Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av framställningar angående pensioner och understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande det militära pensionsväsendet samt beträffande vissa pensioner och understöd, att utgå från allmänna indragningsstaten eller anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

1934-03-08 · 49 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 49 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1934:12, Utlåtande, i anledning av framställningar angående pensioner och understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande det militära pensionsväsendet samt beträffande vissa pensioner och understöd, att utgå från allmänna indragningsstaten eller anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1934 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av framställningar angående pensioner och

understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda

personer.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet

hänvisade framställningar rörande det militära pensionsväsendet samt

beträffande vissa pensioner och understöd, att utgå från allmänna indragningsstaten

eller anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

I fråga örn utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får

utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande

propositioner och motioner.

Innan utskottet ingår på prövning av föreliggande särskilda framställningar

örn pensioner eller understöd anser utskottet sig böra framhålla, att

chefen för finansdepartementet, vid anmälan av genom Kungl. Maj:ts proposition

nr 95 för innevarande års riksdag framlagda frågor örn pensioner åt

vissa i statens tjänst anställda personer, till statsrådsprotokollet över tinansärenden

för den 26 januari 1934 inledningsvis anfört följande.

»De pensioner eller understöd, som av riksdagen i särskilda fall beviljats

till anställningshavare i statens tjänst, vilka vid sin avgång ur tjänsten

icke varit författningsenligt berättigade till pension, hava, där ej anställningshavaren

tillhört något av statens affärsdrivande verk — i vilket fall

pensionen eller understödet plägat utgå från detta verks medel — i regel

anvisats å allmänna indragningsstaten. I årets statsverksproposition (elfte

huvudtiteln, punkten 33) har emellertid förslag framlagts därom, att ordinarie

förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, diverse föremål, skall

uteslutas ur riksstaten och att de utgifter av pensionskaraktär, vilka hittills

anvisats å allmänna indragningsstaten, från och med nästkommande budgetår

skola bestridas från ett nyuppfört ordinarie förslagsanslag till »diverse

pensioner oell understöd m. m.» I samband härmed har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen förklara, att pensioner, understöd, livräntor och liknande

förmåner, vilka av riksdagen anvisats å allmänna indragningsstaten, skola

från och med den 1 juli 1934 bestridas från nyssnämnda anslag till diverse

pensioner och understöd m. m.

Den sålunda föreslagna omläggningen bör tydligen beaktas vid framläggande

för årets riksdag av förslag örn pensioner, vilka enligt hittillsvarande

praxis skolat anvisas å allmänna indragningsstaten. Där anställ
Bihang

till riksdagens protokoll lini. S sami. Nr lii.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

ningshavarens avgång ur tjänst förutsattes komma att äga rum tidigast

med den 1 juli 1934, föreslår jag i anslutning härtill i det följande pensionens

anvisande från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

I de fall åter, där vederbörande avgått eller förutsattes komma att avgå

ur tjänst före den 1 juli 1934, hemställer jag örn pensionens beviljande å

allmänna indragningsstaten. Därest riksdagen lämnar nyssherörda, i statsverkspropositionen

begärda förklaring, kommer, utan hinder av denna formulering,

pensionen att från och med den 1 juli 1934 eller, där avgång äger

rum först efter denna dag, från tidpunkten för pensionens tillträde avföras

å det nya anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.»

Utskottet får erinra, att riksdagen numera, i enlighet med vad utskottet

tillstyrkt, bifallit Kungl. Maj:ts, av chefen för finansdepartementet omförmälda

förslag under elfte huvudtiteln. I likhet med departementschefen

anser utskottet, att den beslutade omläggningen bör beaktas vid beviljande

av pensioner vid innevarande års riksdag så att, där avgång ur tjänst ägt

rum eller förutsättes komma att äga rum före den 1 juli 1934, pension

anvisas från anslaget till allmänna indragningsstaten, medan vid beräknad

avgång från och med nämnda dag och därefter pension bör utgå från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

Militära pensionsväsendet.

l:o.

F. d. styresmannen för Karl Gustafs stads gevärsfaktori, översten i

västra arméfördelningens reserv Paul Jacques Robert Virgin (ytterligare

pensionsförbättring). I en den 26 januari 1934 dagtecknad proposition nr 91,

avseende försvarsdepartementet, har Kungl. Majit, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att f. d. styresmannen för Karl

Gustafs stads gevärsfaktori, översten i västra arméfördelningens reserv

Paul Jacques Robert Virgin må, räknat från och med den 16 augusti 1933,

under sin återstående livstid uppbära — utöver honom jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 14 juni 1933 tillkommande pensionsförbättring — ytterligare

pensionsförbättring med 1,300 kronor för år, att utgå från anslag,

som är eller må varda beviljat till pensionsförbättring åt viss personal vid

armén.

I gällande officersavlöningsreglemente den 20 maj 1927 (nr 170) hava

styresmännen vid artilleriets fabriker hänförts till 4:e lönegraden å löneplanen

för officerare, d. v. s. majors lönegrad. Förutom lön i nämnda

lönegrad åtnjuter emellertid sådan styresman enligt avlöningsreglementet

särskilt arvode till belopp av 2,400 kronor för år.

Enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) med grunder för pensions
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

3

förbättring åt officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningsliavare

vid armén och marinen utgår till beställningshavare, som

vid avgång ur tjänst åtnjuter lön i 4:e lönegraden å löneplanen för officerare,

pensionsförbättring med sådant belopp, att summan av pension,

fyllnadspension oell pensionsförbättring uppgår till 4,700 kronor för år.

A sammanlagda beloppet utgår pensionsförhöjning jämlikt kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280).

Genom beslut den 14 juni 1933 beviljade Kungl. Maj:t styresmannen

för Karl Gustafs stads gevärsfaktori, översten i armén Paul Jacques Robert

Virgin avsked från och med den 16 augusti 1933 med rätt för Virgin

att i enlighet med nyss angivna grunder tillträda en årlig pension av 5,424

kronor, därav 600 kronor pension i femte klassen av arméns pensionskassa

och 2,600 kronor fyllnadspension jämte 1,500 kronor pensionsförbättring

och 724 kronor pensionsförhöjning.

Hos Kungl. Majit anhöll därefter Virgin, att han som i egenskap av

styresman åtnjutit en avlöning, som med 2,400 kronor för år överstege

majors avlöning, finge komma i åtnjutande av ytterligare pensionsförbättring

med 1,300 kronor.

Direktionen över arméns pensionskassa har, bland annat, framhållit, att

man hade anledning förmoda, att vid en definitiv pensionsreglering styresmannens

pension med hänsyn till det särskilda arvodet komme att beräknas

efter en högre lönegrad än majors. Med beaktande härav hade också

jämlikt beslut av Kungl. Majit och riksdagen år 1924 (prop. nr 91;

riksd. skr. nr 306 p. 3) f. d. styresmannen vid ammunitionsfabriken, överstelöjtnaten

i armén C. L. Engström beviljats ytterligare pensionsförbättring

med 1,300 kronor för år. Då direktionen ansåge, att Virgin borde

komma i åtnjutande av samma pensionsförmåner som Engström, finge

direktionen tillstyrka den av Virgin gjorda ansökningen.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts och då, såsom direktionen över

arméns pensionskassa erinrat, riksdagen år 1924 medgivit ytterligare pensionsförbättring

med 1,300 kronor åt f. d. styresmannen vid ammunitionsfabriken,

överstelöjtnanten Engström, har utskottet icke velat motsätta

sig, att enahanda förmån må tillkomma Virgin.

Till stöd för medgivande av särskild pensionsförmån i förevarande fall

har, bland annat, åberopats, att vederbörande beställningshavare förutom

lön ägt uppbära visst arvode. Denna uppdelning av löneförmånerna måste

ur pensionssynpunkt anses innebära en i viss mån otillfredsställande anordning.

Ett inarbetande av arvodet i den fasta lönen och pensionens

anpassning med hänsyn härtill synes enligt utskottets mening böra tagas

under övervägande. Enligt vad utskottet har sig bekant, föreligger till

Kungl. Marits prövning ett av 1930 års militäravlöningssakkunniga avgivet

förslag till nytt militärt avlöningsreglemente. Utskottet vill ifrå
-

Vtskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

gasätta, huruvida icke i samband med behandlingen av detta förslag till

prövning borde upptagas fråga örn placering av styresmännen vid artilleriets

fabriker i högre lönegrad än majors, varvid något särskilt arvode

till dem icke vidare skulle utgå. Genom en dylik löneplacering skulle

även deras pensionsfråga för framtiden kunna ordnas på ett sådant sätt,

att hänvändelse till riksdagen i varje särskilt fall ej behövde ske.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande

proposition.

•2:o.

Förre sjukvårdskorpralen Anders Edvin Fridh. I motion II: 126 hemställer

herr Hallén, »att riksdagen ville besluta tilldela f. sjukvårdskorppralen

A. E. Fridh från Västra Fogelvik ett årligt understöd ur Vadstena

krigsmanshuskassa å 450 kronor».

Av tillgängliga handlingar inhämtas,

att Fridh är född den 6 januari 1871 och alltså 63 år gammal;

att han innehaft anställning såsom värvad soldat vid Värmlands fältjägarkår

under tiden 6 maj 1889—27 augusti 1902 och vid Vaxholms grenadjärregemente

under tiden 19 mars 1903—31 juli 1909;

att Fridh alltså innehar en sammanlagd anställningstid av 18 år 11 månader

3 dagar, därav 17 år 3 månader från 20 års ålder;

att Fridh vid avskedet ur militärtjänsten uppnått en ålder av omkring

38 Va år;

samt att han är medellös.

Vidare inhämtas, att Fridh år 1930 hos Kungl. Majit gjort framställning

örn underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa.

Arméförvaltningens civila departement, som yttrade sig i ärendet, anförde,

att enligt i kungl, brev den 6 maj 1881 meddelade bestämmelser örn

underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, i vad dessa bestämmelser avsåge

manskapet vid värvade armén, finge dylikt underhåll tilldelas den,

som vid avskedet fyllt 40 år och tjänat i minst 20 år. Enär Fridh varken

med avseende å levnadsåldern vid avskedet eller tjänstetidens längd uppfyllt

ifrågavarande villkor för underhålls erhållande, funne civila departementet

sig icke kunna tillstyrka bifall till ansökningen.

Genom beslut den 19 juni 1931 fann Kungl. Maj:t Fridhs ansökning

icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Sedan Fridh i oktober 1932 till arméförvaltningens civila departement

ingivit en ny framställning om understöd från Vadstena krigsmanshus
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

5

kassa, fann departementet genom beslut den 12 oktober 1932 ansökningen

icke föranleda någon departementets åtgärd.

över detta beslut besvärade sig Fridh hos kammarrätten, som i utslag

den 23 mars 1933 förklarade besvären icke kunna bifallas.

Slutligen har Fridh den 11 maj 1933 gjort förnyad framställning hos

Kungl. Maj:t örn underhåll från Vadstena krigsmansliuskassa, vilken

framställning av Kungl. Majit den 2 juni 1933 lämnats utan bifall.

Av utredningen framgår, att frågan örn underhåll till Fridh från Vadstena

krigsmansliuskassa vid olika tillfällen varit föremål för prövning

såväl av arméförvaltningens civila departement och kammarrätten som

av Kungl. Majit utan att föranleda någon åtgärd. Vid sådant förhållande

och då Fridh varken med avseende å levnadsåldern vid avskedet eller

tjänstetidens längd uppfyllt stadgade villkor för underhålls erhållande,

har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka, att underhåll skulle beviljas

honom.

På grund härav hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 126 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Allmänna indrägt! iiigsst atén m. m.

F örsvarsdepartementet.

3:o.

Förre renhållningsarbetaren vid Göta artilleriregemente Johan Herman

Andersson. I en till riksdagen avlåten, den 26 januari 1934 dagtecknad

proposition nr 95, vilken beträffande försvarsdepartementet innefattar

förslag i tjugutre med nummer 1—23 betecknade punkter, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen

medgiva, att förre renhållningsarbetaren vid Göta artilleriregemente

Johan Herman Andersson må, räknat från och med den 1 november

1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 600 kronor, varvid skall iakttagas den honom genom

Kungl. Maj:ts beslut den 29 december 1933 ålagda återbetalningsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Andersson är född dea 16 augusti 1879 och således uppnått en levnadsålder

av 54 år;

att han varit anställd såsom renhållningsarbetare vid Göta artilleri
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

regemente från april månad 1920 till och med den 9 oktober 1933 eller omkring

13 Va år;

att han vid sistnämnda tidpunkt blivit uppsagd från sin anställning

till följd av omläggning och modernisering av latrinrenhållningen i regementets

kasern;

att han före år 1920 varit grovarbetare och i sådan egenskap vid några

tillfällen arbetat för regementets räkning;

att hans avlöningsförmåner under åren 1928—1932 utgjort i medeltal

omkring 2,400 kronor för år;

samt att han enligt av vederbörande regementsläkare den 29 maj 1933

utfärdat läkarintyg under de senare åren haft ofta återkommande tarmblödningar,

på grund varav han lede av rätt stark kraftnedsättning och

endast kunde utföra lättare arbeten, och att han för framtiden antagligen

komme att bliva urståndsatt, att utföra sådant arbete, varmed han kunde

försörja sig.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har hemställt, att pension

måtte beredas Andersson, oell därvid erinrat, att arbetaren A. Oison Åkerman,

vilken närmast före Andersson innehaft anställning såsom renhållningsarbetare

vid Göta artilleriregemente med samma göromål som denne,

genom beslut vid 1921 års riksdag (riksd. skr. nr 322, p. 10) efter allenast

12 års anställning i kronans tjänst tillerkänts en årlig pension från allmänna

indragningsstaten till belopp av 350 kronor.

Statskontoret har anfört, att därest pension ansåges böra beredas Andersson,

statskontoret ville framhålla, att det pensionsbelopp å 350 kronor,

som av 1921 års riksdag beviljats Åkerman, motsvarade en nyreglerad

pension å 732 kronor. Ett så högt belopp syntes dock ej böra utgå i förevarande

fall, utan pensionen syntes böra beräknas till 480 kronor.

Departementschefen har beträffande storleken av pensionen åt Andersson

för sin del förordat ett något högre belopp än statskontoret ifrågasatt,

förslagsvis 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en av herr

Andersson i Stockholm väckt motion 11:535, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta, att de i proposition nr 95 upptagna personerna i arbetare-

och förmansställning måtte erhålla pension enligt bestämmelser,

som av innevarande års riksdag kunna bliva fastställda för arbetare i

statens tjänst».

Till stöd för yrkandet har motionären, bland annat, anfört, att i trontalet

meddelades, att förslag till bestämmelser angående pensionering av

arbetare i statens tjänst vore under utarbetande. Då dessa bestämmelser

torde komma att bliva av innevarande riksdag fastställda, syntes det lämpligt,

att de i proposition nr 95 upptagna befattningshavarna i arbetareoch

förmansställning bleve tilldelade pension enligt de bestämmelser, som

sålunda kunde bliva fastställda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

7

I anledning av förevarande motion II: 535 vill utskottet framhålla, att

då Kungl. Majit genom proposition nr 95 ävensom genom andra propositioner

underställt riksdagens prövning åtskilliga förslag angående pensionering

av anställningshavare i statens tjänst, därvid givetvis förutsatts,

att ifrågavarande pensionsärenden skulle upptagas till behandling

helt fristående från det förslag till bestämmelser angående pensioneringav

arbetare i statens tjänst, som i trontalet angivits skola föreläggas

riksdagen. Härav torde även kunna slutas, att berörda bestämmelser icke

äro avsedda att träda i kraft före tid, från och med vilken av innevarande

års riksdag beviljade pensioner förutsättas komma att utgå. Kungl. Majit

bar sålunda utgått ifrån, att vid 1934 års riksdag föreliggande särskilda

framställningar örn pensioner och understöd skola prövas efter hittills

tillämpade regler. Då utskottet för sin del icke funnit anledning till

erinran häremot, får utskottet avstyrka bifall till motionen 11:535.

Vad angår det av Kungl. Majit under punkten 1 av förevarande proposition

framställda förslaget örn pension åt förre renhållningsarbetaren Andersson

har utskottet funnit tveksamt, örn i förevarande fall vid en tjänstetid

av allenast 13 K- år pension borde beviljas. Utskottet har emellertid,

med hänsyn till Anderssons sjukdom och övriga i ärendet föreliggande

omständigheter, icke velat motsätta sig, att pension beredes honom. Vidkommande

pensionsbeloppets storlek har utskottet, enär pensionen i detta

fall torde kunna betraktas såsom förtidspension på grund av sjukdom,

icke funnit anledning till erinran mot det av Kungl. Majit härutinnan

framlagda förslaget.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

1) att förevarande motion lii 535 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda; samt

2) att riksdagen må bifalla Kungl. Marits ifrågavarande

framställning.

4:o.

Skomakeriarbetaren vid Skånska kavalleriregementets intendenturverkstäder

Olof Andersson Boklund. I punkten 2 av förevarande proposition

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att skomakeriarbetaren

vid Skånska kavalleriregementets intendenturverkstäder Olof Andersson

Boklund må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar

sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 900 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Boklund är född den 18 augusti 1872 och således uppnått en levnadsålder

av 61 år;

att han sedan den 15 augusti 1905 eller drygt 28 år varit anställd så
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

som skomakeriarbetare, först vid Skånska busarregementets oell sedermera

vid Skånska kavalleriregementets intendentur verkstäder;

att hans arbetsinkomst under åren 1928—1932 uppgått till i medeltal

omkring 2,700 kronor för år jämte dyrtidstillägg;

samt att hans arbetsförmåga på grund av sjukdom är varaktigt nedsatt

och för närvarande motsvarar högst en tredjedel av den för fullt arbetsför

person normala arbetsförmågan.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

5:o.

Förre förrådsarbetaren vid Stockholms örlogsvarv Axel Emil Cronholm.

Under punkten 3 av förevarande proposition har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva, att förre förrådsarbetaren vid Stockholms örlogsvarv

Axel Emil Cronholm må, räknat från och med den 1 juni 1933, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 624 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Cronholm är född den 3 maj 1868 och alltså nära 66 år gammal;

att han antogs såsom timlönare vid Stockholms örlogsvarv den 26 augusti

1918 och där tjänstgjort såsom arbetare vid allmänna materialförrådet,

från vilken anställning han vid fyllda 65 år avgått den 3 maj 1933;

att han sålunda vid denna tidpunkt innehade en tjänstetid av omkring

14 år 8 månader;

att hans kontrakterade avlöning vid anställningens upphörande utgjorde

omkring 2,880 kronor för år;

samt att han enligt läkarintyg är på grund av sjukdom för framtiden

arbetsoduglig.

Ehuru utskottet funnit tveksamt, huruvida pension borde beredas Cronholm,

som först vid 50 års ålder vunnit anställning i statens tjänst, har

utskottet med hänsyn till vad i ärendet förekommit icke velat motsätta

sig bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag. I detta sammanhang

har utskottet emellertid icke kunnat underlåta att — i likhet med vad utskottet

förut vid åtskilliga tillfällen framhållit -v- ånyo understryka det

olämpliga i att nyanställa en befattningshavare, som vid anställningen

uppnått sådan ålder som Cronholm.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

6:o.

9

Maskinisten vid Jämtlands fältjägarregemente Jonas Flemström.

Kungl. Maj:t föreslår i punkten 4 av samma proposition riksdagen medgiva,

att maskinisten vid Jämtlands fältjägarregemente Jonas Flemström

må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 1,020 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Flemström är född den 30 oktober 1863 och sålunda 70 år gammal;

att han varit anställd såsom maskinist vid Jämtlands fältjägarregemente

sedan den 1 december 1910 eller alltså under något mer än 23 år;

samt att han under de senaste fem åren vid regementet haft en kontant

avlöning av 2,958 kronor för år, varå dyrtidstillägg utgått, samt härjämte

åtnjutit portion in natura.

I likalydande motioner 1:302 och II: 539, väckta den förstnämnda av

herr Andersson, Nils, samt den sistnämnda av herrar Hedlund i Östersund

och Olsson i Rödningsberg, har hemställts, »att maskinisten Jonas Flemström

vid Jämtlands fältjägare, då han lämnar sin tjänst, tillerkännes

under sin återstående livstid en årlig pension av 1,200 kronor eller 100

kronor per månad».

Utskottet, som finner det av Kungl. Majit föreslagna pensionsbeloppet

1,020 kronor väl avvägt, har icke ansett sig kunna biträda motionärernas

yrkande i fråga örn pensionens storlek.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majlis förevarande

förslag och med avslag å motionerna I: 302 och

11:539, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

må medgiva, att maskinisten vid Jämtlands fältjägarregemente

Jonas Flemström må från och med

månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,020

kronor.

7:o.

Skrädderiarbetaren vid Upplands regementes skrädderiverkstad Frans

Oscar Gustafsson. I punkten 5 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,

att skrädderiarbetaren vid Upplands regementes skrädderi verkstad

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Frans Oscar Gustafsson må från och med månaden näst efter den, varunder

han avgår ur tjänst, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 792 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Gustafsson är född den 24 december 1862 och alltså 71 år gammal;

att han alltsedan den 1 augusti 1914 eller således under en tid av över

19 år varit anställd såsom skrädderiarbetare vid Upplands regementes

skrädderiverkstad;

samt att hans avlöning under de fem senaste åren utgjort — inberäknat

dyrtidstillägg — i medeltal omkring 3,150 kronor för år.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

8:o.

Förra timlönarna vid Stockholms örlogsvarv Karl Hallberg och Frans

Gustaf Johansson. Kungl. Majit har i punkten 6 av förevarande proposition

föreslagit riksdagen medgiva, att en var aAr förra timlönarna vid

Stockholms örslogsvarv Karl Hallberg och Frans Gustaf Johansson må

från och med månaden näst efter den, varunder han erhållit avsked från

sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära årlig pension, Hallberg med 792 kronor och Johansson

med 624 kronor, varvid skall iakttagas den Hallberg och Johansson genom

Kungl. Maj:ts beslut den 28 juli och den 29 december 1933 ålagda

återbetalningsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Hallberg,

att han är född den 15 februari 1865 och alltså nära 69 år gammal;

att han varit anställd vid Stockholms örlogsvarv under tiden 2 mars

1909—28 februari 1933 eller sålunda under 24 år;

samt att han i egenskap av maskinuppsättare vid varvets ingenjördepartement

haft en timpenning av 1 krona 26 öre;

beträffande Johansson,

att han är född den 31 oktober 1868 och således 65 år gammal;

att han varit anställd vid Stockholms örlogsvarv under tiden 15 maj 1918

—31 oktober 1933 eller alltså omkring 15 år 5 månader;

samt att han tjänstgjort vid varvets ingenjördepartement som diktare

mot en timpenning av 1 krona 22 öre.

Enligt införskaffade upplysningar har Hallbergs inkomst under åren

1930—1932 utgjort respektive 3,705, 4,042 och 3,443 kronor. Johanssons

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12. 11

årsinkomst har under sagda år uppgått till respektive 3,760, 3,870 och 3,764

kronor.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Majits ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

9:o.

Kvarnmästaren vid arméns intendenturförråd i Boden Gustaf Holmqvist.

Kungl. Majit har i punkten 7 föreslagit riksdagen medgiva, att

kvarnmästaren vid arméns intendenturförråd i Boden Gustaf Holmqvist

må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning

vid intendenturförrådet, dock tidigast från och med den 1 juli

1934, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1,356 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Holmqvist är född den 22 juni 1873 och sålunda den 22 juni innevarande

år uppnår 61 års ålder;

att han sedan den 15 augusti 1918 eller drygt 15 år varit anställd såsom

kvarnmästare och avdelningschef vid arméns intendenturförråds i Boden

kvarnavdelning;

att arméförvaltningens intendentsdepartement i enlighet med förslag av

chefen för intendenturförrådet beslutat, att den av Holmqvist innehavda

befattningen skall indragas från och med den 1 juli 1934, i samband varmed

Holmqvist blivit uppsagd från sin anställning från och med sistnämnda

dag;

samt att Holmqvist är anställd mot kontrakt med rätt till årlig avlöning

av 5,304 kronor (motsvarande avlöning enligt 4:e lönegraden, 12:e löneklassen,

ortsgrupp G, i den i avlöningsreglementet den 20 maj 1927, nr 170, intagna

löneplanen för civilmilitär personal m. fl.) jämte kallortstillägg och

dyrtidstillägg.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har, enär Holmqvist mot

sin egen önskan tvingades lämna sin befattning till följd av densammas

indragning och då någon annan anställning i kronans tjänst icke syntes

kunna beredas honom, ansett pensionsbeloppet med hänsyn jämväl till

storleken av de avlöningsförmåner, Holmqvist av kronan uppburit, skäligen

böra bestämmas till 1,500 kronor.

Statskontoret har biträtt intendentsdepartementets förslag.

Departementschefen har, enär Holmqvist vid avgången ur tjänst kunde

komma att åberopa en anställningstid av allenast boråt 16 år, ansett sig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet.

icke kunna tillstyrka det av ämbetsverken ifrågasatta pensionsbeloppet,

1,500 kronor, utan funnit pensionen böra bestämmas till 1,356 kronor.

I motion II: 529 Ilar herr Meyerhöffer jämte tre övriga av andra kammarens

ledamöter, bland annat, hemställt, »att med ändring av Kungl.

Maurts proposition nr 95 pensionsbeloppet måtte ändras för i punkt 7

omförmälde kvarnmästaren Gustaf Holmqvist till en årlig pension av

1,800 kronor».

Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna, bland annat, framhållit,

att det föreslagna pensionsbeloppet näppeligen stöde i sedvanlig relation

till de innehavda löneförmånerna av 5,304 kronor utan borde ur den synpunkten

väsentligt högre pension utgå.

Med hänsyn till Holmqvists relativt korta anställningstid i statens

tjänst har utskottet funnit det av departementschefen förordade pensionsbeloppet

väl avvägt. Utskottet har på grund härav icke kunnat biträda

motionärernas yrkande, i vad detsamma avviker från Kungl. Majrts

förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag och med avslag i förevarande del å

motionen II: 529, i vad den skiljer sig från Kungl.

Maj:ts förslag, må medgiva, att kvarnmästaren vid

arméns intendentur förråd i Boden Gustaf Holmqvist

må från och med månaden näst efter den, varunder

han lämnar sin anställning vid intendenturförrådet,

dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin

återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av

1,356 kronor.

10: o.

Förmannen vid Norrbottens regementes sadelmakeriverkstad Oskar

Emil Johansson. Under punkten 8 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,

att förmannen vid Norrbottens regementes sadelmakeriverkstad

Oskar Emil Johansson må från och med månaden näst efter den, varunder

han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,116 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Johansson är född den 17 juli 1873 och således uppnått en levnadsålder

av 60 år;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

13

att hail sedan den 9 juni 1908 eliel- alltså under iner än 25 år varit

anställd såsom förman vid Norrbottens regementes sadelmakeri verkstad;

att han under åren 1928—1932 uppburit en avlöning av i medeltal omkring

3,260 kronor för år, å vilken avlöning dyrtidstillägg ej utgått;

samt att hans arbetsförmåga numera på grund av sjukdom är varaktigt

nedsatt och för närvarande motsvarar högst en tredjedel av dea

för fullt arbetsför person normala arbetsförmågan.

I motionen 11: 529 har herr Meyerhöffer jämte tre av andra kammarens

övriga ledamöter, bland annat, hemställt, »att med ändring av Kungl.

Maj:ts proposition nr 95 pensionsbeloppet ändras för i punkt 8 omförmälde

förmannen Oskar Emil Johansson till en årlig pension av 1,800 kronor».

Utskottet tillstyrker, att pension beviljas Johansson. Vad angår pensionsförmånens

storlek, finner utskottet det av Kungl. Majit föreslagna

beloppet vara, i jämförelse med vad som tidigare i liknande fall beviljats,

väl avvägt. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen, i vad den

avviker från Kungl. Majits förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits ifrågavarande

förslag och med avslag i förevarande del å

motionen lii 529, i vad den skiljer sig från Kungl.

Majits förslag, må medgiva, att förmannen vid Norrbottens

regementes sadelmakeriverkstad Oskar Emil

Johansson må från och med månaden näst efter den,

varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 1,116 kronor.

lim.

Fortifikationsarbetaren Sven Johan Karlsson. I punkten 9 av ifrågavarande

proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att

fortifikationsarbetaren Sven Johan Karlsson må från och med månaden

näst efter den, varunder han avgår från sin anställning, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av

996 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Karlsson är född den 3 mars 1873 och alltså nära 61 år gammal;

att han dels tillhört marinen såsom stamanställd under åren 1890—1894

och dels från år 1895 haft anställning vid fortifikationsförvaltningen i

Karlskrona såsom grovarbetare, vilken anställning han fortfarande innehar;
att

hans sammanlagda tjänstetid alltså uppgår till 44 år;

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

att han enligt läkarintyg lider av åderförkalkning och högt blodtryck

och på grund härav har väsentligt nedsatt arbetsförmåga;

samt att hans arbetsinkomst under åren 1930—1932 utgjort i medeltal

omkring 2,000 kronor för år, varå dyrtidstillägg ej utgått.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

12 :o.

Arbetaren vid Bodens tygstation Fritiof Laestadius. Kungl. Maj:t har

i punkten 10 av förevarande proposition föreslagit riksdagen medgiva, att

arbetaren vid Bodens tygstation Fritiof Laestadius må från och med

månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning vid tygstationen,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 792 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Laestadius är född den 24 mars 1866 och således uppnått en ålder

av 67 år;

att han sedan den 5 mars 1919 varit anställd såsom arbetare vid Bodens

tygstation med tjänstgöring såsom föreståndare för målarverkstaden

därstädes;

att han beräknas komma att lämna sin anställning vid utgången av

mars månad innevarande år, vid vilken tidpunkt han således kan räkna

en anställningstid av omkring 15 år;

att hans inkomst vid tygstationen under åren 1930—1932 uppgått till

i medeltal 3,710 kronor för år, inberäknat dyrtidstillägg;

samt att han, innan han anställdes vid tygstationen, icke utfört arbete

i statens tjänst.

Utskottet hemställer.

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

13 :o.

Arbetaren vid Göta ingenjörkårs tygverkstäder Karl August Leijon.

Uti punkten 11 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att arbetaren

vid Göta ingenjörkårs tygverkstäder Karl August Leijon må från

och med månaden näst efter dén, varunder han lämnar sin anställning,

dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin återstående livstid

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig

pension av 804 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Leijon är född den 7 december 1867 och alltså 66 år gammal;

att han varit anställd vid Göta ingenjörkårs tygverkstäder sedan den

27 augusti 1914 eller mer än 19 år och därvid arbetat såsom förste man

i verkstädernas smidesavdelning;

att han under åren 1928—1932 haft en årsinkomst av i medeltal omkring

1,990 kronor, dyrtidstillägg oberäknat;

samt att han under åtskilliga år, innan han vann nämnda anställning

vid Göta ingenjörkårs tygverkstäder, innehaft smedja i Axvall och då

utfört smidesarheten för där förlagda truppförband.

Med biträdande av vad Kungl. Majit föreslagit hemställer utskottet,

att Kungl. Majits förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

14: o.

Förre skomakeriarbetaren vid Älvsborgs regemente Johan Alfred Nyman.

I punkten 12 av ifrågavarande proposition nr 95 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen medgiva, att förre skomakeriarbetaren vid Älvsborgs

regemente Johan Alfred Nyman må, räknat från och med den 1 maj

1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 792 kronor, varvid skall iakttagas den honom genom

Kungl. Majits beslut den 19 maj 1933 ålagda återbetalningsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nyman är född den 20 juli 1862 och alltså 71 år gammal;

att han från början av år 1915 till och med den 16 april 1933 eller omkring

18 år varit anställd såsom skomakeriarbetare vid Älvsborgs regemente;
samt

att hans avlöning under de senaste fem åren vid regementet utgjort

i medeltal omkring 2,600 kronor för år, dyrtidstillägg oberäknat.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande

framställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

15: o.

Arbetaren vid Kronobergs regementes detachement» i Karlskrona skomakeriverkstad

Albert Rolin. I punkten 13 av samma proposition föreslås

att riksdagen måtte medgiva, att arbetaren vid Kronobergs regementes

detachements i Karlskrona skomakeriverkstad Albert Rolin må

från och med månaden näst efter den, varunder lian avgår ur tjänst,

dock tidigast från oell med den 1 juli 1934, under sin återstående livstid

från anslaget till'' diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig

pension av 792 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Rolin är född den 2 oktober 1870 och alltså 63 år gammal;

att han varit anställd såsom skomakeriarbetare vid förutvarande

Karlskrona grenadjärregementes skomakeriverkstad från och med den

1 april 1917 intill utgången av år 1927 samt vid Kronobergs regementes

detachements i Karlskrona skomakeriverkstad under tiden därefter;

att hans avlöning under de fem senaste åren utgjort i medeltal omkring

2,400 kronor för år;

samt att hans arbetsförmåga på grund av ålder och sjukdom är varaktigt

nedsatt och för närvarande motsvarar högst en tredjedel av den

för fullt arbetsför person normala arbetsförmågan.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

16 :o.

Maskinisten vid arméns intendenturförråds i Stockholm bageriavdelning

Gustaf Wilhelm Roman. Kungl. Majit har i punkten 14 av ifrågavarande

proposition föreslagit riksdagen medgiva, att maskinisten vid

arméns intendenturförråds i Stockholm bageriavdelning Gustaf Wilhelm

Roman må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar

sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,152 kronor.

...... ; i - 1 : ''

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Roman är född den 8 januari 1867 och således uppnått en levnadsålder

av 67 år;

att han år 1903 avlagt övermaskinistexamen vid navigationsskolan i

Stockholm;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

17

att han innehaft anställning i statstjänst såsom maskinist under följande

tider, nämligen:

24 juli 1901—18 januari 1902 å lotsångaren Stockholm,

22 april—24 oktober 1906 vid Vaxholms kustartilleriregemente,

25 oktober 1906—16 april 1907 vid flottans varv,

2 december 1908—8 februari 1909 vid flottans varv och

från och med den 9 februari 1909 vid arméns intendenturförråds i Stockholm

bageriavdelning;

att således hans sammanlagda anställningstid i statens tjänst uppgår

till något över 28 år;

samt att hans avlöning vid intendenturförrådet under åren 1928—1932

uppgått till i medeltal omkring 3,900 kronor för år, dyrtidstillägg inberäknat.

Föreståndaren för Norrbottens regementes skrädderiverkstad Gustaf

Alfred Zander. Kungl. Majit föreslår i punkten 15 riksdagen medgiva,

att föreståndaren för Norrbottens regementes skrädderiverkstad Gustaf

Alfred Zander må från och med månaden näst efter den, varunder han

lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,452 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Zander är född den 26 februari 1877 och således nära 57 år gammal;

att han från och med den 1 november 1894 till och med den 30 september

1907 varit anställd såsom skrädderiarbetare vid dåvarande Karlsborgs

artillerikår och Boden-Karlsborgs artilleriregemente samt sedan

den 1 oktober 1907 innehaft anställning såsom föreståndare för Norrbottens

regementes skrädderiverkstad;

att han således kan åberopa en anställningstid i statens tjänst av sammanlagt

mer än 39 år;

att han under åren 1928—1932 uppburit en avlöning av i medeltal omkring

5,700 kronor för år, å vilken avlöning dyrtidstillägg ej utgått;

samt att hans arbetsförmåga numera på grund av sjukdom (sockersjuka,

förhöjt blodtryck, åderförkalkning m. m.) är varaktigt nedsatt och

för närvarande motsvarar högst en tredjedel av den för fullt arbetsför

person normala arbetsförmågan.

Bihang till riksdagens protokoll 19,H. S sami. Nr 12. 2

17 april—31 december 1907

4 februari—31 oktober 1908

Vaxholms kustartilleriregemente,

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

17:o.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Vtskottet.

I motion II: 529 har herr Meyerhöffer jämte tre av andra kammarens

övriga ledamöter, bland annat, hemställt, »att med ändring av Kungl.

Maj:ts proposition nr 95 pensionsbeloppet ändras för i punkt 15 omförmälde

föreståndaren Gustaf Alfred Zander till en årlig pension av 1,800

kronor».

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot storleken av det av

Kungl. Majit i förevarande fall föreslagna pensionsbeloppet, får avstyrka

bifall till ifrågavarande motion, i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts

förslag.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning och med avslag i förevarande

del å motionen II: 529, i vad den skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, må medgiva, att föreståndaren

för Norrbottens regementes skrädderiverkstad

Gustaf Alfred Zander må från och med månaden näst

efter den, varunder han lämnar sin anställning, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,452 kronor.

18: o.

Förra kokerskan vid Södermanlands regemente Anna Nikolina Ahlman,

född Ringius. Kungl. Maj:t har i punkten 16 föreslagit riksdagen medgiva,

att förra kokerskan vid Södermanlands regemente Anna Nikolina

Ahlman, född Ringius, må, räknat från och med den 1 november 1933, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 756 kronor, varvid skall iakttagas den henne genom Kungl.

Maj:ts beslut den 12 oktober 1933 ålagda återbetalningsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ahlman är född den 13 december 1868 och alltså 65 år gammal;

att hon under tiden 1 juli 1925—31 oktober 1933 eller drygt 8 år varit

anställd såsom kokerska vid Södermanlands regemente;

att hon dessförinnan under tiden 9 april 1920—15 december 1921 förestått

det provisoriska hushållet för personalen vid det då nyligen färdigställda

Strängnäs hospital samt under tiden 16 december 1921—10 augusti

1923 varit husmoder vid nämnda hospital och sålunda tjänstgjort därstädes

sammanlagt 3 år 4 månader;

att hon tidigare varit poststationsföreståndare i Skönvik från och

med den 1 januari 1891 till och med den 31 mars 1906 eller under 15 år

3 månader och i ersättning härför åtnjutit 380 kronor örn året under

anställningens första år och 600 kronor för år under de senaste åren;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

19

att hennes tjänstgöring i sistnämnda egenskap uppgått till minst sex

timmar per söckendag;

att hon vid avgång från sin anställning vid regementet kunnat åberopa

en anställningstid i statens tjänst av sammanlagt 26 år 11 månader;

att hon vid regementet uppburit en kontant lön å 840 kronor örn året,

förutom dyrtidstillägg, samt därjämte åtnjutit förmånen av fri bostad,

bränsle och lyse samt kost;

samt att hon, som ingått äktenskap den 17 november 1906, enligt egen

uppgift tillsammans med en späd dotter lämnat sin make år 1911 i portugisiska

Ostafrika, enär barnet insjuknat i malaria, och sedan dess icke

erhållit något underhåll från mannen vare sig för sig själv eller för

barnet.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

19 :o.

Sömmerskan vid Hallands regementes skrädderiverkstad Anna Karolina

Andersson. Under punkten 17 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,

att sömmerskan vid Hallands regementes skrädderiverkstad Anna

Karolina Andersson må från och med månaden näst efter den, varunder

hon lämnar sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 768 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Andersson är född den 29 oktober 1877 och således uppnått en levnadsålder

av 56 år;

att hon sedan den 9 december 1906 eller under 27 år varit anställd såsom

sömmerska vid Hallands regementes skrädderiverkstad;

att hennes avlöning vid regementet under åren 1928—1932, dyrtidstillägg

inberäknat, uppgått till i medeltal omkring 1,300 kronor för år;

samt att hon enligt ett av vederbörande tjänstförrättande regementsläkare

den 7 september 1933 utfärdat intyg är för framtiden oförmögen till

arbete på grund av kronisk led- och muskelreumatism med deformeringar

av multipla leder och att hon enligt regementsläkarens förmenande med

största sannolikhet ådragit sig nämnda sjukdom under arbete i skrädderiverkstadens

lokaler, mot vilka vid hälsovårdsinspektioner flera gånger

riktats anmärkningar.

Arméförvaltningens intendentsdepartement och statskontoret hava ansett

pensionsbeloppet böra fastställas till 696 kronor.

Föredragande departementschefen har — utan närmare motivering —

förordat ett något högre belopp än myndigheterna ifrågasatt, förslagsvis

768 kronor för år.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

20: o.

Förra kokerskan vid Livgrenadjärregementet Hedvig Wilhelmina Andersson.

Under punkten 18 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att

förra kokerskan vid Livgrenadjärregementet Hedvig Wilhelmina Andersson

må, räknat från oeh med den 1 maj 1933, under sin återstående livstid

å allmänna, indragningsstaten uppbära en årlig pension av 660 kronor,

varvid skall iakttagas den henne genom Kungl. Maj :ts beslut den 19 maj

1933 ålagda återbetalningsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Andersson är född den 23 oktober 1869 och alltså 64 år gammal;

att hon varit anställd såsom kokerska dels vid förutvarande Andra livgrenadjärregementet

den 1 oktober 1915—den 31 december 1927, dels vid

Livgrenadjärregementet den 1 januari 1928—den 15 april 1933 eller under

sammanlagt omkring 17 Vs år;

samt att hennes kontanta avlöningsförmåner, förutom dyrtidstillägg, under

de senaste åren uppgått till omkring 930 kronor örn året, vartill kommit

fri bostad, fritt bränsle och lyse samt fria beklädnadspersedlar.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

21 :o.

Tillsyningsmannen vid Skånska kavalleriregementets kasernetablissement

å Ljungbyhed Amanda Paulina Ekstrand, född Pålsson. I punkten

19 av ifrågavarande proposition föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva,

att tillsyningsmannen vid Skånska kavalleriregementets kasernetablissement

å Ljungbyhed Amanda Paulina Ekstrand, född Pålsson, må

från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 360 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ekstrand är född den 26 februari 1869 oeh således den 26 februari

1934 uppnår en levnadsålder av 65 år;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

21

att hon. sedan den 15 april 1904 eller under mer än 29 år varit anställd

såsom tillsyningsman vid förutvarande Skånska husarregementets, numera

Skånska kavalleriregementets kasernetablissement å Ljungbyhed;

att hennes avlöning under de fem senaste budgetåren uppgått till 414

kronor för år, dyrtidstillägg ej inberäknat, varjämte hon åtnjutit förmån

av hyresfri bostad;

samt att hon efter sin år 1907 avlidne man, vilken innehade befattning

såsom musikdistinktionskorpral vid förutvarande Skånska husarregementet,

åtnjuter pension från arméns nya änke- och pupillkassa, vilken pension

för närvarande uppgår till 185 kronor för år jämte dyrtidstillägg.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

22 :o.

Förestånderskan för Norrbottens regementes marketenterirörelse Hilda

Erika Grahn. I punkten 20 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att

förestånderskan för Norrbottens regementes marketenterirörelse Hilda

Erika Grahn må från och med månaden näst efter den, varunder hon

lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 852 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Grahn är född den 12 mars 1868 och således uppnått en levnadsålder

av 65 år;

att hon sedan den 1 oktober 1908 eller således under mer än 25 år varit

anställd såsom förestånderska för Norrbottens regementes marketenterirörelse;
samt

att hennes avlöning vid regementet under de fem senaste åren

uppgått till 1,095 kronor för år, utan rätt att därå uppbära dyrtidstillägg,

varjämte hon åtnjutit förmån av fri möblerad bostad örn två rum och kök

ävensom fri kost.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande framställning får utskottet

hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

23 :o.

Sömmerskan vid arméns centrala beklädnadsverkstad Augusta Alfrida

Korsell. Under punkten 21 föreslås att riksdagen måtte medgiva, att

sömmerskan vid arméns centrala beklädnadsverkstad Augusta Alfrida

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet.

Korsell må från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar

sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 876 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Korsell är född den 6 juni 1872 och således uppnått en levnadsålder

av 61 år;

att hon varit anställd såsom sömmerska (tidvis avdelningsförestånderska)

vid arméns intendenturförråds i Stockholm sadelmakeriverkstad

under tiden 4 februari 1899—31 augusti 1931 samt vid arméns centrala

beklädnadsverkstad från sistnämnda dag;

att hon sålunda kan åberopa en anställningstid i statens tjänst av omkring

35 år;

att hennes avlöningsförmåner under åren 1929—1932 utgjort i medeltal

omkring 2,100 kronor för år;

samt att hon enligt läkarintyg lider av magsjukdom och hjärtsvaghet,

vilka sjukdomar i avsevärd grad nedsätta hennes arbetsförmåga.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

24: o.

Förra diskerskan vid Svea artilleriregementes marketenteri Emma

Fredrika Norström. Under punkten 22 samma proposition har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen medgiva, att förra diskerskan vid Svea artilleriregementes

marketenteri Emma Fredrika Norström må, räknat från

och med den 1 juli 1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Norström är född den 29 december 1860 och således uppnått en

levnadsålder av 73 år;

att hon varit anställd såsom diskerska vid Svea artilleriregementes

marketenteri från och med den 1 augusti 1917 till och med den 15 oktober

1932 eller alltså något över 15 år;

samt att hennes avlöning under de senaste anställningsåren utgjort omkring

1,400 kronor för år jämte förmån av fri kost.

Då Norström först vid en ålder av över 56 år vunnit anställning i statens

tjänst, har utskottet funnit tveksamt, örn pension borde tillerkännas

henne av statsmedel. Med hänsyn till att pension tidigare i liknande fall

beviljats, har utskottet dock icke velat motsätta sig förslaget att pension

beredes Norström. Vad beträffar pensionsbeloppets storlek anser emeller
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

23

tid utskottet, som får erinra om att 1933 års riksdag beviljat en kvinnlig

anställningshavare med i stort sett samma tjänstetid och under i övrigt liknande

omständigheter (jfr 1933 års bankoutskotts utlåtande nr 34, punkten

33) en pension av 564 kronor, att samma belopp bör utgå jämväl i nu

förevarande fall.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, må medgiva, att förra diskerskan

vid Svea artilleriregementes marketenteri

Emma Fredrika Norström må, räknat från och med

den 1 juli 1933, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 564 kronor.

25 :o.

Tvätterskan vid arméns tvättanstalt i Stockholm Emma Kristina Svenson,

född Johanson. I punkten 23 av ifrågavarande proposition nr 95 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att tvätterskan vid arméns

tvättanstalt i Stockholm Emma Kristina Svenson, född Johanson, må

från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning

vid tvättanstalten, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 792 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Svenson, som är änka, är född den 14 augusti 1869 och således uppnått

en levnadsålder av 64 år;

att hon varit anställd såsom tvätterska vid Svea ingenjörkårs tvättinrättning

under tiden 1 mars 1906—1 maj 1927 samt vid arméns tvättanstalt

i Stockholm under tiden därefter;

att hon således kan åberopa en anställningstid i statens tjänst av sammanlagt

närmare 28 år;

samt att hennes avlöning vid tvättanstalten, inberäknat dyrtidstillägg,

under de fem senaste åren uppgått till i medeltal 1,985 kronor för år.

Arméförvaltningens intendentsdepartemenl har ansett pensionsbeloppet

böra bestämmas till 708 kronor.

Statskontoret har biträtt detta förslag.

Departementschefen har emellertid — utan närmare motivering — ansett

pensionen böra bestämmas till något högre belopp än myndigheterna

ifrågasatt, förslagsvis till 792 kronor.

X anslutning till vad utskottet under punkten 19 härovan hemställt får

utskottet tillstyrka, att pensionen jämväl i förevarande fall bestämmes till

768 kronor för år.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgiva, att tvätterskan

vid arméns tvättanstalt i Stockholm Emma Kristina

Svenson, född Johanson, må från och med månaden

näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning

vid tvättanstalten, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 768 kronor.

26:o.

Förre timlönaren Sven Svensson. I motion 11:442 hemställer herr Andersson

i Stockholm, att riksdagen måtte bevilja förre timlönaren vid örlogsvarvet

i Karlskrona Sven Svensson en årlig pension av 600 kronor.

Av tillgängliga handlingar inhämtas,

att Svensson är född den 11 september 1881 och alltså 53 år gammal;

att han — efter att under tiden från och med den 22 juli till och med

den 31 december 1001 samt från och med den 12 maj 1903 till och med den

8 oktober 1904 hava varit anställd vid fortifikationen och från och med den

13 november 1916 till och med den 30 september 1917 vid statens fiskehamnsanläggning

vid Stenshamn — antogs till daglönare vid örlogsvarvet i

Karlskrona den 22 oktober 1917;

att han erhöll avsked den 30 juni 1931 efter en sammanlagd tjänstetid

av över 15 år och vid en uppnådd levnadsålder av omkring 49 år 9 månader

19 dagar;

att han vid avskedet tillerkändes avskedsersättning med 3,385 kronor

80 öre enligt kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension

och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén

och marinen;

att, ehuru Svensson uppfyllde föreskrivet villkor beträffande tjänstetidens

längd, han likväl icke vid sitt avsked kunnat komma i åtnjutande

av förtidspension, enär han icke uppnått därför stadgad levnadsålder av

50 år;

att han är gift och har fyra barn, vilka äro över 16 år gamla;

samt att såväl han som hans barn äro utan anställning.

Hos Kungl. Majit gjorde Svensson den 10 januari 1933 framställning

om pension.

I utlåtande i ärendet anförde marinförvaltningen, bland annat, att, ehuru

Svensson tillerkänts avskedsersättning, marinförvaltningen likväl ansåge,

att pension av billighetsskäl borde tilldelas honom, samt att vid bestämmandet

av pensionsbeloppet borde tillämpas de grunder, som enligt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

25

ovanberörda kungörelse gällde för förtidspension. Därest Svensson vid

sitt avsked blivit förtidspensionerad, hade han erhållit en årlig pension

av 680 kronor, å vilken skulle utgå förhöjning I enligt kungörelsen nr

280/1925, vartill skulle komma dyrtidstillägg. Då emellertid den avskedsersättning,

som utbetalts till Svensson under tiden 1 juli 1931—30 juni

1933, med omkring 1,450 kronor överstigit, vad i förtidspension skulle tillkommit

honom för samma tid, ansåge marinförvaltningen skäligt, att

återbetalning av nyssnämnda belopp ägde rum på sådant sätt, att det

årliga pensionsbeloppet något nedsattes, förslagsvis till 620 kronor.

Statskontoret förklarade sig med hänsyn till de särskilt ömmande omständigheterna

i förevarande fall icke böra motsätta sig, att något årligt

understöd beviljades Svensson. Det av marinförvaltningen föreslagna beloppet

syntes statskontoret vara för högt beräknat, särskilt som därå förutsattes

skola utgå viss pensionsförhöjning. Statskontoret tillstyrkte en

reglerad pension å 660 kronor.

Genom beslut den 27 oktober 1933 fann Kungl. May.t den gjorda framställningen

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Med hänsyn till eventuella konsekvenser måste tvekan råda örn lämpligheten

att bereda förtidspension åt sådan övertalig personal vid försvarsväsendet,

som ej uppfyllt de för denna förmån stadgade villkoren

utan tillerkänts allenast avskedsersättning. Med hänsyn till de ömmande

omständigheter, som i detta fall föreligga, och då Svensson därjämte

vid sitt entledigande uppnått en levnadsålder, som med allenast omkring

2 månader understeg den ålder, vid vilken han varit berättigad till förtidspension,

har utskottet ej velat motsätta sig, att någon pension beviljas

honom. Pensionen synes emellertid med hänsyn till den av Svensson

redan uppburna avskedsersättningen icke böra bestämmas till högre belopp

än 444 kronor årligen, att utgå från och med den 1 januari 1934.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 442, må medgiva, att förre timlönaren vid örlogsvarvet

i Karlskrona Sven Svensson må från och med

den 1 januari 1934 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av

444 kronor.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

27:o.

Utskottet.

F. d. daglönaren Axel Leonard Theodor Johansson Svensson. I motion

1: 60 har herr Berg, Robert, hemställt, »att riksdagen måtte besluta tilldela

f. d. daglönaren vid flottans varv i Karlskrona Axel Leonard Theodor

Johansson Svensson en årlig pension av 680 kronor att jämte dyrtidstilllägg

utgå från och med den 1 januari 1934».

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Johansson Svensson är född den 26 juni 1878 och alltså 55 år gammal;
att

han varit stamanställd vid Karlskrona artillerikår under 3 års tid

samt vidare tjänstgjort såsom daglönare vid Karlskrona örlogsvarv under

20 år 9 V* månader;

att han alltså kan räkna en sammanlagd anställningstid i statens tjänst

av 23 år 9 månader, varav emellertid inemot 3 år infalla under åldern

17—20 år;

samt att Johansson Svenssons senaste statsanställning upphört den 31

december 1920.

Enär, såvitt utredningen giver vid handen, Johansson Svensson icke

varit i statens tjänst sedan år 1920, då han endast uppnått 42 levnadsår,

har utskottet — i överensstämmelse med hittills tillämpad praxis — funnit

pension av statsmedel icke böra beviljas honom.

Utskottet hemställer,

att förevarande motion 1:60 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

28:o.

F. d. underofficerskorpralen, f. d. daglönaren Johan Martin Jonasson.

I motion II: 122 har herr Holmgren hemställt, »att riksdagen ville medgiva

att till f. d. underofficerskorpralen vid flottans 1. ekonomikompani

Johan Martin Jonasson utbetalas en årlig pension till belopp, som må befinnas

skäligt».

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Jonasson är född den 19 juli 1863 och alltså över 70 år gammal;

att han antogs till skeppsgosse den 1 september 1877 och inskrevs vid

sjömanskåren den 1 september 1881, samt tjänstgjort vid nämnda kår under

17 år 7 månader;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

27

att han varit anställd vid Karlskrona örlogsvarv dels såsom sjömansarbetare

under 3 månader, dels ock såsom daglönare under icke fullt 7 år;

att han alltså kan räkna en sammanlagd anställningstid i statens tjänst

av över 28 år, varav emellertid inemot 6 år infalla under åldern 14—20 år;

att Jonasson enligt läkarbetyg på grund av sjukdom är arbetsoförmögen;
samt

att han åtnjutit fattigvårdsunderstöd.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Jonassons senaste statsanställning

upphört den 1 februari 1907, då han uppnått en ålder av allenast 43 1h

år. Vid sådant förhållande har utskottet funnit pension av statsmedel

i förevarande fall icke böra beviljas och får alltså hemställa,

att ifrågavarande motion II: 122 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

29:o.

Förre underofficerskorpralen Carl Henrik Hasselqvist. I motion 11:121

hemställer herr Holmgren »att riksdagen ville besluta, att ett årligt understöd

till lämpligt belopp måtte utgå till f. d. underofficerskorpralen

Carl Henrik Hasselqvist».

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Hasselqvist är född den 17 januari 1867;

att han antogs till skeppsgosse den 1 september 1881 och karlskrevs den

1 maj 1885;

att han på egen begäran erhöll avsked från flottan den 2 juli 1897;

att han vid minsprängning den 25 augusti 1888 åsamkats vissa skador,

bland annat, kontusion å höger knä, från vilka skador han den 18 november

1890 varit fullt återställd.

Härjämte framgår, att Hasselqvist på grund av tumörbildning måst

undergå upprepade operationer dels under år 1923, varvid högra njuren

borttagits, dels under åren 1931 och 1932, därvid högra benet amputerats

å nedre delen av låret samt en tumör å högra överarmsbenet utskrapats.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 1 maj 1933 dagtecknad skrift anhöll

Hasselqvist örn pension.

M arinför vältning en anförde i häröver avgivet utlåtande, bland annat,

att, enär något som helst samband mellan Hasselqvists iråkade sjukdom

och de skador, han ådragit sig vid minexplosionen sommaren 1888, icke

syntes föreligga och andra omständigheter på grund varav pension till

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet.

honom skulle kunna utverkas icke anförts, marinförvaltningen icke ansåge

sig kunna tillstyrka, att pension av statsverket utverkades åt Hasselqvist.

Riksför säkring sanstalten förklarade i utlåtande den 11 juli 1933, att ersättning

i förevarande fall icke enligt gällande författningar kunde av

anstalten utgivas. Beträffande frågan om det samband mellan olycksfallet

vid minsprängningen år 1888 och Hasselqvists sedermera iråkade

sjukdom, som tilläventyrs kunde förefinnas, hade anstalten låtit införskaffa

yttrande från en av anstaltens läkare, docenten J. P. Strömbäck.

Nämnde läkare, vilken under åren 1931 och 1932 behandlat Hasselqvist under

dennes vistelse å serafimerlasarettet, hade i avgivet yttrande anfört,

bland annat, att någon som helst hållpunkt för orsakssamband mellan

olycksfallet och den senare uppkomna tumören i njuren respektive metastaserna

i skenbenet och överarmsbenet icke kunnat erhållas vid Hasselqvists

vistelse å serafimerlasarettet.

Med stöd av anförda yttrande och vad handlingarna i ärendet i övrigt

innehölle, finge riksförsäkringsanstalten avgiva det utlåtande, att anstalten

funne samband icke föreligga mellan den skada Hasselqvist ådragit

sig genom ovan omförmälda, den 25 augusti 1888 inträffade olycksfall och

den sjukdom, för vilken Hasselqvist sedermera efter erhållet avsked från

flottan vid skilda tillfällen undergått behandling.

Genom beslut den 28 juli 1933 fann Kungl. Majit ansökningen icke föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit får utskottet avstyrka

bifall till motionen och alltså hemställa,

att förevarande motion II: 121 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

30:o.

F. d. musikfuriren Nils Baltzar Strandh och hans minderåriga barn. I

motion 1:126 hava herrar Strömberg och Sandén hemställt, satt riksdagen

ville besluta att tilldela f. musikfuriren Nils Baltzar Strandh en årlig

pension av 800 kronor samt ett årligt understöd till vart och ett av hans

tre minderåriga barn av 200 kronor intill fyllda 16 år, att utgå ur anslaget

för diverse pensioner och understöd».

Av tillgängliga handlingar inhämtas,

att Strandh är född den 20 februari 1896 och alltså 38 år gammal;

att han — som icke tillhört den indelta armén utan varit att hänföra

till kategorien värvat manskap — varit anställd vid Bohusläns regemente

under tiden 2 januari 1912—31 oktober 1916 samt vid Värmlands regemente

linder tiden 28 juni 1918—31 oktober 1933;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

29

att Strandh alltså innehar en sammanlagd tjänstetid av 20 år 2 månader,

därav emellertid endast omkring 16 år från 20 års ålder;

att Strandh, som enligt gällande bestämmelser varit skyldig avgå ur

militärtjänst vid fyllda 35 år, genom särskilda beslut av Kungl. Majit åren

1930, 1931 och 1932 erhållit tillstånd att rekapitulera;

att han vid sitt avsked den 31 oktober 1933 tilldelats avskedspremie med

1,000 kronor;

samt att han har hustru och tre minderåriga harn att försörja samt är

medellös.

Vidare inhämtas, att Strandh i en den 29 september 1933 dagtecknad

skrift hos Kungl. Majit anhållit, att utöver honom tillkommande avskedspremie

få efter avgången ur tjänst komma i åtnjutande av pension eller

annan förmån.

Arméförvaltningens civila departement, som yttrade sig i ärendet, framhöll,

bland annat, att underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa icke kunde

tilldelas Strandh, då han ej fyllde de för värvat manskap härför stadgade

villkor. Vid sådant förhållande kunde Strandh icke erhålla understöd i

annan form än såsom gratifikation, vilket departementet dock med hänsyn

till uppkommande konsekvenser icke ansåg sig kunna tillstyrka.

Genom beslut den 21 december 1933 fann Kungl. May.t Strandhs ifrågavarande

ansökning icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Av utredningen i ärendet framgår, att Strandh icke kunnat erhålla underhåll

från Vadstena krigsmanshuskassa, enär han varken med avseende

å levnadsåldern vid avskedet eller tjänstetidens längd uppfyllt fordringarna

för dylikt underhåll. I anslutning till tidigare tillämpad praxis

anser utskottet sig icke kunna förorda, att i förevarande fall dispens från

gällande bestämmelser meddelas. Icke heller har utskottet kunnat tillstyrka

det i motionen framlagda förslaget örn beredande av pension åt

Strandh, vilken endast uppnått en levnadsålder av 38 år, särskilt som

framställning i sådant syfte nyligen prövats av Kungl. Majit utan att föranleda

till någon Kungl. Majits åtgärd. — Att såsom i motionen ifrågasatts

riksdagen skulle bevilja understödsbidrag åt Strandhs minderåriga

barn, kan utskottet av principiella skäl ej tillstyrka.

Åberopande det anförda, hemställer utskottet,

att förevarande motion 1:126 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Socialdepartementet.

31:o.

Förste amanuensen hos riksförsäkringsanstalten Johan Wilhelm Sättning.

I en den 26 januari 1934 dagtecknad proposition nr 95, vilken beträffande

socialdepartementet innefattar förslag i tre med nummer 24—

26 betecknade punkter, bar Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, i punkten 24 föreslagit riksdagen medgiva, att förste amanuensen

bos riksförsäkringsanstalten Johan Wilhelm Sånning må från och

med dagen näst efter den, då han lämnar sin anställning hos anstalten,

dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin återstående livstid

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig

pension av 2,328 kronor, att utgå så länge Kungl. Majit prövar omständigheterna

därtill föranleda.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Sånning är född den 14 mars 1888 och således 45 år gammal;

att han avlagt mogenhetsexamen år 1907, filosofie kandidatexamen år

1912 och filosofisk ämbetsexamen år 1914;

att han under vissa tider åren 1914—1917 tjänstgjort såsom lärare vid

olika statliga och enskilda läroanstalter;

att han den 5 juli 1918 antagits till extra tjänsteman hos riksförsäkringsanstalten

och därefter tjänstgjort hos anstalten med full daglig

tjänstgöringstid till den 15 juni 1931, från och med vilken dag han varit

tjänstledig på grund av sjukdom;

att han av riksförsäkringsanstalten förordnats att från och med den 5

september 1918 vara amanuens;

att han från och med den 1 januari 1922 varit förste amanuens samt

i sådan egenskap efter ikraftträdandet av kungörelsen den 26 juni 1925

(nr 356) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

varit placerad i 18 :e lönegraden i löneplanen för extra ordinarie

tjänstemän och senast åtnjutit avlöning enligt 20 le löneklassen;

att Sånning genom anstaltens beslut den 28 februari 1930 förordnats

att tills vidare uppehålla ett vikariatsförordnande å en ordinarie aktuariebefattning

(B 21);

ätt sistnämnda förordnande upphört den 1 juli 1931, då befattningen

besatts med ordinarie innehavare;

att Sånning under tiden 14 juni—3 november 1931 vårdats å sjukhus

för hjärnblödning med förlamning i vänstra kroppshalvan; samt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

31

att han enligt läkarintyg syntes vara oförmögen till arbete och efter

den 1 juli 1934 ej kunde bibehållas vid sin befattning hos riksförsäkringsanstalten.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

32: o.

Städerskan hos riksförsäkringsanstalten Ebba Anna Oktavia Ericson,

född Pettersson. I punkten 25 av samma proposition föreslår Kungl.

Majit riksdagen medgiva, att städerskan hos riksförsäkringsanstalten

Ebba Anna Oktavia Ericson, född Pettersson, må från och med månaden

näst efter den, varunder bon lämnar sin anställning bos anstalten, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 600 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ericson är född den 15 september 1867 och alltså 66 år gammal;

att bon sedan den 1 oktober 1906 eller mer än 27 år tjänstgjort som städerska

bos riksförsäkringsanstalten, största delen av tiden såsom första

städerska;

att hennes avlöningsförmåner, vilka med viss inskränkning innefattat

jämväl ersättning för materialier för städningsarbetet, sedan år 1915 utgjort:

under ett vart av åren 1915—1917 900 kronor, under år 1918 1,140

kronor, under år 1919 omkring 1,800 kronor, under ett vart av åren

1920—1923 omkring 1,380 kronor, under tiden 1 januari 1924—31 januari

1933 1,260 kronor för år samt under tiden därefter 1,140 kronor för år;

att dyrtidstillägg ej utgått å nämnda avlöningsbelopp;

samt att Ericsons dagliga arbetstid uppgått till inemot 4 timmar.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

33 :o.

Förre polismannen Erik August Eriksson. Under punkten 26 av ifrågavarande

proposition nr 95 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,

att förre polismannen Erik August Eriksson må, räknat från och

med den 1 januari 1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,200 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Eriksson är född den 25 december 1869 och alltså 64 år gammal;

att han jämlikt förordnande av länsstyrelsen i Västernorrlands län

tjänstgjort såsom extra polisman inom Skönsmons municipalområde av

Sköns socken från och med den 9 november 1908 till och med utgången

av år 1931, vid vilken sistnämnda tidpunkt den nya polislagstiftningen

trädde i kraft för Sköns polisdistrikt;

att han vid tillsättande av de polismansbefattningar, vilka enligt den

nya ordningen skola finnas inom Sköns polisdistrikt, icke kunde erhålla

någon sådan befattning, emedan han redan uppnått en levnadsålder av

mer än 60 år;

att han under sin tjänstgöring helt avlönats av statsmedel;

samt att Erikssons avlöning vid avgången från polistjänsten utgjorde

2,700 kronor för år.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande

framställning.

34:o.

Föreståndarinnan för lapska ålderdomshemmet i Jokkmokk Christina

Margreta Johanna Ullenius. I motion 1:61 hemställer herr Bergqvist,

satt riksdagen måtte bevilja föreståndarinnan vid Jokkmokks lapska ålderdomshem

Kristina Margreta Johanna Ullenius ett understöd av 800

kronor för år, räknat från den dag hon avgår som föreståndarinna vid

nämnda ålderdomshem».

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Christina Margareta Johanna Ullenius är född den 21 februari 1866

och alltså 68 år gammal;

att hon sedan den 1 april 1911 tjänstgjort såsom föreståndarinna för

lapska ålderdomshemmet i Jokkmokk;

att ålderdomshemmet sedan 1929 drives av fattigvårdsstyrelsen i Jokkmokks

kommun;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12. 33

att föreståndarinnan Ullenius åtnjuter i lön 900 kronor om året jämte

fritt vivre.

I en av länsstyrelsen i Norrbottens län med tillstyrkan till Kungl. Majit

överlämnad, den 19 augusti 1932 dagtecknad skrift anhöll föreståndarinnan

Ullenius att bliva tilldelad en årlig pension av 800 kronor under sin

återstående livstid.

Statskontoret anförde i häröver avgivet utlåtande, bland annat, att den

verksamhet, sökanden utövat bland lappbefolkningen, syntes hava varit

synnerligen gagnande. Denna verksamhet kunde emellertid knappast anses

hava haft sådant samband med lappväsendet och renskötselns utövande,

att ett anlitande, såsom länsstyrelsen i Norrbottens län föreslagit, av

Norrbottens lappfond för det ändamål, varom nu vore fråga, kunde anses

motiverat. Statskontoret måste därför för sin del hysa stora betänkligheter

mot att tillstyrka ett användande av fonden för ändamålet.

Skulle ågärd anses böra vidtagas för beredande åt sökanden av pension,

återstode enligt statskontorets mening icke annan utväg än att underställa

pensionsfrågan riksdagens prövning för medels anvisande från allmänna

indragningsstaten. Med hänsyn till de vittgående konsekvenser, som härigenom

skulle kunna befaras uppkomma, kunde statskontoret dock icke

tillråda beträdandet av denna väg.

Statens inspektör för fattigvård och barnavård yttrade, bland annat, följande.

Enligt reglementet för statens pensionsanstalt hade möjlighet förelegat

att redan 1920 få befattningen förenad med pensionsrätt i förenämnda

anstalt, ehuru vederbörande uraktlåtit att begagna sig av denna möjlighet.

Därest någon form kunde finnas för tilldelandet ur Norrbottens lappfond

av pension åt Ullenius, ville inspektören under förhandenvarande

omständigheter tillstyrka, att denna utväg anlitades. Konsekvenserna av

en sådan åtgärd skulle antagligen ej sträcka sig längre än att möjligen

liknande framställningar skulle i sinom tid kunna komma att ingivas från

föreståndarinnor för högst fyra andra enskilda lapphem. Skulle pensionsfrågan

däremot underställas riksdagens prövning och bifall eventuellt

lämnas, vore ansökningar helt säkert att förvänta från all enskild hjälpverksamhet,

där anstaltsvård bedreves.

Genom beslut den 11 november 1932 fann Kungl. Majit ansökningen icke

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Med hänsyn till vad de i ärendet hörda myndigheterna anfört kan utskottet

för sin del icke biträda det i motionen väckta förslaget, vilket innebär,

att pension av statsmedel skulle beredas en befattningshavare i kommunal

tjänst.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion I: 61 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll Wilt. 8 saini. Nr 12-

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Kommunikationsdepartementet.

35 :o.

E. o. kontorsbiträdet hos byggnadsstyrelsen Hildur Fredrika Emelie

Diewenkorn. I en den 26 januari 1934 dagtecknad proposition nr 95, vilken

beträffande kommunikationsdepartementet innefattar förslag i två

med nummer 27 och 28 betecknade punkter, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, i punkten 27 föreslagit riksdagen medgiva,

att e. o. kontorsbiträdet hos byggnadsstyrelsen Hildur Fredrika Emelie

Diewenkorn må från och med dagen näst efter den, då hon efter den 21

november 1934 avgår från sin befattning, under sin återstående livstid

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig

pension av 624 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Diewenkorn är född den 22 februari 1873 och alltså nära 61 år gammal;
att

hon varit anställd hos byggnadsstyrelsen från och med den 21 november

1919;

att hon, efter att hava åtnjutit avlöning enligt 2:a lönegraden av den

i 6 § av kungörelsen den 31 december 1921 (nr 778) intagna löneplanen för

kvinnliga tjänstemän, efter ikraftträdandet av kungörelsen den 26 juni

1925 (nr 356) placerats i 4:e lönegraden i den enligt denna kungörelse gällande

löneplanen för extra ordinarie tjänstemän;

samt att byggnadsstyrelsen, som ansett Diewenkorn böra ersättas med

yngre arbetskraft, har för avsikt att entlediga henne från befattningen

med utgången av år 1934, då hon kan räkna 15 år i statstjänst.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande

framställning.

36:o.

Järnvägsarbetaren Johan From. I punkten 28 av propositionen nr 95

föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att järnvägsarbetaren Johan

From må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin

anställning hos statens järnvägar, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årkg pension av 504 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att From är född den 18 april 1858 och således uppnått en levnadsålder

av 75 år;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

35

att han under nedannämnda tider varit anställd såsom arbetare, tidvis

förman, vid statens järnvägsbyggnader, nämligen under åren 1891—1894

(med undantag av tiden 23—31 december 1893), under år 1909, under tiden

21 maj—10 november 1910, 8 maj 1911—22 oktober 1912, 1 maj 1920—6 oktober

1930 och 22 juni 1931—31 mars 1932, varjämte ban baft anställning i

statens järnvägars tjänst såsom nattvakt från och med den 9 maj 1933;

att ban under tiden 1 juni 1895—31 december 1898 innehaft anställning

såsom arbetare vid byggandet av den s. k. militärvägen Ruskträsk—Glommersträsk;
att

ban således vid utgången av år 1933 kunde åberopa en anställningstid

i statens tjänst av sammanlagt omkring 22 år 4 månader, varav anställning

vid statens järnvägsbyggnader linder omkring 18 år 9 månader;

samt att From, som sedan den 26 oktober 1933 varit tjänstledig mot åtnjutande

av sjukavlöning, under tiden närmast dessförinnan haft en inkomst

av 185 kronor för månad.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

37: o.

Förre telefonreparatören Johan Rickard Jansson-Vilborg. I motion

11:260 bar herr Olsson i Mellerud hemställt, »att riksdagen måtte besluta

tilldela förre telefonreparatören vid kungl, telegrafverket, Göteborg, Joban

Rikard Jansson-Vilborg ett årligt understöd av 400 kronor, avsett att

bestrida genom olycksfall i arbete förorsakade merkostnader».

Av tillgängliga handlingar inhämtas,

att Jansson-Vilborg är född den 21 juli 1873 och alltså inemot 61 år

gammal;

att han anställdes i telegrafverkets tjänst den 1 april 1895;

att han den 1 december 1910 förordnades till ordinarie reparatör;

att han den 2 mars 1931 under tjänsteresa med telegrafverkets motorcykel

kolliderade med en automobil och därvid ådragit sig skador i högra

lårbenet;

att han på grund av nämnda skador under tiden den 2 mars—16 december

1931 och 23 februari—5 mars 1932 på telegrafverkets bekostnad vårdats

på sjukhus, varjämte han under tiden 2 mars 1931—23 mars 1932 uppburit

oavkortad avlöning;

att av telegrafverkets medel bestritts kostnader för efterbehandling av

de genom olycksfallet ådragna skadorna ävensom kostnader för anskaffande

av kryckor och specialkängor m. m;

att han den 4 juli 1933 beviljats avsked ur telegrafverkets tjänst från

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

36 Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

och med utgången av juli månad 1933 samt tillerkänts en årlig pension av

1,824 kronor;

samt att han, som från tidpunkten för ovannämnda olycksfall varit

oförmögen till arbete, genom riksförsäkringsanstaltens beslut deli 10 augusti

1933 förklarats berättigad till livränta att utgå från och med den 2

augusti 1933 till och med den 1 maj 1934 med 1,333 kronor 34 öre för år

räknat.

I skrivelse till telegrafstyrelsen den 13 september 1933 har riksförsäkringsanstalten

under hänvisning till bestämmelserna i kungörelsen den 30

november 1917 (nr 832) angående särskilda bestämmelser i fråga örn tillämpning

av lagen örn försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916

å arbetare, som användas till arbete för statens räkning, meddelat, att

den Jansson-Vilborg tillerkända livräntan skall utbetalas endast i den

mån densamma överstiger summan av den skadades statspension och till

honom av statsmedel utgående dyrtidstillägg å pensionen.

Med anledning härav har telegrafstyrelsen den 15 september 1933 meddelat

linjedirektören i Göteborg, att då Jansson-Vilborg av telegrafverkets

medel tillerkänts en årlig pension av 1,824 kronor, att utgå från och

med den 1 augusti 1933, någon utbetalning av den honom tillerkända livräntan

icke skulle verkställas.

Av den förebragta utredningen framgår, att Jansson-Vilborg i anledning

av ifrågavarande olycksfall på telegrafverkets bekostnad erhållit Idkar-

och sjukvård ävensom att av samma verks medel bestritts kostnader

för anskaffande åt honom av vissa för höjande av hans arbetsförmåga

erforderliga hjälpmedel. Han uppbär därjämte hel pension såsom reparatör

vid telegrafverket. Jansson-Vilborg har sålunda kommit i åtnjutande

av all den ersättning, vartill han författningsenligt varit berättigad.

Att riksdagen, på sätt i motionen ifrågasatts, härutöver skulle bevilja

honom ytterligare ersättning i form av årligt understöd anser utskottet

sig med hänsyn till konsekvenserna icke kunna tillstyrka.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion II: 260 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Ecklesiastikdepartementet.

38 :o.

Konsulenten hos skolöverstyrelsen Ingeborg Maria Walin. I en den

26 januari 1934 dagtecknad proposition nr 95, vilken beträffande ecklesiastikdepartementet

innefattar förslag i sju med nummer 29—35 beteek
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

37

nado punkter, Ilar Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

i punkten 29 föreslagit riksdagen medgiva, att konsulenten bos skolöverstyrelsen

Ingeborg Maria Walin må från och med dagen näst efter den,

då hon frånträder konsulentförordnandet, dock tidigast från och med

den 1 juli 1934, under sin återstående livstid från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 4,140 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Walin är född den 17 september 1868 och alltså 65 år gammal;

att hon tjänstgjort i egenskap av e. o. lärarinna vid statens normalskola

för flickor i Stockholm läsåren 1889—1891;

att hon på offentligt uppdrag och med understöd av statsmedel bedrivit

studier i utlandet läsåret 1891—1892;

att hon därefter varit anställd såsom föreståndarinna för högre lärarinneseminariets

hushållsskola läsåren 1892—1919;

att hon jämsides med sistnämnda anställning från och med vårterminen

1914 tjänstgjort som läroverks- och folkskolöverstyrelsens inspektris och

sakkunnig för undervisning i hushållsgöromål, varjämte hon varit ecklesiastikdepartementets

inspektris för statsunderstödda yrkesskolor för husmodersutbildning

i städer, köpingar m. m. under år 1918 samt medlem av

folkhushållningskommissionen under tiden maj 1918—juni 1919;

att hon alltsedan den 1 juli 1919 tjänstgjort såsom konsulent och särskild

föredragande i skolöverstyrelsen för ärenden angående husligt arbete,

i vilken egenskap hon fortfarande är förordnad för tiden till och

med den 30 juni 1934;

att konsulentarvodet före år 1922 utgjorde 5,000 kronor, varå utgick

tillfällig löneförbättring med 900 kronor samt dyrtidstillägg enligt de

grunder, som gällde för befattningshavare vid oreglerade verk;

att arvodet från och med år 1922 varit fastställt till 6,000 kronor, varå

utgått dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för nyreglerade verk;

samt att Walin från och med sistnämnda år åtnjutit personligt tillägg,

motsvarande den inkomstminskning, som hon fått vidkännas genom övergången

till ny lönereglering med därav följande ändrade beräkningsgrunder

för dyrtidstillägg, för vilket ändamål å riksstaten för ett vart av budgetåren

1932/1933 och 1933/1934 anvisats ett extra förslagsanslag å 900 kronor.

Skolöverstyrelsen har — med erinran att Walin kunde räkna en anställningstid

i statens tjänst av mer än 43 år —, bland annat, framhållit, att

om pensionen för Walin skulle utmätas efter samma grunder, som genom

civila pensionslagen vore fastställda med avseende å ordinarie innehavare

av civil tjänst, pensionen borde utgöra två tredjedelar av Walina

sammanlagda löneförmåner, 6,900 kronor, d. v. s. 4,600 kronor, översty
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

reisen har emellertid med hänsyn till Walins betydelsefulla ställning som

inspektör och särskild föredragande ansett goda skäl föreligga för att i

pensionshänseende likställa henne med kvinnlig befattningshavare med

lön i 28 :e lönegraden av avlöningsreglementet för vissa tjänstemän inom

civilförvaltningen. För sådan befattningshavare vore pensionsunderlaget

6,036 kronor. I de fall, då vederbörande icke erlagt några pensionsavgifter,

brukade emellertid pensionen reduceras med 10 procent. Det

belopp, som i enlighet härmed skulle utgå till Walin, utgjorde, efter vederbörlig

avrundning till närmast lägre med tolv jämnt delbara krontal,

5,424 kronor.

Statskontoret har, bland annat, anfört, att enligt de grunder, som vanligen

plägade komma i tillämpning vid avpassande av pensionsbelopp i likartade

fall, skulle pensionen för Walin bliva 4,140 kronor (2/3 X 6,900 —

Vio X 4,600). Skolöverstyrelsen hade föreslagit ett icke oväsentligt högre

belopp, nämligen 5,424 kronor. Med hänsyn till konsekvenserna ansåge

statskontoret det i viss mån betänkligt att frångå eljest tillämpade pensioneringsgrunder;

och även örn skolöverstyrelsen kunde anses hava anfört

goda skäl för att bereda något högre pension åt Walin än den, som eljest

skulle kunna föreslås, syntes dock enligt statskontorets mening ett högre

pensionsbelopp än 4,800 kronor i detta fall icke höra komma i fråga.

Föredragande departementschefen har för egen del yttrat:

»I likhet med myndigheterna anser jag pension böra beredas konsulenten

Walin, då hon efter långvarig och synnerligen väl vitsordad verksamhet

i statens tjänst lämnar sin befattning hos skolöverstyrelsen. Vad

pensionsbeloppets storlek beträffar, har jag beaktat de särskilda omständigheter,

som av skolöverstyrelsen åberopats till stöd för ett högre pensionsbelopp

än som med iakttagande av vanliga pensioneringsgrunder

kan förordas. Jag har emellertid icke funnit tillräcklig anledning föreligga

att tillstyrka högre pension än det av statskontoret i första hand

föreslagna beloppet, 4,140 kronor. Då, såsom förut nämnts, Walins förordnande

såsom konsulent och särskild föredragande utlöper den 30 juni

1934, torde pensionen böra bestämmas att utgå tidigast från och med den

1 juli 1934.»

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två i anledning

av Kungl. Majrts förevarande förslag avgivna motioner 1:297 och

11: 534, väckta den förstnämnda av herr Ström, Fredrik, jämte tre av första

kammarens övriga ledamöter och den sistnämnda av herr förste vice

talmannen Bengtsson. I dessa motioner har hemställts, »att riksdagen

måtte besluta, att konsulenten hos skolöverstyrelsen Ingeborg Maria Walin

må från och med dagen näst efter den, då hon frånträder konsulentförordnandet,

dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 5,424 kronor».

Motionärernas förslag överensstämmer beträffande pensionsbeloppet

med vad skolöverstyrelsen ifrågasatt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet får tillstyrka, att pension beviljas Walin, när hon den 1 juli

1934 lämnar sin anställning i statens tjänst. I fråga om pensionsbeloppets

storlek finner utskottet goda skäl vara anförda för bifall till Kungl.

Maj:ts förslag. Ett tillmötesgående av motionärernas hemställan örn

högre pensionsbelopp åt Walin skulle kunna vara ägnat att medföra icke

önskvärda konsekvenser. Utskottet får därför avstyrka bifall till motionerna.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å motionerna I: 297 och

II: 534, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

må medgiva, att konsulenten hos skolöverstyrelsen

Ingeborg Maria Walin må från och med dagen näst

efter den, då hon frånträder konsulentförordnandet,

dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin

återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 4,140

kronor.

39:o.

Amanuensen hos vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien Agda

Christina Reuterskiöld. I punkten 30 av förevarande proposition har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att amanuensen hos vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien Agda Christina Reuterskiöld

må från och med dagen näst efter den, då hon lämnar sin anställning hos

akademien, dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 1,836 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Reuterskiöld är född den 23 maj 1874 och alltså nära 60 år gammal;

att hon erhöll anställning vid det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

inseende ställda antikvariskt-topografiska arkivet den 1

maj 1902, vilken anställning hon alltjämt innehar;

att hon under åren 1902 och 1903 haft ungefär halvtidstjänstgöring samt

från och med år 1904 heltidstjänstgöring;

samt att hennes avlöning utgått under tiden den 1 januari 1922—30 juni

1925 enligt 6:e lönegraden i då gällande löneplan för extra ordinarie kvinnliga

tjänstemän samt sedan den 1 juli 1925 enligt Ilie lönegraden i den

löneplan, som finnes intagen under 6 § i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr

356) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majits förslag, får

hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

40:o.

Förra städerskan vid Lunds universitets gymnastikinrättning Anna Vilhelmina

Albrektsson. Under punkten 31 föreslår Kungl. Majit riksdagen

medgiva, att förra städerskan vid Lunds universitets gymnastikinrättning

Anna Vilhelmina Albrektsson må, räknat från och med den 1 januari

1934, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 360 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Albrektsson är född den 9 april 1867 och således uppnått en levnadsålder

av 66 år;

att hon under tiden från och med den 1 maj 1917 till och med den 31

december 1932 eller således under 15 år 8 månader varit anställd såsom

städerska vid Lunds universitets gymnastikinrättning;

att hennes avlöningsförmåner utgjort kontant lön å 600 kronor för år

jämte dyrtidstillägg, vilket under år 1932 utgått med 174 kronor, varav

108 kronor personligt dyrtidstillägg, ävensom fri bostad örn ett rum och

kokvrå samt lyse och vedbrand, vilka naturaförmåner uppskattats till ett

årligt värde av 400 kronor;

att hon årligen haft en extra inkomst å 200 kronor från Lunds universitets

gymnastik- och idrottsförening;

att hon varit fullt upptagen av sitt arbete vid universitetet;

att hon av universitetskanslern genom beslut den 5 april 1933 tillerkänts

ett tillfälligt understöd å 150 kronor ur Lunds universitets reservfond;

samt att hon från livförsäkringsaktiebolaget Thule åtnjuter en årlig livränta

å 703 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

41:o.

Städerskan vid Lunds universitets anatomisk-histologiska institution

Kerstin Guldstrand, född Jönsson. I punkten 32 av ifrågavarande proposition

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att städerskan

vid Lunds universitets anatomisk-histologiska institution Kerstin Guld
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

41

strand, född Jönsson, må från och med månaden näst efter den, varunder

hon lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Guldstrand, som är änka, är född den 1 november 1863 och således

uppnått en levnadsålder av 70 år;

att hon sedan den 1 juli 1904 eller således under mer än 29 år varit anställd

såsom städerska vid Lunds universitets anatomisk-histologiska institutions

histologiska avdelning;

att hon i sistnämnda egenskap haft att förrätta, förutom städningsbestyret,

även vissa vaktmästargöromål;

att hennes arbetstid under terminerna omfattat minst 6—8 timmar örn

dagen;

att hennes avlöningsförmåner utgjort kontant lön å 450 kronor för år

jämte dyrtidstillägg enligt de vid nyreglerad avlöning gällande grunderna

ävensom fri bostad örn två rum och kök samt vedbrand, lyse och trädgård,

vilka naturaförmåner uppskattats till ett årligt värde av 450 kronor;

samt att hon tidigare haft någon inkomst genom städning och dylikt åt

amanuenser, vilka bott i institutionsbyggnaden, men eljest icke utfört något

förvärvsarbete vid sidan örn förenämnda anställning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

42:o.

Eldaren och maskinisten vid högre allmänna läroverket å Östermalm i

Stockholm Johan Herman Fredrikson. Kungl. Majit föreslår i punkten

33 av samma proposition riksdagen medgiva, att eldaren och maskinisten

vid högre allmänna läroverket å Östermalm i Stockholm Johan Herman

Fredrikson må från och med månaden näst efter den, varunder han avgår

från sin befattning, dock tidigast från och med den 1 augusti 1934,

under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 1,524 kronor.

Av handlingarna i ärendet framgår,

att Fredrikson är född den 13 juli 1878 och alltså uppnått en ålder av

55 år;

att han alltsedan den 1 augusti 1905 varit anställd såsom eldare och

maskinist vid högre allmänna läroverket å Östermalm i Stockholm;

att han sedan den 1 augusti 1933 åtnjutit tjänstledighet på grund av

sjukdom;

att han enligt ett den 13 oktober 1933 utfärdat läkarintyg på grund av

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

sviter av stora blodproppar i liela vänstra benet och ljumsken ävensom

hjärtsvaghet troligen för all framtid kommer att förbliva oförmögen att

utföra sitt arbete vid läroverket;

samt att hans löneförmåner under åren 1923—1932 utgjort dels kontant

lön, uppgående till i medeltal omkring 3,250 kronor för år, dyrtidstillägg

inberäknat, dels ock fri bostad örn två rum och kök jämte värme och lyse.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

43: o.

Vaktmästaren och eldaren vid samrealskolan i Enköping Engelbert

Eriksson. Uti punkten 34 föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att

vaktmästaren och eldaren vid samrealskolan i Enköping Engelbert Eriksson

må från och med månaden näst efter den, varunder han avgår från

sin befattning, dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 996 kronor.

Av handlingarna i ärendet framgår,

att Eriksson är född den 7 november 1874 och således uppnått en levnadsålder

av 59 år;

att han sedan den 1 juli 1912 varit anställd såsom vaktmästare och eldare

vid samrealskolan i Enköping, från vilken befattning han beräknas

komma att avgå den 30 juni 1934;

att han sedan den 22 juni 1932 åtnjutit tjänstledighet på grund av ett

flertal olika sjukdomar;

att hans löneförmåner de senaste fem åren under tid, varunder han icke

åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom, utgjort dels kontant lön, uppgående

till i medeltal omkring 2,700 kronor för år, dyrtidstillägg inberäknat,

dels ock fri bostad jämte lyse och vedbrand, vilka naturaförmåner beräknats

till ett årligt värde av 600 kronor;

samt att han enligt läkarintyg för framtiden måste anses vara ur stånd

att sköta sin befattning.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

44: o.

43

Vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Uppsala Johan Emil

Lindroth. I punkten 35 av propositionen nr 95 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket

i Uppsala Johan Emil Lindroth må från och med månaden näst efter

den, varunder han avgår från sin befattning, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,584

kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lindroth är född den 26 januari 1872 och alltså uppnått en ålder av

62 år;

att han varit anställd såsom vaktmästare vid högre allmänna läroverket

i Uppsala alltsedan den 1 april 1896, d. v. s. under mer än 37 år, men att

han sedan den 1 oktober 1932 åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom

och enligt läkarbetyg måste för framtiden anses vara till följd av sjukdomen

oförmögen att sköta vaktmästarhefattningen;

att hans årliga avlöningsförmåner senast utgjort grundlön och ålderstillägg

örn tillhopa 2,200 kronor jämte därå utgående dyrtidstillägg, extra

lönetillägg å 480 kronor samt fri bostad, vedbrand och lyse, vilka naturaförmåner

uppskattats till 1,000 kronor;

samt att han före tillträdandet av vaktmästarhefattningen under en tid

av något över fem år innehaft anställning vid Upplands regemente.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

45 :o.

Förre folkskolläraren Sven Håkan Håkansson. I motion II: 443 har

herr Andersson i Stockholm jämte två av andra kammarens övriga ledamöter

hemställt, att riksdagen måtte bevilja förre folkskolläraren Sven

H. Håkansson i Mogata en årlig pension att utgå med det belopp, som

enligt för lärare gällande pensionshestämmelser skolat tillkomma honom,

örn han avskedats på grund av sjukdom.

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Håkansson är född den 22 maj 1894 och alltså nära 40 år gammal;

att vid sammanträde med Mogata församlings kyrko- och skolråd den

24 maj 1926 beslöts att jämlikt § 32 folkskolestadgan tilldela Håkansson

föreställning och varning med tillagd allvarlig förmaning att för fram
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet.

tiden med större energi och intresse sköta sin befattning som lärare och

såväl i som utom skolan iakttaga ett värdigt uppträdande;

att vid sammanträde med kyrko- och skolrådet den 23 november 1926

beslöts att på grund av de fel och försummelser i tjänsten och den

vanhedrande vandel, vartill Håkansson gjort sig skyldig, jämlikt § 32

mom. 1 folkskolestadgan för alltid skilja honom från folkskollärarbefattningen

från och med den dag, heslutet vunne laga kraft, varjämte förklarades,

att, då Håkanssons folkskollärarbefattning vore lagligen förenad

med klockar- och organistbefattningarna i församlingen, Håkansson

från och med samma tidpunkt vore avsatt jämväl från klockar- och

organistbefattningarna;

att domkapitlet i Linköping, där Håkansson besvärade sig över kyrkooch

skolrådets ifrågavarande beslut, prövat skäligt lämna de anförda besvären

utan bifall;

att, sedan Håkansson jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni

1928 för observation och undersökning blivit intagen å Hälsingborgs

hospital, medicinalstyrelsen avgivit det utlåtandet, att Håkansson visserligen

företedde en del psykopatiska drag, men att tillräckliga skäl saknades

för antagandet, att han tede av sinnessjukdom eller annan rubbning

av själsverksamheten, som minskade eller upphävde hans tillräknelighet;
samt

att, efter det Håkansson hos regeringsrätten fullföljt sin hesvärstalan,

regeringsrätten genom utslag den 30 oktober 1928 funnit besvären

ej föranleda ändring i domkapitlets utslag.

Enligt ett av distriktsläkaren A. Zachrisson den 17 januari 1934 utfärdat

intyg hade Håkansson sedan den 17 oktober 1932 vårdats för nervsjukdom

och vore han på grund av denna sjukdom för all framtid väsentligt

förhindrad att genom arbete förvärva, vad till livets uppehälle erfordrades.

På grund av vad i ärendet förekommit finner utskottet sig icke kunna

biträda motionärernas förslag och får alltså hemställa,

att förevarande motion II: 443 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Jordbruksdepartementet.

46:o.

Förre läkaren vid Strömsholms hingstdepå Nils Fredrik Netzel. I en

den 26 januari 1934 dagtecknad proposition nr 95, vilken beträffande jordbruksdepartementet

innefattar förslag i två med nummer 36 och 37 betecknade

punkter, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

i punkten 36 föreslagit riksdagen medgiva, att förre läkaren vid Strömsholms

hingstdepå Nils Fredrik Netzel må åtnjuta årlig pension, att utgå

för tiden från och med den 1 oktober 1933 intill utgången av den månad,

varunder hans förordnande såsom läkare vid ridskolan å Strömsholm upphör,

med 1,200 kronor samt för tiden därefter under hans återstående

livstid med 1,800 kronor; skolande Netzel sålunda tillkommande pension

bestridas för tiden till och med den 30 juni 1934 å allmänna indragningsstaten

samt från och med den 1 juli 1934 från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Netzel är född den 27 september 1869 och alltså 64 år gammal;

att han avlade medicine licentiatexamen år 1908;

att han under tiden 1 oktober 1896—31 mars 1897 tjänstgjort såsom underläkare

vid allmänna garnisonssjukhuset;

att han antagits till fältläkarstipendiat av andra klassen den 28 april

1897 och till läkarstipendiat vid flottan den 27 april 1898, från vilken senare

befattning han entledigats den 19 april 1905;

att, sedan Netzel enligt medicinalstyrelsens förordnande tjänstgjort såsom

extra distriktsläkare i olika läkardistrikt ävensom vid åtskilliga tillfällen

uppehållit läkarbefattningen vid Strömsholms hingstdepå och vid

den till Strömsholms slott förlagda ridskolan, han den 28 februari 1910 förordnats

att tills vidare vara läkare vid hingstdepån, med vilken befattning

jämlikt föreskrift i reglementet för ridskolan varit förenad befattningen

såsom läkare vid skolan;

att läkarbefattningen vid hingstdepån sedermera enligt beslut av 1923

års riksdag uppförts å övergångsstat;

att Netzel jämlikt Kungl. Maj:ts beslut entledigats från förordnandet

såsom läkare vid Strömsholms hingstdepå med utgången av september

1933, vid vilken tidpunkt jämväl den för hingstdepån och ridskolan gemensamt

anordnade läkarvården upphört;

att Netzel emellertid därefter förordnats att från och med den 1 oktober

1933 tills vidare till och med den 30 september 1934 fortfarande upprätthålla

läkarvården vid ridskolan;

att hans avlöningsförmåner vid hingstdepån utgjort arvode till belopp

av 700 kronor för år ävensom fri bostad med trädgård och fritt bränsle,

vilka naturaförmåner värderats till 1,125 kronor för år, varjämte han under

senare år åtnjutit tillfällig löneförbättring med 175 kronor örn året;

att ersättningen från ridskolan utgjort sammanlagt omkring 1,130 kronor

för år, varav arvode 930 kronor och honorar för närvaro vid vissa ridskolans

övningar omkring 200 kronor;

att han åtnjutit dyrtidstillägg å sammanlagda beloppet av den från

hingstdepån och ridskolan utgående kontanta avlöningen;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

samt att han bestritt befattning såsom läkare vid Utnäslöts remontdepå

från år 1910 till år 1926, då befattningen indrogs.

Med biträdande av vad Kungl. Majit föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande

framställning.

47: o.

Förra städerskan vid lantbrukshögskolan Kristina (Kerstin) Georgina

Edberg, född Nilsson. I punkten 37 av ifrågavarande proposition nr 95

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att förra städerskan vid

lantbrukshögskolan Kristina (Kerstin) Georgina Edberg, född Nilsson,

må, räknat från och med den 1 september 1933, under sin återstående livstid

å allmänna indragningstaten uppbära en årlig pension av 504 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Edberg, som är änka, är född den 23 april 1875 och således uppnått

en levnadsålder av 58 år;

att bon varit anställd såsom städerska vid Ultuna lantbruksinstitut

från år 1909 intill utgången av oktober 1932 samt vid lantbrukshögskolan

under tiden 1 november 1932—31 augusti 1933;

att förenämnda anställning, vilken krävt en daglig arbetstid av omkring

6 timmar, utgjort Edbergs huvudsakliga sysselsättning;

att mannen Edberg, som avlidit i maj 1933, innehaft anställning såsom

kusk vid Ultuna lantbruksinstitut och på grund av denna anställning

jämlikt Kungl. Majits och riksdagens beslut år 1925 tillerkänts en årlig

pension å 400 kronor;

att änkefru Edberg under senare år åtnjutit kontant lön, uppgående till

i medeltal omkring 675 kronor örn året, varå dyrtidstillägg ej utgått;

att makarna Edberg och, efter mannens död, änkefru Edberg åtnjutit

fri bostad örn ett rum och kök jämte vedbrand, vilken förmån uppskattats

till ett årligt värde av omkring 225 kronor;

samt att änkefru Edberg enligt för henne utfärdade läkarintyg på

grund av sjukdom (blodtrycksförhöjning, neurasteni och allmän kraftnedsättning)

är och sannolikt för all framtid kommer att förbliva oförmögen

att genom arbete försörja sig.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits ifrågavarande

framställning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

47

Handelsdepartementet.

48 :o.

Arbetsförmannen vid lotsverket Gustaf Albert Carlsson. I en den 26

januari 1934 dagtecknad proposition nr 95, vilken beträffande handelsdepartementet

innefattar förslag i två med nummer 38 och 39 betecknade

punkter, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen hilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, i punkten

38 föreslagit riksdagen medgiva, att arbetsförmannen vid lotsverket

Gustaf Albert Carlsson må från och med månaden näst efter den, varunder

han lämnar sin anställning vid lotsverket, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,260

kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Carlsson är född den 15 juli 1868 och alltså 65 år gammal;

att han alltsedan år 1884 eller således under omkring 50 år varit anställd

i lotsverkets tjänst;

att han under sin anställning vid lotsverket till en början biträtt såsom

murare vid nybyggnads- och reparationsarbeten vid lotsverkets olika

anläggningar;

att han under de senaste 25 åren tjänstgjort under fyringenjör eller

byggmästare hos lotsstyrelsen såsom självständig arbetsledare för arbeten

av nyssnämnda slag;

att arbetssäsongen — bortsett från åren 1916—1920, under vilka år Carlsson

haft fortlöpande arbete för lotsverkets räkning — i allmänhet årligen

omfattat månaderna april—november;

samt att Carlsson under åren 1915—1932 från lotsverket åtnjutit en inkomst

av i medeltal omkring 3,350 kronor för år.

Utskottet får hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

49 :o.

Förre arbetaren vid lotsverkets huvudförråd Oskar Ludvig Strömberg.

I punkten 39 av ifrågavarande proposition nr 95 föreslår Kungl. Maj:t

riksdagen medgiva, att förre arbetaren vid lotsverkets huvudförråd

Oskar Ludvig Strömberg må, räknat från och med den 1 mars 1933, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 720 kronor; dock med skyldighet för Strömberg att vid
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

kännas avdrag med beloppet av den gratifikation, som tilldelats honom

genom Kungl. Maj :ts beslut den 17 mars 1933.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Strömberg är född den 5 september 1886 och således 47 år gammal;

att han under tiden 27 mars 1917—10 februari 1933 eller nära 16 år varit

anställd såsom båtbyggeri- och snickeriarbetare vid lotsverkets huvudförråd

vid Rosenvik å Djurgården i Stockholm, dock att han sedan den 11

november 1931 åtnjutit ledighet på grund av sjukdom;

att hans inkomst vid lotsverket före nyssnämnda den 11 november 1931

uppgått till i medeltal omkring 3,400 kronor för år;

att Strömberg från och med sistnämnda dag intill dess han lämnade sin

anställning vid lotsverket åtnjutit sjukavlöning med fyra kronor för söckendag;
samt

att Strömbergs arbetsförmåga på grund av hjärtsjukdom är varaktigt

nedsatt och motsvarar högst en tredjedel av den för fullt arbetsför

person normala arbetsförmågan.

Utskottet, som icke velat motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

Stockholm den 8 mars 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Stendahl, Ström i Lidköping,

Bjurström, Bodin och Silfverstolpe;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Lovén, Ryberg, Paulsen, Johansson

i Sollefteå, Wikström och Svedman; dock att i behandlingen av punkterna 46 — 49 herr

Hammarlund deltagit i stället för herr Ryberg och herr Westerdahl i stället för herr Svedman.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

49

Reservationer:

vid punkten 38 (ang. pension åt konsnlenten hos skolöverstyrelsen Ingeborg

Maria Walin):

av herr Bjurström, som hemställt,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och motionerna 1:297 och

II: 534, må medgiva, att konsulenten hos skolöverstyrelsen

Ingeborg Maria Walin må från och med dagen

näst efter den, då hon frånträder konsulentförordnandet,

dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension

av 4,800 kronor; samt

vid punkten 46 (ang. pension åt f. läkaren vid Strömsholms hingstdepå

N. F. Netzel):

av herrar Lovén och Paulsen, vilka hemställt,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

Bihang till riksdagens protokoll 19SU. 8 sami. Nr 12.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:138 Skrivelse till Konungen i anledning av framställningar angående pensioner och understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer. s. 1 i texten