Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9

1934-03-13 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1934:9, Bevillningsutskottets betänkande Nr 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1934 kl. 3.80 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner örn

ändring i fgällande bestämmelser rörande tillverkning, beskattning

och försäljning av maltdrycker.

Till bevillningsutskottet hava för förberedande behandling hänvisats följande

motioner, avseende lagstiftningen rörande skattepliktiga maltdryckers

tillverkning, beskattning och försäljning, nämligen

1) motionerna nr 121 i första kammaren av herr Sundberg samt nr 253 i

andra kammaren av herr Lindman m. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen

för sin del måtte besluta

dels att upphäva det alltsedan år 1923 rådande förbudet att tillverka och

sälja starkare maltdrycker,

dels ock att sänka maltskatten med 20 öre per kilogram avverkat malt.»

2) motionen nr 54 i andra kammaren av herr Nilsson i Hörby m. fl.,

däri föreslagits, »att riksdagen för sin del ville besluta

dels en sänkning i nuvarande skattesatser till respektive 105, 115 och 125

öre per kilogram avverkat malt,

dels ock sådana ändringar i förordningarna angående försäljning av maltdrycker

och rusdrycker, att möjlighet beredes att genom systembolagen tillhandahålla

allmänheten starkare maltdrycker (klass lil).»

3) de likalydande motionerna nr 55 i första kammaren av herr Lindblad

m. fl. samt nr 113 i andra kammaren av herrar Holmgren och Holmström,

i vilka hemställts, »att riksdagen måtte för sin del besluta sådana ändringar

i gällande maltdrycksförordning och rusdrycksförsäljningsförordning,

att porter med en inbryggningsstyrka av 18 procent extrakt (klass III) må

få tillverkas till avsalu inom landet och i försäljningshänseende jämställas

med utländskt vin».

4) de likalydande motionerna nr 123 i första kammaren av herr Bergman

m. fl. samt nr 233 i andra kammaren av herr Åqvist m. fl., i vilka föreslagits,

»att riksdagen måtte besluta att § 24 i förordningen av den 1 juni

1923 (nr 40) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker erhåller

följande ändrade lydelse:

$ 24.

För malt som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning av maltdryck

skall erläggas skatt med två kronor 10 öre för varje kilogram, dock

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 7 sami. Nr .9. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret avverkade

etthundratusen kilogrammen malt utgår med en krona och åttio öre

för kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med en krona

och nittio öre för kilogram.

I intet — — — — — dygn;

samt att § 31 — angående restitutionsförfarandet — erhåller den ändrade

lydelse som härav föranledes.»

5) de likalydande motionerna nr 122 i första kammaren av herr Sundberg

samt nr 226 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., i vilka hemställts,

»att riksdagen för sin del måtte besluta, att §§ 17, 27 och 29 i kungl,

förordningen den 11 juli 1919 (nr 406) måtte erhålla följande ändrade lydelse:
§

17.

Mom. 1. (Utgår).

Mom. 2. Partihandlare med pilsnerdricka — — — särskilt antecknas.

a) varje post — — — för export;

b) den myckenhet — — — eller 9 § 1 eller 4 morn.;

c) den för varje — — — myckenheten;

d) den för varje — — — myckenheten.

Mom. 3. Försäljningsbok skall hållas tillgänglig för Konungens befallningshavande,

kontrollstyrelsen samt allmän åklagare.

Försäljningsboken! skall av partihandlare förvaras under minst två år

efter varje boks avslutande.

Närmare föreskrifter angående försäljningsboken meddelas av Konungen.

§ 27.

Mom. 5. Finner kontrollstyrelsen vid granskning av försäljningsbok,

varom i 17 §. förmäles, eller eljest anledning till anmärkning mot det sätt,

varpå tillverkare utövat honom tillkommande rätt till försäljning av pilsnerdricka,

äger kontrollstyrelsen, när skäl därtill äro, efter verkställande

av den utredning, som kontrollstyrelsen finner erforderlig, örn förhållandet

göra anmälan hos Konungens befallningshavande.

§ 29.

Beträdes den, som handhar — — — olovlig utminutering;

eller idkar någon---medgivet är;

eller åsidosätter någon, som är berättigad att på rekvisition försända pilsnerdricka

till köpare eller för säljarens räkning ombesörjer sådan försändning,

de i 6 eller 9 § meddelade föreskrifter;

eller fortsätter någon — — — med försäljningen;

eller byter någon — — — i 22 § 1 morn.;

straffes--— sägs.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9,

3

6) motionen nr 236 i andra kammaren av herr Törnkvist i Karlskrona,

däri hemställts, »att riksdagen för sin del måtte besluta,

att 17 § i kungl, förordningen den 11 juli 1919 måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

Mom. 1. (Utgår).

Mom. 2. Partihandel med pilsnerdricka — — — särskilt antecknas.

a) varje post —--för export;

b) den myckenhet — — — eller 9 § 1 eller 4 morn.;

c) den för varje — — — myckenheten;

d) den för varje — — — myckenheten.

Mom. 3. Försäljningsbok skall hållas tillgänglig för Konungens befallningshavande,

kontrollstyrelsen samt allmän åklagare.

Försäljningsboken skall av partihandlare förvaras under minst två år

efter varje boks avslutande.»

Beträffande motiveringen för de framställda yrkandena får utskottet hänvisa

till motionerna.

Tillverkningen och försäljningen av skattepliktiga maltdrycker äro i huvudsak

reglerade genom förordningarna den 1 juni 1923 (nr 140) angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker, den 1 juni 1923 (nr 141) angående

förbud mot införsel till och försäljning inom riket av exportöl samt

den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka.

Genom 1923 års maltdryckslagstiftning blev det tidigare, endast för viss

tid meddelade starkölsförbudet gällande för framtiden. Bestämmelserna

rörande detta förbud finnas inrymda i 23 § tillverkningsförordningen ävensom

i nämnda förordning angående förbud mot införsel till och försäljning

inom riket av exportöl. Dessa bestämmelser innebära förbud mot tillverkning

eller försäljning av stark- eller exportöl, vartill räknas maltdrycker

tillhörande tredje klassen eller sådana, vilkas alkoholhalt överstiger 3.2

viktprocent och extrakthalt 10 V2 procent, för annat ändamål än utförsel

ur riket samt för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt

eller därmed likartat ändamål.

Såsom skäl för nämnda förbuds införande åberopades främst, att det icke

utan allvarliga olägenheter samt betydande risker ur nykterhetssynpunkt

skulle låta sig göra att i enlighet med de regler, som stadgades i 1917 års

rusdrycksförsäljningsförordning, ordna handeln med de starkare maltdryckerna.

Vid 1926, 1930, 1932 och 1933 års riksdagar hava motioner väckts, avseende

rätt att tillverka och försälja s. k. starkporter, vilka motioner på hemställan

av bevillningsutskottet icke föranlett någon riksdagens åtgärd. I sitt år 1930

avgivna betänkande i ämnet, nr 13, anförde bevillningsutskottet bland annat,

att frågan rörande detaljhandelsbolagens organisation vore föremål för

undersökning i samband med den pågående allmänna revisionen av rus
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

drycksförsäljningsförordningen och att det givetvis icke vore lämpligt att

taga ståndpunkt till förslaget om rätt att för försäljning inom landet tillverka

nämnda maltdryck, innan riktlinjerna för det framtida ordnandet

av detaljhandeln med rusdrycker blivit i sammanhang med nämnda fråga

utformade. I sitt år 1932 avgivna betänkande i samma ämne, nr 13, framhöll

utskottet bland annat, att då förenämnda utredning alltjämt påginge,

och då det torde kunna antagas, att jämväl spörsmålet rörande maltdryckernas

beskattning och försäljning komme att göras till föremål för undersökning,

vore det icke lämpligt att, innan nämnda utredning slutförts, taga

ställning till den detaljfråga, som avsåges i de då föreliggande motionerna,

och detta desto mindre som frågans lösning utan större olägenhet borde

kunna anstå. 1933 års bevillningsutskott erinrade i sitt betänkande nr 7,

att enligt 1933 års riksdagsberättelse Kungl. Maj:t den 22 juni 1932 bemyndigat

1928 års revision av rusdryckslagstiftningen att till behandling

upptaga jämväl spörsmålet örn och i vad mån ändringar i maltdryckslagstiftningen

borde vidtagas. Utskottet förutsatte, att de av Kungl. Maj:t

utsedda sakkunniga för revision av rusdryckslagstiftningen komme att

ägna även frågan örn rätt att tillverka och försälja porter tillhörande maltdrycker

av tredje klassen sin uppmärksamhet, samt att de sakkunniga utan

tidsutdräkt verkställde en förutsättningslös undersökning i ämnet. Under

åberopande härav och med beaktande av vad bevillningsutskottet tidigare

anfört i frågan, hade utskottet icke ansett ståndpunkt böra tagas till frågan,

innan nämnda utredning slutförts.

Enligt 24 § tillverkningsförordningen i dess ursprungliga lydelse utgick

maltskatten med 65 öre för kilogram av de första i skattepliktigt bryggeri

under tillverkningsåret avverkade 100,000 kilogrammen malt, med 70 öre för

kilogram av de nästa 100,000 kilogrammen och med 75 öre för kilogram för

överskjutande kvantitet. Genom förordning den 22 februari 1932 (nr 34),

vilken trädde i kraft den 1 påföljande mars, höjdes skatten till respektive

85, 90 och 95 öre för kilogram avverkat malt samt genom förordning den

13 februari 1933 (nr 33), vilken trädde i kraft påföljande dag, till respektive

1 krona 25 öre, 1 krona 35 öre och 1 krona 45 öre. Jämlikt 31 § åtnjutes

restitution av skatt för malt, som i skattepliktigt bryggeri använts för tillverkning

av svagdricka eller maltdricka, med olika belopp allt efter den

skattesats, som tillämpats vid skattens utgörande, eller med respektive 1

krona 22 öre, 1 krona 27 öre och 1 krona 32 öre.

I samband med framläggande till 1932 års riksdag av proposition nr 31

med förslag till höjning av maltskatten uttalade dåvarande chefen för

finansdepartementet, att det från olika håll ifrågasatts en förändrad anordning

av maltskatteskalan. Spörsmålet härom såväl som örn frågan örn en

omläggning av beskattningssystemet i syfte att övergå till en beskattning

av den färdiga produkten syntes emellertid böra göras till föremål för en

särskild utredning. I avvaktan på att en sådan utredning komme till stånd,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr .9. 5

fann departementschefen sig icke böra tillmötesgå de framställda ändringsyrkandena.

I sitt i anledning av propositionen samt ett motionsvis framställt

yrkande örn en avsevärd förhöjning av maltskatten uttalade 1932 års

bevillningsutskott (bet. nr 9), att utskottet icke funné anledning att i då

förevarande sammanhang ingå på de konsekvenser ur nykterhetssynpunkt,

som ett bifall till motionen skulle medföra, enär frågan örn rusdryckslagstiftningen

vore föremål för utredning och det kunde antagas, att spörsmålet

rörande maltdryckernas beskattning och försäljning i samband därmed

gjordes till föremål för undersökning. Utskottet avstyrkte jämväl bifall till

motionsvis framställda yrkanden örn ändringar i maltskatteskalan och anförde

såsom skäl härför bland annat, att ett tillmötesgående av dessa yrkanden

skulle innebära ett föregripande av den i propositionen förebådade utredningen

rörande omläggning av beskattningssystemet för maltdrycker, vid

vilken utredning även skulle övervägas en övergång till produktbeskattning.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Chefen för finansdepartementet uttalade vid anmälan inför Kungl. Maj:t

av proposition nr 42 till 1933 års riksdag med förslag till ytterligare höjning

av maltskatten, att en omläggning av beskattningssystemet i syfte att

övergå till beskattning av den färdiga produkten borde övervägas och vid

lämplig tidpunkt upptagas till utredning. I sitt i anledning av propositionen

samt ett motionsvis framställt yrkande örn ändrade bestämmelser för restitution

av maltskatt anförde bevillningsutskottet (bet. nr 4), att spörsmålet

rörande rätt till restitution lämpligen syntes böra göras till föremål för

undersökning i sammanhang med den utredning, som enligt vad chefen för

finansdepartementet ställt i utsikt skulle företagas rörande omläggning av

beskattningssystemet i syfte att övergå till beskattning av den färdiga produkten.

Riksdagen godkände sistnämnda betänkande.

Genom proposition nr 37 till 1928 års riksdag föreslog Kungl. Majit vissa

ändringar i förordningen angående försäljning av pilsnerdricka i syfte att

förefintliga missförhållanden på ifrågavarande område skulle komma att

undanröjas. Propositionen antogs med en mindre ändring av riksdagen, och

förordning i ämnet utfärdades den 18 maj 1928. I 17 § nämnda förordning

stadgas, att vid försändning efter rekvisition av pilsnerdricka på landet skall

den, som verkställer forsling, vara försedd med en kvittenshok, upptagande

namnet å den, som verkställer forslingen, och den myckenhet pilsnerdricka

forslingen omfattar samt, särskilt för varje köpare, den rekvirerade myckenheten

pilsnerdricka, köparens namn, det ställe, där varan skall avlämnas,

samt den dag, då avlämnandet skall äga rum. Kvittensbok skall hållas

tillgänglig för länsstyrelse, kontrollstyrelsen samt allmän åklagare samt

under forslingen jämväl för person, som särskilt för detta ändamål utsetts

av nykterhetsnämnd samt av polismyndighet förordnats att utöva den härför

erforderliga polisverksamheten ävensom för annan polisman. Kvittensbok

skall av partihandlaren förvaras under minst två år efter bokens avslutande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Enligt kungörelse den 18 maj 1928 (nr 115) med föreskrifter angående

kvittens- och försäljningsböcker, som avses i 17 § förordningen den 11 juli

1919 angående försäljning av pilsnerdricka m. m., må avlämnande av pilsnerdricka

ej ske med mindre köparen eller någon, som tillhör hans familj

eller husfolk eller är anställd i hans tjänst, å kvittoblanketten tecknar erkännande

örn mottagande. Tecknar annan än köparen sådant erkännande, skall

han angiva såväl eget som köparens namn. Varan må dock avlämnas även

om någon person, som är; berättigad att utfärda kvitto, icke är tillstädes

men har den, som forslar varan, att ur kvittensboken frånskilja och jämte

varan avlämna det mot kvittoblanketten svarande kopiebladet samt å blanketten

göra anteckning örn skälet till att varan avlämnats utan kvitto. Därefter

må pilsnerdricka icke på senare rekvisition avlämnas till köparen med

mindre säljaren erhåller kvitto å den tidigare avlämnade varans mottagande.

Kontrollstyrelsen har den 10 februari 1934 till Kungl. Maj:t avgivit utlåtande

över en av Svenska bryggareföreningen till chefen för finansdepartementet

avgiven framställning angående åtgärder, åsyftande ändringar i gällande

maltdryckslagstiftning.

I denna framställning hade bryggareföreningens styrelse till en början

erinrat örn den nedgång i maltdryckskonsumtionen, som under de senaste

åren ägt rum, och framhållit bland annat, att sagda nedgång väsentligen

vore att tillskriva de skedda maltskattehöjningarna och därav föranledd

prisfördyring å varan. Nedgången i omsättningen betydde för bryggeriindustrien

en förhållandevis större nedgång i vinsten än omsättningssiffrorna

utvisade, vilket i sin tur medförde minskade skatter till stat och kommun.

Härtill komme, att nedgången icke kunde undgå att influera å arbetstillgången;

arbetslösheten inom bryggeriindustrien utgjorde för det dåvarande

cirka 10 procent, men det vore att räkna med en ökning härutinnan under de

närmaste månaderna. En konsekvens av den höjda beskattningen vore även,

att allmänheten börjat övergå att tillverka öl och fruktvin i hemmen, vilken

tillverkning vore obeskattad och dessutom av beskaffenhet att medföra vissa

risker ur nykterhetssynpunkt. Föreningens styrelse hade därför ifrågasatt,

huruvida icke en nedsättning av maltskatten skulle gynnsamt påverka omsättningen

till fördel ej blott för industrien utan även för det allmänna.

Föreningens styrelse hade därefter berört frågan örn betydelsen av en höjning

av nuvarande extraktgräns vid inbryggningen i bryggerierna. Genom

en sådan höjning skulle maltdryckens kvalitet förbättras, vilket vore ägnat

att stimulera konsumtionen, varjämte lantbruket skulle finna ökad avsättning

av korn till bryggeriindustrien. Den nu medgivna övre gränsen för

stam vörtstyrkan, 10.5 procent, kunde ej utnyttjas med hänsyn till risken

att överskrida den fastställda gränsen för alkoholhalten. Tiden syntes vara

inne att även upptaga frågan örn att utbyta den nu gällande kombinerade

extrakt- och alkoholgränsen mot enbart extraktgräns.

I samband med denna fråga hade föreningens styrelse upptagit spörsmålet

örn frigivande av tillverkning och försäljning av starköl. Den allmänna

meningen syntes icke hava funnit sig till rätta med nu rådande förhållande,

att lagstiftningen genom starkölsförbudet kommit att gynna förbrukningen

av utländska viner på bekostnad av en inhemsk produkt. Hade allmänheten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

7

tillgång till en dryck av starkölets kvalitet, skulle vinkonsumtionen kunna

hållas tillbaka. Ett frigivande av starkölet skulle utan tvivel medföra ökade

avsättningsmöjligheter för lantbrukets produkter.

Slutligen hade föreningens styrelse framhållit, att nuvarande bestämmelser

angående försäljning av pilsnerd ricka, vilka föreningen funne alltför rigorösa,

otvivelaktigt avsevärt begränsat bryggeriernas möjligheter att sälja denna

dryck. Detta gällde särskilt det år 1928 införda s. k. kvittensförfarandet,

vilket skulle tillämpas vid all försäljning å landet. Detta förfarande vöre

omständligt och tidsödande samt tedde sig överflödigt och onödigt betungande

för köpingars och municipalsamhällens vidkommande. Styrelsen hade till

sist uttalat, att statsmakterna syntes böra upptaga frågan örn en begränsning

av det lokala vetot i fråga örn beviljandet av pilsnerdricksrättigheter,

enär detsamma enligt vad som vore känt visat sig leda till egendomliga

konsekvenser.

I sitt förenämnda utlåtande har kontrollstyrelsen, efter att hava erinrat

örn nu förevarande motioner, avseende ändringar i maltdryckslagstiftningen,

anfört följande:

»Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att spörsmålet örn vidtagandet

av förändringar i skilda hänseenden av gällande maltdryckslagstiftning

numera kommit i ett sådant läge, att igångsättandet av en särskild

utredning å detta område lämpligen icke längre kan undanskjutas. Visserligen

har Kungl. Majit åt 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen

lämnat ett allmänt bemyndigande att i samband med det ursprungliga uppdraget

upptaga jämväl spörsmålet, örn och i vad mån ändringar i maltdryckslagstiftningen

borde vidtagas. Det torde emellertid få antagas, att i

betraktande av de revisionen eljest åvilande uppgifterna en sådan utredning

— när revisionen kan bliva i tillfälle att påbörja densamma — närmast

komme att taga sikte på sådana förändringar i lagstiftningen, som avse

försäljningen av maltdrycker, och att sålunda frågor, som gälla hela det

med bestämmelserna örn tillverkningen och beskattningen av maltdrycker

förbundna komplexet av tekniska, flskaliska och kontrollmässiga förhållanden

måhända icke komme att utan särskilda direktiv innefattas i revisionens

utredning. Uppmärksammas bör, att de olika spörsmålen på maltdrycksområdet

i hög grad gripa in i varandra. Att ur sammanhanget bryta ut

vissa frågor — exempelvis angående beskattningssystemet, frigivandet av

tillverkning och försäljning av starköl eller någon viss typ därav eller det

s. k. kvittensförfarandet vid försäljningen av pilsnerdricka — synes därför

icke böra ifrågakomma. Kontrollstyrelsen har på grund härav nu ansett

sig böra förorda, att en allsidig utredning rörande frågan örn ändringar

i gällande lagstiftning angående tillverkning, beskattning och försäljning

av maltdrycker måtte på Kungl. Maj:ts föranstaltande komma till stånd.»

Förbrukningen av maltdrycker i landet från och med tillverkningsåret

1911/12 framgår närmare av följande siffror ur den officiella statistiken

rörande tillverkning av maltdrycker.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Tillverkad färdig vara i hektoliter.

År

Skattepliktig maltdryckstillverkning

Klass II

Klass III

Därav porter

Av klass II

Av klass III

1911/12 ....................................

158,367

934,217

43,374

1912/13 ....................................

178,395

977,459

—

46,660

1913/14 ...................................

160,951

1,009,097

—

46,445

1921/22 ...................................

1,151,647

770

14,552

99

1925/26 ....................................

1,454,137

654

23,598

654

1929/30 ...................................

1,641,028

1,436

21,510

513

1930/31 ....................................

1,612,644

1,316

19,638

332

1931/32 ..................................

1,562,154

1,067

19,536

376

1 1932/33 ....................................

1,263,934

1,1S7

16,016

308

Utskottet delar den av kontrollstyrelsen uttalade uppfattningen, att

spörsmålet om vidtagande av förändringar i skilda hänseenden av gällande

maltdryckslagstiftning numera kommit i ett sådant läge, att igångsättandet

av en särskild utredning å detta område icke längre bör undanskjutas.

Vid denna utredning bör frågan örn en omläggning av gällande beskattningssystem

i syfte att övergå till en beskattning av den färdiga

produkten göras till föremål för omprövning. Maltdrycksbeskattningen

bar nämligen numera nått en sådan höjd, att nuvarande beskattningssystem

kommit att vidlådas av vissa olägenheter. Då i samband härmed

en undersökning torde böra verkställas rörande skattens lämpliga avvägning

och utskottet icke, innan en sådan utredning verkställts, ansett

sig böra taga ställning till frågan örn ändring i de nuvarande skattesatserna,

har utskottet icke kunnat biträda de motionsvis gjorda yrkandena

örn omedelbar böjning eller sänkning av maltskatten.

Såsom framgår av flera av de föreliggande motionerna hava från skilda

båll och ur olika synpunkter önskemål uttalats örn upphävande av förbudet

mot att för försäljning inom riket tillverka maltdrycker av tredje

klassen, däri inbegripet porter med en extraktbalt av 18 procent. Utan

att i detta sammanhang ingå på örn de sålunda anförda skälen böra motivera

ett upphävande av nämnda förbud, har utskottet dock ansett jämväl

sistnämnda fråga böra inbegripas i utredningen. Med sin nu angivna

ståndpunkt bar utskottet icke ansett sig kunna biträda de motionsvis

framställda yrkandena örn förbudets hävande redan nu vare sig i sin helhet

eller beträffande enbart starkporter.

Vad därefter angår förslagen örn kvittensförfarandets avskaffande bar

utskottet, även örn detta förfarande måste anses behäftat med brister,

1 Preliminär uppg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9. 9

icke funnit tillräckliga skäl föreligga att bryta ut denna fråga till omedelbart

avgörande, och detta desto mindre som den av utskottet förordade

utredningen kan väntas bliva slutförd, inom en näraliggande framtid.

Utskottet har därför och då försäljningsförordningen torde vara i behov

av omarbetning även i andra delar, ansett utredningen böra omfatta jämväl

de bestämmelser, som gälla beträffande försäljning av pilsnerdricka.

I frågans nuvarande läge bar utskottet icke funnit sig böra lämna

några närmare anvisningar, i vilken riktning ifrågavarande spörsmål

böra lösas, utan bar utskottet inskränkt sig till att framhålla angelägenheten

av att sådana garantier skapas, att icke nykterhetstillståndet i landet

kan väntas komma att försämras genom den ändrade lagstiftningen.

Utskottet förutsätter, att utredningen kommer att bedrivas allsidigt

och förutsättningslöst samt att densamma utföres med sådan skyndsamhet,

att därav föranledda förslag kunna framläggas redan för nästa

års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning ej mindre av motionerna

1:121 av herr Sundberg, II: 54 av herr Nilsson

i Hörby m. fl. och II: 253 av herr Lindman m. fl.,

de likalydande motionerna 1:55 av herr Lindblad

m. fl. och H: 113 av herrar Holmgren och Holmström,

samt de likalydande motionerna 1:123 av herr Bergman

m. fl. och II: 233 av herr Åqvist m. fl. än

även de likalydande motionerna 1:122 av herr Sundberg

och II: 226 av herr Lindman m. fl. samt motionen

II: 236 av herr Törnkvist i Karlskrona, i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

låta verkställa skyndsam utredning angående frågan

örn ändringar i gällande lagstiftning rörande tillverkning,

beskattning och försäljning av maltdrycker

samt för nästa års riksdag framlägga de förslag,

till vilka utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 13 mars 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Carlsson i Gävle, Björnsson,

Ericson i Oberga*, Åström, Nilsson i Landeryd*, Månsson, Lövgren i Boden,

Olsson i Golvvasta, Björklund, Nylander i Stockholm, Olsson i Gävle, Olsson

i Ramsta, Ericson i Boxholm, Lithander, Wahlmark, Velander, Arvedson och

Anderson i Norrköping.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer:

Beträffande utskottets betänkande, i vad det avser förslag till ändring

i bestämmelserna rörande tillverkning och försäljning av starkporter,

1) av herrar Nilsson i Kristianstad, Nilsson i Landeryd, Nylander i Stockholm,

Lithander, Velander, Arvedson och Anderson i Norrköping, vilka

anfört:

I en vid 1932 års bevillningsutskotts betänkande nr 13 fogad reservation

framhölls, att förbudet mot försäljning av starkporter saknade

varje betydelse ur nykterhetssynpunkt. Därjämte uttalades, att åtskilliga

olägenheter uppstått genom sagda förbud. Saknaden av

tillgång till en starkare maltdryck hade medfört ökad konsumtion av viner,

vadan lagstiftningen gynnat en utländsk konsumtionsvara på bekostnad

av en inhemsk sådan. Ett avskaffande av nämnda förbud skulle

i viss mån öka avsättningen av svenskt korn samt gynna inhemskt näringsliv.

Det kunde vidare antagas, att genom förbudets hävande statskassan

skulle erhålla ett icke obetydligt tillskott. Ur medicinsk synpunkt

hade slutligen pörtem flera värdefulla egenskaper.

De sålunda anförda skälen äga alltjämt full giltighet och torde böra

tillmätas den vikt, att anledning saknas att ytterligare uppskjuta frågans

lösning. Såsom framgår av utskottets betänkande, har frågan

örn starkporterns frigivande varit föremål för riksdagens prövning

— förutom år 1926 — åren 1930, 1932 och 1933, därvid hänvisats till pågående

utredning rörande rusdryckslagstiftningen. Utskottet har nu visserligen

föreslagit en omedelbar och skyndsam utredning rörande maltdrycksfrågan

i hela dess vidd. Oavsett huruvida den sålunda föreslagna

utredningen kan slutföras inom sådan tid, att förslag till lösning av

ifrågavarande omfattande spörsmål komma att föreläggas nästkommande

års riksdag, torde icke kunna göras gällande, att frågan örn starkporterns

frigivande äger sådant samband med nämnda spörsmål, att densamma

icke bör oberoende därav lösas. Vi hava sålunda funnit oss höra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

11

förorda porterns frigivande nu omedelbart samt utarbetat förslag till författningsändringar

i ämnet.

Dessa författningsförslag innebära, att starkportern i försäljningshänseende

behandlas såsom vin. Till starkporter hänföres porter, som

inbryggts med en stamvört av en extrakthalt av minst 18 procent. Härav

betingad ändring i 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen har föreslagits.

I 23 § maltdryckstillverkningsförordningen har föreslagits sådan ändring,

att tillverkningsförbudet icke kommer att omfatta tillverkning av

starkporter för försäljning till partihandelsbolag med rusdrycker eller

systembolagen. Närmare bestämmelser angående tillverkningen skall

meddelas av Kungl. Majit. Dessa bestämmelser torde böra innefatta skyldighet

för tillverkare att före upptagande av tillverkning av starkporter

inhämta tillstånd därtill av kontrollstyrelsen, som bör ägna uppmärksamhet

åt tillverkarens förutsättningar att omhänderhava tillverkningen

i fråga. Systembolagens inköp av starkporter förutsättes för undvikande

av onödig omgång och kostnad böra ske direkt från vederbörande

bryggeri.

Genom den föreslagna ändringen i 1 § förordningen angående förbud

mot införsel till och försäljning inom riket av exportöl undantages starkporter

från exportöl och förbudet mot införsel till riket av starkporter

undanröjes. Emellertid torde böra uppmärksammas, att de nuvarande

tullsatserna för maltdrycker, nämligen 25 öre per kilogram vid införsel

på fat och 35 öre för liter vid införsel på andra kärl, icke täcka den

skatt, som uttages å inom riket tillverkad starkporter. Vi utgå därför

från, att utskottet, därest vårt förslag örn starkporterförbudets hävande

bifalles av kamrarna, kommer att väcka förslag örn höjning av dessa

tullsatser.

Vi förutsätta, att förbudet mot försäljning av starkporter skall komma

att upphävas i och med början av nästkommande tillverkningsår.

Emellertid kräves härför, att tillverkningen kan igångsättas så tidigt, att

bryggerierna vid nämnda tidpunkt, eller den 1 oktober 1934, innehava ett

tillräckligt stort lager av starkporter för att kunna möta eventuell efterfrågan.

Förslaget till ändring i tillverkningsförordningen bör därför

träda i kraft snarast möjligt å dag, som Kungl. Majit bestämmer.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, få vi hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande

motionerna Ii 55 av herr Lindblad m. fl. och 11:113

av herrar Holmgren och Holmström,

a) antaga följande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § och 13 § 2 mom.

förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning

av rusdrycker.

Härigenom förordnas, att 1 § och 13 § 2 mom. förordningen

den 14 juni 1917 angående försäljning av

rusdrycker skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 $.

I denna---volymprocent alkohol.

Lika med vin anses i denna förordning starkporter,

varom förmäles i 23 § förordningen angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker.

Spritdrycker och---benämning rusdrycker.

13 $.

2. Inom riket---till partihandelsbolag.

Angående maltdryckstillverkares rätt att förfoga

över tillverkad starkporter gäller vad därom är särskilt

stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1934.

b) för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning örn ändring av 23 § förordningen den 1

juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 23 § förordningen den 1

juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker skall erhålla följande ändrade

lydelse:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

23 §.

Tillverkning till---likartat ändamål; dock må

porter, som inbryggts med en stamvört av en extrakthalt

av minst 18 procent (starkporter), tillverkas för

avsalu även till partihandelsbolag och detaljhandelsbolag,

varom förmäles i förordningen angående försäljning

av rusdrycker. Närmare bestämmelser angående

tillverkning, som avses i denna paragraf, meddelas

av Kungl. Maj:t.

Denna förordning träder i kraft å dag, som Kungl.

Majit bestämmer.

c) antaga följande

Förslag

till

förordning örn ändring av 1 § förordningen den 1 juni

1923 (nr 141) angående förbud mot införsel till och

försäljning inom riket av exportöl.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 1

juni 1923 (nr 141) angående förbud mot införsel till

och försäljning inom riket av exportöl skall erhålla

följande ändrade lydelse:

1 §.

Med exportöl---tredje klassen.

Förordningen äger icke tillämpning å starkporter,

varom förmäles i förordningen angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker, och icke heller

å drycker, som avses i 1 § andra stycket i förordningen

den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka.

Angående införsel till och försäljning inom

riket av starkporter gäller vad därom är särskilt

stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1934.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Beträffande utskottets betänkande, i vad det avser förslag om upphävande

av kvittensförfarandet,

2) av herrar Nilsson i Kristianstad, Nilsson i Landeryd, Nylander i Stockholm,

Lithander, Velander, Arvedson och Anderson i Norrköping, vilka

anfört:

Det genom förordningen den 18 maj 1928 stadgade s. k. kvittensförfarandet

vid försäljning av pilsnerdricka på landsbygden möttes redan vid dess

införande av starka betänkligheter. Olägenheter och risker av olika art

hava ock under förfarandets tillämpning ofta framträtt. Härutinnan torde

i detta sammanhang kunna hänvisas till innehållet av de i ämnet väckta

motionerna. Att förfarandet sålunda bland annat i flera fall frestat till

åtgärder från vederbörande utkörares eller forsiares sida, som måste anses

hemfalla under allmänna strafflagens bestämmelser, är sålunda obestridligt.

Dylika konsekvenser framstå självfallet såsom för rättskänslan i hög

grad stötande och böra med vårt sätt att se icke tolereras, helst som förfarandet,

sådant det anordnats, måste anses sträcka sig vida utöver det

kontrollbehov, som på sin tid åberopades till stöd för dess införande. Vi

hava sålunda ansett kvittensboken böra utan dröjsmål avskaffas. I dess

ställe hava vi för tillgodoseende av eventuellt nödig kontroll funnit oss

böra förorda införandet av särskild köpareförteckning vid försäljning av

pilsnerdricka på landet.

Vi få därför hemställa,

att riksdagen måtte, med anledning av de likalydande

motionerna 1:122 av herr Sundberg och II: 226

av herr Lindman m. fl. samt motionen II: 236 av herr

Törnkvist i Karlskrona, för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 17 § och 27 § 5 mom.

förordningen den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning

av pilsnerdricka.

Härigenom förordnas, att 17 § och 27 § 5 mom. förordningen

den 11 juli 1919 angående försäljning av

pilsnerdricka skola erhålla följande ändrade lydelse:

17 §.

1. Vid försändning---iakttagas följande:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

15

Omlastning av---ändamålsenliga handha
vande.

Den, som forslar varan från tillverknings- eller försäljningsstället,

skall därvid medföra en förteckning,

upptagande namnet å den som verkställer forslingen

och den myckenhet pilsnerdricka, forslingen omfattar,

samt, särskilt för varje köpare, dennes namn, den

rekvirerade myckenheten pilsnerdricka, plats och dag

för varans avlämnande samt den avlämnade myckenheten

pilsnerdricka.

2. Partihandlare med — — —• särskilt antecknas

a) varje post---för export;

b) den myckenhet, som under varje dag avlämnats

i enlighet med 6 § 2 mom. eller 9 § 1 eller 4 morn., med

särskilt angivande av den myckenhet, som för varje

forsling uppförts å köpareförteckningen;

c) den för---utlämnade myckenheten;

d) den för — — — levererade myckenheten.

3. Köpareförteckning och försäljningshok skola hållas

tillgängliga för Konungens befallningshavande,

kontrollstyrelsen samt allmän åklagare, köpareförteckningen

under forslingen jämväl för person, som särskilt

för detta ändamål utsetts av nykterhetsnämnd

samt av polismyndighet förordnats att utöva den härför

erforderliga polisverksamheten, så ock för annan

polisman. Köpareförteckning och försäljningshok skola

av säljaren förvaras under minst två år, räknat beträffande

köpareförteckningen från forslingen och beträffande

försäljningsboken från dennas avslutande.

Närmare föreskrifter angående köpareförteckning

och försäljningshok meddelas av Konungen.

27 §.

5. Finner kontrollstyrelsen vid granskning av köpareförteckning

eller försäljningshok, varom i 17 § förmäles,

eller eljest, anledning till anmärkning mot det

sätt, varpå tillverkare utövat honom tillkommande rätt

till försäljning av pilsnerdricka, äger kontrollstyrelsen,

när skäl därtill äro, efter verkställande av den

utredning, som kontrollstyrelsen finner erforderlig, örn

förhållandet göra anmälan hos Konungens befallningshavande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Denna förordning träder i kraft å dag, som Konungen

bestämmer.

3) av herrar Björnsson och Wahlmark, vilka, med bifall i övrigt till utskottets

hemställan, under hänvisning till av utskottsmajori teten konstaterade

brister i kvittensförfarandet hemställt, att riksdagen måtte antaga

det förslag till förordning örn ändrad lydelse av 17 § och 27 § 5 mom. förordningen

den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka, som ingår

i den av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. under 2) här ovan införda

reservationen.

340892. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:121 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ändring i gällande bestämmelser rörande tillverkning, beskattning och försäljning av maltdrycker. a1 i texten