Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 2

1934-01-16 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1934:2, Bankoutskottets memorial Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

1

Kr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1934 kl. 3.30 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet avlämnade

berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottaga

den av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 56 av det för nämnda

verk gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående

riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som förflutit

sedan fullmäktiges berättelse till 1933 års riksdag avgavs, får härmed

enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

Bihang till riksdagens protokoll 193b. 8 samt. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1934 års riksdag.

Enligt 56 § av det vid 1930 års riksdag för riksgäldskontoret utfärdade

reglementet åligger det fullmäktige i detta verk att till innevarande års

riksdag avgiva berättelse örn riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till 1933

års riksdag avgavs; och gå fullmäktige nu att fullgöra nämnda åliggande.

Härvid vilja fullmäktige erinra, att riksgäldskontoret alltsedan år 1921

för varje budgetperiod utgiver en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas

för inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de

förvaltningsåtgärder, vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets

olika verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som

avser budgetåret 1932/1933, innehåller i likhet med föregående årgångar

ett omfattande text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets

verksamhet. Fullmäktige anse sig därföre kunna, vad beträffar

nämnda period, hänvisa till årsboken, och vilja härnedan endast lämna

några viktiga sifferuppgifter och meddelanden, vilka kunna vara av särskilt

intresse för riksdagens ledamöter.

Vidare meddelas i denna berättelse en översikt över riksgäldskontorets

rörelse under senare halvåret 1933, varjämte fullmäktige, på sätt skett i

föregående berättelser till riksdagen, komma att redogöra för de särskilda

uppdrag, som av riksdagen anförtrotts åt fullmäktige.

Riksgäldskontorets rörelse under budgetåret 1932/1933.

Den fonderade statsskulden utgjorde den 1 juli

1932 ........................................................................ kr. 1,940,538,141: 19

och den 30 juni 1933................................................ » 2,122,007,306:8 0

samt har alltså under det senast förflutna budgetåret

ökats med ............................................................ kr. 181,469,165: ei.

Under budgetåret har riksgäldskontoret emitterat obligationer å nedan

angivna belopp:

av 1931 års amorteringslån .....................

» 1932 » 4 x/2 % statsräntelån .............

» 1932 » 4 % statsräntelån ..................

» 1933 » 4 % statsräntelån av den ls/3

» 1933 » 4 % amorteringslån...............

kr. 156,600: —

» 38,131,600: —

» 27,000,000: —

» 78,800,200: —

» 49,848,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Vidare har den fonderade statsskulden ökats nied

följande belopp:

genom inlåning från statsinstitutioner eller av dem

förvaltade fonder kr. 26,298,576: 7 2

genom inlåning från försäkringsbolag m. fl. mot

statsskuldförbindelser..................................... » 8,750,000: —

Summa kr. 228,984,976: 72.

Å andra sidan bar den fonderade statsskulden under budgetåret 1932/

1933 minskats:

dels

genom

amortering å:

1886 års 3 V2

% statslån ............

...... kr.

880,000: —

1890

» B1/.

% » ........

»

1,151,111: n

1899

» 8 7,

% » ............

...... »

714,600: —

1931

» 4 %

»

..... »

872,000: —

dels genom amortering å de av staten vid inköp

av enskilda järnvägar övertagna obligationslånen »

dels genom utbyte av obligationer av 1923 års 5 %

statsräntelån mot dylika av 1933 års 4 % statsräntelån »

dels ock genom inlösen av obligationer, tillhörande

det förra lånet ......................................... .............*_

Summa kr.

3,617,711: n

360,000: —

43,533,100: —

5,000: —

47,515,811: il.

1931 års 4 % amorteringslån. Såsom fullmäktige meddelade i sin berättelse

till nästlidet års riksdag återstod den 30 juni 1932 av detta lån ett

osålt belopp av 156,600 kr. Nämnda obligationsbelopp försåldes den

2 påföljande juli genom förmedling av riksbanken, och likvid härför

erlades efter 95.405 %.

1932 års 41U % statsräntelån. Den 1 juli 1932 bade likvid för tecknade

och under hand försålda obligationer av detta lån erlagts för ett nominellt

belopp av inalles 78,086,100 kr. Efter nämnda dag och till budgetårets

slut den 30 juni 1933 har riksgäldskontoret av lånet ytterligare emitterat

obligationer å 38,131,600 kr., för vilka valuta influtit efter kurser,

växlande mellan 97 och 104 V« %• Av de under band försålda obligationerna

hava nom. 20,000,000 kr. övertagits av riksbanken samt 12,995,000 kr.

placerats hos 40 av landets större sparbanker och försäkringsbolag samt

5,000,000 kr. bos pensionsförsäkringsfonden.

1932 års 4 % statsräntelån. På sätt fullmäktige omförmält i sin berättelse

till 1933 års riksdag beslöto fullmäktige den 7 oktober 1932 att upplägga

ett nytt 4 % statsräntelån, avsett att till en början och intill dess

annorlunda bestämdes försäljas till statsinstitutioner till en kurs av lägst

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 2.

95 % (motsvarande en effektiv ränta av 4.21 %>). Vidare beslöts, att obligationerna

av det nya lånet skulle dateras den 1 november 1932 samt att

konverteringsrätt för lånet skulle inträda den 1 november 1942.

Definitiv uppgörelse angående ifrågavarande lånetransaktion Ilar sedermera

träffats med generalpoststyrelsen och pensionsstyrelsen. Generalpoststyrelsen

har för postsparbankens och postgirokontorets räkning

fast övertagit ett belopp av 20,000,000 kr. i obligationer av det nya lånet

att i mån av kassatillgång likvideras efter förut omförmälda kurs av

95 %. Vid bokslutet den 30 juni 1933 hade valuta influtit till riksgäldskontoret

för nom. 17,000,000 kr. av de försålda obligationerna. — Till pensionsstyrelsen

har riksgäldskontoret efter samma kurs försålt obligationer

å 10,000,000 kr., vilka likviderades den 1 mars 1933.

1933 års 4 % statsräntelån av den 15 mars. Av detta lån hade, såsom

angivits i fullmäktiges berättelse till 1933 års riksdag, till och med den 22

december 1932 ett belopp av sammanlagt 74,675,000 kr. blivit placerat.

Under tiden efter sistnämnda dag och till budgetårets utgång har riksgäldskontoret

av ifrågavarande lån ytterligare emitterat obligationer å

nom. 4,125,200 kr., för vilka likvid erlagts efter 971h %. Den 30 juni 1933

hade alltså likvid influtit för ett belopp av sammanlagt 78,800,200 kr.

1933 års 4 % amorteringslån. För anskaffande av erforderliga medel

till riksgäldskontorets utgifter hava fullmäktige i februari månad år 1933

beslutat utgiva ytterligare ett nytt statslån, löpande med 4 % ränta.

Emissionen av detta lån ägde rum i samverkan med riksbanken och det

privatbankskonsortium, som biträtt riksgäldskontoret vid flertalet av dess

tidigare inom landet företagna låneoperationer. Efter överläggning med

representanter för riksbanken och nämnda konsortium bestämdes, att

obligationerna av det nya lånet skulle dateras den 15 april 1933; att lånet

skulle på basis av lika annuiteter, omfattande ränta och kapitalavbetalning,

amorteras under tiden 1934—1958 (25 år); att amorteringen under

de 10 första åren av sagda period skulle verkställas efter utlottning och

sedermera antingen efter utlottning eller genom annullering av uppköpta

obligationer; samt att riksgäldskontoret skulle äga rätt att från och

med den 15 oktober 1944 öka de årliga amorteringarna utöver amorteringsplanen

eller ock på en gång, efter tre månaders förutgången uppsägning,

återbetala lånets återstående kapitalbelopp.

Kontrakt rörande det nya amorteringslånet avslöts mellan riksgäldskontoret,

riksbanken och privatbankerna den 24 februari 1933, och stadgades

däri bland annat, att kontrahenterna gemensamt skulle till teckning

utbjuda nom. 50,000,000 kr. av lånet eller eventuellt det högre belopp,

som med hänsyn till teckningens resultat bestämdes av riksgäldskontoret.

Av nämnda minimibelopp, 50,000,000 kr., övertog privatbanks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

5

konsortiet en andel av 70 % (35,000,000 kr.) samt riksgäldskontoret och

riksbanken gemensamt återstående 30 % (15,000,000 kr.). Emissionskursen

bestämdes till 97 %, och teckningen å lånet skulle taga sin början den 28

februari samt fortgå till och med den 4 mars 1933.

Vid teckningstidens utgång hade emellertid endast 30,893,200 kr. tecknats,

och av lånets minimibelopp återstod alltså en ej placerad summa av

19,106,800 kr., som i enlighet med bestämmelse i förenämnda kontrakt och

ett med riksbanken träffat särskilt avtal fördelades så, att privatbankerna

därav övertogo 13,374,800 kr. och riksbanken återstående 5,732,000 kr.

Den 30 juni 1933 hade valuta för nom. 49,848,000 kr. av ifrågavarande lån

influtit till riksgäldskontoret.

Skulden för de av riksgäldskontoret upptagna obligationslånen

utgjorde den 1 juli 1932 ............................ kr. 1,741,078,911:11

och den 30 juni 1933 ................................ » 1,887,959,500: —

samt har alltså under budgetåret ökats med ........ kr. 146,780,588: 89.

De av staten vid inköp av enskilda järnvägar övertagna obligationslånen

hava under samma period genom amortering minskats med 360,000

kr. Återstående skulden för dessa lån uppgick den 30 juni 1933 till

3,231,000 kr.

En betydande del av den fonderade statsskulden utgöres numera av

medel, som riksgäldskontoret mottagit till förvaltning från statens pensionsanstalt

samt vissa av statens egna institutioner förvaltade fonder.

Ifrågavarande medel uppgingo vid början av budgetåret 1932/1933 till

193,477,341 kr. 8 öre och vid slutet av samma budgetår till 219,775,917 kr.

80 öre. De olika depositionernas belopp framgå av nedanstående tabell:

Behållning

Inbetalt under

budgetåret

1932/1933

Kapitaliserad

Behållning

den 1 juli 1932

ränta

den 30 juni 1933

kr.

kr.

kr.

kr.

Statens pensionsanstalt......

125,067,472: —

6,000,000: —

5,747,286: 24

136,814,758: 2 4

Pensionsförsäkringsfonden- •

11,000,000: —

10,000,000: —

—

21,000,000: —

Postverkets pensionsfond

9,709,869: 08

313,000: —

438,290: 4 8

10,461,159: 66

Telegrafverkets pensionsfond

10,000,000: —

—

~

10,000,000: —

Statens järnvägars pensions- fond ...........................

7,000,000: —

—

—

7,000,000: —

Postverkets förnyelsefond ■ •

6,000,000: —

—

—

6,000,000: —

Statens vattenfallsverks för- nyelsefonder................

24,700,000: —

3,800,000: —

—

28,500,000: -

Summa kr.

193,477,341: 08

20,113,000: —

6,185,576: 72

219,775,917: 8o

Räntan å ifrågavarande medel har under budgetåret 1932/1933 utgått

efter en räntefot av 4.5 %. Den å statens pensionsanstalt och postverkets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 2.

pensionsfonds depositioner gottgjorda räntan har hittills ej utbetalats utan

lagts till den i riksgäldskontoret innestående kapitalbehållningen. Beträffande

statens pensionsanstalt kommer på grund av beslut av 1933 års

riksdag den ändring i sålunda tillämpat förfaringssätt att vidtagas, att

anstalten tillsvidare själv skall äga förfoga över räntan å de av anstalten

till riksgäldskontoret överlämnade medlen. Å övriga depositioner

utbetalas räntan vid resp. förfallotider.

Under budgetåret 1932/1933 har riksgäldskontoret från vissa försäkringsinrättningar

och kooperativa förbundet mot statsskuldförbindelser

upplånat sammanlagt 8,750,000 kr.

De sålunda mottagna medlen skola av riksgäldskontoret återbetalas ett

år efter å endera sidan skedd uppsägning, dock tidigast, såvitt angår det

bos kooperativa förbundet upplånade beloppet, den 19 juni 1941 samt

ifråga örn de övriga medlen i varje särskilt fall tio år efter deras överlämnande

till riksgäldskontoret. Ränta erlägges halvårsvis den 1 april

och den 1 oktober samt utgår för de förra medlen efter en räntefot, motsvarande

medelvärdet av den effektiva räntan för av riksgäldskontoret

under närmast föregående två kalenderår verkställd ny fast upplåning

och för övriga medel efter en fast räntefot av 4.4 %.

Den 1 juli 1932 utgjordes den tillfälliga statsskulden av följande poster:

två statsskuldförbindelser, utfärdade till riksbanken i samband med den

år 1932 genomförda stödaktionen åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget:

nr 1 å .........................

nr 2 å .........................

utelöpande skattkammarväxlar å

........ kr. 100,000,000: —

........ » 114,700,000: —

........ » 95,000: —

Summa kr. 214,795,000:—.

Den förra av ovan omförmälda statsskuldförbindelser motsvarar det

förlagslån, som riksgäldskontoret tillhandahållit förenämnda bank, och

den senare det lån, som banken erhållit mot viss från riksbanken övertagen

säkerhet.

Sedan Skandinaviska Kreditaktiebolaget den 21 mars 1933 avbetalat

4,700,000 kr. å sistnämnda lån, har riksgäldskontoret gottgjort riksbanken

samma belopp i avräkning å förbindelsen nr 2, vilken därigenom nedgått

till 110,000,000 kr.

Vid budgetårets ingång utelöpande skattkammarväxlar å 95,000 kr.

hava å förfollotiderna den 20 september och den 20 december 1932 blivit

inlösta. Nya växlar å 25,000 kr., förfallande den 20 september 1933, hava

genom förmedling av riksbanken blivit försålda. Den 25 oktober 1932 placerade

riksgäldskontoret genom förmedling av riksbanken 3-månaders

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

7

skattkammarväxlar å 17,000,000 kr. Diskontot vid försäljningen av sistnämnda

växlar, vilka förföllo till betalning den 20 januari 1933, utgjorde

1 lA % för år. Ifrågavarande växlar blevo på förfallodagen inlösta.

Under budgetåret 1932/1933 bar, jämlikt beslut av 1933 års riksdag, aktiebolaget

Kreditkassans av år 1922 skuld till riksbanken övertagits av

riksgäldskontoret, som för ändamålet till riksbanken utfärdat ett statsskuldbevis

å 26,500,000 kr., förfallande till betalning den 30 juni 1936 samt

löpande med ränta efter 3 % för år, att erläggas halvårsvis den 31 december

och den 30 juni.

Den tillfälliga statsskulden uppgick vid budgetårets slut den 30 juni

1933 till 236,525,000 kr. Ökningen utgör alltså 21,730,000 kr.

De under budgetåret 1932/1933 förfallna räntorna å statsskulden hava

uppgått till nom. 91,650,196 kr. 96 öre mot 81,258,003 kr. 80 öre under närmast

föregående budgetperiod.

En del av räntorna å statsskulden hava måst erläggas i utländskt mynt,

såsom dollars (1924 års 5% statslån), schweiziska francs (1908 års 3 Va

% statslån) och pund sterling (inalles 11 utländska statslån). Då valutan

för dessa räntelikvider till följd av svenska kronans värdeminskning måst

anskaffas till avsevärt högre kurser än pari, har därigenom för riksgäldskontoret

uppkommit en ökning i ränteutgifterna med 3,445,991 kr. 32 öre.

Vidare har under budgetåret täckts en inbalanserad kursförlust av

1,415,990 kr. 52 öre. Denna ökning hänför sig till allra största delen till

1924 års dollarlån. — Räntelikviden å 1924 års lån har efter guldmyntfotens

upphävande i Amerikas förenta stater skett i pappersdollars med

det belopp, varå kupongerna lyda.

De icke räntebärande skulderna utgjorde

den 1 juli 1932 ........................................ kr. 235,032,056:08

och den 30 juni 1933 .................................. » 168,861,460 : 40

samt hava alltså minskats med ........................ kr. 66,170,595: 68.

Fonden för statsskuldens amortering, som den 1 juli 1932 hade en behållning

av 63,080,943 kr. 97 öre, har under det senaste budgetåret ökats

med 4,022,288 kr. 89 öre, utgörande det för avsättning till fonden å 1932/

1933 års riksstat anvisade anslaget.

Å andra sidan har fonden minskats med inalles 62,600,000 kr., varav

25,000,000 kr. överförts till inkomsttiteln »I anspråk tagna kapitaltillgångar»

i riksstaten för budgetåret 1932/1933 och 35,000,000 kr. till samma

inkomsttitel i tilläggsstaten till nyssnämnda riksstat. Återstående 2,600,000

kr. hava jämlikt beslut av Kungl. Majit och riksdagen disponerats till

nedskrivning av det i statens järnvägar nedlagda, ej räntabla lånekapi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 2.

let. Vid bokslutet den 30 juni 1933 hade fondens behållning till följd därav

nedgått till 4,503,232 kr. 86 öre.

Fonden för återlevererade lånemedel, som den 1 juli 1932 uppgick till

5,123,165 kr. 55 öre, har under det senaste budgetåret ökats med sammanlagt

5,206,825 kr. 82 öre, utgörande återlevereringar å vissa från riksgäldskontoret

utbetalade anslag, avbetalningar å lån, som utlämnats av riksgäldskontoret

m. m. Å andra sidan har denna fond minskats med 2,460,210

kr. 26 öre, vilket belopp överförts till 1932/1933 års riksstats inkomsttitel

»Lånemedel. Återbetalningar». I följd härav utgjorde fondens behållning

den 30 juni 1933 7,869,781 kr. 11 öre.

Till fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av

år 1922, vars i riksgäldskontoret innestående medel den 1 juli 1932 utgjorde

41,000,000 kr., har överförts 1932/1933 års anslag till fonden, uppgående

till 5,000,000 kr. Däremot har fonden tagits i anspråk för gäldande

av Kreditkassans kapital- och ränteskuld till riksbanken, för vilket

ändamål fonden debiterats med ett belopp av 26,500,000 kr. —- Vid budgetårets

slut den 30 juli 1933 utgjorde fondens behållning alltså 19,500,000 kr.

De av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehållningarna

utgjorde den 1 juli 1932 85,000,000 kr. och ökades sedermera med sammanlagt

160,000,000 kr., som inlevererades i fyra poster med 50,000,000 kr. i

november 1932, med 50,000,000 kr., fördelade i två särskilda poster, vardera

å 25,000,000 kr., i maj 1933 och med 60,000,000 kr. i juni 1933. Av dessa

medel återbetalade riksgäldskontoret under budgetåret 1932/1933 i nio

poster inalles 135,000,000 kr. Statskontorets tillgodohavande för de till

förvaltning överlämnade medlen utgjorde alltså den 30 juni 1933 110,000,000

kr., vilket belopp med 25,000,000 kr. överstiger motsvarande siffra vid budgetårets

ingång.

Å de anslag till kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå

från riksgäldskontoret, har under budgetåret 1932/1933 utbetalats sammanlagt

166,661,715 kr. 61 öre. Fördelningen av denna summa på de olika

riksstatstitlarna framgår av nedanstående sammanställning:

Postverket ............................................ kr.

Telegrafverket ........................................ »

Statens järnvägar .................................... »

Statens vattenfallsverk ................................ »

Fonden för statens aktier ............................ »

Statens utlåningsfonder (inklusive Fonden för låneunderstöd)

.......................................... »

Fonden för förlag till statsverket...................... »

3,069,046

01

4,174,500

—

21,417,781

91

6,789,355

82

30,000,000

—

87,337,031: 87

13,874,000: —

Summa kr. 166,661,715: 61.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

9

Å andra sidan hava under hudgetåret till riksgäldskontoret återlevererats

inalles 5,832,302 kr. 6 öre, som tidigare utbetalats å vissa äldre anslag

till kapitalökning. I nämnda belopp ingå även kapitalavbetalningar å

tillhopa 625,476 kr. 24 öre å lån från allmänna järnvägslånefonden.

Jämlikt beslut av 1933 års riksdag har riksgäldskontoret den 12 april

1933 utfärdat förbindelse att vid anfordran till Svenska jordbrukskreditkassan

överlämna svenska statens 4 % obligationer, ouppsägbara från innehavarens

sida, till ett nominellt belopp av 5,000,000 kr. Föi-bindelsen

har i riksgäldskontorets räkenskaper bokförts bland skulderna inom linjen.

Riksgäldskontorets tillgångar utgjorde vid början av budgetåret 1932/

1933 .................................................. kr. 452,045,242: 92

och vid slutet av samma period ...................... » 471,454,057:74

samt hava alltså ökats med ............................ kr. 19,408,814: 82.

I bokslutet per 30 juni 1933 återfinnas tre nya tillgångsposter å resp.

4,000,000 kr., 2,500,000 kr. och 13,822,972 kr., utgörande riksgäldskontorets

fordran hos tre av Uplands enskilda bank, Östergötlands enskilda bank

och Aktiebolaget Göteborgs handelsbank bildade dotterbolag. Rörande

dessa fordringar hänvisas till den redogörelse för desamma, som lämnats

i fullmäktiges berättelse till 1933 års riksdag.

De s. k. inkomstresterna å lånemedelsanslag uppgingo den 1 juli 1932

till 41,442,499 kr. 26 öre och den 30 juni 1933 till 53,084,679 kr. 52 öre. Sistnämnda

summa motsvaras av ännu icke lyftade belopp å de anslag, som

å riksstaterna anvisats att utgå av lånemedel.

Vid budgetårets ingång hade riksgäldskontoret en fordran hos statsverket

av 32,212,672 kr. 95 öre, utgörande nettobeloppet av anslaget för

avsättning till fonden för statsskuldens amortering. Detta belopp inbetalades

till riksgäldskontoret i september 1932. Någon motsvarighet härtill

finnes ej i utgående balanskontot per 30 juni 1933. Detta beror på

de ändrade dispositioner beträffande användningen av rusdrycksmedelsfondens

inkomster, varom riksdagen efter förslag av Kungl. Majit fattat

beslut.

Jämlikt särskilda medgivanden Ilar riksgäldskontoret åt Aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922 öppnat två särskilda krediter, av vilka den ena

(å 60,000,000 kr.) beviljats för understödjande av vissa inhemska banker

och den andra (å 13,500,000 kr.) för beredande av stöd åt insättarna i vissa

sparbanker. Riksgäldskontorets fordran å den förra krediten utgjorde

vid sistförflutna budgetårs slut liksom vid dess början 60,000,000 kr. Å

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 2.

den senare krediten hade riksgäldskontoret den 30 juni 1933 en utestående

fordran av 10,790,662 kr. 21 öre mot 10,807,020 kr. 74 öre den 1 juli 1932.

Minskningen har uppkommit därigenom, att kassan under budgetåret

å krediten återbetalat inalles 55,301 kr. 1 öre, under det att riksgäldskontorets

utbetalningar därå under samma tid uppgå till sammanlagt 38,942

kr. 48 öre.

Riksgäldskontorets behållning å dess giroräkning i riksbanken utgjorde

den 1 juli 1932 81,806,055 kr. 22 öre och hade vid bokslutet den 30 juni

1933 ökats till 109,454,342 kr. 51 öre.

Beträffande de av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna få

fullmäktige meddela följande.

Allmänna järnvägslånefonden. Riksgäldskontorets fordringar, däri inberäknat

kapitalvärdet av riksgäldskontoret tillhöriga järnvägar, för de

lån, vilka utlämnats från denna fond, hava under budgetåret 1932/1933

minskats med 9,127,693 kr. 75 öre; de utgjorde nämligen den 1 juli 1932

57,627,328 kr. 63 öre och den 30 juni 1933 48,499,634 kr. 88 öre. Under budgetåret

har inalles 7,298,975 kr. 77 öre avskrivits å vissa från fonden ut
-

lämnade lån. De avskrivna beloppen äro följande:

Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolags lån ............ kr. 298,150: 76

Härnösand—Sollefteå järnvägsaktiebolags lån .......... » 545,582:20

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags lån ............ » 405,989:72

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägsaktiebolags

två lån ........................................ » 530,924:64

Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolags lån .. » 951,132: 55

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags två lån ............ » 2,627,517: 62

Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolags lån .............. » 37,000: —

Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolags två lån .......... » 209,494:24

Östra Värends järnvägsaktiebolags två lån .............. » 1,693,184: 04

Summa kr. 7,298,975: 77.

På sätt omförmäldes i fullmäktiges berättelse till 1933 års riksdag hava

de av riksgäldskontoret för sammanlagt 450,000 kr. inköpta järnvägarna

Oskarshamn—Ruda och Ruda—Älghult försålts till Östra Smålands järnvägsaktiebolag

för en köpeskilling av 200,000 kr. samt genom berörda försäljning

uppkommen förlust å 250,000 kr. sedermera avskrivits.

Vidare hava i samband med statsinköpen av Härnösand—Sollefteå järnvägsaktiebolags

och Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolags järnvägar

belopp av resp. 1,543,171 kr. 64 öre och 442,552 kr. 41 öre av riksgäldskontorets

fordringar för bolagens statslån överförts från allmänna

järnvägslånefonden till statens järnvägars fond.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

11

Mellersta Östergötlands nya järnvägsaktiebolag avträdde sina tillgångar

till konkurs den 1 december 1931. Riksgäldskontorets fordran hos bolaget

uppgick då till 245,836 kr. 10 öre, vilket belopp bevakades i konkursen.

Till säkerhet för denna fordran innehade riksgäldskontoret fem st. i

bandelen Vadstena—Ödeshög beviljade, med första förmånsrätt gällande

inteckningar å tillsammans 250,000 kr. Förutom nyssnämnda bandel ägde

bolaget ett flertal andra järnvägslinjer, av vilka den förnämsta sträcker

sig från Ringstorp över Linköping till Fågelsta. — Under konkur stiden

hava ingående överläggningar ägt rum rörande sättet för en rekonstruktion

av järnvägsbolaget. Såsom resultat därav framkom under år 1932

ett förslag örn, att samtliga järnvägarna jämte viss annan konkursboets

egendom skulle inköpas av Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag för

en köpeskilling av 500,000 kr. Under tiden för dessa förhandlingar hade

enligt beslut av borgenärerna anstått med åtgärder för exekutiv försäljning

av järnvägarna. Då emellertid rekonstruktionsförslaget var beroende

på vissa villkor, vilka icke kunde förväntas bliva uppfyllda under

är 1933, anhöllo konkursförvaltarna under mars månad nämnda år hos

överexekutor i Linköping örn exekutiv försäljning av järnvägarna. Mellan

riksgäldskontoret och övriga innehavare av botteninteckningar i järnvägarna

hade träffats överenskommelse örn, att de vid den exekutiva auktion,

som för ändamålet skulle komma att hållas, skulle var för sig inköpa

den bandel, vari de innehade dylik inteckning. I enlighet härmed inköpte

riksgäldskontoret den 31 maj 1933 Vadstena—Ödeshögs järnväg för svenska

statens räkning för en köpeskilling av 48,000 kr. Vid sammanträde

för köpeskillingens fördelning den 12 juli 1933 betalades köpeskillingen

med 44,878 kr. 95 öre genom kvittning av motsvarande belopp å riksgäldskontorets

i järnvägen intecknade fordran och med 3,121 kr. 5 öre genom

avräkning å det belopp, 6,509 kr. 63 öre, som av den då tillgängliga behållna

inkomsten, 54,246 kr. 96 öre, av ifrågavarande järnväg jämte järnvägsbolaget

tillhörande ytterligare fem järnvägar skulle enligt mellan

vederbörande rättsägare träffad överenskommelse tillkomma riksgäldskontoret.

— För att möjliggöra genomförandet av ovan omförmälda rekonstruktionsplan

träffades mellan konkursboet samt riksgäldskontoret och

övriga prioriterade fordringsägare i konkursen, å ena sidan, och Norra

Östergötlands järnvägsaktiebolag, å den andra, den 23 mars 1933 avtal,

genom vilket Mellersta Östergötlands järnvägar utarrenderades till sistnämnda

bolag under år 1933 mot en fast arrendeavgift av 12,000 kr. —

Efter hemställan av fullmäktige förklarade Kungl. Majit sedermera den

21 april 1933, att därest järnvägen Vadstena—Ödeshög bomme att av riksgäldskontoret

för svenska statens räkning inköpas, hinder från Kungl.

Maj:ts sida icke mötte för utarrendering eller trafikering av järnvägen

under år 1933 jämlikt ovanherörda avtal.

Sedan östra Värends järnvägsaktiebolag den 10 mars 1931 försatts i

konkurs samt riksgäldskontoret på exekutiv auktion den 5 april 1933 in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 2.

ropat bolagets järnväg för en köpeskilling av 180,000 kr., har riksgäldskontoret

enligt avtal, som blivit av Kungl. Maj:t godkänt, utarrenderat

järnvägen till Växjö—Åsheda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag. Någon arrendeavgift

skall tillsvidare icke utgå.

Bibanelånefonden. Riksgäldskontorets fordringar för de lån, som utlämnats

från bibanelånefonden, uppgingo den 1 juli 1932

till .................................................. kr. 17,755,349: 78

och den 30 juni 1933 till ................................ » 11,660,062: 591

samt hava alltså minskats med ........................ kr. 6,095,287:19.

Under det senast förflutna budgetåret har ett belopp av 6,595,607 kr. 24

öre avskrivits å Åmål—Ålsängs järnvägsaktiebolags fyra lån. Härefter

äger statsverket för lån från ifrågavarande fond fordran allenast hos

Dal—-Västra Värmlands järnvägsaktiebolag, vars skuld till riksgäldskontoret

den 30 juni 1933 utgjorde 11,160,062 kr. 59 öre, varav 1,499,895 kr. 22

öre voro till betalning förfallna. Såsom en till fonden hörande tillgång

redovisas därjämte ett belopp av 500,000 kr., utgörande bokförda värdet

av Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolags järnväg mellan Åmål och Årjäng

med bibana Hallanda—Kättilsbyn och hamnbana till Åmåls djuphamn,

vilken järnväg å exekutiv auktion den 23 januari 1933 inköptes för svenska

statens räkning. Järnvägen har sedermera med Kungl. Maj:ts tillstånd

utarrenderats till Bergslagernas järnvägsaktiebolag, vars skyldighet

att trafikera järnvägen är begränsad till att befordra vagnslastgods. Arrendeavgift

skall tillsvidare icke debiteras.

Fonden för låneunderstöd. Riksgäldskontorets fordran för de fem lån

å sammanlagt 17,281,820 kr., som från denna fond utlämnats till Ostkustbanans

aktiebolag, utgjorde vid ingången av budgetåret 1932/1933, med

inberäknande av debiterade oguldna överräntor, 19,116,330 kr. 31 öre. De

annuiteter, vilka under sagda budgetår förföllo till betalning å ifrågavarande

fem lån, uppgingo till sammanlagt 933,218 kr. 28 öre. Någon

inbetalning har emellertid ej verkställts av bolaget under nämnda budgetår.

Riksgäldskontorets fordran hos bolaget uppgick den 30 juni 1933,

med inberäknande av debiterade, oguldna överräntor, till 20,078,390 kr.

49 öre. Härav voro 2,563,582 kr. 63 öre förfallna till betalning. — Beträffande

statsförvärv av Ostkustbanan, se här nedan sid. 20 i denna berättelse.

Jämlikt beslut av 1926 års riksdag har Aktiebolaget Svenska Amerikalinjen

från fonden för låneunderstöd erhållit ett lån å 6,000,000 kr. förbyggande

av ett systerfartyg till passageraremotorfartyget Gripsholm.

1 Inklusive boklörda kapitalvärdet av riksgäldskontoret tillhöriga järnvägar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

13

Det beviljade lånebeloppet utbetalades till bolaget i två poster under

åren 1927 och 1928. Lånet löper med 5 % ränta och skall återbetalas under

åren 1934—1943 med Vio årligen. Bolaget äger dock rätt att, örn det så

önskar, tidigare verkställa avbetalningar å lånet. — De räntebelopp,

som hittills förfallit till betalning å ifrågavarande lån, hava av bolaget

behörigen erlagts. Å kapitalskulden återbetalade bolaget 600,000 kr. var

och en av följande dagar, nämligen den 3 juli 1931, den 31 december 1932

och den 30 december 1933. Den återstående kapitalskulden uppgick vid

slutet av år 1933 till 4,200,000 kr.

Såsom lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning

vid Karseforsen-Laholmsfallet i Lagan anvisade

1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930 ett reservationsanslag av

4,700,000 kr. att utgå av lånemedel. Enligt bemyndigande av Kungl.

Majit har riksgäldskontoret under tiden april 1929—februari 1930 i fem

poster utbetalat förenämnda anslag till vattenfallsstyrelsen, som i sin

ordning tillhandahållit bolaget detsamma såsom lån för ovan omförmälda

ändamål. Räntefoten för lånet är bestämd till 4.85 %. Kapitalskulden

skall genom halvårsvis skeende avbetalningar amorteras under

tiden 1930—1967. Bolaget har hittills vederbörligen fullgjort sin betalningsskyldighet

för det erhållna lånet. Den därå återstående kapitalskulden

uppgick vid bokslutet den 30 juni 1933 till 4,541,834 kr. 19 öre.

Vidare har 1932 års riksdag för utlämnande av ytterligare lån till

Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av ovannämnda kraftverksanläggning,

att utgå på villkor, som Kungl. Majit ägde fastställa, för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett reservationsanslag av 800,000 kr. att utgå

av lånemedel. Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit utbetalade

riksgäldskontoret redan den 3 maj 1932 berörda 800,000 kr. till vattenfallsstyrelsen

såsom förskott å ifrågavarande anslag. Lånebeloppet lyftes

samma dag av bolaget. Sedermera har beloppet under budgetåret

1932/1933 överförts till fonden för låneunderstöd. Lånet löper med

4.74 % ränta och skall amorteras under tiden 1932—1967. Såväl räntan

som amorteringsbeloppet skola erläggas halvårsvis den 1 april och den

1 oktober varje år med början den 1 oktober 1932. Jämväl för ifrågavarande

lån har bolaget hittills vederbörligen fullgjort sin betalningsskyldighet;

och uppgick den återstående kapitalskulden å lånet vid bokslutet

den 30 juni 1933 till 773,114 kr. 79 öre.

Båda de här ovan omförmälda lånen förvaltas av vattenfallsstyrelsen.

Enligt Kungl. Majits föreskrift åligger det styrelsen att till riksgäldskontoret

omedelbart inleverera de ränte- och amorteringsbelopp,

som av låntagaren inbetalas till styrelsen.

Förutom ovan omförmälda lån till Ostkustbanans aktiebolag, Aktiebolaget

Svenska Amerikalinjen och Sydsvenska kraftaktiebolaget har

ett antal andra lån tid efter annan anvisats på riksstaterna under titel

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 2.

»Låneunderstöd» att utgå dels av lånemedel, dels ock — till en mindre

del — av andra statsinkomster. Någon utbetalning av sådana lån har

riksgäldskontoret under budgetåret 1932/1933 icke verkställt.

Jämlikt beslut av 1933 års riksdag har å det till hemmansägaren Seth

A. Holmgren, Vilhelmina, från fonden utlämnade lånet å 25,000 kr för

tillverkning av jordbrukskalk under budgetåret 1932/1933 avskrivits ett

belopp av 14,914 kr. 51 öre. Holmgrens härefter återstående kapitalskuld

utgör 12,500 kr., vilket belopp skall från och med den 1 december

1932 förräntas efter 5 % örn året och amorteras under högst 20 år.

Beträffande riksgäldskontorets inkomster och utgifter under budgetåret

1932/1933 samt dess ställning vid budgetårets början och slut vilja

fullmäktige även hänvisa till de tabeller, vilka såsom vanligt äro fogade

vid denna berättelse (Tab. I—V). Härjämte åtföljes berättelsen av

ytterligare en tabell (Tab. VI), vari redovisas de av riksgäldskontoret

förvaltade utlåningsfonderna ävensom vissa andra fonder.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1933.

1932 års 41U % statsräntelån. Den 1 juli 1933 hade likvid för tecknade

och under hand försålda obligationer av detta lån erlagts till riksgäldskontoret

för ett belopp av sammanlagt 116,217,700 kr. Efter nämnda dag

och till den 1 augusti 1933 — då försäljningen upphörde — hava ytterligare

försålts och likviderats obligationer av lånet å nom. 348,600 kr. till

en kurs av 102 %. Lånets slutsumma utgör sålunda 116,566.300 kr. —

Kungl. Majit har den 20 oktober 1933 meddelat sin garanti å detta lån.

1932 års i % statsräntelån. Sedan resterande 3,000,000 kr. av ifrågavarande

lån i juli 1933 av generalpoststyrelsen inbetalts till riksgäldskontoret,

har lånets slutsumma fastställts till 30,000,000 kr. Kungl. Majit har

den 20 oktober 1933 meddelat sin garanti å lånet.

1933 års i % statsräntelån av den 15 mars. Såsom förut i denna berättelse

(sid. 4) meddelats hade till och med den 30 juni 1933 likvid för tecknade

och under hand försålda obligationer av detta lån influtit för ett

belopp av sammanlagt 78,800,200 kr. Under senare halvåret 1933 har riksgäldskontoret

emitterat obligationer av lånet å sammanlagt 6,233,800 kr.

Härav hava obligationer å 2,519,700 kr. använts vid likviderande av köpeskillingen

för Uppsala—Gävle järnväg (se nedan sid. 20), 3,108,000 kr. för

konvertering av Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags 5 Vs % obligationslån

av år 1923 och återstoden försålts under hand, bl. a. till postsparbanken.

Försäljningskursen för de under hand försålda obligationerna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

15

har växlat mellan 97.5 % och 103 %. Valutan för dessa obligationer hade

vid årsskiftet i sin helhet influtit till riksgäldskontoret.

1933 års 4 % amortering slån. Den 1 juli 1933 hade valuta för nom.

49.848.000 kr. försålda obligationer av detta lån å nom. 50,000,000 kr. influtit

till riksgäldskontoret. Sedan återstående belopp, 152,000 kr., inbetalts

under senare halvåret 1933, har Kungl. Majit den 20 oktober 1933 meddelat

sin garanti å lånet.

1933 års andra i % statsräntelån. Den 25 augusti 1933 beslöto fullmäktige

att till inlösen den 1 december 1933 uppsäga 1913 års 4 Va % statslån

å nom. 72,000,000 kr. och att samtidigt erbjuda innehavarna av

obligationer, tillhörande nämnda lån, att utbyta dessa mot obligationer

av ett för ändamålet upplagt nytt statslån å samma belopp, löpande med

4 % ränta. De nya 4 % obligationerna skulle dateras den 1 oktober 1933

och åtföljas av kuponger, av vilka den första skulle förfalla den 1 april

1934. De innehavare av 1913 års 4 Va % obligationer, vilka antoge nyssnämnda

erbjudande, skulle erhålla det nominella beloppet nya obligationer,

som motsvarade innehavet av 1913 års obligationer, varvid det

belopp därav, som översköte jämnt hundratal kronor, skulle samtidigt utbetalas

kontant. Dessutom skulle obligationsinnebavaren vid utbytet kontant

erhålla dels kupongbeloppet per 1 oktober 1933, dels 1V* % å de nya

obligationernas nominella belopp, dels ock Va % å samma belopp, utgörande

särskild gottgörelse inklusive skillnadsränta för tiden 1 oktober—

1 december 1933. Tiden för anmälan örn utbyte fastställdes till den 4—21

september 1933.

I samband med förenämnda konverteringsoperation beslöts även att utfärda

inbjudan till teckning av det nya statslånet, och bestämdes därvid,

att likvid för tecknade obligationer skulle efter en kurs av 98 3A % erläggas

senast den 1 december 1933.

Emissionen av det nya lånet ägde rum under medverkan av riksbanken

och ett av fyra privatbanker bestående konsortium. Kontrakt därom avslöts

mellan dessa och riksgäldskontoret den 31 augusti 1933.

Vid utgången av den för utbyte stadgade tiden — den 21 september

1933 — hade hos riksgäldskontoret, riksbanken och privatbankerna nom.

59.300.000 kr. obligationer av 1913 års 4 Va % statslån anmälts till utbyte

mot obligationer av det nya 4 % lånet. Teckningen å sistnämnda lån upphörde

likaledes den 21 september, och hade då inalles 158,389,700 kr. tecknats.

Då det nya lånet fastställts till samma belopp som 1913 års lån eller

72,000,000 kr., återstod sålunda till fördelning mellan tecknarna endast

12.700.000 kr., varför en mycket stark reduktion av de tecknade beloppen

måste äga rum. Valutan för sistnämnda belopp har influtit till riksgäldskontoret.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Det nya lånet är av statsräntetyp, och konverteringsrätten för detsamma

inträder den 1 oktober 1943.

1933 års 3 1/s % statsräntelån. Enligt de för 1924 års 5 1/2 % statslån å

nom. 30,000,000 dollars gällande villkor äger riksgäldskontoret att från

och med den 1 november 1934 återbetala lånet. Under oktober månad

1933 beslöto fullmäktige emellertid erbjuda innehavarna av obligationer,

tillhörande ifrågavarande lån, att under tiden 27 oktober—11 november

1933 utbyta desamma mot obligationer av ett nytt statslån, löpande med

3V2 % ränta. De nya 3 V* % obligationerna skulle dateras den 1 november

1933 och åtföljas av kuponger, av vilka den första skulle förfalla till

betalning den 1 maj 1934. —■ För utbytet fastställdes följande särskilda

bestämmelser. För en obligation å 1,000 dollars skulle innehavaren erhålla

obligationer av det nya lånet å nom. 4,600 kr. samt för en obligation

å 500 dollars obligationer å nom. 2,300 kr. Därest utbyte skedde, skulle

icke efter den 1 november 1933 upplupen ränta utbetalas å dollarobligation.

— Utbytet kunde verkställas hos riksgäldskontoret, riksbanken och

samtliga vid emissioner av svenska statslån medverkande affärsbanker.

I anledning av ifrågavarande erbjudande hava nom. 16,786,000 dollars

obligationer av 1924 års 5 V2 % statslån anmälts för utbyte mot obligationer

av det nya 3 V2 % lånet.

Den 12 september 1933 beslöto fullmäktige att till inlösen den 15 december

1933 uppsäga 1923 års 41/s % statslån å nom. 28,459,800 kr. samt förklarade

sig därvid vilja framdeles bestämma, på vilka villkor innehavare

av obligationer, tillhörande nämnda lån, skulle kunna få utbyta desamma

mot andra statsobligationer. Sedermera erbjödo fullmäktige obligationsinnehavarna

att under tiden 5—14 december 1933 i utbyte erhålla obligationer

av 1933 års 3 V2 % statslån efter en kurs av 94 %. De innehavare

av 1923 års 41/n % obligationer, som antoge detta erbjudande, skulle erhålla

det nominella belopp nya obligationer, som motsvarade innehavet

av 1923 års obligationer, samt dessutom kontant dels kursskillnad av

6 % å det nominella beloppet, dels ock för tiden 15 september—15 december

upplupen kupongränta efter 4 V* % efter avdrag av upplupen kupongränta

för tiden 1 november—15 december efter 3 V* %■

I anledning av sistnämnda konverteringserbjudande hade till och med

den 14 december 1933, då den för utbyte fastställda tiden utgick, nom.

25,029,700 kr. obligationer av 1923 års 4 V2 % statslån anmälts till utbyte

mot obligationer av 1933 års 3 V2 % statslån.

Det nya lånet är av statsräntetyp, och konverteringsrätten för detsamma

inträder den 1 november 1943.

1933 års premieobligationslån. Den 7 mars 1933 beslöto fullmäktige att

under samma år utgiva ett svenska statens premieobligationslån å

140,000,000 kr. För lånet hava utfärdats 2,800,000 obligationer, var och en

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

17

lydande å 50 kr. Obligationerna förfalla till inlösen år 1943 eller, om

riksgäldskontoret så bestämmer, år 1948. Från och med år 1934 verkställes

årligen i mars och september utlottning av vinster å sammanlagt

3,010,000 kr. För helt år utgör vinsternas belopp således 6,020,000 kr., motsvarande

4.3 % av lånets kapitalbelopp.

Det nya lånet var huvudsakligen avsett för konvertering av 1923 års

premieobligationslån å 120,000,000 kr., vilket förföll till inlösen under december

månad nästlidet år. I enlighet härmed erbjöd riksgäldskontoret

innehavarna av 1923 års premieobligationer att under tiden 18 september

—14 oktober utbyta dessa mot nya premieobligationer av år 1933. På

grund av de för 1923 års premieobligationslån gällande villkoren tillkom

emellertid sådan rätt ej innehavare av premieobligation av år 1923, varå

vinst utfallit. Enär dylik obligation ej heller av riksgäldskontoret inlöses,

utgjorde hela beloppet av de premieobligationer av år 1923, som skulle

av riksgäldskontoret inlösas eller eventuellt utbytas, 107,943,700 kr. I anledning

härav utbjödos obligationer av det nya lånet till ett belopp av

sammanlagt 31 å 32 milj. kr. till försäljning från och med den 21 augusti

1933. Försäljningspriset skulle därvid utgöra 51 kr.

För konverteringen av 1923 års premielån och försäljningen av det nya

premielånet har riksgäldskontoret anlitat biträde av riksbanken, samtliga

postanstalter i riket, de flesta av landets privata banker och sparbanker

samt dessutom av några av riksgäldskontoret anlitade kommissionärer.

Sedan riksgäldskontoret till ovan angivna försäljningspris av 51 kr.

försålt 1933 års premieobligationer å tillsammans nom. 31,875,600 kr., anmäldes

för utbyte under tiden 18 september—18 oktober, till vilken sistnämnda

dag tiden för utbyte blivit utsträckt, 1923 års premieobligationer

å sammanlagt nom. omkring 101.36 milj. kr. Sedermera hava ytterligare

försålts 1933 års premieobligationer till nom. belopp av omkring 6.77 milj.

kr., därvid försäljningspriset för obligationer å nom. omkring 6.71 milj.

kr. utgjort 56 kr. för obligation och för obligationer å nom. 0.06 milj. kr.

utgjort 56 kr. 20 öre för obligation. Då samtliga till riksgäldskontorets

statsskuldboksbyrå inkomna anmälningar örn utbyte ännu ej kunnat slutligt

granskas, kan möjligen något mindre antal av de för utbyte reserverade

obligationerna av år 1933 komma att för sådant ändamål icke erfordras

utan bliva tillgängliga för försäljning.

Beträffande den vinst, uppgående till 12,056,300 kr., som uppkommit å

1923 års premieobligationslån på grund av ovan omförmälda bestämmelse,

att med vinst utfallna obligationer ej skola av riksgäldskontoret inlösas,

hava fullmäktige beslutat, att angivna belopp skall i riksgäldskontorets

räkenskaper tillgodoföras ett särskilt konto, benämnt »Vinst vid inlösen

av 1923 års premieobligationslån», samt vid början av budgetåret

1934/1935 tillhandahållas statsverket genom insättning å dess giroräkning

å titeln »Riksgäldskontorets inkomstmedel».

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. S sami. Nr 2. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Inlåning från statsinstitutioner. Från postverkets pensionsfond tiar

riksgäldskontoret under senare kalvåret 1933 i 10 poster fått mottaga sammanlagt

958,000 kr. Härjämte kar fondens i riksgäldskontoret innestående

bekållning ökats med 480,821 kr. 18 öre, utgörande för år 1933 tillgodoförd

ränta å 4.5 %.

Av de medel, tillköriga statens pensionsanstalt, vilka till riksgäldskontoret

överlämnats som lån, kar riksgäldskontoret under november ock december

1933 till anstaltens förfogande för utgifters bestridande ställt sammanlagt

900,000 kr. Vid utgången av kalenderåret 1933 uppgick riksgäldskontorets

skuld till anstalten på grund av ifrågavarande upplåning

till 135,914,758 kr. 24 öre.

Vidare kar riksgäldskontoret såsom deposition för statens järnvägars

pensionsfond under december 1933 mottagit 500,000 kr. Enligt överenskommelse

mellan fullmäktige och järnvägsstyrelsen skall ränta å beloppet

i likhet med vad som är fallet beträffande tidigare från fonden överlämnade

medel, tillhopa 7,000,000 kr., gottgöras enligt bestämmelserna i kungl,

kungörelsen den 10 oktober 1924 (nr 447). För år 1933 utgår ränta efter

4.5 %.

Upplåning mot statsskuldförbindelser. Såsom förut i denna berättelse

meddelats uppgick riksgäldskontorets skuld för ifrågavarande form av

upplåning den 30 juni 1933 till 8,750,000 kr. Efter nämnda dag intill utgången

av år 1933 har ytterligare influtit sammanlagt 24,750,000 kr. genom

upplåning hos bl. a. statskontoret, postsparbanken, postgirokontoret,

pensionsstyrelsen och kooperativa förbundet. Jämväl för de under senare

halvåret 1933 upplånade medlen erlägges ränta halvårsvis den 1

april och den 1 oktober. Räntan utgår för ifrågavarande medel, upplånade

hos kooperativa förbundet och postgirokontoret till belopp av

1.000. 000 kr. från vardera institutionen, efter en på sätt tidigare i denna

berättelse angivits rörlig räntefot. Denna räntefot har för tiden till och

med ränteterminen den 1 oktober 1933 fastställts till 4.4 %. Beträffande

övriga statsskuldförbindelser beräknas en fast ränta, utgörande 4.4 % för

förbindelser å 2,500,000 kr., 4 % för förbindelser å 15,250,000 kr. och 3.8 %

för förbindelser å 5,000,000 kr. Under innevarande januari månad har

mot statsskuldförbindelser, löpande med fast ränta av 3.8 %, ytterligare

upp lånats, från postsparbanken 3,000,000 kr. och från postgirokontoret

2.000. 000 kr.

Tillfällig statsskuld. Riksgäldskontorets skuld för utelöpande skattkammarväxlar

utgjorde den 1 juli 1933 25,000 kr. Berörda växlar hava å

förfallodagen den 20 september 1933 blivit av riksgäldskontoret inlösta.

Sedan Skandinaviska kreditaktiebolaget å det lån å ursprungligen

114,700,000 kr., som banken erhållit mot viss från riksbanken övertagen

säkerhet under senare halvåret 1933 ytterligare avbetalat den 1 augusti

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

19

5,000,000 kr., den 19 september 10,000,000 kr. och den 6 november 20,000,000

kr., har riksgäldskontoret gottgjort riksbanken samma belopp i avräkning

å sin till riksbanken utfärdade statsskuldförbindelse nr 2, vilken därigenom

nedgått till 75,000,000 kr. — Den tillfälliga statsskulden uppgick den

31 december 1933 till 203,500,000 kr.

Behållningen av de medel, vilka riksgäldskontoret mottagit från statskontoret

till förvaltning, uppgick den 1 juli 1933 till 110,000,000 kr. Härav

återbetalade riksgäldskontoret under september och oktober samma år

inalles 30,000,000'' kr. Å andra sidan har statskontoret i december 1933

överlämnat 75,000,000 kr. till förvaltning. Statskontorets fordran uppgick

alltså vid senaste årsskifte till 155,000,000 kr.; motsvarande belopp utgjorde

vid 1932 års slut 55,000,000 kr.

Å de anslag till kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå

från riksgäldskontoret har under senare halvåret 1933 utbetalats sammanlagt

73,989,976 kr. 62 öre. Nedanstående sammandrag utvisar de verkställda

utbetalningarnas fördelning på de utgiftstitlar, under vilka anslagen

äro uppförda i riksstaterna:

Postverket .............................................. kr. 271,369 : 62

Telegrafverket ........................................

Statens järnvägar ......................................

Statens vattenfallsverk ................................

Ponden för statens aktier ..............................

Statens utlåningsfonder (inklusive fonden för låneunder

stöd) .....................................

Statens reproduktionsanstalt ...............

Fonden för förlag till statsverket ........... I

3,045,600

25,270,652

5,492,030

4,000,000: —

3,675: —

35,906,650: —

Summa kr.

73,989,976: 62.

I enlighet med beslut av 1933 års riksdag angående statsgaranti för exportkredit

har Kungl. Maj:t genom brev den 26 juni 1933 beslutat, att de

premier, som skola erläggas enligt Kungl. Maj:ts samma dag utfärdade

förordning angående statsgaranti för exportkredit m. m., skola överföras

till en av riksgäldskontoret förvaltad fond, från vilken skola täckas såväl

de förluster, som kunna komma att uppkomma å ifrågavarande verksamhet

som ock administrationskostnader för den i sagda förordning omför - mälda exportkreditnämnden. Med anledning härav har under oktober

och november 1933 från nämnden i fyra särskilda poster till riksgäldskontoret

överlämnats sammanlagt 120,000 kr. Efter framställning av

nämnden har fullmäktige beslutat, att ränta å ifrågavarande medel skall

gottgöras efter samma räntefot, som tillämpas av de till Svenska bankföreningen

anslutna bankerna beträffande medel, som hos dem innestå

med villkor om återbetalning fjorton dagar efter verkställd uppsägning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Statsförvärv av Ostkustbanan och Uppsala—Gävle järnväg. 1933 års

riksdag medgav dels att staten såsom prioriterad fordringsägare i Ostkustbanans

aktiebolag finge, i samband med bolagets avveckling, förvärva

nämnda bana, dels ock att staten finge med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag

träffa avtal örn förvärv av bolagets järnväg och övriga tillgångar

mot det att staten övertoge bolagets samtliga skulder och förpliktelser

samt därutöver erlade ett belopp av 2,500,000 kr., att likvideras med

statsobligationer; allt i huvudsaklig överensstämmelse med de särskilda

grunder, som förordats i det Kungl. Maj:ts proposition nr 217 bifogade

statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 14 juli 1933 godkände Kungl. Majit ett mellan järnvägsstyrelsen

och Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag den 11 i samma

månad ingånget kontrakt angående förvärvande för svenska statens räkning

av Uppsala—Gävle järnväg m. m. samt ställde Kungl. Majit till vederbörandes

förfogande det av riksdagen för budgetåret 1933/1934 för ändamålet

anvisade reservationsanslaget av 13,700,000 kr. I enlighet med

bestämmelse i sagda kontrakt har riksgäldskontoret till bolaget överlämnat

obligationer av svenska statens 4 % statsräntelån av den 15 mars 1933

till belopp av nom. 2,519,700 kr., motsvarande enligt medelkursen under

juli månad 1933 vid å Stockkolms fondbörs avslutade köp av sådana obligationer

2,500,000 kr. Jämlikt berörda kontrakt övertog riksgäldskontoret

från och med tillträdesdagen den 1 augusti 1933 betalningsskyldigheten

för vid nämnda tidpunkt till betalning ej förfallna delar av bolagets

låneskulder inklusive räntor, varav återstående oguldna kapitalbelopp

då utgjorde tillsammans 11,190,652 kr. Ifrågavarande lån utgjordes

dels av två obligationslån, det ena av år 1902 med ett återstående kapitalbelopp

av 1,320,000 kr. och löpande med 4 Va % ränta samt det andra

av år 1923 med ett återstående kapitalbelopp av 3,455,000 kr. och löpande

med 5 Va % ränta, dels ock av sju reverslån å följande belopp och löpande

med ränta efter räntefot, som för varje särskilt lån angives efter lånebeloppet;

nämligen 2,000,000 kr. (5 Va %), 100,000 kr. (5 Va %), 3,382,652 kr.

(4.8 %), 600,000 kr. (5 Va %), 200,000 kr. (5 %), 45,000 kr. (5 V* %) och 88,000

kr. (5 %). Genom beslut den 18 september 1933 erbjödo fullmäktige innehavare

av 1923 års 5 Va % obligationslån, som blivit uppsagt till inlösen

den 1 oktober 1933, att i stället för kontant likvid erhålla obligationer av

1933 års 4 % statsräntelån av den 15 mars till en kurs av 100 Va % med

tillägg av upplupen kupongränta från den 15 september 1933. I anledning

härav hava nom. 3,108,000 kr. obligationer av 1923 års lån utbytts mot

4 % statsränteobligationer av den 15 mars 1933. Av reverslånen har riksgäldskontoret

guldit den 1 augusti 1933 lånen å resp. 100,000 kr. och 600,000

kr. samt den 1 december 1933 lånen å resp. 200,000 kr., 45,000 kr. och 88,000

kr. Riksgäldskontorets skuld för de övertagna lånen utgjorde den 31 december

1933 6,567,304 kr. För genomförandet av Kungl. Majlis färenämn
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

21

<la beslut erforderliga, på riksgäldskontoret ankommande bokföringsåtgärder

hava vidtagits.

Genom beslut den 28 juli godkände Kungl. Majit ett mellan järnvägsstyrelsen

och Ostkustbanans aktiebolag i likvidation den 22 juli 1933 avslutat

kontrakt angående förvärvande för svenska statens räkning av Ostkustbanan

m. m. Kungl. Majit förklarade därvid tillika, att i samband

med statens övertagande av Ostkustbanan det i nämnda bana investerade

lånemedelskapitalet, tillhopa 32,277,268 kr. 22 öre, skulle omföras från

resp. fonder till statens järnvägars fond och där tillsvidare redovisas såsom

»lånekapital att finansieras med andra medel», samt att statens övriga

fordran hos Ostkustbanans aktiebolag skulle avskrivas. I överensstämmelse

med föreskrift i kontraktet har riksgäldskontoret till Ostkustbanans

aktiebolag återlämnat de skuldförbindelser, som av bolaget utfärdats

till riksgäldskontoret eller order för från fonden för låneunderstöd

utlämnade lån, nämligen de skuldförbindelser, som utfärdats den 19 maj

1925 å 11,500,000 kr., den 12 juli 1926 å 3,000,000 kr., den 12 juli 1926 å

1,444,545 krv den 2 augusti 1927 å 782,180 kr. och den 27 augusti 1927 å

555,095 kr., allt med ränta. Vidare har i riksgäldskontorets räkenskaper

från fonden för låneunderstöd avförts ett belopp av 17,277,268 kr. 22 öre,

vilket belopp, enligt vad fullmäktige inhämtat, påförts statens järnvägars

fond. Kiksgäldskontorets räntefordran för berörda lån från fonden för

låneunderstöd har avskrivits.

Beträffande nedannämnda järnvägsaktiebolag, som erhållit lån från

allmänna järnvägslånefonden få fullmäktige meddela följande.

Som det å sid. 11 här ovan omförmälda förslag rörande rekonstruktion

av Mellersta Östergötlands nya järnvägsaktiebolag icke kunnat genomföras,

har under förutsättning av Kungl. Majlis godkännande träffats

nytt avtal angående utarrendering av Mellersta Östergötlands järnvägar.

Enligt sagda avtal är arrendetiden bestämd till ett år, räknat fr. o. m.

den 1 januari 1934. Arrendeavgiften utgör för belt år 20,000 kr. Skulle

under arrendeåret köp av järnvägarna enligt det av Norra Östergötlands

järnvägsaktiebolag den 18 augusti 1932 avgivna köpeanbudet genomföras,

skall arrendeavgiften utgå endast för tiden intill köpeskillingens erläggande.

Efter förhandlingar mellan likvidatorerna i Väderstad—Skänninge—

Bränninge järnvägsaktiebolag, riksgäldskontoret oell trafikförvaltningen

Östergötlands smalspåriga järnvägar bar preliminärt avtal träffats angående

trafikering genom förvaltningens försorg av järnvägen Väderstad—

Skänninge—Bränninge jämväl under år 1934, fr. o. m. vilket år det år 1930

avslutade trafikeringskontraktet upphört att gälla. Enligt det nya avtalet

skall sagda kontrakt gälla i tillämpliga delar, dock med vissa begränsningar

och tillägg, avseende bl. a. begränsning till 8,000 kr. av det belopp,

varmed bolaget i likvidation skall vara skyldigt ersätta uppkommande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 2.

driftförlust. Förutsättning för avtalets giltighet är, att Mellersta Östergötlands

järnvägar under någon form tillhör trafikförvaltningen. Skulle

så ej hilva förhållandet under hela år 1934, skall avtalet omedelbart upphöra

att gälla och bolaget i likvidation ersätta trafikförvaltningen uppkommen

driftförlust med högst 1,500 kr. för månad. Riksgäldskontoret

har iklätt sig garanti för ersättningsbeloppens erläggande.

Sedan i anledning av försummelse av Östra Blekinge järnvägsaktiebolag

att fullgöra betalningsskyldigheten för lån från allmänna järnvägslånefonden

fullmäktige under hösten 1933 låtit genom riksgäldssekreteraren

J. Hägglund och byråchefen i kungl, järnvägsstyrelsen S. Norrman verkställa

undersökning rörande bolagets förvaltning och ekonomiska ställning,

beslöto fullmäktige den 24 oktober 1933 att för verkställande av undersökning

i syfte att få till stånd en hållbar och för såväl staten som

Östra Blekinge järnvägs intressenter förmånlig lösning av kommunikationsfrågan

i östra Blekinge tillsätta en av fem ledamöter bestående kommitté.

Beträffande kommitténs sammansättning beslöto fullmäktige, att

av kommitténs ledamöter två skulle representera riksgäldskontoret, en

ledamot representera nämnda järnvägsaktiebolag och två ledamöter representera

i frågan intresserade större kommuner. Till ledamöter i kommittén

hava utsetts, av fullmäktige riksgäldssekreteraren Hägglund, tilllika

ordförande, och byråchefen Norrman samt, efter av fullmäktige därom

gjorda framställningar, av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge

län vice ordföranden i Karlskrona stads drätselkammare, köpmannen

T. Lindblom, av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kalmar län ordföranden

i Torsås sockens kommunalnämnd, handlanden C. V. Petersson

och av styrelsen för järnvägsaktiebolaget dess verkställande direktör apotekaren

I. Borgström.

Vidare hava fullmäktige, sedan undersökning verkställts av riksgäldssekreteraren

Hägglund och byråchefen Norrman rörande Sala—Gysinge—

Gävle nya järnvägsaktiebolags förvaltning och ekonomiska ställning, den

7 december 1933 beslutat tillsätta en av feni ledamöter bestående kommitté

med uppdrag att framlägga förslag till sådan rekonstruktion av järnvägsaktiebolaget

och sådan omläggning av dess verksamhet, som efter verkställd

undersökning kunde visa sig ändamålsenlig. Av kommitténs ledamöter

skulle två representera riksgäldskontoret, en ledamot representera

järnvägsaktiebolaget och två ledamöter representera av bolagets järnväg

berörda kommuner. Till ledamöter i kommittén hava utsetts, av fullmäktige

riksgäldssekreteraren Hägglund, tillika ordförande, och byråchefen

Norrman samt, efter av fullmäktige därom gjorda framställningar, av

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands län handelsföreståndaren

S. Palm, av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Gävleborgs län vice

konsuln J. A. Löfgren, varjämte fullmäktige anmodat styrelsen för järnvägsaktiebolaget

att utse en ledamot.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

23

Den 16 november 1933 beslöto fullmäktige uppdraga åt fyra sakkunniga

att verkställa utredning och avgiva förslag rörande modernisering av

riksgäldskontorets bokföring. Till sakkunniga liava utsetts riksgäldssekreteraren

J. Hägglund, tillika de sakkunnigas ordförande, t. f. kamreraren

i riksgäldskontoret S. Widlund, byråchefen i riksräkenskapsverket P. S.

Runemark och auktoriserade revisorn L. T. Bohlin. Det är avsett, att de

sakkunnigas arbete skall så bedrivas, att utredningen, såvitt möjligt, är

avslutad före den 1 mars 1934.

Efter framställning av fullmäktige beslöt 1933 års riksdag att för genomförande

av ändringar beträffande värdeförvaltningen inom riksgäldskontoret

vidtaga vissa organisationsförändringar beträffande statsskuldboksavdelningen,

numera benämnd statsskuldboksbyrån. Frågan örn en

allmän översyn av riksgäldskontorets organisation och personalbehov hade

därvid jämväl blivit berörd men ansetts kunna ännu någon tid anstå. Med

hänsyn emellertid till den under senaste tiden alltjämt tilltagande arbetsbelastningen

inom kontoret hava fullmäktige ansett nödvändigt att förevarande

fråga snarast måtte upptagas till prövning för att eventuellt i god

tid kunna föreläggas 1934 års riksdag. För åstadkommande av en allsidig

utredning i detta spörsmål hava fullmäktige därför den 7 december 1933

tillsatt en av fyra ledamöter bestående kommitté med uppdrag att låta

utarbeta och till fullmäktige överlämna förslag till sådan ändring i riksgäldskontorets

organisation, som efter verkställd utredning kan befinnas

erforderlig. Till kommittéledamöter hava utsetts undertecknade Hallin

och A. Anderson samt riksgäldssekreteraren J. Hägglund och förste revisorn

T. Borell.

Särskilda uppdrag, vilka lämnats fullmäktige av riksdagen.

Utgivning av gerson- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang

för tioårsperioden 1921—1930.

Riksdagen uppdrog år 1928 åt fullmäktige att låta i överensstämmelse

med det för 1911—1920 års riksdagar upprättade registerverket utarbeta

och i en upplaga av 500 ex. till trycket befordra ett fullständigt personoch

sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1921—1930.

Till utgivare av nämnda periodregister antogo fullmäktige nuvarande

överbibliotekarien fil. dr R. Höckert, och kontrakt örn utarbetandet av

detsamma avslöts med honom den 3 april 1928. Däri stadgades bl. a., att

tryckfärdigt manuskript till personregistret skulle föreligga senast den

15 oktober 1930 och till sakregistret senast den 31 december samma år.

Hela verket beräknades utkomma från trycket vid utgången av september

månad .1931.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Ifrågavarande registerverk, vars utgivning blivit försenad nied anledning

därav, att sakregistret blivit till omfånget betydligt större än vad

från början antagits, är numera i sin helhet färdigtryckt. Personregistret

omfattar 21 och sakregistret 251 8-sidiga tryckark i folio. Arbetet i

fråga har tryckts i en upplaga av 500 ex., varav dock endast 350 bundits,

varje exemplar i två band.

Angående ordnande av avlöningsförhållandena för den hos riksdagen tillfälligt

anställda personalen.

1933 års riksdag uppdrog åt fullmäktige att, med beaktande av vad

bankoutskottet i sitt utlåtande nr 8 anfört, låta verkställa utredning i

syfte att ernå ett mera ändamålsenligt ordnande av avlöningsförhållandena

för riksdagens personal.

Underrättelse örn detta riksdagens beslut meddelades fullmäktige genom

skrivelse från bankoutskottet den 16 februari 1933, varefter fullmäktige

den 18 maj 1933 beslöto tillsätta en kommitté för verkställande av

ifrågavarande utredning. Till ledamöter i nämnda kommitté utsågos ledamöterna

av riksdagens första kammare f. d. borgmästaren K. E. von

Geijer (ordförande) och redaktören O. H. Åkerberg, ledamöterna av riksdagens

andra kammare riksgäldsfullmäktigen G. Andersson, lantbrukaren

J. Nilsson och konduktören H. K. V. Bäcklund samt statskommissarien

A. G. Thorstensson och kanslirådet G. H. Berggren. Sedan herr von

Geijer blivit av sjukdom förhindrad att tillsvidare deltaga i kommitténs

arbete, utsågo''fullmäktige den 19 oktober till vice ordförande herr G. Andersson

och till ledamot i kommittén ledamoten av riksdagens andra kammare,

förste kontoristen E. G. Eriksson.

Kommittén avgav den 15 december 1933 betänkande i förevarande ämne.

Detta betänkande, vilket tryckts i en upplaga av 2,000 ex., överlämnas av

fullmäktige till riksdagen med skrivelse denna dag.

Stockholm den 4 januari 1934.

KARL HILDEBRAND.

H. S. TAMM. ERIC HALLIN. ANDERS ANDERSON.

GUST. ANDERSSON. AXEL LINDQVIST.

Eric Öhlin.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

25

Baagor.

Tab. I. Riksgäldskontorets kapitalkonto för budgetåret 1932/1933.

Debet.

Ingående balans den 1 juli 1932:

Skulder .................................................................

Kronor

2,402,160,865

23

Kapitalutgifter under budgetåret:

Utgifter å riksstatstitlar.............................................

Disponerad upplåning...............................................

Kapitalrabatt............................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...

Statsverkets giroräkning, insättningar ........................

281,323,515: 46

166,715,959:7 9

6,123,301: 56

149,548: 68

81,530,775: 2 0

535,843,100

67

Utgående balans den 30 juni 1933:

Tillgångar ...............................................................

471,454,057

74

Summa

3,409,458,023

64

Kredit.

Ingående balans den 1 juli 1932:

Tillgångar ..............................................................

452,045,242

92

Kapitalinkomster under budgetåret:

Inkomster å riksstatstitlar ....................................■

Amortering å statsskulden under budgetåret 1932/1933

Disponerad upplåning................................................

Kapitalrabatt ........................................................

Statsverkets giroräkning, uttag ...............................

254,987,084: 68

6,577,711: n

3,014,454: 44

312,218:7 6

153,288,754:2 8

418,180,223

26

Utgående balans den 30 juni 1933:

Skulder .................................................................

2,539,232,557

46

Summa

3,409,458,023''6 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bankoutskottets memorial Nr 2.

Tab. II. Riksg-äldskontorets skulder den 1 juli 1932 och den 30 juni 1933,

1932

1933

Deli 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

I. Skulder, löpande med ränta.

Fonder ad statsskuld:

1,741,078,911

11

Av staten upptagna obligationslån ... 1,887,859,500: —

—

—

Svensk statsskuldförbindelse ............

8,750,000: —

Lån hos statsinstitutioner och fonder:

125,067,472

_

Statens pensionsanstalt ...............

136,814,758: 2 4

11,000,000

—

Pensionsförsäkringsfonden ............

21,000,000: —

9,709,869

08

Postverkets pensionsfond...............

10,461,159: 56

10,000,000

—

Telegrafverkets pensionsfond .........

10,000,000: —

7,000,000

—

| Statens järnvägars pensionsfond ...

7,000,000: —

6,000,000

—

! Postverkets förnyelsefond...............

6,000,000: —

24,700,000

—

Statens vattenfällsverks förnyelse-

fonder ....................................

28,500,000: —

3,591,000

—

Av staten övertagna lån ..................

3,231,000: —

Övrig fonderad statsskuld:

140,889

—

Göta kanals reparationsfond .........

140,889: —

2,250,000

—

Köpeskillingen för fastigheten nr 1 i

1

kvarteret Lejonet i Stockholm ...

2,250,000: —

2,122,007,306

80

= 1,940,538,141:19.

Tillfällig statsskuld:

Statsskuldförbindelser:

100,000,000

—

per den 31 december 1932 — —

114,700,000

—

» » 20 januari 1933 — —

—

—

» » 31 december 1933 100,000,000: —

—

—

» » 20 januari 1934 110,000,000: —

210,000,000: —

= 214,700,000: —

—

_

Svenskt statsskuldbevis per den 30 juni

1936.......................... .................

26,500,000: —

Riksgäldskontorets växlar:

90,000

~

per aen 20 september 1932 — —

5,000

» »20 december 1932 — —

—

—

» »20 september 1933 25,000: —

25,000: —

= 95,000: —.

236,525,000

—

= 214,795,000: —.

I

Fonder:

212,323

82 j

Pensionsfonden .................................

235,893: 59

46,626

94

Bergsjö bredspårsfond ........................

59,776: 2 9

295,669

88

= 258,950: 76.

11,500,000

_

Av statens domänverk till förvaltning överlämnade medel

11,500,000

36,717

20

Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning över-

lämnade medel ...............................

43,120

38

= 11,536,717: 20.

II. Skulder, leke löpande med ränta.

63,080,943

97

Fonden för statsskuldens amortering ...

4,503,232: 86 j

4,264,231

Bl

Fonden för annuitetslikvider ...............

3,912,646: 65

2,238

Förfallna, icke inkomna 6 % skattkam-

marväxlar per den 1 december 1916...

2,238: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

27

1932

1933

Den 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

Förfallna, icke inkomna obligationer:

15,250

_

av 1914 års 5 % statslån ..............

13,525: —

36,425

_

» 1916 och 1917 årens 5 % statslån...

1,925: —

203,115

—

» 1918 års premieobligationslån ......

197,065: —

178,674

15

» 1918 års 5 % statslån..................

1,112: 89

11,895

60

» 1919 års 6 % statslån..................

11,553: 60

55,460

_

» 1921 års 6 % statslån..................

14,460: —

983,750

_

» 1921 års premieobligationslån ......

680,750: —

1,087

_

Obeställbura certifikaträntor m. m.......

840: 92

8,100

_

Obeställbara vinster å premieobligations-

lånen.............................................

4,780: —

185,176

68

Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta

premieobligationer av 1918års lån m. m.

185,176: 63

_

_

Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta

premieobligationer av 1921 års lån m. m.

261,200: —

1,036,364

50

Kapitalavbetalningar å lån från allmänna

järnvägslånefonden ........................

1,161,840:7 4

5,123,165

55

Fonden för återlevererade lånemedel ...

7,869,781: n

Fonden för låneunderstöd:

216,360

_

lån till Ostkustbanans aktiebolag......

216,360: —

41,000,000

_

Fonden för mötande av förluster å aktie-

bolaget Kreditkassan av år 1922 ......

19,500,000: —

—

_

Tillskottsmedel för återställande av A. B.

Göteborgs Handelsbanks grundfond...

13,822,972: —

—

_

Tillskottsmedel för återställande av Up-

lands Enskilda Banks grundfond..;....

4,000,000: —

—

_

Tillskottsmedel för återställande av Os-

tergötlands Enskilda Banks grundfond

2,500,000: —

85,000,000

_

Av statskontoret till förvaltning över-

lämnade kassabehållningar...............

J 10,000,000: -

33,629,819

37

Utgiftsrester.......................................

- -

168,861,460

40

= 235,032,056: os.

2,402,160,865

2 8

Summa

2,539,232,557

46

Tab. III. Inom linjen förda skulder den 1 juli 1932 och den

30 juni 1933.

1932

1933

Den 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

150,000

Konung Carl XIII:s hemgiftskapital ......... ....................

150,000

_

100,777

16

Lappmarks ecklesiastikfond .....................................

100,777

16

60,000,000

—

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade och

till Sveriges allmänna hypoteksbank såsom grundfond

för densamma avlämnade Ä 1/a % obligationer ............

60,000,000

—

80,000,000

—

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade för-

bindelser att till konungariket Sveriges stadshypoteks-

kassa såsom grundfond för densamma överlämna svenska

statens 3 % obligationer......................................

80,000,000

—

30,000,000

—

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdad för-

bindelse att. till Svenska bostadskreditkassan såsom

grundfond för densamma överlämna svenska statens

4 */» % obligationer.................................................

30,000,000

—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 2.

1932

Den 1 juli

Kronor

10,000,000

15,000,000

—

500,000

500,000

—

300,000

—

100,000

—

500,000

—

150,000

50,000,000

23,500,000

4,999,600

275,800,377:16

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade för

bindelser att till Svenska skeppshypotekskassan såsom

grundfond för densamma överlämna svenska statens

4 V2 % obligationer............................

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade förbindelser

att till Svenska Jordbrukskreditkassan såsom

grundfond för densamma överlämna svenska statens

41/» % obligationer ........................

Av riksgäldskontoret till riksbanken utfärdade förbindelser

att tillhandahålla riksbanken statsobligationer till ett

värde av intill 500,000 kronor, såsom säkerhet för en var av

följande centralkassors för jordbrukskredit förbindelser,

nämligen:

Södra Sveriges (förut Kristianstads läns)

Mälareprovinsernas .............................

Malmöhus läns ...................................

Skaraborgs läns ................................

Mellersta Norrlands............................

Av riksgäldskontoret till Svenska Jordbrukskreditkassan

utfärdad förbindelse att vid anfordran tillhandahålla

kassan svenska statens 4 % obligationer

Av riksgäldskontoret till riksbanken utfärdad förbindelse

att vid anfordran tillhandahålla riksbanken statsobliga

tioner till ett belopp av 150,000 kronor att användas

under de förutsättningar och villkor, som angivas i

Kungl, kungörelsen angående de till riksbanken som

säkerhet för jordbrukskassas och centralkassas för jordbrukskredit

förbindelser överlämnade svenska statens

obligationer (S.F.S. 336/1930)..............

500,000

500.000

300.000

100.000

500,000

1922 utfärdad förbindelse att såsom garantifond för densamma

överlämna 5 % statsobligationer .....................

1922 utfärdade förbindelser att såsom garantifond för

densamma överlämna 4 ’/s % statsobligationer .........

1922 utfärdad förbindelse att vid anfordran tillhandahålla

kassan svenska statens obligationer, löpande utan ränta,

för förvärv för stutsverkets räkning av 49,996 aktier å

100 kronor i berörda aktiebolag.................................

Summa

Härtill kommer:

dels av riksgäldskontoret enligt 1923 års riksdags beslut

utfärdade förbindelser att ansvara för betalningen av

2 % av det belopp, som erfordras tor förräntning och

amortering av obligationerna till det internationella lånet

av år 1923 för Österrikes ekonomiska och finansiella återuppbyggande;
dels

svenska statens förbindelse enligt 1925 års riksdags

beslut att jämte finska staten, en för båda och

båda för en, såsom för egen skuld svara för ett av Torne

och Muonio gränsälvars flottningsförening upptaget 5 %

obligationslån å kronor 1,500,000 jämlikt lånekontrakt

den 10 juli 1925 med Aktiebolaget Svenska Handelsbanken,

Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholms

Enskilda bank och Aktiebolaget Göteborgs bank;

dels svenska statens förbindelser enligt 1927, 1928 och

1929 års riksdagars beslut att såsom för egen skuld

svara för av nedannömnda flottningsföreningar hos pen
-

1933

Den 30 juni

Kronor

10,000,000

25,000,000

1,900,000

5,000,000

150,000

50,000,000

23,500,000

4,999,600

290,800,377

16

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

29

1932

Den 1 juli

Kronor

sionsförsäkringslonden upptagna amorteringslån å följande

belopp:

Kalix älvs, löpande nied 4.6 % ränta, å kronor 750,000: —

Lule älvs, » »4.15% » » » 600,000: — j

Pite älvs, » » 4.7 5 % » » » 800,000: —

Byske och Aby älvars, löpande nied 4.75% ränta, å

kronor 450,000: —;

dels svenska statens garanti enligt 1930 års riksdags beslut

för ett lån ur pensionsförsäkringsfonden åt aktiebolaget

Svenska tobaksmonopolet å högst 16,000,000

kronor till kapital och ränta, beräknad etter högst 5 %;

dels svenska statens garanti enligt 1930 års riksdags beslut

för kapitalet av de preferensaktier i aktiebolaget

Vin- och spritcentralen intill belopp av 14,600,000 kronor,

som tecknats för pensionsförsäkringsfonden;

dels svenska statens förbindelse enligt 1930 års riksdags

beslut att såsom för egen skuld svara för ett av För-i

eningen för bistånd åt vanföra i Norrland hos pensionsförsäkringsfonden

upptaget 45-årigt amorteringslån å

150,000 kronor:

dels ock riksgäldskontorets åliggande enligt 1931 års riksdags

beslut att, i händelse av behov, tillhandahålla statsobligationer

eller kontanta medel för fullgörandet av de!

förpliktelser, som svenska staten ikläder sig genom biträdande

av en av 1931 års riksdag godkänd internationell

konvention om finansiell hjälp åt med krig angripen

eller hotad stat.

1933

Den 30 juni

Kronor

Tab. IV. Riksgäldskontorets tillgångar den 1 juli 1932 och

den 30 juni 1933.

1932

1933

1

Den 1 juli

Den 30 juni j

Kronor

Kronor

6,295,350

75

Uppköpta svenska statsobligationer ...........................

4,688,683

80

Förräntade medel:

257,300

—

Sveriges allmänna hypoteksbanks obliga-

tioner............................................. 249,200: —

131,300

—

Stockholms Intecknings Garanti aktie-

bolags obligationer ........................ 131,300: —

380,500

_

= 388,600: —.

100,000,000

—

Skandinaviska Kreditaktiebolagets 5''/» % förlagsbevis

av år 1932 ............................................................

100,000,000

—

114,700,000

—

Lån till Skandinaviska Kreditaktiebolaget ...............

110,000,000

—

—

—

Fordran hos Aktiebolaget Lur .................................

13,822,972

—

—

—

Fordran hos Aktiebolaget Lod ................................

4,000,000

—

—

—

Fordran hos Aktiebolaget Metoden ...........................

2,500,000

—

Förskott:

2,746,173

52

Banker och bankirhus för inlösen av

obligationer och räntekuponger m. m. 2,566,569: 3 0

150,000

—

Riksgäldskontorets kassör .................. 150,000: —

2,716,569

86

= 2,896,173: 52.

41,442,499

2 o | Inkomstrester å lånemedelsanslag..............................

53,084,679

52,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial Nr 2.

1932

1933

Den 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

Fordran hos statsverket:

32,212,672

95

för anslaget för avsättning till fonden för

statsskuldens amortering.................. —

1,415,990

52

för täckande av vissa kursförluster ut-

över kursvinster.............................. — —

= 33,628,663: 47.

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922

60,000,000

—

kredit ä 60 milj. kr............................ 60,000,000: —

10,807,020

74

kredit å 13.5 milj. kr........................ 10,790,662: 21

70,790,662

2 1

= 70,807,020: 74.

80,879

96

Riksgäldskontorets postgirokonto nr 1015 ..................

15,648

34

81,806,055

22

Riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken ............

109,454,342

51

452,045,242

92

Summa

471,454,057

74

Tab. V. Inom linjen förda tillgångar den 1 juli 1932 och den

30 juni 1933.

1932

1933

Den 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

Grundfonder och garantiförbindelser:

60,000,000

—

Sveriges allmänna hypoteksbanks grundfond ............

60,000,000

—

80,000,000

—

Konungariket Sveriges stadshypotekskassas grundfond...

80,000,000

—

30,000,000

—

Svenska bostadskreditkassans grundfond ..................

30,000,000

_

10,000,000

—

Svenska skeppshypotekskassans grundfond ..............

10,000,000

_

15,000,000

—

Svenska jordbrukskreditkassans grundfond..................

25,000,000

_

500,000

—

Södra Sveriges (förut Kristianstads läns) centralkassas

för jordbrukskredit grundfond ..............................

500,000

—

500,000

—

Mälareprovinsernas dito dito ....................................

500,000

—

300,000

—

Malmöhus läns dito dito ..........................................

300,000

_

100,000

—

Skaraborgs läns dito dito .......................................

100,000

—

500,000

—

Mellersta Norrlands dito dito ................................

500,000

_

—

—

Förbindelse att tillhandahålla Svenska Jordbrukskredit-

kassan statsobligationer för belåning ..................

5,000,000

—

150,000

—

Förbindelse att tillhandahålla riksbanken statsobliga-

tioner som säkerhet för jordbrukskassas och central-

kassas för jordbrukskredit förbindelser ..................

150,000

—

73,500,000

—

Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 garantifond ...

73,500,000

—

4,999,600

—

Förbindelse att tillhandahålla aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922 statsobligationer för förvärv av aktier i

berörda aktiebolag................................................

4,999,600

—

275,549,600|—

Summa

290,549,600

— I

Tab. VI. Av riksgäldskontoret förvaltade utlånings- m. fl. fonder.

1932

Den 1 juli

Kronor

666,601

245,278

Allmänna by ggnadslånefonden:

Fordran hos låntagarna:

Kapital ..............................

Ränta............................. ...

= 911,879: 96.

638,777: 3 7

254,498: 34

1933

Den 30 juni

Kronor

893,275

71

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

31

1932

Den 1 juli

Kronor

1933

Den 30 juni

Kronor

45,122,043

7,813,295

4,691,989

1,036,364

95

46

23

60

Allmänna järnvägslånefonden:

Fordran hos låntagarna:

Kapital........................ 38,317,993:41

Ränta ........................ 5,892,383: 30

Anståndsränta ............ 3,809,258:17

Av riksgäldskontoret inköpta järnvägar

= 57,627,328: 68.

Fordran hos riksgäldskontoret...............

= 58,663,693:13.

48,019,634: 88

480,000: —

1,161,840: 7 4

49,661,475

62

14,594,400

1,807,555

1,353,394

26

62

Bibanelånefemden:

Fordran hos låntagarna:

Kapital........ 8,636,400: —

Ränta ........................ 1,547,856: o 8

Anståndsränta ............ 975,806: 56

11,160,062: 59

—

—

Av riksgäldskontoret inköpta järnvägar

500,000: —

11,660,062

59

= 17,755,349: 78.

31,741,605

2,144,054

72

96

Fonden för låneunderstöd:

Fordran hos låntagarna:

Kapital........................ 31,849,003: 36

Ränta ........................ 3,098,094: 81

= 33,885,660: 68.

34,947,097: 6 7

1,018,923

78

Fordran hos riksgäldskontoret ............

927,693: 7 5

35,874,791

42

= 34,904,584: 4 6.

31,128,458

3,294,867

68

28

Fonden för förlag till statsverket:

Fordran hos statsverket .....................

Fordran hos riksgäldskontoret ............

41,705,664: o 4

5,745,619: 64

47,451,283

68

= 34,423,325: 96.

7,225,818

118,321

21

21

Fonden för varukredit:

Fordran hos låntagarna........................

Fordran hos riksgäldskontoret ............

6,516,490: 9 7

777,840:13

7,294,331

10

= 7,344,139:42.

1,229,301

_

26

Fonden för anordnande av spannmålslagerlius och

kylhus:

Fordran hos statens lagerhus- och frys- husstyrelse .................................... 1,201,301:15

Fordran hos riksgäldskontoret ............ 28.000: ll

1,229,301

26

= 1,229,301: 26.

147,921

1,861,944

75

71

Spannmålskred itfonden:

Fordran hos låntagarna (netto) ............

Fordran hos riksbanken .....................

1,382,163: 07

1,167,991: 99

2,550,155

06

= 2,009,866:4 6.

100,000

8,507

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg:

60

Fordran hos lantbruksstyrelsen..............

8,507: o o

108,507

60

157,350,648 os

= 108,507: 60.

Summa

156,723,184

04

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.