Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914

1934-06-07 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:70, Betänkande, i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

1

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1934 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Majlis proposition

med förslag till förordning om ändring i vissa

delar av förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående

stämpelavgiften m. m., ävensom i ämnet väckta

motioner.

I en den 9 mars 1934 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 242, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till

dels förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften;

dels förordning örn stämpelfrihet vid utbyte av lottbrev mot aktiebrev

i anledning av solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag;

dels ock förordning örn stämpelfrihet för deklarationsbevis enligt vapenkungörelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 193i.

7 sami.

Nr 70.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, dels att 1, 3, 4, 7, 8 och 23 §§ förordningen den

19 november 1914 angående stämpelavgiften1 samt rubriken till VIII kap.

i samma förordning skola erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande

framgår, dels att i 47 § i förordningen skall införas ett nytt moment,

betecknat mom. 1,* av följande lydelse, dels ock att i förordningen skola

införas fyra nya paragrafer med nedan angivet innehåll och betecknade

såsom 57, 58, 59 och 60 §§.

1 §.

I fråga örn stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till

följande avdelningar:

Tredje avdelningen:

Chefsämbeten och förvaltande myndigheter vid armén och marinen;

---domkapitel och Stockholms stads konsistorium; stiftsnämnder;

lantmäterikontor; lantmätare.

3 $.

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de

här nedan i 7 § nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas

örn inteckningskontrollstämpel, denna tariff:

1 Senaste lydelse av angivna paragrafer i förordningen, se 1928: 317 (där förordningen *

dess helhet är återgiven) samt 1929: 143 och 259, 1930:243, 1931: 169, 1932:285 och 1933:378.

’ Förutvarande 47 § 1 mom. har upphört att gälla, se 1929:143.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

3

1

2

3

4

5

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Apoteksprivilegium —----— —

» på landet..................

Auktorisation lör skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg

å andra platser ...............

Av flyttningsbetyg lör sjöman — — — -

Bevis angående domstols

för allenast ett bevis.

angående anteckning om innehav av inteckningshandling

eller uppvisande av sådan handling,

tecknat å företedd handling.................

annat, av underdomstol eller därstädes anställd

tjänsteman, — — — — — — — — — — —

— — — av allenast 6 kronor.

rörande tillfälligt tillstånd att ombesörja skepps
klarering,

för visst fall .................................-........

eljest...................................................

annat, rörande tillstånd att utöva näring eller

yrke; lika med Tillståndsbrev.

—--uppgår till 1,000 kronor ........

angående uppvisande av inteckningshandling,

då det särskilt utfärdas ......................-.......

» örn registrering av elektrisk anläggning:

föra automobil •

varom förmäles i 8 § 3 mom. och 22 § 2 mom.

varom förmäles i 1 § 2 morn., 16 § 2 mom. och 17 §

2 mom. tjänstepensionsreglementet för arbetare

—fritt

annat

Fullmakt för — — — — — — — —

» lör mäklare:

i Stockholm och Göteborg

i övriga städer..................

» , annan — — — — — — —

Körkort, innefattande tillstånd till förande av automobil

eller motorcykel,

då, etter återkallelse, nytt körkort utfärdas

Kr. ö. Kr. ö. Kr. ö. Kr. ö. Kr. 6,

80

400

100

fritt

5

20

fritt —

fritt —

400

100

18

20

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

1

2

3

4

5

Avd.

Avd.

Avd.

Avd

Avd.

då det utfärdas såsom förnyat körkort

jämlikt 15 § 5 mom. motorfordonsför-

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

ordningen ..........................................

1

50

—

—

2

—

—

—

—

—

då det eljest utfärdas..........................

dock att körkort för krigsmakten tillhö- rande person, som under militärtjänst- göring utbildats till förare, är från stämpel

8

10

—fril

t

Protokoll, varigenom —----— — — — —

—--uppgår till 1,000 kronor............

» angående uppvisande av inteckningshandling

för anteckning om innehav ............

över ärenden angående förmynderskap och

godmanskap,— -— — — — —----

Resolution, vilostands-, — — — — —■ — — — —

— — — överlåta fast egendom .........

» angående tillstånd till eldbegängelse ......

» , överexekutors, i ärende som avses i 3 §

lagen den 6 mars 1899 örn verkställighet:

i visst fall av utländsk domstols beslut...

» eljest innefattande — — — —--—

-fritt - -fritt
-

fri

fri

fri

4 §.

Gravationsbevis, vare sig det tecknas å företedd handling eller särskilt

utfärdas, så ock protokoll eller särskilt bevis angående uppvisande av

inteckningskandling för anteckning om innehav skall, jämväl i fall, där

enligt 7 § frihet från stämpel eljest äger rum, förses med inteckningskontrollstämpel.

7 §.

Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.

Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:

akademier och statens undervisningsverk;

barnavårdsnämnder; dock —---och behandling;

innehavare av nyttjanderätt till fast egendom, som tillhör staten eller

eljest antingen är upplåten till boställe för ämbets- eller tjänsteman inom

civil- och ecklesiastikstaterna eller i annan ordning är anslagen till sådan

befattningshavares avlönande eller besittes av kyrkor, akademier,

hospitaler eller andra allmänna inrättningar, i sådana på förvaltningsmyndighets

prövning beroende mål och ärenden, som angå förhållandet

mellan nyttjanderättsinnehavaren såsom egendomens brukare och det

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

allmänna såsom upplåtare, dock att befrielse från stämpelavgift icke

skall äga rum för utslag och resolutioner angående överlåtelse av arrendeeller

annan nyttjanderätt;

kommuner i---jämväl vintertid;

kyrkor;

pastorat i mål och ärenden angående ecklesiastikt boställe, som står

under pastoratets förvaltning, eller dess avkastning;

lappar i mål---överförmyndare.

Frihet från stämpel enligt detta kap. — dock icke med avseende å

avskrift och bevis, som på begäran utfärdas till annan än part — äger

jämväl rum i mantals- och kyrkoskrivningsmål; i bevillningsmål---

i ärenden, som avses i förordningen örn moderskapsunderstöd; i ärenden,

som avses i lagen örn sterilisering av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller

andra som lida av rubbad själsverksamhet; i mål angående överträdelse

av lagen angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig

ursprungsbeteckning; så ock i ärenden angående arbetarskyddslagstiftningens

tillämpning, vilka handläggas av befattningshavare inom yrkesinspektionen.

Konungen äger---utländska hamnar.

8 §.

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig

myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Bodmeribrev; lika med Skuldebrev.

Bouppteckning efter avliden person skall, då den för inregistrering hos

domstol företes, utöver den stämpel som utgår enligt förordningen örn

arvsskatt och skatt för gåva, i enlighet med vad nedan angives beläggas

med stämpel efter sammanlagda värdet av de arvsandelar, för vilka vid inregistreringen

arvsskatt skall utgå eller jämlikt 19 § första stycket berörda

förordning skattefrihet åtnjutas, enligt den uppskattning, som sker jämlikt

förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva (den stämpelpliktiga

egendomens värde).

Frihet från stämpel, varom nu är fråga, äger rum, därest den stämpelpliktiga

egendomens värde icke överstiger 50,000 kronor.

Stämpeln utgör,

när den stämpelpliktiga egendomens värde icke överstiger 100,000 kronor:

3 procent av det belopp, varmed samma värde överstiger 50,000 kronor;
när

värdet överstiger

100.000 men icke 200,000 kr.: 1,500 kr. för 100,000 kr. och 4 % av återstoden

200.000 » » 400,000 » : 5,500 » » 200,000 » » 5 % » »

400.000 » ;> 800,000 ,> : 15,500 » » 400,000 » » 6 % » »

800.000 » : 39,500 » » 800,000 » » 7 %

»

»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

dock att stämpelns belopp ej må överstiga 6 procent av den stämpelpliktiga

egendomens värde.

Vid tillämpning av denna tariff iakttages, att egendomens värde avjämnas

till närmast lägre fulla hundratal kronor.

Såsom särskild stämpelpliktig egendom, för vilken vid boupptecknings

inregistrering stämpel skall för sig beräknas, skall anses dels fideikommissegendom

dels äganderätt, som enligt 13 § andra stycket förordningen

örn arvsskatt och skatt för gåva skall anses såsom tillgång i dödsbo.

Från stämpeln avdragas dels lösen, som erlägges vid boupptecknings inregistrering

bos underdomstol i stad, eller, örn på grund av gällande föreskrifter

dylik lösen ej fordras, däremot svarande belopp, i den mån avdrag

för berörda lösen eller motsvarande belopp ej jämlikt 21 § förordningen

örn arvsskatt och skatt för gåva kan ske från arvsskatt, dels ock

på den stämpelpliktiga egendomen belöpande, förut enligt denna förordning

er lagd stämpelavgift för deklaration jämlikt 39 § 5:o) förordningen

örn arvsskatt och skatt för gåva, dock att genom sistnämnda avdrag stämpeln

ej må nedbringas till lägre belopp än det som skulle utgått, därest

gåvan ej medräknats i den stämpelpliktiga egendomen.

Omfattar dödsbo å flera orter befintlig egendom, däröver särskilda bouppteckningar

upprättats, skall stämpel erläggas vid inregistreringen i

den ort, där den avlidne vid dödsfallet varit eller bort vara mantalsskriven.

Se för övrigt 57—60 §§.

Byte av fast egendom------------------

Check; lika med Växel.

Deklaration, som avses i 39 § l:o)—4:o) förordningen örn arvsskatt och

skatt för gåva, skall, när den till vederbörande myndighet avlämnas, utöver

den stämpel som utgår enligt nyssnämnda förordning, förses med

stämpel enligt de för stämpelbeläggning av bouppteckning i denna

förordning stadgade grunder, därvid såsom den stämpelpliktiga egendomens

värde skall anses den deklarerade egendomens värde, i den mån

stämpel enligt denna förordning ej tidigare i sammanhang med arvfallet

beräknats för detsamma. Beträffande deklaration, som i 39 § 3:o) och 4:o)

nämnda förordning avses, skall härvid iakttagas, att stämpeln beräknas

som örn stämpelbeläggningen skett i samband med stämpelbeläggningen

i övrigt beträffande dödsboet och att stämpel åsättes till det belopp, som

utgör skillnaden mellan hela det sålunda beräknade stämpelbeloppet och

det belopp, som till stämpel redan erlagts.

Se för övrigt 57—60 §§.

Deklaration, som avses i 39 § 5:o) förordningen om arvsskatt och skatt

för gåva, skall, när den till vederbörande myndighet avlämnas, utöver den

stämpel som utgår enligt nyssnämnda förordning, förses med stämpel en
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

ligt de för stämpelbeläggning av boupptecknig i denna förordning

stadgade grunder, därvid såsom den stämpelpliktiga egendomens värde

skall anses det värde, för vilket vid deklarationens avlämnande gåvoskatt

skall utgå. Ingår i den stämpelpliktiga egendomen gåva, för vilken

tidigare jämlikt denna förordning stämpel beräknats, skall vid stämpelbeläggningen

den sålunda erlagda stämpelns belopp avräknas.

Se för övrigt 58—60 §§.

Delaktighetsbevis i inländskt bolag-------------

Fideikommissbrev om fast egendom skall, då det för lagfart företes,

utöver den stämpel som utgår enligt förordningen örn arvsskatt och skatt

för gåva, förses dels med stämpel enligt den i fråga örn stämpelbeläggning

av bouppteckning i denna förordning stadgade tariff, därvid såsom

den stämpelpliktiga egendomens värde skall anses det värde, varefter

arvsskatt skall utgå, dels ock med stämpel av 1 krona för varje fulla 100

kronor av den fideikommitterade egendomens enligt 10 § här nedan bestämda

värde.

Se för övrigt 10, 13 och 14 §§ samt 57—60 §§.

Fraktslut örn fartyg; se Certeparti.

Fördelskontrakt; se Avkomst av fast egendom.

Förlagsbevis; lika med Förskrivning; se Obligation.

Förnyelse av försäkring,----------------

Köp av fartyg (pråm) —--- för köpet.

Sökes på grund av köpeavhandling örn fast egendom eller örn fartyg

hos offentlig myndighet inteckning eller på grund av köpeavhandling,

som nyss nämnts, eller köpeavhandling örn lösören, vilka i säljarens vård

kvarbliva, betalning för ogulden köpeskilling, skall köpeavhandlingen

förses med särskild stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor av det

kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning sökes;

dock är---i järnväg.

Se för övrigt 9, 10 och 13 §§ samt 34 § 2 inom.

Livränta: avhandling därom skall, då den för vinnande av inteckning

företes, förses med stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor av livräntans

kapitalvärde.

Sökes på grund av avhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall avhandlingen förses med stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor

av det kapitalbelopp, för vilket betalning sökes;

dock är---i konkurs;

Se för övrigt 12 §.

Obligation, som utfärdas här i riket, skall---hundratal kronor;

dock att---eller tomträtt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

Sökes på---orsaken härtill.

Därest för särskilda delar av skuldbelopp utfärdats förskrivningar,

vilka uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i den allmänna rörelsen,

galle angående dylik förskrivning, evad den är löpande eller ej, vad i

denna förordning är stadgat om obligation, som utfärdas här i riket, ändock

att förskrivningen ej betecknats som obligation.

Se för övrigt 15, 16 och 27 §§.

Obligation, som utfärdats i utlandet, skall---hundratal kronor.

I utlandet---orsaken härtill.

Därest hit till riket inkommit förskrivningar, som i utlandet utfärdats

för särskilda delar av skuldbelopp och vilka uppenbarligen äro avsedda

att utsläppas i den allmänna rörelsen, gällö angående dylik förskrivning,

evad den är löpande eller ej, vad i denna förordning är stadgat örn obligation,

som utfärdats i utlandet, ändock att förskrivningen ej betecknats

som obligation.

Se för övrigt Certifikat och 16 §.

Räkning, godkänd, skall, då den för vinnande av inteckning eller betalning

bos offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 40 öre för

varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller

betalning sökes;

dock är---i järnväg.

Skuldebrev skall, då det för vinnande av inteckning eller betalning bos

offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 40 öre för varje fulla

100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning

sökes;

dock är skuldebrev fritt från sådan stämpel, då på grund därav fordran

bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg.

Då inteckning---å skuldebrevet.

Skuldebrev skall ock varje gång detsamma för inteckningsåtgärd eller

anteckning örn innehav av handlingen ingives till inteckningsdomstolen

eller, där sådant enligt lag må ske, för ändamålet uppvisas vid annan

underrätt, förses med inteckningskontrollstämpel, dock icke i fall, där inteckning

på grund av skuldebrevet ej längre skall gälla.

Skuldebrev, som---jämväl förses med inteckningskontrollstämpel.

Se för övrigt 17 och 18 §§.

Testamente skall, då det efter boupptecknings inregistrering ingives för

bevakning, utöver den stämpel som utgår enligt förordningen örn arvsskatt

och skatt för gåva, förses med stämpel enligt de för stämpelbeläggning

av bouppteckning i denna förordning stadgade grunder, därvid såsom

den stämpelpliktiga egendomens värde skall anses värdet av testamentstagaren

tillfallen egendom, i den mån detta värde skolat vid stämpelbeläggning

enligt denna förordning av bouppteckningen efter den av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 9

litine öka den stämpelpliktiga egendomens värde, därest hänsyn då tagits,

till testamentet, Stämpeln beräknas, som örn stämpelbeläggningen skett

i samband med stämpelbeläggningen i övrigt beträffande dödsboet, och

stämpel åsättes till det belopp, som utgör skillnaden mellan hela det sålunda

beräknade stämpelbeloppet och det belopp, som till stämpel redan

erlagts.

Avser bevakningen testamente, som sökanden icke har i sin besittning

eller som upprättats muntligen, och skall bevakningen förty ske genom

förordnandets tillkännagivande, uttages stämpeln genom stämpelbeläggning

av protokollet över bevakningen, när nämnda protokoll utlöses.

Se för övrigt 57—60 §§.

Testamente om fast egendom----------------

23 §.

Där ej---andra belarksstämplar.

Till handlingar, som för vinnande av lagfart, inteckning eller inskrivning

vid domstol företes, till äktenskapsförord, morgongåvobrev och avhandlingar

örn lösöreköp, vilka till underdomstol ingivas, till bouppteckningar,

till deklarationer, som omförmälas i förordningen örn arvsskatt

och skatt för gåva, samt till testamenten, som ingivas för bevakning, och

handlingar, som skola stämpelbeläggas såsom sådana testamenten, skola

begagnas dubbla beläggningsstämplar.

Örn användande--— rubriken skuldebrev.

47 §.

1. De i 54 § 1, 2 och 4 mom. förordningen örn arvsskatt och skatt för

gåva meddelade bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning beträffande

stämpel enligt denna förordning för bouppteckning, deklaration»

som omförmäles i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, fideikommissbrev

örn fast egendom, i den man fråga är örn stämpel enligt den

för stämpelbeläggning av bouppteckning föreskrivna tariff, samt testamente,

sorn ingives för bevakning, så ock handling, som skall stämpelbeläggas

såsom sådant testamente.

Har den, som uppgivit död mans bo, därvid uppsåtligen dolt undan tillgång

av det värde eller lämnat annan falsk uppgift av sådan beskaffenhet,

att såväl skatt enligt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva

som i första stycket av detta moment omförmäld stämpel uttagits med

lägre belopp än som vederbort, eller bar någon mot bättre vetande i deklaration

lämnat oriktig uppgift med påföljd, som nu sagts, skall vid bötesbeloppets

bestämmande tagas hänsyn till det sammanlagda felande beloppet

av skatt och dylik stämpel.

Underlåter någon att inom föreskriven tid avgiva deklaration, som skall

ligga till grund såväl för arvsskatt som för stämpel enligt denna förordning,

skall särskilt straff enligt denna förordning ej ådömas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

VIII KAP.

Särskilda bestämmelser rörande vissa stämpelavgifter.

56 §.

57 §.

Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen efter ansökan medgiva

att — vid beräknande av stämpel enligt denna förordning för bouppteckning,

deklaration som omförmäles i 39 § l:o)—4:o) förordningen örn arvsskatt

och skatt för gåva, fideikommissbrev örn fast egendom, i den mån

fråga är örn stämpel enligt den för stämpelbeläggning av bouppteckning

föreskrivna tariff, samt testamente, som ingives för bevakning, jämte

handling, som skall stämpelbeläggas såsom sådant testamente, — gåva,

som avses i 26 § förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, helt eller

delvis ej medräknas i stämpelpliktig egendom i dödsbo.

58 §.

För stämpel, varom i 57 § förmäles, svare envar arvinge eller testamentstagare

i förhållande till storleken av den på honom belöpande andelen

av den stämpelpliktiga egendomens värde, därvid likväl iakttages

att, därest avdrag skett för stämpel enligt denna förordning för deklaration

enligt 39 § 5:o) förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, dylik

Stämpel tillgodoräknas den som erlagt densamma.

Skyldighet att erlägga stämpel enligt denna förordning för deklaration,

som avses i 39 § 5: o) förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, åligger

gåvotagaren.

59 §.

Bestämmelserna i 30, 45—49, 51 §§, 53 § 2 mom. och 56 § förordningen

örn arvsskatt och skatt för gåva skola äga motsvarande tillämpning rörande

stämpel enligt denna förordning för bouppteckning, deklaration,

som omförmäles i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, fideikommissbrev

örn fast egendom, i den mån fråga är örn stämpel enligt

den för stämpelbeläggning av bouppteckning föreskrivna tariff, samt

testamente, som ingives för bevakning, så ock handling, som skall stämpelbeläggas

såsom dylikt testamente, och skall förty vad i 20 och 21 §§

och i övrigt i denna förordning stadgas mot förstnämnda bestämmelser

stridande icke äga tillämpning beträffande stämpel, som nu sagts.

Vid bedömande av fråga, huruvida vid tillämpning av 47 § 1 mom. A

förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva anstånd med erläggande av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 11

skatt eller stämpel enligt denna förordning må äga rum, skall sammanlagda

värdet av dödsboets kontanta medel och i nyssnämnda författningsrum

avsedda värdepapper jämföras med det sammanlagda beloppet av

dylik skatt och stämpel, och må i förekommande fall anstånd kunna medgivas,

såvida sammanlagda beloppet av skatt och dylik stämpel utgör

minst 500 kronor.

60 $,

Till ledning vid uträknande av stämpel, som i 59 § första stycket avses,

utfärdar Konungen erforderliga tabeller.

Denna förordning träder i kraft:

den 1 juli 1934 i de delar, som nedan ej särskilt angivas;

den 1 maj 1934 såvitt angår de i 8 § meddelade föreskrifterna rörande

stämpel å bouppteckning, deklaration som avses i 39 § l:o)—4:o) förordningen

örn arvsskatt och skatt för gåva, deklaration som avses i 39 § 5:o)

nyssnämnda förordning, fideikommissbrev örn fast egendom och testamente,

ävensom såvitt angår 23 §, 47 § 1 morn., 57—60 §§ och rubriken

till VIII kap.;

den 1 januari 1935 såvitt angår ingressen till 3 §, de i 3 och 7 §§ meddelade

föreskrifterna örn stämpelfrihet i ärenden angående innehav eller

uppvisande av inteckningshandling, ärenden enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare och ärenden enligt steriliseringslagen ävensom 4 §;

den 1 juli 1935 såvitt angår föreskriften i 3 § örn stämpelfrihet i ärenden

enligt civila tjänstepensionsreglementet; samt

å dag, som av Kungl. Maj :t bestämmes, såvitt angår föreskrifterna i

3 § örn stämpelavgift för bevis örn auktorisation eller tillstånd för ombesörjande

av skeppsklarering samt därav föranledd ändring i den under

samma paragraf upptagna rubriken »Fullmakt för mäklare eller

skeppsklarerare».

Vid tillämpning av förordningen i vad denna träder i kraft den 1 maj

1934 skall iakttagas, att stämpelavgift ej skall beräknas i dödsbo efter

person, som avlidit före nämnda dag, ej heller för deklaration av gåva,

därest deklarationen dessförinnan avgivits, samt att i stämpelpliktig

■egendom i dödsbo efter person, som avlidit efter den 30 april 1934, ej skall

medräknas gåva, för vilken deklaration avgivits före den 11 januari 1934.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

Förslag

till

förordning om stämpelfrihet vid utbyte av lottbrev mot aktiebrev

i anledning av solidariskt bankbolags ombildning till

bankaktiebolag.

Härigenom förordnas som följer:

Vad i 8 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

är stadgat därom, att aktiebrev i inländskt aktiebolag skall,

innan det av bolaget utgives, förses med stämpel, skall icke hava avseende

å aktiebrev, som jämlikt 4 § lagen den 16 februari 1934 (nr 18) angående

solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag lämnas i utbyte

mot lottbrev, som utgivits av solidariskt bankbolag.

Aktiebrev, som sålunda är fritt från stämpel, skall vid utfärdandet av

bolaget förses med anteckning örn orsaken härtill. Angående skyldighet

att svara för aktiebrevs förseende med sådan anteckning ävensom i fråga

örn ansvar för underlåtenhet att verkställa anteckning, åtal för sådan

förseelse samt förvandling och fördelning av böter, som härför ådömas,

skall vad i förordningen angående stämpelavgiften i nämnda avseenden

föreskrives beträffande aktiebrev i inländskt aktiebolag, som utfärdas i

utbyte mot aktiebrev i samma bolag, äga motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934.

Förslag

till

förordning om stämpelfrihet för deklarationsbevis enligt

vapenkungörelsen.

Härigenom förordnas, att bevis över verkställd deklaration av skjutvapen,

varom förmäles i 3 § vapenkungörelsen, skall vara fritt från

stämpel.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 13

Beträffande vad föredragande departementschefen anfört till motivering

för förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas

i det följande, hänvisa till nämnda statsrådsprotokoll.

Till utskottets behandling hava jämväl hänvisats följande i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna nr 341 i första kammaren av herr Velander

m. fl. samt nr 620 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., i vilka

hemställts,

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 242 med förslag

till förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften m. m., såvitt densamma avser uttagande

av särskild stämpelavgift å bouppteckningar och vissa därmed i

stämpelhänseende likställda handlingar».

2) De likalydande motionerna nr 328 i första kammaren av herr Johan

August Larsson samt nr 589 i andra kammaren av herr Pehrsson i Bramstorp

m. fl., i vilka föreslagits,

»att ''riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 242

måtte besluta att avslå den föreslagna höjningen av stämpelavgiften för

räkning och skuldebrev enligt § 8 i berörda förordning».

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet

upptagit en inom motionstiden vid riksdagens början väckt, till utskottet

hänvisad motion nr 416 i andra kammaren av herr Karlsson i Grängesberg

m. fl., däri hemställts,

Datt riksdagen måtte antaga

dels nedanstående förslag till förordning örn kvarlåtenhetsskatt, samt

dels ock nedanstående förslag till förordning örn ändring i vissa delar

av förordningen den 19 november 1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt

för gåva.

Förslag till förordning örn kvarlåtenhetsskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 $.

Av kvarlåtenskap efter avliden person skall till staten utgå särskild

arvsskatt, benämnd kvarlåtenskapsskatt, enligt här nedan stadgade grunder.

2 §.

Såsom kvarlåtenskap skall enligt denna förordning anses egendom, för

vilken skall utgå arvsskatt jämlikt förordningen den 19 november 1914 örn

arvsskatt och skatt för gåva, och skola i kvarlåtenskapen medräknas även

sådana andelar, för vilka jämlikt de i 19 § berörda förordning för varje

arvsklass meddelade bestämmelser frihet från arvsskatt åtnjutes.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

Där synnerliga skäl därtill äro, må Konungen efter ansökan medgiva,

att gåva, som avses i 26 § nämnda förordning, helt eller delvis ej medräknas

i kvarlåtenskapen.

3 §.

Den skattepliktiga kvarlåtenskapen upptages till sammanlagda värdet

av de arvsandelar, som ingå i kvarlåtenskapen, enligt den uppskattning,

som sker jämlikt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva.

4 §.

Kvarlåtenskapsskatt utgår icke, därest kvarlåtenskapens värde ej överstiger

20,000 kronor.

Kvarlåtenskapsskatten utgör,

när kvarlåtenskapens värde icke överstiger 30,000 kronor: 15 procent av

det belopp, varmed kvarlåtenskapens värde överstiger 20,000 kronor;

när kvarlåtenskapens värde överstiger

30,000 men icke 50,000 kr.: 1,500 kr. för 30,000 kr. och 20 % av återstoden.

50,000

»

» 100,000 » : 5,500 »

»

50,000

»

»

40 X

»

100,000

»

» 200,000 » : 25,500 »

»

100,000

»

»

45,?£

»

200,000

»

» 300,000 » : 70,500 »

200,000

1

50 %

»

300,000

»

» 500,000 » : 120,500 »

300,000

»

»

60 %

»

»

500,000

» 1,000,000 » : 240,500 »

»

500,000

»

»

70%

»

»

1,000,000

590,000 »

»

1,000,000

»

»

80X

»

»

Vid tillämpning av denna tariff iakttages, att kvarlåtenskapens värde

avjämnas till närmast lägre fulla hundratal kronor.

Såsom särskild kvarlåtenskap beträffande vilken kvarlåtenskapsskatt

skall för sig beräknas, skall anses dels fast egendom av fideikommissnatur,

dels annan i fideikommiss ingående egendom, dels ock äganderätt, som

enligt 13 § andra stycket förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva,

skall anses såsom tillgång i dödsbo.

Från kvarlåtenskapsskatten avdrages dels lösen, som erlägges vid boupptecknings

inregistrering hos underdomstol i stad, eller, örn på grund av

gällande förordning dylik lösen ej fordras, däremot svarande belopp, i den

mån avdrag för berörda lösen eller motsvarande belopp ej jämlikt 21 §

förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva kan ske från arvsskatt, dels

ock på kvarlåtenskapen belöpande förut erlagd gåvoskatt, för vilken avdrag

ej kan tillgodonjutas enligt 26 § i berörda förordning, dock att genom

sistnämnda avdrag kvarlåtenskapsskatten ej må nedbringas till lägre belopp

än det, som skulle utgått, därest gåvan ej medräknats i kvarlåtenskapen.

5 §.

För kvarlåtenskapsskatt svarar en var arvinge eller testamentstagare i

förhållande till storleken av den på honom belöpande andelen av kvarlå
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 15

tenskapen, därvid likväl iakttages, att gåvoskatt, för vilka avdrag skett,

tillgodoräknas den som erlagt gåvoskatten.

6 §.

Deklaration, som avgivits på grund av skattskyldighet till arvsskatt enligt

förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, skall i förekommande

fall ligga till grund jämväl för beräkning av kvarlåtenskapsskatt.

Föreligger skattskyldighet till kvarlåtenskapsskatt, men ej till arvsskatt,

enligt berörda förordning, skall vad där örn deklaration till arvsskatt finnes

stadgat äga motsvarande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.

7 §.

Vad i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva stadgas rörande nedsättning

av skatt för egendom, som efterlämnats utom riket, så ock rörande

skattens erläggande, anstånd med skattens erläggande, eftergift av skatt,

restitution och tillsyn å skattens utgörande skall äga motsvarande tillämpning

beträffande kvarlåtenskapsskatten.

Vid bedömande av frågan, huruvida jämlikt 47 §, 1 mom. a) omförmälda

förordning anstånd med erläggande av skatt må äga rum, skall, där såväl

kvarlåtenskapsskatt som arvsskatt skall utgå, sammanlagda värdet av

dödsboets kontanta medel och i nyssnämnda författningsrum avsedda värdepapper

jämföras med den sammanlagda skattens belopp.

8 §.

De i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva meddelade ansvarsbestämmelser

skola äga motsvarande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.

Har den, som uppgivit död mans bo, därvid uppsåtligen dolt undan tillgång

av det värde eller lämnat annan falsk uppgift av sådan beskaffenhet,

att såväl kvarlåtenskapsskatt som arvsskatt uttagits med lägre belopp än

eljest vederbort, eller har någon mot bättre vetande i deklaration lämnat

oriktig uppgift med påföljd, som nu sagts, skall vid bötesbeloppets bestämmande

tagas hänsyn till det sammanlagda felande skattebeloppet.

Underlåter någon att inom föreskriven tid avgiva deklaration, som skall

ligga till grund såväl för arvsskatt som för kvarlåtenskapsskatt, skall särskilt

straff enligt denna förordning ej ådömas.

9 §.

Vad i 57 § förordningen om arvsskatt och skatt för gåva stadgas skall

äga tillämpning jämväl beträffande kvarlåtenskapsskatten.

10 §.

Till ledning vid uträknandet av skatt enligt denna förordning utfärdar

Kungl. Majit erforderliga tabeller.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1934 och skall äga tillämpning

beträffande kvarlåtenskap efter person, som avlider efter förordningens

ikraftträdande.

I kvarlåtenskap, som avses i förordningen, skall ej medräknas gåva, för

vilken enligt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva deklaration

för gåvoskatt avgivits före den 1 januari 1934.

Förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19

november 1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt för gåva.

Härigenom förordnas, att 19, 26 och 38 §§, 47 § 1, 2 och 3 morn., 48 §

2 mom. samt 56 § förordningen den 19 november 1914 örn arvsskatt och

skatt för gåva skola, 47 § 2 morn., 48 § 2 moni. samt 56 § i nedan angivna

delar, erhålla följande ändrade lydelse:

19 §.

Arvsskatt beräknas enligt denna

Tariff.

Klass I. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer efterlevande

make eller barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller

adoptivbarn.

Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt

återstående värdet å andelen icke 20,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen icke överstiger 30,000 kronor: 4 procent av det

belopp, varmed återstående värdet överstiger 20,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen överstiger

30,000 men icke 50,000 kr.: 500 kr. för 30,000 kr. och 10 %'' av återstoden.

50,000 » »

100,000 » :

2,500 »

»

50,000 »

»

15 %

»

100,000 » »

200,000 » :

10,000 »

»

100,000 »

»

25%''

»

»

200,000 » »

400,000 » :

35,000 »

»

200,000 »

»

35%

»

»

400,000 » »

800,000 » :

105,000 »

»

400,000 »

»

45%

»

»

800,000

285,000 »

»

800,000 »

»

60%"

»

»

Klass II. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer fader,

moder, broder, (halvbroder,) syster, (halvsyster) eller broders (halvbroders)

eler systers (halvsysters) avkomling eller på grund av testamente

akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond

eller pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller annan

from stiftelse.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt

återstående värdet å andelen icke 2,000 kronor, beräknas ej arvs
-

skatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen icke överstiger 5,000 kronor: 10 procent av det

belopp, varmed återstående värdet överstiger 2,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen överstiger

5,000 men icke

10,000 kr.

500 kr. för

5,000 kr. och 15 % av

återstoden

10,000

»

20,000 »

1,250 »

10,000 »

» 18 X »

»

20,000

»

»

30,000 »

3,050 »

»

20,000 »

» 21 X »

»

30,000

»

»

40,000 »

5,150 »

»

30,000 »

» 24 % »

»

40,000

»

»

60,000 »

7,550 »

»

40,000 »

» 30X »

»

60,000

»

200,000 »

13,550 »

»

60,000 »

» 40 % »

»

200,000

»

»

500,000 »

69,550 »

»

200,000 »

» 50X *

500,000

219,550 »

»

500,000 »

» 60X »

»

Klass III. Andel, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.

Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt

återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen icke överstiger 2,000 kronor: 10 procent av

det belopp, varmed återstående värdet överstiger 1,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen överstiger

2,000 men icke 4,000 kr.

100 kr. för 2,000 kr. och 15 % av återstoden.

4,000 » »

20,000 » :

400

»

»

4,000 »

»

20 %

»

»

20,000 » »

50,000 » :

3,600

»

»

20,000 »

»

25%"

»

»

50,000 » »

80,000 » :

11,100

»

»

50,000 »

»

30 %

»

80,000 » »

200,000 » :

20,100

»

80,000 »

»

40 X

»

»

200,000

68,100

»

»

200,000 >

»

50X

»

»

Klass IV. Andel, som tillkommer annan arvinge eller testamentstagare

än sådan som omförmäles i klass I, klass II eller klass III.

överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt

återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen icke överstiger 2,000 kronor: 15 procent av det

belopp, varmed återstående värdet överstiger 1,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen överstiger

Bihang till riksdagens protokoll 19Si. 7 sami. Nr 70.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

2,000 men icke

4,000 kr.:

150 kr. för

2,000 kr. och 20 % av återstoden.

4,000

»

:>

10,000 » :

550 »

4,000 »

» 25% »

10,000

20,000 » :

2,050 »

»

10,000 »

» 30 % »

>

20,000

40,000 > :

5,050 *

20,000 »

» 35% »

»

40,000

»

>

60,000 > :

12,050 »

40,000 »

» 40% »

60,000

200,000 » :

20,050 »

60,000 »

» 50 X »

200,000

90,050 »

»

200,000 »

» 60% »

»

Vid tillämpning av ovanstående tariff iakttages, att återstående värdet å

andelen avjämnas till närmast lägre fulla hundratal kronor.

26 $.

Har arvinge eller testamentstagare inom två år före arvlåtarens dödsfall

eller vid hans dödsfall av honom erhållit gåva, som icke jämlikt 33 § a)

eller b) är fri från skatt, skall värdet därav sammanläggas med det värde,

vartill arvingens eller testamentstagarens arvsandel enligt förut stadgade

grunder fastställts, och arvsskatten beräknas som örn allt vore på en gång

arvfallet. För skatt, som förut särskilt er lagts, skall avdrag ske, dock att

arvsskatten icke i något fall må beräknas till lägre belopp än som belöper

på ifrågavarande arvsandel i och för sig.

Bouppteckning skall vid ingivandet för inregistrering vara åtföljd av

uppgift å gåva av här angiven beskaffenhet.

38 $.

1 mom. Skatt för gåva beräknas enligt denna

Tariff.

Klass I. Gåva, som tillkommer make eller barn eller adoptivbarn eller

avkomling till barn eller adoptivbarn.

Överstiger gåvans värde icke 20,000 kronor, beräknas ej skatt för gåva.

Skatten utgör,

* när gåvans värde icke överstiger 30,000 kronor: 10 procent av det belopp,

varmed värdet överstiger 20,000 kronor;

när gåvans värde överstiger

30,000 men icke 50,000 kr.: 2,000 kr. för 30,000 kr. och 20%" av återstoden.

50,000

»

»

100,000 » :

6,000 >

»

50,000 »

» 40 % »

»

100,000

»

»

200,000 » :

26,000 »

»

100,000 »

» 45 % »

»

200,000

»

»

300,000 » :

71,000 »

»

200,000 »

» 50% »

»

300,000

»

>

500,000 » :

121,000 »

300,000 »

» 60% »

500,000

»

1,000,000 » :

241,000 »

500,000 »

» 70% »

»

1,000,000

591,000 »

1,000,000 »

» 80% »

»

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

19

Klass II. Gåva, som tillkommer fader, moder, broder (halvbroder), syster

(halvsyster) eller broders (balvbroders) eller systers (halvsysters) avkomling

eller akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk,

stipendiefond eller pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller

annan from stiftelse.

Överstiger gåvans värde icke 2,000 kronor, beräknas ej skatt för gåva.

Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 5,000 kronor: 3 procent av det belopp,

varmed värdet överstiger 2,000 kronor;

när gåvans värde överstiger

5,000

men icke

10,000 kr.

150 kr. för

5,000 kr. och

6 % av återstoden.

10,000

»

»

20,000 »

450 »

»

10,000 »

»

10% »

»

20,000

»

»

30,000 »

1,450 »

»

20,000 »

»

20 X »

»

30,000

»

7>

50,000 »

3,450 »

»

30,000 »

»

30% »

50,000

»

100,000 »

9,450 »

50,000 »

»

40% »

100,000

»

»

200,000 »

29,450 »

»

100,000 »

»

45 % »

»

200,000

»

»

300,000 »

74,450 »

»

200,000 »

»

50 % »

»

300,000

»

500,000 »

124,450 »

»

300,000 »

x>

60% »

»

500,000

»

»

1,000,000 »

244,450 »

»

500,000 »

»

70% »

»

1,000,000

594,450 »

»

1,000,000 »

»

80% »

» .

Klass lil. Gåva, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.

Överstiger gåvans värde icke 1,000 kronor, beräknas ej skatt för gåva.

Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 2,000 kronor: 6 procent av det belopp,

varmed värdet överstiger 1,000 kronor;

när gåvans värde överstiger

2,000 men icke

5,000 kr.:

60 kr. för

2,000 kr. och 10 %

av återstoden.

5,000

20,000 » :

360 »

5,000 »

» 15 %

20,000

»

50,000 » :

2,610 »

20,000 »

» 25 %

» »

50,000

»

100,000 » :

10,110 »

50,000 »

» 35 %

100,000

»

»

200,000 » :

27,610 »

100,000 »

50%

» y>

200,000

»

»

300,000 » :

77,610 »

7>

200,000 »

» 65%

300,000

500,000 » :

142,610 »

y>

300,000 »

> 75%

» »

500,000

292,610 »

»

500,000 »

» 80%

Klass IV. Gåva, som tillkommer annan gåvotagare än sådan som omförmäles

i klass I, klass II eller klass III.

Överstiger gåvans värde icke 1,000 kronor, beräknas ej skatt för gåvan.

Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 2,000 kronor: 6 procent av det belopp,

varmed värdet överstiger 1,000 kronor;

när gåvans värde överstiger

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

2,000 men icke

5,000 kr.

60 kr. för

2,000 kr. och 10 %

5,000

»

10,000 »

360.»

»

5,000 »

»

15 X

10,000

»

»

20,000 »

1,110 »

»

10,000 »

»

25%

20,000

»

»

50,000 »

3,610 »

»

20,000 »

»

30 %

50,000

»

100,000 »

12,610 »

50,000 »

40%"

100,000

»

»

200,000 »

32,610 »

»

100,000 »

»

50X

200,000

300,000 »

82,610 »

»

200,000 »

»

65X

300,000

»

»

500,000 »

147,610 »

»

300,000 »

75X

500,000

297,610 »

»

500,000 >

»

80 X

Vid tillämpning av ovanstående tariff iakttages, att gåvans värde avjämnas

till närmast lägre fulla hundratal kronor.

2 mom. De i fråga örn skatt på grund av arv eller testamente i 3 §, 3

morn., 5, 6, 8, 9, 12, 13, 22, 23, 25 och 30 §§ meddelade bestämmelser skola i

tillämpliga delar gälla beträffande skatt för gåva.

47 §.

1 mom. A. Uppgår i dödsbo beloppet av kontanta medel samt värdet avobligationer

och andra lätt realiserbara värdepapper sammanlagt icke till

dubbla beloppet av den arvsskatt, som skall erläggas för behållningen vid

boet eller föreligger i andra fall för någon, som är skattskyldig enligt

denna förordning, avsevärd svårighet att genast erlägga bela den skatt,

som belöper på honom tillfallen egendom, må, såvida skatten uppgår till

minst 500 kronor, densamma betalas genom högst 10 lika årliga inbetalningar

efter domarens eller Kungl. Maj:ts befallningshavandes prövning.

B. Skall skatt utgå för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller

annan förmån och prövas avsevärd svårighet föreligga att genast erlägga

skattebeloppet eller skall skatt utgå för egendom av fideikommissnatur,

åge skattskyldig, oavsett skattens belopp, rätt till anstånd såsom ovan sägs.

C. Där synnerliga skäl därtill äro äger Konungen medgiva, att skatt må

erläggas annorledes än genom lika årliga inbetalningar, eller att tiden

för inbetalningarnas fullgörande må utsträckas utöver tio år.

2. mom. önskar skattskyldig---befallningshavande godkännes.

Yad nu stadgats skall ej utgöra binder för den skattskyldige att senare

bos Konungen söka sådant ytterligare anstånd, som kan medgivas honom

enligt I. mom. c.

3 mom. Den del av skattebeloppet, med vars erläggande anstånd icke

får åtnjutas, skall erläggas då, enligt vad i allmänhet är stadgat, skatten

skolat i dess helhet gäldas, därest ej anstånd beviljas. Första årliga inbetalningen

av skattebelopp, med vars erläggande anstånd beviljats och som

skall gäldas genom årliga inbetalningar, skall äga rum på årsdagen för

anståndsbeslutet. Av återstående årsinbetalningar verkställes en var å

motsvarande dag det år, då den till betalning förfaller. Å skatt, för vilken

anstånd åtnjutes, skall erläggas ränta efter 5 för hundra örn året av oguldet

belopp.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

48 §.

2 morn. Avlider fideikommissinnehavare, vilken är skattskyldig enligt

klass I. i tariffen, inom 6 år från det han fideikommisset tillträtt eller

fideikommissinnehavare, som är skattskyldig enligt klass II. eller klass IV.

i tariffen, inom åtta år från tillträdet, eftergives, vad av skatten icke förfallit

till betalning vid dödstilllallet; dock må ej i fall, då Konungen jämlikt

47 § 1 mom. C. medgivit anstånd, detta medföra rätt till eftergift av

skatt till högre belopp än som skulle hava eftergivits, därest anstånd beviljats

med tio lika årliga inbetalningar. Därest fideikommissinnehavare,

som, utan att hava begärt anstånd med skattens erläggande, på en gång

inbetalt hela skattebeloppet, avlider innan nyss angivna tider förlupit,

eftergives så stor del av skatten, som, enligt vad nyss sagts, skulle eftergivits,

därest betalningsskyldigheten fullgjorts medelst tio lika årliga inbetalningar.

Vad sålunda---annan förmån.

56 §.

Från tillämpningen--— skedd uppsägning.

Har Konungen jämlikt 10 kap. 7 § lagen örn arv eller 1 kap. 3 § lagen

örn testamente förordnat att av egendom, som på grund av arv eller testamente

tillfaller utländsk medborgare, skall utöver arvsskatten utgå en särskild

avgift, skall sådan avgift uppbäras i den ordning, varom ovan sägs,

och skola även i övrigt bestämmelserna i denna förordning i tillämpliga

delar gälla i fråga örn sådan avgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1934. Beträffande arvsandel

efter person, som avlidit före lagens ikraftträdande, och, såvitt angår gåvoskatt,

gåva, för vilken deklaration dessförinnan avgivits, skola dock äldre

bestämmelser äga tillämpning.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

De med propositionen framlagda förslagen avse följande frågor:

1) stämpelavgift för bouppteckningar m. m.;

2) stämpelavgift till expeditioner från stiftsnämnderna m. m.;

3) stämpelfrihet för ärenden enligt steriliseringslagen;

4) ändringar i stämpelförordningen i anledning av förslaget örn inteckningsförnyelsernas

avskaffande;

5) stämpelavgift för s. k. förlagsbevis;

6) stämpelfribet för bevis örn beviljad pension m. m.;

7) stämpelfrihet i ärenden rörande tillstånd till eldbegängelse;

8) stämpelavgift för körkort som utfärdas i samband med förnyelse;

9) stämpelavgift för tillstånd till skeppsklarering;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

10) stämpelfrihet i vissa fall för resolutioner angående verkställighet

av utländsk domstols beslut;

11) stämpelfrihet vid utbyte av lottbrev mot aktiebrev i anledning av

solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag; samt

12) stämpelfrihet för deklarationsbevis enligt vapenkungörelsen.

I fråga örn stämpelavgift för bouppteckningar m. m. har föredragande

departementschefen erinrat, att han vid anmälan inför Kungl. Majit av

finansplan och inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935 anfört, att han

ämnade framlägga förslag rörande vissa ändringar i stämpelförordningen,

i huvudsak innebärande att bouppteckning efter avliden person skulle,

utöver den stämpel, som utginge enligt förordningen örn arvsskatt och

skatt för gåva, beläggas med stämpel efter värdet av behållningen i boet.

Enahanda stämpelavgift skulle vidare påföras bland annat vissa deklarationer

enligt arvsskatteförordningen. Stämpelavgiften vore avsedd att

utgå först på den del av boets tillgångar, som överstege 50,000 kronor, och

att uttagas med högst 6 procent. Avkastningen uppskattades till 6 miljoner

kronor och avsågs att bindas för avbetalning av lån med kort amorteringstid.

Förslag till ändringar i angiven innebörd i förordningen angående

stämpelavgiften har upprättats inom finansdepartementet. Över detsamma

hava infordrade yttranden avgivits av statskontoret, kammarrätten,

riksräkenskapsverket, Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Malmöhus

län.

Till stöd för förslaget har chefen för finansdepartementet till ovannämnda

statsrådsprotokoll anfört i huvudsak följande:

»Vid framläggande förlidet år av finansplanen för innevarande budgetår

föreslog jag, att vissa särskilda statsinkomster skulle bindas för att

bereda medel till en snabb återbetalning av den för finansieringen av

den föreslagna utvidgningen av de offentliga arbetena behövliga upplåningen.

För detta ändamål borde avses hela avkastningen av arvs- och

gåvobeskattningen, vilken beskattning föreslogs skola utbyggas med en

kvarlåtenskapsskatt i samband med att skatteskalorna för arvslotter

skärptes.

Anledningen för mig att välja denna väg att öka statsverkets inkomster

var i första hand, att det föreföll skäligt att låta den verkligt bärkraftiga

förmögenheten lämna ett större bidrag till täckande av statens

utgifter. Enligt vad som framgår av den till föregående års riksdag avlämnade

propositionen med förslag till förordning örn kvarlåtenskapsskatt

hade jag vid övervägande av lämpligaste sättet att uttaga den

ökade skatten på förmögenhet icke funnit mig böra föreslå en skärpning

av den förmögenhetsskatt, som utgår i samband med inkomstskatten.

Jag uttalade i detta sammanhang, att det icke skulle möta

några större svårigheter att finna helt nya former för en fristående för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 23

mögenhetsbeskattning, men att detta i dåvarande läge icke synts påkallat,

enär en anknytning utan olägenhet kunde vinnas till den form av

förmögenhetsbeskattning, vi redan ägde i arvsskatten. Jag anförde vidare,

att en ökning av statsverkets inkomster genom arvsskattemedlen

kunde åvägabringas efter olika principer. Enklast syntes måhända vara

att inskränka sig till att ändra skalorna i de för de särskilda arvsklasserna

gällande tarifferna. Med fasthållande av utgångspunkten, att vad som

i huvudsak åsyftades vore en utökning av förmögenhetsbeskattningen såsom

sådan, hade jag ej funnit denna väg vara den lämpligaste. I stället

förordade jag, att vid sidan av en skärpning av den förefintliga arvslottsbeskattningen

uttoges en skatt av kvarlåtenskapen i dess helhet. En dylik

s. k. kvarlåtenskapsskatt anpassade sig icke efter arvingarnas skyldskap

till arvlåtaren och efter arvslotternas storlek. Motiveringen för en dylik

skatt vore nämligen, att den utfyllde eller ersatte förmögenhetsskatt i

annan form. Skatten borde alltså uttagas, där principiellt sett en högre

belastning å arvlåtarens förmögenhet under dennes livstid varit på sin

plats.

Enligt vad jag anfört vid anmälan inför Kungl. Maj:t av årets statsverksproposition

hör jämväl för nästkommande budgetår avkastningen

av arvs- och gåvoheskattningen tagas i anspråk för avbetalning av lån

med kort amorteringstid, varjämte vid nämnda utgiftspost bör bindas

även den extra inkomst- och förmögenhetsskatten. För finansiering av

lånebudgeten är emellertid erforderligt ett ytterligare, till 6 miljoner kronor

beräknat belopp. I överensstämmelse med vad jag i motsvarande

hänseende föreslog föregående år, anser jag att nämnda belopp hör uttagas

genom beskattning av den bärkraftiga förmögenheten. Då finansplanen

förutsätter att avbetalningen av omförmälda lån skall ske medelst

vissa för detta ändamål bundna skattemedel, har jag ej ansett den ifrågavarande

förmögenhetsbeskattningen böra anordnas genom utbyggnad av

någon av de skatteformer, som i övrigt äro tagna i anspråk för balansering

av skattebudgeten. Det har i några av yttrandena ifrågasatts, att

ökningen av förmögenhetsbeskattningen borde ske i form av skärpning

av skalorna för arvs- och gåvoskatten. Med hänsyn till den icke obetydliga

ökning av skattesatserna i arvsskatteförordningen, som föregående år

genomfördes utan att samtidigt, på sätt jag föreslagit, någon del av det

då erforderliga beloppet uttogs genom en beskattning principiellt avseende

arvlåtarens förmögenhet, har jag emellertid funnit den sålunda angivna

utvägen mindre lämplig. Det synes under sådana omständigheter naturligt,

att möjligheten att uttaga det erforderliga beloppet genom beskattning

av den samfällda behållningen i dödsbo träder i förgrunden.

Beträffande de invändningar, som framställts mot denna skatteform,

vill jag till en början framhålla, att, då densamma principiellt är att uppfatta

som en till tidpunkten för ägarens död uppskjuten beskattning av

hans förmögenhet, vilken beskattning av hänsyn till ägaren icke fördelats

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

att äga rum årligen redan under hans livstid, och skatten endast såtillvida

äger sammanhang med arvsskatten, att den utgår jämsides

med denna, det synes föga rationellt att mot ifrågavarande form av beskattning

anföra den omständigheten, att den lämnar ur sikte arvingarnas

skyldskap till arvlåtaren och behållningens allt efter arvingarnas antal

växlande fördelning i arvslotter. Skatteanspråket framstår som en

statens fordran, uppkommen under den avlidnes livstid, som göres gällande

först i hans dödsbo vid sidan av övriga fordringar, som skola likvideras

innan någon behållning uppstår för arvingarna, låt vara att det av

olika skäl synts lämpligt att beräkna skatten på dödsboets behållna tillgångar

och således låta den utgå först efter övriga fordringar. Ser man

saken ur denna synpunkt, vilken principiellt måste framstå såsom riktig,

saknas uppenbarligen fog för den nyss berörda invändningen mot ifrågavarande

skatteform. En annan sak är, att med den nu angivna principiella

utgångspunkten det kunde synas riktigt att göra skattens storlek

beroende av det antal år, varunder förmögenheten tillhört den avlidne.

Av tekniska skäl kan emellertid ett sådant förfaringssätt knappast komma

i tillämpning. Ihågkommas bör därjämte, att, såsom nyss anmärkts, behållningen

i dödsboet blir avgörande för skattens storlek, och att staten

således, därest den avlidne under längre eller kortare tid varit ägare av

större förmögenhet än han vid sin död efterlämnat, kan sägas avstå från

att göra gällande ett skatteanspråk, som ur nyssnämnda synpunkter eljest

principiellt föreligger.

Med anledning av de av kammarrätten uttryckta farhågorna för att

ifrågavarande beskattning skulle medföra svårigheter och förluster i sådana

fall, då kvarlåtenskapen helt och hållet eller till huvudsakligaste del

utgöres av svårrealiserbara tillgångar, ber jag få omnämna, att jag i annat

sammanhang ämnar föreslå, att till årets riksdag framlägges förslag

örn särskild uppskattning av det värde, vartill fast egendom skall för beräknande

av arvsskatt upptagas.

Jag föreslår alltså att med det svenska skattesystemet införlivas en

stämpelavgift för behållning i dödsbo. Enär den årliga inkomst, som denna

stämpelavgift är avsedd att tillföra statsverket, väsentligt understiger den

årliga ökning av arvsskattemedlen, som det av Kungl. Maj:t till 1933 års

riksdag framlagda förslaget till förordning örn kvarlåtenskapsskatt avsåg

att åstadkomma, kan i fråga örn stämpelavgiften gränsen för skattskyldighetens

inträde sättas högre än vad fallet var i nämnda förslag.

I överensstämmelse med den ståndpunkt, som intages i det remitterade

utkastet, anser jag skyldighet att utgöra stämpel böra inträda, då behållningen

i dödsbo — andel som vid bodelning tillfaller efterlevande make

frånräknad — överstiger 50,000 kronor. Med denna gräns för skattskyldighetens

inträde blir belastningen å behållning, för vilken stämpelavgift

skall utgöras, väsentligt lägre än enligt förslaget till förordning örn kvarlåtenskapsskatt.

I enlighet med den vedertagna principen örn överens
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

stämmelse mellan arvsbeskattning och gåvobeskattning torde vid sidan

av stämpelavgiften för behållning i dödsbo böra uttagas enahanda stämpelavgift

för gåvor med värde över 50,000 kronor.

Det remitterade författningsförslaget anknyter i fråga örn vad som är

att hänföra till behållning i dödsbo ävensom beträffande värdering av

avliden persons egendom till bestämmelserna i hithörande hänseenden

i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva. Härav följer bland annat,

att de ändrade bestämmelser, som föregående år infördes beträffande

arvsbeskattningen av fideikommissrätt, bliva tillämpliga jämväl i fråga

örn den nn föreslagna stämpelavgiften. Nämnda författningsändringar

innebära, att för fideikommissrätt värdet skall beräknas såsom örn den

fideikommitterade egendomen tillfallit fideikommissinnehavaren med nyttjanderätt

ävensom att, där å fast egendom av fideikommissnatur belöpande

arvsskatt prövas icke kunna i sin helhet erläggas utan men för ett

med egendomen förbundet allmänt intresse av kulturhistorisk eller annan

art, Kungl. Majit må på ansökan medgiva, att till grund för skattens beräkning

lägges ett lägre värde än det, vartill fideikommissrätten eljest

skall uppskattas. Beträffande beräkningen av stämpelavgift för fideikommissrätt

är vidare att märka, att såsom särskild stämpelpliktig egendom,

för vilken stämpelavgift skall för sig beräknas, bör, i enlighet med

vad i det remitterade utkastet föreslagits, anses såväl fast som lös egendom

av fideikommissnatur. Att för den ifrågavarande stämpelavgiftens

vidkommande medgiva ytterligare lättnad beträffande fideikommissrätt

synes ej befogat.

I vissa av yttrandena har föreslagits, att bestämmelserna rörande ifrågavarande

stämpelavgift icke skulle införas i stämpelförordningen utan

i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva. Det har jämväl ifrågasatts

att bestämmelserna skulle meddelas i en fristående särskild författning.

Emot att för detta ändamål välja arvsskatteförordningen

talar den omständigheten att, såsom jag vid annat tillfälle framhållit,

denna förordning i en ej avlägsen framtid torde böra underkastas en genomgripande

omarbetning. Då det knappast synes vara skäl att reglera

förevarande stämpelavgift, som kommer att representera endast en förhållandevis

ringa del av stämpelmedlens totalbelopp, genom en särskild

författning, vill jag i anslutning till det remitterade författningsförslaget

förorda, att de erforderliga bestämmelserna få sin plats i förordningen

angående stämpelavgiften.

Ifrågavarande stämpelavgift kommer enligt författningsförslaget att i

allmänhet uttagas vid inregistrering av bouppteckning. I likhet med arvsskatten

kan emellertid stämpelavgiften komma att utgå i samband med

avlämnande av deklaration enligt 39 § l:o)—4:o) arvsskatteförordningen,

bevakning av testamente samt sökande av lagfart å fast egendom av fideikommissnatur.

De härutinnan i det remitterade utkastet föreslagna

bestämmelserna avvika från motsvarande föreskrifter i arvsskatteförord
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

ningen i det avseendet, att, där stämpelavgift skall utgå i anledning av

bevakning av testamente efter boupptecknings inregistrering, stämpelavgiften

i regel skall erläggas vid ingivandet av testamentet, under det att

arvsskatt erlägges när protokollet över bevakningen utlöses. Då bevakning

sker genom testamentsförordnandets tillkännagivande skall likväl

enligt det remitterade förslaget stämpeln uttagas genom stämpelbeläggning

av protokollet i samband med dess utlösande. Kammarrätten har

föreslagit, att i dessa fall stämpelavgiften alltid skall erläggas då protokollet

över bevakningen utlöses och att i samband därmed de i ifrågavarande

avseende erforderliga bestämmelserna skola få sin plats i den i 3 §

stämpelförordningen intagna tabell, som behandlar stämpelbeläggning

av statsmyndigheters expeditioner. Kammarrätten åberopar härvid bland

annat vissa uttalanden i ett år 1893 avgivet betänkande angående utvidgning

av arvsbeskattningen m. m. I betänkandet anföres, att särskild uppmärksamhet

måste ägnas däråt, att i samtliga de fall, då bevakning av testamente

ägde rum senare än boupptecknings inregistrering, stämpelskatten

icke kunde uttagas av boet. Det yttras vidare, att ett ovillkorligt stadgande

därom, att stämpeln skulle vid bevakningen erläggas av testamentstagaren,

skulle kunna medföra, att han, örn han ej ägde medel att gälda

stämpeln, icke kunde begagna sig av testamentet, samt att stämpeln i

följd härav i stället borde åsättas protokollet över bevakningen. Emellertid

må rörande vad kammarrätten sålunda föreslagit anmärkas, att,

örn stämpelavgiften regelmässigt skulle erläggas vid protokollets utlösande,

bestämmelserna i förevarande avseende, med hänsyn till stämpelförordningens

tekniska utformning, måste bliva i viss mån svåröverskådliga.

Att uppmärksamma är vidare, att vid bevakning av testamente

efter boupptecknings inregistrering ifrågavarande stämpelavgift blott undantagsvis

torde komma att utgå, nämligen huvudsakligen blott i det fall

att testamentstagaren av testamentsgivaren erhållit gåva, som skall inräknas

i behållningen i boet men icke medtagits vid beräkning av stämpel

för bouppteckning. Därjämte torde i verkligheten arvsskatten så gott

som alltid erläggas redan vid ingivandet av testamentet. Med hänsyn

till nu angivna omständigheter ansluter jag mig till vad härutinnan

i det remitterade utkastet föreslagits.

I anledning av vad kammarrätten anmärkt rörande de i utkastet föreslagna

bestämmelserna angående stämpelbeläggning av deklaration, som

avses i 39 § l:o)—4:o) arvsskatteförordningen, föreslår jag viss ändrad

lydelse av berörda bestämmelser.

Rörande slutligen frågan efter vilka grunder storleken av förevarande

stämpelavgift bör beräknas, ansluter jag mig till vad i detta avseende

föreslagits i det remitterade utkastet. Enligt vad som nämnts skall stämpelavgift

för behållning i dödsbo uttagas då behållningen överstiger

50,000 kronor, frånräknat vad som vid bodelning tillfaller efterlevande

make. När efterlevande make finnes, måste alltså i regel den samlade

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 27

behållningen i boet överstiga 100,000 kronor för att stämpelplikt skall inträda.

Den rörande beräkningen av stämpelavgiften föreslagna skalan,

vilken anordnats som s. k. skiktskala, utvisar från 3 procent till 7 procent

stigande skattesatser. Lägsta procentsatsen, 3 procent, hänför sig

till den del av den stämpelpliktiga behållningens värde, som ligger mellan

50,000 kronor och 100,000 kronor. Vid 60,000 kronor i stämpelpliktig

behållning utgår sålunda stämpelavgiften med 300 kronor och vid 100,000

kronor med 1,500 kronor. För en behållning å exempelvis 500,000 kronor

är stämpelavgiften 21,500 kronor. Den högsta procentsatsen enligt

skalan, 7 procent, avser den del av den stämpelpliktiga behållningens

värde som överstiger 800,000 kronor. Emellertid är den begränsningen

vidtagen, att stämpelns belopp aldrig får överstiga 6 procent av den

stämpelpliktiga behållningens värde. En stämpelavgift av sistnämnda

procentuella storlek nås vid en behållning av 1,650,000 kronor. För behållningar

å minst sistnämnda belopp utgår sålunda stämpelavgiften efter

en proportionell skattefot.

Den föreslagna stämpelavgiften för gåvor med värde över 50,000 kronor

torde böra utgå efter samma grunder som stämpelavgiften för behållning

i dödsbo.

Rörande verkan av en sammanläggning av arvsskatt och stämpelavgift

för behållning i dödsbo, liksom av en sammanläggning av gåvoskatt

och stämpelavgift för gåva, får jag hänvisa till vissa i detta avseende

upprättade tabeller---. Tabellerna hava upprättats under det

antagandet att vid beräkning av arvsskatt avdrag från behållning i dödsbo

ej må ske för nu ifrågavarande stämpelavgift. Ur berörda tabeller

må återgivas följande siffror, avseende beloppen av arvsskatt och stämpelavgift

för behållning i dödsbo ävensom sammanlagda beloppet av

arvsskatt och dylik stämpelavgift under förutsättning att den behållning,

varom är fråga, uppdelas på tre lika stora arvslotter.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

Behållning i

dödsbo, efter- levande makes

andel från- räknad

kr.

Summa arvsskatt enligt gällande be- stämmelser i procent av behållning

Stämpel- avgift en- ligt för- slaget i

procent

av behåll- ning

Sammanlagda beloppet av arvsskatt

och stämpelavgift i procent av

behållning

kl. I

kl. II

kl. III

kl. IV

kl. I

kl. 11

kl. III

kl. IV

60,000

2.95

7.80

17.45

19.46

0.50

3.46

8.30

17.96

19.9 5

100,000

3.86

9.77

20.4 6

23.64

1.60

5.86

11.27

21.95

25.14

200,000

5.6 8

13.87

23.22

28.80

2.75

8.43

16.62

25.9 7

31.55

300,000

7.04

16.26

25.49

30.8 9

3.50

10.54

19.76

28.99

34.3 9

500,000

9.22

19.85

27.28

32.5 2

4.30

13.62

28.6 5

31.58

36.82

1,000,000

12.61

21.68

28.6 4

33.7 6

5.36

17.96

27.03

33.9 9

39.li

3,000,000

17.40

23.23

29.66

34.5 9

6.oo

23.4 0

29.2 8

35.65

40.59

6,000,000

18.70

23.61

29.7 7

34.7 9

6.oo

24.7 0

29.61

35.7 7

40.7 9

15,000,000

19.48

23.85

29.91

34.92

6.oo

25.48

29.85

35.91

40.92

30,000,000

19.77

23.92

29.95

34.9 7

6.oo

25.7 7

29.92

35.9 5

40.97

Anmärkas må, att av de cirka 21,000 bouppteckningar, som år 1930 belädes

med stämpelavgift enligt arvsskatteförordningen, 1,166 avsågo dödsbon

med behållning av minst 50,000 kronor, efterlevande makes andel

frånräknad. Motsvarande siffror för år 1931 voro 23,967 och 1,181, samt

för därpå följande år 22,208 och 1,111.»

Förslaget örn ändringar i stämpelförordningen i anledning av förslag

örn inteckningsforny elser nas avskaffande sammanhänger med i proposition

nr 100 till årets riksdag framställt förslag till lag angående upphä

vande av gällande bestämmelser örn förnyelse av inteckning ävensom

vissa andra därmed sammanhängande lagförslag. Då för närvarande i

förnyelseärenden uttagas expeditionsavgifter i form av lösen och stämpel

till avsevärda belopp, har vid avgivandet av nämnda lagförslag förutsatts,

att särskild gottgörelse skulle beredas de sportelberättigade liksom

ock statsverket för den inkomstminskning, som bleve en följd av inteckningsförnyelsernas

avskaffande. Kungl. Majit har ock i anslutning

till sagda lagärende till riksdagen avlåtit särskild proposition, nr 101,

vari angivits vissa grunder för en sådan gottgörelse. I avseende å nästkommande

budgetår har Kungl. Majit dels i statsverkspropositionen

(andra huvudtiteln s. 48) och dels i nyssnämnda proposition nr 101 föreslagit

riksdagen att under andra huvudtiteln till ersättning för förlorad

lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande anvisa ett extra

anslag å 270,000 kronor. Beträffande frågan på vad sätt gottgörelse skulle

beredas staten, dels för den genom inteckningsförnyelsernas avskaffande

förlorade stämpelinkomsten och dels för de utgifter som den föreslagna

gottgörelsen åt de sportelberättigade skulle medföra för statsverket, har

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 29

elen lämpligaste utvägen ansetts vara en höjning av stämpelavgiften för

skuldebrev.

Det är avsett, att lagstiftningen örn inteckningsförnyelsernas avskaffande

skall träda i kraft först den 1 januari 1935, men har den förhöjda

stämpelavgiften ansetts böra tillämpas redan från och med den 1 juli 1934.

Enligt vad chefen för finansdepartementet uttalat till det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet kunna genom ett bifall till

förevarande förslag örn höjning av stämpelavgifterna stämpelintäkterna

beräknas för nästa budgetår ökas med 0.9 miljon kronor eller i runt tal

1 miljon kronor.

Förslagen örn stämpelfrihet för ärenden enligt steriliseringslagen, stämpelfrihet

för bevis örn beviljad pension m. m., stämpelavgift för körkort

som utfärdas i samband med förnyelse, stämpelavgift för tillstånd till

skeppsklarering och stämpelfrihet för deklarationsbevis enligt vapenkungörelsen

äro föranledda av vissa till årets riksdag avlåtna propositioner.

Förslaget till stämpelfrihet vid utbyte av lottbrev mot aktiebrev i anledning

av solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag är föranlett

av lagen den 16 februari (nr 18) angående solidariskt bankbolags ombildning

till aktiebolag. Beträffande vad föredragande departementschefen

anfört till stöd för dessa ävensom de övriga förslag, för vilka särskild

redogörelse här ej lämnats, får utskottet hänvisa till nämnda statsrådsprotokoll.

.

Då utskottet till en början baft att taga ställning till frågan örn införande

av stämpelavgift å bouppteckningar m. m., bar utskottet velat erinra

örn den betydande skärpning av arvs- och gåvobeskattningen, som

beslöts av 1933 års riksdag. Härigenom bar denna skatt, som tidigare beräknats

inbringa ett årligt belopp av 15 till 17 miljoner kronor, för nästa

budgetår av Kungl. Majit (prop. nr 278) beräknats tillföra statskassan en

behållen inkomst av 25 miljoner kronor.

Hedan den omständigheten, att skatten å arv och gåva så avsevärt

skärpts — varigenom densamma i stort sett synes hava kommit i full nivå

med arvsskatten i länder, som tidigare haft en betydligt högre beskattning

än Sverige — samt att detta skett så nyligen, att verkningarna därav ännu

icke kunna närmare överblickas, har för utskottet utgjort ett skäl att hysa

starka betänkligheter mot propositionens förslag till bouppteckningsstämpel

m. m. Såsom en särskild orsak att iakttaga försiktighet i fråga om

arvsbeskattningen framstår den omständigheten, att vissa orättvisor oundgängligen

uppkomma, därest för tillgodoseende av statsverkets behov i ett

ansträngt budgetläge ifrågavarande skatt skärpes så avsevärt, att beskattningen

under mera normala förhållanden kommer att te sig såsom oskäligt

hög.

Departementschefen har visserligen framhållit, att den föreslagna skatte
-

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

formen principiellt är att uppfatta som en till tidpunkten för ägarens död

uppskjuten beskattning av hans förmögenhet, vilken beskattning av hänsyn

till ägaren icke fördelats att äga rum årligen redan under hans livstid,

och att skatten endast såtillvida äger samband med arvsskatten, att

den utgår jämsides med denna. Emellertid måste därvid beaktas, att i

motsats till vad som gäller i England, varest arvsbeskattningen torde

bygga på principen örn irttagande av förmögenhetsskatt i efterskott vid

dödsfallet, här i landet förmögenheten årligen beskattas hos ägaren eller

innehavaren. Enligt utskottets mening synes det mindre lämpligt att vid

sidan av varandra på dylikt sätt uttaga två olika förmögenhetsskatter.

Vidare torde den omständigheten, att nuvarande beskattning av arv och

gåva är konstruerad såsom en skatt å förmögenhetens omsättning, säkerligen

komma att medföra, att i det allmänna medvetandet den föreslagna

skatteformen skulle komma att anses såsom en direkt skärpning av denna

omsättningsskatt. I den mån bouppteckningsstämpeln betraktas såsom en

sådan skatt å överlåtelse av förmögenhet följer den uppenbarligen vida

mindre rationella principer än den nuvarande skatten, som tar hänsyn till

mottagarens skatteförmåga och skyldskap till arvlåtaren.

På grund av det anförda och då såsom redan framhållits en sänkning

av arvsbeskattningen, sedan densamma en gång höjts, är förenad med

påtagliga olägenheter, har utskottet icke kunnat biträda förevarande

förslag.

Med det nu anförda har utskottet jämväl angivit sin ståndpunkt till

de likalydande motionerna 1:341 och 11:620 samt motionen 11:416.

Riksdagen har numera bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 100, i vad

den avser lag angående upphävande av gällande bestämmelser örn förnyelse

av inteckning. Då det synes skäligt, att statsverket beredes ersättning

för de utgifter, som den av Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen

numera anvisade ersättningen till de sportelberättigade kommer

att medföra för staten ävensom för den genom inteckningsförnyelsernas

avskaffande förlorade stämpelinkomsten samt den föreslagna stämpelavgiften

icke kan anses bliva allt för betungande, har utskottet icke kunnat

biträda vad i de likalydande motionerna 1:328 och 11:589 hemställts

utan anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag till förhöjning av ifrågavarande

stämpelavgift.

I anledning av proposition nr 208 till årets riksdag har riksdagen numera

i skrivelse den 30 maj 1934 (nr 286) för Kungl. Maj:t anmält bland

annat, att riksdagen icke kunnat tillstyrka det av Kungl. Maj:t föreslagna

nya med 5 betecknade momentet till 15 § motorfordonsförordningen

den 20 juni 1930. Då den förutsättning, som legat till grund för

den föreslagna ändringen i 3 § stämpelförordningen med avseende å stämpelavgift

för körkort, sålunda icke längre torde vara för handen, har ut
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 31

skottet icke kunnat tillstyrka förslaget om ändring i stämpelförordningen

i denna del.

På av departementschefen anförda skäl och med hänsyn till de beslut

riksdagen numera fattat i anledning av Kungl. Maj:ts förslag dels till

lag örn sterilisering av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller andra som lida

av rubbad själsverksamhet, dels angående rätt till tjänstepension för

tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen, och för arbetare

i statens tjänst, dels till skeppsklarerarförordning, dels ock till vapenkungörelse,

har utskottet icke haft något att erinra mot bifall till de förslag

till ändringar i stämpelförordningen, som äga samband med nämnda

av riksdagen fattade beslut

Kungl. Majit har den 4 maj 1934 utfärdat skeppsklarerareförordning

(nr 119) samt därvid beslutat, att nämnda förordning skall träda i kraft

den 1 juli 1934. Då jämväl den föreslagna ändringen beträffande stämpelavgift

för tillstånd till skeppsklarering bör träda i kraft sistnämnda dag,

bar utskottet föreslagit härav föranledd ändring i slutbestämmelsen.

Förslaget till stämpelfribet i ärenden rörande tillstånd till eldbegängelse

bar icke givit utskottet anledning till annat ändringsförslag än

att, då dylikt tillstånd numera i regel torde meddelas i form av bevis,

utskottet föreslagit att i 3 § stämpelförordningen angives, att stämpelfribet

skall åtnjutas jämväl för bevis angående tillstånd till eldbegängelse.

övriga i propositionen framställda förslag till ändringar i stämpelförordningen

bar utskottet ansett sig böra biträda.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Majrts proposition nr 242 icke kunnat oförändrad bifallas

samt med bifall till de likalydande motionerna

I: 341 av herr Velander m. fl. och II: 620 av herr Lindman

m. fl. ävensom med avslag å de likalydande motionerna

I: 328 av herr Johan August Larsson m. fl.

och II: 589 av herr Pehrsson i Bramstorp m. fl.,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

1) antaga följande

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19

november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 4, 7 och 8 §§ förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

av det följande framgår:

1 *.

I fråga örn stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till

följande avdelningar:

Tredje avdelningen:

Chefsämbeten och förvaltande myndigheter vid armén och marinen;

—--domkapitel och Stockholms stads konsistorium; stiftsnämnder;

lantmäterikontor; lantmätare.

3 $.

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de

här nedan i 7 § nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 §

stadgas örn inteckningskontrollstämpel, denna tariff:

1 Senaste lydelse av angivna paragrafer i förordningen, se 1928: 317 (där förordningen i

dess helhet är återgiven) samt 1929: 143 och 259, 1930: 243, 1931: 169, 1932: 285 och

1933: 378.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

33

Apoteksprioilegium — —---— —

» på landet ...............

Auktorisation för skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg

å andra platser ...............

Avflyttning sbetyg för sjöman — — — -

Bevis angående domstols

lör allenast ett bevis.

angående anteckning örn innehav av inteckningshandling

eller uppvisande av sådan handling,

tecknat å företedd handling.................

annat, av underdomstol eller därstädes anställd

tjänsteman, — —---— — —--

— — — av allenast 6 kronor.

rörande tillfälligt tillstånd att ombesörja skeppsklarering,

för visst fall .......................................

eljest...................................................

annat, rörande tillstånd att utöva näring eller

yrke; lika med Tillständsbrep.

angående tillstånd till eldbegängelse .........

över verkställd deklaration — — — — —

uppgår till 1,000 kronor

angående uppvisande av inteckningshandling,

då det särskilt utfärdas...........................

örn registrering av elektrisk anläggning:

1

Avd.

Avd.

Kr. ö. Kr. ö

3

Avd.

Kr. ö

- fritt
-

4

Avd.

Kr. ö

400

100

5

Avd.

Kr. ö.

80

5

20

-fritt
-

—--föra automobil
-

varom förmäles i 8 § 3 mom. och 22 § 2 mom.

varom förmäles i 1 § 2 morn., 16 § 2 mom. och 17 §

2 mom. tiänstepensionsreglementet för arbetare

1

fritt

annat

Fullmakt för — — — — — — — —

» för mäklare:

i Stockholm och Göteborg

i övriga städer..................

» , annan — —--— — —

-fritt

-fritt

400

100

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 7 sami. Nr 70.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

Protokoll, varigenom — — — — — — — —--

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

» angående uppvisande av inteckningshand-

ling för anteckning om innehav ............

1 1

f

1

» över ärenden angående förmynderskap och

godmanskap, — — — — — — —--

Resolution, vilostånds-, — — —------

» , överexekutors, i ärende som avses i 3 §

lagen den 6 mars 1899 örn verkställighet

» eljest innefattande — — — — — — —

Ir

4 §.

Gravationsbevis, vare sig det tecknas å företedd handling eller särskilt

utfärdas, så oek protokoll eller särskilt bevis angående uppvisande av

inteckningsbandling för anteckning om innehav skall, jämväl i fall, där

enligt 7 § frihet från stämpel eljest äger rum, förses med inteckningskontrollstämpel.

7 $.

Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.

Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:

akademier och statens undervisningsverk;

barnavårdsnämnder; dock---och behandling;

innehavare av nyttjanderätt till fast egendom, som tillhör staten eller

eljest antingen är upplåten till boställe för ämbets- eller tjänsteman inom

civil- och ecklesiastikstaterna eller i annan ordning är anslagen till sådan

befattningshavares avlönande eller besittes av kyrkor, akademier,

hospitaler eller andra allmänna inrättningar, i sådana på förvaltningsmyndighets

prövning beroende mål och ärenden, som angå förhållandet

mellan nyttjanderättsinnehavaren såsom egendomens brukare och det

allmänna såsom upplåtare, dock att befrielse från stämpelavgift icke

skall äga rum för utslag och resolutioner angående överlåtelse av arrendeeller

annan nyttjanderätt;

kommuner i---jämväl vintertid;

kyrkor;

pastorat i mål och ärenden angående ecklesiastikt boställe, som står

under pastorats förvaltning, eller dess avkastning;

lappar i mål---överförmyndare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

Frihet från stämpel enligt detta kap. — dock icke med avseende å avskrift

och bevis, som på begäran utfärdas till annan än part — äger jämväl

rum i mantals- och kyrkoskrivningsmål; i bevillningsmål---i

ärenden, som avses i förordningen örn moderskapsunderstöd; i ärenden,

som avses i lagen örn sterilisering av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller

andra som lida av rubbad själsverksambet; i mål angående överträdelse

av lagen angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig

ursprungsbeteckning; så ock i ärenden angående arbetarskyddslagstiftningens

tillämpning, vilka handläggas av befattningshavare inom yrkesinspektionen.

Konungen äger---utländska hamnar.

8 %.

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig

myndighet, förses med stämpel på sätt bär nedan stadgas.

Köp av fartyg (pråm)---för köpet.

Sökes på grund av köpeavhandling örn fast egendom eller örn fartyg

hos offentlig myndighet inteckning eller på grund av köpeavhandling,

som nyss nämnts, eller köpeavhandling örn lösören, vilka i säljarens vård

kvarbliva, betalning för ogulden köpeskilling, skall köpeavhandlingen

förses med särskild stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor av det

kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning sökes;

dock är---i järnväg.

Se för övrigt 9, 10 och 13 §§ saint 34 § 2 morn.

Livränta: avhandling därom skall, då den för vinnande av inteckning

företes, förses med stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor av livräntans

kapitalvärde.

Sökes på grund av avhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall avhandlingen förses med stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor

av det kapitalbelopp, för vilket betalning sökes;

dock är---i konkurs;

Se för övrigt 12 §.

Obligation, semi utfärdas här i riket, skall---hundratal kronor;

dock att---eller tomträtt.

Sökes på---orsaken härtill.

Därest för särskilda delar av skuldbelopp utfärdats förskrivningar,

vilka uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i den allmänna rörelsen,

galle angående dylik förskrivning, evad den är löpande eller ej, vad i

denna förordning är stadgat örn obligation, som utfärdas här i riket, ändock

att förskrivningen ej betecknats som obligation.

Se för övrigt 15, 16 och 27 §§.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

Obligation, som utfärdats i utlandet, skall---hundratal kronor.

I utlandet---orsaken härtill.

Därest hit till riket inkommit förskrivningar, som i utlandet utfärdats

för särskilda delar av skuldbelopp och vilka uppenbarligen äro avsedda

att utsläppas i den allmänna rörelsen, gälle angående dylik förskrivning,

evad den är löpande eller ej, vad i denna förordning är stadgat örn obligation,

som utfärdats i utlandet, ändock att förskrivningen ej betecknats

som obligation.

Se för övrigt Certifikat och 16 §.

Räkning, godkänd, skall, då den för vinnande av inteckning eller betalning

bos offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 40 öre för

varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller

betalning sökes;

dock är---i järnväg.

Skuldebrev skall, då det för vinnande av inteckning eller betalning bos

offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 40 öre för varje fulla

100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning

sökes;

dock är skuldebrev fritt från sådan stämpel, då på grund därav fordran

bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg.

Då inteckning---å skuldebrevet.

Skuldebrev skall ock varje gång detsamma för inteckningsåtgärd eller

anteckning örn innehav av handlingen ingives till inteckningsdomstolen

eller, där sådant enligt lag må ske, för ändamålet uppvisas vid annan

underrätt, förses med inteckningskontrollstämpel, dock icke i fall, där inteckning

på grund av skuldebrevet ej längre skall gälla.

Skuldebrev, som---jämväl förses med inteckningskontrollstämpel.

Se för övrigt 17 och 18 §§.

Testamente om fast egendom---------------

Denna förordning träder i kraft:

den 1 juli 1934 i de delar, som nedan ej särskilt angivas;

den 1 januari 1935 såvitt angår ingressen till 3 §, de i 3 och 7 §§ meddelade

föreskrifterna örn stämpelfribet i ärenden angående innehav eller

uppvisande av inteckningsbandling, ärenden enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare och ärenden enligt steriliseringslagen ävensom 4 §;

samt

den 1 juli 1935 såvitt angår föreskriften i 3 § örn stämpelfribet i ärenden

enligt civila tjänstepensionsreglementet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

37

2) antaga ovan införda vid propositionen fogade förslag

till förordning om stämpelfrihet vid utbyte av

lottbrev mot aktiebrev i anledning av solidariskt bankbolags

ombildning till bankaktiebolag;

3) antaga ovan införda vid propositionen fogade förslag

till förordning örn stämpelfrihet för deklarationsbevis

enligt vapenkungörelsen.

B) att motionen II: 416 av herr Karlsson i Grängesberg

m. fl., med förslag till förordning örn kvarlåtenbetsskatt

m. m., icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 juni 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Carlsson i Gävle, Åström *,

Nilsson i Landeryd, Månsson, Lövgren i Boden, Olsson i Golvvasta, Björklund,

Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Lithander, Sjödahl,

Löfvander, Velander, Rosén, Hagström, Anderson i Norrköping och Brännström.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

i fråga örn utskottets förslag rörande stämpel å skuldebrev, som företes

för vinnande av inteckning m. m.

av herrar Olsson i Golvvasta och Löfvander.

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 7 sami. Nr 70.

4

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.

Särskilt yttrande

av herrar Bärg i Katrineholm, Aström, Månsson, Lövgren i Boden,

Björklund, Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm, Sjödahl och Rosén, vilka

anfört:

»För att balansera riksstaten för nästkommande budgetår måste ett

belopp av ungefär 15 miljoner kronor tillföras inkomstsidan genom skärpt

beskattning. Överläggningar inom utskottet hava givit vid handen att

man härvid lämpligen bör anlita den direkta beskattningens väg och

i betänkande nr 69 har utskottet föreslagit riksdagen att i huvudsak bifalla

propositionen örn särskild skatt å förmögenhet m. m., vilken skatt

beräknas inbringa omkring 12 miljoner kronor. För anskaffande av ytterligare

behövligt belopp, omkring 3 miljoner kronor, hava vi, sedan det visat

sig, att förutsättning saknas att vinna riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts

förslag örn särskild stämpelskatt å bouppteckning m. m., övervägt att

påyrka erforderlig höjning av den i utskottets betänkande nr 67 behandlade

extra inkomst- och förmögenhetsskatten.

Vid närmare prövning har det emellertid visat sig, att en så väsentlig

skärpning, som härför vore nödvändig, näppeligen skulle vara rimlig

utan viss omläggning av nu gällande skatteskala. Därjämte skulle det

enligt vår mening även vara påkallat att närmare undersöka och överväga,

huruvida icke skatteplikten borde utsträckas till att omfatta jämväl

juridiska personer. Då så väsentliga förändringar som de nu ifrågasatta

enligt vår mening icke böra genomföras utan Kungl. Maj:ts medverkan,

hava vi ej ansett oss kunna fullfölja vår ursprungliga avsikt.

Örn emellertid nu i enlighet med utskottets förslag riksdagen skulle avslå

förslaget örn bouppteckningsstämpel, återstår för anskaffande av behövliga

statsinkomster endast utvägen att höja procenttalet å den ordinarie inkomst-

och förmögenhetsskattens grundbelopp. Även örn, såsom framgår

av de hörda myndigheternas yttranden, vissa anmärkningar kunna göras

mot införande av stämpelavgift på bouppteckning, kommer enligt vår uppfattning

en skärpning av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

att verka mera tyngande och likaså med hänsyn till den verkliga skatteförmågan

mera ojämnt än en förmögenhetsbeskattning i samband med

arv. Vi hava därför inom utskottet förordat en beskattning av sistnämnda

slag och i överensstämmelse härmed yrkat bifall till Kungl.

Maj:ts i förevarande proposition framställda förslag till bouppteckningsstämpel

m. m.»

811801. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:407 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 a1 i texten