Utlåtande, i anledning av Kungl. Majus proposition angående reglering av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten.
1934-03-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1934:16, Utlåtande, i anledning av Kungl. Majus proposition angående reglering av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 16.
1
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1934 kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Majus proposition
angående reglering av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags
skuldförhållande till staten.
I en till riksdagen avlåten, den 16 februari 1934 dagtecknad proposition
nr 146, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags återstående skuld till staten
på grund av statslån för anläggning av bolagets järnväg må, räknat från och
med år 1934, bilda ett nytt lån, att åtnjutas på de i statsrådsprotokollet
förordade villkor.
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag är innehavare av de sedermera till en
järnvägsenhet sammanslutna järnvägarna Krylbo—Borlänge, varå bolaget erhöll
koncession den 12 april 1876, mellan Borlänge och Insjön, å vilken järnväg
Siljans järnvägsaktiebolag meddelades koncession den 1 september 1882,
samt från Knippboheden å sistnämnda järnväg till Rättviks station, varå
Siljans järnvägsaktiebolag erhöll koncession den 17 mars 1899. De båda förstnämnda
järnvägarna kommo till utförande inom de närmaste åren efter
respektive koncessioners ''meddelande. Järnvägen Knippboheden—Rättvik
åter byggdes av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag, sedan koncessionen å
densamma jämte järnvägen Borlänge—Insjön med Kungl. Maj:ts den 27 oktober
1911 lämnade godkännande överlåtits å bolaget. Ifrågavarande tre banor
äro samtliga normalspåriga med en spårvidd av 1.4 3 5 meter.
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuld för erhållna statslån, varå annuiteterna
hittills behörigen fullgjorts, uppgick per den 1 januari 1934, frånsett
den samma dag förfallna annuiteten å 1911 års lån, till följande belopp:
Kapital Anståndsränta
kronor kronor
1876 års lån (Krylbo—Borlänge)..................... 357,450: 20 345,468: 75
1911 (1882) års lån (Borlänge—Insjön) ......... 570,887:35 —: —
1910 års lån (Knippboheden—Rättvik) ......... 1,097,116: 88_92,953: 57
Summa kronor 2,025,454: 43 438,422: 32
Riksgäldskontoret innehar till säkerhet för berörda tre statslån inteckningar
med bästa förmånsrätt i Södra Dalarnes järnväg.
Bihang till riksdagens protokoll 1634. 6‘ sami. Nr 16.
597 34
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 16.
Ifrågavarande tre låns kapitalbelopp skola vara slutbetalda respektive den
31 december 1937, den 1 januari 1952 och den 31 december 1969. Slutbetalning
av anståndsräntan å 1910 års lån skall äga rum den 31 december
1970.
Den nuvarande annuiteten å lånen utgör 228,850 kronor och skall enligt
lånevillkoren utgå till och med år 1939. Den minskas efter slutbetalningen
år 1940 av 1876 års lån till 110,100 kronor samt efter slutbetalningen år
1952 av 1911 (1882) års lån ytterligare till 62,600 kronor.
Bolaget har under de senaste åren endast med svårighet och genom upplåning
kunnat fullgöra sin betalningsskyldighet till staten. På grund
härav och då bolaget är i behov av kapital för järnvägsanläggningens
modernisering i vissa avseenden, har bolaget hemställt, att bolagets tre
lån med oförändrat hypotek och ränta ifråga örn den räntelöpande återstoden,
nu tillsammans 2,025,454 kronor 43 öre, måtte få utbytas motett 30-årigt
amorteringslån med lika stora årliga annuiteter och att de båda anståndsräntorna,
tillsammans 438,422 kronor 32 öre, måtte under samma 30 år få
betalas med lika delar årligen. Härigenom skulle bolagets årliga utgift för
statslånen för framtiden kunna nedbringas till 138,959 kronor 85 öre eller
med i runt tal 90,000 kronor.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava under hänvisning till bolagets behov
att för tillgodoseende av de alltmer växande anspråken på kommunikationsmöjligheter
och komfort anskaffa ytterligare lokomotiv och moderna personvagnar
m. m., funnit skäl tala för att ej motsätta sig bolagets hemställan.
Staten skulle härigenom ej komma att lida någon förlust, och slutbetalningen
av dess fordran skulle äga rum några år tidigare än enligt nu gällande
arnorteringsvillkor, nämligen år 1963 i stället för år 1970.
Med avseende å återbetalningen av anståndsräntorna hava fullmäktige
emellertid förordat den jämkningen i bolagets förslag, att såsom i andra
liknande fall plägat ske anståndsräntornas nuvärde, efter 4]/2 procent beräknat
till 292,914 kronor 73 öre, skulle sammanslås med kapitalskulden till
ett nytt lån, uppgående till 2,318,369 kronor 16 öre, vilket lån skulle förräntas
med 4V2 procent och amorteras under 30 år med första inbetalning
den 31 december 1934. Den årliga annuiteten skulle vid bifall härtill uppgå
till 142,328 kronor 25 öre.
Föredragande departementschefen har för egen del anfört, bland annat,
följande:
Med hänsyn till vad i ärendet upplysts örn bolagets ekonomiska ställning
synes förevarande förslag icke böra möta hinder från statsmakternas sida. Den
eftergift, som annuiteternas nedbringande under de närmaste åren innebär,
synes _ bliva tillfredsställande kompenserad av deli därefter snabbare återbetalningen
av resterande skuld till staten. Pör det nybildade lånet skall
staten hava säkerhet i inteckning med bästa förmånsrätt i Södra Dalarnes
järnväg. Jag vill alltså tillstyrka bifall till bolagets framställning med den
jämkning i lånevillkoren, som fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit.
Bankoutskottets utlåtande Nr 16. 3
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Stockholm den 15 mars 1934.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Akerberg, Lindgren, Lindley, Stendahl, Ernfors,
Bjurström, Nilsson i Mölndal och Bodin;
från andra kammaren: herrar Leffler, Laurén, Andersson i Falkenberg*, Hammarlund*,
Hilding* och Gustavson i Sala.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:139 Skrivelse till Konungen i anledning av framställningar angående pensioner och understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer. s. 1 i texten