Bankoutskottets memorial Nr 1
1934-01-16 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1934:1, Bankoutskottets memorial Nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1934 kl. 3.30 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 32 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1933, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1934.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Ström i Lidköping,
Johansson i Friggeråker, Ernfors, Lindmark och Bjurström;
från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Byberg, Paulsen, Johansson
i Sollefteå, Andersson i Falkenberg och Hilding.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 1.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 32 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1933. Sifferredogörelserna i denna
berättelse omfatta hela nämnda år, medan endast sådana fullmäktiges beslut
och åtgärder äro upptagna, som icke finnas omförmälda i den av riksdagens
senast församlade revisorer avgivna berättelsen angående riksbanken.
Den ekonomiska utvecklingen har under större delen av år 1933 dominerats
av förhållandena i Förenta staterna. Det kortvariga, allmänna bankmoratoriet,
som där kungjordes i början av mars, efterföljdes i april av ett
flertal andra restriktiva bestämmelser på det ekonomiska området.
Erfarenheterna under den tid av något mer än ett år, under vilket ett
flertal länder tillämpat fria pappersvalutor, hade i början av år 1933 skapat
en ganska enstämmig världsopinion omkring kravet på en stabilisering av
de olika valutorna. Stabila valutakurser ansågos vara förutsättningen för
ett ekonomiskt uppsving. Vid den ekonomiska världskonferensen, som
sammanträdde i London i juni månad och till vilken stora förhoppningar
knutits, särskilt i fråga örn en de facto stabilisering av de för världshandeln
viktigaste valutorna, kunde emellertid ingen enighet uppnås, och konferensen
åtskildes utan att hava åstadkommit något positivt resultat i nämnda avseende.
En given följd härav och av de åtgärder, som vidtagits i Förenta staterna
i avsikt att höja prisnivå och produktion, blev en allt större ovisshet om
den kommande utvecklingen och en växande oro på valutamarknaden.
Den under 1932 års sista månader rådande, nedåtgående tendensen för
prisnivån i Sverige gjorde sig gällande även under de tre första månaderna
av år 1933. Såväl kommerskollegii som Svenska handelsbankens partiprisindex
nådde sin hittills lägsta siffra, den förra i mars med 105 och den
senare redan i januari med 104. Även riksbankens konsumtionsprisindex
sjönk, till 99,3 i mars. I flertalet övriga länder, såväl guldländerna som
länder med fri valuta, fortsatte likaledes prisfallet under denna tid. Irving
Fishers amerikanska partiprisindex sjönk sålunda från 59 i december 1932
till 5(5 i mars 1933 och den engelska tidningen The Times’ partiprisindex
från 94 i december 1932 till 92 i mars 1933.
4
Bankoutskottets memorial Nr 1
Införandet av den nya ekonomiska politiken i Förenta staterna sammanfaller
med ett avbrott i den nedåtgående konjunkturen. Den till en början
optimistiska stämningen i Förenta staterna fortplantade sig ganska snabbt
till andra länder, i den mån den i förstnämnda land inträdda prisstegringen
återspeglades i de olika ländernas prisindices.
Fishers index steg kraftigt t. o. m. juli månad, eller från 56 i mars till
69 i juli. Även därefter har stegringen fortsatt ehuru i långsammare tempo.
För december är ifrågavarande indexsiffra 72. The Times’ index steg
från 92 i mars till 99 i augusti, varefter den endast visat obetydliga fluktuationer.
Även i Sverige framträdde under denna tid en återhämtning. Kommerskollegii
index steg från 105 i mars till 108 i juli och augusti och har därefter
ytterligare stigit till 110 i december. Svenska handelsbankens index
har sedan april, då den utgjorde 104, stigit till 109 i december. Riksbankens
konsumtionsprisindex har under mindre fluktuationer långsamt
sjunkit något, eller till 98,5 i december.
Till ytterligare belysande av konjunkturutvecklingen i Sverige må tjäna
följande sammanställning av den industriella produktionen under åren 1932
och 1933.
Sveriges Industriförbunds
produktionsindex; totala
produktionen 1925—
1930 = 100
1932
1933
januari.............
........... 97
87
februari............
........... 95
89
mars ..............
...........100
89
april...............
........... 87
84
maj..............
........... 91
87
juni...............
........... 80
85
juli ...............
........... 74
88
augusti.............
........... 81
91
september...........
........... 85
90
oktober............
........... 83
92
november...........
........... 86
99
december...........
........... 87
Av dessa siffror framgår, att indextalet för den industriella produktionen
från och med juni månad ligger högre än 1932 års siffror och därefter
även visar en stigande tendens.
Bankoutskottets memorial Nr 1. 5
Prisutvecklingen under år 1933 framgår av följande sammanställning:
Irving
Fishers
partipris
index
The Times’ Kommers- parti- kollega
pris- partipris-
index index
Svenska Handelsbankens
partiprisindex
import- export- rp t 1
varor varor
Riksban
kens
konsuln
tionspris
index
1932 december .
. . 59
94
108
95
108
107
100.6
1933 januari. . .
. . 56
95
106
93
105
104
99.9
februari . .
. . 55
93
106
92
104
104
100.o
mars . . . .
. . 56
92
105
92
104
104
99.3
april . . . .
. . 57
93
105
91
106
104
99.o
maj.....
. . 60
96
106
94
109
105
98.9
juni.....
. . 64
98
106
95
110
105
98.8
juli.....
. . 69
98
108
96
112
106
99.3
augusti. . .
. . 71
99
108
95
115
107
99.4
september.
. . 71
98
109
94
117
108
98.7
oktober . .
. . 72
99
109
94
117
108
98.4
november .
. . 72
98
110
94
117
109
98.5
december .
. . 72
98
110
94
118
109
98.5
De uttalanden angående penningpolitiken, som i maj 1932 gjordes av
bankoutskottet och godkändes av riksdagen och som angåvos hava karaktär
av riktlinjer för penningpolitiken under den närmaste framtiden, torde få
anses hava varit gällande även under förra delen av år 1933. Dessa uttalanden
återfinnas i bankoutskottets utlåtande nr 40 vid 1932 års riksdag.
I skrivelse den 22 maj 1933 angående befrielse från skyldigheten att inlösa
riksbankens sedlar med guld sökte fullmäktige att med stöd av det
gångna årets erfarenheter belysa möjligheterna att förverkliga de i nämnda
uttalanden framställda önskemålen. Huvudpunkterna i fullmäktiges skrivelse
voro följande.
Det vore synnerligen angeläget, att prisfallet hejdades och att en måttlig
prisstegring inträdde. Möjligheterna att i ett litet land som Sverige genom
penningpolitiken åstadkomma en självständig och vederbörligen reglerad
prisstegring vore mycket begränsade. Denna uppfattning borde dock ej förhindra
att de åtgärder vidtoges, som kunde bereda näringslivet lättnad och
befrämja en återhämtning av priserna. Förutsättningen vore emellertid, att
sådana åtgärder ej tillgrepes, som rubbade förtroendet för statens finanser
eller för den svenska valutan. Framför allt erfordrades stabilitet inom penningväsendet,
såväl inom de enskilda länderna som internationellt. Det
vore ett önskemål, att räntorna inom landet hölles på lägsta möjliga nivå.
Erfarenheten hade bekräftat riktigheten av bankoutskottets vid 1932 års
riksdag uttalade uppfattning, att penningpolitiken icke schematiskt borde
bindas vid vissa indextal. Enbart indexberäkningar av olika priser kunde
därför ej användas som norm för penningpolitiken.
Riktlinjerna
för penningpolitiken.
6
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Ränte
satserna.
Fullmäktige vilja även erinra om det yttrande rörande riktlinjerna för
Sveriges penningpolitik, varom de av chefen för finansdepartementet i slutet
av april 1933 tillkallade sakkunniga enade sig. Yttrandet finnes återgivet
i Kungl. Maj:ts proposition nr 260 till 1933 års riksdag.
I bankoutskottets den 9 juni 1933 avgivna utlåtande nr 52 finnas angivna
de nya riktlinjer, som i huvudsaklig överensstämmelse med chefens för
finansdepartementet i förenämnda proposition gjorda uttalanden fastställdes
av 1933 års riksdag för riksbankens penningpolitik. Innebörden av dessa
riktlinjer är i huvudsak följande.
Den svenska kronans värde borde för det dåvarande varken fast anknytas
till guld eller till någon av de från guldet lösgjorda främmande valutorna.
Förutsättningen för en dylik anknytning vore, att de viktigaste valutorna
inbördes stabiliserades och att samtidigt möjlighet bereddes till en
återhämtning av priserna. Intill dess så skett borde den svenska kronans
värde fortfarande regleras med hänsyn tagen till dess inhemska köpkraft
och det svenska näringslivets behov. En anpassning av kronans yttre värde,
uttryckt i växelkurserna, till den inhemska köpkraften borde eftersträvas.
En depreciering av kronans utlandsvärde till vinnande av handelspolitiska
fördelar, oberoende av dess inre köpkraft, borde icke ifrågakomma. En
stegring av den inhemska partiprisnivån skulle vara målet för penningpolitiken.
Denna prisstegring finge dock icke mera kännbart påverka levnadskostnaderna.
Det uppställda målet skulle helt naturligt lättast nås vid en
stegring av världsprisnivån. Därest denna förutsättning icke skulle komma
att inträda, borde, oberoende av de utländska förhållandena, särskilda åtgärder
vidtagas i syfte att hejda prisfallet och förbyta det i en återhämtning.
De vanliga penningpolitiska hjälpmedlen vore, såsom riksbanksfullmäktige
antytt, måhända under dåvarande förhållanden icke tillräckliga för
att nå detta mål. I samband med finansieringen av statens utgifter för
arbeten till motverkande av arbetslösheten erbjöde sig, enligt utskottets mening,
olika utvägar, ägnade att användas i det ifrågavarande penningpolitiska
syftet. En låg räntenivå vore av stor betydelse för näringslivet. Samarbete
mellan olika finansiella institutioner vore Önskvärt, framför allt med
tanke på räntepolitiken. Riksbankens handlingsfrihet skulle icke bindas i
vidare mån än som följde av fastställandet av målet för penningpolitiken.
Bestämmandet och avvägandet av de medel, som borde komma till användning,
ålåge riksbankens ledning, som i detta avseende hade att ensam bära
ansvaret.
Räntorna hava även under år 1933 visat en fallande tendens. Denna utveckling
på den inhemska penningmarknaden och angelägenheten av att
bereda det svenska näringslivet varje möjlig lättnad föranledde under årets
förra del fortsatta underhandlingar med de enskilda sparbankerna örn räntenedsättningar
för åstadkommande av en allmän, ytterligare räntesänkning.
Dessa underhandlingar medförde efter hand, att räntenedsättningar vid
-
Bankoutskottets memorial Nr 1.
7
togos eller beslutades i ett stort antal sparbanker. Riksbanken ansåg sig
därför böra genom en räntenedsättning den 1 juni med en halv procent
skapa förutsättning för en räntesänkning även från affärsbankernas sida.
Räntesatsen vid rediskontering av växlar åt affärsbankerna och centralkassorna
för jordbrukskredit bestämdes till en halv procent under det officiella diskontot.
Till följd av de betänkligheter mot en räntesänkning, som framförts särskilt
av provinsbankerna, vilka mest kännbart berördes av konkurrensen
med sparbankerna, avstodo affärsbankerna i detta sammanhang från en allmän
räntesänkning och nedsatte endast sitt diskonto med en halv procent.
Den ökade penningtillgången hos bankerna, de stegrade obligationskurserna
och de fortsatta räntesänkningarna i sparbankerna torde under de därpå
följande månaderna hava undanröjt de nämnda betänkligheterna och föranledde
affärsbankerna att från och med den 1 september 1933 med en halv
procent sänka även sina övriga räntesatser med undantag för räntan å
checkräkning.
Under den därpå följande tiden förblev tendensen för räntesatserna
på penningmarknaden i stort sett sjunkande, och även kapitalmarknaden
visade en sjunkande räntetendens, i någon mån till följd av från riksbankens
sida i marknaden gjorda uppköp av obligationer. Det kunde därför
påräknas, att sparbankerna skulle kunna vinnas för en ytterligare räntenedsättning.
Den 1 december sänkte riksbanken ytterligare sina räntesatser
med en halv procent. Affärsbankerna sänkte samtidigt sina utlånings-
och flertalet inlåningsräntor med en halv procent. Riksbankens
diskonto vid rediskontering åt affärsbankerna och centralkassorna för jordbrukskredit
bestämdes även vid detta tillfälle till en halv procent under det
officiella diskontot.
Under december tillkännagåvo ett stort antal enskilda sparbanker sin avsikt
att från och med ingången av år 1934 sänka inlåningsräntan till 3 %.
Från denna tidpunkt tillämpas en inlåningsränta av 3 % av sparbanker,
representerande en insättarebehållning av sammanlagt omkring 1,585 miljoner
kronor.
Räntesatsen för nya lån från riksbankens avbetalningslånefond, som sedan
den 24 juli 1925 varit 5 %, nedsattes från och med den 20 november 1933
till 4 %.
Räntan för lån från nämnda fond, som är skild från riksbankens övriga
rörelse och närmast är att jämställa med statens övriga utlåningsfonder, torde
i regel böra hållas i möjligaste mån oförändrad. I tider med mera utpräglad
tendens på penningmarknaden torde det emellertid vara av viss betydelse
att kunna anpassa denna räntesats efter det allmänna ränteläget.
Riksbankens räntesatser vid årets början och dess slut framgå av sammanställningen
å sid. 18.
Den effektiva räntan för statsräntelån utgjorde vid 1933 års utgång 3,71 %
emot 4,oi % vid 1932 års slut.
8
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Kredit
givningen.
Köp och försäljning
av
utländska
valutor.
Växelkurser.
Varken från näringslivets eller statens sida hava under år 1933 ställts
några större anspråk på lånemarknaden. Affärsbankerna hava under större
delen av året haft mycket stora belopp innestående å giroräkning i riksbanken.
Det övervägande antalet banker hava icke alls och de övriga
endast tidvis behövt anlita riksbanken för rediskontering. Rediskonteringen
åt affärsbankerna har under året nått en lägre siffra än någon gång tidigare
under den tid riksbanken fungerat som centralbank.
Rediskonteringen av växlar åt centralkassorna för jordbrukskredit utgjorde
under åren 1932 och 1933:
högst
1932 .............................. 1,7 milj. kr.
därav s. k. spannmålsväxlar.........0,7 » »
1933 .............................. 4,9 » »
därav s. k. spannmålsväxlar.........3,3 » »
lägst
0,1 milj. kr.
- ■» »
0,9 » »
- » »
Förändringarna under år 1933 i riksbankens och privatbankernas valutareserver
framgå av nedanstående sammanställning. I särskild kolumn har
upptagits nettot av riksbankens köp och försäljningar under resp. månad av
guld i utlandet emot utländska valutor.
vid utgången av
Nettotillgång i miljoner
Riksbanken Affärsbankerna
kronor
Summa
Riksbankens
guldköp ( + ) och
-försälj ningar (—
1932 december
.... 213
215
428
—
1933 januari . .
.... 259
205
464
—
februari .
. . .. 261
218
479
—
mars ....
____308
161
469
+ 26
april ....
. . . . 257
169
426
+ 34
maj.....
.... 263
185
448
—
juni . . . .
. . . . 318
164
482
—
juli.....
.... 305
116
421
+ 64
augusti . .
.... 307
116
423
+ 20
september
. . .. 341
1221
463
+ 15
oktober . .
. . .. 394
1271
521
— 3
november
.... 425
105
530
— 10
december
.... 446
106
552
—
1 Härav guld 22 miljoner kronor. Summa nettoköp 146
Samtliga bankers nettotillgodohavande i utlandet har sålunda ökats under
året från 428 miljoner kronor till 552 miljoner kronor eller med 124 miljoner
kronor. Riksbankens netto tillgodohav ande har ökats med 233 miljoner
kronor, medan affärsbankernas sjunkit med 109 miljoner kronor.
Riksbankens innehav vid 1933 års utgång av under året för utländska
valutor inköpt guld utgjorde:
i metalliska kassan ingående guld............ 35 milj. kr.
> » » icke inräknat guld......... lil » »
eller tillsammans 146 milj. kr.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
9
Riksbankens valutor äro här omräknade till kurser något under de gamla
nominella pariteterna och guldet till ett pris motsvarande 2,480 kronor per
kilogram fint guld.
Riksbankens valutareserv, inklusive i utlandet förvarat, i metalliska kassan
ej ingående guld, beräknat efter dagskursen resp. guldpriset i London per
den 30 december 1933, uppgår till omkring 657 miljoner kronor. Tillsammans
med beloppet av affärsbankernas nettobehållning samma dag av utländska
valutor utgör Sveriges på detta sätt beräknade valutareserv den 30
december 1933 sålunda omkring 763 miljoner kronor. Motsvarande siffror
utgjorde för de närmast föregående fem åren nedanstående belopp. Lölaren
1928 till 1930 äro dessa belopp beräknade efter kurser omkring de
gamla parivärdena och för åren 1931 och 1932 efter dagskurser ultimo sistnämnda
år, med undantag för affärsbankernas behållningar, vilkas omräkning
torde hava skett efter varierande kurser.
Riksbanken Affärsbankerna Summa
1928 .............. 215 300 515
1929 .............. 265 318 583
1930 ............. 390 164 554
1931 .............. 62 240 302
1932 .............. 247 215 462
I ovanstående uppgifter över riksbankens valutareserv, beräknad efter
dagskurser respektive guldpriset per ultimo varje år, ingår icke det guld,
som skall inräknas i den metalliska kassan.
Till denna ökning av guld- och valutareserverna har i främsta rummet bidragit
det gynnsamma resultatet av utrikeshandeln. Denna visar för år 1933 ett
importöverskott av endast 11 miljoner kronor mot 207 miljoner kronor för
år 1932 och 305 miljoner kronor för år 1931.
Import- resp. exportöverskottet för de olika månaderna under åren 1932
och 1933 framgår av följande tablå:
Importöverskott (—) och exportöverskott ( + )
miljoner kronor
1932 1933
januari.................— 27 — 13
februari.................— 18 — 16
mars................... — 38 — 30
april................... -— 37 — 22
maj.................... — 11 — 4
juni...................— 9 +14
juli....................— 8 +19
augusti.................— 21 +11
september...............— 15 +19
oktober.................— 13 — 3
november...............— 17 + 4
december................ + 7_+ 10
- 207 — 11
10
Bankoutskottets memorial Nr 1.
En annan orsak, som under år 1933, ehuru i mindre utsträckning än
under år 1932, bidragit till ökningen av guld- och valutareserverna, har varit
exportöverskottet för värdepappershandeln med utlandet. Enligt de officiella
uppgifterna utgjorde värdepappershandeln med utlandet under de tre första
kvartalen år 1933 följande belopp:
Import av Export av Export
värdepapper
värdepapper överskott
1933 milj. kr. milj. kr. milj. kr.
1. kvartalet......... 18 62 44
2. » 18 30 12
3. » 22 31 9
Summa 58 123 65
För samma tid år 1932 utgjorde exportöverskottet för värdepappershandeln
72 milj. kronor och för hela året 1932 115 milj. kronor.
Liksom under år 1932 hava under år 1933 i förhållande till utlandet de
influtna räntorna betydligt överstigit ränteutgifterna, ehuru de förra voro
avsevärt mindre än under 1932, i främsta rummet på grund av det transfermoratorium,
som infördes i Tyskland från och med den 1 juli 1933.
En icke oväsentlig del i ökningen av valutareserven torde kunna tillskrivas
vissa krediter i utlandet, vilka upptagits av våra större exportindustrier
för att säkerställa bland annat dollarkursen vid de till U. S. A. gjorda försäljningarna.
Valutan härför torde till största delen hava via affärsbankerna
försålts till riksbanken.
Medan riksbanken under år 1932 måste söka uppbygga en valutareserv,
tillräckligt stor för att kunna reglera valutans värde, har banken år 1933
kommit att ställas inför svårigheten att under osäkra valutaförhållanden
placera en osedvanligt stor valutareserv i första hand på ett betryggande
sätt. Till belysande av de inbördes fluktuätionerna emellan valutorna må
tjäna följande sammanställning av de viktigaste valutornas kurser samt
guldpriset i London under år 1933. Kurserna angiva avista säljkurserna
för pund sterling, dollar och pariserfrancs i Stockholm samt kursen i London
på New York (dollar-pund) och guldpriset i London, det sistnämnda
omräknat i kronor per kilogram fint guld efter gällande pundkurs.
Avista säljlcurs i
medeltal per månad för
Guldpriset
Fund stg.
Dollar
Pariser-
francs
Dollar-
pund
i London
i medeltal
1932
december
...... 18.32
5.590
22.03
3.276
3,703
1933
januari .
...... 18.38
5.475
21.50
3.360
3,619
februari.
...... 18.77
5.484
21.67
3.422
3,644
mars . . .
...... 18.92
5.482
21.80
3.433 1
3,658
Ingen notering 4/s—12/.''i 1933.
Bankoutskottets memorial Nr 1. 11
Pund stg.
Dollar
Pariser-
francs
Dollar-
pund
Guldpriset
i London
1933 april......
. . . 19.06
5.359
21.97
3.586
3,694
ma] ......
. . . 19.45
4.946
22.76
3.939
3,836
juni......
. . . 19.46
4.725
22.65
4.142
3,828
juli.......
. . . 19.41
4.203
22.83
4.644
3,870
augusti ....
. . . 19.40
4.312
23.17
4.505
3,921
september . .
. . . 19,40
4.177
24.21
4.661
4,097
oktober ....
. . . 19.40
4.171
24.29
4.668
4,103
november . .
. . . 19.40
3.801
23.80
5.137
4,015
december. . .
. . . 19.40
3.797
23.33
5.118
3,936
Vid ingången av år 1933 rådde en viss stabilitet på valutamarknaden.
Under januari började pundets säsongmässiga stegring att göra sig gällande,
vilket medförde en viss höjning av pundkursen. Pundet fortfor att stiga
under februari oell nådde i februari—mars ett ganska stabilt läge omkring
18.90. Under denna period — före införandet i april av den nya ekonomiska
politiken i Förenta staterna — förblev Sveriges valutareserv i stort
sett oförändrad. Under mars månad sålde affärsbankerna, sannolikt på
grund av den oro, som orsakades av det ovan berörda bankmoratoriet i Förenta
staterna, en del av sitt valutainnehav till riksbanken.
Den stigande oron på valutamarknaden föranledde riksbanken att ur riskfördelningssynpunkt
under mars och april månader för en mindre del av
sin valutareserv inköpa guld, som lades i förvar i utlandet.
Valutamarknaden påverkades givetvis starkt, då Förenta staterna i slutet
av april definitivt frångingo guldmyntfoten. Såväl dollarpundet som guldpriset,
i pund räknat, stego under sommaren och hösten under tidvis starka
fluktuationer. Dollarpundet nådde ett maximum av 5.43 den 21 november
och guldpriset ett maximum av 134 sh. 8 d. per ounce den 3 oktober,
efter då gällande pundkurs motsvarande 4,200 kronor pr kilogram fint guld.
Därefter ha såväl dollarpundet som guldpriset visat någon tillbakagång.
Den 30 december 1933 var guldpriset i London 126 sh. 6 d., efter dåvarande
pundkurs motsvarande 3,945 kronor per kilogram fint guld, och noteringen
för dollarpundet utgjorde vid samma tidpunkt 5.lss.
Sedan pundkursen i Stockholm stigit till omkring 18: 90 i slutet av februari
1933, förblev den jämförelsevis stabil vid denna nivå till mitten av
april, då den, sannolikt under påverkan av händelserna i Förenta staterna,
började visa en stigande tendens. I samband med tillsättandet av valutakommissionen
gjorde sig en viss oro för en försämring av den svenska valutan
gällande. Efterfrågan på utländska valutor ökades och under fortsatta
försäljningar från riksbankens sida steg pundkursen i maj till omkring
19:50. Sedan efter band farhågorna skingrats, upphörde efterfrågan på
valutor, vilka i stället i ökad omfattning åter började strömma till riksbanken.
För att hindra pundkursen att falla alltför starkt köpte riksbanken
12
Banko utskottets memorial Nr 1.
alla pundvalutor, som utbjödos i marknaden, till en början till något fallande
kurser. Sedan kursen i juli nedgått till 19: 40, har riksbanken sökt hålla
densamma vid denna nivå. Nämnda kurs var gällande ännu vid 1933 års
slut. Övriga valutakurser i Stockholm hava till följd härav fluktuerat i
samma mån som deras internationella notering gentemot pundet ändrats.
Detta fasthållande vid en viss minimikurs för pund har medfört, att
riksbanken oavbrutet tillförts valutor, främst i pund sterling, till avsevärda
belopp, såsom här ovan närmare angivits. För att åstadkomma största möjliga
riskfördelning har riksbanken under sommaren och hösten fortsatt sina
i mars påbörjade guldköp. Då även guldpriserna tidvis starkt fluktuerat
och guldets framtida värde icke kan förutses, har riksbanken dock härvid
ansett sig böra iakttaga en viss återhållsamhet och tidvis helt inställt guldköpen
ävensom försålt vissa poster guld.
Den valutapolitik, som riksbanken sålunda fört, torde enligt fullmäktiges
mening vara den, som under föreliggande förhållanden närmast motsvarat
innebörden i det för riksbanken av statsmakterna fastställda penningpolitiska
programmet. Såsom ovan anförts, angiva dessa direktiv, att den svenska
kronans värde borde regleras med hänsyn tagen till dess inhemska köpkraft
och det svenska näringslivets behov samt att som mål för penningpolitiken
borde uppställas en stegring av den inhemska partiprisnivån. I första hand
har därvid avsetts, att örn världsprisnivån stiger, denna stegring i önskvärd
omfattning borde bringas att återverka på läget i Sverige. Därest en utländsk
prisstegring icke inträder, borde emellertid, oberoende av de utländska
förhållandena, särskilda åtgärder vidtagas för att hejda prisfallet inom landet
och förbyta det i en återhämtning.
Under större delen av år 1933 har prisnivån i länder med fri valuta varit
stigande. För att åstadkomma en återverkan på det svenska prisläget av
denna prisstegring var det av vikt — särskilt då dollarn starkt fallit i förhållande
till pundet — att pundnoteringen hölls i möjligaste mån stabil.
En sänkning av pundkursen skulle sannolikt bringat prisstegringen i Sverige
att upphöra eller i varje fall föranlett ett försvagande av densamma.
Därest en omfattande utländsk spekulation i en värdestegring av den
svenska kronan gjort sig märkbar, hade detta givetvis inneburit ett nytt
moment, vartill riksbanken haft att taga ställning. Någon dylik spekulation
av nämnvärd omfattning har emellertid enligt tillgängligt siffermaterial icke
kunnat iakttagas. Under juli och augusti månader inträdde visserligen någon
ökning i de svenska bankernas kronskulder till utländska banker, men denna
tendens har därefter avtagit i styrka. Den sammanlagda ökningen under
året av nämnda kronskulder uppgår till omkring 30 miljoner kronor.
Den under året förda penningpolitiken torde hava utgjort ett stöd för
näringslivet och gjort det möjligt för många företag att fortsätta driften.
För de svenska företag, som sälja varor i dollar, har dollarfallet medfört
ökade svårigheter. En sänkt pundkurs skulle direkt hava medfört minskade
Bankoutskottets memorial Nr 1.
13
inkomster för dem, som sälja i pund, och därjämte ytterligare sänkt kursen
för såväl dollar som övriga valutor, ökat industriens svårigheter och sannolikt
bidragit till en ökning av arbetslösheten.
Våra grannländer hava under praktiskt taget hela året bibehållit de utländska
valutorna i ett högre kursläge i förhållande till de gamla pariteterna
än vad förhållandet varit hos oss.
De stora valutaköp, som riksbanken under år 1933 gjort, hava i ännu
större utsträckning än under år 1932 tillfört bankerna stora belopp likvida
medel och därigenom skapat förutsättningarna för en ökad betalningsmedelsförsörjning.
Några tecken på en ökad efterfrågan av kredit hava dock icke
gjort sig märkbara.
Såsom framgår av redogörelsen här nedan har den förda valutapolitiken
en mycket stor betydelse för det ekonomiska resultatet av riksbankens
rörelse. Enligt fullmäktiges mening få vinst- eller förlustsynpunkter icke
vara avgörande för riksbanken vid handhavandet av valutapolitiken i annat
fall, än när man kan välja mellan ur valutapolitiska synpunkter i övrigt
likvärdiga linjer. Det har för fullmäktige framstått såsom självklart att
dylika hänsyn icke finge utgöra ett hinder för riksbanken att med de medel,
som stå banken till buds, söka nå det av statsmakterna uppställda penningpolitiska
målet.
Fullmäktige vilja emellertid framhålla att ett fullföljande av den nuvarande
valutapolitiken under vissa förutsättningar kan komma att medföra
betydande förlustrisker för riksbanken.
Riksbankens rörelse för år 1933 visar enligt det efter nedan angivna
grunder uppgjorda bokslutet ett överskott av 10,591,866: 31 kronor, varav
1,803,878:56 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år
1932 redovisade vinsten utgjorde 14,523,054: 23 kronor. Nedgången av den
redovisade vinsten bär i främsta rummet sin grund i den minskade rediskonteringen
från affärsbankernas sida till följd av deras bland annat genom
valutaförsäljningar till riksbanken ökade likviditet. En ytterligare orsak till
den minskade inkomsten har givetvis varit den låga räntenivå, som varit
rådande under hela året. Den mest betydande inkomstposten har varit
ränteinkomster av riksbankens innehav av statspapper.
Allt i balansräkningen redovisat guld har upptagits till ett pris motsvarande
2,480 kronor per kilogram fint guld.
De utländska valutorna hava i likhet med näst föregående år upptagits
till kurser omkring de gamla pariteterna, därav pund sterling, som utgör
den övervägande delen av valutabehållningen, till en kurs av 18: .
De av den förda valutapolitiken föranledda stora inköpen av guld och
valutor hava givetvis skett till avsevärt högre kurser än de nämnda. Kursskillnaden
emellan inköps- och bokföringspriserna hava belastats ett »kursdifferenskonto»,
vilket även krediterats för skillnaden emellan försäljningsoch
bokföringspriserna vid försäljning av guld och valutor. Saldot å detta
Årsresul
tatet.
14
Bankoutskottets memorial Nr 1.
kursdifferenskonto har i riksbankens räkenskaper per den 30 december 1933
i sin helhet balanserats såsom tillgång, eller med 102,798,140: 25 kronor.
I motsats till vad som skedde år 1932 har år 1933 någon nedskrivning av
kontot icke skett.
Ovannämnda saldo å kursdifferenskontot har framkommit på följande sätt.
Vid utgången av år 1932 utgjorde det på enahanda sätt uppkomna saldot
25,392,267:94 kronor. Av överskottet å bankrörelsen användes 6,392,267: 94
kronor till nedskrivning av detta saldo. Återstoden upptogs därefter som
en tillgång i bokslutet per den 31 december 1932 med kronor 19,000,000: —
Under år 1933 har kontot ökats med följande belopp:
debiterad kursskillnad vid köp av guld inom landet,
(vari ingår ett från svenska staten övertaget guld
parti)
................................ » 10,989,177:36
debiterad kursskillnad vid köp av dels guld i utlandet,
dels utländska valutor efter avdrag av
vid försäljningar uppkommen kursskillnad..... » 72,808,962:89
Summa kronor 102,798,140: 25
En omräkning efter dagskurser resp. guldpriset i London per den 30 december
1933 av riksbankens utländska valutor och i metalliska kassan
icke inräknat guld skulle medföra, att kursdifferenskontot minskades med
100,732,224: 13 kronor till 2,065,916: 12 kronor enligt följande beräkning.
Värde efter valutakurser
den s%2 1933
Bokfört värde
och guldpriset i Lon- don samma dag
(3,945: — kr. pr kg.
Skillnad
fint guld)
1) utländska valutor (»ut-
Kronor
Kronor
Kronor
rikes växlar» och »hos
utländsk bank eller
bankir innestående») .
448,991,809: 43
484,396,986: 48
35,405,177: 05
2) guld å utrikes ort, ej
inräknat i metalliska
kassan...........
110,587,765: 73
175,914,812: 81
65,327,047: 08
100,732,224: 13
Metalliska kassan utgjorde den 30 december 1933 259,751,081:27
kronor, såsom ovan nämnts i likhet med allt annat guld i balansräkningen
bokförd efter ett värde motsvarande 2,480 kronor per kilogram fint guld.
Vid fastställandet av föreliggande bokslut hava fullmäktige letts av den
uppfattningen, att i nuvarande läge någon ändring av de tidigare tillämpade
bokföringskurserna icke borde företagas och att kursdifferenskontot bor
-
Bankoutskottets memorial Nr 1.
15
de i sin helhet balanseras såsom en tillgång. För närvarande saknas nämligen
objektiva hållpunkter för ett bedömande av huruvida kursdifferenskontot,
när en avveckling av detsamma i samband med en slutlig stabilisering
av den svenska kronan bör genomföras, kommer att utvisa vinst eller förlust
och huru stor denna vinst eller förlust kommer att bliva. Avgörande
härför äro ett flertal faktorer, bl. a. utvecklingen av kronans värde i förhållande
till andra valutor, storleken av valutareserven och det guldvärde,
som den svenska kronan vid den slutliga stabiliseringen kommer att erhålla.
16
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Riksbankens rörelse.
En jämförelse mellan de specificerade vinst- och förlusträkningarna för
åren 1932 och 1933 ävensom mellan de utgående balansräkningarna för
samma år meddelas å sid. 22 o. ff.
Här nedan meddelas sammanställningar av statistiska uppgifter angående
de viktigare rörelsegrenarna.
Riksbankens metalliska kassa har utgjort:
högst....................
1933
Kronor
. 30/i2 259,751,100
s%
1932
Kronor
205,998,700
lägst....................
. 28/i 205,917,300
205,821,900
i medeltal.................
.... 231,994,300
205,946,100
Sedelcirkulationen har utgjort:
högst....................
1933
Kronor
. 3%2 647,595,000
Vio
1932
Kronor
621,269,500
lägst....................
. 20/s 489,875,300
2%
466,132,800
i medeltal.................
.... 538,956,000
534,648,500
Sedelreserven har utgjort:
högst.....................
1933
Kronor
. 25/n 361,909,200
2%
1932
Kronor
195,622,800
lägst....................
. 1 4 87,987,900
Vio
40,688,300
i medeltal.................
.... 227,491,600
127,243,800
Ökningen i sedelreserven beror till stor del på den genom lagen av den
26 juni 1933 genomförda höjningen av sedelutgivningsrätten med 100 milj.
kronor.
Riksbankens utländska rörelse har under åren 1932 och 1933 haft följande
omfattning:
1933
1932
Kronor
Kronor
Bokfört värde vid årets ingång . . 213,575,023: 39 49,223,529: 11
tillkommit under året......... 2,541,348,277: 52 1,101,410,998: 31
2,754,923,300: 91 1,150,634,527: 42
avgått under året............ 2,308,686,986: 46_937,059.504: 03
Bokfört värde vid årets slut .... 446,236,314: 45 213,575,023: 39
Härtill kommer guld å utrikes ort,
ej inräknat i metalliska kassan,
som vid årets slut hade ett bokfört
värde av
110,587,765: 73
Bankoutskottets memorial Nr 1.
17
De sammanlagda utländska tillgångarna ha utgjort:
1933 1932
Kronor Kronor
högst.....................30/i2 556,824,100 30/u 220,110,900
lägst..................... 7/i 218,062,700 7i 49,819,300
i medeltal..................... 380,222,800 144,183,900
Riksbankens sammanlagda utlåning inom landet, omfattande utestående
diskonterade växlar, lån och kreditiv, har utgjort:
1933 1932
Kronor ‘ Kronor
högst..................... 7/i 192,072,500 2/i 568,586,100
lägst.....................sl/8 50,286,600 12/n 164,090,100
i medeltal...............:..... 90,015,900 317,639,000
Beloppet utestående diskonterade växlar har utgjort:
1933 1932
Kronor Kronor
högst..................... 7/i 119,299,300 7i 493,967,000
lägst.....................37s 12,305,000 12/u 99,281,000
i medeltal..................... 37,872,300 245,218,700
Därav utgjorde affärsbankernas rediskontering:
1933 1932
Kronor Kronor
högst..................... Vi 101,844,500 a/i 334,589,400
lägst.....................30/i2 477,600 1*/n 81,985,500
i medeltal..................... 23,922,200 189,063,500
Utestående lån ha uppgått till:
1933 1932
Kronor Kronor
högst..................... 7i 71,423,600 81/s 88,136,500
lägst..................... 19/s 35,490,400 9/i 58,292,200
i medeltal..................... 50,134,500 70,716,500
A kassakreditiv har utestått:
1933 1932
Kronor Kronor
högst....................... 7» 6,236,200 7i 2,137,100
lägst.......................27/r, 958,200 10/is 1,419,800
i medeltal....................... 2,009,100 1,703,800
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 1.
18
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Kassakreditiv voro vid utgången av åren 1933 och 1932 beviljade till
nedanstående belopp saint mot följande säkerheter:
Den 30 dec. 1933 Den 31 dec. 1932
Kronor Kronor
beviljat belopp.................10,025,800 2,403,100
därav:
mot inteckningar................ 133,500 279,300
» obligationer................ 8,487,100 366,200
» aktier.................... 775,000 882,000
» namnsäkerhet .............. 630,200 875,600
A gir or åkning har i riksbanken innestå^:
1933 1932
Kronor Kronor
högst..................... 25/u 571,687,300 26/u 310,904,200
lägst.....................28/2 181,968,200 30/9 131,710,200
i medeltal..................... 372,779,500 218,710,800
Varav statsmedel:
högst.....................25/u 268,419,100 16/i 219,975,200
lägst..................... 28/2 105,101,200 5/u 64,051,700
i medeltal..................... 168,080,400 138,345,700
Riksbankens diskonto och övriga räntesatser ha under år 1933 utgjort:
ir 1933
För växlar
För lån
och kassakreditiv
mot säkerhet av:
mot annan
säkerhet
obligationer,
utfärdade av
svenska staten,
allmänna hypo- teksbanken och
konungariket
Sveriges stads- hypotekskassa
obligationer,
utfärdade av
svenska bostads- kreditkassan,
svenska skepps- hypotekskassan,
kommuner,
landsting, in teck- ningsbolag och
aktiebok Göte- borgs hypoteks- kassa
%
%
%
%
’/l-SV5............
3*
3‘-
4
4 J
Ve—30/n............
3
3
H
4
7l2—:31/l2...........
n
n
3
Bankoutskottets memorial Nr 1.
19
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.
Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 30 december
1933 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:
Avbetal-
Därav
.
ningslåne-
fonden
använt
oanvänt
Kronor
Kronor
Kronor
Huvudkontoret.................
11,470,000
10,673,647
76
796,352
24
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
2,870,000
2,681,751
93
188,248
07
Malmö........
2,000,000
1,686,602
68
313,397
32
Falun.........
1,320,000
1,115,471
—
204,529
—
Gävle ........
1,300,000
1,068,848
—
231,152
-
Halmstad......
840,000
686,924
—
153,076
—
Härnösand.....
1,060,000
813,606
—
246,394
—
Jönköping......
2,180,000
1,850,863
—
329,137
—
Kalmar .......
900,000
720,317
—
179,683
—
Karlskrona.....
1,200,000
898,296
—
301,704
—
Karlstad.......
700,000
653,866
-
46,134
—
Kristianstad.....
750,000
483,450
—
266,550
—
Linköping......
1,800,000
1,230,551
—
569,449
—
Luleå.........
2,100,000
1,679,558
12
420,441
88
Mariestad......
470,000
412,852
—
57,148
—
Norrköping.....
1,330,000
936,248
—
393,752
—
Nyköping......
750,000
617,722
—
132,278
—
Sundsvall......
1,350,000
895,312
—
454,688
—
Umeå........
1,760,000
1,404,854
—
355,146
—
Uppsala.......
1,750,000
1,577,346
—
172,654
—
Visby.........
1,300,000
991,150
—
308,850
—
Vänersborg.....
750,000
647,971
—
102,029
—
Västerås.......
1,000,000
783,435
—
216,565
—
Växjö........
440,000
308,803
—
131,197
—
Örebro........
1,100,000
908,827
—
191,173
—
Östersund......
1,510,000
1,243,510
—
266,490
—
Summa
44,000,000
36,971,782
49
7,028,217
51
20 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Den 30 december 1933 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:
7 V» års lån.............kr. 3,761,847: —
5 * » » 30,708,932:28
272 » * > 2,501,003:21
Kr. 36,971,782:49
Räntesatsen å avbetalningslånen, vilken tidigare under lånens hela löpetid
varit den, som gällde, då respektive lån beviljades, har beträffande lån,
utgivna från och med den 20 november 1933, ändrats till att vara rörlig.
Räntan för nyutgivna lån, som sedan den 24 juli 1925 varit oförändrat 5 %,
har från och med ovan angivna dag sänkts till 4 %.
Till spannmålskreditfbudén har under år 1933 från riksgäldskontoret överförts
dels det av 1932 års riksdag anvisade reservationsanslaget å 500,000
kronor och dels 1933 års anslag å 1,000,000 kronor. Fonden, som vid 1933
års ingång var 2,000,000 kronor, utgjorde således vid årets slut 3,500,000
kronor. Dess fördelning på de olika kontoren samt å fonden disponerade
belopp den 30 december 1933 framgår av nedanstående översikt:
Fondens
belopp
Kronor
Beviljade
krediter
Utestående
belopp
Kronor
Antal
St.
Belopp
Kronor
Huvudkontoret...............
1,130,000
1
350,000
347,333
39
Avdelningskontoret i Malmö .....
500,000
1
445,000
143,338
13
» i Halmstad . . .
350,000
—
—
—
—
» i Kristianstad . .
970,000
1
150,000
121,364
30
» i Vänersborg . .
550,000
1
550,000
379,160
93
Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden
innestår å giroräkning i riksbanken.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
21
Vinst- och förlusträkning, utgående balansräkning m. m.
22 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1932
1
9
3 3
DEBET.
(Utgifter och förluster)
Kronor
Kronor
Kronor
Lånerörelsen.
Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-
101
94
63
21
fordringar (ej avbetalningslån)..........
24,810
—
—
—
63
21
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen förlust......
4,978,715
50
—
—
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........
7,740
78
7,667
76
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden .........................
122,228
86
142,464
84
Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......
9,728
17
7,374
25
149,839
09
Tjänstemän:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner..........................
2,414,078
56
2,403,833
98
Ersättningar för flyttningskostnader........
Uniformsbeklädnad • åt ordinarie vaktmästare vid
6,852
21
3,514
36
samtliga kontor...................
Arvoden till tjänstemän å utrikesavdelningen
14,740
73
12,560
08
samt till vikarie för föreståndaren för vården
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .
12,231
96
12,394
33
Arvoden för postbefordran och inkasseringar . .
6,001
45
5,867
93
Premier till chaufförerna..............
1,000
—
1,000
—
Läkarvård och begravningshjälp..........
2,568
15
2,065
39
Vikariatsersättningar.................
Arvode till vetenskapligt biträde för vården av
51,604
32
51,453
46
riksbankens mynt- och medalj samling.....
Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
600
600
i Göteborg och Malmö..............
21,600
—
21,600
—
Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor .
92,000
—
92,000
—
» » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg
4,800
—
4,000
—
» » i> » » » Malmö .
2,841
66
2,000
—
» » > » » »Luleå . .
800
—
800
—
» » » t> » » Visby . .
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings-
800
—
—
havare samt ersättning för extra arbeten m. m.:
arvoden .......................
304,972
58
304,610
67
läkarvård och begravningshjälp.........
571
50
196
50
uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmäs-
tare.........................
2,435
22
2,381
30
Bidrag till utländska studieresor........
Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göte-
2,400
—
4,000
—
borg .........................
100
—
100
—
Arvoden över stat ..................
25,268
25
19,471
97
2,944,449
97
Transport
8,111,591184| -
3,102,020 03
Bankoutskottets memorial Nr 1. 23
räkning år 1933.
1932
1 9
3 3
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar...........
13,396,744
82
1,389,593
16
» » hypoteks- och kommunlån.......
3,286,467
78
1,465,520
35
» » kassakreditiv o. kredit i löpande räkn.
91,976
20
74,089
88
Avgifter för » ...............
15,929
26
31,442
16
Inkasseringsavgifter och provisioner.......
8,959
23
1,271
26
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........
3,354
11
14,246
74
2,976,163
55
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......
—
—
1,561,526
05
Statspapper och obligationer.
Räntor..........................
5,671,868
03
7,473,783
65
Vinst vid utlottning och försäljning .......
287,868
33
1,657,786
74
9,131,570
39
Övriga inkomster och vinster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna ........................
150,077
75
160,077
89
slutna ........................
629
60
444
60
Vinst vid köp och försäljning av utländskt guld-
mynt och guld efter vikt.............
131,029
51
71,650
12
Utdelning å aktier..................
107,004
107,114
40
Tillfälliga räntor....................
25
87
8
12
Provisioner.......................
1,651
41
5,803
78
Pappersmagasinet...................
1,520
—
1,787
60
Inkomster av fastigheter och diverse:
vid huvudkontoret.................
1,450
—
1,412
52
vid avdelningskontoren..............
286,425
26
338,494
14
686,793
17
Transport
23,442,980 161
—
14,356,053
16
24 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
DEBET.
1932
1 9
3 3
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
8,111,591
84
3,102,020
03
Pensionsstat:
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-
banken ........................
259,038
38
254,512
64
Dyrtidstillägg:
Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-
chefen........................
3,451
—
3,255
—
A avlöningar och arvoden i riksbanken.....
296,821
03
246,614
97
Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . .
29,132
—
24,776
—
» pensionärer, tillhörande riksbankens änke-
och pupillkassor m. fl.............
23,447
—
19,088
—
» riksbankens befattningshavare å vid andra
statens verk uppburna arvoden.......
450
—
189
—
293,922
97
Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:
Inventarier och deras underhåll..........
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
52,847
27
39,599
88
gårdar ........................
63,577
02
76,444
09
Fastighetsunderhåll..................
77,958
72
48,617
93
Kontorshyra......................
22,575
—
14,700
—
Värme och belysning................
110,527
07
106,483
79
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar
Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,
42,055
72
51,532
43
tidningar, böcker o. d...............
76,504
17
73,558
60
Annonser och kungörelser..............
24,824
47
21,589
96
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .
261,359
81
296,255
29
Lagsöknings- och rättegångskostnader......
5,058
92
4,187
79
Revisionslcostnader vid avdelningskontoren . . ,
13,632
45
13,622
75
Kostnader för soliditetsupplysningar.......
41,244
92
42,788
87
Transportkostnader..................
10,001
70
9,738
89
Diverse utgifter vid samtliga kontor.......
67,006
29
81,516
37
880,636
64
Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-
kontoret:
Kostnader för löpande utgifter vid Tumba pap-
persbruk utöver av bruket gottgjorda belopp .
447,863
43
468,484
17
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....
Kostnader för löpande utgifter vid riksbankens
4,307
75
2,450
80
sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda
belopp........................
402,321
16
371,661
99
Sedelförstöring.....................
648
62
625
58
Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .
3,283
82
3,182
06
Renhållning inom bankhuset............
18,245
69
17,590
59
Bevakning av » ............
Rese- och traktamentskostnader vid inspektion
25,563
10
24,755
87
och inventering av avdelningskontoren ....
10,530
55
10,371
35
Diverse reseersättningar...............
3,622
85
6,384
33
Kostnader för riksbankens historik........
1,000
—
—
—
905,506
74
Övriga utgifter och förluster:
Ränta å pensionsfonden å 4Vs % resp. 4 % . . .
Malmökontorets ombyggnadskonto enligt 1931
90,637
10
87,128
88
års riksdagsbeslut.................
67,734
85
—
—
Transport
10,668,863(70
87,128
88
5,436,599
02
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
25
1932
1
9 3 3
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
!
23,442,980
16
14,356,053
16
Transport
23,442,980116
i-
| 14,356,053| 16
26 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1932
1 9
3 3
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
10,668,863
70
87,128
88
5,436,599
02
Norrköpingskontorets nybyggnadskonto enligt
1931 års riksdagsbeslut..............
252,387
88
—
—
Tilläggsanslag för vägen Tumba—Uttran.....
10,000
—
—
—
Bidrag enl. Bankoreglementets § 45 mom. 1 och 2
30,473
71
29,159
—
Förskingrade medel.............
—
—
14,485
92
Diverse ..................
684
48
692
59
131,466
39
10,962,409
77
5,568,065
41
Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .
12,480,570
39
8,787,987
75
Summa
23,442,980
16
14,356,053
16
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Inom linjen förda lån................
16,152
80
181,997
60
Saldo, vinst......................
2,042,483
84
1,803,878
56
Summa
2,058,636
64
1,985,876
16
Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor
14,523,054
23
10,591,866
31
räkning (forts.).
Bankoutskoitets memorial Nr 1.
27
1932
1
9 3 3
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
23,442,980
16
14,356,053
16
Summa
23,442,980
16
—
—
14,356,053
16
vinsträkning.
KREDIT.
Räntor..........................
2,057,550
88
1,982,726
51
Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-
talningslån......................
1,085
76
3,149
65
Summa
2,058,636
64|
1,985,876
16
28 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Utgående
1932
19 3 3
Kronor
Kronor
Kronor
DEBET.
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
45,617,930
—
45,625,955
—
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
85,334,931
82
142,113,314
42
Utländskt guldmynt..............
75,026,235
04
72,011,811
85
259,751,081
27
Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska
kassan......................
—
—
—
—
110,587,765
73
Annan kassaUllgdng.
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention
ävensom kopparnickelmynt........
5,708,293
15
4,633,659
95
Äldre svenskt silvermynt...........
713
30
897
70
Brons-, järn- och kopparmynt........
163,468
76
152,866
45
Enskilda bankers postremissväxlar, checkar
m. m.......................
12,706,757
02
8,973,374
92
Utländska bankers sedlar...........
93,055
90
57,629
04
13,818,428
06
224,651,384
99
384,157,275
06
Statspapper och obligationer.
Statspapper...................
238,363,683
88
226,479,507
78
Inhemska obligationer (icke stats-).....
—
—
193,000
—
Upplupna, ej betalda räntor.........
2,018,415
13
1,218,803
77
227,891,311
55
Lånerörelsen.
Diskonterade växlar..............
134,284,733
18
16,036,427
77
Hypoteks- och kommunlån..........
68,779,178
03
38,593,638
56
Kassakreditiv och kredit i löpande räkning
1,513,833
93
1,712,374
14
På indrivning beroende medel.......
1,081
95
2,623
24
Beräknade räntor................
312,628
18
84,979
53
56,430,043
24
U trikesrörelsen.
Köpta växlar, betalbara i utlandet.....
24,848,131
66
255,282,109
04
Fordran i löpande räkning hos utländska
banker och bankirer............
189,622,891
84
193,709,700
39
448 991 809
43
Kursdifferenskonto......
19,000,000
—
—
—
102,798,140
25
Diverse räkningar......
704,879
91
5,693,336
31
Summa
904,100,842
68
—
—
1,225,961,915
84
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Utestående avbetalningslån..........
40,701,247
55
_
_
36,971,782
49
På giroräkning i riksbanken innestående
outlånad fond..............
3,298,752
45
—
—
7,028,217
51
Summa
44,000,000
—
—
—
44,000,000
—
Bankoutskottets memorial Ar 1.
29
balansräkning.
1932
19 3 3
Kronor
Kronor
Kronor
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.......
598,214,839
90
—
—
647,594,983
90
Postväxelräkning.......
988,723
87
—
—
1,560,374
87
Giroräkning.........
201,567,470
35
—
—
469,451,751
38
Depositionsräkning......
—
—
—
—
4,851,250
—
Upp- och avskrivningsräkning .
15,030
01
—
—
29,335
99
Lånerörelsen.
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar
Beräknade räntor................
17,905
353,999
07
13
1,467
55,346
77
10
56,813
87
Utrikesrörelsen.
Skuld till utländska banker.........
Beräknade räntor å köpta växlar......
896,000
11
2,755,494
354,989
98
94
3,110,484
92
Upphörda lånegrenar.
L&nebanksobligationer med ränta . .
> » 4 » . » . .
» » 3 » » . .
Ej uttagna räntor på förestående obliga- tioner .....................
120,666
56,512
227
4,735
88
49
19
03
120,666
55,012
227
3,981
88
49
19
61
179,888
17
Övriga skulder.
Statsverkets andel av riksbankens vinst, att
utbetalas under nästkommande år ... .
Pensionsfonden.................
Diverse räkningar...............
7,000,000
2,146,734
5,871,382
95
69
2,306,786
13,381,764
53
89
15,688,551
42
Kapitalbalans.
Grundfond....................
Reservfond ...................
Reserverade medel, utgörande:
återstående vinstmedel från föregående år
vinst för året.................
50.000. 000
20.000. 000
2,323,560
14,523,054
78
23
50.000. 000
20.000. 000
2,846,615
10,591,866
01
31
83,438,481
32
Anm. Värdet av riksbankens fasta egen- dom samt mynt- och medaljsamling finnes
ej upptaget bland tillgångar, som ingått i
förestående kapitalbalans.
Summa
904,100,842
68
—
—
1,225,961,915
84
ställning den 31 december.
KREDIT.
För utlämnande av avbetalningslån anvisad
fond......................
44,000,000
44,000,000
_
Summa
44,000,000
—
—
44,000,000
—
30
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vissa enligt särskilda föreskrifter inom linjen förda tillgångar
och skulder vid 1932 och 1933 års slut.
1932
1933
Kronor
Kronor
Tillgångar.
Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-
missväxlar m. m.......................
10,814
—
9,026
40
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
33,226
22
33,226
22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
13,115,800
—
13,731,900
—
Summa
13,159,840
22
13,774,152
62
Fastigheten i:
Stockholm...................
4,250,000
—
4,250,000
_
Göteborg.......................
800,000
—
800,000
_
Malmö.........................
425,000
—
425,000
—
Falun.....................
170,000
—
170,000
_
Gävle.......................
200,000
—
250,000
_
Halmstad..................
375,000
—
375,000
_
Härnösand..................
144,000
_
150,000
_
Jönköping....................
115,000
_
115,000
_
Kalmar...................
350,000
—
350,000
_
Karlskrona...................
550,000
—
550,000
_
Karlstad.....................
150,000
—
150,000
_
Kristianstad......................
230,000
—
230,000
_
Linköping........................
300,000
—
300,000
—
Luleå.......................
325,000
—
325,000
_
Mariestad......................
135,000
—
135,000
_
Norrköping*) ................
—
328,200
_
Nyköping....................
322,000
—
422,000
_
Sundsvall.....................
250,000
—
250,000
_
Uppsala.........................
535,000
—
535,000
—
Visby.....................
225,000
—
275,000
_
Vänersborg.....................
250,000
—
250,000
_
Växjö....................
315,000
—
315,000
_
Örebro...................
250,000
_
250,000
_
Östersund....................
115,000
_
115,000
_
Tumba ............................
2,334,800
—
2,416,700
*) Anm. Taxeringsvärde ä fastigheten i Norrköping ej åsatt den
*7» 1932.
Summa
13,115,800
—
13,731,900
—
Skulder.
Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr
specie på ofärgat papper.................
338,786
90
338,758
40
Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
1,315,328
04
1,315,328
04
Lånebanksobligationer ä 4 % med ränta på ränta ....
548
08
548
08
» med 4 */a % ränta........
5,527
07
5,527
07
* » 3 % D ........
588
64
588
64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
924
61
924
61
Realisationsobligationer med 4 / ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
417
58
417
58
Summa
1,662,120
92
1,662,092
42
Bankoutskottets memorial Nr 1.
31
Huvudkontorets och avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar.
Vinst å riks- bankens eget
Vinst å av- betalnings-
Summa vinst
År-
Summa vinst
Åv 1QQ9
kapital
lånefonden
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Vid huvudkontoret........
9,011,218
84
367,810
67
9,379,029
51
7,891,095
34
Vid kontoret i: Göteborg.....
91,044
29
137,983
34
229,027
63
1,829,708
68
Malmö......
180,060
73
91,654
58
271,715
31
2,180,194
81
Falun.......
—
—
56,498
32
21,042
61
53,177
28
Gävle.......
—
—
56,696
91
31,212
14
159,087
75
Halmstad ....
—
—
35,345
92
20,981
26
49,655
21
Härnösand ....
—
—
45,211
11
7,143
51
81,574
75
Jönköping ....
8,444
OO
101,135
99
109,580
54
150,723
48
Kalmar......
22,497
07
39,422
60
61,919
67
161,229
46
Karlskrona....
—
—
52,977
11
29,337
38
. 64,204
51
Karlstad.....
—
—
32,652
50
—
—
—
—
Kristianstad . . .
18,687
27
29,259
79
47,947
06
144,521
94
Linköping ....
4,642
20
75,734
54
80,376
74
191,996
64
Luleå.......
—
—
89,984
19
19,349
41
204,351
44
Mariestad ....
—
—
21,994
84
—
—
—
—
Norrköping . . .
—
—
53,937
09
33,770
23
188,056
80
Nyköping ....
—
—
33,646
60
5,952
78
54,203
88
Sundsvall ....
—
—
53,312
26
12,020
13
303,876
21
Umeå.......
—
—
78,506
64
32,560
83
143,694
49
Uppsala.....
—
—
84,125
78
79,768
99
214,968
07
Visby.......
—
—
55,529
13
51,259
05
66,562
99
Vänersborg . . .
—
—
33,385
35
7,449
98
17,254
72
Västerås.....
—
—
42,025
70
—
—
58,147
54
Växjö.......
—
—
16,923
12
—
—
22,089
88
Örebro......
15,487
96
50,538
45
66,026
41
209,263
84
Östersund ....
—
—
67,586
03
38,567
14
102,973
07
9,352,082
91
1,803,878
56
10,636,038|31
14,542,612
78
å riksbankens
Nettoförlust
Nettoförlust
eget kapital
år 1933
år 1932
Avgår förlust:
Vid kontoret i: Falun......
35,455
25,484
71
_
_
_
Gävle......
77
—
—
—
—
—
—
Halmstad ....
14,364
66
—
—
—
—
—
—
Härnösand . . .
38,067
60
—
—
—
—
—
—
Karlskrona . . .
23,639
73
—
—
—
—
—
—
■ Karlstad ....
40,367
59
—
—
7,715
09
8,688
63
70,634
41,600
78
_
_
_
_
__
_
Mariestad ....
75
—
—
19,605
91
10,869
92
Norrköping . . .
20,166
86
—
—
—
—
—
—
Nyköping ....
27,693
82
—
—
—
—
—
—
Sundsvall ....
41,292
13
—
—
—
—
—
—
45,945
4,356
4,270
81
_
_
_
_
_
_
Uppsala.....
79
_
_
_
Visby......
08
—
—
—
—
—
—
Vänersborg . . .
25,935
37
—
—
—
—
—
—
Västerås ....
50,977
97
—
—
8,952
27
—
—
Växjö......
24,821
85
—
—
7,898
73
—
—
Östersund ....
29,018
89
—
—
—
—
—
—
564,095|l6
—
44,172
-1
19,558|55
8,787,987 75
1,803,878
56 10,591,86631
14,523,054 23
Anni.: Bet ekonomiska resultatet av avdelningskontorens verksamhet måste ses mot
bakgrund av den under året alltmera minskade och under senare halvåret så gott som
fullständigt upphörda rediskonte ringen från affärsbankernas sida.
32
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Bankens
styrelse.
Göta kanalverk.
Delegerade
för riksdagens
verk.
Inventeringar
vid
huvudkontoret.
Inspektioner
och
särskilda
undersökningar
vid
avdelningskontoren.
Riksbankens styrelse m. m.
§ I
Under
tiden efter det val av fullmäktige, som ägt rum år 1933, och intill
utgången av samma år har någon förändring icke ägt rum inom riksbankens
styrelse.
Den av Kungl. Majit förordnade suppleanten herr Örne har under år 1933
tjänstgjort 50 dagar.
Av de utav riksdagen valda suppleanterna har under året herr Wilhelmsson
tjänstgjort lil dagar.
Herr Widell har avlidit den 9 innevarande januari; och har i anledning
härav andre suppleanten herr Nilsson inkallats att inträda såsom fullmäktig.
§ 2.
Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret hava fullmäktige utsett
ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1934 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk
och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.
§ 3.
Till delegerade för riksdagens verk för år 1934 hava fullmäktige utsett
undertecknad Amnér och herr Widell samt sedan herr Widell avlidit undertecknad
Björnsson.
■ § 4.
Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
nava under år 1933 på behöriga tider ägt rum, utan att anledning till anmärkning
därvid förekommit.
§ ö.
Inspektioner av avdelningskontoren hava under år 1933 verkställts
av undertecknad Booth vid kontoren i Malmö, Mariestad och Vänersborg,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Falun, Gävle, Härnösand och
Sundsvall,
av undertecknad Larsson vid kontoren i Göteborg, Halmstad, Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Norrköping, Nyköping, Umeå, Uppsala,
Visby, Västerås och Växjö samt
av herr Wilhelmsson vid kontoren i Karlskrona, Kristianstad, Örebro och
Östersund.
Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
33
§ 6.
I skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet hava fullmäktige
hemställt om utredning genom Kungl. Maj:ts försorg av frågan örn
inrättande av ett institut för viss långfristig och medellång kreditgivning.
§ 7.
Med anledning av framställning från riksgäldskontorets tjänstemannaförening
hava fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret i skrivelse den
28 juni 1933 hemställt, att Kungl. Majit måtte bemyndiga 1930 års pensionssakkunniga
att utarbeta och avgiva förslag till nya bestämmelser om pension
för personalen vid riksdagens verk.
Vid föredragning av denna framställning har Kungl. Majit funnit densamma
icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Från finansdepartementet
har under hand meddelats, dels att 1930 års pensionssakkunniga avslutat
sitt arbete, dels ock att inom departementet sådan utredning påginge, som
skulle kunna läggas till grund för pensionering även av personalen vid
riksdagens verk.
§ 8.
I utlåtande nr 18 har bankoutskottet vid 1933 års riksdag under framhållande
av behovet av en formell revision av bankoreglementet förutsatt,
att genom fullmäktiges försorg fråga örn en sådan revision gjordes till föremål
för övervägande samt att förslag i ämnet utarbetades och förelädes utskottet,
så snart sådant lämpligen kunde ske. Utskottet har i detta sammanhang
vidare anfört, att jämväl frågan örn en överarbetning av riksbankslagen
och ansvarighetslagarna torde vara förtjänt av övervägande.
Med anledning härav verkställes för närvarande överarbetning av såväl
bankoreglementet och riksbankslagen som ansvarighetslagarna. Förslag i
ämnet torde kunna framläggas till behandling av årets riksdag.
I samband härmed komma fullmäktige att föreslå vissa sakliga ändringar
i nämnda författningar.
Sedan dessa förslag behandlats av riksdagen, torde fullmäktige finna anledning
att till riksdagen inkomma med förslag till vissa ändringar i gällande
avlöningsbestämmelser för riksbanken.
§ 9.
I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1933 följande
förändringar ägt rum:
Vid kontoret i Göteborg har tredje suppleanten vice verkställande direktören
Rolf Forshell på begäran entledigats; och har till tredje suppleant i
hans ställe utsetts direktören Alfred Kollberg.
Vid kontoret i Malmö har verkställande styrelseledamoten John Berling
från och med den 1 oktober 1933 beviljats avsked med pension; och har
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr I. 3
Ang. inrättande
av institut
för
viss kreditgivning.
Ang. revision
av pensionsbestämmelserna
vid
riksdagens
verk.
Ang. revision
av
bankoregiem
entet m. m.
Styrelserna
för avdelningskontoren.
34
Bankoutskottets memorial Nr 1.
till verkställande styrelseledamot i hans ställe utsetts kamrern vid kontoret
Harald Svensson. Vidare hava ledamöterna i styrelsen direktören August
Johansson och disponenten Oscar Ohlson avlidit. Till ledamöter efter dem
hava utsetts suppleanterna sekreteraren i Skånes handelskammare Malte
Ström och redaktören Nils Lindberg. Därjämte hava till suppleanter i nu
angiven ordning utsetts förutvarande suppleanten direktören Harald Evers
samt godsägaren Alexander Weibull och överförmyndaren i Malmö Jöns
Petter Berglund.
Vid kontoret i Gävle har andre suppleanten ingenjören Erik Nordström
på begäran entledigats; och har till andre suppleant i hans ställe utsetts
grosshandlaren Nils Fredrik Kjellerstedt.
Vid kontoret i Jönköping har ordföranden i styrelsen fabriksidkaren Josef
Eklöf avlidit; och har till ledamot efter honom förordnats förste suppleanten
landskamrern Johan Wallinder. Till förste suppleant har utsetts förutvarande
andre suppleanten grosshandlaren Alfred Björk och till andre suppleant
förutvarande tredje suppleanten ordföranden i Jönköpings drätselkammare Carl
Gustafsson.
Vid kontoret i Luleå har vice ordföranden i styrelsen grosshandlaren Jonas
Sjölin på begäran entledigats; och har till ledamot efter honom förordnats
förste suppleanten landskamrern Adolf Holm.
Vid kontoret i Norrköping har tredje suppleanten direktören Gunnar Bergvall
på begäran entledigats; och har till tredje suppleant i hans ställe utsetts
advokaten Ragnar Nordström.
Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren år
1934 hava förordnats samma personer, som vid 1933 års slut voro därtill
förordnade, med följande undantag och förändringar:
Vid kontoret i Göteborg har verkställande styrelseledamoten Carl Nordenbergs
förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till
verkställande styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats verkställande
styrelseledamoten vid kontoret i Orebro Ernst Falk.
Vid kontoret i Luleå har verkställande styrelseledamoten Thure Isakssons
förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till verkställande
styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats kamrern i
22:a lönegraden vid avdelningskontoren Magnus Nordström. Till tredje
suppleant har utsetts landssekreteraren Ragnar Sundberg.
Vid kontoret i Mariestad har till ledamot i stället för häradsskrivaren
Gustaf Holmlund utsetts landskamrern Elias Brandel.
Vid kontoret i Norrköping har till ledamot i stället för vice häradshövdingen
Gustaf Carlson utsetts förutvarande tredje suppleanten advokaten
Ragnar Nordström. Till tredje suppleant har utsetts disponenten Ludvig
Bergvall.
Vid kontoret i Örebro har verkställande styrelseledamoten Ernst Falks
förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till verk
-
Bankoutskottets memorial Nr 1.
35
ställande styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats verkställande
styrelseledamoten vid kontoret i Luleå Thure Isaksson.
Vid kontoret i Östersund har till tredje suppleant utsetts handelsföreståndaren
Olof Petter Olsson.
§ 10.
På framställning av telegrafstyrelsen hava fullmäktige medgivit, att för
utvidgning av telegrafverkets station i Luleå vissa ändringar genom telegrafstyrelsens
försorg och på dess bekostnad må utföras i verkets lokaler
inom riksbankens därvarande byggnad, under förutsättning att telegrafverket
bekostade jämväl de reparationer inom bankens lokaler, som möjligen kunde
betingas av ändringar exempelvis i vatten-, avlopps- eller elektriska ledningar.
§ 11.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse till fullmäktige framhållit, att för beredande
av utvidgade lokaler åt postkontoret i Visby det för statsverket
vore fördelaktigast och därför föreslagit, att postverket finge övertaga de
lokaler inom riksbankens därvarande byggnad, som nu disponeras av bankens
avdelningskontor.
Generalpoststyrelsen har därför anhållit örn meddelande, huruvida fullmäktige
ansåge sig kunna biträda detta förslag örn avyttrande till postverket
från lämplig tidpunkt av ifrågavarande byggnad och vilket pris riksbanken
i så fall skulle betinga sig.
I anledning härav hava fullmäktige uppdragit åt direktionen att utreda
frågan örn avyttrande till postverket av ifrågavarande byggnad ävensom förhandla
med generalpoststyrelsen.
Sedan denna utredning slutförts, komma fullmäktige att hos bankoutskottet
göra den framställning i ämnet, vartill omständigheterna må föranleda.
§ 12.
Vid avdelningskontoret i Linköping har under augusti 1933 upptäckts ett
flertal förfalskningar och tillgrepp, begångna av kammarskrivaren I. Gjerstad
och registratorn A. Ekberg; och hava dessa jämte det de avsatts från sina
tjänster i riksbanken ådömts ansvar och ersättningsskyldighet.
För att i möjligaste mån förekomma ett återupprepande av brottsliga
handlingar av ifrågavarande slag hava vissa skärpta kontrollföreskrifter utfärdats.
§ 13.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.
Ang. ändringsarbeten
i telegraflokalerna
inom
riksbankens
fastighet i
Luleå.
Ang. fråga
om försäljning
till
postverket
av riksbankens
fastighet
i Visby.
Ang. skärpta
kontrollföreskrifter
i anledning
av förfalskningar
m. m.
Kassainventeringar
vid
Tumba bruk.
36
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Av- och ti/lträdessyn
å
Lil/-Tumba.
Berättelser
äng. avdelningskontoren.
§ 14.
Sedan arrendet å egendomen Lill-Tumba överlåtits till förutvarande arrendatorn
C. G. E. Anderssons änka Maria Wilhelmina Andersson, har laga avoch
tillträdessyn den 24 juli 1933 förrättats å egendomen.
§ 15.
Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1933 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1932.
I fråga örn avdelningskontoret i Malmö är framställning gjord örn avskrivning
av viss inom linjen förd fordran. Denna framställning har i vanlig
ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna; och hava fullmäktige
för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordran
avskrives.
Stockholm den 13 januari 1934.
ADOLF af JOCHNICK.
Ivar Rooth. A. Amnér.
Viktor Larsson. Martin Fehr. Edv. Björnsson.
Carl Törnebladh.
Stockholm 1934, Ivar Hceggströms Boktryckeri A. B.
840074
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.