Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 1

1934-01-16 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1934:1, Bankoutskottets memorial Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1934 kl. 3.30 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 32 § av lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och

förvaltning under år 1933, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen

överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Ström i Lidköping,

Johansson i Friggeråker, Ernfors, Lindmark och Bjurström;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Byberg, Paulsen, Johansson

i Sollefteå, Andersson i Falkenberg och Hilding.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 1.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 32 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1933. Sifferredogörelserna i denna

berättelse omfatta hela nämnda år, medan endast sådana fullmäktiges beslut

och åtgärder äro upptagna, som icke finnas omförmälda i den av riksdagens

senast församlade revisorer avgivna berättelsen angående riksbanken.

Den ekonomiska utvecklingen har under större delen av år 1933 dominerats

av förhållandena i Förenta staterna. Det kortvariga, allmänna bankmoratoriet,

som där kungjordes i början av mars, efterföljdes i april av ett

flertal andra restriktiva bestämmelser på det ekonomiska området.

Erfarenheterna under den tid av något mer än ett år, under vilket ett

flertal länder tillämpat fria pappersvalutor, hade i början av år 1933 skapat

en ganska enstämmig världsopinion omkring kravet på en stabilisering av

de olika valutorna. Stabila valutakurser ansågos vara förutsättningen för

ett ekonomiskt uppsving. Vid den ekonomiska världskonferensen, som

sammanträdde i London i juni månad och till vilken stora förhoppningar

knutits, särskilt i fråga örn en de facto stabilisering av de för världshandeln

viktigaste valutorna, kunde emellertid ingen enighet uppnås, och konferensen

åtskildes utan att hava åstadkommit något positivt resultat i nämnda avseende.

En given följd härav och av de åtgärder, som vidtagits i Förenta staterna

i avsikt att höja prisnivå och produktion, blev en allt större ovisshet om

den kommande utvecklingen och en växande oro på valutamarknaden.

Den under 1932 års sista månader rådande, nedåtgående tendensen för

prisnivån i Sverige gjorde sig gällande även under de tre första månaderna

av år 1933. Såväl kommerskollegii som Svenska handelsbankens partiprisindex

nådde sin hittills lägsta siffra, den förra i mars med 105 och den

senare redan i januari med 104. Även riksbankens konsumtionsprisindex

sjönk, till 99,3 i mars. I flertalet övriga länder, såväl guldländerna som

länder med fri valuta, fortsatte likaledes prisfallet under denna tid. Irving

Fishers amerikanska partiprisindex sjönk sålunda från 59 i december 1932

till 5(5 i mars 1933 och den engelska tidningen The Times’ partiprisindex

från 94 i december 1932 till 92 i mars 1933.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 1

Införandet av den nya ekonomiska politiken i Förenta staterna sammanfaller

med ett avbrott i den nedåtgående konjunkturen. Den till en början

optimistiska stämningen i Förenta staterna fortplantade sig ganska snabbt

till andra länder, i den mån den i förstnämnda land inträdda prisstegringen

återspeglades i de olika ländernas prisindices.

Fishers index steg kraftigt t. o. m. juli månad, eller från 56 i mars till

69 i juli. Även därefter har stegringen fortsatt ehuru i långsammare tempo.

För december är ifrågavarande indexsiffra 72. The Times’ index steg

från 92 i mars till 99 i augusti, varefter den endast visat obetydliga fluktuationer.

Även i Sverige framträdde under denna tid en återhämtning. Kommerskollegii

index steg från 105 i mars till 108 i juli och augusti och har därefter

ytterligare stigit till 110 i december. Svenska handelsbankens index

har sedan april, då den utgjorde 104, stigit till 109 i december. Riksbankens

konsumtionsprisindex har under mindre fluktuationer långsamt

sjunkit något, eller till 98,5 i december.

Till ytterligare belysande av konjunkturutvecklingen i Sverige må tjäna

följande sammanställning av den industriella produktionen under åren 1932

och 1933.

Sveriges Industriförbunds

produktionsindex; totala

produktionen 1925—

1930 = 100

1932

1933

januari.............

........... 97

87

februari............

........... 95

89

mars ..............

...........100

89

april...............

........... 87

84

maj..............

........... 91

87

juni...............

........... 80

85

juli ...............

........... 74

88

augusti.............

........... 81

91

september...........

........... 85

90

oktober............

........... 83

92

november...........

........... 86

99

december...........

........... 87

Av dessa siffror framgår, att indextalet för den industriella produktionen

från och med juni månad ligger högre än 1932 års siffror och därefter

även visar en stigande tendens.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1. 5

Prisutvecklingen under år 1933 framgår av följande sammanställning:

Irving

Fishers

partipris

index

The Times’ Kommers- parti- kollega

pris- partipris-

index index

Svenska Handelsbankens

partiprisindex

import- export- rp t 1

varor varor

Riksban

kens

konsuln

tionspris

index

1932 december .

. . 59

94

108

95

108

107

100.6

1933 januari. . .

. . 56

95

106

93

105

104

99.9

februari . .

. . 55

93

106

92

104

104

100.o

mars . . . .

. . 56

92

105

92

104

104

99.3

april . . . .

. . 57

93

105

91

106

104

99.o

maj.....

. . 60

96

106

94

109

105

98.9

juni.....

. . 64

98

106

95

110

105

98.8

juli.....

. . 69

98

108

96

112

106

99.3

augusti. . .

. . 71

99

108

95

115

107

99.4

september.

. . 71

98

109

94

117

108

98.7

oktober . .

. . 72

99

109

94

117

108

98.4

november .

. . 72

98

110

94

117

109

98.5

december .

. . 72

98

110

94

118

109

98.5

De uttalanden angående penningpolitiken, som i maj 1932 gjordes av

bankoutskottet och godkändes av riksdagen och som angåvos hava karaktär

av riktlinjer för penningpolitiken under den närmaste framtiden, torde få

anses hava varit gällande även under förra delen av år 1933. Dessa uttalanden

återfinnas i bankoutskottets utlåtande nr 40 vid 1932 års riksdag.

I skrivelse den 22 maj 1933 angående befrielse från skyldigheten att inlösa

riksbankens sedlar med guld sökte fullmäktige att med stöd av det

gångna årets erfarenheter belysa möjligheterna att förverkliga de i nämnda

uttalanden framställda önskemålen. Huvudpunkterna i fullmäktiges skrivelse

voro följande.

Det vore synnerligen angeläget, att prisfallet hejdades och att en måttlig

prisstegring inträdde. Möjligheterna att i ett litet land som Sverige genom

penningpolitiken åstadkomma en självständig och vederbörligen reglerad

prisstegring vore mycket begränsade. Denna uppfattning borde dock ej förhindra

att de åtgärder vidtoges, som kunde bereda näringslivet lättnad och

befrämja en återhämtning av priserna. Förutsättningen vore emellertid, att

sådana åtgärder ej tillgrepes, som rubbade förtroendet för statens finanser

eller för den svenska valutan. Framför allt erfordrades stabilitet inom penningväsendet,

såväl inom de enskilda länderna som internationellt. Det

vore ett önskemål, att räntorna inom landet hölles på lägsta möjliga nivå.

Erfarenheten hade bekräftat riktigheten av bankoutskottets vid 1932 års

riksdag uttalade uppfattning, att penningpolitiken icke schematiskt borde

bindas vid vissa indextal. Enbart indexberäkningar av olika priser kunde

därför ej användas som norm för penningpolitiken.

Riktlinjerna

för penningpolitiken.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Ränte
satserna.

Fullmäktige vilja även erinra om det yttrande rörande riktlinjerna för

Sveriges penningpolitik, varom de av chefen för finansdepartementet i slutet

av april 1933 tillkallade sakkunniga enade sig. Yttrandet finnes återgivet

i Kungl. Maj:ts proposition nr 260 till 1933 års riksdag.

I bankoutskottets den 9 juni 1933 avgivna utlåtande nr 52 finnas angivna

de nya riktlinjer, som i huvudsaklig överensstämmelse med chefens för

finansdepartementet i förenämnda proposition gjorda uttalanden fastställdes

av 1933 års riksdag för riksbankens penningpolitik. Innebörden av dessa

riktlinjer är i huvudsak följande.

Den svenska kronans värde borde för det dåvarande varken fast anknytas

till guld eller till någon av de från guldet lösgjorda främmande valutorna.

Förutsättningen för en dylik anknytning vore, att de viktigaste valutorna

inbördes stabiliserades och att samtidigt möjlighet bereddes till en

återhämtning av priserna. Intill dess så skett borde den svenska kronans

värde fortfarande regleras med hänsyn tagen till dess inhemska köpkraft

och det svenska näringslivets behov. En anpassning av kronans yttre värde,

uttryckt i växelkurserna, till den inhemska köpkraften borde eftersträvas.

En depreciering av kronans utlandsvärde till vinnande av handelspolitiska

fördelar, oberoende av dess inre köpkraft, borde icke ifrågakomma. En

stegring av den inhemska partiprisnivån skulle vara målet för penningpolitiken.

Denna prisstegring finge dock icke mera kännbart påverka levnadskostnaderna.

Det uppställda målet skulle helt naturligt lättast nås vid en

stegring av världsprisnivån. Därest denna förutsättning icke skulle komma

att inträda, borde, oberoende av de utländska förhållandena, särskilda åtgärder

vidtagas i syfte att hejda prisfallet och förbyta det i en återhämtning.

De vanliga penningpolitiska hjälpmedlen vore, såsom riksbanksfullmäktige

antytt, måhända under dåvarande förhållanden icke tillräckliga för

att nå detta mål. I samband med finansieringen av statens utgifter för

arbeten till motverkande av arbetslösheten erbjöde sig, enligt utskottets mening,

olika utvägar, ägnade att användas i det ifrågavarande penningpolitiska

syftet. En låg räntenivå vore av stor betydelse för näringslivet. Samarbete

mellan olika finansiella institutioner vore Önskvärt, framför allt med

tanke på räntepolitiken. Riksbankens handlingsfrihet skulle icke bindas i

vidare mån än som följde av fastställandet av målet för penningpolitiken.

Bestämmandet och avvägandet av de medel, som borde komma till användning,

ålåge riksbankens ledning, som i detta avseende hade att ensam bära

ansvaret.

Räntorna hava även under år 1933 visat en fallande tendens. Denna utveckling

på den inhemska penningmarknaden och angelägenheten av att

bereda det svenska näringslivet varje möjlig lättnad föranledde under årets

förra del fortsatta underhandlingar med de enskilda sparbankerna örn räntenedsättningar

för åstadkommande av en allmän, ytterligare räntesänkning.

Dessa underhandlingar medförde efter hand, att räntenedsättningar vid
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

7

togos eller beslutades i ett stort antal sparbanker. Riksbanken ansåg sig

därför böra genom en räntenedsättning den 1 juni med en halv procent

skapa förutsättning för en räntesänkning även från affärsbankernas sida.

Räntesatsen vid rediskontering av växlar åt affärsbankerna och centralkassorna

för jordbrukskredit bestämdes till en halv procent under det officiella diskontot.

Till följd av de betänkligheter mot en räntesänkning, som framförts särskilt

av provinsbankerna, vilka mest kännbart berördes av konkurrensen

med sparbankerna, avstodo affärsbankerna i detta sammanhang från en allmän

räntesänkning och nedsatte endast sitt diskonto med en halv procent.

Den ökade penningtillgången hos bankerna, de stegrade obligationskurserna

och de fortsatta räntesänkningarna i sparbankerna torde under de därpå

följande månaderna hava undanröjt de nämnda betänkligheterna och föranledde

affärsbankerna att från och med den 1 september 1933 med en halv

procent sänka även sina övriga räntesatser med undantag för räntan å

checkräkning.

Under den därpå följande tiden förblev tendensen för räntesatserna

på penningmarknaden i stort sett sjunkande, och även kapitalmarknaden

visade en sjunkande räntetendens, i någon mån till följd av från riksbankens

sida i marknaden gjorda uppköp av obligationer. Det kunde därför

påräknas, att sparbankerna skulle kunna vinnas för en ytterligare räntenedsättning.

Den 1 december sänkte riksbanken ytterligare sina räntesatser

med en halv procent. Affärsbankerna sänkte samtidigt sina utlånings-

och flertalet inlåningsräntor med en halv procent. Riksbankens

diskonto vid rediskontering åt affärsbankerna och centralkassorna för jordbrukskredit

bestämdes även vid detta tillfälle till en halv procent under det

officiella diskontot.

Under december tillkännagåvo ett stort antal enskilda sparbanker sin avsikt

att från och med ingången av år 1934 sänka inlåningsräntan till 3 %.

Från denna tidpunkt tillämpas en inlåningsränta av 3 % av sparbanker,

representerande en insättarebehållning av sammanlagt omkring 1,585 miljoner

kronor.

Räntesatsen för nya lån från riksbankens avbetalningslånefond, som sedan

den 24 juli 1925 varit 5 %, nedsattes från och med den 20 november 1933

till 4 %.

Räntan för lån från nämnda fond, som är skild från riksbankens övriga

rörelse och närmast är att jämställa med statens övriga utlåningsfonder, torde

i regel böra hållas i möjligaste mån oförändrad. I tider med mera utpräglad

tendens på penningmarknaden torde det emellertid vara av viss betydelse

att kunna anpassa denna räntesats efter det allmänna ränteläget.

Riksbankens räntesatser vid årets början och dess slut framgå av sammanställningen

å sid. 18.

Den effektiva räntan för statsräntelån utgjorde vid 1933 års utgång 3,71 %

emot 4,oi % vid 1932 års slut.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Kredit
givningen.

Köp och försäljning

av

utländska

valutor.

Växelkurser.

Varken från näringslivets eller statens sida hava under år 1933 ställts

några större anspråk på lånemarknaden. Affärsbankerna hava under större

delen av året haft mycket stora belopp innestående å giroräkning i riksbanken.

Det övervägande antalet banker hava icke alls och de övriga

endast tidvis behövt anlita riksbanken för rediskontering. Rediskonteringen

åt affärsbankerna har under året nått en lägre siffra än någon gång tidigare

under den tid riksbanken fungerat som centralbank.

Rediskonteringen av växlar åt centralkassorna för jordbrukskredit utgjorde

under åren 1932 och 1933:

högst

1932 .............................. 1,7 milj. kr.

därav s. k. spannmålsväxlar.........0,7 » »

1933 .............................. 4,9 » »

därav s. k. spannmålsväxlar.........3,3 » »

lägst

0,1 milj. kr.

- ■» »

0,9 » »

- » »

Förändringarna under år 1933 i riksbankens och privatbankernas valutareserver

framgå av nedanstående sammanställning. I särskild kolumn har

upptagits nettot av riksbankens köp och försäljningar under resp. månad av

guld i utlandet emot utländska valutor.

vid utgången av

Nettotillgång i miljoner

Riksbanken Affärsbankerna

kronor

Summa

Riksbankens

guldköp ( + ) och

-försälj ningar (—

1932 december

.... 213

215

428

—

1933 januari . .

.... 259

205

464

—

februari .

. . .. 261

218

479

—

mars ....

____308

161

469

+ 26

april ....

. . . . 257

169

426

+ 34

maj.....

.... 263

185

448

—

juni . . . .

. . . . 318

164

482

—

juli.....

.... 305

116

421

+ 64

augusti . .

.... 307

116

423

+ 20

september

. . .. 341

1221

463

+ 15

oktober . .

. . .. 394

1271

521

— 3

november

.... 425

105

530

— 10

december

.... 446

106

552

—

1 Härav guld 22 miljoner kronor. Summa nettoköp 146

Samtliga bankers nettotillgodohavande i utlandet har sålunda ökats under

året från 428 miljoner kronor till 552 miljoner kronor eller med 124 miljoner

kronor. Riksbankens netto tillgodohav ande har ökats med 233 miljoner

kronor, medan affärsbankernas sjunkit med 109 miljoner kronor.

Riksbankens innehav vid 1933 års utgång av under året för utländska

valutor inköpt guld utgjorde:

i metalliska kassan ingående guld............ 35 milj. kr.

> » » icke inräknat guld......... lil » »

eller tillsammans 146 milj. kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

9

Riksbankens valutor äro här omräknade till kurser något under de gamla

nominella pariteterna och guldet till ett pris motsvarande 2,480 kronor per

kilogram fint guld.

Riksbankens valutareserv, inklusive i utlandet förvarat, i metalliska kassan

ej ingående guld, beräknat efter dagskursen resp. guldpriset i London per

den 30 december 1933, uppgår till omkring 657 miljoner kronor. Tillsammans

med beloppet av affärsbankernas nettobehållning samma dag av utländska

valutor utgör Sveriges på detta sätt beräknade valutareserv den 30

december 1933 sålunda omkring 763 miljoner kronor. Motsvarande siffror

utgjorde för de närmast föregående fem åren nedanstående belopp. Lölaren

1928 till 1930 äro dessa belopp beräknade efter kurser omkring de

gamla parivärdena och för åren 1931 och 1932 efter dagskurser ultimo sistnämnda

år, med undantag för affärsbankernas behållningar, vilkas omräkning

torde hava skett efter varierande kurser.

Riksbanken Affärsbankerna Summa

1928 .............. 215 300 515

1929 .............. 265 318 583

1930 ............. 390 164 554

1931 .............. 62 240 302

1932 .............. 247 215 462

I ovanstående uppgifter över riksbankens valutareserv, beräknad efter

dagskurser respektive guldpriset per ultimo varje år, ingår icke det guld,

som skall inräknas i den metalliska kassan.

Till denna ökning av guld- och valutareserverna har i främsta rummet bidragit

det gynnsamma resultatet av utrikeshandeln. Denna visar för år 1933 ett

importöverskott av endast 11 miljoner kronor mot 207 miljoner kronor för

år 1932 och 305 miljoner kronor för år 1931.

Import- resp. exportöverskottet för de olika månaderna under åren 1932

och 1933 framgår av följande tablå:

Importöverskott (—) och exportöverskott ( + )

miljoner kronor

1932 1933

januari.................— 27 — 13

februari.................— 18 — 16

mars................... — 38 — 30

april................... -— 37 — 22

maj.................... — 11 — 4

juni...................— 9 +14

juli....................— 8 +19

augusti.................— 21 +11

september...............— 15 +19

oktober.................— 13 — 3

november...............— 17 + 4

december................ + 7_+ 10

- 207 — 11

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 1.

En annan orsak, som under år 1933, ehuru i mindre utsträckning än

under år 1932, bidragit till ökningen av guld- och valutareserverna, har varit

exportöverskottet för värdepappershandeln med utlandet. Enligt de officiella

uppgifterna utgjorde värdepappershandeln med utlandet under de tre första

kvartalen år 1933 följande belopp:

Import av Export av Export
värdepapper

värdepapper överskott

1933 milj. kr. milj. kr. milj. kr.

1. kvartalet......... 18 62 44

2. » 18 30 12

3. » 22 31 9

Summa 58 123 65

För samma tid år 1932 utgjorde exportöverskottet för värdepappershandeln

72 milj. kronor och för hela året 1932 115 milj. kronor.

Liksom under år 1932 hava under år 1933 i förhållande till utlandet de

influtna räntorna betydligt överstigit ränteutgifterna, ehuru de förra voro

avsevärt mindre än under 1932, i främsta rummet på grund av det transfermoratorium,

som infördes i Tyskland från och med den 1 juli 1933.

En icke oväsentlig del i ökningen av valutareserven torde kunna tillskrivas

vissa krediter i utlandet, vilka upptagits av våra större exportindustrier

för att säkerställa bland annat dollarkursen vid de till U. S. A. gjorda försäljningarna.

Valutan härför torde till största delen hava via affärsbankerna

försålts till riksbanken.

Medan riksbanken under år 1932 måste söka uppbygga en valutareserv,

tillräckligt stor för att kunna reglera valutans värde, har banken år 1933

kommit att ställas inför svårigheten att under osäkra valutaförhållanden

placera en osedvanligt stor valutareserv i första hand på ett betryggande

sätt. Till belysande av de inbördes fluktuätionerna emellan valutorna må

tjäna följande sammanställning av de viktigaste valutornas kurser samt

guldpriset i London under år 1933. Kurserna angiva avista säljkurserna

för pund sterling, dollar och pariserfrancs i Stockholm samt kursen i London

på New York (dollar-pund) och guldpriset i London, det sistnämnda

omräknat i kronor per kilogram fint guld efter gällande pundkurs.

Avista säljlcurs i

medeltal per månad för

Guldpriset

Fund stg.

Dollar

Pariser-

francs

Dollar-

pund

i London

i medeltal

1932

december

...... 18.32

5.590

22.03

3.276

3,703

1933

januari .

...... 18.38

5.475

21.50

3.360

3,619

februari.

...... 18.77

5.484

21.67

3.422

3,644

mars . . .

...... 18.92

5.482

21.80

3.433 1

3,658

Ingen notering 4/s—12/.''i 1933.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1. 11

Pund stg.

Dollar

Pariser-

francs

Dollar-

pund

Guldpriset

i London

1933 april......

. . . 19.06

5.359

21.97

3.586

3,694

ma] ......

. . . 19.45

4.946

22.76

3.939

3,836

juni......

. . . 19.46

4.725

22.65

4.142

3,828

juli.......

. . . 19.41

4.203

22.83

4.644

3,870

augusti ....

. . . 19.40

4.312

23.17

4.505

3,921

september . .

. . . 19,40

4.177

24.21

4.661

4,097

oktober ....

. . . 19.40

4.171

24.29

4.668

4,103

november . .

. . . 19.40

3.801

23.80

5.137

4,015

december. . .

. . . 19.40

3.797

23.33

5.118

3,936

Vid ingången av år 1933 rådde en viss stabilitet på valutamarknaden.

Under januari började pundets säsongmässiga stegring att göra sig gällande,

vilket medförde en viss höjning av pundkursen. Pundet fortfor att stiga

under februari oell nådde i februari—mars ett ganska stabilt läge omkring

18.90. Under denna period — före införandet i april av den nya ekonomiska

politiken i Förenta staterna — förblev Sveriges valutareserv i stort

sett oförändrad. Under mars månad sålde affärsbankerna, sannolikt på

grund av den oro, som orsakades av det ovan berörda bankmoratoriet i Förenta

staterna, en del av sitt valutainnehav till riksbanken.

Den stigande oron på valutamarknaden föranledde riksbanken att ur riskfördelningssynpunkt

under mars och april månader för en mindre del av

sin valutareserv inköpa guld, som lades i förvar i utlandet.

Valutamarknaden påverkades givetvis starkt, då Förenta staterna i slutet

av april definitivt frångingo guldmyntfoten. Såväl dollarpundet som guldpriset,

i pund räknat, stego under sommaren och hösten under tidvis starka

fluktuationer. Dollarpundet nådde ett maximum av 5.43 den 21 november

och guldpriset ett maximum av 134 sh. 8 d. per ounce den 3 oktober,

efter då gällande pundkurs motsvarande 4,200 kronor pr kilogram fint guld.

Därefter ha såväl dollarpundet som guldpriset visat någon tillbakagång.

Den 30 december 1933 var guldpriset i London 126 sh. 6 d., efter dåvarande

pundkurs motsvarande 3,945 kronor per kilogram fint guld, och noteringen

för dollarpundet utgjorde vid samma tidpunkt 5.lss.

Sedan pundkursen i Stockholm stigit till omkring 18: 90 i slutet av februari

1933, förblev den jämförelsevis stabil vid denna nivå till mitten av

april, då den, sannolikt under påverkan av händelserna i Förenta staterna,

började visa en stigande tendens. I samband med tillsättandet av valutakommissionen

gjorde sig en viss oro för en försämring av den svenska valutan

gällande. Efterfrågan på utländska valutor ökades och under fortsatta

försäljningar från riksbankens sida steg pundkursen i maj till omkring

19:50. Sedan efter band farhågorna skingrats, upphörde efterfrågan på

valutor, vilka i stället i ökad omfattning åter började strömma till riksbanken.

För att hindra pundkursen att falla alltför starkt köpte riksbanken

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko utskottets memorial Nr 1.

alla pundvalutor, som utbjödos i marknaden, till en början till något fallande

kurser. Sedan kursen i juli nedgått till 19: 40, har riksbanken sökt hålla

densamma vid denna nivå. Nämnda kurs var gällande ännu vid 1933 års

slut. Övriga valutakurser i Stockholm hava till följd härav fluktuerat i

samma mån som deras internationella notering gentemot pundet ändrats.

Detta fasthållande vid en viss minimikurs för pund har medfört, att

riksbanken oavbrutet tillförts valutor, främst i pund sterling, till avsevärda

belopp, såsom här ovan närmare angivits. För att åstadkomma största möjliga

riskfördelning har riksbanken under sommaren och hösten fortsatt sina

i mars påbörjade guldköp. Då även guldpriserna tidvis starkt fluktuerat

och guldets framtida värde icke kan förutses, har riksbanken dock härvid

ansett sig böra iakttaga en viss återhållsamhet och tidvis helt inställt guldköpen

ävensom försålt vissa poster guld.

Den valutapolitik, som riksbanken sålunda fört, torde enligt fullmäktiges

mening vara den, som under föreliggande förhållanden närmast motsvarat

innebörden i det för riksbanken av statsmakterna fastställda penningpolitiska

programmet. Såsom ovan anförts, angiva dessa direktiv, att den svenska

kronans värde borde regleras med hänsyn tagen till dess inhemska köpkraft

och det svenska näringslivets behov samt att som mål för penningpolitiken

borde uppställas en stegring av den inhemska partiprisnivån. I första hand

har därvid avsetts, att örn världsprisnivån stiger, denna stegring i önskvärd

omfattning borde bringas att återverka på läget i Sverige. Därest en utländsk

prisstegring icke inträder, borde emellertid, oberoende av de utländska

förhållandena, särskilda åtgärder vidtagas för att hejda prisfallet inom landet

och förbyta det i en återhämtning.

Under större delen av år 1933 har prisnivån i länder med fri valuta varit

stigande. För att åstadkomma en återverkan på det svenska prisläget av

denna prisstegring var det av vikt — särskilt då dollarn starkt fallit i förhållande

till pundet — att pundnoteringen hölls i möjligaste mån stabil.

En sänkning av pundkursen skulle sannolikt bringat prisstegringen i Sverige

att upphöra eller i varje fall föranlett ett försvagande av densamma.

Därest en omfattande utländsk spekulation i en värdestegring av den

svenska kronan gjort sig märkbar, hade detta givetvis inneburit ett nytt

moment, vartill riksbanken haft att taga ställning. Någon dylik spekulation

av nämnvärd omfattning har emellertid enligt tillgängligt siffermaterial icke

kunnat iakttagas. Under juli och augusti månader inträdde visserligen någon

ökning i de svenska bankernas kronskulder till utländska banker, men denna

tendens har därefter avtagit i styrka. Den sammanlagda ökningen under

året av nämnda kronskulder uppgår till omkring 30 miljoner kronor.

Den under året förda penningpolitiken torde hava utgjort ett stöd för

näringslivet och gjort det möjligt för många företag att fortsätta driften.

För de svenska företag, som sälja varor i dollar, har dollarfallet medfört

ökade svårigheter. En sänkt pundkurs skulle direkt hava medfört minskade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

13

inkomster för dem, som sälja i pund, och därjämte ytterligare sänkt kursen

för såväl dollar som övriga valutor, ökat industriens svårigheter och sannolikt

bidragit till en ökning av arbetslösheten.

Våra grannländer hava under praktiskt taget hela året bibehållit de utländska

valutorna i ett högre kursläge i förhållande till de gamla pariteterna

än vad förhållandet varit hos oss.

De stora valutaköp, som riksbanken under år 1933 gjort, hava i ännu

större utsträckning än under år 1932 tillfört bankerna stora belopp likvida

medel och därigenom skapat förutsättningarna för en ökad betalningsmedelsförsörjning.

Några tecken på en ökad efterfrågan av kredit hava dock icke

gjort sig märkbara.

Såsom framgår av redogörelsen här nedan har den förda valutapolitiken

en mycket stor betydelse för det ekonomiska resultatet av riksbankens

rörelse. Enligt fullmäktiges mening få vinst- eller förlustsynpunkter icke

vara avgörande för riksbanken vid handhavandet av valutapolitiken i annat

fall, än när man kan välja mellan ur valutapolitiska synpunkter i övrigt

likvärdiga linjer. Det har för fullmäktige framstått såsom självklart att

dylika hänsyn icke finge utgöra ett hinder för riksbanken att med de medel,

som stå banken till buds, söka nå det av statsmakterna uppställda penningpolitiska

målet.

Fullmäktige vilja emellertid framhålla att ett fullföljande av den nuvarande

valutapolitiken under vissa förutsättningar kan komma att medföra

betydande förlustrisker för riksbanken.

Riksbankens rörelse för år 1933 visar enligt det efter nedan angivna

grunder uppgjorda bokslutet ett överskott av 10,591,866: 31 kronor, varav

1,803,878:56 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år

1932 redovisade vinsten utgjorde 14,523,054: 23 kronor. Nedgången av den

redovisade vinsten bär i främsta rummet sin grund i den minskade rediskonteringen

från affärsbankernas sida till följd av deras bland annat genom

valutaförsäljningar till riksbanken ökade likviditet. En ytterligare orsak till

den minskade inkomsten har givetvis varit den låga räntenivå, som varit

rådande under hela året. Den mest betydande inkomstposten har varit

ränteinkomster av riksbankens innehav av statspapper.

Allt i balansräkningen redovisat guld har upptagits till ett pris motsvarande

2,480 kronor per kilogram fint guld.

De utländska valutorna hava i likhet med näst föregående år upptagits

till kurser omkring de gamla pariteterna, därav pund sterling, som utgör

den övervägande delen av valutabehållningen, till en kurs av 18: .

De av den förda valutapolitiken föranledda stora inköpen av guld och

valutor hava givetvis skett till avsevärt högre kurser än de nämnda. Kursskillnaden

emellan inköps- och bokföringspriserna hava belastats ett »kursdifferenskonto»,

vilket även krediterats för skillnaden emellan försäljningsoch

bokföringspriserna vid försäljning av guld och valutor. Saldot å detta

Årsresul
tatet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 1.

kursdifferenskonto har i riksbankens räkenskaper per den 30 december 1933

i sin helhet balanserats såsom tillgång, eller med 102,798,140: 25 kronor.

I motsats till vad som skedde år 1932 har år 1933 någon nedskrivning av

kontot icke skett.

Ovannämnda saldo å kursdifferenskontot har framkommit på följande sätt.

Vid utgången av år 1932 utgjorde det på enahanda sätt uppkomna saldot

25,392,267:94 kronor. Av överskottet å bankrörelsen användes 6,392,267: 94

kronor till nedskrivning av detta saldo. Återstoden upptogs därefter som

en tillgång i bokslutet per den 31 december 1932 med kronor 19,000,000: —

Under år 1933 har kontot ökats med följande belopp:

debiterad kursskillnad vid köp av guld inom landet,

(vari ingår ett från svenska staten övertaget guld
parti)

................................ » 10,989,177:36

debiterad kursskillnad vid köp av dels guld i utlandet,

dels utländska valutor efter avdrag av

vid försäljningar uppkommen kursskillnad..... » 72,808,962:89

Summa kronor 102,798,140: 25

En omräkning efter dagskurser resp. guldpriset i London per den 30 december

1933 av riksbankens utländska valutor och i metalliska kassan

icke inräknat guld skulle medföra, att kursdifferenskontot minskades med

100,732,224: 13 kronor till 2,065,916: 12 kronor enligt följande beräkning.

Värde efter valutakurser

den s%2 1933

Bokfört värde

och guldpriset i Lon- don samma dag

(3,945: — kr. pr kg.

Skillnad

fint guld)

1) utländska valutor (»ut-

Kronor

Kronor

Kronor

rikes växlar» och »hos

utländsk bank eller

bankir innestående») .

448,991,809: 43

484,396,986: 48

35,405,177: 05

2) guld å utrikes ort, ej

inräknat i metalliska

kassan...........

110,587,765: 73

175,914,812: 81

65,327,047: 08

100,732,224: 13

Metalliska kassan utgjorde den 30 december 1933 259,751,081:27

kronor, såsom ovan nämnts i likhet med allt annat guld i balansräkningen

bokförd efter ett värde motsvarande 2,480 kronor per kilogram fint guld.

Vid fastställandet av föreliggande bokslut hava fullmäktige letts av den

uppfattningen, att i nuvarande läge någon ändring av de tidigare tillämpade

bokföringskurserna icke borde företagas och att kursdifferenskontot bor
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

15

de i sin helhet balanseras såsom en tillgång. För närvarande saknas nämligen

objektiva hållpunkter för ett bedömande av huruvida kursdifferenskontot,

när en avveckling av detsamma i samband med en slutlig stabilisering

av den svenska kronan bör genomföras, kommer att utvisa vinst eller förlust

och huru stor denna vinst eller förlust kommer att bliva. Avgörande

härför äro ett flertal faktorer, bl. a. utvecklingen av kronans värde i förhållande

till andra valutor, storleken av valutareserven och det guldvärde,

som den svenska kronan vid den slutliga stabiliseringen kommer att erhålla.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Riksbankens rörelse.

En jämförelse mellan de specificerade vinst- och förlusträkningarna för

åren 1932 och 1933 ävensom mellan de utgående balansräkningarna för

samma år meddelas å sid. 22 o. ff.

Här nedan meddelas sammanställningar av statistiska uppgifter angående

de viktigare rörelsegrenarna.

Riksbankens metalliska kassa har utgjort:

högst....................

1933

Kronor

. 30/i2 259,751,100

s%

1932

Kronor

205,998,700

lägst....................

. 28/i 205,917,300

205,821,900

i medeltal.................

.... 231,994,300

205,946,100

Sedelcirkulationen har utgjort:

högst....................

1933

Kronor

. 3%2 647,595,000

Vio

1932

Kronor

621,269,500

lägst....................

. 20/s 489,875,300

2%

466,132,800

i medeltal.................

.... 538,956,000

534,648,500

Sedelreserven har utgjort:

högst.....................

1933

Kronor

. 25/n 361,909,200

2%

1932

Kronor

195,622,800

lägst....................

. 1 4 87,987,900

Vio

40,688,300

i medeltal.................

.... 227,491,600

127,243,800

Ökningen i sedelreserven beror till stor del på den genom lagen av den

26 juni 1933 genomförda höjningen av sedelutgivningsrätten med 100 milj.

kronor.

Riksbankens utländska rörelse har under åren 1932 och 1933 haft följande

omfattning:

1933

1932

Kronor

Kronor

Bokfört värde vid årets ingång . . 213,575,023: 39 49,223,529: 11

tillkommit under året......... 2,541,348,277: 52 1,101,410,998: 31

2,754,923,300: 91 1,150,634,527: 42

avgått under året............ 2,308,686,986: 46_937,059.504: 03

Bokfört värde vid årets slut .... 446,236,314: 45 213,575,023: 39

Härtill kommer guld å utrikes ort,

ej inräknat i metalliska kassan,

som vid årets slut hade ett bokfört

värde av

110,587,765: 73

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

17

De sammanlagda utländska tillgångarna ha utgjort:

1933 1932

Kronor Kronor

högst.....................30/i2 556,824,100 30/u 220,110,900

lägst..................... 7/i 218,062,700 7i 49,819,300

i medeltal..................... 380,222,800 144,183,900

Riksbankens sammanlagda utlåning inom landet, omfattande utestående

diskonterade växlar, lån och kreditiv, har utgjort:

1933 1932

Kronor ‘ Kronor

högst..................... 7/i 192,072,500 2/i 568,586,100

lägst.....................sl/8 50,286,600 12/n 164,090,100

i medeltal...............:..... 90,015,900 317,639,000

Beloppet utestående diskonterade växlar har utgjort:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... 7/i 119,299,300 7i 493,967,000

lägst.....................37s 12,305,000 12/u 99,281,000

i medeltal..................... 37,872,300 245,218,700

Därav utgjorde affärsbankernas rediskontering:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... Vi 101,844,500 a/i 334,589,400

lägst.....................30/i2 477,600 1*/n 81,985,500

i medeltal..................... 23,922,200 189,063,500

Utestående lån ha uppgått till:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... 7i 71,423,600 81/s 88,136,500

lägst..................... 19/s 35,490,400 9/i 58,292,200

i medeltal..................... 50,134,500 70,716,500

A kassakreditiv har utestått:

1933 1932

Kronor Kronor

högst....................... 7» 6,236,200 7i 2,137,100

lägst.......................27/r, 958,200 10/is 1,419,800

i medeltal....................... 2,009,100 1,703,800

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Kassakreditiv voro vid utgången av åren 1933 och 1932 beviljade till

nedanstående belopp saint mot följande säkerheter:

Den 30 dec. 1933 Den 31 dec. 1932

Kronor Kronor

beviljat belopp.................10,025,800 2,403,100

därav:

mot inteckningar................ 133,500 279,300

» obligationer................ 8,487,100 366,200

» aktier.................... 775,000 882,000

» namnsäkerhet .............. 630,200 875,600

A gir or åkning har i riksbanken innestå^:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... 25/u 571,687,300 26/u 310,904,200

lägst.....................28/2 181,968,200 30/9 131,710,200

i medeltal..................... 372,779,500 218,710,800

Varav statsmedel:

högst.....................25/u 268,419,100 16/i 219,975,200

lägst..................... 28/2 105,101,200 5/u 64,051,700

i medeltal..................... 168,080,400 138,345,700

Riksbankens diskonto och övriga räntesatser ha under år 1933 utgjort:

ir 1933

För växlar

För lån

och kassakreditiv

mot säkerhet av:

mot annan

säkerhet

obligationer,

utfärdade av

svenska staten,

allmänna hypo- teksbanken och

konungariket

Sveriges stads- hypotekskassa

obligationer,

utfärdade av

svenska bostads- kreditkassan,

svenska skepps- hypotekskassan,

kommuner,

landsting, in teck- ningsbolag och

aktiebok Göte- borgs hypoteks- kassa

%

%

%

%

’/l-SV5............

3*

3‘-

4

4 J

Ve—30/n............

3

3

H

4

7l2—:31/l2...........

n

n

3

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

19

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro

ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.

Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 30 december

1933 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:

Avbetal-

Därav

.

ningslåne-

fonden

använt

oanvänt

Kronor

Kronor

Kronor

Huvudkontoret.................

11,470,000

10,673,647

76

796,352

24

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

2,870,000

2,681,751

93

188,248

07

Malmö........

2,000,000

1,686,602

68

313,397

32

Falun.........

1,320,000

1,115,471

—

204,529

—

Gävle ........

1,300,000

1,068,848

—

231,152

-

Halmstad......

840,000

686,924

—

153,076

—

Härnösand.....

1,060,000

813,606

—

246,394

—

Jönköping......

2,180,000

1,850,863

—

329,137

—

Kalmar .......

900,000

720,317

—

179,683

—

Karlskrona.....

1,200,000

898,296

—

301,704

—

Karlstad.......

700,000

653,866

-

46,134

—

Kristianstad.....

750,000

483,450

—

266,550

—

Linköping......

1,800,000

1,230,551

—

569,449

—

Luleå.........

2,100,000

1,679,558

12

420,441

88

Mariestad......

470,000

412,852

—

57,148

—

Norrköping.....

1,330,000

936,248

—

393,752

—

Nyköping......

750,000

617,722

—

132,278

—

Sundsvall......

1,350,000

895,312

—

454,688

—

Umeå........

1,760,000

1,404,854

—

355,146

—

Uppsala.......

1,750,000

1,577,346

—

172,654

—

Visby.........

1,300,000

991,150

—

308,850

—

Vänersborg.....

750,000

647,971

—

102,029

—

Västerås.......

1,000,000

783,435

—

216,565

—

Växjö........

440,000

308,803

—

131,197

—

Örebro........

1,100,000

908,827

—

191,173

—

Östersund......

1,510,000

1,243,510

—

266,490

—

Summa

44,000,000

36,971,782

49

7,028,217

51

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Den 30 december 1933 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:

7 V» års lån.............kr. 3,761,847: —

5 * » » 30,708,932:28

272 » * > 2,501,003:21

Kr. 36,971,782:49

Räntesatsen å avbetalningslånen, vilken tidigare under lånens hela löpetid

varit den, som gällde, då respektive lån beviljades, har beträffande lån,

utgivna från och med den 20 november 1933, ändrats till att vara rörlig.

Räntan för nyutgivna lån, som sedan den 24 juli 1925 varit oförändrat 5 %,

har från och med ovan angivna dag sänkts till 4 %.

Till spannmålskreditfbudén har under år 1933 från riksgäldskontoret överförts

dels det av 1932 års riksdag anvisade reservationsanslaget å 500,000

kronor och dels 1933 års anslag å 1,000,000 kronor. Fonden, som vid 1933

års ingång var 2,000,000 kronor, utgjorde således vid årets slut 3,500,000

kronor. Dess fördelning på de olika kontoren samt å fonden disponerade

belopp den 30 december 1933 framgår av nedanstående översikt:

Fondens

belopp

Kronor

Beviljade

krediter

Utestående

belopp

Kronor

Antal

St.

Belopp

Kronor

Huvudkontoret...............

1,130,000

1

350,000

347,333

39

Avdelningskontoret i Malmö .....

500,000

1

445,000

143,338

13

» i Halmstad . . .

350,000

—

—

—

—

» i Kristianstad . .

970,000

1

150,000

121,364

30

» i Vänersborg . .

550,000

1

550,000

379,160

93

Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden

innestår å giroräkning i riksbanken.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

21

Vinst- och förlusträkning, utgående balansräkning m. m.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1932

1

9

3 3

DEBET.

(Utgifter och förluster)

Kronor

Kronor

Kronor

Lånerörelsen.

Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-

101

94

63

21

fordringar (ej avbetalningslån)..........

24,810

—

—

—

63

21

Utrikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen förlust......

4,978,715

50

—

—

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer..........

7,740

78

7,667

76

Förvaltningskostnad.

Arvoden och avlöningar:

Fullmäktige och direktionen:

Arvoden .........................

122,228

86

142,464

84

Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......

9,728

17

7,374

25

149,839

09

Tjänstemän:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Löner..........................

2,414,078

56

2,403,833

98

Ersättningar för flyttningskostnader........

Uniformsbeklädnad • åt ordinarie vaktmästare vid

6,852

21

3,514

36

samtliga kontor...................

Arvoden till tjänstemän å utrikesavdelningen

14,740

73

12,560

08

samt till vikarie för föreståndaren för vården

av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .

12,231

96

12,394

33

Arvoden för postbefordran och inkasseringar . .

6,001

45

5,867

93

Premier till chaufförerna..............

1,000

—

1,000

—

Läkarvård och begravningshjälp..........

2,568

15

2,065

39

Vikariatsersättningar.................

Arvode till vetenskapligt biträde för vården av

51,604

32

51,453

46

riksbankens mynt- och medalj samling.....

Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

600

600

i Göteborg och Malmö..............

21,600

—

21,600

—

Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor .

92,000

—

92,000

—

» » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg

4,800

—

4,000

—

» » i> » » » Malmö .

2,841

66

2,000

—

» » > » » »Luleå . .

800

—

800

—

» » » t> » » Visby . .

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings-

800

—

—

havare samt ersättning för extra arbeten m. m.:

arvoden .......................

304,972

58

304,610

67

läkarvård och begravningshjälp.........

571

50

196

50

uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmäs-

tare.........................

2,435

22

2,381

30

Bidrag till utländska studieresor........

Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göte-

2,400

—

4,000

—

borg .........................

100

—

100

—

Arvoden över stat ..................

25,268

25

19,471

97

2,944,449

97

Transport

8,111,591184| -

3,102,020 03

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1. 23

räkning år 1933.

1932

1 9

3 3

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Inkomster och vinster)

Lånerörelsen.

Räntor på diskonterade växlar...........

13,396,744

82

1,389,593

16

» » hypoteks- och kommunlån.......

3,286,467

78

1,465,520

35

» » kassakreditiv o. kredit i löpande räkn.

91,976

20

74,089

88

Avgifter för » ...............

15,929

26

31,442

16

Inkasseringsavgifter och provisioner.......

8,959

23

1,271

26

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

fordringar (ej avbetalningslån)..........

3,354

11

14,246

74

2,976,163

55

Utrikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......

—

—

1,561,526

05

Statspapper och obligationer.

Räntor..........................

5,671,868

03

7,473,783

65

Vinst vid utlottning och försäljning .......

287,868

33

1,657,786

74

9,131,570

39

Övriga inkomster och vinster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna ........................

150,077

75

160,077

89

slutna ........................

629

60

444

60

Vinst vid köp och försäljning av utländskt guld-

mynt och guld efter vikt.............

131,029

51

71,650

12

Utdelning å aktier..................

107,004

107,114

40

Tillfälliga räntor....................

25

87

8

12

Provisioner.......................

1,651

41

5,803

78

Pappersmagasinet...................

1,520

—

1,787

60

Inkomster av fastigheter och diverse:

vid huvudkontoret.................

1,450

—

1,412

52

vid avdelningskontoren..............

286,425

26

338,494

14

686,793

17

Transport

23,442,980 161

—

14,356,053

16

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

DEBET.

1932

1 9

3 3

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

8,111,591

84

3,102,020

03

Pensionsstat:

Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-

banken ........................

259,038

38

254,512

64

Dyrtidstillägg:

Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-

chefen........................

3,451

—

3,255

—

A avlöningar och arvoden i riksbanken.....

296,821

03

246,614

97

Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . .

29,132

—

24,776

—

» pensionärer, tillhörande riksbankens änke-

och pupillkassor m. fl.............

23,447

—

19,088

—

» riksbankens befattningshavare å vid andra

statens verk uppburna arvoden.......

450

—

189

—

293,922

97

Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:

Inventarier och deras underhåll..........

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

52,847

27

39,599

88

gårdar ........................

63,577

02

76,444

09

Fastighetsunderhåll..................

77,958

72

48,617

93

Kontorshyra......................

22,575

—

14,700

—

Värme och belysning................

110,527

07

106,483

79

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,

42,055

72

51,532

43

tidningar, böcker o. d...............

76,504

17

73,558

60

Annonser och kungörelser..............

24,824

47

21,589

96

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .

261,359

81

296,255

29

Lagsöknings- och rättegångskostnader......

5,058

92

4,187

79

Revisionslcostnader vid avdelningskontoren . . ,

13,632

45

13,622

75

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

41,244

92

42,788

87

Transportkostnader..................

10,001

70

9,738

89

Diverse utgifter vid samtliga kontor.......

67,006

29

81,516

37

880,636

64

Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-

kontoret:

Kostnader för löpande utgifter vid Tumba pap-

persbruk utöver av bruket gottgjorda belopp .

447,863

43

468,484

17

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....

Kostnader för löpande utgifter vid riksbankens

4,307

75

2,450

80

sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda

belopp........................

402,321

16

371,661

99

Sedelförstöring.....................

648

62

625

58

Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .

3,283

82

3,182

06

Renhållning inom bankhuset............

18,245

69

17,590

59

Bevakning av » ............

Rese- och traktamentskostnader vid inspektion

25,563

10

24,755

87

och inventering av avdelningskontoren ....

10,530

55

10,371

35

Diverse reseersättningar...............

3,622

85

6,384

33

Kostnader för riksbankens historik........

1,000

—

—

—

905,506

74

Övriga utgifter och förluster:

Ränta å pensionsfonden å 4Vs % resp. 4 % . . .

Malmökontorets ombyggnadskonto enligt 1931

90,637

10

87,128

88

års riksdagsbeslut.................

67,734

85

—

—

Transport

10,668,863(70

87,128

88

5,436,599

02

s. 25 Kontrollera mot PDF

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

25

1932

1

9 3 3

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

!

23,442,980

16

14,356,053

16

Transport

23,442,980116

i-

| 14,356,053| 16

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1932

1 9

3 3

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

10,668,863

70

87,128

88

5,436,599

02

Norrköpingskontorets nybyggnadskonto enligt

1931 års riksdagsbeslut..............

252,387

88

—

—

Tilläggsanslag för vägen Tumba—Uttran.....

10,000

—

—

—

Bidrag enl. Bankoreglementets § 45 mom. 1 och 2

30,473

71

29,159

—

Förskingrade medel.............

—

—

14,485

92

Diverse ..................

684

48

692

59

131,466

39

10,962,409

77

5,568,065

41

Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .

12,480,570

39

8,787,987

75

Summa

23,442,980

16

14,356,053

16

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Inom linjen förda lån................

16,152

80

181,997

60

Saldo, vinst......................

2,042,483

84

1,803,878

56

Summa

2,058,636

64

1,985,876

16

Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor

14,523,054

23

10,591,866

31

s. 27 Kontrollera mot PDF

räkning (forts.).

Bankoutskoitets memorial Nr 1.

27

1932

1

9 3 3

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

23,442,980

16

14,356,053

16

Summa

23,442,980

16

—

—

14,356,053

16

vinsträkning.

KREDIT.

Räntor..........................

2,057,550

88

1,982,726

51

Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-

talningslån......................

1,085

76

3,149

65

Summa

2,058,636

64|

1,985,876

16

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

1932

19 3 3

Kronor

Kronor

Kronor

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

45,617,930

—

45,625,955

—

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

85,334,931

82

142,113,314

42

Utländskt guldmynt..............

75,026,235

04

72,011,811

85

259,751,081

27

Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska

kassan......................

—

—

—

—

110,587,765

73

Annan kassaUllgdng.

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt........

5,708,293

15

4,633,659

95

Äldre svenskt silvermynt...........

713

30

897

70

Brons-, järn- och kopparmynt........

163,468

76

152,866

45

Enskilda bankers postremissväxlar, checkar

m. m.......................

12,706,757

02

8,973,374

92

Utländska bankers sedlar...........

93,055

90

57,629

04

13,818,428

06

224,651,384

99

384,157,275

06

Statspapper och obligationer.

Statspapper...................

238,363,683

88

226,479,507

78

Inhemska obligationer (icke stats-).....

—

—

193,000

—

Upplupna, ej betalda räntor.........

2,018,415

13

1,218,803

77

227,891,311

55

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar..............

134,284,733

18

16,036,427

77

Hypoteks- och kommunlån..........

68,779,178

03

38,593,638

56

Kassakreditiv och kredit i löpande räkning

1,513,833

93

1,712,374

14

På indrivning beroende medel.......

1,081

95

2,623

24

Beräknade räntor................

312,628

18

84,979

53

56,430,043

24

U trikesrörelsen.

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

24,848,131

66

255,282,109

04

Fordran i löpande räkning hos utländska

banker och bankirer............

189,622,891

84

193,709,700

39

448 991 809

43

Kursdifferenskonto......

19,000,000

—

—

—

102,798,140

25

Diverse räkningar......

704,879

91

5,693,336

31

Summa

904,100,842

68

—

—

1,225,961,915

84

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Utestående avbetalningslån..........

40,701,247

55

_

_

36,971,782

49

På giroräkning i riksbanken innestående

outlånad fond..............

3,298,752

45

—

—

7,028,217

51

Summa

44,000,000

—

—

—

44,000,000

—

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Ar 1.

29

balansräkning.

1932

19 3 3

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.......

598,214,839

90

—

—

647,594,983

90

Postväxelräkning.......

988,723

87

—

—

1,560,374

87

Giroräkning.........

201,567,470

35

—

—

469,451,751

38

Depositionsräkning......

—

—

—

—

4,851,250

—

Upp- och avskrivningsräkning .

15,030

01

—

—

29,335

99

Lånerörelsen.

Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar

Beräknade räntor................

17,905

353,999

07

13

1,467

55,346

77

10

56,813

87

Utrikesrörelsen.

Skuld till utländska banker.........

Beräknade räntor å köpta växlar......

896,000

11

2,755,494

354,989

98

94

3,110,484

92

Upphörda lånegrenar.

L&nebanksobligationer med ränta . .

> » 4 » . » . .

» » 3 » » . .

Ej uttagna räntor på förestående obliga- tioner .....................

120,666

56,512

227

4,735

88

49

19

03

120,666

55,012

227

3,981

88

49

19

61

179,888

17

Övriga skulder.

Statsverkets andel av riksbankens vinst, att

utbetalas under nästkommande år ... .

Pensionsfonden.................

Diverse räkningar...............

7,000,000

2,146,734

5,871,382

95

69

2,306,786

13,381,764

53

89

15,688,551

42

Kapitalbalans.

Grundfond....................

Reservfond ...................

Reserverade medel, utgörande:

återstående vinstmedel från föregående år

vinst för året.................

50.000. 000

20.000. 000

2,323,560

14,523,054

78

23

50.000. 000

20.000. 000

2,846,615

10,591,866

01

31

83,438,481

32

Anm. Värdet av riksbankens fasta egen- dom samt mynt- och medaljsamling finnes

ej upptaget bland tillgångar, som ingått i

förestående kapitalbalans.

Summa

904,100,842

68

—

—

1,225,961,915

84

ställning den 31 december.

KREDIT.

För utlämnande av avbetalningslån anvisad

fond......................

44,000,000

44,000,000

_

Summa

44,000,000

—

—

44,000,000

—

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vissa enligt särskilda föreskrifter inom linjen förda tillgångar

och skulder vid 1932 och 1933 års slut.

1932

1933

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-

missväxlar m. m.......................

10,814

—

9,026

40

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

33,226

22

33,226

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

13,115,800

—

13,731,900

—

Summa

13,159,840

22

13,774,152

62

Fastigheten i:

Stockholm...................

4,250,000

—

4,250,000

_

Göteborg.......................

800,000

—

800,000

_

Malmö.........................

425,000

—

425,000

—

Falun.....................

170,000

—

170,000

_

Gävle.......................

200,000

—

250,000

_

Halmstad..................

375,000

—

375,000

_

Härnösand..................

144,000

_

150,000

_

Jönköping....................

115,000

_

115,000

_

Kalmar...................

350,000

—

350,000

_

Karlskrona...................

550,000

—

550,000

_

Karlstad.....................

150,000

—

150,000

_

Kristianstad......................

230,000

—

230,000

_

Linköping........................

300,000

—

300,000

—

Luleå.......................

325,000

—

325,000

_

Mariestad......................

135,000

—

135,000

_

Norrköping*) ................

—

328,200

_

Nyköping....................

322,000

—

422,000

_

Sundsvall.....................

250,000

—

250,000

_

Uppsala.........................

535,000

—

535,000

—

Visby.....................

225,000

—

275,000

_

Vänersborg.....................

250,000

—

250,000

_

Växjö....................

315,000

—

315,000

_

Örebro...................

250,000

_

250,000

_

Östersund....................

115,000

_

115,000

_

Tumba ............................

2,334,800

—

2,416,700

*) Anm. Taxeringsvärde ä fastigheten i Norrköping ej åsatt den

*7» 1932.

Summa

13,115,800

—

13,731,900

—

Skulder.

Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr

specie på ofärgat papper.................

338,786

90

338,758

40

Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1,315,328

04

1,315,328

04

Lånebanksobligationer ä 4 % med ränta på ränta ....

548

08

548

08

» med 4 */a % ränta........

5,527

07

5,527

07

* » 3 % D ........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 / ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1,662,120

92

1,662,092

42

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

31

Huvudkontorets och avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar.

Vinst å riks- bankens eget

Vinst å av- betalnings-

Summa vinst

År-

Summa vinst

Åv 1QQ9

kapital

lånefonden

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Vid huvudkontoret........

9,011,218

84

367,810

67

9,379,029

51

7,891,095

34

Vid kontoret i: Göteborg.....

91,044

29

137,983

34

229,027

63

1,829,708

68

Malmö......

180,060

73

91,654

58

271,715

31

2,180,194

81

Falun.......

—

—

56,498

32

21,042

61

53,177

28

Gävle.......

—

—

56,696

91

31,212

14

159,087

75

Halmstad ....

—

—

35,345

92

20,981

26

49,655

21

Härnösand ....

—

—

45,211

11

7,143

51

81,574

75

Jönköping ....

8,444

OO

101,135

99

109,580

54

150,723

48

Kalmar......

22,497

07

39,422

60

61,919

67

161,229

46

Karlskrona....

—

—

52,977

11

29,337

38

. 64,204

51

Karlstad.....

—

—

32,652

50

—

—

—

—

Kristianstad . . .

18,687

27

29,259

79

47,947

06

144,521

94

Linköping ....

4,642

20

75,734

54

80,376

74

191,996

64

Luleå.......

—

—

89,984

19

19,349

41

204,351

44

Mariestad ....

—

—

21,994

84

—

—

—

—

Norrköping . . .

—

—

53,937

09

33,770

23

188,056

80

Nyköping ....

—

—

33,646

60

5,952

78

54,203

88

Sundsvall ....

—

—

53,312

26

12,020

13

303,876

21

Umeå.......

—

—

78,506

64

32,560

83

143,694

49

Uppsala.....

—

—

84,125

78

79,768

99

214,968

07

Visby.......

—

—

55,529

13

51,259

05

66,562

99

Vänersborg . . .

—

—

33,385

35

7,449

98

17,254

72

Västerås.....

—

—

42,025

70

—

—

58,147

54

Växjö.......

—

—

16,923

12

—

—

22,089

88

Örebro......

15,487

96

50,538

45

66,026

41

209,263

84

Östersund ....

—

—

67,586

03

38,567

14

102,973

07

9,352,082

91

1,803,878

56

10,636,038|31

14,542,612

78

å riksbankens

Nettoförlust

Nettoförlust

eget kapital

år 1933

år 1932

Avgår förlust:

Vid kontoret i: Falun......

35,455

25,484

71

_

_

_

Gävle......

77

—

—

—

—

—

—

Halmstad ....

14,364

66

—

—

—

—

—

—

Härnösand . . .

38,067

60

—

—

—

—

—

—

Karlskrona . . .

23,639

73

—

—

—

—

—

—

■ Karlstad ....

40,367

59

—

—

7,715

09

8,688

63

70,634

41,600

78

_

_

_

_

__

_

Mariestad ....

75

—

—

19,605

91

10,869

92

Norrköping . . .

20,166

86

—

—

—

—

—

—

Nyköping ....

27,693

82

—

—

—

—

—

—

Sundsvall ....

41,292

13

—

—

—

—

—

—

45,945

4,356

4,270

81

_

_

_

_

_

_

Uppsala.....

79

_

_

_

Visby......

08

—

—

—

—

—

—

Vänersborg . . .

25,935

37

—

—

—

—

—

—

Västerås ....

50,977

97

—

—

8,952

27

—

—

Växjö......

24,821

85

—

—

7,898

73

—

—

Östersund ....

29,018

89

—

—

—

—

—

—

564,095|l6

—

44,172

-1

19,558|55

8,787,987 75

1,803,878

56 10,591,86631

14,523,054 23

Anni.: Bet ekonomiska resultatet av avdelningskontorens verksamhet måste ses mot

bakgrund av den under året alltmera minskade och under senare halvåret så gott som

fullständigt upphörda rediskonte ringen från affärsbankernas sida.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Bankens

styrelse.

Göta kanalverk.

Delegerade

för riksdagens

verk.

Inventeringar

vid

huvudkontoret.

Inspektioner

och

särskilda

undersökningar

vid

avdelningskontoren.

Riksbankens styrelse m. m.

§ I
Under

tiden efter det val av fullmäktige, som ägt rum år 1933, och intill

utgången av samma år har någon förändring icke ägt rum inom riksbankens

styrelse.

Den av Kungl. Majit förordnade suppleanten herr Örne har under år 1933

tjänstgjort 50 dagar.

Av de utav riksdagen valda suppleanterna har under året herr Wilhelmsson

tjänstgjort lil dagar.

Herr Widell har avlidit den 9 innevarande januari; och har i anledning

härav andre suppleanten herr Nilsson inkallats att inträda såsom fullmäktig.

§ 2.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret hava fullmäktige utsett

ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien

A. Bertil att under år 1934 å riksbankens och riksgäldskontorets

vägnar deltaga herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk

och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.

§ 3.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1934 hava fullmäktige utsett

undertecknad Amnér och herr Widell samt sedan herr Widell avlidit undertecknad

Björnsson.

■ § 4.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum

nava under år 1933 på behöriga tider ägt rum, utan att anledning till anmärkning

därvid förekommit.

§ ö.

Inspektioner av avdelningskontoren hava under år 1933 verkställts

av undertecknad Booth vid kontoren i Malmö, Mariestad och Vänersborg,

av undertecknad Amnér vid kontoren i Falun, Gävle, Härnösand och

Sundsvall,

av undertecknad Larsson vid kontoren i Göteborg, Halmstad, Jönköping,

Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Norrköping, Nyköping, Umeå, Uppsala,

Visby, Västerås och Växjö samt

av herr Wilhelmsson vid kontoren i Karlskrona, Kristianstad, Örebro och

Östersund.

Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda

tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

33

§ 6.

I skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet hava fullmäktige

hemställt om utredning genom Kungl. Maj:ts försorg av frågan örn

inrättande av ett institut för viss långfristig och medellång kreditgivning.

§ 7.

Med anledning av framställning från riksgäldskontorets tjänstemannaförening

hava fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret i skrivelse den

28 juni 1933 hemställt, att Kungl. Majit måtte bemyndiga 1930 års pensionssakkunniga

att utarbeta och avgiva förslag till nya bestämmelser om pension

för personalen vid riksdagens verk.

Vid föredragning av denna framställning har Kungl. Majit funnit densamma

icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Från finansdepartementet

har under hand meddelats, dels att 1930 års pensionssakkunniga avslutat

sitt arbete, dels ock att inom departementet sådan utredning påginge, som

skulle kunna läggas till grund för pensionering även av personalen vid

riksdagens verk.

§ 8.

I utlåtande nr 18 har bankoutskottet vid 1933 års riksdag under framhållande

av behovet av en formell revision av bankoreglementet förutsatt,

att genom fullmäktiges försorg fråga örn en sådan revision gjordes till föremål

för övervägande samt att förslag i ämnet utarbetades och förelädes utskottet,

så snart sådant lämpligen kunde ske. Utskottet har i detta sammanhang

vidare anfört, att jämväl frågan örn en överarbetning av riksbankslagen

och ansvarighetslagarna torde vara förtjänt av övervägande.

Med anledning härav verkställes för närvarande överarbetning av såväl

bankoreglementet och riksbankslagen som ansvarighetslagarna. Förslag i

ämnet torde kunna framläggas till behandling av årets riksdag.

I samband härmed komma fullmäktige att föreslå vissa sakliga ändringar

i nämnda författningar.

Sedan dessa förslag behandlats av riksdagen, torde fullmäktige finna anledning

att till riksdagen inkomma med förslag till vissa ändringar i gällande

avlöningsbestämmelser för riksbanken.

§ 9.

I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1933 följande

förändringar ägt rum:

Vid kontoret i Göteborg har tredje suppleanten vice verkställande direktören

Rolf Forshell på begäran entledigats; och har till tredje suppleant i

hans ställe utsetts direktören Alfred Kollberg.

Vid kontoret i Malmö har verkställande styrelseledamoten John Berling

från och med den 1 oktober 1933 beviljats avsked med pension; och har

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr I. 3

Ang. inrättande

av institut

för

viss kreditgivning.

Ang. revision

av pensionsbestämmelserna

vid

riksdagens

verk.

Ang. revision

av

bankoregiem

entet m. m.

Styrelserna

för avdelningskontoren.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 1.

till verkställande styrelseledamot i hans ställe utsetts kamrern vid kontoret

Harald Svensson. Vidare hava ledamöterna i styrelsen direktören August

Johansson och disponenten Oscar Ohlson avlidit. Till ledamöter efter dem

hava utsetts suppleanterna sekreteraren i Skånes handelskammare Malte

Ström och redaktören Nils Lindberg. Därjämte hava till suppleanter i nu

angiven ordning utsetts förutvarande suppleanten direktören Harald Evers

samt godsägaren Alexander Weibull och överförmyndaren i Malmö Jöns

Petter Berglund.

Vid kontoret i Gävle har andre suppleanten ingenjören Erik Nordström

på begäran entledigats; och har till andre suppleant i hans ställe utsetts

grosshandlaren Nils Fredrik Kjellerstedt.

Vid kontoret i Jönköping har ordföranden i styrelsen fabriksidkaren Josef

Eklöf avlidit; och har till ledamot efter honom förordnats förste suppleanten

landskamrern Johan Wallinder. Till förste suppleant har utsetts förutvarande

andre suppleanten grosshandlaren Alfred Björk och till andre suppleant

förutvarande tredje suppleanten ordföranden i Jönköpings drätselkammare Carl

Gustafsson.

Vid kontoret i Luleå har vice ordföranden i styrelsen grosshandlaren Jonas

Sjölin på begäran entledigats; och har till ledamot efter honom förordnats

förste suppleanten landskamrern Adolf Holm.

Vid kontoret i Norrköping har tredje suppleanten direktören Gunnar Bergvall

på begäran entledigats; och har till tredje suppleant i hans ställe utsetts

advokaten Ragnar Nordström.

Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren år

1934 hava förordnats samma personer, som vid 1933 års slut voro därtill

förordnade, med följande undantag och förändringar:

Vid kontoret i Göteborg har verkställande styrelseledamoten Carl Nordenbergs

förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till

verkställande styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats verkställande

styrelseledamoten vid kontoret i Orebro Ernst Falk.

Vid kontoret i Luleå har verkställande styrelseledamoten Thure Isakssons

förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till verkställande

styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats kamrern i

22:a lönegraden vid avdelningskontoren Magnus Nordström. Till tredje

suppleant har utsetts landssekreteraren Ragnar Sundberg.

Vid kontoret i Mariestad har till ledamot i stället för häradsskrivaren

Gustaf Holmlund utsetts landskamrern Elias Brandel.

Vid kontoret i Norrköping har till ledamot i stället för vice häradshövdingen

Gustaf Carlson utsetts förutvarande tredje suppleanten advokaten

Ragnar Nordström. Till tredje suppleant har utsetts disponenten Ludvig

Bergvall.

Vid kontoret i Örebro har verkställande styrelseledamoten Ernst Falks

förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till verk
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

35

ställande styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats verkställande

styrelseledamoten vid kontoret i Luleå Thure Isaksson.

Vid kontoret i Östersund har till tredje suppleant utsetts handelsföreståndaren

Olof Petter Olsson.

§ 10.

På framställning av telegrafstyrelsen hava fullmäktige medgivit, att för

utvidgning av telegrafverkets station i Luleå vissa ändringar genom telegrafstyrelsens

försorg och på dess bekostnad må utföras i verkets lokaler

inom riksbankens därvarande byggnad, under förutsättning att telegrafverket

bekostade jämväl de reparationer inom bankens lokaler, som möjligen kunde

betingas av ändringar exempelvis i vatten-, avlopps- eller elektriska ledningar.

§ 11.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse till fullmäktige framhållit, att för beredande

av utvidgade lokaler åt postkontoret i Visby det för statsverket

vore fördelaktigast och därför föreslagit, att postverket finge övertaga de

lokaler inom riksbankens därvarande byggnad, som nu disponeras av bankens

avdelningskontor.

Generalpoststyrelsen har därför anhållit örn meddelande, huruvida fullmäktige

ansåge sig kunna biträda detta förslag örn avyttrande till postverket

från lämplig tidpunkt av ifrågavarande byggnad och vilket pris riksbanken

i så fall skulle betinga sig.

I anledning härav hava fullmäktige uppdragit åt direktionen att utreda

frågan örn avyttrande till postverket av ifrågavarande byggnad ävensom förhandla

med generalpoststyrelsen.

Sedan denna utredning slutförts, komma fullmäktige att hos bankoutskottet

göra den framställning i ämnet, vartill omständigheterna må föranleda.

§ 12.

Vid avdelningskontoret i Linköping har under augusti 1933 upptäckts ett

flertal förfalskningar och tillgrepp, begångna av kammarskrivaren I. Gjerstad

och registratorn A. Ekberg; och hava dessa jämte det de avsatts från sina

tjänster i riksbanken ådömts ansvar och ersättningsskyldighet.

För att i möjligaste mån förekomma ett återupprepande av brottsliga

handlingar av ifrågavarande slag hava vissa skärpta kontrollföreskrifter utfärdats.

§ 13.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt

rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.

Ang. ändringsarbeten

i telegraflokalerna

inom

riksbankens

fastighet i

Luleå.

Ang. fråga

om försäljning

till

postverket

av riksbankens

fastighet

i Visby.

Ang. skärpta

kontrollföreskrifter

i anledning

av förfalskningar

m. m.

Kassainventeringar

vid

Tumba bruk.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Av- och ti/lträdessyn

å

Lil/-Tumba.

Berättelser

äng. avdelningskontoren.

§ 14.

Sedan arrendet å egendomen Lill-Tumba överlåtits till förutvarande arrendatorn

C. G. E. Anderssons änka Maria Wilhelmina Andersson, har laga avoch

tillträdessyn den 24 juli 1933 förrättats å egendomen.

§ 15.

Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga

avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1933 ävensom

avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1932.

I fråga örn avdelningskontoret i Malmö är framställning gjord örn avskrivning

av viss inom linjen förd fordran. Denna framställning har i vanlig

ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna; och hava fullmäktige

för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordran

avskrives.

Stockholm den 13 januari 1934.

ADOLF af JOCHNICK.

Ivar Rooth. A. Amnér.

Viktor Larsson. Martin Fehr. Edv. Björnsson.

Carl Törnebladh.

Stockholm 1934, Ivar Hceggströms Boktryckeri A. B.

840074

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.