Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8

1934-03-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:8, Bevillningsutskottets betänkande Nr 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1934 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om

ökat tullskydd för potatisodlingen.

Förslag till ändring i tulltaxans bestämmelser rörande potatis och potatisflingor

hava framställts i följande till bevillningsutskottet hänvisade motioner,

nämligen:

de likalydande motionerna nr 19 i första kammaren av herr Anton

Pettersson m. fl. och nr 15 i andra kammaren av herr Nilsson i Hörby

m. fl., däri hemställts, »att riksdagen ville besluta sådan ändring i gällande

tulltaxa, att potatis (tulltaxenr 51) åsättes en tull av 2 kronor för 100 kilogram

under hela året;

samt att nämnda förändring i tulltaxan skall träda i kraft den dag Kungl.

Maj:t bestämmer»; ävensom

de jämväl likalydande motionerna nr 115 i första kammaren av herr

Johan Bernhard Johansson m. fl. och nr 251 i andra kammaren av herr

Lindman m. fl., däri hemställts, »att riksdagen ville besluta,

dels att tullsatsen under tulltaxenummer 51 i gällande tulltaxa (potatis —

— — annan, ävensom potatisflingor) måtte sättas till 2 kronor per 100

kilogram att gälla under hela året,

dels ock att nämnda förändring i tulltaxan skall gälla från den dag

Kungl. Majit bestämmer».

Beträffande motiveringen för dessa förslag får utskottet hänvisa till motionerna

nr 15 i andra kammaren och nr 115 i första kammaren.

Bå potatis, annan än under tiden 1 januari—30 juni inkommande nyskördad

(färsk) potatis, samt potatisflingor äro enligt gällande tulltaxa, taxenummer

51, fria från tull, men genom beslut av 1932 års riksdag har

såsom tillägg till tulltaxan stadgats en tull av 1 krona per 100 kilogram

för sådan potatis, inkommande under tiden 1 januari—31 juli. Detta tillägg

trädde i kraft den 1 januari 1933.

Beträffande nyskördad (färsk) potatis, inkommande under tiden 1 januari

—30 juni, stadgas i tulltaxan, taxenummer 50, en tull av 2 kronor 50 öre

för 100 kilogram, vartill kommer enligt beslut av 1932 års riksdag en

tilläggstull av 7 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Bihang till riksdagens protokoll 193b. 7 sami. Nr S. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

Omförmälda tull av 1 krona för 100 kilogram å till tulltaxenummer 51

hänförlig potatis, inkommande under tiden 1 januari—31 juli, beslöts av

1932 års riksdag på tillstyrkan av bevillningsutskottet i dess i anledning

av väckta motioner om tull på potatis avgivna betänkande nr 34. I den

skrivelse (nr 216), vari 1932 års riksdag för Kungl. Maj:t anmälde sitt

beslut örn tullen, anhöll därjämte riksdagen i enlighet med utskottets i

samma betänkande framställda förslag, dels att frågan örn beredande av

tullskydd åt potatisodlingen inom riket måtte göras till föremål för närmare

utredning vid tidpunkt, som därför kunde befinnas lämplig, och

frågans handelspolitiska sida därvid jämväl tagas under övervägande, dels

ock att Kungl. Majit ville för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. Kungl. Majit utfärdade den 4 november 1932

förordning med tillägg till gällande tulltaxa, innefattande stadgande örn den

av riksdagen för sju månader av året beslutade tullen å potatis. Samtidigt

beslöt Kungl. Majit, att riksdagens omförmälda skrivelse skulle, såsom i

övrigt ej föranledande någon Kungl. Majits åtgärd, läggas till handlingarna.

Vid 1933 års riksdag framställdes motionsvis två förslag om ändring i

tullbestämmelserna rörande potatis, avseende det ena att tull med 1 krona

för 100 kilogram skulle utgå för hela året och det andra att tullen skulle

bestämmas till 2 kronor för 100 kilogram samt gälla även potatisflingor.

I sitt i anledning av motionerna avgivna betänkande nr 46 erinrade 1933

års bevillningsutskott, att dåmera svensk-tyska handelstraktaten av år 1926

upphört att gälla samt att det hinder för införande av tull å potatis, inkommande

till riket under månaderna augusti—december, som traktaten

innefattat, alltså icke längre förelåge. Vid sådant förhållande och efter

övervägande av de andra hänsyn, vilka varit att taga i beaktande, fann

utskottet, som i likhet med 1932 års bevillningsutskott tillmätte en tull å

potatis värde ur skyddssynpunkt för jordbruket, skäl tillstyrka, att den år

1932 bestämda tullen av 1 krona för 100 kilogram utsträcktes att gälla

jämväl potatis, inkommande under tiden 1 augusti—31 december. Då införseln

av potatisflingor måste antagas vara synnerligen ringa och frågan

örn tull å denna vara därför syntes sakna betydelse ur skyddssynpunkt,

ansåg utskottet frågan därom icke lämpligen böra i nämnda sammanhang

avgöras. Utskottets betänkande utmynnade i en hemställan, att riksdagen

måtte i anledning av motionerna besluta, att det år 1932 stadgade tillägg

till gällande tulltaxa, tulltaxenummer 51 (stat. nr 107), skulle hava viss

ändrad lydelse, avfattad i anslutning till vad utskottet anfört. — I en vid

utskottets betänkande fogad reservation yrkade 9 av de i beslutet deltagande,

att riksdagen måtte avslå såväl utskottets hemställan som de i

ämnet väckta motionerna. Reservanterna anförde siffror rörande potatisskördens

storlek ävensom angående import och export av potatis samt framhöllo

i anslutning därtill, att importen under tiden 1 augusti—31 december

vore obetydlig och utan all betydelse för prisbildningen. Att under sådana

förhållanden tullbelägga potatis även under denna del av året vore enligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8. 3

reservanterna omotiverat och kunde icke tillföra producenterna några fördelar.

Men vid en svag skörd, som nödvändiggjorde import av potatis,

komme tullen, enligt vad reservanterna vidare anförde, att oskäligt drabba

ett nödvändigt livsmedel, som funne den största användning bland de fattiga

befolkningslagren. Vid behandlingen av utskottets betänkande beslöto båda

kamrarna i överensstämmelse med reservationen, första kammaren med 41

röster mot 35 och andra kammaren med 74 röster mot 65 (i sistnämnda

kammare förklarade sig 13 ledamöter avstå från att rösta). De år 1933 i

ämnet väckta motionerna föranledde alltså icke någon riksdagens åtgärd.

I samtliga nu föreliggande fyra motioner framställes förslag, att tullen å till

tulltaxenummer 51 hänförlig potatis skulle höjas till 2 kronor för 100 kilogram

och gälla under hela året, varjämte i två av motionerna yrkas, att samma

tull måtte åsättas potatisflingor. Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd

begäran har utskottet emottaga yttranden över motionerna av kommerskollegium,

lantbruksstyrelsen och statens potatismjölsnämnd, varvid

kommerskollegium tillika överlämnat ett utav Sveriges kemiska industrikontor

avgivet yttrande. Med avseende å innehållet i dessa yttranden må

följande redogörelse lämnas.

Sveriges kemiska industrikontor. Ur potatisförädlingsindustriens synpunkt

syntes en ökad tullbeskattning av potatis icke spela någon nämnvärd

roll, då användningen av utländsk potatis inom stärkelse- och bränneriindustrierna

omöjliggjordes av andra av statsmakterna redan vidtagna åtgärder.

I motsats till förhållandena under åren omkring sekelskiftet syntes den

import av potatis, som förekommit under de senare åren, uteslutande hava

avsett matpotatis. Importen av potatis vore obetydlig i förhållande till den

inhemska produktionen. De relativt betydande importsiffrorna för åren 1927

och 1928 berodde på den synnerligen dåliga skörden år 1927. Under dylika

år med stor brist på inhemsk matpotatis skulle en tull å potatis uppenbarligen

försvåra upprätthållandet av ett skäligt prisläge inom landet, i det

att tullen skulle verka ytterligare stegrande på de högt uppdrivna priserna.

En dylik utveckling måste anses beklaglig med hänsyn till potatisens betydelse

särskilt för den fattigare befolkningen. Det kunde nämnas, att medelpriset för

den under år 1928 importerade potatisen syntes ha utgjort ej mindre än 13

öre för kilogram.

Under år med relativt god tillgång på inhemsk potatis ställde sig förhållandena

något annorlunda, då en import av utländsk potatis under sådana

förhållanden kunde medföra en tendens till sänkning av prisläget under

den nivå, som kunde betecknas som skälig. Det förefölle emellertid

industrikontoret som örn motionärerna överskattade den verkan, som potatisimporten

har på den inhemska prissättningen.

Avgörande för frågans behandling borde enligt industrikontorets uppfattning

icke uteslutande vara, örn den ifrågasatta tullen vore till fördel för

potatisodlarna, utan det gällde att avväga, örn denna fördel för landet som

helhet vore större än de nackdelar, som tullen ur andra synpunkter skulle

medföra. Industrikontoret ville härvid särskilt framhålla, att potatisimporten

under de senare åren nästan uteslutande härstammat från ett enda

land, Estland, på vilket land Sverige hade en icke obetydlig export, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

vanligen vore större än importen. Med hänsyn till handelspolitiska omständigheter

borde därför enligt industrikontorets bestämda uppfattning tullen

å potatis icke sättas högre än som kunde anses oundgängligen nödvändigt

för att förhindra en större import av potatis under år, då någon dylik

import icke vore önskvärd.

Industrikontoret ville även framhålla, att redan potatisens ringa värde

per kilogram och varans ömtålighet för transport innebure ett visst skydd

för den inhemska odlingen av matpotatis. Detta skydd hade väsentligt

ökats genom kungl, kungörelsen den 11 januari 1927 angående bestämmelser

att iakttagas vid införsel av potatis. Enligt dessa bestämmelser Ange

potatis endast importeras i säckar, tunnor, lådor eller annat emballage och

vid varje kolli skulle medelst intygsgivarens plomb vara fästad en kopia av

visst intyg, varom närmare föreskrifter vore meddelade.

Med hänsyn härtill syntes det industrikontoret som örn tullen kunde och

borde begränsas till 50 öre för 100 kilogram, motsvarande omkring 10 procent

av nuvarande varuvärde. Då något motiv ej syntes kunna förebringas för att

tullbeskattningen av ifrågavarande slag av potatis skulle vara olika under

olika delar av året, borde enligt industrikontorets mening den nu under tiden

1 januari—31 juli utgående tillfälliga tullen nedsättas till 50 öre för kilogram.

För potatisflingor vore en högre tull motiverad, men då denna vara

saknade större betydelse, syntes någon utbrytning ur tulltaxenummer 51 ej

behöva ske.

Industrikontoret avstyrkte sålunda för sin del motionerna och förordade,

att tullen å till tulltaxenummer 50 ej hänförlig rå potatis och potatisflingor

måtte fastställas till 50 öre för 100 kilogram, oberoende av vid vilken tid

på året import äger rum.

Kommerskollegium. Lika med kemiska industrikontoret funne kollegium

anledning för närvarande saknas antaga, att en eventuell höjning av potatistullen

skulle utöva något störande inflytande på de industrier, som förarbeta

potatis. Fabriksmässig förädling av potatis skedde i vårt land huvudsakligen

vid brännvinsbrännerierna och stärkelsefabrikerna. Båda dessa

industrigrupper vore föremål för ingående statlig reglering, som varken

syntes medgiva fri prisbildning eller användning av importerad potatis. I

sådant hänseende kunde hänvisas bland annat till bestämmelserna i 5 §

kungörelsen den 15 augusti 1933 (nummer 514) med tillämpningsföreskrifter

till förordningen den 26 juni 1933 örn tillverkning av potatismjöl.

Emellertid förelåge i denna fråga en omständighet av handelspolitisk art,

som enligt kollegii mening måste tillmätas stor betydelse. Den svenska exporten

på de baltiska staterna hade länge kämpat mot svårigheten för köparländerna

att genom export till Sverige skaffa betalningsmedel. Särskilt

syntes dessa svårigheter ha ökats ifråga örn affärerna på Estland, varifrån

någon annan gångbar artikel än potatis näppeligen ifrågakomme som bytesvara.

Potatistullen skärptes år 1932, och föresloges nu av motionärerna en

ytterligare skärpning härav. Redan den föregående höjningen syntes ha

haft en ogynnsam inverkan på exportmöjligheterna till Estland, och att nu

än mera försvåra den i allt fall relativt begränsade importen av estländsk

potatis funne kollegium med hänsyn till de svenska exportindustriernas intressen

icke tillrådligt. Kommerskollegium hemställde, att motionerna icke

måtte vinna riksdagens bifall.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

5

Lantbruksstyrelsen. Därest tull skulle åsättas potatis, syntes skäl föreligga

att med potatisen sammanföra jämväl potatisflingor. I gällande varuförteckning

vore dessa varor också sammanförda under nr 107 (tulltaxenummer

51). Med potatisflingor avsåges enligt varuförteckningen potatis,

som kokats i ånga och därefter sönderdelats och torkats. I stor utsträckning

hade åtminstone förr denna form av potatisflingor använts till foder.

Det skulle under sådana förhållanden kunna ifrågasättas, huruvida potatisflingor

icke borde jämställas med fodermedel. Örn fodermedel i överensstämmelse

med lantbruksstyrelsens uti underdånigt utlåtande den 20 januari

1934 över spannmålsnämndens betänkande angående fortsatt spannmålsreglering

framställda förslag skulle beläggas med viss importavgift, bomme

potatisflingor i sådan händelse att åsättas samma avgift. Emellertid syntes

det lantbruksstyrelsen, som örn potatisflingor icke vore av så stor betydelse

att de behövde utbrytas ur sin nuvarande plats i varuförteckningen eller

att deras likställighet med potatis borde rubbas.

I förenämnda skrivelse framhöll lantbruksstyrelsen nödvändigheten av ett

planmässigt stöd åt jordbrukets olika produktionsgrenar, så att icke jämvikten

inom produktionen komme att förskjutas. Lantbruksstyrelsen påvisade

därvid bland annat, att, örn medelpriset för tidsperioden 1925—1929

toges till utgångspunkt, det nuvarande prisläget för brödsäd läge vid 76—

77 av nämnda medelpris samt för mejeriprodukter vid 75—76 procent av

samma utgångsvärde.

Svårare vore att finna fullt säkra noteringar för en undersökning av

prisutvecklingen för potatis. Då importpotatis uteslutande syntes komma

till användning såsom matpotatis och varans pris nära sammanhängde med

priset å fabrikspotatis, borde lämpligaste mätaren i här föreliggande fall

vara prisutvecklingen för matpotatis. Stcckholmsmarknaden vore härvid

den utslagsgivande. Medelpriset för matpotatis i parti i Stockholm var för

tidsperioden 1925—1929 10 kronor 10 öre per 100 kilogram och för år 3 933 6

kronor 3 öre per 100 kilogram. Det senare priset utgjorde således endast

60 procent av det förra. Potatispriset läge således förhållandevis mycket

lågt i jämförelse med priset å brödsäd och mejeriprodukter, vilka båda varit

föremål för det allmännas särskilda åtgärder. För att jämvikt i prisläget

skulle uppnås, måste antingen prisläget å brödsäd och mejeriprodukter nedbringas

eller åtgärder vidtagas i syfte att höja priset på potatis. Då, såsom

lantbruksstyrelsen i förenämnda skrivelse framhållit, det nuvarande prisläget

på brödsäd under normala skördeförhållanden ävensom på mejeriprodukter

icke vore högre, än som krävdes för att produktionen skulle kunna

fortgå under skäliga förhållanden, syntes den erforderliga jämvikten böra

ernås genom åtgärder till förbättring av prisläget å potatis. Önskvärt vore,

att dess pris kunde bringas upp med 26—27 procent eller med ett belopp

av mellan 1 krona 50 öre och 2 kronor per 100 kilogram.

Andra åtgärder i prisreglerande syfte än sådana av tullteknisk art syntes

i förevarande fall knappast kunna komma i fråga. Då nu intet hinder av

traktatmässig karaktär förelåge för införande av en kontinuerlig potatistull,

ansåge sig lantbruksstyrelsen böra tillstyrka en sådan. Mot den av motionärerna

föreslagna tullsatsen syntes intet vara att erinra. Därest tullen

skulle påverka prisläget med hela sitt belopp, skulle full jämvikt genom

en tullsats av 2 kronor ernås. Så torde emellertid icke bliva fallet, då

prisläget inom landet i hög grad vore beroende av skördeutfall m. m. och

importen under alla förhållanden vore jämförelsevis liten. Antagligen

komme denna huvudsakligen att bidraga till en utjämning av potatispriset,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

då det inrikes priset avkopplades från världsmarknadspriset och dess växlingar.

Lantbruksstyrelsen ansåge sålunda vissa skäl tala för bifall till föreliggande

motioner, i vad dessa avsåge tull på potatis och potatisflingor.

Statens potatismjölsnämnd. Beträffande den del av landets potatisodling,

som närmast berördes av nämndens verksamhet, d. v. s. potatis, som användes

för framställning av stärkelse, kunde tullfrågan, så länge nu gällande

bestämmelser angående tillverkning och försäljning av potatisstärkelse

bibehölles, anses sakna praktisk betydelse. I kungl, kungörelsen den 15

augusti 1933 med tillämpningsföreskrifter till förordningen den 26 juni 1933

örn tillverkning av potatismjöl (nr 514) föreskreves nämligen bland annat,

att vid dylik tillverkning skulle användas uteslutande svensk potatis ävensom

att tillverkare av potatisstärkelse vid inköp av potatis vore skyldig att

betala det pris, som Kungl. Majit bestämde.

Ehuru ej närmare insatt i de allmänna marknadsförhållandena för potatis

och betydelsen av ett förstärkt tullskydd å området ville nämnden som sin

uppfattning uttala, att den förekommande importen av potatis, ehuru i och

för sig vanligen obetydlig, utgjorde ett irritationsmoment för marknaden,

vilket inverkade störande på avsättningsförhållandena och prisbildningen för

potatis inom landet. Nämnden ansåge det önskvärt, att ifrågavarande irritationsmoment

motverkades, för vilket syfte en lämpligt avvägd, under året

i dess helhet gällande tull syntes vara av värde. En tull kunde i förevarande

fall icke komma att nämnvärt påverka prisläget för potatis som

helhet inom landet, då ju produktionen i vanliga fall väl täckte behovet.

Med avseende å potatisskördens storlek åren 1926—1933 ävensom omfattningen

av in- och utförseln av potatis och potatisflingor (tulltaxenummer 51)

under samma år må följande sammanställning här intagas.

■

T otalskör

d

In f ö

rael

Utf o

rael

Kvantitet

Värde

Värde per

100 kg

Kvanti-

tet

Värde

Kvanti-

tet

Värde

ton

1,000 kr.

kr.

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

1926 .....................

1,952,676

119,520

6.12

675

47

443

47

1927 ........................

975,192

105,632

10.88

16,460

1,447

4,305

301

1928 ........................

1,707,689

109,190

6.39

28,365

3,577

31

4

1929 ........................

1,885,430

108,270

5.74

427

50

13

1

1930 ........................

1,758,903

89,985

5.12

1,542

102

21

2

1931 ........................

1,481,895

88,682

5 98

14,199

786

771

57

1932 ........................

2,133,649

92,805

4.85

4,142

280

7,991

674

1933 (prelin!, uppgifter)

1,977,498

86,305

4.86

337

14

135

8

Beträffande införselns fördelning åren 1929—1933 på tiden före respektive

efter den 1 augusti må följande uppgifter lämnas.

1929

1930

1931

1932

1933

ton

ton

ton

toll

ton

1 januari—31 juli............

270

679

13,159

3,895

44

1 augusti—31 december..

157

863

1,040

246

293.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8. 7

Införseln sker huvudsakligen från Estland. Därifrån infördes åren 1929

—1933 172, 1,340, 14,091, 4,113 oell 330 ton. År 1933 har införsel från

Estland förekommit endast under månaderna maj, oktober och november

med 42.8, 174.4 och 112.5 ton till ett sammanlagt värde av 13,516 kronor.

Införseln av potatis är uppenbarligen mycket ringa icke blott i förhållande

till den egna skördens storlek utan även i förhållande till de

kvantiteter inhemsk matpotatis, som pläga utbjudas och försäljas på den

svenska marknaden. Den import, som förekommer och till alldeles övervägande

del sker till våra största konsumtionsorter, är emellertid med

hänsyn till den inhemska produktionens omfattning att betrakta såsom

tämligen onödig åtminstone under goda eller medelgoda skördeförhållanden.

Härtill kommer det för frågans bedömande viktiga skälet, att även en i

det hela ringa införsel exempelvis till Stockholm, vars marknad såsom

lantbruksstyrelsen framhållit är utslagsgivande i fråga örn prisutvecklingen

för matpotatis, kan åstadkomma störning å marknaden. Jämväl

lättheten att från utlandet införa potatis till Stockholm kan under vissa

förhållanden ogynnsamt påverka marknaden. Enligt utskottets uppfattning

har statens potatismjölsnämnd därför rätt i sitt uttalande, att den

förekommande importen av potatis, ehuru i och för sig vanligen obetydlig,

utgör ett irritationsmoment för marknaden, vilket inverkar störande på

avsättningsförhållandena och prisbildningen inom landet. I likhet med

potatismjölsnämnden anser utskottet önskvärt, att detta irritationsmoment

motverkas, och finner i sådant syfte en lämpligt avvägd, under året i

dess helhet gällande tull vara av värde.

Kommerskollegium och Sveriges kemiska industrikontor hava framhållit

vissa handelspolitiska skäl mot ett bifall till motionärernas förslag. Ehuru

utskottet i hög grad beaktat vikten av att handelsutbytet fortgår ostört

även med de länder, från vilka import av potatis hittills ägt rum, har

utskottet likväl, med hänsyn till den förut anförda omständigheten eller

att till följd av den inhemska produktionens omfattning något behov av

import av potatis ej föreligger, ansett omförmälda synpunkter icke kunna

tillerkännas avgörande betydelse.

Mot den av motionärerna föreslagna tullsatsen 2 kronor för 100 kilogram

synes utskottet intet vara att erinra. Såsom i två av motionerna

föreslagits torde samma tull böra åsättas potatisflingor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen måtte,

i anledning av de likalydande motionerna I: 19 av

herr Anton Pettersson m. fl. och II: 15 av herr Nilsson

i Hörby m. fl. samt de jämväl likalydande motionerna

I: 115 av herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och

II: 251 av herr Lindman m. fl.,

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

besluta, att det i förordningen den 4 november 1932

(nr 512) stadgade tillägg till gällande tulltaxa skall

från och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, hava

följande ändrade lydelse:

Tull taxe- rna

Statistiskt

nr

V aruslag

Tull för

100 kg

kronor

Potatis:

rå:

51

107

annan; ävensom

pota-

tisflingor

..... N

2: —

Stockholm den 8 mars 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson*, Jönsson i Slätåker,

Nilsson i Landeryd, Jönsson i Boa, Lövgren i Boden, Ericson i Boxholm,

Lithander, Hjalmarsson, Sjödahl, Löfvander, Arvedson, Johansson i Lövholmen,

Werner i Hultsfred, Eklund, Blomquist, Johansson i Krogstorp*, Ljunggren*

och Andersson i Dunker.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Bärg i Katrineholm, Björnsson, Lövgren i Boden, Ericson

i Boxholm, Hjalmarsson, Sjödahl, Werner i Hultsfred, Eklund och Blomquist,

vilka under hänvisning till innehållet i de av Sveriges kemiska

industrikontor och kommerskollegium avgivna yttrandena (återgivna på

sid. 3 och 4 i utskottets utlåtande) hemställt,

att förevarande motioner icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

340832. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.