Betänkande, i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914
1934-06-07 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1934:70, Betänkande, i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
1
Nr 70.
Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1934 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Majlis proposition
med förslag till förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften m. m., ävensom i ämnet väckta
motioner.
I en den 9 mars 1934 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 242, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till
dels förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften;
dels förordning örn stämpelfrihet vid utbyte av lottbrev mot aktiebrev
i anledning av solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag;
dels ock förordning örn stämpelfrihet för deklarationsbevis enligt vapenkungörelsen.
Bihang till riksdagens protokoll 193i.
7 sami.
Nr 70.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, dels att 1, 3, 4, 7, 8 och 23 §§ förordningen den
19 november 1914 angående stämpelavgiften1 samt rubriken till VIII kap.
i samma förordning skola erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande
framgår, dels att i 47 § i förordningen skall införas ett nytt moment,
betecknat mom. 1,* av följande lydelse, dels ock att i förordningen skola
införas fyra nya paragrafer med nedan angivet innehåll och betecknade
såsom 57, 58, 59 och 60 §§.
1 §.
I fråga örn stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till
följande avdelningar:
Tredje avdelningen:
Chefsämbeten och förvaltande myndigheter vid armén och marinen;
---domkapitel och Stockholms stads konsistorium; stiftsnämnder;
lantmäterikontor; lantmätare.
3 $.
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de
här nedan i 7 § nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas
örn inteckningskontrollstämpel, denna tariff:
1 Senaste lydelse av angivna paragrafer i förordningen, se 1928: 317 (där förordningen *
dess helhet är återgiven) samt 1929: 143 och 259, 1930:243, 1931: 169, 1932:285 och 1933:378.
’ Förutvarande 47 § 1 mom. har upphört att gälla, se 1929:143.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
3
1
2
3
4
5
Avd.
Avd.
Avd.
Avd.
Avd.
Apoteksprivilegium —----— —
» på landet..................
Auktorisation lör skeppsklarerare:
i Stockholm och Göteborg
å andra platser ...............
Av flyttningsbetyg lör sjöman — — — -
Bevis angående domstols
för allenast ett bevis.
angående anteckning om innehav av inteckningshandling
eller uppvisande av sådan handling,
tecknat å företedd handling.................
annat, av underdomstol eller därstädes anställd
tjänsteman, — — — — — — — — — — —
— — — av allenast 6 kronor.
rörande tillfälligt tillstånd att ombesörja skepps
klarering,
för visst fall .................................-........
eljest...................................................
annat, rörande tillstånd att utöva näring eller
yrke; lika med Tillståndsbrev.
—--uppgår till 1,000 kronor ........
angående uppvisande av inteckningshandling,
då det särskilt utfärdas ......................-.......
» örn registrering av elektrisk anläggning:
föra automobil •
varom förmäles i 8 § 3 mom. och 22 § 2 mom.
varom förmäles i 1 § 2 morn., 16 § 2 mom. och 17 §
2 mom. tjänstepensionsreglementet för arbetare
—fritt
annat
Fullmakt för — — — — — — — —
» lör mäklare:
i Stockholm och Göteborg
i övriga städer..................
» , annan — — — — — — —
Körkort, innefattande tillstånd till förande av automobil
eller motorcykel,
då, etter återkallelse, nytt körkort utfärdas
Kr. ö. Kr. ö. Kr. ö. Kr. ö. Kr. 6,
80
400
100
fritt
5
20
fritt —
fritt —
400
100
18
20
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
1
2
3
4
5
Avd.
Avd.
Avd.
Avd
Avd.
då det utfärdas såsom förnyat körkort
jämlikt 15 § 5 mom. motorfordonsför-
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
ordningen ..........................................
1
50
—
—
2
—
—
—
—
—
då det eljest utfärdas..........................
dock att körkort för krigsmakten tillhö- rande person, som under militärtjänst- göring utbildats till förare, är från stämpel
8
10
—fril
t
Protokoll, varigenom —----— — — — —
—--uppgår till 1,000 kronor............
» angående uppvisande av inteckningshandling
för anteckning om innehav ............
över ärenden angående förmynderskap och
godmanskap,— -— — — — —----
Resolution, vilostands-, — — — — —■ — — — —
— — — överlåta fast egendom .........
» angående tillstånd till eldbegängelse ......
» , överexekutors, i ärende som avses i 3 §
lagen den 6 mars 1899 örn verkställighet:
i visst fall av utländsk domstols beslut...
» eljest innefattande — — — —--—
-fritt - -fritt
-
fri
fri
fri
4 §.
Gravationsbevis, vare sig det tecknas å företedd handling eller särskilt
utfärdas, så ock protokoll eller särskilt bevis angående uppvisande av
inteckningskandling för anteckning om innehav skall, jämväl i fall, där
enligt 7 § frihet från stämpel eljest äger rum, förses med inteckningskontrollstämpel.
7 §.
Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.
Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:
akademier och statens undervisningsverk;
barnavårdsnämnder; dock —---och behandling;
innehavare av nyttjanderätt till fast egendom, som tillhör staten eller
eljest antingen är upplåten till boställe för ämbets- eller tjänsteman inom
civil- och ecklesiastikstaterna eller i annan ordning är anslagen till sådan
befattningshavares avlönande eller besittes av kyrkor, akademier,
hospitaler eller andra allmänna inrättningar, i sådana på förvaltningsmyndighets
prövning beroende mål och ärenden, som angå förhållandet
mellan nyttjanderättsinnehavaren såsom egendomens brukare och det
5
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
allmänna såsom upplåtare, dock att befrielse från stämpelavgift icke
skall äga rum för utslag och resolutioner angående överlåtelse av arrendeeller
annan nyttjanderätt;
kommuner i---jämväl vintertid;
kyrkor;
pastorat i mål och ärenden angående ecklesiastikt boställe, som står
under pastoratets förvaltning, eller dess avkastning;
lappar i mål---överförmyndare.
Frihet från stämpel enligt detta kap. — dock icke med avseende å
avskrift och bevis, som på begäran utfärdas till annan än part — äger
jämväl rum i mantals- och kyrkoskrivningsmål; i bevillningsmål---
i ärenden, som avses i förordningen örn moderskapsunderstöd; i ärenden,
som avses i lagen örn sterilisering av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller
andra som lida av rubbad själsverksamhet; i mål angående överträdelse
av lagen angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig
ursprungsbeteckning; så ock i ärenden angående arbetarskyddslagstiftningens
tillämpning, vilka handläggas av befattningshavare inom yrkesinspektionen.
Konungen äger---utländska hamnar.
8 §.
Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig
myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.
Bodmeribrev; lika med Skuldebrev.
Bouppteckning efter avliden person skall, då den för inregistrering hos
domstol företes, utöver den stämpel som utgår enligt förordningen örn
arvsskatt och skatt för gåva, i enlighet med vad nedan angives beläggas
med stämpel efter sammanlagda värdet av de arvsandelar, för vilka vid inregistreringen
arvsskatt skall utgå eller jämlikt 19 § första stycket berörda
förordning skattefrihet åtnjutas, enligt den uppskattning, som sker jämlikt
förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva (den stämpelpliktiga
egendomens värde).
Frihet från stämpel, varom nu är fråga, äger rum, därest den stämpelpliktiga
egendomens värde icke överstiger 50,000 kronor.
Stämpeln utgör,
när den stämpelpliktiga egendomens värde icke överstiger 100,000 kronor:
3 procent av det belopp, varmed samma värde överstiger 50,000 kronor;
när
värdet överstiger
100.000 men icke 200,000 kr.: 1,500 kr. för 100,000 kr. och 4 % av återstoden
200.000 » » 400,000 » : 5,500 » » 200,000 » » 5 % » »
400.000 » ;> 800,000 ,> : 15,500 » » 400,000 » » 6 % » »
800.000 » : 39,500 » » 800,000 » » 7 %
»
»
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
dock att stämpelns belopp ej må överstiga 6 procent av den stämpelpliktiga
egendomens värde.
Vid tillämpning av denna tariff iakttages, att egendomens värde avjämnas
till närmast lägre fulla hundratal kronor.
Såsom särskild stämpelpliktig egendom, för vilken vid boupptecknings
inregistrering stämpel skall för sig beräknas, skall anses dels fideikommissegendom
dels äganderätt, som enligt 13 § andra stycket förordningen
örn arvsskatt och skatt för gåva skall anses såsom tillgång i dödsbo.
Från stämpeln avdragas dels lösen, som erlägges vid boupptecknings inregistrering
bos underdomstol i stad, eller, örn på grund av gällande föreskrifter
dylik lösen ej fordras, däremot svarande belopp, i den mån avdrag
för berörda lösen eller motsvarande belopp ej jämlikt 21 § förordningen
örn arvsskatt och skatt för gåva kan ske från arvsskatt, dels ock
på den stämpelpliktiga egendomen belöpande, förut enligt denna förordning
er lagd stämpelavgift för deklaration jämlikt 39 § 5:o) förordningen
örn arvsskatt och skatt för gåva, dock att genom sistnämnda avdrag stämpeln
ej må nedbringas till lägre belopp än det som skulle utgått, därest
gåvan ej medräknats i den stämpelpliktiga egendomen.
Omfattar dödsbo å flera orter befintlig egendom, däröver särskilda bouppteckningar
upprättats, skall stämpel erläggas vid inregistreringen i
den ort, där den avlidne vid dödsfallet varit eller bort vara mantalsskriven.
Se för övrigt 57—60 §§.
Byte av fast egendom------------------
Check; lika med Växel.
Deklaration, som avses i 39 § l:o)—4:o) förordningen örn arvsskatt och
skatt för gåva, skall, när den till vederbörande myndighet avlämnas, utöver
den stämpel som utgår enligt nyssnämnda förordning, förses med
stämpel enligt de för stämpelbeläggning av bouppteckning i denna
förordning stadgade grunder, därvid såsom den stämpelpliktiga egendomens
värde skall anses den deklarerade egendomens värde, i den mån
stämpel enligt denna förordning ej tidigare i sammanhang med arvfallet
beräknats för detsamma. Beträffande deklaration, som i 39 § 3:o) och 4:o)
nämnda förordning avses, skall härvid iakttagas, att stämpeln beräknas
som örn stämpelbeläggningen skett i samband med stämpelbeläggningen
i övrigt beträffande dödsboet och att stämpel åsättes till det belopp, som
utgör skillnaden mellan hela det sålunda beräknade stämpelbeloppet och
det belopp, som till stämpel redan erlagts.
Se för övrigt 57—60 §§.
Deklaration, som avses i 39 § 5:o) förordningen om arvsskatt och skatt
för gåva, skall, när den till vederbörande myndighet avlämnas, utöver den
stämpel som utgår enligt nyssnämnda förordning, förses med stämpel en
-
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
ligt de för stämpelbeläggning av boupptecknig i denna förordning
stadgade grunder, därvid såsom den stämpelpliktiga egendomens värde
skall anses det värde, för vilket vid deklarationens avlämnande gåvoskatt
skall utgå. Ingår i den stämpelpliktiga egendomen gåva, för vilken
tidigare jämlikt denna förordning stämpel beräknats, skall vid stämpelbeläggningen
den sålunda erlagda stämpelns belopp avräknas.
Se för övrigt 58—60 §§.
Delaktighetsbevis i inländskt bolag-------------
Fideikommissbrev om fast egendom skall, då det för lagfart företes,
utöver den stämpel som utgår enligt förordningen örn arvsskatt och skatt
för gåva, förses dels med stämpel enligt den i fråga örn stämpelbeläggning
av bouppteckning i denna förordning stadgade tariff, därvid såsom
den stämpelpliktiga egendomens värde skall anses det värde, varefter
arvsskatt skall utgå, dels ock med stämpel av 1 krona för varje fulla 100
kronor av den fideikommitterade egendomens enligt 10 § här nedan bestämda
värde.
Se för övrigt 10, 13 och 14 §§ samt 57—60 §§.
Fraktslut örn fartyg; se Certeparti.
Fördelskontrakt; se Avkomst av fast egendom.
Förlagsbevis; lika med Förskrivning; se Obligation.
Förnyelse av försäkring,----------------
Köp av fartyg (pråm) —--- för köpet.
Sökes på grund av köpeavhandling örn fast egendom eller örn fartyg
hos offentlig myndighet inteckning eller på grund av köpeavhandling,
som nyss nämnts, eller köpeavhandling örn lösören, vilka i säljarens vård
kvarbliva, betalning för ogulden köpeskilling, skall köpeavhandlingen
förses med särskild stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor av det
kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning sökes;
dock är---i järnväg.
Se för övrigt 9, 10 och 13 §§ samt 34 § 2 inom.
Livränta: avhandling därom skall, då den för vinnande av inteckning
företes, förses med stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor av livräntans
kapitalvärde.
Sökes på grund av avhandlingen hos offentlig myndighet betalning,
skall avhandlingen förses med stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor
av det kapitalbelopp, för vilket betalning sökes;
dock är---i konkurs;
Se för övrigt 12 §.
Obligation, som utfärdas här i riket, skall---hundratal kronor;
dock att---eller tomträtt.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
Sökes på---orsaken härtill.
Därest för särskilda delar av skuldbelopp utfärdats förskrivningar,
vilka uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i den allmänna rörelsen,
galle angående dylik förskrivning, evad den är löpande eller ej, vad i
denna förordning är stadgat om obligation, som utfärdas här i riket, ändock
att förskrivningen ej betecknats som obligation.
Se för övrigt 15, 16 och 27 §§.
Obligation, som utfärdats i utlandet, skall---hundratal kronor.
I utlandet---orsaken härtill.
Därest hit till riket inkommit förskrivningar, som i utlandet utfärdats
för särskilda delar av skuldbelopp och vilka uppenbarligen äro avsedda
att utsläppas i den allmänna rörelsen, gällö angående dylik förskrivning,
evad den är löpande eller ej, vad i denna förordning är stadgat örn obligation,
som utfärdats i utlandet, ändock att förskrivningen ej betecknats
som obligation.
Se för övrigt Certifikat och 16 §.
Räkning, godkänd, skall, då den för vinnande av inteckning eller betalning
bos offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 40 öre för
varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller
betalning sökes;
dock är---i järnväg.
Skuldebrev skall, då det för vinnande av inteckning eller betalning bos
offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 40 öre för varje fulla
100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning
sökes;
dock är skuldebrev fritt från sådan stämpel, då på grund därav fordran
bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg.
Då inteckning---å skuldebrevet.
Skuldebrev skall ock varje gång detsamma för inteckningsåtgärd eller
anteckning örn innehav av handlingen ingives till inteckningsdomstolen
eller, där sådant enligt lag må ske, för ändamålet uppvisas vid annan
underrätt, förses med inteckningskontrollstämpel, dock icke i fall, där inteckning
på grund av skuldebrevet ej längre skall gälla.
Skuldebrev, som---jämväl förses med inteckningskontrollstämpel.
Se för övrigt 17 och 18 §§.
Testamente skall, då det efter boupptecknings inregistrering ingives för
bevakning, utöver den stämpel som utgår enligt förordningen örn arvsskatt
och skatt för gåva, förses med stämpel enligt de för stämpelbeläggning
av bouppteckning i denna förordning stadgade grunder, därvid såsom
den stämpelpliktiga egendomens värde skall anses värdet av testamentstagaren
tillfallen egendom, i den mån detta värde skolat vid stämpelbeläggning
enligt denna förordning av bouppteckningen efter den av
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 9
litine öka den stämpelpliktiga egendomens värde, därest hänsyn då tagits,
till testamentet, Stämpeln beräknas, som örn stämpelbeläggningen skett
i samband med stämpelbeläggningen i övrigt beträffande dödsboet, och
stämpel åsättes till det belopp, som utgör skillnaden mellan hela det sålunda
beräknade stämpelbeloppet och det belopp, som till stämpel redan
erlagts.
Avser bevakningen testamente, som sökanden icke har i sin besittning
eller som upprättats muntligen, och skall bevakningen förty ske genom
förordnandets tillkännagivande, uttages stämpeln genom stämpelbeläggning
av protokollet över bevakningen, när nämnda protokoll utlöses.
Se för övrigt 57—60 §§.
Testamente om fast egendom----------------
23 §.
Där ej---andra belarksstämplar.
Till handlingar, som för vinnande av lagfart, inteckning eller inskrivning
vid domstol företes, till äktenskapsförord, morgongåvobrev och avhandlingar
örn lösöreköp, vilka till underdomstol ingivas, till bouppteckningar,
till deklarationer, som omförmälas i förordningen örn arvsskatt
och skatt för gåva, samt till testamenten, som ingivas för bevakning, och
handlingar, som skola stämpelbeläggas såsom sådana testamenten, skola
begagnas dubbla beläggningsstämplar.
Örn användande--— rubriken skuldebrev.
47 §.
1. De i 54 § 1, 2 och 4 mom. förordningen örn arvsskatt och skatt för
gåva meddelade bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning beträffande
stämpel enligt denna förordning för bouppteckning, deklaration»
som omförmäles i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, fideikommissbrev
örn fast egendom, i den man fråga är örn stämpel enligt den
för stämpelbeläggning av bouppteckning föreskrivna tariff, samt testamente,
sorn ingives för bevakning, så ock handling, som skall stämpelbeläggas
såsom sådant testamente.
Har den, som uppgivit död mans bo, därvid uppsåtligen dolt undan tillgång
av det värde eller lämnat annan falsk uppgift av sådan beskaffenhet,
att såväl skatt enligt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva
som i första stycket av detta moment omförmäld stämpel uttagits med
lägre belopp än som vederbort, eller bar någon mot bättre vetande i deklaration
lämnat oriktig uppgift med påföljd, som nu sagts, skall vid bötesbeloppets
bestämmande tagas hänsyn till det sammanlagda felande beloppet
av skatt och dylik stämpel.
Underlåter någon att inom föreskriven tid avgiva deklaration, som skall
ligga till grund såväl för arvsskatt som för stämpel enligt denna förordning,
skall särskilt straff enligt denna förordning ej ådömas.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
VIII KAP.
Särskilda bestämmelser rörande vissa stämpelavgifter.
56 §.
57 §.
Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen efter ansökan medgiva
att — vid beräknande av stämpel enligt denna förordning för bouppteckning,
deklaration som omförmäles i 39 § l:o)—4:o) förordningen örn arvsskatt
och skatt för gåva, fideikommissbrev örn fast egendom, i den mån
fråga är örn stämpel enligt den för stämpelbeläggning av bouppteckning
föreskrivna tariff, samt testamente, som ingives för bevakning, jämte
handling, som skall stämpelbeläggas såsom sådant testamente, — gåva,
som avses i 26 § förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, helt eller
delvis ej medräknas i stämpelpliktig egendom i dödsbo.
58 §.
För stämpel, varom i 57 § förmäles, svare envar arvinge eller testamentstagare
i förhållande till storleken av den på honom belöpande andelen
av den stämpelpliktiga egendomens värde, därvid likväl iakttages
att, därest avdrag skett för stämpel enligt denna förordning för deklaration
enligt 39 § 5:o) förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, dylik
Stämpel tillgodoräknas den som erlagt densamma.
Skyldighet att erlägga stämpel enligt denna förordning för deklaration,
som avses i 39 § 5: o) förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, åligger
gåvotagaren.
59 §.
Bestämmelserna i 30, 45—49, 51 §§, 53 § 2 mom. och 56 § förordningen
örn arvsskatt och skatt för gåva skola äga motsvarande tillämpning rörande
stämpel enligt denna förordning för bouppteckning, deklaration,
som omförmäles i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, fideikommissbrev
örn fast egendom, i den mån fråga är örn stämpel enligt
den för stämpelbeläggning av bouppteckning föreskrivna tariff, samt
testamente, som ingives för bevakning, så ock handling, som skall stämpelbeläggas
såsom dylikt testamente, och skall förty vad i 20 och 21 §§
och i övrigt i denna förordning stadgas mot förstnämnda bestämmelser
stridande icke äga tillämpning beträffande stämpel, som nu sagts.
Vid bedömande av fråga, huruvida vid tillämpning av 47 § 1 mom. A
förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva anstånd med erläggande av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 11
skatt eller stämpel enligt denna förordning må äga rum, skall sammanlagda
värdet av dödsboets kontanta medel och i nyssnämnda författningsrum
avsedda värdepapper jämföras med det sammanlagda beloppet av
dylik skatt och stämpel, och må i förekommande fall anstånd kunna medgivas,
såvida sammanlagda beloppet av skatt och dylik stämpel utgör
minst 500 kronor.
60 $,
Till ledning vid uträknande av stämpel, som i 59 § första stycket avses,
utfärdar Konungen erforderliga tabeller.
Denna förordning träder i kraft:
den 1 juli 1934 i de delar, som nedan ej särskilt angivas;
den 1 maj 1934 såvitt angår de i 8 § meddelade föreskrifterna rörande
stämpel å bouppteckning, deklaration som avses i 39 § l:o)—4:o) förordningen
örn arvsskatt och skatt för gåva, deklaration som avses i 39 § 5:o)
nyssnämnda förordning, fideikommissbrev örn fast egendom och testamente,
ävensom såvitt angår 23 §, 47 § 1 morn., 57—60 §§ och rubriken
till VIII kap.;
den 1 januari 1935 såvitt angår ingressen till 3 §, de i 3 och 7 §§ meddelade
föreskrifterna örn stämpelfrihet i ärenden angående innehav eller
uppvisande av inteckningshandling, ärenden enligt tjänstepensionsreglementet
för arbetare och ärenden enligt steriliseringslagen ävensom 4 §;
den 1 juli 1935 såvitt angår föreskriften i 3 § örn stämpelfrihet i ärenden
enligt civila tjänstepensionsreglementet; samt
å dag, som av Kungl. Maj :t bestämmes, såvitt angår föreskrifterna i
3 § örn stämpelavgift för bevis örn auktorisation eller tillstånd för ombesörjande
av skeppsklarering samt därav föranledd ändring i den under
samma paragraf upptagna rubriken »Fullmakt för mäklare eller
skeppsklarerare».
Vid tillämpning av förordningen i vad denna träder i kraft den 1 maj
1934 skall iakttagas, att stämpelavgift ej skall beräknas i dödsbo efter
person, som avlidit före nämnda dag, ej heller för deklaration av gåva,
därest deklarationen dessförinnan avgivits, samt att i stämpelpliktig
■egendom i dödsbo efter person, som avlidit efter den 30 april 1934, ej skall
medräknas gåva, för vilken deklaration avgivits före den 11 januari 1934.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
Förslag
till
förordning om stämpelfrihet vid utbyte av lottbrev mot aktiebrev
i anledning av solidariskt bankbolags ombildning till
bankaktiebolag.
Härigenom förordnas som följer:
Vad i 8 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
är stadgat därom, att aktiebrev i inländskt aktiebolag skall,
innan det av bolaget utgives, förses med stämpel, skall icke hava avseende
å aktiebrev, som jämlikt 4 § lagen den 16 februari 1934 (nr 18) angående
solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag lämnas i utbyte
mot lottbrev, som utgivits av solidariskt bankbolag.
Aktiebrev, som sålunda är fritt från stämpel, skall vid utfärdandet av
bolaget förses med anteckning örn orsaken härtill. Angående skyldighet
att svara för aktiebrevs förseende med sådan anteckning ävensom i fråga
örn ansvar för underlåtenhet att verkställa anteckning, åtal för sådan
förseelse samt förvandling och fördelning av böter, som härför ådömas,
skall vad i förordningen angående stämpelavgiften i nämnda avseenden
föreskrives beträffande aktiebrev i inländskt aktiebolag, som utfärdas i
utbyte mot aktiebrev i samma bolag, äga motsvarande tillämpning.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934.
Förslag
till
förordning om stämpelfrihet för deklarationsbevis enligt
vapenkungörelsen.
Härigenom förordnas, att bevis över verkställd deklaration av skjutvapen,
varom förmäles i 3 § vapenkungörelsen, skall vara fritt från
stämpel.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 13
Beträffande vad föredragande departementschefen anfört till motivering
för förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas
i det följande, hänvisa till nämnda statsrådsprotokoll.
Till utskottets behandling hava jämväl hänvisats följande i anledning
av propositionen väckta motioner, nämligen:
1) de likalydande motionerna nr 341 i första kammaren av herr Velander
m. fl. samt nr 620 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., i vilka
hemställts,
»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 242 med förslag
till förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften m. m., såvitt densamma avser uttagande
av särskild stämpelavgift å bouppteckningar och vissa därmed i
stämpelhänseende likställda handlingar».
2) De likalydande motionerna nr 328 i första kammaren av herr Johan
August Larsson samt nr 589 i andra kammaren av herr Pehrsson i Bramstorp
m. fl., i vilka föreslagits,
»att ''riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 242
måtte besluta att avslå den föreslagna höjningen av stämpelavgiften för
räkning och skuldebrev enligt § 8 i berörda förordning».
Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet
upptagit en inom motionstiden vid riksdagens början väckt, till utskottet
hänvisad motion nr 416 i andra kammaren av herr Karlsson i Grängesberg
m. fl., däri hemställts,
Datt riksdagen måtte antaga
dels nedanstående förslag till förordning örn kvarlåtenhetsskatt, samt
dels ock nedanstående förslag till förordning örn ändring i vissa delar
av förordningen den 19 november 1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt
för gåva.
Förslag till förordning örn kvarlåtenhetsskatt.
Härigenom förordnas som följer:
1 $.
Av kvarlåtenskap efter avliden person skall till staten utgå särskild
arvsskatt, benämnd kvarlåtenskapsskatt, enligt här nedan stadgade grunder.
2 §.
Såsom kvarlåtenskap skall enligt denna förordning anses egendom, för
vilken skall utgå arvsskatt jämlikt förordningen den 19 november 1914 örn
arvsskatt och skatt för gåva, och skola i kvarlåtenskapen medräknas även
sådana andelar, för vilka jämlikt de i 19 § berörda förordning för varje
arvsklass meddelade bestämmelser frihet från arvsskatt åtnjutes.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
Där synnerliga skäl därtill äro, må Konungen efter ansökan medgiva,
att gåva, som avses i 26 § nämnda förordning, helt eller delvis ej medräknas
i kvarlåtenskapen.
3 §.
Den skattepliktiga kvarlåtenskapen upptages till sammanlagda värdet
av de arvsandelar, som ingå i kvarlåtenskapen, enligt den uppskattning,
som sker jämlikt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva.
4 §.
Kvarlåtenskapsskatt utgår icke, därest kvarlåtenskapens värde ej överstiger
20,000 kronor.
Kvarlåtenskapsskatten utgör,
när kvarlåtenskapens värde icke överstiger 30,000 kronor: 15 procent av
det belopp, varmed kvarlåtenskapens värde överstiger 20,000 kronor;
när kvarlåtenskapens värde överstiger
30,000 men icke 50,000 kr.: 1,500 kr. för 30,000 kr. och 20 % av återstoden.
50,000
»
» 100,000 » : 5,500 »
»
50,000
»
»
40 X
»
100,000
»
» 200,000 » : 25,500 »
»
100,000
»
»
45,?£
»
200,000
»
» 300,000 » : 70,500 »
200,000
1
50 %
»
300,000
»
» 500,000 » : 120,500 »
300,000
»
»
60 %
»
»
500,000
» 1,000,000 » : 240,500 »
»
500,000
»
»
70%
»
»
1,000,000
590,000 »
»
1,000,000
»
»
80X
»
»
Vid tillämpning av denna tariff iakttages, att kvarlåtenskapens värde
avjämnas till närmast lägre fulla hundratal kronor.
Såsom särskild kvarlåtenskap beträffande vilken kvarlåtenskapsskatt
skall för sig beräknas, skall anses dels fast egendom av fideikommissnatur,
dels annan i fideikommiss ingående egendom, dels ock äganderätt, som
enligt 13 § andra stycket förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva,
skall anses såsom tillgång i dödsbo.
Från kvarlåtenskapsskatten avdrages dels lösen, som erlägges vid boupptecknings
inregistrering hos underdomstol i stad, eller, örn på grund av
gällande förordning dylik lösen ej fordras, däremot svarande belopp, i den
mån avdrag för berörda lösen eller motsvarande belopp ej jämlikt 21 §
förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva kan ske från arvsskatt, dels
ock på kvarlåtenskapen belöpande förut erlagd gåvoskatt, för vilken avdrag
ej kan tillgodonjutas enligt 26 § i berörda förordning, dock att genom
sistnämnda avdrag kvarlåtenskapsskatten ej må nedbringas till lägre belopp
än det, som skulle utgått, därest gåvan ej medräknats i kvarlåtenskapen.
5 §.
För kvarlåtenskapsskatt svarar en var arvinge eller testamentstagare i
förhållande till storleken av den på honom belöpande andelen av kvarlå
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 15
tenskapen, därvid likväl iakttages, att gåvoskatt, för vilka avdrag skett,
tillgodoräknas den som erlagt gåvoskatten.
6 §.
Deklaration, som avgivits på grund av skattskyldighet till arvsskatt enligt
förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, skall i förekommande
fall ligga till grund jämväl för beräkning av kvarlåtenskapsskatt.
Föreligger skattskyldighet till kvarlåtenskapsskatt, men ej till arvsskatt,
enligt berörda förordning, skall vad där örn deklaration till arvsskatt finnes
stadgat äga motsvarande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.
7 §.
Vad i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva stadgas rörande nedsättning
av skatt för egendom, som efterlämnats utom riket, så ock rörande
skattens erläggande, anstånd med skattens erläggande, eftergift av skatt,
restitution och tillsyn å skattens utgörande skall äga motsvarande tillämpning
beträffande kvarlåtenskapsskatten.
Vid bedömande av frågan, huruvida jämlikt 47 §, 1 mom. a) omförmälda
förordning anstånd med erläggande av skatt må äga rum, skall, där såväl
kvarlåtenskapsskatt som arvsskatt skall utgå, sammanlagda värdet av
dödsboets kontanta medel och i nyssnämnda författningsrum avsedda värdepapper
jämföras med den sammanlagda skattens belopp.
8 §.
De i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva meddelade ansvarsbestämmelser
skola äga motsvarande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.
Har den, som uppgivit död mans bo, därvid uppsåtligen dolt undan tillgång
av det värde eller lämnat annan falsk uppgift av sådan beskaffenhet,
att såväl kvarlåtenskapsskatt som arvsskatt uttagits med lägre belopp än
eljest vederbort, eller har någon mot bättre vetande i deklaration lämnat
oriktig uppgift med påföljd, som nu sagts, skall vid bötesbeloppets bestämmande
tagas hänsyn till det sammanlagda felande skattebeloppet.
Underlåter någon att inom föreskriven tid avgiva deklaration, som skall
ligga till grund såväl för arvsskatt som för kvarlåtenskapsskatt, skall särskilt
straff enligt denna förordning ej ådömas.
9 §.
Vad i 57 § förordningen om arvsskatt och skatt för gåva stadgas skall
äga tillämpning jämväl beträffande kvarlåtenskapsskatten.
10 §.
Till ledning vid uträknandet av skatt enligt denna förordning utfärdar
Kungl. Majit erforderliga tabeller.
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1934 och skall äga tillämpning
beträffande kvarlåtenskap efter person, som avlider efter förordningens
ikraftträdande.
I kvarlåtenskap, som avses i förordningen, skall ej medräknas gåva, för
vilken enligt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva deklaration
för gåvoskatt avgivits före den 1 januari 1934.
Förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19
november 1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt för gåva.
Härigenom förordnas, att 19, 26 och 38 §§, 47 § 1, 2 och 3 morn., 48 §
2 mom. samt 56 § förordningen den 19 november 1914 örn arvsskatt och
skatt för gåva skola, 47 § 2 morn., 48 § 2 moni. samt 56 § i nedan angivna
delar, erhålla följande ändrade lydelse:
19 §.
Arvsskatt beräknas enligt denna
Tariff.
Klass I. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer efterlevande
make eller barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller
adoptivbarn.
Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 20,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.
Skatten utgör,
när det efter avdrag på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 30,000 kronor: 4 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 20,000 kronor;
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen överstiger
30,000 men icke 50,000 kr.: 500 kr. för 30,000 kr. och 10 %'' av återstoden.
50,000 » »
100,000 » :
2,500 »
»
50,000 »
»
15 %
»
100,000 » »
200,000 » :
10,000 »
»
100,000 »
»
25%''
»
»
200,000 » »
400,000 » :
35,000 »
»
200,000 »
»
35%
»
»
400,000 » »
800,000 » :
105,000 »
»
400,000 »
»
45%
»
»
800,000
285,000 »
»
800,000 »
»
60%"
»
»
Klass II. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer fader,
moder, broder, (halvbroder,) syster, (halvsyster) eller broders (halvbroders)
eler systers (halvsysters) avkomling eller på grund av testamente
akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond
eller pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller annan
from stiftelse.
17
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 2,000 kronor, beräknas ej arvs
-
skatt.
Skatten utgör,
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 5,000 kronor: 10 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 2,000 kronor;
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen överstiger
5,000 men icke
10,000 kr.
500 kr. för
5,000 kr. och 15 % av
återstoden
10,000
»
20,000 »
1,250 »
10,000 »
» 18 X »
»
20,000
»
»
30,000 »
3,050 »
»
20,000 »
» 21 X »
»
30,000
»
»
40,000 »
5,150 »
»
30,000 »
» 24 % »
»
40,000
»
»
60,000 »
7,550 »
»
40,000 »
» 30X »
»
60,000
»
200,000 »
13,550 »
»
60,000 »
» 40 % »
»
200,000
»
»
500,000 »
69,550 »
»
200,000 »
» 50X *
500,000
219,550 »
»
500,000 »
» 60X »
»
Klass III. Andel, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.
Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.
Skatten utgör,
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 2,000 kronor: 10 procent av
det belopp, varmed återstående värdet överstiger 1,000 kronor;
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen överstiger
2,000 men icke 4,000 kr.
100 kr. för 2,000 kr. och 15 % av återstoden.
4,000 » »
20,000 » :
400
»
»
4,000 »
»
20 %
»
»
20,000 » »
50,000 » :
3,600
»
»
20,000 »
»
25%"
»
»
50,000 » »
80,000 » :
11,100
»
»
50,000 »
»
30 %
»
80,000 » »
200,000 » :
20,100
»
80,000 »
»
40 X
»
»
200,000
68,100
»
»
200,000 >
»
50X
»
»
Klass IV. Andel, som tillkommer annan arvinge eller testamentstagare
än sådan som omförmäles i klass I, klass II eller klass III.
överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.
Skatten utgör,
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 2,000 kronor: 15 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 1,000 kronor;
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen överstiger
Bihang till riksdagens protokoll 19Si. 7 sami. Nr 70.
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
2,000 men icke
4,000 kr.:
150 kr. för
2,000 kr. och 20 % av återstoden.
4,000
»
:>
10,000 » :
550 »
4,000 »
» 25% »
10,000
20,000 » :
2,050 »
»
10,000 »
» 30 % »
>
20,000
40,000 > :
5,050 *
20,000 »
» 35% »
»
40,000
»
>
60,000 > :
12,050 »
40,000 »
» 40% »
60,000
200,000 » :
20,050 »
60,000 »
» 50 X »
200,000
90,050 »
»
200,000 »
» 60% »
»
Vid tillämpning av ovanstående tariff iakttages, att återstående värdet å
andelen avjämnas till närmast lägre fulla hundratal kronor.
26 $.
Har arvinge eller testamentstagare inom två år före arvlåtarens dödsfall
eller vid hans dödsfall av honom erhållit gåva, som icke jämlikt 33 § a)
eller b) är fri från skatt, skall värdet därav sammanläggas med det värde,
vartill arvingens eller testamentstagarens arvsandel enligt förut stadgade
grunder fastställts, och arvsskatten beräknas som örn allt vore på en gång
arvfallet. För skatt, som förut särskilt er lagts, skall avdrag ske, dock att
arvsskatten icke i något fall må beräknas till lägre belopp än som belöper
på ifrågavarande arvsandel i och för sig.
Bouppteckning skall vid ingivandet för inregistrering vara åtföljd av
uppgift å gåva av här angiven beskaffenhet.
38 $.
1 mom. Skatt för gåva beräknas enligt denna
Tariff.
Klass I. Gåva, som tillkommer make eller barn eller adoptivbarn eller
avkomling till barn eller adoptivbarn.
Överstiger gåvans värde icke 20,000 kronor, beräknas ej skatt för gåva.
Skatten utgör,
* när gåvans värde icke överstiger 30,000 kronor: 10 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 20,000 kronor;
när gåvans värde överstiger
30,000 men icke 50,000 kr.: 2,000 kr. för 30,000 kr. och 20%" av återstoden.
50,000
»
»
100,000 » :
6,000 >
»
50,000 »
» 40 % »
»
100,000
»
»
200,000 » :
26,000 »
»
100,000 »
» 45 % »
»
200,000
»
»
300,000 » :
71,000 »
»
200,000 »
» 50% »
»
300,000
»
>
500,000 » :
121,000 »
300,000 »
» 60% »
500,000
»
1,000,000 » :
241,000 »
500,000 »
» 70% »
»
1,000,000
591,000 »
1,000,000 »
» 80% »
»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
19
Klass II. Gåva, som tillkommer fader, moder, broder (halvbroder), syster
(halvsyster) eller broders (balvbroders) eller systers (halvsysters) avkomling
eller akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk,
stipendiefond eller pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller
annan from stiftelse.
Överstiger gåvans värde icke 2,000 kronor, beräknas ej skatt för gåva.
Skatten utgör,
när gåvans värde icke överstiger 5,000 kronor: 3 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 2,000 kronor;
när gåvans värde överstiger
5,000
men icke
10,000 kr.
150 kr. för
5,000 kr. och
6 % av återstoden.
10,000
»
»
20,000 »
450 »
»
10,000 »
»
10% »
»
20,000
»
»
30,000 »
1,450 »
»
20,000 »
»
20 X »
»
30,000
»
7>
50,000 »
3,450 »
»
30,000 »
»
30% »
50,000
»
100,000 »
9,450 »
50,000 »
»
40% »
100,000
»
»
200,000 »
29,450 »
»
100,000 »
»
45 % »
»
200,000
»
»
300,000 »
74,450 »
»
200,000 »
»
50 % »
»
300,000
»
500,000 »
124,450 »
»
300,000 »
x>
60% »
»
500,000
»
»
1,000,000 »
244,450 »
»
500,000 »
»
70% »
»
1,000,000
594,450 »
»
1,000,000 »
»
80% »
» .
Klass lil. Gåva, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.
Överstiger gåvans värde icke 1,000 kronor, beräknas ej skatt för gåva.
Skatten utgör,
när gåvans värde icke överstiger 2,000 kronor: 6 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 1,000 kronor;
när gåvans värde överstiger
2,000 men icke
5,000 kr.:
60 kr. för
2,000 kr. och 10 %
av återstoden.
5,000
20,000 » :
360 »
5,000 »
» 15 %
20,000
»
50,000 » :
2,610 »
20,000 »
» 25 %
» »
50,000
»
100,000 » :
10,110 »
50,000 »
» 35 %
100,000
»
»
200,000 » :
27,610 »
100,000 »
50%
» y>
200,000
»
»
300,000 » :
77,610 »
7>
200,000 »
» 65%
300,000
500,000 » :
142,610 »
y>
300,000 »
> 75%
» »
500,000
292,610 »
»
500,000 »
» 80%
Klass IV. Gåva, som tillkommer annan gåvotagare än sådan som omförmäles
i klass I, klass II eller klass III.
Överstiger gåvans värde icke 1,000 kronor, beräknas ej skatt för gåvan.
Skatten utgör,
när gåvans värde icke överstiger 2,000 kronor: 6 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 1,000 kronor;
när gåvans värde överstiger
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
2,000 men icke
5,000 kr.
60 kr. för
2,000 kr. och 10 %
5,000
»
10,000 »
360.»
»
5,000 »
»
15 X
10,000
»
»
20,000 »
1,110 »
»
10,000 »
»
25%
20,000
»
»
50,000 »
3,610 »
»
20,000 »
»
30 %
50,000
»
100,000 »
12,610 »
50,000 »
40%"
100,000
»
»
200,000 »
32,610 »
»
100,000 »
»
50X
200,000
300,000 »
82,610 »
»
200,000 »
»
65X
300,000
»
»
500,000 »
147,610 »
»
300,000 »
75X
500,000
297,610 »
»
500,000 >
»
80 X
Vid tillämpning av ovanstående tariff iakttages, att gåvans värde avjämnas
till närmast lägre fulla hundratal kronor.
2 mom. De i fråga örn skatt på grund av arv eller testamente i 3 §, 3
morn., 5, 6, 8, 9, 12, 13, 22, 23, 25 och 30 §§ meddelade bestämmelser skola i
tillämpliga delar gälla beträffande skatt för gåva.
47 §.
1 mom. A. Uppgår i dödsbo beloppet av kontanta medel samt värdet avobligationer
och andra lätt realiserbara värdepapper sammanlagt icke till
dubbla beloppet av den arvsskatt, som skall erläggas för behållningen vid
boet eller föreligger i andra fall för någon, som är skattskyldig enligt
denna förordning, avsevärd svårighet att genast erlägga bela den skatt,
som belöper på honom tillfallen egendom, må, såvida skatten uppgår till
minst 500 kronor, densamma betalas genom högst 10 lika årliga inbetalningar
efter domarens eller Kungl. Maj:ts befallningshavandes prövning.
B. Skall skatt utgå för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller
annan förmån och prövas avsevärd svårighet föreligga att genast erlägga
skattebeloppet eller skall skatt utgå för egendom av fideikommissnatur,
åge skattskyldig, oavsett skattens belopp, rätt till anstånd såsom ovan sägs.
C. Där synnerliga skäl därtill äro äger Konungen medgiva, att skatt må
erläggas annorledes än genom lika årliga inbetalningar, eller att tiden
för inbetalningarnas fullgörande må utsträckas utöver tio år.
2. mom. önskar skattskyldig---befallningshavande godkännes.
Yad nu stadgats skall ej utgöra binder för den skattskyldige att senare
bos Konungen söka sådant ytterligare anstånd, som kan medgivas honom
enligt I. mom. c.
3 mom. Den del av skattebeloppet, med vars erläggande anstånd icke
får åtnjutas, skall erläggas då, enligt vad i allmänhet är stadgat, skatten
skolat i dess helhet gäldas, därest ej anstånd beviljas. Första årliga inbetalningen
av skattebelopp, med vars erläggande anstånd beviljats och som
skall gäldas genom årliga inbetalningar, skall äga rum på årsdagen för
anståndsbeslutet. Av återstående årsinbetalningar verkställes en var å
motsvarande dag det år, då den till betalning förfaller. Å skatt, för vilken
anstånd åtnjutes, skall erläggas ränta efter 5 för hundra örn året av oguldet
belopp.
21
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
48 §.
2 morn. Avlider fideikommissinnehavare, vilken är skattskyldig enligt
klass I. i tariffen, inom 6 år från det han fideikommisset tillträtt eller
fideikommissinnehavare, som är skattskyldig enligt klass II. eller klass IV.
i tariffen, inom åtta år från tillträdet, eftergives, vad av skatten icke förfallit
till betalning vid dödstilllallet; dock må ej i fall, då Konungen jämlikt
47 § 1 mom. C. medgivit anstånd, detta medföra rätt till eftergift av
skatt till högre belopp än som skulle hava eftergivits, därest anstånd beviljats
med tio lika årliga inbetalningar. Därest fideikommissinnehavare,
som, utan att hava begärt anstånd med skattens erläggande, på en gång
inbetalt hela skattebeloppet, avlider innan nyss angivna tider förlupit,
eftergives så stor del av skatten, som, enligt vad nyss sagts, skulle eftergivits,
därest betalningsskyldigheten fullgjorts medelst tio lika årliga inbetalningar.
Vad sålunda---annan förmån.
56 §.
Från tillämpningen--— skedd uppsägning.
Har Konungen jämlikt 10 kap. 7 § lagen örn arv eller 1 kap. 3 § lagen
örn testamente förordnat att av egendom, som på grund av arv eller testamente
tillfaller utländsk medborgare, skall utöver arvsskatten utgå en särskild
avgift, skall sådan avgift uppbäras i den ordning, varom ovan sägs,
och skola även i övrigt bestämmelserna i denna förordning i tillämpliga
delar gälla i fråga örn sådan avgift.
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1934. Beträffande arvsandel
efter person, som avlidit före lagens ikraftträdande, och, såvitt angår gåvoskatt,
gåva, för vilken deklaration dessförinnan avgivits, skola dock äldre
bestämmelser äga tillämpning.»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.
De med propositionen framlagda förslagen avse följande frågor:
1) stämpelavgift för bouppteckningar m. m.;
2) stämpelavgift till expeditioner från stiftsnämnderna m. m.;
3) stämpelfrihet för ärenden enligt steriliseringslagen;
4) ändringar i stämpelförordningen i anledning av förslaget örn inteckningsförnyelsernas
avskaffande;
5) stämpelavgift för s. k. förlagsbevis;
6) stämpelfribet för bevis örn beviljad pension m. m.;
7) stämpelfrihet i ärenden rörande tillstånd till eldbegängelse;
8) stämpelavgift för körkort som utfärdas i samband med förnyelse;
9) stämpelavgift för tillstånd till skeppsklarering;
22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
10) stämpelfrihet i vissa fall för resolutioner angående verkställighet
av utländsk domstols beslut;
11) stämpelfrihet vid utbyte av lottbrev mot aktiebrev i anledning av
solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag; samt
12) stämpelfrihet för deklarationsbevis enligt vapenkungörelsen.
I fråga örn stämpelavgift för bouppteckningar m. m. har föredragande
departementschefen erinrat, att han vid anmälan inför Kungl. Majit av
finansplan och inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935 anfört, att han
ämnade framlägga förslag rörande vissa ändringar i stämpelförordningen,
i huvudsak innebärande att bouppteckning efter avliden person skulle,
utöver den stämpel, som utginge enligt förordningen örn arvsskatt och
skatt för gåva, beläggas med stämpel efter värdet av behållningen i boet.
Enahanda stämpelavgift skulle vidare påföras bland annat vissa deklarationer
enligt arvsskatteförordningen. Stämpelavgiften vore avsedd att
utgå först på den del av boets tillgångar, som överstege 50,000 kronor, och
att uttagas med högst 6 procent. Avkastningen uppskattades till 6 miljoner
kronor och avsågs att bindas för avbetalning av lån med kort amorteringstid.
Förslag till ändringar i angiven innebörd i förordningen angående
stämpelavgiften har upprättats inom finansdepartementet. Över detsamma
hava infordrade yttranden avgivits av statskontoret, kammarrätten,
riksräkenskapsverket, Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Malmöhus
län.
Till stöd för förslaget har chefen för finansdepartementet till ovannämnda
statsrådsprotokoll anfört i huvudsak följande:
»Vid framläggande förlidet år av finansplanen för innevarande budgetår
föreslog jag, att vissa särskilda statsinkomster skulle bindas för att
bereda medel till en snabb återbetalning av den för finansieringen av
den föreslagna utvidgningen av de offentliga arbetena behövliga upplåningen.
För detta ändamål borde avses hela avkastningen av arvs- och
gåvobeskattningen, vilken beskattning föreslogs skola utbyggas med en
kvarlåtenskapsskatt i samband med att skatteskalorna för arvslotter
skärptes.
Anledningen för mig att välja denna väg att öka statsverkets inkomster
var i första hand, att det föreföll skäligt att låta den verkligt bärkraftiga
förmögenheten lämna ett större bidrag till täckande av statens
utgifter. Enligt vad som framgår av den till föregående års riksdag avlämnade
propositionen med förslag till förordning örn kvarlåtenskapsskatt
hade jag vid övervägande av lämpligaste sättet att uttaga den
ökade skatten på förmögenhet icke funnit mig böra föreslå en skärpning
av den förmögenhetsskatt, som utgår i samband med inkomstskatten.
Jag uttalade i detta sammanhang, att det icke skulle möta
några större svårigheter att finna helt nya former för en fristående för
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 23
mögenhetsbeskattning, men att detta i dåvarande läge icke synts påkallat,
enär en anknytning utan olägenhet kunde vinnas till den form av
förmögenhetsbeskattning, vi redan ägde i arvsskatten. Jag anförde vidare,
att en ökning av statsverkets inkomster genom arvsskattemedlen
kunde åvägabringas efter olika principer. Enklast syntes måhända vara
att inskränka sig till att ändra skalorna i de för de särskilda arvsklasserna
gällande tarifferna. Med fasthållande av utgångspunkten, att vad som
i huvudsak åsyftades vore en utökning av förmögenhetsbeskattningen såsom
sådan, hade jag ej funnit denna väg vara den lämpligaste. I stället
förordade jag, att vid sidan av en skärpning av den förefintliga arvslottsbeskattningen
uttoges en skatt av kvarlåtenskapen i dess helhet. En dylik
s. k. kvarlåtenskapsskatt anpassade sig icke efter arvingarnas skyldskap
till arvlåtaren och efter arvslotternas storlek. Motiveringen för en dylik
skatt vore nämligen, att den utfyllde eller ersatte förmögenhetsskatt i
annan form. Skatten borde alltså uttagas, där principiellt sett en högre
belastning å arvlåtarens förmögenhet under dennes livstid varit på sin
plats.
Enligt vad jag anfört vid anmälan inför Kungl. Maj:t av årets statsverksproposition
hör jämväl för nästkommande budgetår avkastningen
av arvs- och gåvoheskattningen tagas i anspråk för avbetalning av lån
med kort amorteringstid, varjämte vid nämnda utgiftspost bör bindas
även den extra inkomst- och förmögenhetsskatten. För finansiering av
lånebudgeten är emellertid erforderligt ett ytterligare, till 6 miljoner kronor
beräknat belopp. I överensstämmelse med vad jag i motsvarande
hänseende föreslog föregående år, anser jag att nämnda belopp hör uttagas
genom beskattning av den bärkraftiga förmögenheten. Då finansplanen
förutsätter att avbetalningen av omförmälda lån skall ske medelst
vissa för detta ändamål bundna skattemedel, har jag ej ansett den ifrågavarande
förmögenhetsbeskattningen böra anordnas genom utbyggnad av
någon av de skatteformer, som i övrigt äro tagna i anspråk för balansering
av skattebudgeten. Det har i några av yttrandena ifrågasatts, att
ökningen av förmögenhetsbeskattningen borde ske i form av skärpning
av skalorna för arvs- och gåvoskatten. Med hänsyn till den icke obetydliga
ökning av skattesatserna i arvsskatteförordningen, som föregående år
genomfördes utan att samtidigt, på sätt jag föreslagit, någon del av det
då erforderliga beloppet uttogs genom en beskattning principiellt avseende
arvlåtarens förmögenhet, har jag emellertid funnit den sålunda angivna
utvägen mindre lämplig. Det synes under sådana omständigheter naturligt,
att möjligheten att uttaga det erforderliga beloppet genom beskattning
av den samfällda behållningen i dödsbo träder i förgrunden.
Beträffande de invändningar, som framställts mot denna skatteform,
vill jag till en början framhålla, att, då densamma principiellt är att uppfatta
som en till tidpunkten för ägarens död uppskjuten beskattning av
hans förmögenhet, vilken beskattning av hänsyn till ägaren icke fördelats
24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
att äga rum årligen redan under hans livstid, och skatten endast såtillvida
äger sammanhang med arvsskatten, att den utgår jämsides
med denna, det synes föga rationellt att mot ifrågavarande form av beskattning
anföra den omständigheten, att den lämnar ur sikte arvingarnas
skyldskap till arvlåtaren och behållningens allt efter arvingarnas antal
växlande fördelning i arvslotter. Skatteanspråket framstår som en
statens fordran, uppkommen under den avlidnes livstid, som göres gällande
först i hans dödsbo vid sidan av övriga fordringar, som skola likvideras
innan någon behållning uppstår för arvingarna, låt vara att det av
olika skäl synts lämpligt att beräkna skatten på dödsboets behållna tillgångar
och således låta den utgå först efter övriga fordringar. Ser man
saken ur denna synpunkt, vilken principiellt måste framstå såsom riktig,
saknas uppenbarligen fog för den nyss berörda invändningen mot ifrågavarande
skatteform. En annan sak är, att med den nu angivna principiella
utgångspunkten det kunde synas riktigt att göra skattens storlek
beroende av det antal år, varunder förmögenheten tillhört den avlidne.
Av tekniska skäl kan emellertid ett sådant förfaringssätt knappast komma
i tillämpning. Ihågkommas bör därjämte, att, såsom nyss anmärkts, behållningen
i dödsboet blir avgörande för skattens storlek, och att staten
således, därest den avlidne under längre eller kortare tid varit ägare av
större förmögenhet än han vid sin död efterlämnat, kan sägas avstå från
att göra gällande ett skatteanspråk, som ur nyssnämnda synpunkter eljest
principiellt föreligger.
Med anledning av de av kammarrätten uttryckta farhågorna för att
ifrågavarande beskattning skulle medföra svårigheter och förluster i sådana
fall, då kvarlåtenskapen helt och hållet eller till huvudsakligaste del
utgöres av svårrealiserbara tillgångar, ber jag få omnämna, att jag i annat
sammanhang ämnar föreslå, att till årets riksdag framlägges förslag
örn särskild uppskattning av det värde, vartill fast egendom skall för beräknande
av arvsskatt upptagas.
Jag föreslår alltså att med det svenska skattesystemet införlivas en
stämpelavgift för behållning i dödsbo. Enär den årliga inkomst, som denna
stämpelavgift är avsedd att tillföra statsverket, väsentligt understiger den
årliga ökning av arvsskattemedlen, som det av Kungl. Maj:t till 1933 års
riksdag framlagda förslaget till förordning örn kvarlåtenskapsskatt avsåg
att åstadkomma, kan i fråga örn stämpelavgiften gränsen för skattskyldighetens
inträde sättas högre än vad fallet var i nämnda förslag.
I överensstämmelse med den ståndpunkt, som intages i det remitterade
utkastet, anser jag skyldighet att utgöra stämpel böra inträda, då behållningen
i dödsbo — andel som vid bodelning tillfaller efterlevande make
frånräknad — överstiger 50,000 kronor. Med denna gräns för skattskyldighetens
inträde blir belastningen å behållning, för vilken stämpelavgift
skall utgöras, väsentligt lägre än enligt förslaget till förordning örn kvarlåtenskapsskatt.
I enlighet med den vedertagna principen örn överens
-
25
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
stämmelse mellan arvsbeskattning och gåvobeskattning torde vid sidan
av stämpelavgiften för behållning i dödsbo böra uttagas enahanda stämpelavgift
för gåvor med värde över 50,000 kronor.
Det remitterade författningsförslaget anknyter i fråga örn vad som är
att hänföra till behållning i dödsbo ävensom beträffande värdering av
avliden persons egendom till bestämmelserna i hithörande hänseenden
i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva. Härav följer bland annat,
att de ändrade bestämmelser, som föregående år infördes beträffande
arvsbeskattningen av fideikommissrätt, bliva tillämpliga jämväl i fråga
örn den nn föreslagna stämpelavgiften. Nämnda författningsändringar
innebära, att för fideikommissrätt värdet skall beräknas såsom örn den
fideikommitterade egendomen tillfallit fideikommissinnehavaren med nyttjanderätt
ävensom att, där å fast egendom av fideikommissnatur belöpande
arvsskatt prövas icke kunna i sin helhet erläggas utan men för ett
med egendomen förbundet allmänt intresse av kulturhistorisk eller annan
art, Kungl. Majit må på ansökan medgiva, att till grund för skattens beräkning
lägges ett lägre värde än det, vartill fideikommissrätten eljest
skall uppskattas. Beträffande beräkningen av stämpelavgift för fideikommissrätt
är vidare att märka, att såsom särskild stämpelpliktig egendom,
för vilken stämpelavgift skall för sig beräknas, bör, i enlighet med
vad i det remitterade utkastet föreslagits, anses såväl fast som lös egendom
av fideikommissnatur. Att för den ifrågavarande stämpelavgiftens
vidkommande medgiva ytterligare lättnad beträffande fideikommissrätt
synes ej befogat.
I vissa av yttrandena har föreslagits, att bestämmelserna rörande ifrågavarande
stämpelavgift icke skulle införas i stämpelförordningen utan
i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva. Det har jämväl ifrågasatts
att bestämmelserna skulle meddelas i en fristående särskild författning.
Emot att för detta ändamål välja arvsskatteförordningen
talar den omständigheten att, såsom jag vid annat tillfälle framhållit,
denna förordning i en ej avlägsen framtid torde böra underkastas en genomgripande
omarbetning. Då det knappast synes vara skäl att reglera
förevarande stämpelavgift, som kommer att representera endast en förhållandevis
ringa del av stämpelmedlens totalbelopp, genom en särskild
författning, vill jag i anslutning till det remitterade författningsförslaget
förorda, att de erforderliga bestämmelserna få sin plats i förordningen
angående stämpelavgiften.
Ifrågavarande stämpelavgift kommer enligt författningsförslaget att i
allmänhet uttagas vid inregistrering av bouppteckning. I likhet med arvsskatten
kan emellertid stämpelavgiften komma att utgå i samband med
avlämnande av deklaration enligt 39 § l:o)—4:o) arvsskatteförordningen,
bevakning av testamente samt sökande av lagfart å fast egendom av fideikommissnatur.
De härutinnan i det remitterade utkastet föreslagna
bestämmelserna avvika från motsvarande föreskrifter i arvsskatteförord
-
26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
ningen i det avseendet, att, där stämpelavgift skall utgå i anledning av
bevakning av testamente efter boupptecknings inregistrering, stämpelavgiften
i regel skall erläggas vid ingivandet av testamentet, under det att
arvsskatt erlägges när protokollet över bevakningen utlöses. Då bevakning
sker genom testamentsförordnandets tillkännagivande skall likväl
enligt det remitterade förslaget stämpeln uttagas genom stämpelbeläggning
av protokollet i samband med dess utlösande. Kammarrätten har
föreslagit, att i dessa fall stämpelavgiften alltid skall erläggas då protokollet
över bevakningen utlöses och att i samband därmed de i ifrågavarande
avseende erforderliga bestämmelserna skola få sin plats i den i 3 §
stämpelförordningen intagna tabell, som behandlar stämpelbeläggning
av statsmyndigheters expeditioner. Kammarrätten åberopar härvid bland
annat vissa uttalanden i ett år 1893 avgivet betänkande angående utvidgning
av arvsbeskattningen m. m. I betänkandet anföres, att särskild uppmärksamhet
måste ägnas däråt, att i samtliga de fall, då bevakning av testamente
ägde rum senare än boupptecknings inregistrering, stämpelskatten
icke kunde uttagas av boet. Det yttras vidare, att ett ovillkorligt stadgande
därom, att stämpeln skulle vid bevakningen erläggas av testamentstagaren,
skulle kunna medföra, att han, örn han ej ägde medel att gälda
stämpeln, icke kunde begagna sig av testamentet, samt att stämpeln i
följd härav i stället borde åsättas protokollet över bevakningen. Emellertid
må rörande vad kammarrätten sålunda föreslagit anmärkas, att,
örn stämpelavgiften regelmässigt skulle erläggas vid protokollets utlösande,
bestämmelserna i förevarande avseende, med hänsyn till stämpelförordningens
tekniska utformning, måste bliva i viss mån svåröverskådliga.
Att uppmärksamma är vidare, att vid bevakning av testamente
efter boupptecknings inregistrering ifrågavarande stämpelavgift blott undantagsvis
torde komma att utgå, nämligen huvudsakligen blott i det fall
att testamentstagaren av testamentsgivaren erhållit gåva, som skall inräknas
i behållningen i boet men icke medtagits vid beräkning av stämpel
för bouppteckning. Därjämte torde i verkligheten arvsskatten så gott
som alltid erläggas redan vid ingivandet av testamentet. Med hänsyn
till nu angivna omständigheter ansluter jag mig till vad härutinnan
i det remitterade utkastet föreslagits.
I anledning av vad kammarrätten anmärkt rörande de i utkastet föreslagna
bestämmelserna angående stämpelbeläggning av deklaration, som
avses i 39 § l:o)—4:o) arvsskatteförordningen, föreslår jag viss ändrad
lydelse av berörda bestämmelser.
Rörande slutligen frågan efter vilka grunder storleken av förevarande
stämpelavgift bör beräknas, ansluter jag mig till vad i detta avseende
föreslagits i det remitterade utkastet. Enligt vad som nämnts skall stämpelavgift
för behållning i dödsbo uttagas då behållningen överstiger
50,000 kronor, frånräknat vad som vid bodelning tillfaller efterlevande
make. När efterlevande make finnes, måste alltså i regel den samlade
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 27
behållningen i boet överstiga 100,000 kronor för att stämpelplikt skall inträda.
Den rörande beräkningen av stämpelavgiften föreslagna skalan,
vilken anordnats som s. k. skiktskala, utvisar från 3 procent till 7 procent
stigande skattesatser. Lägsta procentsatsen, 3 procent, hänför sig
till den del av den stämpelpliktiga behållningens värde, som ligger mellan
50,000 kronor och 100,000 kronor. Vid 60,000 kronor i stämpelpliktig
behållning utgår sålunda stämpelavgiften med 300 kronor och vid 100,000
kronor med 1,500 kronor. För en behållning å exempelvis 500,000 kronor
är stämpelavgiften 21,500 kronor. Den högsta procentsatsen enligt
skalan, 7 procent, avser den del av den stämpelpliktiga behållningens
värde som överstiger 800,000 kronor. Emellertid är den begränsningen
vidtagen, att stämpelns belopp aldrig får överstiga 6 procent av den
stämpelpliktiga behållningens värde. En stämpelavgift av sistnämnda
procentuella storlek nås vid en behållning av 1,650,000 kronor. För behållningar
å minst sistnämnda belopp utgår sålunda stämpelavgiften efter
en proportionell skattefot.
Den föreslagna stämpelavgiften för gåvor med värde över 50,000 kronor
torde böra utgå efter samma grunder som stämpelavgiften för behållning
i dödsbo.
Rörande verkan av en sammanläggning av arvsskatt och stämpelavgift
för behållning i dödsbo, liksom av en sammanläggning av gåvoskatt
och stämpelavgift för gåva, får jag hänvisa till vissa i detta avseende
upprättade tabeller---. Tabellerna hava upprättats under det
antagandet att vid beräkning av arvsskatt avdrag från behållning i dödsbo
ej må ske för nu ifrågavarande stämpelavgift. Ur berörda tabeller
må återgivas följande siffror, avseende beloppen av arvsskatt och stämpelavgift
för behållning i dödsbo ävensom sammanlagda beloppet av
arvsskatt och dylik stämpelavgift under förutsättning att den behållning,
varom är fråga, uppdelas på tre lika stora arvslotter.
28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
Behållning i
dödsbo, efter- levande makes
andel från- räknad
kr.
Summa arvsskatt enligt gällande be- stämmelser i procent av behållning
Stämpel- avgift en- ligt för- slaget i
procent
av behåll- ning
Sammanlagda beloppet av arvsskatt
och stämpelavgift i procent av
behållning
kl. I
kl. II
kl. III
kl. IV
kl. I
kl. 11
kl. III
kl. IV
60,000
2.95
7.80
17.45
19.46
0.50
3.46
8.30
17.96
19.9 5
100,000
3.86
9.77
20.4 6
23.64
1.60
5.86
11.27
21.95
25.14
200,000
5.6 8
13.87
23.22
28.80
2.75
8.43
16.62
25.9 7
31.55
300,000
7.04
16.26
25.49
30.8 9
3.50
10.54
19.76
28.99
34.3 9
500,000
9.22
19.85
27.28
32.5 2
4.30
13.62
28.6 5
31.58
36.82
1,000,000
12.61
21.68
28.6 4
33.7 6
5.36
17.96
27.03
33.9 9
39.li
3,000,000
17.40
23.23
29.66
34.5 9
6.oo
23.4 0
29.2 8
35.65
40.59
6,000,000
18.70
23.61
29.7 7
34.7 9
6.oo
24.7 0
29.61
35.7 7
40.7 9
15,000,000
19.48
23.85
29.91
34.92
6.oo
25.48
29.85
35.91
40.92
30,000,000
19.77
23.92
29.95
34.9 7
6.oo
25.7 7
29.92
35.9 5
40.97
Anmärkas må, att av de cirka 21,000 bouppteckningar, som år 1930 belädes
med stämpelavgift enligt arvsskatteförordningen, 1,166 avsågo dödsbon
med behållning av minst 50,000 kronor, efterlevande makes andel
frånräknad. Motsvarande siffror för år 1931 voro 23,967 och 1,181, samt
för därpå följande år 22,208 och 1,111.»
Förslaget örn ändringar i stämpelförordningen i anledning av förslag
örn inteckningsforny elser nas avskaffande sammanhänger med i proposition
nr 100 till årets riksdag framställt förslag till lag angående upphä
vande av gällande bestämmelser örn förnyelse av inteckning ävensom
vissa andra därmed sammanhängande lagförslag. Då för närvarande i
förnyelseärenden uttagas expeditionsavgifter i form av lösen och stämpel
till avsevärda belopp, har vid avgivandet av nämnda lagförslag förutsatts,
att särskild gottgörelse skulle beredas de sportelberättigade liksom
ock statsverket för den inkomstminskning, som bleve en följd av inteckningsförnyelsernas
avskaffande. Kungl. Majit har ock i anslutning
till sagda lagärende till riksdagen avlåtit särskild proposition, nr 101,
vari angivits vissa grunder för en sådan gottgörelse. I avseende å nästkommande
budgetår har Kungl. Majit dels i statsverkspropositionen
(andra huvudtiteln s. 48) och dels i nyssnämnda proposition nr 101 föreslagit
riksdagen att under andra huvudtiteln till ersättning för förlorad
lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande anvisa ett extra
anslag å 270,000 kronor. Beträffande frågan på vad sätt gottgörelse skulle
beredas staten, dels för den genom inteckningsförnyelsernas avskaffande
förlorade stämpelinkomsten och dels för de utgifter som den föreslagna
gottgörelsen åt de sportelberättigade skulle medföra för statsverket, har
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 29
elen lämpligaste utvägen ansetts vara en höjning av stämpelavgiften för
skuldebrev.
Det är avsett, att lagstiftningen örn inteckningsförnyelsernas avskaffande
skall träda i kraft först den 1 januari 1935, men har den förhöjda
stämpelavgiften ansetts böra tillämpas redan från och med den 1 juli 1934.
Enligt vad chefen för finansdepartementet uttalat till det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet kunna genom ett bifall till
förevarande förslag örn höjning av stämpelavgifterna stämpelintäkterna
beräknas för nästa budgetår ökas med 0.9 miljon kronor eller i runt tal
1 miljon kronor.
Förslagen örn stämpelfrihet för ärenden enligt steriliseringslagen, stämpelfrihet
för bevis örn beviljad pension m. m., stämpelavgift för körkort
som utfärdas i samband med förnyelse, stämpelavgift för tillstånd till
skeppsklarering och stämpelfrihet för deklarationsbevis enligt vapenkungörelsen
äro föranledda av vissa till årets riksdag avlåtna propositioner.
Förslaget till stämpelfrihet vid utbyte av lottbrev mot aktiebrev i anledning
av solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag är föranlett
av lagen den 16 februari (nr 18) angående solidariskt bankbolags ombildning
till aktiebolag. Beträffande vad föredragande departementschefen
anfört till stöd för dessa ävensom de övriga förslag, för vilka särskild
redogörelse här ej lämnats, får utskottet hänvisa till nämnda statsrådsprotokoll.
.
Då utskottet till en början baft att taga ställning till frågan örn införande
av stämpelavgift å bouppteckningar m. m., bar utskottet velat erinra
örn den betydande skärpning av arvs- och gåvobeskattningen, som
beslöts av 1933 års riksdag. Härigenom bar denna skatt, som tidigare beräknats
inbringa ett årligt belopp av 15 till 17 miljoner kronor, för nästa
budgetår av Kungl. Majit (prop. nr 278) beräknats tillföra statskassan en
behållen inkomst av 25 miljoner kronor.
Hedan den omständigheten, att skatten å arv och gåva så avsevärt
skärpts — varigenom densamma i stort sett synes hava kommit i full nivå
med arvsskatten i länder, som tidigare haft en betydligt högre beskattning
än Sverige — samt att detta skett så nyligen, att verkningarna därav ännu
icke kunna närmare överblickas, har för utskottet utgjort ett skäl att hysa
starka betänkligheter mot propositionens förslag till bouppteckningsstämpel
m. m. Såsom en särskild orsak att iakttaga försiktighet i fråga om
arvsbeskattningen framstår den omständigheten, att vissa orättvisor oundgängligen
uppkomma, därest för tillgodoseende av statsverkets behov i ett
ansträngt budgetläge ifrågavarande skatt skärpes så avsevärt, att beskattningen
under mera normala förhållanden kommer att te sig såsom oskäligt
hög.
Departementschefen har visserligen framhållit, att den föreslagna skatte
-
Utskottet.
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
formen principiellt är att uppfatta som en till tidpunkten för ägarens död
uppskjuten beskattning av hans förmögenhet, vilken beskattning av hänsyn
till ägaren icke fördelats att äga rum årligen redan under hans livstid,
och att skatten endast såtillvida äger samband med arvsskatten, att
den utgår jämsides med denna. Emellertid måste därvid beaktas, att i
motsats till vad som gäller i England, varest arvsbeskattningen torde
bygga på principen örn irttagande av förmögenhetsskatt i efterskott vid
dödsfallet, här i landet förmögenheten årligen beskattas hos ägaren eller
innehavaren. Enligt utskottets mening synes det mindre lämpligt att vid
sidan av varandra på dylikt sätt uttaga två olika förmögenhetsskatter.
Vidare torde den omständigheten, att nuvarande beskattning av arv och
gåva är konstruerad såsom en skatt å förmögenhetens omsättning, säkerligen
komma att medföra, att i det allmänna medvetandet den föreslagna
skatteformen skulle komma att anses såsom en direkt skärpning av denna
omsättningsskatt. I den mån bouppteckningsstämpeln betraktas såsom en
sådan skatt å överlåtelse av förmögenhet följer den uppenbarligen vida
mindre rationella principer än den nuvarande skatten, som tar hänsyn till
mottagarens skatteförmåga och skyldskap till arvlåtaren.
På grund av det anförda och då såsom redan framhållits en sänkning
av arvsbeskattningen, sedan densamma en gång höjts, är förenad med
påtagliga olägenheter, har utskottet icke kunnat biträda förevarande
förslag.
Med det nu anförda har utskottet jämväl angivit sin ståndpunkt till
de likalydande motionerna 1:341 och 11:620 samt motionen 11:416.
Riksdagen har numera bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 100, i vad
den avser lag angående upphävande av gällande bestämmelser örn förnyelse
av inteckning. Då det synes skäligt, att statsverket beredes ersättning
för de utgifter, som den av Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen
numera anvisade ersättningen till de sportelberättigade kommer
att medföra för staten ävensom för den genom inteckningsförnyelsernas
avskaffande förlorade stämpelinkomsten samt den föreslagna stämpelavgiften
icke kan anses bliva allt för betungande, har utskottet icke kunnat
biträda vad i de likalydande motionerna 1:328 och 11:589 hemställts
utan anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag till förhöjning av ifrågavarande
stämpelavgift.
I anledning av proposition nr 208 till årets riksdag har riksdagen numera
i skrivelse den 30 maj 1934 (nr 286) för Kungl. Maj:t anmält bland
annat, att riksdagen icke kunnat tillstyrka det av Kungl. Maj:t föreslagna
nya med 5 betecknade momentet till 15 § motorfordonsförordningen
den 20 juni 1930. Då den förutsättning, som legat till grund för
den föreslagna ändringen i 3 § stämpelförordningen med avseende å stämpelavgift
för körkort, sålunda icke längre torde vara för handen, har ut
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70. 31
skottet icke kunnat tillstyrka förslaget om ändring i stämpelförordningen
i denna del.
På av departementschefen anförda skäl och med hänsyn till de beslut
riksdagen numera fattat i anledning av Kungl. Maj:ts förslag dels till
lag örn sterilisering av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller andra som lida
av rubbad själsverksamhet, dels angående rätt till tjänstepension för
tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen, och för arbetare
i statens tjänst, dels till skeppsklarerarförordning, dels ock till vapenkungörelse,
har utskottet icke haft något att erinra mot bifall till de förslag
till ändringar i stämpelförordningen, som äga samband med nämnda
av riksdagen fattade beslut
Kungl. Majit har den 4 maj 1934 utfärdat skeppsklarerareförordning
(nr 119) samt därvid beslutat, att nämnda förordning skall träda i kraft
den 1 juli 1934. Då jämväl den föreslagna ändringen beträffande stämpelavgift
för tillstånd till skeppsklarering bör träda i kraft sistnämnda dag,
bar utskottet föreslagit härav föranledd ändring i slutbestämmelsen.
Förslaget till stämpelfribet i ärenden rörande tillstånd till eldbegängelse
bar icke givit utskottet anledning till annat ändringsförslag än
att, då dylikt tillstånd numera i regel torde meddelas i form av bevis,
utskottet föreslagit att i 3 § stämpelförordningen angives, att stämpelfribet
skall åtnjutas jämväl för bevis angående tillstånd till eldbegängelse.
övriga i propositionen framställda förslag till ändringar i stämpelförordningen
bar utskottet ansett sig böra biträda.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.
Majrts proposition nr 242 icke kunnat oförändrad bifallas
samt med bifall till de likalydande motionerna
I: 341 av herr Velander m. fl. och II: 620 av herr Lindman
m. fl. ävensom med avslag å de likalydande motionerna
I: 328 av herr Johan August Larsson m. fl.
och II: 589 av herr Pehrsson i Bramstorp m. fl.,
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
1) antaga följande
Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19
november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 1, 3, 4, 7 och 8 §§ förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
av det följande framgår:
1 *.
I fråga örn stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till
följande avdelningar:
Tredje avdelningen:
Chefsämbeten och förvaltande myndigheter vid armén och marinen;
—--domkapitel och Stockholms stads konsistorium; stiftsnämnder;
lantmäterikontor; lantmätare.
3 $.
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de
här nedan i 7 § nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 §
stadgas örn inteckningskontrollstämpel, denna tariff:
1 Senaste lydelse av angivna paragrafer i förordningen, se 1928: 317 (där förordningen i
dess helhet är återgiven) samt 1929: 143 och 259, 1930: 243, 1931: 169, 1932: 285 och
1933: 378.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
33
Apoteksprioilegium — —---— —
» på landet ...............
Auktorisation för skeppsklarerare:
i Stockholm och Göteborg
å andra platser ...............
Avflyttning sbetyg för sjöman — — — -
Bevis angående domstols
lör allenast ett bevis.
angående anteckning örn innehav av inteckningshandling
eller uppvisande av sådan handling,
tecknat å företedd handling.................
annat, av underdomstol eller därstädes anställd
tjänsteman, — —---— — —--
— — — av allenast 6 kronor.
rörande tillfälligt tillstånd att ombesörja skeppsklarering,
för visst fall .......................................
eljest...................................................
annat, rörande tillstånd att utöva näring eller
yrke; lika med Tillständsbrep.
angående tillstånd till eldbegängelse .........
över verkställd deklaration — — — — —
uppgår till 1,000 kronor
angående uppvisande av inteckningshandling,
då det särskilt utfärdas...........................
örn registrering av elektrisk anläggning:
1
Avd.
Avd.
Kr. ö. Kr. ö
3
Avd.
Kr. ö
- fritt
-
4
Avd.
Kr. ö
400
100
5
Avd.
Kr. ö.
80
5
20
-fritt
-
—--föra automobil
-
varom förmäles i 8 § 3 mom. och 22 § 2 mom.
varom förmäles i 1 § 2 morn., 16 § 2 mom. och 17 §
2 mom. tiänstepensionsreglementet för arbetare
1
fritt
annat
Fullmakt för — — — — — — — —
» för mäklare:
i Stockholm och Göteborg
i övriga städer..................
» , annan — —--— — —
-fritt
-fritt
400
100
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 7 sami. Nr 70.
3
34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
Protokoll, varigenom — — — — — — — —--
1
Avd.
2
Avd.
3
Avd.
4
Avd.
5
Avd.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
» angående uppvisande av inteckningshand-
ling för anteckning om innehav ............
1 1
f
1
» över ärenden angående förmynderskap och
godmanskap, — — — — — — —--
Resolution, vilostånds-, — — —------
» , överexekutors, i ärende som avses i 3 §
lagen den 6 mars 1899 örn verkställighet
» eljest innefattande — — — — — — —
Ir
4 §.
Gravationsbevis, vare sig det tecknas å företedd handling eller särskilt
utfärdas, så oek protokoll eller särskilt bevis angående uppvisande av
inteckningsbandling för anteckning om innehav skall, jämväl i fall, där
enligt 7 § frihet från stämpel eljest äger rum, förses med inteckningskontrollstämpel.
7 $.
Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.
Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:
akademier och statens undervisningsverk;
barnavårdsnämnder; dock---och behandling;
innehavare av nyttjanderätt till fast egendom, som tillhör staten eller
eljest antingen är upplåten till boställe för ämbets- eller tjänsteman inom
civil- och ecklesiastikstaterna eller i annan ordning är anslagen till sådan
befattningshavares avlönande eller besittes av kyrkor, akademier,
hospitaler eller andra allmänna inrättningar, i sådana på förvaltningsmyndighets
prövning beroende mål och ärenden, som angå förhållandet
mellan nyttjanderättsinnehavaren såsom egendomens brukare och det
allmänna såsom upplåtare, dock att befrielse från stämpelavgift icke
skall äga rum för utslag och resolutioner angående överlåtelse av arrendeeller
annan nyttjanderätt;
kommuner i---jämväl vintertid;
kyrkor;
pastorat i mål och ärenden angående ecklesiastikt boställe, som står
under pastorats förvaltning, eller dess avkastning;
lappar i mål---överförmyndare.
35
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
Frihet från stämpel enligt detta kap. — dock icke med avseende å avskrift
och bevis, som på begäran utfärdas till annan än part — äger jämväl
rum i mantals- och kyrkoskrivningsmål; i bevillningsmål---i
ärenden, som avses i förordningen örn moderskapsunderstöd; i ärenden,
som avses i lagen örn sterilisering av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller
andra som lida av rubbad själsverksambet; i mål angående överträdelse
av lagen angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig
ursprungsbeteckning; så ock i ärenden angående arbetarskyddslagstiftningens
tillämpning, vilka handläggas av befattningshavare inom yrkesinspektionen.
Konungen äger---utländska hamnar.
8 %.
Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig
myndighet, förses med stämpel på sätt bär nedan stadgas.
Köp av fartyg (pråm)---för köpet.
Sökes på grund av köpeavhandling örn fast egendom eller örn fartyg
hos offentlig myndighet inteckning eller på grund av köpeavhandling,
som nyss nämnts, eller köpeavhandling örn lösören, vilka i säljarens vård
kvarbliva, betalning för ogulden köpeskilling, skall köpeavhandlingen
förses med särskild stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor av det
kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning sökes;
dock är---i järnväg.
Se för övrigt 9, 10 och 13 §§ saint 34 § 2 morn.
Livränta: avhandling därom skall, då den för vinnande av inteckning
företes, förses med stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor av livräntans
kapitalvärde.
Sökes på grund av avhandlingen hos offentlig myndighet betalning,
skall avhandlingen förses med stämpel av 40 öre för varje fulla 100 kronor
av det kapitalbelopp, för vilket betalning sökes;
dock är---i konkurs;
Se för övrigt 12 §.
Obligation, semi utfärdas här i riket, skall---hundratal kronor;
dock att---eller tomträtt.
Sökes på---orsaken härtill.
Därest för särskilda delar av skuldbelopp utfärdats förskrivningar,
vilka uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i den allmänna rörelsen,
galle angående dylik förskrivning, evad den är löpande eller ej, vad i
denna förordning är stadgat örn obligation, som utfärdas här i riket, ändock
att förskrivningen ej betecknats som obligation.
Se för övrigt 15, 16 och 27 §§.
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
Obligation, som utfärdats i utlandet, skall---hundratal kronor.
I utlandet---orsaken härtill.
Därest hit till riket inkommit förskrivningar, som i utlandet utfärdats
för särskilda delar av skuldbelopp och vilka uppenbarligen äro avsedda
att utsläppas i den allmänna rörelsen, gälle angående dylik förskrivning,
evad den är löpande eller ej, vad i denna förordning är stadgat örn obligation,
som utfärdats i utlandet, ändock att förskrivningen ej betecknats
som obligation.
Se för övrigt Certifikat och 16 §.
Räkning, godkänd, skall, då den för vinnande av inteckning eller betalning
bos offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 40 öre för
varje fulla 100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller
betalning sökes;
dock är---i järnväg.
Skuldebrev skall, då det för vinnande av inteckning eller betalning bos
offentlig myndighet företes, förses med stämpel av 40 öre för varje fulla
100 kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning eller betalning
sökes;
dock är skuldebrev fritt från sådan stämpel, då på grund därav fordran
bevakas i konkurs eller inteckning sökes i järnväg.
Då inteckning---å skuldebrevet.
Skuldebrev skall ock varje gång detsamma för inteckningsåtgärd eller
anteckning örn innehav av handlingen ingives till inteckningsdomstolen
eller, där sådant enligt lag må ske, för ändamålet uppvisas vid annan
underrätt, förses med inteckningskontrollstämpel, dock icke i fall, där inteckning
på grund av skuldebrevet ej längre skall gälla.
Skuldebrev, som---jämväl förses med inteckningskontrollstämpel.
Se för övrigt 17 och 18 §§.
Testamente om fast egendom---------------
Denna förordning träder i kraft:
den 1 juli 1934 i de delar, som nedan ej särskilt angivas;
den 1 januari 1935 såvitt angår ingressen till 3 §, de i 3 och 7 §§ meddelade
föreskrifterna örn stämpelfribet i ärenden angående innehav eller
uppvisande av inteckningsbandling, ärenden enligt tjänstepensionsreglementet
för arbetare och ärenden enligt steriliseringslagen ävensom 4 §;
samt
den 1 juli 1935 såvitt angår föreskriften i 3 § örn stämpelfribet i ärenden
enligt civila tjänstepensionsreglementet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
37
2) antaga ovan införda vid propositionen fogade förslag
till förordning om stämpelfrihet vid utbyte av
lottbrev mot aktiebrev i anledning av solidariskt bankbolags
ombildning till bankaktiebolag;
3) antaga ovan införda vid propositionen fogade förslag
till förordning örn stämpelfrihet för deklarationsbevis
enligt vapenkungörelsen.
B) att motionen II: 416 av herr Karlsson i Grängesberg
m. fl., med förslag till förordning örn kvarlåtenbetsskatt
m. m., icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 7 juni 1934.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Carlsson i Gävle, Åström *,
Nilsson i Landeryd, Månsson, Lövgren i Boden, Olsson i Golvvasta, Björklund,
Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Lithander, Sjödahl,
Löfvander, Velander, Rosén, Hagström, Anderson i Norrköping och Brännström.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Reservation
i fråga örn utskottets förslag rörande stämpel å skuldebrev, som företes
för vinnande av inteckning m. m.
av herrar Olsson i Golvvasta och Löfvander.
Bihang till riksdagens protokoll 193i. 7 sami. Nr 70.
4
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 70.
Särskilt yttrande
av herrar Bärg i Katrineholm, Aström, Månsson, Lövgren i Boden,
Björklund, Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm, Sjödahl och Rosén, vilka
anfört:
»För att balansera riksstaten för nästkommande budgetår måste ett
belopp av ungefär 15 miljoner kronor tillföras inkomstsidan genom skärpt
beskattning. Överläggningar inom utskottet hava givit vid handen att
man härvid lämpligen bör anlita den direkta beskattningens väg och
i betänkande nr 69 har utskottet föreslagit riksdagen att i huvudsak bifalla
propositionen örn särskild skatt å förmögenhet m. m., vilken skatt
beräknas inbringa omkring 12 miljoner kronor. För anskaffande av ytterligare
behövligt belopp, omkring 3 miljoner kronor, hava vi, sedan det visat
sig, att förutsättning saknas att vinna riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts
förslag örn särskild stämpelskatt å bouppteckning m. m., övervägt att
påyrka erforderlig höjning av den i utskottets betänkande nr 67 behandlade
extra inkomst- och förmögenhetsskatten.
Vid närmare prövning har det emellertid visat sig, att en så väsentlig
skärpning, som härför vore nödvändig, näppeligen skulle vara rimlig
utan viss omläggning av nu gällande skatteskala. Därjämte skulle det
enligt vår mening även vara påkallat att närmare undersöka och överväga,
huruvida icke skatteplikten borde utsträckas till att omfatta jämväl
juridiska personer. Då så väsentliga förändringar som de nu ifrågasatta
enligt vår mening icke böra genomföras utan Kungl. Maj:ts medverkan,
hava vi ej ansett oss kunna fullfölja vår ursprungliga avsikt.
Örn emellertid nu i enlighet med utskottets förslag riksdagen skulle avslå
förslaget örn bouppteckningsstämpel, återstår för anskaffande av behövliga
statsinkomster endast utvägen att höja procenttalet å den ordinarie inkomst-
och förmögenhetsskattens grundbelopp. Även örn, såsom framgår
av de hörda myndigheternas yttranden, vissa anmärkningar kunna göras
mot införande av stämpelavgift på bouppteckning, kommer enligt vår uppfattning
en skärpning av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten
att verka mera tyngande och likaså med hänsyn till den verkliga skatteförmågan
mera ojämnt än en förmögenhetsbeskattning i samband med
arv. Vi hava därför inom utskottet förordat en beskattning av sistnämnda
slag och i överensstämmelse härmed yrkat bifall till Kungl.
Maj:ts i förevarande proposition framställda förslag till bouppteckningsstämpel
m. m.»
811801. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:407 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 a1 i texten