Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72

1934-06-15 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:72, Bevillningsutskottets betänkande Nr 72

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

1

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1934 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1934/1935, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1934/1935 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag

fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1934 (bilaga

till 1934 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning

finansplan och inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935 jämte därmed

sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält, bland

annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1933 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga I).

I en den 24 maj 1934 dagtecknad proposition, nr 278, har Kungl. Maj:t

framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret

1934/1935 m. m.

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll den 3 januari 1934

uttalade departementschefen sig till en början örn det ekonomiska läget

under år 1933 och de allmänna förutsättningarna för statsregleringen

1934/1935. Departementschefen framhöll därvid, att det endast vore i

begränsad omfattning, som 1933 års händelser bleve direkt bestämmande

för nästkommande budgets utgiftssida, och att vad inkomsterna beträffar

i stort sett endast inkomstskatten berodde på förhållandena under

en förfluten tid. Den ekonomiska utvecklingen under ett kommande

budgetår, som sålunda bleve väsentligen avgörande både för de utgifter,

som ansåges nödvändiga, och för de inkomster, man kunde påräkna,

måste emellertid enligt departementschefens mening bedömas

mod utgångspunkt från det existerande läget och från de tendenser i olika

riktningar, som man där ansåge sig kunna iakttaga. Av den utav departementschefen

lämnade översikten rörande konjunkturläget under

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 7 samt. Nr 72. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

år 1933 framginge, att de sistförflutna tre kvartalen uppvisat tecken till

en återhämtning av konjunkturen ej blott i vårt land utan även i världen

i övrigt. Då det gällde att bilda sig en uppfattning om framtiden,

vore enligt departementschefens uppfattning läget i ett visst ögonblick

av mindre betydelse än rörelsens riktning, utbredning och styrka. Och

utan tvivel kunde man i vårt land peka på ganska många tecken från

skilda delar av näringslivet, som gåve stöd åt det växande förtroende

för framtiden, som mycket allmänt förspordes. Men även örn man

vågade antaga, att förändringen till det bättre skulle fortsätta, saknades

verkliga hållpunkter för ett omdöme örn hur hastigt eller hur långsamt

återhämtningen komme att försiggå. De praktiska slutsatserna

med hänsyn till statsregleringen för nästa budgetår syntes därför departementschefen

lämpligen bli, att den redan inträdda lättnaden betraktades

såsom varaktig, att någon ny konjunkturvändning nedåt icke

toges med i beräkningen, men att den fortskridande förbättringen uppskattades

med försiktighet.

Vid anmälan av finansplanen utgick departementschefen från att

statsverkets kassafond, som vid ingången av löpande budgetår utvisade

en behållning av 58.92 miljoner kronor, skulle komma att uppgå till inemot

60 miljoner kronor. Enligt en av riksräkenskapsverket den 28 april

1934 avgiven beräkning skulle kassafonden genom statsregleringen för

löpande budgetår komma att ökas med 8.50 miljoner kronor och sålunda

vid utgången av samma budgetår utvisa en behållning av 67.42 miljoner

kronor. Vid framläggandet av propositionen nr 278 har departementschefen

funnit denna beräkning vara i huvudsak väl grundad.

Kassafondens behållning skulle alltså enligt denna beräkning vid början

av budgetåret 1934/1935 komma att uppgå till 67 å 68 miljoner kronor.

Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition, utvisade

efter budgetarbetets slut skattebudgetens utgiftssida ett belopp av 810.59

miljoner kronor. Häri ingingo under nionde huvudtiteln följande till

specialbudgeter hörande anslag, nämligen 13.50 miljoner kronor för avsättning

till statens mjölkregleringsfond och 1.80 miljon kronor för avsättning

till statens slaktdjursfond. Skattebudgetens utgifter i övrigt

slutade alltså på en summa av 795.29 miljoner kronor.

Summan av skattebudgetens påräkneliga inkomster — inberäknat viss höjning

av den till skatteutjämningsmedlens specialbudget hänförliga utjämningsskatten

samt viss ökad avkastning av stämpelmedlen till följd av förhöjda

stämpelavgifter för inteckning av skuldebrev — utgjorde 792.5 9 miljoner

kronor. I denna summa ingingo de mot nyssnämnda anslag under nionde

huvudtiteln svarande inkomsttitlarna, nämligen accis å margarin med 9.5 0

miljoner kronor samt skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl med 4 miljoner

kronor, vilka intäkter skulle tillgodoföras statens mjölkregleringsfond,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. B

ävensom slaktdjursavgifter å 1.8 o milion kronor, vilka avgifter skulle tillflyta

statens slaktdjursfond. Frånsett dessa inkomster uppgick alltså skattebudgetens

inkomstsida till 777.2 9 miljoner kronor.

För balansering av skattebudgeten erfordrades sålunda ett belopp av

18 miljoner kronor. I skattebudgetens utgiftssumma ingick ett belopp

av 40 miljoner kronor för avbetalning av lån med kort amorteringstid.

Enligt finansplanen skulle vid denna utgiftspost bindas förutom

nu utgående arvsskatt, upptagen till 26 miljoner kronor, även den extra

inkomst- och förmögenhetsskatten, som beräknades giva 8 miljoner kronor;

dessa båda inkomstposter ingingo i den beräknade summan av

skattebudgetens inkomster. För erhållande av det för avbetalning av lån

med kort amorteringstid erforderliga återstående beloppet av 6 miljoner

kronor föreslogs införande av en vid sidan av arvs- och gåvoskatten utgående

stämpelavgift på bouppteckningar med flera handlingar. För skattebudgeten

i övrigt erfordrades följaktligen 12 miljoner kronor. Detta belopp

skulle enligt finansplanen anskaffas genom uttagande för budgetåret 1934/1935

av en särskild skatt å förmögenhet.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,

i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräk
-

nade till följande belopp:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ...................... kronor 122,000,000

Särskild skatt å förmögenhet ........................ » 12,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt ................ » 8,000,000

Utjämningsskatt ..................................... » 7,400,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ................ » 300,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

.............................................. * 350,000

Stämpelmedel (därav arvsskatt och skatt för gåva

26,000,000 kronor samt stämpelavgift å bouppteckningar

m. m. 6,000,000 kronor ...................... » 62,000,000

Automobilskattemedel ............................... » 75,000,000

Tullmedel ........................................... » 116,000,000

Accis å silke .......................................... * 1,000,000

Accis å margarin .................................... » 9,500,000

Skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl ........ » 4,000,000

Tobaksskatt ......................................... * 75,000,000

Brännvinstillverkningsskatt ......................... » 17,000,000

Rusdrycksf örsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................................. » 11,000,000

Detaljhandelsbolag ................................ » 18,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .. » 80,000,000

Maltskatt ............................................ » 27,000,000

Postverket (överskott) ................................ » 17,500,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

1 statsverkspropositionen bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta,

att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1934 skall utgå med 165 procent

av de i 18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbeloppen.

Närmare utformade förslag rörande de skattehöjningar, som förutsatts

i finansplanen, hava sedermera i särskilda propositioner förelagts riksdagen.

Förslag rörande särskild skatt å förmögenhet har framlagts i proposition

nr 200 samt av riksdagen med vissa ändringar antagits. I proposition

nr 242 hava förslag förelagts riksdagen dels angående den förut omförmälda

stämpelavgiften på bouppteckningar med flera handlingar dels

ock angående höjda stämpelavgifter för inteckning av skuldebrev. Sistnämnda

proposition har riksdagen avslagit såvitt angår stämpelavgift på

bouppteckningar m. m. men i övrigt i huvudsak bifallit densamma. I proposition

nr 37 framlagt förslag örn uttagande av extra inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1934 enligt samma grunder som för åren 1932 och

1933 har jämväl av riksdagen antagits.

Därjämte har riksdagen godkänt i proposition nr 35 framlagt förslag örn

ändrade grunder för bestämmande av utjämningsskatten ävensom bifallit

i proposition nr 219 avlåtet förslag örn fortsatt tillämpning under nästa

budgetår av gällande bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker.

I proposition nr 257 angående vissa åtgärder till jordbrukets stödjande

har Kungl. Maj :t framlagt förslag örn uttagande av vissa avgifter i prisreglerande

syfte eller för anskaffande av medel för bestridande av kostnaderna

för spannmålsregleringen. Förslagen örn ifrågavarande avgifter

hava med vissa jämkningar antagits av riksdagen. Tillika har riksdagen

bifallit i proposition nr 259 framlagt förslag därom, att befogenheten att

uttaga margarinaccis utsträckes till utgången av juni månad 1935.

I förenämnda proposition nr 278 har departementschefen erinrat, att

under riksdagens lopp åtskilliga ändringar vidtagits å budgetens utgiftssida

samt därvid bland annat framhållit följande:

»En särställning intaga de av Kungl. Maj :t i nyssnämnda proposition nr

257 framlagda förslagen angående vissa åtgärder till jordbrukets stödjande,

vilka förslag innefatta ändring av skattebudgetens utgiftssida beträffande

förut omförmälda under nionde huvudtiteln upptagna specialbudgeter.

Vissa av de i propositionen föreslagna avgifterna skola ingå till

en gemensam fond, jordbrukets prisregleringsfond; för avgifternas överförande

till denna fond har under nionde huvudtiteln upptagits ett förslagsanslag

å 20 miljoner kronor. Då mjölkregleringsfonden och slaktdjursfonden

skola uppgå i den gemensamma fonden, bortfalla de i stats
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

5

verkspropositionen äskade anslagen för avsättningar till dessa fonder å

sammanlagt 15.30 miljoner kronor, övriga i propositionen föreslagna avgifter

skola över ett under nionde huvudtiteln äskat förslagsanslag å 8 miljoner

kronor överföras till en särskild fond, benämnd fonden för mötande

av förluster å spannmålsregleringen. Enligt de nu nämnda förslagen har

skattebudgetens utgiftssida höjts med 12.?o miljoner kronor; denna ökning

inverkar dock icke på balanseringen av skattebudgeten.»

»Med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter och, i den

mån beslut av riksdagen ännu icke fattats, från Kungl. Maj:ts förslag

i ännu icke avgjorda anslagsfrågor torde man, enligt vad verkställt överslag

giver vid handen, hava att räkna med, att allmänna skattebudgeten i

förhållande till statsverkspropositionen ökats med 6.8 7 miljoner kronor.

Emellertid har man, enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats, att förvänta

minskade utgifter för räntor å statsskulden med 2.3 4 miljoner kronor

och för avbetalning å statsskulden med 0.17 miljon kronor. Örn hänsyn

tages till dessa utgiftsminskningar, skulle allmänna skattebudgetens totalsumma

komma att i förhållande till statsverkspropositionen förete en nettoökning

av 4.3 6 miljoner kronor. Till denna ökning kommer nyssnämnda

stegring av specialbudgeternas summa med 12.7 0 miljoner kronor. Skattebudgetens

hela ökning skulle alltså uppgå till 17.0 6 miljoner kronor och

dess totalsumma skulle enligt angivna förutsättningar utgöra 827.6 5 miljoner

kronor. Frånräknas berörda specialbudgeter under nionde huvudtiteln å

sammanlagt 28 miljoner kronor, erhålles en summa för skattebudgeten i

övrigt av 799.6 5 miljoner kronor. Härvid har i skattebudgeten inräknats

det särskilda amorteringsanslaget å 40 miljoner kronor under avbetalning

å statsskulden.»

I omförmälda proposition nr 278 har departementschefen vidare tillkännagivit,

att han under förhandenvarande förhållanden ansett lämpligt

att upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna till förnyad prövning

samt att han, för att erhålla material för ett dylikt bedömande, bland annat

anmodat cheferna för vederbörande verk och företag att inkomma

med förnyade beräkningar rörande den sannolika avkastningen för nästa

budgetår av ett antal inkomsttitlar i riksstaten. För den sedvanliga kontrollräkningen

av inkomst- och förmögenhetsskatten har material införskaffats

från taxeringsnämndsordförandena i riket. Efter att hava redogjort

för de från cheferna för vederbörande verk och företag mottagna

svaren har departementschefen för egen del yttrat sig över de särskilda

inkomsttitlarna och därvid rörande stämpelmedlen anfört följande:

»Stämpelmedlen äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna med

52 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor beräknats belöpa på arvsskatt

och skatt för gåva samt 27 miljoner kronor å övriga stämpelmedel. Riksräkenskapsverket

uppskattar, såsom framgår av verkets i det föregående

återgivna beräkning rörande utfallet av löpande statsreglering, avkastningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

av stämpelmedlen för innevarande budgetår till sammanlagt 48 miljoner

kronor och beräknar, att därav uppbörden av arvsskatt och skatt för gåva

uppgår till högst 21 miljoner kronor samt uppbörden av övriga stämpelmedel

till lägst 27 miljoner kronor. Att avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen

icke skulle komma att under budgetåret uppgå till det i

riksstaten upptagna beloppet var vid riksstatens fastställande förutsett. Det

i budgeten beräknade beloppet 25 miljoner kronor angavs av särskilda utskottet

uttryckligen motsvara skattens avkastning för helt år; på grund av

tidpunkten för skattehöjningarnas ikraftträdande och sättet för uppbörd av

skatten kan endast en del av årsbeloppet förväntas inflyta det första året.

För att undvika att kassafonden finge vidkännas belastning till följd av

uppkommande underskott vidtog riksdagen den anordningen, att det belopp,

varmed amorteringsanslaget skulle få belastas, fastställdes till samma belopp,

som efter budgetårets slut beräknades hava influtit å inkomsttiteln. Det

väntade underskottet å skattens avkastning påverkar således icke budgetutfallet

i övrigt.

I statsverkspropositionen hava stämpelmedlen för nästkommande budgetår

upptagits till sammanlagt 62 miljoner kronor, varav 26 miljoner kronor

hänförts till arvsskatt och skatt för gåva samt 6 miljoner kronor till den

föreslagna nya bouppteckningsstämpeln; på övriga stämpelmedel hava alltså

beräknats komma ett belopp av 30 miljoner kronor.

I den från generalpoststyrelsen överlämnade nya förslagsberäkningen uppskattas

stämpelmedelsuppbörden genom postverket för nästkommande budgetår

till 57 miljoner kronor. Därvid har, enligt vad jag inhämtat, ökningen

av stämpelmedelsuppbörden till följd av den år 1933 beslutade höjningen

av arvs- och gåvobeskattningen uppskattats till 7 miljoner kronor,

den föreslagna bouppteckningsstämpeln beräknats nästa budgetår inbringa

3.5 miljoner kronor samt höjningen av skuldebrevsstämpeln och avskaffandet

av inteckningsförnyelserna antagits komma att giva en nettoökning för

nästa budgetår av 0.5 miljon kronor. Utöver de genom postverket inflytande

stämpelmedlen kommer viss stämpelmedelsuppbörd genom länsstyrelserna

och statskontoret.

Innan erfarenhet vunnits om den avkastning av arvs- och gåvobeskattningen,

som är att påräkna efter den i fjol vidtagna höjningen av skattesatserna,

möta vissa särskilda svårigheter vid bestämmandet av det belopp,

varmed stämpelmedlen böra upptagas i riksstaten. För egen del vill jag

förorda, att avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen uppföres med det

av särskilda utskottet i fjol beräknade årsbeloppet av 25 miljoner kronor

samt att den föreslagna bouppteckningsstämpeln för nästa budgetår upptages

med allenast 3 miljoner kronor, motsvarande hälften av den beräknade årsavkastningen.

Vad övriga stämpelmedel angår synes det mig befogat att

vidhålla den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen, enligt vilken uppbörden

härav nästa budgetår kommer att uppgå till 30 miljoner kronor

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 7

Förevarande inkomsttitel i dess helhet skulle alltså uppföras med 58 miljoner

kronor.

Med nu förordade beräkning av avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen

samt bouppteckningsstämpeln och då någon ändring av den i riksstatsförslaget

upptagna siffran för extra inkomst- och förmögenhetsskatten

icke ifrågasättes, skulle för amortering av den extraordinära upplåningen

under nästa budgetår stå till förfogande (25 + 3 + 8 =) 36 miljoner kronor i

stället för det i statsverkspropositionen beräknade beloppet av 40 miljoner

kronor. Jag gör i det följande framställning om att det under avbetalning

å statsskulden äskade anslaget till avskrivning av visst i fonden för förlag

till statsverket ingående lånekapital upptages med ett till 36 miljoner

kronor nedsatt belopp.»

Med avseende å departementschefens yttrande rörande beräkningen av

övriga i detta sammanhang berörda inkomsttitlar får utskottet hänvisa

till propositionen nr 278. De av departementschefen i nämnda proposition

förordade höjningarna och minskningarna i statsverkspropositionens

inkomstberäkningar — nyss omförmälda minskning med 4 miljoner kronor

i stämpelmedelsintäkterna inbegripen — taga i stort sett ut varandra

och resultera i en nettoökning av allenast O.23 miljon kronor.

Beträffande inkomsterna har departementschefen vidare i propositionen

nr 278 anfört följande:

»Enligt vad i den förut omförmälda propositionen nr 257 föreslagits

skola till jordbrukets prisregleringsfond ingå — förutom margarinaccis,

skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl samt slaktdjursavgifter,

vilka avgifter finnas upptagna i riksstatsförslaget —- de belopp, som inflyta

genom införselavgift å havre, majs och därmed jämförliga fodermedel,

skatt å importerat kli samt särskilda avgifter vid export eller import

av kött, fläsk och ägg. Samtliga ifrågavarande inkomster med undantag

av margarinaccisen, vilken alltjämt bör i riksstaten upptagas

särskilt för sig, torde böra redovisas å en gemensam riksstatstitel, vilken

lämpligen hör uppföras under rubriken upphörd i statens verksamhet,

med benämningen »Avgifter för prisreglering på jordbrukets område».

Denna titel bör i enlighet med vad som förutsatts i proposition nr 257

uppföras med IO.50 miljoner kronor. De i riksstatsförslaget uppförda särskilda

titlarna för oljekaksskatt och slaktdjursavgifter böra härvid utgå.

Margarinaccisen hör bibehållas vid det i statsverkspropositionen upptagna

beloppet, 9.50 miljoner kronor.

För avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen

äro enligt samma proposition avsedda inkomsterna av den särskilda

avgiften å inom landet befintlig utländsk havre och majs, tillverkningsskatten

å vetekli samt veteavgiften. För redovisningen å riksstaten

av dessa inkomster bör, likaledes under upphörd i statens verksamhet, uppföras

en gemensam titel, vilken torde kunna benämnas ''Avgifter för täc
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

kände av förluster å spannmålsregleringen’. Avkastningen å denna titel

bör för nästa budgetår beräknas till 8 miljoner kronor.»

I propositionen nr 278 har departementschefen slutligen lämnat följande

sammanfattning.

»Enligt de beräkningar, vid vilka jag sålunda stannat, skulle för

finansiering av nästkommande budgetårs riksstat stå till förfogande

823.52 miljoner kronor eller 12.93 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen

beräknats. I denna inkomstsumma ingår avkastningen

av arvs- och gåvobeskattningen, den föreslagna bouppteckningsstämpeln

samt extra inkomst- och förmögenhetsskatten, vilka å utgiftssidan motsvaras

av anslag till avbetalning å statsskulden, med sammanlagt 36 miljoner

kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 40 miljoner kronor.

Vidare hava i inkomstsumman inräknats de till förenämnda två specialbudgeter

under nionde huvudtiteln hörande titlarna å sammanlagt 28 miljoner

kronor, varav endast ett belopp av 15.30 miljoner kronor upptogs i

statsverkspropositionen. Till skattebudgeten i övrigt hörande titlar visa

alltså en nettoökning av 4.23 miljoner kronor.

De förändringar av skattebudgetens utgiftssida, som i det föregående

redovisats, representera en stegring med 13.06 miljoner kronor av det i

statsverkspropositionen upptagna beloppet, 810.59 miljoner kronor. Härvid

har hänsyn tagits dels till den nedsättning av det under avbetalning å

statsskulden upptagna särskilda amorteringsanslaget, som blir en följd av

nedräkningen av däremot svarande inkomsttitlar, dels till den höjning av

anslagen under nionde huvudtiteln, som sammanhänger med redovisningen

av nyssnämnda specialbudgeter.

Mot utgifter å 823.65 miljoner kronor skulle alltså stå inkomster å 823.52

miljoner kronor. På nuvarande stadium av riksdagens budgetarbete, då

anslagsäskanden till betydande belopp ännu kvarstå obehandlade, torde det

icke vara erforderligt att närmare än som här skett yttra sig örn sättet

för åvägabringande av balans mellan inkomstsida och utgiftssida vid statsregler

ingen.»

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i

omförmälda proposition nr 278

dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag angående

upptagande å riksstaten för budgetåret 1934/1935 av vissa inkomsttitlar

— föreslagit riksdagen att i nämnda riksstat bland annat beräkna

följande inkomsttitlar sålunda:

Stämpelmedel, bevillning (därav arvsskatt och skatt

för gåva 25,000,000 kronor samt stämpelavgift å bouppteckningar

m. m. 3,000,000 kronor).............. kronor 58,000,000

Tullmedel, bevillning ................................ » 121,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning ......................................... » 83,000,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

9

dels föreslagit riksdagen att — med uteslutande av de i förslaget till

riksstat för budgetåret 1934/1935 upptagna inkomsttitlarna skatt å oljekakor

och vissa slag av fodermjöl samt slaktdjursavgifter — i nämnda riksstat

under rubriken Uppbörd i statens verksamhet uppföra följande inkomsttitlar

sålunda:

Avgifter för prisreglering på jordbrukets område____kronor 10,500,000

Avgifter för täckande av förluster å spannmåls
regler

ingen ........................................ » 8,000,000;

dels ock — med ändring av i statsverkspropositionen därutinnan framlagt

förslag — föreslagit riksdagen att bland utgifter för kapitalökning

under rubriken Avbetalning å statsskulden till avskrivning av visst i fonden

för förlag till statsverket ingående lånekapital för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett förslagsanslag av .................... kronor 36,000,000.

Enligt av chefen för finansdepartementet vid framläggande av propositionen

nr 278 gjorda beräkningar skulle de i det reviderade budgetförslaget

till 823,52 miljoner kronor upptagna inkomsterna ungefärligen bereda

täckning för de utgifter, 823.65 miljoner kronor, som beslutats eller

kunde beräknas bliva beslutade av riksdagen. Vid utgifternas beräkning

har därvid såsom avbetalning å statsskulden till avskrivning av

visst i fonder för förlag till statsverket ingående lånekapital upptagits ett

förslagsanslag av 36 miljoner kronor. Enligt finansplanen skulle vid denna

utgiftspost bindas nu utgående arvsskatt, i propositionen nr 278 beräknad

till 25 miljoner kronor, och extra inkomst- och förmögenhetsskatt, upptagen

till 8 miljoner kronor, samt stämpelavgift på bouppteckningar med

flera handlingar, i sistnämnda proposition beräknad till 3 miljoner kronor.

Riksdagen har numera beslutat avslå propositionen nr 242, i vad den

avser förslag till stämpelavgift å bouppteckningar m. m. I utlåtande

nr 171, som godkänts av riksdagen, har statsutskottet föreslagit, att för avbetalning

å lån med kort amorteringstid skall anvisas ett förslagsanslag

av 36 miljoner kronor, därvid statsutskottet förutsatt, att för verkställande

av denna avsättning skulle tagas i anspråk, förutom avkastningen av

arvs- och gåvoskatten samt genom den extra inkomst- och förmögenhetsskatten

inflytande belopp, av andra statsinkomster än lånemedel ytterligare

3 miljoner kronor. Genom av riksdagen fattade beslut i fråga örn

riki-statens utgiftssida skulle med inberäknande av den i propositionen

OXS''278 till 0.13 miljon kronor uppskattade bristen ett underskott av omkring

720,000 kronor uppkomma. I detta läge har utskottet för täckande

av den uppkomna bristen av cirka 3.72 miljoner kronor funnit sig böra

föreslå, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter ett med 5

enheter förhöjt procenttal eller med 170 procent av grundbeloppen. Härigenom

har utskottet ansett sig kunna antaga, att i inkomst- och förmögenhetsskatt

skall inflyta 4 miljoner kronor utöver vad i statsverkspropositionen

beräknats eller 126 miljoner kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 193i. 7 sami. Nr 72. 2

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Den särskilda skatten å förmögenhet har i statsverkspropositionen beräknats

inbringa 12 miljoner kronor. Oaktat den av riksdagen beslutade

ändringen i fråga örn den s. k. reduktionsregelns tillämpning torde

skatteinkomsten kunna antagas uppgå till nyssnämnda belopp eller 12

miljoner kronor.

Mot den i proposition nr 278 reviderade beräkningen av stämpelmedlen

har utskottet icke baft annan erinran än att, då, såsom bär omförmälts,

riksdagen avslagit förslaget rörande bouppteckningsstämpel m. m., intäkten

av stämpelmedel uppförts med 55 miljoner kronor, därav arvsskatt

och skatt för gåva 25 miljoner kronor.

Övriga till bevillningar hänförliga inkomsttitlar torde böra upptagas

i enlighet med statsverkspropositionen med däri jämlikt propositionen nr

278 föreslagna ändringar.

Därest utskottets förslag till beräkning av bevillningar godkännes av

riksdagen, skulle å statsbudgeten upptagna inkomster komma att lämna

ett överskott av cirka 280,000 kronor. Emellertid torde, enligt vad utskottet

inhämtat, statsutskottet komma att nedräkna inkomsttiteln diverse

inkomster med motsvarande belopp, varigenom balans skulle ernås i

budgeten.

På grund av vad sålunda anförts får bevillningsutskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag

angående skatteprocenten, besluta, att inkomstocb

förmögenhetsskatt för år 1934 skall utgå med

170 procent av de i 18 § förordningen örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;

samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1934/1935 måtte

beräknas sålunda;

Inkomst- och förmögenhetsskatt .. kronor 126,000,000

Särskild skatt å förmögenhet ____ » 12,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt

...........''............... » 8,000,000 /

Utjämningsskatt ................ » 7,400, tf/

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

.......................... » 300,0?5c''-

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter ...... » 350,000

Stämpelmedel (därav arvsskatt och

skatt för gåva 25,000,000 kronor) » 55,000,000

Automobilskattemedel ............ » 75,000,000

Tullmedel ....................... » 121,000,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Accis å silke .....................kronor

Accis å margarin ................ »

Tobaksskatt ..................... »

Brännvinstillverkningsskatt ...... »

Rusdrycksf örsäljningsmedel:

Partibandelsbolag .............. »

Detaljhandelsbolag ............. »

Omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker ........... »

Maltskatt ....................... »

Postverket (överskott) ........... »

11

1,000,000

9,500,000

75.000. 000

17.000. 000

11.000. 000

18,000,000

83.000. 000

27.000. 000

17.500.000.

Stockholm den 15 juni 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Carlsson i Gävle, Ericson i

Oberga, Månsson, Olsson i Golvvasta, Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i

Ramsta, Lithander, Hjalmarsson, Sjödahl, Velander, Rosén, Arvedson, Werner

i Hultsfred, Anderson i Norrköping, Blomquist och Johansson i Krogstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:409 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1934—1935, m. m. a1 i texten