4.3

186,780

45,000

15,000

38,620

285,400

100,100

385,500

45,630

4.6

jämningsskatt beräknad till a/a av kom. progr.-skattens grundbelopp. — 3 Extra ink- och

räknats till 10 % av en beskattningsbar inkomst, som med 1,000 kr. överstiger det till inberäknad

att utgå med 165 % av grundbeloppet. — 6 Utjämningsskatt beräknad till */> av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

Reservation

av herrar Carlsson i Gävle och Olsson i Golvvasta, som ansett att första

stycket av utskottets yttrande (sid. 16, som börjar med orden »Mot förslaget»

och slutar med orden »framlagda förslagen») bort hava följande

lydelse:

»Mot förslaget till särskild förmögenhetsskatt hava från i ärendet hörda

myndigheter framförts starka betänkligheter. Av de på utskottets initiativ

verkställda undersökningarna torde framgå, att denna kritik icke saknat

fog. Därest fråga varit örn införande av en för framtiden bestående

beskattning, hade enligt utskottets mening den nu valda utvägen icke

hort ifrågakomma. Såsom departementschefen uttalat är emellertid här

fråga örn en beskattning av allenast tillfällig natur, betingad av det nuvarande

statsfinansiella läget. Med avseende härå och då andra mera

lämpliga utvägar att ernå balans i budgeten icke kunnat anvisas, har

utskottet icke velat motsätta sig att de med propositionen framlagda förslagen

i princip antagas. Då emellertid ett fortsatt uttagande av särskild

förmögenhetsskatt, i den omfattning och den form, beskattningen enligt

propositionen skulle erhålla, uppenbarligen komme att i hög grad skärpa

olägenheterna av en dylik beskattning, har utskottet ansett sig böra uttala

att, därest det statsfinansiella läget nödvändiggör en skärpt beskattning

av förmögenhet jämväl under kommande år, detta icke bör ske efter

de nu föreslagna linjerna.»

Särskilt yttrande

av herrar Nilsson i Kristianstad, Nilsson i Landeryd, Lithander, Velander,

Hagström, Anderson i Norrköping och Brännström, som anfört:

»Såsom framgår av de reservationer, som av våra meningsfränder inom

stats- och jordbruksutskotten fogats till utlåtandena från dessa utskott

rörande ett flertal anslagsfrågor, har högern ansett, att det nuvarande

konjunkturläget och gjorda erfarenheter rörande verkningarna av den

nu förda arbetslöshetspolitiken motivera vida längre gående nedskärningar

i de av regeringen begärda anslagen av lånemedel, än majoriteten

i dessa utskott velat förorda. Därest de från högerhåll framställda

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69. 33

yrkandena bifallits, skulle i förhållande till regeringens förslag ha uppnåtts

en besparing på över 66 miljoner kronor å ifrågavarande anslag,

därav 33.4 miljoner kronor å de anslag till allmänna arbeten, som enligt

regeringens förslag skola utgå av lånemedel med kort amorteringstid. I

förhållande till av riksdagsmajoriteten beslutade eller föreslagna anslagssummor

för samma ändamål innebära högerns yrkanden en besparing

på något över 43 miljoner kronor.

De starka betänkligheter, som den oerhörda upplåningen för allmänna

arbeten och för övriga åtgärder mot arbetslösheten måste framkalla, hade

enligt vår mening bort föranleda riksdagen att vidtaga betydligt större

nedskärningar i anslag, som skola utgå av lånemedel, än de hittills beslutade

eller av statsutskottet förordade reduceringarna. Detta låter sig

göra utan att berättigade sociala krav behöva åsidosättas. Ett allvarligt

försök hade bort göras att återgå till de i svensk finanspolitik hittills

följda grundsatser, som i fjol frånträddes. Så har emellertid icke skett

och den budget, som riksdagen nu står i begrepp att fastställa, innebär

alltså, att riksdagen även i år övervältrar på framtiden täckningen av

mycket betydande belopp för ändamål, som enligt hittills vedertagna

principer icke betraktats såsom kapitalökningsutgifter. Därest från

högern framställda yrkanden bifallits, hade upplåningen kunnat högst betydligt

reduceras och en motsvarande minskning i utgifterna för räntor

och amortering hade medfört en välbehövlig lättnad i nuvarande ansträngda

budgetläge.

Vid överläggning örn vilka vägar, som skola anlitas för finansiering

av den budget, som riksdagen nu går att fastställa, hava vi inom bevillningsutskottet

framfört den uppfattningen, att en höjning av den statliga

inkomst- och förmögenhetsskatten är ur olika synpunkter att föredraga

framför de av regeringen föreslagna nya förmögenhetsskatterna.

En av dessa, stämpelavgiften för bouppteckningar, har utskottet avstyrkt.

Beträffande den andra, den särskilda skatten å förmögenhet, har

utskottet tillstyrkt bifall till Kungl. Maj:ts proposition med viss ändring

i fråga örn reduktionsregeln för de fall, då förmögenheten anses lämna

ringa avkastning. Utskottet erkänner det befogade i den starka kritik,

som de hörda myndigheterna anfört mot förslaget angående särskild skatt

å förmögenhet, en kritik som på ett i vissa hänseenden ganska uppseendeväckande

sätt bekräftats genom de utredningar, som verkställts på utskottets

initiativ. Trots detta har utskottet ’i princip’ anslutit sig till

de i propositionen framlagda förslagen. Som skäl härför anför utskottet,

dels att skatten endast är av tillfällig natur — ett uttalande som enligt

vad tidigare erfarenhet givit vid handen icke behöver utesluta, att utskottets

majoritet kan komma att ett eller flera följande år tillstyrka

skattens fortsatta utgående — dels att andra och mera lämpliga utvägar

att ernå balans i budgeten icke kunnat anvisas. Det senare påståendet

utgör enligt vår mening icke något hållbart skäl, då andra utviigar att

Milling till riksdagens protokoll UMb. 7 sami. Nr 69.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

åstadkomma balans i budgeten ha motionsvis samt under överläggningen

inom utskottet anvisats. Innan vi övergå till att angiva, huru enligt vår

mening de för budgetens finansiering erforderliga skattebeloppen borde

uttagas, vilja vi med stöd av de på utskottets initiativ företagna utredningarna

beröra verkningarna av den föreslagna särskilda förmögenhetsskatten

och något närmare utveckla våra synpunkter på detta skatteförslag.

Först vilja vi emellertid erinra örn, att i det till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt taxerade beloppet och således även i det beskattningsbara

beloppet ingår */«o av den behållna förmögenheten, oberoende

av örn förmögenheten lämnat någon avkastning eller ej. Detta innebär,

att cirka 1.66 procent av förmögenheten årligen ingår i det taxerade beloppet.

I det beskattningsbara beloppet ingår även förutom avkastningen av

förmögenheten jämväl annan inkomst efter allmänna avdrag.

Nämnda beskattningsbara belopp ligger till grund för beräkningen icke

blott av inkomst- och förmögenhetsskatten utan även av övriga progressiva

skatter, nämligen den kommunala progressivskatten och utjämningsskatten

samt den extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Detta

innebär således, att redan enligt gällande bestämmelser förmögenhetsdelen

bidrager till att höja progressionen för samtliga förenämnda skatter

utan hänsyn till den avkastning, förmögenheten kan hava lämnat.

Genom en på detta sätt anordnad progressivbeskattning blir sålunda

förmögenheten redan nu rätt hårt beskattad.

Den föreslagna särskilda förmögenhetsskatten är konstruerad såsom

en fristående förmögenhetsskatt men på samma gång ställd i relation till

det till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet.

Reduktionsregeln enligt förslaget har tillkommit i syfte att söka mildra

den särskilda förmögenhetsskattens verkningar. Därvid har hänsyn ej

tagits till förmögenhetens avkastningsförmåga utan till storleken av det

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet,

vari såsom förut nämnts ingår icke blott V«o av förmögenheten utan även

förutom inkomst av kapital jämväl inkomster av andra förvärvskällor

utan hänsyn till örn sistnämnda inkomster härflutit av förmögenheten

eller av exempelvis inkomst av tjänst eller dylikt. Givet är, att en förmögenhetsskatt

konstruerad på föreslaget sätt måste verka i högsta grad

orättvis och betungande för de skattskyldiga. Den av utskottet föreslagna

modifikationen i Kungl. Majrts förslag medför ringa lättnad i

förevarande hänseende.

Den genom utskottets försorg verkställda utredningen angående den

särskilda förmögenhetsskatten utvisar följande:

Av den vid betänkandet fogade Bilaga I (sid. 25 i bet.) framgår, att för

jordbrukarna kommer den särskilda förmögenhetsskatten att bliva högre

än den extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Härtill kommer, att för

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

jordbrukarna förstnämnda skatt överstiger summan av den kommunala

progressivskatten och. utjämningsskatten. Vad nu anförts örn de å Bilaga

I angivna absoluta talen gäller även örn de procentuella talen (sid. 27 i

bet.)

Beträffande den i betänkandet redovisade Bilaga II (sid. 29 i bet.) utvisar

nämnda bilaga i fråga örn de absoluta talen, att för förmögenhetsbelopp

över 2 miljoner kronor kommer den särskilda förmögenhetsskatten att

överstiga den extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Summan av den

särskilda förmögenhetsskatten för de å denna bilaga angivna 75 fallen

överstiger summan av den extra förmögenhetsskatten högst avsevärt. Vad

angår förmögenheter över 5 miljoner kronor överstiger summan av den

särskilda förmögenhetsskatten summan av allmän kommunalskatt.

Av Bilaga II framgår vidare, att skatteökningen i procent av inkomsten

visserligen kan beträffande de mindre förmögenheterna verka relativt

ringa men i fråga örn de större förmögenheterna blir däremot nämnda

procentuella ökning ganska betydande.. Det förtjänar även anmärkas, att

Bilaga II endast angiver medeltalsprocenten. Inom de olika grupperna

av beräknad inkomst verkar skatteökningen däremot synnerligen ojämnt

vid jämförelse icke blott mellan skattskyldiga i stad och på landet utan

även mellan sådana skattskyldiga inbördes.

Enligt den av utskottet verkställda utredningen i fråga örn vissa skattskyldiga

i Stockholms stad, därvid inkomst- och förmögenhetsskatten beräknats

utgå med 165 procent av grundbeloppet, utjämningsskatten beräknats

till 2/3 av den kommunala progressivskattens grundbelopp, den

kommunala skatten till 9 procent av den beskattningsbara inkomsten samt

övriga skatter lika med för år 1933, komma skatterna för år 1934 i procent

av nedan angivna beräknade inkomstbelopp att variera sålunda:

Beräknad inkomst

Kr.

204,000—730,000

59.000— 180,000

26.000— 51,000

5,200— 24,000

Skatter i % av

beräknad inkomst

%

30 —59

21.8—42

16.5—27.3

13.3—29.8

Skatteökning från 1933

till 1934 i % av beräknad

inkomst

%

2.1— 15.8

1.2— 9.2

0.5—6.i

0.2— 3.5

Då avkastningen av förmögenheten är relativt ringa i förhållande till

förmögenhetens storlek, framgår av nämnda utredning, att den särskilda

förmögenhetsskatten kan komma att uppgå till 10—14 procent av den

beräknade verkliga inkomsten.

För inkomsttagare med beräknad verklig inkomst av 50,000—500,000

kronor men med en relativt liten förmögenhet i förhållande till inkomsten

kan skatteökningen från 1933 till 1934 stanna vid endast 1.2—2.i procent

av den beräknade verkliga inkomsten.

Beträffande en inom utskottet verkställd utredning rörande vissa skattskyldiga

större jordbrukare inom Södermanlands län, därvid inkomst
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

och förmögenhetsskatten beräknats utgå med 165 procent av grundbeloppet,

utjämningsskatten beräknats till I 2/3 av den kommunala progressivskattens

grundbelopp, kommunal- och landstingsskatt beräknats i enlighet

med de för år 1934 fastställda skattesatserna, garantiskatten å fastighet

medräknats samt den kommunala progressivskatten och extra förmögenhetsskatten

beräknats lika med för år 1933, komma dessa skatter för år

1934 i procent av nedan angivna beräknade inkomstbelopp att variera sålunda:
-

Beräknad inkomst

Skatter i % av

beräknad inkomst

Skatteökning från 1933

till 1934 i % av be-

räknad inkomst

Kr.

%

%

49,000—255,000

36.7—54.3

10.2—16.8

26,000— 48,000

25.3—71.7

1.3—11.4

7,000— 21,000

13.2—77.9

0.5—19.i

Då avkastningen av förmögenheten är relativt ringa i förhållande till

förmögenhetens storlek, utvisar denna utredning, att den särskilda förmögenhetsskatten

kan komma att uppgå till 10—18.4 procent av den beräknade

verkliga inkomsten.

Enligt en inom utskottet verkställd utredning rörande vissa skattskyldiga

mindre jordbrukare inom örebro län, därvid skatterna beräknats på

samma sätt som i fråga örn förenämnda större jordbrukare, komma dessa

skatter för år 1934 i procent av nedan angivna beräknade inkomstbelopp

att variera sålunda:

Beräknad inkomst

Kr.

1,400—38,000

Skatter i % av

beräknad inkomst

%

13.1—46.4

Skatteökning trän 1933

till 1934 i % av beräknad

inkomst

%

0.2—4.o

I dessa fall bar den behållna förmögenheten i runt tal varierat mellan

52,000—223,000 kronor.

Vid jämförelse mellan skattskyldiga med förmögenhet i stad och på

landet framgår av den inom utskottet verkställda utredningen, att för

sådana skattskyldiga med ungefär lika stor förmögenhet, därvid för jordbrukaren

ej medräknats garantiskatten, skulle för år 1934 skatterna i procent

av beräknad verklig inkomst utgöra:

för jordbrukaren: beräknad inkomst = 156,000 kr.; skatter i % av beräknad

inkomst = 40 %

» stadsbon: » » =400,000 » ; skatter i % av beräknad

inkomst = 38.3 %

» jordbrukaren: » » = 26,000 » ; skatter i % av beräknad

inkomst = 40.9 %

» stadsbon: » » = 79,000 » ; skatter i X av beräknad

inkomst = 36.3 %

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69. 37

Till belysande av den orättvisa, som vidlåder den föreslagna särskilda

förmögenhetsskatten förtjänar framhållas att, på sätt framgår av de ovan

återgivna siffersammanställningarna rörande vissa skattskyldiga i Stockholms

stad och inom Södermanlands län, skatterna i procent av beräknad

inkomst för olika inkomstgrupper icke visa en jämnt avvägd stegring

i relation till inkomsten utan att för en grupp med lägre inkomster procenttalet

uppgår för vissa inkomster inom gruppen till högre tal än som

gälla för grupper med högre inkomster och detta även med många procent.

I all synnerhet kommer denna ojämnhet till synes beträffande de

jordbrukare, som undersökningen i denna del omfattar.

Förutom de nu påtalade anmärkningarna mot den särskilda förmögenhetsskatten

kunna följande erinringar göras mot densamma. Med den

särskilda förmögenhetsskatten i dess nu föreslagna form är förbunden

den risken, att förmögenheternas ungefärliga belopp kunna offentliggöras.

Detta innebär ett betänkligt avsteg från principen örn deklarationshemlighetens

bevarande.

Tillfredsställande garantier hava vidare ej lämnats för att förmögenheter

med ringa eller ingen avkastning ändock drabbas av den ifrågavarande

skatten. Detta betyder ett avsteg från principen örn skatt efter

förmåga.

Genom införande av en särskild förmögenhetsskatt komma fem olika

progressiva skatter att utgå. Härigenom göres hela skattesystemet mera

invecklat än vad som tidigare varit förhållandet.

Den särskilda förmögenhetsskatten kommer givetvis att medföra ökat

arbete för taxeringsmyndigheterna och debiteringsförrättarna. Keduktionsregelns

tillämpning, särskilt i fråga örn äkta makar, torde medföra

risk för felaktigheter, och i följd härav kan förväntas ökat antal besvär

hos skattedomstolarna, vilkas arbetsbörda redan är betydande. Det nu

anförda kan sålunda leda till ökade kostnader för statsverket.

Den verkställda utredningen har även givit vid handen, att jordbrukarna

såväl de större som de mindre redan enligt nu gällande bestämmelser

i regel äro hårdare beskattade än andra skattskyldiga. För jordbrukarna

måste således varje skatteökning, även den allra minsta, komma

att leda till en försämring i ekonomiskt avseende.

Med hänsyn till vad sålunda anförts ha vi icke kunnat tillstyrka bifall

till det föreliggande skatteförslaget ens under den förutsättningen, att

skatten skulle komma att utgå endast under ett år. Andra utvägar än kapitalkonfiskation,

vartill det föreliggande förslaget i många fall kommer

att leda, måste enligt vår mening väljas och den naturliga utvägen synes

oss då vara att anlita den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten.

Att, såsom från visst håll ifrågasatts, lägga ökningen av den direkta beskattningen

på den år 1932 införda extra inkomst- och förmögenhetsskatten

ha vi icke kunnat tillstyrka. Denna skatt förklarades år 1932 vara

av rent tillfällig natur, men det oaktat föreslås nu, att intäkten av den
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets betänkande Nr 69.

samma skall avskiljas för amorteringen av den så kallade korttidsupplåningen,

vilket innebär att sistnämnda skatt skulle fastlåsas för minst

sex år, sannolikt för längre tid. Skulle riksdagen besluta att uttaga än

större belopp medelst denna skatteform, komme den att ännu fastare förankras

i vårt skattesystem. Då vi anse, att införande av den extra inkomst-

och förmögenhetsskatten försvårat strävandet efter önskvärd enhetlighet

i vårt skattesystem, kunna vi redan av detta skäl icke tillstyrka,

att denna skatteform utnyttjas för anskaffandet av de skattebelopp, som

erfordras för budgetens balansering,

Enligt vår mening bör den ökning i den direkta beskattningen, som befinnes

nödvändig för budgetens finansiering, uttagas genom höjning av

den statliga inkomst- och förmögenhetsskattens procenttal. I denna skatt

ha de svenska statsmakterna sökt skapa en enhetlig beskattningsform,

vars skatteskala, enligt finansminister Thorssons uttalande, borde så avvägas,

''att den så vitt möjligt uttrycker de olika inkomsttagarnas relativa

skattskyldighet och så att man kan uttaga ett ökat eller minskat

skattebelopp genom en enkel procentuell höjning eller sänkning av skatten’.

Medlet härför är det föränderliga s. k. procenttalet.

Den rörliga procentsatsen har utgjort:

År 1920 ..............

............. 155 X

År

1927 ..............

............ 160 %

> 1921 ..............

............. 175 %

»

1928 ...............

......... 150 %

» 1922...............

............. 175 X

»

1929 ...............

............ 145 X

» 1923..............

............. 175 X

»

1930 ...............

............ 145 X

» 1924..............

........... 175 X

»

1931...............

............ 145 X

» 1925 ..............

............. 170 X

»

1932 ...............

........ 145 %

» 1926..............

............. 160 X

»

1933 ...............

............ 165 X

En höjning av procenttalet för den ordinarie inkomst- och förmögenskatten

med 5 enheter beräknas giva minst 3.7 miljoner kronor i

ökad skatteintäkt. En höjning med 10 enheter till procenttalet 175 —- detsamma som gällde under de statsfinansiella brydsamma åren 1921—

1924 — skulle alltså medföra en ökning av inkomst- och förmögenhetsskattens

belopp med minst 7.4 miljoner kronor. En ytterligare skärpning av

den direkta beskattningen synes icke vara tillrådlig, och vi ha därför förordat,

att vad som ytterligare erfordras för budgetens finansiering —

varvid hänsyn tagits även till den brist, som uppstår örn riksdagen enligt

bevillningsutskottets hemställan avslår Kungl. Maj:ts förslag örn stämpelavgift

å bouppteckningar — måtte uttagas genom höjning av kaffetullen.

Det belopp, som på denna väg behöver uttagas, torde kunna begränsas

till 6 å 7 miljoner kronor, vilken summa kunde erhållas genom

en höjning av kaffetullen med 15 öre per kilogram. Av skäl, som anförts

i motionerna 1:114 och II: 252, torde en tullförhöjning med detta belopp

icke behöva medföra en motsvarande höjning av detaljpriset på kaffe.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 69. 39

Genom de av oss föreslagna åtgärderna för budgetens finansiering

skulle de extra bördor, som utgifterna för arbetslöshetens bekämpande

medföra, icke läggas uteslutande på ett fåtals axlar, utan varje medborgare,

som har att erlägga skatt till staten, skulle i mån av sin skattekraft

få lämna något bidrag till denna gemensamma samhällsangelägenhet.

Detta bidrag bleve för de mindre skattedragarna ringa, medan

däremot de större inkomsttagarna finge vidkännas en väsentlig ökning.

Men till skillnad från förslaget örn särskild skatt å förmögenhet

bomme denna ökade beskattning att utgå efter inkomsten och således

träffa den verkliga skattekraften, men däremot icke en förmögenhet, som

i många fall icke lämnar någon avkastning. Icke minut med hänsyn till

det nuvarande ekonomiska läget inom jordbruksnäringen, synes oss denna

beskattningsform vara vida att föredraga framför den av Kungl.

Majit föreslagna särskilda förmögenhetsskatten.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:406 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet, m. m. a1 i texten