Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överförande f rån Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret av belåningar av vissa engagemang.

1934-04-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1934:33, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överförande f rån Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret av belåningar av vissa engagemang.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1934 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överförande

f rån Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret

av belåningar av vissa engagemang.

I en till riksdagen avlåten, den 23 februari 1934 dagtecknad proposition,

nr 198, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning,

har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att de av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 lämnade

belåningarna av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank, Smålands

enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank jämte de mot

samma belåningar svarande insättningarna av tillskottsmedel ävensom

det av Kreditkassan till Aktiebolaget Bond utlämnade lånet skola, på sätt

av föredragande departementschefen angivits, övertagas av riksgäldskontoret.

Vid ett flertal av de bankrekonstruktioner, som ägt rum efter världskriget,

har staten medverkat. Denna medverkan har lämnats i olika former.

Vid Sydsvenska kreditaktiebolagets rekonstruktion år 1922 och Svenska

lantmännens banks rekonstruktion påföljande år berättigades aktieägarna

att hos Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till pari belåna sina nytecknade

aktier. Vid rekonstruktion år 1922 av Smålands enskilda bank och

av Wermlands enskilda bank medverkade Kreditkassan genom belåning

av två tredjedelar av tillskottskapitalet; då sedermera Aktiebolaget Jämtlands

folkbank år 1926 rekonstruerades, lämnade Kreditkassan sin medverkan

genom belåning av hela tillskottskapitalet. Vid de under år 1932

genomförda rekonstruktionerna av Östergötlands enskilda bank, av Uplands

enskilda bank och av Aktiebolaget Göteborgs handelsbank hava däremot

tillskottsbevisen belånats genom riksgäldskontoret, i det sistnämnda

fallet dock med anlitande av Kreditkassans dotterbolag Aktiebolaget Dur

såsom tillskottstecknare och låntagare.

Det av Kreditkassan vid rekonstruktionen av Wermlands enskilda bank

beviljade lånet mot tillskottsbevis kvarstår alltjämt vid sitt ursprungliga

belopp, 12,409,263 kronor 33 öre. Denna kredit, som icke till någon del

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 saini. Nr 33—34.

]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 33.

lyftats kontant, motsvaras av en bankens insättning i kassan till enahanda

belopp.

Lånet mot tillskottsbevis till Aktiebolaget Jämtlands folkbank, som ursprungligen

uppgick till 3 miljoner kronor, har nedbragts till 2.4 miljoner

kronor. Ej heller detta lån har uttagits kontant utan har hela tiden innestått

i kassan. Beträffande detta engagemang planeras för närvarande

viss omläggning, såsom av det följande framgår.

Kreditkassans medverkan vid 1922 års rekonstruktion av Smålands enskilda

bank hade formen av lån till två bankens dotterbolag, Aktiebolaget

Bond och Aktiebolaget Axe, såsom förut nämnts mot hypotek av bevis örn

tillskott till bankens grundfond. Lånens sammanlagda belopp uppgick till

6.871.680 kronor. I samband med åtgärder för ytterligare konsolidering av

banken vidtogs år 1926 sådan omläggning, att ifrågavarande belåning av

tillskottsbevis övertogs av Stockholms enskilda bank, som tidigare åtagit

sig en tredjedel av hela belåningen av tillskottsbevis till bankens grundfond,

medan Kreditkassan i stället lämnade Aktiebolaget Bond ett lån å

samma belopp —- 6,871,680 kronor — mot säkerhet i vissa av banken å bolaget

överlåtna värdehandlingar. I motsats till övriga här berörda krediter

innefattade denna transaktion en kontant utbetalning från Kreditkassans

sida. Enligt det vid ifrågavarande omläggning träffade avtalet inlöses

detta lån successivt av banken, som härför anlitar en fjärdedel av årsvinsten

efter nödiga avskrivningar. Sålunda inflytande avbetalningar är

emellertid Kreditkassan pliktig att intill ett sammanlagt belopp av

2.871.680 kronor disponera för övertagande — genom lån till Aktiebolaget

Axe — av hos Stockholms enskilda bank belånade tillskottsbevis. Aktiebolaget

Bonds lån har med tillämpning härav nedbragts till 5,396,460 kronor,

medan Aktiebolaget Axes lån för närvarande uppgår till 1,475,220

kronor.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 28 oktober 1933 har

styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 på anförda skäl gjort

framställning i syfte att Kreditkassans belåning av tillskottsbevis i

Wermlands enskilda bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget

Jämtlands folkbank måtte överflyttas till riksgäldskontoret.

Sedermera lian styrelsen i skrivelse till chefen för finansdepartementet

den 10 februari 1934 hemställt örn åtgärder för överflyttande från Kreditkassan

till riksgäldskontoret jämväl av Aktiebolaget Bonds lån hos Kreiditkassan.

De av styrelsen för Kreditkassan ifrågasatta åtgärderna hava tillstyrkts

av fullmäktige i riksgäldskontoret.

I sin nyssnämnda skrivelse den 10 februari 1934 har styrelsen för Kreditkassan

vidare meddelat, att styrelsen för Aktiebolaget Jämtlands folkbank

hos Kreditkassan hemställt örn Kreditkassans medverkan till sådan

förändring av bankens tillskotts- och aktiekapital att tillskottskapitalet

helt avvecklas, att nuvarande aktiekapitalet nedsättes från 6 till 3 mil
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 33.

3

joner kronor och att preferensaktier utfärdas till ett belopp av 1 miljon

kronor. Förändringen skulle för Kreditkassans vidkommande medföra,

att det lån mot tillskottsbevis å resterande 2,400,000 kronor, som nu utestode

till bankens dotterbolag, Aktiebolaget Filius, samt Jämtlands folkbanks

motsvarande tillgodohavande hos Kreditkassan skulle nedsättas till

högst 1 miljon kronor. Det nuvarande hypoteket för lånet skulle vidare

ersättas med ett mot det nedsatta beloppet svarande nominellt belopp preferensaktier

i banken.

Föredragande departementschefen bar i ärendet anfört följande:

I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret finner jag mig böra förorda

ett överflyttande från Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till

riksgäldskontoret av Kreditkassans belåningar av tillskottsbevis i Wermlands

enskilda bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands

folkbank. Ifrågavarande belåningar uppgå, såsom nämnts, för närvarande

till i runda tal 12.4 miljoner kronor till Wermlands enskilda bank,

1.5 miljoner kronor till Smålands enskilda bank och 2.4 miljoner kronor

till Aktiebolaget Jämtlands folkbank eller tillhopa 16.3 miljoner kronor.

Dessa belopp motsvaras på skuldsidan i Kreditkassans balansräkningar

av samma belopp, utgörande av ifrågavarande banker insatta medel.

Det förutsättes, att riksgäldskontoret vid övertagande av nämnda belåningar

mot tillskottsbevis jämväl skulle mottaga dessa insättningar med

den förbindelse till återbetalning, som åvilar Kreditkassan. Därest den

i Kreditkassans senare skrivelse omförmälda förändringen av Kreditkassans

engagemang i Aktiebolaget Jämtlands folkbank kommer till stånd,

bör överförandet till riksgäldskontoret självfallet avse Kreditkassans belåning

av preferensaktier i banken oell däremot svarande insättning. I

anslutning till riksgäldsfullmäktiges uttalanden tillstyrker jag vidare,

att riksgäldskontoret tillika övertager Kreditkassans lån till Smålandsbankens

dotterbolag, Aktiebolaget Bond, för närvarande i runt tal 5.4 miljoner

kronor.

I riksgäldskontorets räkenskaper komma de från Kreditkassan övertagna

engagemangen att redovisas under riksgäldsverkets fond på samma

sätt som de år 1932 till tre andra banker lämnade stödkrediterna,

nämligen å ena sidan bland tillgångarna såsom fordringar å Aktiebolaget

Webe (för Wermlands enskilda bank), Aktiebolaget Axe (för Smålands

enskilda bank) och Aktiebolaget Filius (för Aktiebolaget Jämtlands

folkbank) samt å andra sidan bland skulderna såsom insatta tillskottsmedel

för en var av nämnda banker. Ett övertagande av det till

Aktiebolaget Bond av Kreditkassan utlämnade lånet, som icke har motsvarighet

i något bos Kreditkassan insatt kapital, lärer böra förbindas

med avräkning till motsvarande belopp å den för Kreditkassans verksamhet

avsedda krediten i riksgäldskontoret. Härav följer, att, såsom Kreditkassans

styrelse anmärkt, ifrågavarande åtgärder icke för närvarande

kräva några kapitalutlägg.

En överflyttning från Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret

av kassans ifrågavarande engagemang skulle, såsom i propositionen

framhålles, medföra, att samtliga under statens medverkan

verkställda belåningar av tillskottsbevis i banker bleve i statsräkenska
-

IHtkott**.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 33.

perna redovisade på ett enhetligt sätt. Med hänsyn härtill och då de föreslagna

åtgärderna utgöra ett led i avvecklingen av Kreditkassan, har utskottet

för sin del icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majda

förslag. Då man väl torde kunna förutsätta, att de av här ifrågavarande

banker hos Kreditkassan insatta medlen vid behov komma att tillhandahållas

av staten, torde den föreslagna överflyttningen av engagemangen

till riksgäldskontoret i realiteten icke förändra de eventuella förlustrisker

för staten, som kunna vara förenade med engagemangen. Med avseende

å den ifrågasatta omläggningen av Kreditkassans engagemang i Aktiebolaget

Jämtlands Folkbank bör dock beaktas, att säkerheten skulle

komma att utgöras av preferensaktier i stället för, såsom för närvarande,

av tillskottsbevis.

I anledning av nu förevarande proposition har utskottet ansett sig böra

för riksdagen meddela vissa upplysningar beträffande Kreditkassans

ställning. Såsom framgår av kassans härvid fogade balansräkning den

31 december 1933 (Bilaga A) utgjorde totalbeloppet av kassans vid nämnda

tidpunkt bokförda förluster 50,796,587 kronor 79 öre. Sedan utskottet

från kassan inhämtat uppgift angående fördelningen av denna förlustsumma

på olika engagemang, har utskottet från kassan emottagit en promemoria

i ämnet, vilken såsom Bilaga B fogats vid detta utlåtande. Med

avseende å angivna belopp för förlusterna torde emellertid böra erinras,

att — frånsett ett belopp av omkring en halv miljon kronor — ränta ej

erlagts av kassan å dess skuld till riksgäldskontoret, samt att ytterligare

förluster äro att påräkna å vissa av kassans ännu ej avvecklade engagemang.

För mötande av förlusterna å kassan har riksdagen hittills ställt

till förfogande anslag å tillhopa 46 miljoner kronor, varav under år 1933

26.5 miljoner kronor tagits i anspråk för ändamålet och 19.5 miljoner kronor

innestå i riksgäldskontoret.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

Stockholm den 23 april 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Stendahl, Bjurström, Nilsson i

Mölndal % Bodin och Silfverstolpe; samt

från andra kammaren: herrar Laurén, Lovén, Ryberg, Paulsen, Andersson i Falkenberg,

Svedman, Hilding'' och Gustavson i Sala*.

’ Ej närvarande vid utlåtandets justering
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 33.

5

Bilaga A.

Balansräkning för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 den

31 december 1933 m. m.

Tillgångar.

Svenska statens icke räntebärande obligationer................ kr.

Kassabehållning........................................................................ »

Bankräkningar:

A.-B. Göteborgs Handelsbank, kapitalräkning

............................................ kr. 130,052:91

A.-B. Sydsvenska Banken, checkräkn. » 13,754:6 5

» Jordbrukarbanken, » » 5,134:2 7

» » , kapitalräkn. » 1,057,594:0 6 »

Skand. Kredit A.-B. (tillhörande statsanslaget till Helle
-

forsbolaget) ...................................................................... »

Utlämnade lån, enligt specifikation .................................... »

Främmande aktiers konto:

31,131 st. aktier i A.-B. Sydsvenska Banken nom. 50

kr. å 30 kr. .................... kr. 933,930: —

80 » aktier i A.-B. Jordbrukarbanken

nom. 100 kr. å 55%" » 4,400: —

50 » aktier i A.-B. Dur nom.

100 kr................................. » 0: —

50 » aktier i A.-B. Igo nom.

100 kr................................. » 0: —

15,000 » stamaktier i Hellefors

Bruks A.-B. nom. 100 kr. » 0: — »

4,999,600: —

456:26

1,206,535: 8 9

210,680: 16

50,482,293: 23

938,330: —

Vinst- och förlustkonto:

Förlust från föregående år................ kr. 49,866,337:91

Avgår: Anslag ur fonden för mötande

av förluster å Kreditkassan » 26,500,000: —

kr. 23,366,337:91

Förlust för 1933 ................................ » 930,249:8 8 » 24,296,587: 7 9

Kr. 82,134,483:3 3

Stöd åt insättare i vissa sparbanker.

Outnyttjad kredit i Riksgäldskontoret för utbetalning till

sparbanksinsättare................................ kr. 2,698,928:0 7

Redovisade utbetalningar till sparbanksinsättare:

1929........ kr. 480,256:31

1930 ........ » 872,037: 0 8

1931 ........ » 8,739:2 5

1932 ........ » 951,366: 10

1933 ........ » 8,378,507:81 » 10,690,906:5 5

Kr. 13,389,834:6 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 33.

Omkostnadskonto för utbetalningar till

sparbanksinsättare, utbetalt

1929 .................... kr. 15,515:5 0

1930 .................... » 6,402:40

1931 .................... » 31,352: 9 9

1932 .................... » 42,698:29

1933 .................... » 14,196:20

Svenska statens 5 %

» » 47,

kr.

pantsatta för skuld till Riksgäldskontoret.

Skulder.

Aktiekapitalet............................

Riksgäldskontoret ....................

Kungl, statskontoret:

disponerat av anslag å 1,500,1

fors Bruks A.-B.................

Insatta medel:

Smålands Enskilda Bank.....

Wermlands Enskilda Bank

A.-B. Jämtlands Folkbank .

kr.

2,400,000:

* kr.

13,500,000: —

Kr.

95,634,483: 33

. kr.

5,000,000: —

y>

60,000,000: —

. »

850,000: —

3

“ »

16,284,483: 33

Kr.

82,134,483: 33

Stöd åt insättare i vissa sparbanker.

Uttag å sparbankskonto

i Riksgälds-

kontoret 1929........

kr.

495,771: 8i

1930........

»

878,439: 48

1931........

»

6,767,902: 4 9

1932........

»

2,700,066: 54

1933........

»

14,922: 07

kr.

10,857,102: 39

Avgår: Återbetalningar

1933........ » _56,030: 46 kr. 10,801,071:93

Fond för stöd åt sparbanksinsättare. .. » 2,698,928: 07 » 13,500,000:__

Kr. 95,634,483: 33

Garantifond kr. 60,000,000: —.

Den bland tillgångarna upptagna posten å utlämnade lån å i runt tal

50.4 8 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt å lån, utlämnade i samband

med rekonstruktion av härefter angivna bankinrättningar:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 33.

7

A.-B. Sydsvenska Banken

Diverse låntagare i allmänhet mot hypotek av aktier

i Sydsvenska Banken .................................................... kr. 1,258,838: 4 8

Smålands Enskilda Bank

A.-B. Bond............................................ kr. 5,396,460: —

A.-B. Axe mot tillskottsbevis till bankens

grundfond................................ » 1,475,220: — » 6,871,680: —

Wermlands Enskilda Bank

A.-B. Webe mot insatsbevis till bankens

grundfond ................................ kr. 12,409,263: 33

A.-B. Igo mot 195,000 st. pref.-aktier

å 100 kr. i Hellefors Bruks A.-B. » 19,500,000: —

Hellefors Bruks A.-B., förlagskonto » 639,319:8 4 » 32,548,583:17

A.-B. Jordbrukarbanken

A.-B. Dur mot Svenska Lantmännens

Kvarnförenings revers med

hypotek av 40,000 st. stamaktier

i A.-B. Kvarnintressenter å nom.

kr. 50: — å kr. 30: — kr.

Andra låntagare mot Jordbrukarbankens

aktier, i allmänhet belånade

till pari.................................... »

Summa kvarstående belopp av under

år 1929 genom A.-B. Dur från

Jordbrukarbanken övertagna engagemang

........................................ »

A.-B. Göteborgs Handelsbank

A.-B. Dur mot 99,914 st. bankens aktier å nom. kr..100

å kr. 50: —........................................................................ » 4,995,700: —

1,200,000: —

18,100: —

1,114,391: 5 8 » 2,332,491: 5 8

A.-B. Jämtlands Folkbank

A.-B. Filius mot insatsbevis till bankens grundfond » 2,400,000: —

Sparbankslån

Till 21 insatstecknare till Lysviks sparbanks säkerhetsfond

........................................................................................

75,000: —

Kr. 50,482,293: 2 3

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 33.

Bilaga B.

P. M.

angående fördelningen av de förluster å engagemang, som under åren 1922

—1933 avskrivits i Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 bokslut m. m.

Förlustsummorna hava minskats med de belopp, som efter verkställandet

av avskrivningarna influtit. Såsom huvudrubriker hava här nedan angivits

de banker, i samband med vilkas rekonstruktion engagemangen ingåtts

eller övertagits. Där två banknamn förekomma under samma rubrik, avser

det första bankens namn före och det senare efter rekonstruktion.

Sydsvenska Kredit A.-B. — A.-B. Sydsvenska Banken.

Förlust å belåning av Sydbanksaktier ................................ kr. 1,770,821: 92

A.-B. Svenska Lantmännens Bank —

A.-B. Jordbrukarbanken.

A.-B. Ebat ............................................

kr.

450,000: —

Sulfit A.-B. Göta ................................

»

327,437: 50

A.-B. Skogsförvaltning........................

2,650,000: —

A.-B. Gloria — A.-B. Ria ................

»

3,800,000: —

A.-B. Villahem ....................................

»

1,715,333: 05

A.-B. Stålhand ....................................

»

400,000: —

A.-B. Lagmansöskogar ........................

»

266,081: 6 6

A.-B Navigatör ....................................

»

222,666: —

Diverse....................................................

»

1,491,864: 8 3

Svenska Lantmännens Kvarnförening

»

1,824,013:34

» 13,147,396: 38

Wermlands Enskilda Bank.

A.-B. Ludvika Bruksägare ................

»

4,601,099: 2 6

Fagersta Bruks A.-B.........................

»

5,788,908: 65

» 10,390,007: 91

A.-B.Nordiska Handelsbanken — A.-B.

Göteborgs Handelsbank.

Rederi A.-B. Transatlantic ................

»

8,920,475: —

Forsbacka Jernverks A.-B.................

7,340,000: —

A.-B. Göteborgs Handelsbank, aktier

4,995,700: —

* 21,256,175: —

Å lån till insatstecknare till vissa smärre sparbanker. » 188,997: 0 6

Kr. 46,753,398:27

Alim. Utbetalningarna av statsbidrag till insättare i de s. k. allmänna

sparbankerna hava givetvis ej medräknats bland Kreditkassans förluster.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 33.

9

Transport kr. 46,753,398: 2 r

Under åren 1922—1933 hava kreditkassans intressekonto

och förvaltningsomkostnader enligt böckerna uppgått

till:

Intressekonto................................................................................ » 3,651,127: 6 3-

varav till Riksgäldskontoret för åren 1922—1924 erlagda

kr. 495,797: 43. Återstoden till Riksbanken.

Förvaltningsomkostnader ........................................................ » 392,061: 8»

Kr. 50,796,587: ?»•

Kreditkassans skuld till Riksgäldskontoret uppgick vid

slutet av följande år till följande belopp:

1922

1923

1924

1925

1926

1927

1928

1929

1930

1931

1932

1933

kr. 16,924,690: 5 7

» 49,937,076: 12

» 47,241,748: 6 2

» 50,000,000: —

» 50,000,000: —

» 50,000,000: —

» 50,000,000: —

» 60,000,000: —

» 60,000,000: —

» 60,000,000: - » 60,000,000: —

» 60,000,000: —

Stockholm den 14 april 1934.

Eric v. Hofsten.

<>

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 33—34.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överförande från Aktiebolaget Kreditkassam av år 1922 till riksgäldskontoret av belåni a1 i texten