Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Majus proposition angående reglering av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten.

1934-03-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1934:16, Utlåtande, i anledning av Kungl. Majus proposition angående reglering av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1934 kl. 10 f. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Majus proposition

angående reglering av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags

skuldförhållande till staten.

I en till riksdagen avlåten, den 16 februari 1934 dagtecknad proposition

nr 146, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags återstående skuld till staten

på grund av statslån för anläggning av bolagets järnväg må, räknat från och

med år 1934, bilda ett nytt lån, att åtnjutas på de i statsrådsprotokollet

förordade villkor.

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag är innehavare av de sedermera till en

järnvägsenhet sammanslutna järnvägarna Krylbo—Borlänge, varå bolaget erhöll

koncession den 12 april 1876, mellan Borlänge och Insjön, å vilken järnväg

Siljans järnvägsaktiebolag meddelades koncession den 1 september 1882,

samt från Knippboheden å sistnämnda järnväg till Rättviks station, varå

Siljans järnvägsaktiebolag erhöll koncession den 17 mars 1899. De båda förstnämnda

järnvägarna kommo till utförande inom de närmaste åren efter

respektive koncessioners ''meddelande. Järnvägen Knippboheden—Rättvik

åter byggdes av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag, sedan koncessionen å

densamma jämte järnvägen Borlänge—Insjön med Kungl. Maj:ts den 27 oktober

1911 lämnade godkännande överlåtits å bolaget. Ifrågavarande tre banor

äro samtliga normalspåriga med en spårvidd av 1.4 3 5 meter.

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuld för erhållna statslån, varå annuiteterna

hittills behörigen fullgjorts, uppgick per den 1 januari 1934, frånsett

den samma dag förfallna annuiteten å 1911 års lån, till följande belopp:

Kapital Anståndsränta

kronor kronor

1876 års lån (Krylbo—Borlänge)..................... 357,450: 20 345,468: 75

1911 (1882) års lån (Borlänge—Insjön) ......... 570,887:35 —: —

1910 års lån (Knippboheden—Rättvik) ......... 1,097,116: 88_92,953: 57

Summa kronor 2,025,454: 43 438,422: 32

Riksgäldskontoret innehar till säkerhet för berörda tre statslån inteckningar

med bästa förmånsrätt i Södra Dalarnes järnväg.

Bihang till riksdagens protokoll 1634. 6‘ sami. Nr 16.

597 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

Ifrågavarande tre låns kapitalbelopp skola vara slutbetalda respektive den

31 december 1937, den 1 januari 1952 och den 31 december 1969. Slutbetalning

av anståndsräntan å 1910 års lån skall äga rum den 31 december

1970.

Den nuvarande annuiteten å lånen utgör 228,850 kronor och skall enligt

lånevillkoren utgå till och med år 1939. Den minskas efter slutbetalningen

år 1940 av 1876 års lån till 110,100 kronor samt efter slutbetalningen år

1952 av 1911 (1882) års lån ytterligare till 62,600 kronor.

Bolaget har under de senaste åren endast med svårighet och genom upplåning

kunnat fullgöra sin betalningsskyldighet till staten. På grund

härav och då bolaget är i behov av kapital för järnvägsanläggningens

modernisering i vissa avseenden, har bolaget hemställt, att bolagets tre

lån med oförändrat hypotek och ränta ifråga örn den räntelöpande återstoden,

nu tillsammans 2,025,454 kronor 43 öre, måtte få utbytas motett 30-årigt

amorteringslån med lika stora årliga annuiteter och att de båda anståndsräntorna,

tillsammans 438,422 kronor 32 öre, måtte under samma 30 år få

betalas med lika delar årligen. Härigenom skulle bolagets årliga utgift för

statslånen för framtiden kunna nedbringas till 138,959 kronor 85 öre eller

med i runt tal 90,000 kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava under hänvisning till bolagets behov

att för tillgodoseende av de alltmer växande anspråken på kommunikationsmöjligheter

och komfort anskaffa ytterligare lokomotiv och moderna personvagnar

m. m., funnit skäl tala för att ej motsätta sig bolagets hemställan.

Staten skulle härigenom ej komma att lida någon förlust, och slutbetalningen

av dess fordran skulle äga rum några år tidigare än enligt nu gällande

arnorteringsvillkor, nämligen år 1963 i stället för år 1970.

Med avseende å återbetalningen av anståndsräntorna hava fullmäktige

emellertid förordat den jämkningen i bolagets förslag, att såsom i andra

liknande fall plägat ske anståndsräntornas nuvärde, efter 4]/2 procent beräknat

till 292,914 kronor 73 öre, skulle sammanslås med kapitalskulden till

ett nytt lån, uppgående till 2,318,369 kronor 16 öre, vilket lån skulle förräntas

med 4V2 procent och amorteras under 30 år med första inbetalning

den 31 december 1934. Den årliga annuiteten skulle vid bifall härtill uppgå

till 142,328 kronor 25 öre.

Föredragande departementschefen har för egen del anfört, bland annat,

följande:

Med hänsyn till vad i ärendet upplysts örn bolagets ekonomiska ställning

synes förevarande förslag icke böra möta hinder från statsmakternas sida. Den

eftergift, som annuiteternas nedbringande under de närmaste åren innebär,

synes _ bliva tillfredsställande kompenserad av deli därefter snabbare återbetalningen

av resterande skuld till staten. Pör det nybildade lånet skall

staten hava säkerhet i inteckning med bästa förmånsrätt i Södra Dalarnes

järnväg. Jag vill alltså tillstyrka bifall till bolagets framställning med den

jämkning i lånevillkoren, som fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 16. 3

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 15 mars 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Akerberg, Lindgren, Lindley, Stendahl, Ernfors,

Bjurström, Nilsson i Mölndal och Bodin;

från andra kammaren: herrar Leffler, Laurén, Andersson i Falkenberg*, Hammarlund*,

Hilding* och Gustavson i Sala.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:139 Skrivelse till Konungen i anledning av framställningar angående pensioner och understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer. s. 1 i texten