Sök i Ratio Lex

Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner och understöd, att utgå av affärsdrivande verks medel m. m. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande propositioner och motioner. Postverket. l:o. Städerskan vid centralpostkontoret i Malmö Kerstin Strandberg, född Svensson.

1934-05-07 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1934:43, Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner och understöd, att utgå av affärsdrivande verks medel m. m. Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande propositioner och motioner. Postverket. l:o. Städerskan vid centralpostkontoret i Malmö Kerstin Strandberg, född Svensson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av vissa framställningar angående pensioner

och understöd, att utgå av af får sdrivande verks medel

m. m.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till

utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner och understöd, att

utgå av affärsdrivande verks medel m. m.

Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får

utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande

propositioner och motioner.

Postverket.

l:o.

Städerskan vid centralpostkontoret i Malmö Kerstin Strandberg, född

Svensson. I en den 9 mars 1934 dagtecknad proposition nr 246 har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen

medgiva, att städerskan vid centralpostkontoret i Malmö Kerstin Strandberg,

född Svensson, må från och med månaden näst efter den, varunder

hon lämnar sin anställning vid postverket, under sin återstående livstid

uppbära en årlig pension av 588 kronor, att utgå av postmedel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Strandberg är född den 17 augusti 1865 och således uppnått en levnadsålder

av 68 år;

att hon sedan den 1 juli 1911 eller alltså under omkring 22 Va år varit

anställd såsom städerska vid centralpostkontoret i Malmö;

att städningsarbetet, vilket börjat klockan 4.so varje morgon, tagit i anspråk

en tid av i genomsnitt något över 4 timmar örn dagen;

att Strandberg i ersättning för städningsarbetet under åren 1922—1932

uppburit i medeltal omkring 1,150 kronor för år, varå dyrtidstillägg ej

utgått;

att hon utöver inkomsten av nyssnämnda städningsarbete icke har an
-

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 43.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

nan inkomst än ersättning, 420 kronor för år, för städning åt ett privat

företag i Malmö;

att lion från sin man, vilken sedan år 1910 vistats i Amerika, icke erhåller

något underhåll;

samt att hon har tre harn, vilka emellertid icke äro i stånd att bidraga

till hennes försörjning.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande

framställning.

2:o.

Städerskan vid postkontoret i Uppsala Eva Matilda Larsson, född Rick.

I punkten 2 av samma proposition har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

medgiva, att städerskan vid postkontoret i Uppsala Eva Matilda Larsson,

född Rick, må fran och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar

sin anställning vid postverket, under sin återstående livstid uppbära

en årlig pension av 612 kronor, att utgå av postmedel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Larsson är född den 15 mars 1868 och således uppnått en levnadsålder

av 65 år;

att hon sedan den 1 oktober 1909 eller således något över 24 år varit anställd

såsom städerska vid postkontoret i Uppsala;

att städningsarbetet tagit i anspråk omkring 4 timmar för dygn, förlagda

till tiden mellan klockan 9 e. m. och 6 f. m.;

att Larsson, som tidigare åtnjutit ersättning för städningsarbetet med

900 kronor för år, numera uppbär avlöning med något över 1,200 kronor

för år, varå dyrtidstillägg ej utgår;

att Larsson utöver inkomsten från postverket icke har någon inkomst

eller äger några tillgångar;

samt att hon är änka och icke har några harn.

Utskottet hemställer,

att riksdagen ma bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

3:o.

Städerskan vid centralposthuset i Stockholm Anna Mathilda Wahlenius,

född Björklund. I punkten 3 av förevarande proposition nr 246

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att städerskan vid cen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets xitlåtande Nr 43.

3

tralposthuset i Stockholm Anna Mathilda Wahlenius, född Björklund,

må från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning

vid postverket, under sin återstående livstid uppbära en årlig

pension av 684 kronor, att utgå av postmedel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Wahlenius är född den 13 januari 1862 och således uppnått en levnadsålder

av 72 år;

att hon enligt förefintliga räkenskapsverifikationer uppburit ersättning

såsom städerska vid centralpostkontoret i Stockholm sedan den 1

juli 1912;

att Wahlenius emellertid enligt egna uppgifter — vilka vunnit stöd av

uttalanden såväl av den tjänsteman, som under åren 1906—1912 haft tillsyn

över städningsarbetet inom centralposthnset, som av Wahlenius’ arbetskamrater

— börjat sitt arbete som städerska i centralposthuset redan

omkring år 1906, därvid hon till en början synes hava vikarierat för andra

städerskor, av vilka hon uppburit ersättning för sitt arbete;

att Wahlenius varit sysselsatt med städningsarbetet, vilket verkställts

tidigt på morgonen, under i medeltal 4—4 Vi timmar örn dagen;

att hennes ersättning för städningsbestyret uppgår till 1,500 kronor

för år, varå dyrtidstillägg ej utgår;

att hon icke åtnjuter annan arbetsinkomst än nämnda ersättning från

postverket och i övrigt är medellös;

samt att hon är änka och har fem harn, vilka emellertid icke kunna

bidraga till hennes uppehälle.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

4:o.

Förra städerskan vid Tidaholms postkontor Karolina Josefina Vilhelmina

Skoglund. I motion II: 262 har herr Persson i Tidaholm hemställt,

»att riksdagen måtte besluta att bevilja förra städerskan Karolina Josefina

Vilhelmina Skoglund, Tidaholm, en årlig pension till det belopp som

kan anses skäligt.»

Av tillgängliga handlingar framgår,

att Skoglund är född den 21 oktober 1859 och alltså 74 år gammal;

att hon under tiden 1 september 1916—31 augusti 1932 eller under en

tid av 16 år varit anställd vid Tidaholms postkontor, vilken anställning

hon lämnat på grund av sjukdom;

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

att hennes dagliga arbetstid vid postkontoret uppgick till 31/2 å 4 timmar;
att

hennes avlöning, som tidigare utgick med lägre belopp, sedan den

I oktober 1922 utgjorde 40 kronor för månad (480 kronor för år), vartill

kommit för extra rengöring vår och höst 20 kronor per gång;

samt att hon är medellös.

Pensioner eller därmed jämförliga understöd åt städerskor vid statsinstitutioner

hava hittills plägat beviljas endast i fall, då vederbörande antingen

under jämförelsevis lång tid fullgjort städningsarbete eller detta

arbete utförts i sådan omfattning, att arbetet kunnat betraktas såsom anställningshavarens

huvudsakliga sysselsättning. Då nämnda förutsättningar

i förevarande fall icke synas vara för handen, har utskottet funnit

sig icke kunna tillstyrka bifall till den föreliggande motionen.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att ifrågavarande motion II: 262 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

5:o.

Förre lantbrevbäraren Frans Joban Johansson. I motion 11:273 hemställer

herr Carlström, »att riksdagen måtte bevilja förre lantbrevbäraren

Frans J. Johansson ett årligt understöd för hans återstående livstid

med ett belopp av 300 kronor eller det belopp som kan prövas skäligt,

att utgå från den 30 november 1932 av kungl, postverkets medel».

Av i ärendet verkställd utredning framgår,

att Johansson är född den 20 oktober 1859 och alltså 74 år gammal;

att han enligt kontrakt med postverket ombesörjt gående lantbrevbäring

å den 21 kilometer långa linjen Bäckaby—Ärnamåla—Bärnaby från

och med den 1 januari 1918 till och med den 30 november 1932, eller 14 år

II månader;

samt att ersättningen till Johansson från postverket för sagda lantbrevbäring,

som under hela tiden verkställts med tre turer i veckan, uppgått

till följande belopp för helt år räknat, nämligen för tiden

V, 1918 - 31918.............................................. 514: 80

Vi 1919 -8%" 1920 ................................................ 585:-

7,0 1920—37i2 1920 .............................................. 624: —

7, 1921 —3% 1921 ................................................ 741: —

7, 1921—s712 1924 ................................................ 624: —

>/, 1925—3712 1927 ................................................ 787: so

7, 1928—30/u 1932 ................................................ 858:—.

Över motionen har utskottet inhämtat utlåtande av statskontoret, som

hört generalpoststyrelsen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

5

Generalpoststyrelsen har anfört följande:

Enligt de av Kungl. Majit i brev till generalpoststyrelsen den 20 juni

1913 och den 28 juni 1918 fastställda grunder för tilldelandet av ålderdomsunderstöd

gäller, att dylika understöd till belopp motsvarande högst 2/3 av

senast utgående ersättning kunna tilldelas poststationsföreståndare och

lantbrevbärare, vilka i sådan egenskap tjänstgjort vid postverket minst

25 år eller i undantagsfall — särskilt när vederbörande därjämte antingen

före eller efter sin tjänstetid såsom poststationsföreståndare eller lantbrevbärare

tjänstgjort i annan egenskap vid postverket — under kortare

tid, och vilka befinnas vara i behov av understöd.

Såsom ovan framhållits, har Johansson varit anställd vid postverket

under allenast omkring 15 år. Vid prövning av till generalpoststyrelsen

från poststationsföreståndare eller lantbrevbärare tidigare inkomna framställningar

örn ålderdomsunderstöd bar generalpoststyrelsen, på grund av

de utav Kungl. Majit utfärdade bestämmelserna, i intet fall ansett sig

böra bevilja understöd åt dylik funktionär med så kort tjänstetid vid

postverket som 15 år.

På grund av vad sålunda anförts anser generalpoststyrelsen sig — med

hänsyn tagen jämväl till konsekvenserna av understöds beviljande i sådant

fall som det nu föreliggande — för sin del icke kunna tillstyrka, att

årligt understöd tillerkännes Johansson att utgå av postmedel.

Statskontoret har i anslutning till vad generalpoststyrelsen i ärendet

anfört erinrat, att 1933 års riksdag (bankoutskottets utlåtande nr 35, punkt

11) avslagit en inom andra kammaren väckt motion nr 47 angående årligt

understöd åt förre lantbrevbäraren K. J. Bergström, som efter att

vid fyllda 51 år hava börjat sitt arbete i postverkets tjänst vid sin avgång

innehade en tjänstgöringstid därstädes av 15 år. Då förhållandena i föreliggande

fall vore i väsentliga delar likartade, syntes enligt statskontorets

mening skäl icke föreligga för beviljande av understöd åt Johansson.

Med hänvisning till vad generalpoststyrelsen oell statskontoret anfört

får utskottet, som funnit tillräckliga skäl i detta fall icke föreligga för beviljande

av pension, hemställa,

att förevarande motion 11:273 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Statens järnvägar.

6:o.

Förre banarbetaren vid statens järnvägar August Westerdahl. I en

den 9 mars 1934 dagtecknad proposition nr 246 har Kungl. Majit, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, i punkten 4 föreslagit riksdagen medgiva,

att förre banarbetaren vid statens järnvägar August Westerdahl må, räk
-

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

nät från oell med den 1 januari 1934, under sin återstående livstid uppbära

en årlig pension av 504 kronor, att utgå av trafikmedel.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Westerdahl är född den 20 december 1867 och således 66 år gammal;

samt att han under sammanlagt 16 år 17 dagar under tiden 23 september

1914—24 maj 1933 varit anställd såsom ban- och byggnadsarbetare vid

statens järnvägar (18:e bansektionen).

I motion II: 594 har herr Hage hemställt, »att riksdagen måtte med

anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 246, medgiva, att förre banarbetaren

vid statens järnvägar August Westerdahl må, räknat från och

med den 1 januari 1934, under sin återstående livstid uppbära en årlig

pension av 540 kronor, att utgå av trafikmedel».

tskottet. Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot storleken av det av

Kungl. Majit i förevarande fall föreslagna pensionsbeloppet, får avstyrka

bifall till ifrågavarande motion, i vad den skiljer sig från Kungl. Majlis

förslag.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen, nied bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning och med avslag å motionen

11:594, i vad den skiljer sig från Kungl. Majrts förslag,

må medgiva, att förre banarbetaren vid statens

järnvägar August Westerdahl må, räknat från och

med den 1 januari 1934, under sin återstående livstid

uppbära en årlig pension av 504 kronor, att utgå av

trafikmedel.

7 :o.

Renhållningsarbetaren vid statens järnvägar Lars Petter Nilsson Enge.

I motion 1:130 hemställa herrar Asplund och Sandström, »att riksdagen

måtte besluta att renhållningsarbetaren vid statens järnvägar i Luleå

Lars Petter Nilsson Enge måtte få från och med månaden näst efter den,

under vilken han entledigas från sitt arbete vid statens järnvägar, under

sin återstående livstid uppbära en pension eller ett understöd av samma

storlek som 1933 års riksdag tillerkände gårdskarlen vid universitetshuset

i Uppsala Gustaf Alfred Eriksson, d. v. s. 996 kronor per år».

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nilsson Enge är född den 19 augusti 1858 och alltså 75 år gammal;

att han under åren 1889—1908 innehade anställning i statens tjänst under

sammanlagt 19 år, därav 17 år vid statens järnvägar såsom nattvakt,

renhållningskarl och bromsare;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

7

samt att lian under tiden från och med år 1909 såsom enskild företagare

enligt kontrakt och på eget ansvar ombesörjt renhållningen vid vissa statens

järnvägars lokaler i Luleå och å Svartön.

över motionen har utskottet inhämtat utlåtande av statskontoret, som

hört järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen, som ansett, att den tid, varunder Enge såsom enskild

företagare utfört arbete för statens järnvägars räkning, icke till

någon del kan tillgodoräknas honom för erhållande av pension, har anfört

följande:

Det i motionen åberopade precedensfallet, i vilket en vid universitetshuset

i Uppsala anställd, 75 år gammal gårdskarl blivit tillerkänd en årlig

pension, synes styrelsen icke vara jämförbart med nu föreliggande fall.

Av bankoutskottets utlåtande nr 34/1933 framgår nämligen, att utskottet

tillstyrkt Kungl. Maj:ts proposition örn pension till gårdskarlen, vilken

varit i universitetets tjänst anställd sedan den 1 oktober 1886, eller alltså

över 46 år, örn än hans avlöning utgått i form av timpenning, samt att

gårdskarlens arbetsåligganden bestått i renhållningen, inberäknat snöskottning

och sändning omkring ett flertal universitetet tillhöriga byggnader,

varjämte han i mycket stor utsträckning anlitats för förekommande

smärre reparationsarbeten i samtliga universitetet tillhöriga fastigheter

i Uppsala. Gårdskarlen får sålunda anses hava haft full daglig sysselsättning

för statens räkning, vilket däremot icke kan anses vara eller

hava varit fallet beträffande Enge genom det av honom på entreprenad

utförda arbetet.

Härjämte må framhållas, att Enge icke under någon tid varit anställd

vid statens järnvägsbyggnader, varför han — alldeles bortsett från anställningstiden

— icke kan ifrågakomma till erhållande av pension jämlikt

kungl, kungörelsen den 8 november 1918 angående pensionering av

förmän och arbetare vid bland annat statens järnvägsbyggnader.

Såsom framgår av motionen har en av Enge tidigare hos styrelsen

gjord framställning örn att komma i åtnjutande av pension eller annat

understöd icke kunnat bifallas. Styrelsen ansåg sig sålunda jämväl förhindrad

tilldela sökanden understöd i form av gratifikation jämlikt

kungl, hrevet den 18 december 1925 angående bemyndigande för järnvägsstyrelsen

att bevilja gratifikationer. För att kunna komma i åtnjutande

av dylik gratifikation erfordras, förutom minst 20 års anställning vid

statens järnvägar, bland annat att vederbörande är i behov av understöd.

Den i ärendet företagna utredningen gav emellertid vid handen, att sökanden,

som hade endast 17 års tjänstetid vid verket, ej heller kunde anses

vara i behov av understöd. Av utredningen framgick nämligen

bland annat, att Enge — efter att hava blivit änkling den 5 mars 1926 —

är omgift sedan den 16 oktober 1931, att hans nuvarande hustru är ägare

till en fastighet, taxerad till 20,000 kronor för år 1933, att hustrun för

samma år var taxerad, enligt kommunalskattelagen till 1,740 kronors inkomst

av rörelse och enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

till 2,410 kronors inkomst, att hustrun vid äktenskapets

ingående genom äktenskapsförord såsom enskild egendom undantagit fast

och lös egendom till ett sammanlagt värde av 49,380 kronor, samt att Enge

själv för år 1933 taxerats, enligt kommunalskattelagen till inkomst av

''tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet’ av 1,660 kronor och enligt för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

ordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt till inkomst av

1,590 kronor.

Med hänsyn dels därtill, att Enges anställning i statens tjänst icke omfattar

längre sammanlagd tidrymd än omkring 19 år, dels ock därtill, att

han genom sitt den 16 oktober 1931 ingångna äktenskap får anses hava

kommit i sådan ekonomisk ställning, att han icke är i ovillkorligt behov

av understöd från det allmännas sida i form av pension eller annat understöd,

anser sig styrelsen förhindrad att tillstyrka bifall till förevarande

motion.

Statskontoret har framhållit, att, då tiden efter år 1908 icke kunde tillgodoräknas

Enge såsom anställning vid statens järnvägar, på grund varav

hans sammanlagda tjänstetid i statens tjänst allenast uppginge till

19 år, och då några särskilda omständigheter i övrigt av beskaffenhet att

kunna motivera beviljande av pension eller understöd åt honom icke syntes

vara för handen, statskontoret funne sig, under särskilt betonande av

den långa tid, som förflutit, sedan Enges statsanställning upphört, böra

avstyrka bifall till motionen.

Då Nilsson Enge redan år 1908 avgått från sin anställning i statens

tjänst och då det arbete, han därefter utfört för statens järnvägars räkning,

icke är av beskaffenhet att kunna räknas honom tillgodo för erhållande

av statspension, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till

föreliggande framställning.

Utskottet hemställer således,

att förevarande motion 1:130 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

8:o.

Förre kontorsbiträdet Frans Edvard Strömstedt. I motion 11:18 hemställer

herr Nyblom, »att riksdagen måtte från och med budgetåret 1934/

1935 bevilja förre kontorsbiträdet Frans Edvard Strömstedt en årlig pension

å det belopp, som han med hänsyn till inbetalda pensionsavgifter skäligen

kan vara berättigad till.»

Av tillgängliga handlingar inhämtas,

att Strömstedt är född den 3 oktober 1878 och alltså 55 år gammal;

att han den 14 maj 1900 erhöll anställning såsom extra stationskarl vid

statens järnvägar;

att han den 1 december 1902 konstituerades och förordnades till ordinarie

stationskarl och den 15 oktober 1912 till kontorsbiträde vid statens järnvägar;
att

han på egen begäran erhöll avsked från sistnämnda befattning med

utgången av oktober månad 1918;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

9

saint att, sedan Strömstedt hos järnvägsstyrelsen gjort framställning örn

att erhålla pension från statens järnvägar, styrelsen i skrivelse den 2 maj

1930 meddelat honom, att möjlighet härtill icke funnes samt att styrelsen

därför funnit hans framställning icke föranleda till någon åtgärd.

Enligt de för statens ordinarie befattningshavare inom olika förvaltningsområden

gällande pensionsbestämmelserna kräves för erhållande av

statspension, att befattningshavaren varit i statens tjänst intill uppnådd

pensionsålder, där han ej på grund av sjukdom nödgats avgå dessförinnan.

Enligt vad utredningen giver vid handen avgick Strömstedt redan år 1918

vid 40 års ålder på egen begäran från sin anställning såsom kontorsbiträde

vid statens järnvägar. Vid sådant förhållande är han icke berättigad erhålla

någon pension, icke ens på grund av de av honom erlagda pensionsavgifterna.

Då utskottet för sin del icke kan förorda ett avsteg från ovanberörda

pensioneringsprinciper, får utskottet avstyrka bifall till den föreliggande

motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion II: 18 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

9:o.

Ban- och byggnadsarbetaren Karl Herman Pettersson. I motion II: 58

hemställer herr Bäcklund, »att riksdagen må medgiva, att ban- och byggnadsarbetaren

Karl Herman Pettersson, Mölltorp, Skaraborgs län, må

från och med den 1 juli 1934 under sin återstående livstid från allmänna

indragningsstaten eller av statens järnvägars trafikmedel uppbära en årlig

pension av 996 kronor».

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Pettersson är född den 29 oktober 1874 och alltså 59 år gammal;

att han under tiden 27 april 1894—30 april 1897 var anställd såsom volontär

vid Västernorrlands regemente;

att han under åren 1897—1933 under sammanlagt 33 år 273 dagar innehade

anställning vid statens järnvägar, där han fortfarande är anställd;

att han under tiden 12 december 1922—22 december 1923 var anställd

vid ammunitionsfabriken i Karlsborg;

samt att han enligt ett den 28 december 1933 dagtecknat läkarintyg är

för framtiden oförmögen att behörigen sköta sin befattning vid statens

järnvägar.

över motionen har utskottet inhämtat utlåtande av statskontoret, som

hört järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen har ansett, att Pettersson, med hänsyn till hans långa

tjänstetid och då han, som vore 59 år gammal, enligt läkarintyg vore

oförmögen att vidare fullgöra arbete vid statens järnvägar, borde kom
-

Vtskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

Utskottet.

ma i åtnjutande av ett årligt understöd under sin återstående livstid.

Detta understöd syntes styrelsen lämpligen böra utgå i form av pension

och avpassas i anslutning till de grunder, som innefattades i kungörelsen

den 8 november 1918 angående pensionering av förmän och arbetare vid

bland annat statens järnvägsbyggnader. Understödet borde alltså, med

tillämpning jämväl av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser

örn ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer, bestämmas till högst 900 kronor årligen,

att utgå av trafikmedel från och med månaden näst efter den, varunder

Petterssons anställning vid statens järnvägar komme att upphöra.

Statskontoret har ansett sig på av järnvägsstyrelsen anförda skäl höra

tillstyrka, att Pettersson tillerkändes en årlig pension av 900 kronor att

utgå från och med månaden näst efter den, varunder hans anställning

hos statens järnvägar upphörde.

På av järnvägsstyrelsen anförda skäl anser utskottet sig böra tillstyrka,

att Pettersson tillerkännes en pension av trafikmedel å 900 kronor, att utgå

från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 58, må medgiva, att ban- och byggnadsarbetaren

Karl Herman Pettersson må från och med månaden

näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,

under sin återstående livstid uppbära en årlig pension

av 900 kronor, att utgå av trafikmedel.

10: o.

Ban- och byggnadsarbetarna Johan August Karlsson Vilén, Johan Fredrik

Hallberg-Holm, Aron Benjaminsson och Lars Petter Johansson. I motion

II: 59 hemställer herr Bäcklund, »att riksdagen må medgiva, att en

var av ban- och byggnadsarbetarna Johan August Karlsson Vilén, Häjentorp,

Stenkullen, Lerums socken; Johan Fredrik Hallberg-Holm, Domkyrko

församling i Göteborg; Aron Benjaminsson, Holmne, Lerums socken, och

Lars Petter Johansson, Falköping, må från och med den 1 januari 1934

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten eller av statens

järnvägars trafikmedel uppbära en årlig pension av 852 kronor, dock med

avdrag för en Karlsson Vilén tillkommande årlig livränta för skada i järnvägstjänsten

av 377 kronor 44 öre».

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Karlsson Vilén,

att han är född den 1 mars 1875 och alltså 59 år gammal;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

11

att lian under icke närmare angivna tider åren 1895—1897 arbetade vid

fästningsbyggnaderna i Karlsborg, Oskar Fredriksborg oell Vaxholm;

att han under olika tider åren 1898—1910 och 1913—1918 hade anställning

i ban- och byggnadsarbeten vid statens järnvägar;

att han under tiden 23 februari 1911—15 maj 1913 var anställd såsom arbetare

vid Porjus kraftverksbyggnad;

att hail innehade anställning vid statens järnvägar såsom vägvakt under

följande tider, nämligen 26 januari—22 februari, 18 mars, 19 april—5 maj,

25 juni—5 juli, 23 juli—7 augusti, 1 oktober—22 oktober 1928 och 12 december

1928—5 januari 1929;

samt att han lämnade sistnämnda anställning på grund av sjukdom;

beträffande Hallberg-Holm,

att han är född den 28 april 1865 och alltså 69 år gammal;

att han var anställd såsom båtsman under 13 år 8 månader, därav enligt

egen uppgift i effektiv tjänst omkring 9 år;

att han var anställd såsom banarbetare vid statens järnvägar omkring

15 år;

samt att han var anställd vid södra Sveriges statsarbeten under omkring

2 år;

beträffande Benjaminsson,

att han är född den 25 december 1864 och alltså 69 år gammal;

samt att han åren 1913—1932 innehade anställning såsom ban- och byggnadsarbetare

vid statens järnvägar under sammanlagt 16 år 277 dagar; och

beträffande Johansson,

att han är född den 9 juni 1862 och alltså nära 72 år gammal;

samt att han åren 1906—1933 hade anställning såsom ban- och byggnadsarbetare

under sammanlagt 16 år 233 dagar.

Över motionen har utskottet inhämtat utlåtande av statskontoret, som

hört järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen har anfört följande:

Vilén har tidigare vid tre särskilda tillfällen, senast år 1932, gjort framställningar

hos styrelsen örn erhållande av pension eller understöd. Enär

Viléns tjänstetid icke kunde anses vederbörligen styrkt ens i den omfattning,

som erfordras för erhållande av gratifikation, eller alltså minst 20 år,

har styrelsen emellertid icke ansett sig kunna bifalla ifrågavarande framställningar.

I detta sammanhang må framhållas, att den anställningstid,

som finnes angiven i den vid motionen i avskrift fogade promemorian från

styrelsens byggnadsbyrå, icke kan i dess helhet tillgodoräknas Vilén. Uppgifterna

i det i promemorian omförmälda arbetarregistret äro nämligen

i vad de avse tid före år 1916, då ifrågavarande register upprättades, lämnade

av arbetarna själva och kunna därför godtagas endast i den mån, de

styrkas genom hefälsintyg eller arbetar journaler.

Med hänsyn härtill har styrelsen funnit Viléns uppgivna anställningstid

vid statens järnvägsbyggnader vederbörligen styrkt i en omfattning av

allenast 10 år. Härtill kommer 2 */= års arbetsanställning vid Porjus krafts

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

Utskottet.

versbyggnad och 1 års vägvaktstjänst vid statens järnvägar, vadan Viléns

sammanlagda styrkta tjänstetid uppgår till 13 V* år. Denna tid synes

styrelsen alltför kort för att kunna motivera pension av statsmedel.

Beträffande Hallberg-Holm framgår av handlingarna i ärendet, att han

varit anställd såsom banarbetare vid statens järnvägar omkring 15 år, såsom

båtsman vid kungl, flottan närmare 14 år, därav enligt egen uppgift

i effektiv tjänst omkring 9 år, samt slutligen vid Södra Sveriges statsarbeten

något över 2 år. Hallberg-Holms sammanlagda tjänstetid torde sålunda

kunna skattas till 26 år. Med hänsyn härtill och då Hallberg-Holm på

grund av sin ålder icke torde för framtiden kunna försörja sig genom eget

arbete synes det styrelsen billigt, att han beredes pension i enlighet med

motionärens hemställan.

Vad slutligen angår Benjaminsson och Johansson så uppgår enligt vad

handlingarna i ärendet utvisa anställningstiden icke för någon av dem till

fullt 17 år. Med hänsyn härtill anser styrelsen dem icke böra ifrågakomma

till erhållande av understöd av statsmedel.

Därest riksdagen likväl skulle finna något understöd billigtvis böra beviljas,

synes detta böra utgå med sådant årligt belopp, att detsamma, inklusive

dyrtidstillägg, kommer att något understiga vad som högst kunnat

ifrågakomma såsom gratifikation enligt kungl, brev den 18 december

1925 angående bemyndigande för järnvägsstyrelsen att bevilja gratifikationer,

eller 500 kronor.

Statskontoret har anfört följande:

Järnvägsstyrelsen har beträffande Vilén framhållit, att av hans uppgivna

anställningstid i statens tjänst allenast 13 V» år vederbörligen

styrkts, och att denna tid syntes styrelsen alltför kort för att kunna motivera

beviljande av pension av statsmedel. Statskontoret, som ansluter sig

till vad av järnvägsstyrelsen anförts, anser sig böra avstyrka bifall till

motionen i denna del.

Av handlingarna i förevarande ärende framgår vidare, att HallbergHolm

innehar en sammanlagd anställningstid i statens tjänst av 26 år.

Det synes statskontoret vid sådant förhållande skäligt att åt honom beviljas

någon pension av statsmedel. Mot det i motionen föreslagna pensionsbeloppet,

852 kronor, har statskontoret intet att erinra.

Beträffande arbetarna Benjaminsson och Johansson framgår av utredningen

i ärendet, att anställningstiden för envar av dem icke uppgår till

fullt 17 år. Denna tjänstetid synes ämbetsverket för kort för att kunna

föranleda beviljande av pension åt dem. På grund härav anser sig statskontoret

icke kunna tillstyrka bifall till motionärens förslag härutinnan.

Av handlingarna i föreliggande ärende framgår, att Karlsson Viléns

vederbörligen styrkta tjänstetid i statsanställning uppgår till allenast

13 Vs år. I likhet med myndigheterna finner utskottet denna tid för kort

för att kunna motivera beviljande av pension av statsmedel. Utskottet

anser sig därför icke kunna tillstyrka bifall till motionen i denna del.

Vad beträffar Hallberg-Holm utvisa handlingarna, att han varit anställd

såsom banarbetare vid statens järnvägar omkring 15 år, såsom båtsman

under 13 år 8 månader, därav enligt egen uppgift i effektiv tjänst

omkring 9 år, samt vid södra Sveriges statsarbeten under omkring 2 år.

Med hänsyn härtill synes det utskottet skäligt, att någon pension av stats
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

13

medel beviljas honom. Det av statskontoret föreslagna pensionsbeloppet,

852 kronor, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Av utredningen i ärendet inhämtas vidare, att anställningstiden för envar

av Benjaminsson och Johansson uppgår till närmare 17 år. Då beträffande

dessa arbetare ungefär likartade förhållanden föreligga som i

det under punkten 6 här ovan omförmälda ärendet, anser utskottet sig

böra tillstyrka, att envar av dem tilldelas en årlig pension å 504 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

1) att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 59, må medgiva, att ban- och byggnadsarbetarna

Johan Fredrik Hallberg-Holm, Aron Benjaminsson

och Lars Petter Johansson må från och med den 1 januari

1934 under sin återstående livstid av trafikmedel

uppbära årliga pensioner med följande belopp, nämligen

Hallberg-Holm 852 kronor samt vardera av Benjaminsson

och Johansson 504 kronor;

2) att förevarande motion II: 59, i vad den avser

pension åt ban- och byggnadsarbetaren Johan August

Karlsson Vilén, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

ll:o.

Arbetaren Carl Reinius Erlandsson. I motion II: 259 har herr Hage

hemställt, att riksdagen måtte tillerkänna arbetaren Carl Reinius Erlandsson

i Luleå ett årligt understöd eller pension av lämplig storlek.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Erlandsson är född den 27 november 1868 och alltså 65 år gammal;

att han innehaft anställning vid statens järnvägars maskinavdelning under

följande tidsperioder: dels såsom fast anställd verkstadsarbetare under

tiden 29 mars 1894—11 januari 1914, dels ock såsom tillfällig hantlangare

under perioderna 2 juni 1914—20 oktober 1914, 10 juni 1915—20 november

1915, 8 maj 1916—20 november 1916, 2 maj 1917—23 november 1917 och

21 maj 1918—22 november 1918;

samt att han sedan den 1 december 1933 åtnjuter en årlig pension från

Luleå stad till belopp av 517 kronor.

Över motionen har ritskottet inhämtat utlåtande av statskontoret, som

hört järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen har funnit, att Erlandsson visserligen haft så lång

anställning vid statens järnvägar, att han, under förutsättning av medellöshet,

kunnat tilldelas en årlig gratifikation av 500 kronor jämlikt kungl,

brev den 18 december 1925 angående bemyndigande för järnvägsstyrelsen

att bevilja gratifikationer. Av handlingarna i ärendet framginge emeller
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

Utskottet.

tid att Erlandsson från Luleå stad åtnjöte en årlig pension av 517 kronor,

varför lian sålunda icke kunde anses vara medellös.

Än vidare vore emellertid att märka, att Erlandsson, som nu vore 65 år

gammal, redan för 20 år sedan på egen begäran slutade sin anställning

såsom fast anställd verkstadsarbetare vid statens järnvägar, samt att han,

som därefter under vissa tidsperioder innehaft tillfällig anställning vid

statens järnvägar, vid upphörandet av hans senaste dylika anställning icke

uppnått högre levnadsålder än 50 år och ej heller då varit på grund av

sjukdom oförmögen till arbete.

Med hänsyn till sålunda angivna förhållanden ansåge sig styrelsen böra

avstyrka bifall till motionen.

Därest riksdagen likväl skulle finna skäl tilldela Erlandsson något understöd,

syntes detta böra utgå med sådant årligt belopp, att detsamma,

inklusive dyrtidstillägg, icke komme att överstiga vad som högst kunnat

ifrågakomma enligt berörda kungl, brev, eller 500 kronor. Understödet

torde under denna förutsättning lämpligen böra fastställas till 432 kronor.

Statskontoret har erinrat, att, enligt vad handlingarna utvisade, Erlandsson

tidigare innehaft fast anställning såsom verkstadsarbetare vid

statens järnvägar men år 1914 avgått från densamma. Erlandsson hade

sedermera under vissa tidsperioder varit anställd såsom hantlangare vid

statens järnvägar. Efter utgången av år 1918 hade han emellertid icke

fullgjort något arbete i statens tjänst. Med hänsyn härtill och i överensstämmelse

med hittills tillämpad praxis ansåge sig statskontoret icke

kunna tillstyrka, att pension eller understöd av statsmedel skulle tillerkännas

Erlandsson.

På av statskontoret anförda skäl anser sig utskottet böra avstyrka bifall

till den gjorda framställningen.

Utskottet hemställer således,

att förevarande motion II: 259 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

12:o.

Förre banarbetaren Alfred Hansson. I motion II: 268 hemställer herr

Lövgren, »att förre banarbetaren Alfred Hansson i Buddbyn, Överluleå,

med adress Åträsk, Holmfors, av riksdagen beviljas en årlig pension till

så högt belopp, som vanligen brukar utgå till f. d. arbetare i statens tjänst

med längre anställningstid än 25 år».

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Hansson är född den 11 juli 1869;

att han var anställd vid fästnings- och kasernbyggnaderna i Boden under

tiden 16 januari—26 april 1902;

att han åren 1922—1932 under en sammanlagd tid av 6 år innehade anställning

vid statens järnvägars 24:e bansektion;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

15

att han under åren 1903—1918 arbetade vid statens järnvägar med snickeriarbete

och annat förekommande arbete sammanlagt högst 8 år;

samt att han dessutom enligt intyg av arbetskamrater under åren 1891—

1894 bade anställning vid statens järnvägar och statens järnvägsbyggnader

under vissa tidsperioder, utgörande sammanlagt omkring 2 år.

Över motionen bar utskottet inhämtat utlåtande av statskontoret, som

hört järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen bar anfört, att, enär Hanssons sammanlagda anställningstid

i statens tjänst, trots välvillig beräkning, icke kunde uppskattas

till mer än 16 år, styrelsen funne icke tillräckliga skäl föreligga för beredande

åt honom av pension av statsmedel. Skulle sådan förmån ändå av

billighetsskäl beviljas, syntes densamma böra utgå med sådant årligt belopp,

att detsamma, inklusive dyrtidstillägg, komme att något understiga

vad som högst kunnat ifrågakomma såsom gratifikation enligt kungl,

brev den 18 december 1925 angående bemyndigande för järnvägsstyrelsen

att bevilja gratifikationer, eller 500 kronor.

Statskontoret, som i likhet med järnvägsstyrelsen ansett, att Hanssons

tjänstetid vore för kort för att pension skulle kunna beviljas honom, har

funnit sig böra avstyrka bifall till motionärens förslag.

Enligt utskottets mening bar i förevarande ärende icke förebragts utredning

örn tjänstgöring i den omfattning, att densamma bör föranleda

beslut örn pension. På grund bärav avstyrker utskottet åtgärd i anledning

av motionen och hemställer,

att förevarande motion 11:268 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

13:o.

Förre banarbetaren Petter Alfred Eriksson. I motion II: 269 hemställer

herr Lövgren, »att riksdagen ville bevilja förre banarbetaren Petter Alfred

Eriksson pension till det belopp, som brukar utgå till arbetare i statens

tjänst efter 25 års anställningstid».

Av utredningen i ärendet inhämtas,

att Eriksson är född den 11 maj 1873;

att han under icke närmare angivna tider åren 1897—1898 oell 1901—1909

var anställd såsom säsongarbetare vid statens järnvägar;

samt att han under åren 1910—1922 bade anställning dels vid Bodens

fästnings- och kasernbyggnader, dels ock vid statens järnvägar.

över motionen har utskottet inhämtat utlåtande av statskontoret, som

hört järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen har anfört följande:

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

Utskottet.

En granskning av utredningen i ärendet giver vid handen, att anställning

i statstjänst kan anses, välvilligt räknat, vederbörligen styrkt endast

i vad angår åren 1910—1922 samt delar av åren 1897—1898 och 1901—1909,

vilken tid torde kunna skattas till högst 18 år, varav 10 år vid statens

järnvägar och 8 år vid Bodens fästnings- och kasernbyggnader. Dessutom

utvisar ett tidigare till styrelsen ingivet intyg, utfärdat av rullföringsbefälhavaren

i Boden, att Eriksson varit fast anställd såsom volontär vid

Norrbottens regemente under tiden 1 juni 1894—1 juni 1897. Eriksson har

vidare företett ett av snickaren J. F. Boström i Boden avgivet intyg, enligt

vilket Eriksson skulle hava arbetat vid statens järnvägars järnvägsbrobygge

över Lule älv åren 1891—1892. Vid genomgåendet av å styrelsens

hyggnadsbyrå förvarade arhetarjournaler hava emellertid inga uppgifter

angående Erikssons anställning vid statens järnvägsbyggnader kunnat

återfinnas, varför sistberörda intyg icke kan tillerkännas något vitsord.

Vad slutligen angår åren 1923—1926 framgår av handlingarna, att

Eriksson under dessa år varit i enskild tjänst.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner styrelsen Erikssons anställningstid

knappast kunna motivera tilldelande av pension av statsmedel.

Härtill kommer emellertid även, att Eriksson, som icke uppnått högre levnadsålder

än 60 år, icke, såvitt av handlingarna i ärendet framgår, är på

grund av sjukdom oförmögen att bidraga till sitt uppehälle genom eget

arbete.

Statskontoret har framhållit, att det enligt ämbetsverkets mening syntes

i viss mån tveksamt, huruvida icke i förevarande sammanhang någon

hänsyn borde tagas till att Eriksson, såsom järnvägsstyrelsen uppgivit,

varit anställd såsom volontär. Då emellertid Eriksson, som uppnått en

levnadsålder av ej fullt 61 år, icke, såvitt handlingarna i ärendet utvisade,

vore oförmögen till arbete, syntes tillräckliga skäl för närvarande icke

föreligga för beviljande av pension åt honom.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna finner utskottet tillräckliga

skäl i detta fall icke föreligga för beviljande av pension.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion 11:269 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Domänverket.

14: o.

Förre icke-ordinarie jägmästaren Werner Herman Reinhold von Arnold

(förhöjd förtidspension). I en till riksdagen avlåten, den 23 februari

1934 dagtecknad proposition nr 183 har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att förre icke-ordinarie

jägmästaren Werner Herman Reinhold von Arnold må, räknat från och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

17

med den 1 januari 1934, komma i åtnjutande av förtidspension, varom

idrmäles i Kungl. Maj:ts brev den 14 juni 1933 angående indragning av

viss personal vid domänverket m. m., med belopp, som enligt nämnda

brev tillkommer befattningshavare å extra stat i 12:e lönegraden.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att von Arnold är född den 25 oktober 1886 och således 47 år gammal;

att han tjänstgjort inom domänverket under tiden 30 juni 1914—31 december

1933, då han erhöll avsked med förtidspension, sammanlagt 19 år

8 dagar, varav 9 år 11 månader 1 dag såsom tillförordnad jägmästare;

att von Arnold under tiden från och med den 1 december 1930 uppburit

avlöning med 7,422 kronor för år, motsvarande avlöning enligt 12:e lönegraden

21:a löneklassen, lönegrupp D, i löneplanen för tjänstemän å extra

stat vid lokalförvaltningen inom domänverket;

samt att den von Arnold enligt av Kungl. Majit den 14 juni 1933 fastställda

grunder för tiden från och med den 1 januari 1934 tillkommande

förtidspensionen av domänstyrelsen beräknats till 2,768 kronor för år,

motsvarande V» av lönen på A-ort i högsta löneklassen i tjänstegrupp 7

i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän jämte enligt nyssnämnda grunder

utgående tillägg med 45 kronor för vart och ett av de 7 år, varmed

von Arnolds tjänstetid överstiger 12 år.

Domänstyrelsen har anfört, att styrelsen funne det skäligt, att von Arnold

komme i åtnjutande av förtidspension med belopp, som svarade mot

den ställning i löneavseende, han vid avskedet innehaft såsom tillförordnad

jägmästare med avlöning jämlikt för befattningshavare å extra stat

gällande grunder. 1 anslutning härtill har styrelsen hemställt, att von

Arnold vid beräkning av förtidspension, varom förmäles i Kungl. Majlis

brev deli 14 juni 1933, måtte anses tillhöra 12:c lönegraden för befattningshavare

å extra stat samt i enlighet härmed tillerkännas förtidspension

till belopp av 4,(120 kronor för år (''/« X 8,100 -[- 7 X 60 = 4,020).

Utskottet biträder Kungl. Majlis förslag oell hemställer förty,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande

proposition.

15:o.

Förre extra jägmästaren Carl Esaias Sahlberg. I en den 9 mars 1934

dagtecknad proposition nr 246 bär Kungl. Majit, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, i punkten 5 föreslagit riksdagen medgiva, att förre extra

jägmästaren Carl Esaias Sahlberg må, räknat från och med den 1 januari

1934, under sin återstående livstid uppbära en årlig pension av 1,200 kronor,

att utgå av statens domäners fond.

Ilihang till riksdagens protokoll 1934. S sami. Nr 43 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

IS

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Sahlberg är lödd den 6 juli 1876 oell således uppnått en levnadsålder

av 57 år;

att Sahlberg, som den 19 november 1903 antagits till extra jägmästare

i Bergslagsdistriktet, under tiden, den 15 januari 1904—23 mars 1905 innehaft

särskilda förordnanden såsom assistent hos överjägmästaren i samma

distrikt samt i Askersunds och Örebro revir samt från och med den

24 mars 1905 intill utgången av 1908 varit förordnad såsom assistent med

arvode i Dalslands revir;

att han antagits till e. o. tjänsteman hos domänstyrelsen den 25 januari

1909 samt under åren 1909 och 1910, med undantag av sammanlagt 11 V->

månader, varunder han åtnjutit sjukledighet, tjänstgjort såsom amanuens;

att han efter utgången av år 1910 på grund av sjukdom icke kunnat

mottaga förnyat amanuensförordnande hos domänstyrelsen;

att han sedan år 1911 i sitt hem verkställt renovationer av skogsiudelningsplaner

m. m. för domänstyrelsens räkning, vilket arbete genom omläggning

av skogsindelningsarbetet år 1930 i hög grad reducerats och

efter 1933 års utgång fullständigt upphört;

att Sahlbergs inkomster av arbete för domänstyrelsens räkning under

år 1928 uppgått till ett belopp av 5,089 kronor, varefter hans inkomster

under de följande åren successivt minskats och år 3933 uppgått till allenast

omkring 300 kronor;

att han sedan många år lider av svårartad neurasteni med agorafobi

(torgskräck), vilken sjukdom gör honom oförmögen att försörja sig med

arbete;

samt att enligt av kommunalstämmans samt kommunalnämndens ordförande

i Viby socken utfärdat intyg Sahlberg, som haft sitt uppehälle

uteslutande av den inkomst, lian erhållit genom hemarbete för domänverkets

räkning, är medellös oell för sitt uppehälle i behov av största möjliga

understöd eller pension.

Med biträdande av Kungl. Majda förevarande framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis ifrågavarande

framställning.

16 :o.

E. o. kronojägaren Nils Johan August Jakobsson. I punkten 6 av förevarande

proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att

e. o. kronojägaren i Pärlälvens (Jokkmokks) revir Nils Johan August

Jakobsson må från och med dagen näst efter den, då hans anställning

inom domänverket upphör, under sin återstående livstid uppbära en årlig

pension av 1,152 kronor, att utgå av statens domäners fond.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels utlåtande Nr 43.

19

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Jakobsson är född den 5 juli 1868 och således 65 år gammal;

att lian under tiden 7 november 1906 — 6 september 1907 varit extra bevakare

med arvode inom Jokkmokks revir;

att lian från och med den 7 september 1907 till och nied utgången av år

1920 varit förordnad såsom extra kronojägare med arvode och under tiden

därefter såsom e. o. kronojägare inom Jokkmokks (numera Pärlälvens) revir;

att lian under tidell för sin anställning i domänverkets tjänst efter särskilda

förordnanden uppehållit kronojägartjänst i nyssnämnda revir linder

sammanlagt 17 år 7 månader 5 dagar, varav i oavbruten följd under en

tid av 17 år 6 månader 5 dagar, nämligen från och med ingången av år

1916 till och med den 5 juli 1933, då lian på grund av sjukdom frånträtt

förordnandet;

att lian således kan åberopa en tjänstetid vid domänverket av 27 år;

samt att han är placerad i tjänstegrupp 5, lönegrupp F, löneklass VII, i

löneplanen för extra ordinarie tjänstemän vid domänverket med en årslön

av 3,180 kronor förutom dyrtidstillägg.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande

framställning.

17: o.

E. o. kronojägaren Oscar Öhlund. X punkten 7 av samma proposition

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att e. o. kronojägaren i

Älvsby revir Oscar Öhlund må från och med dagen näst efter den, dä

hans anställning inom domänverket upphör, under sin återstående livstid

uppbära en årlig pension av 1,404 kronor, att utgå av statens domäners

fond.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Öhlund är född den 12 augusti 1868 och således uppnått en levnadsålder

av 65 år;

att han under åren 1901—1911 varit extra bevakare med arvode inom

Älvsby revir samt under nämnda år innehaft förordnanden såsom t. 1.

kronojägare under sammanlagt 9 månader 10 dagar;

att han under åren 1912—1920 varit förordnad såsom extra kronojägare

med arvode inom Älvsby revir samt från och nied ingången av år 1921

innehaft förordnande såsom e. o. kronojägare inom samma revir;

att han således kan åberopa en tjänstetid vid domänverket av 33 år;

samt att han såsom placerad i tjänstegrupp 5, lönegrupp D, löneklass

VII, i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän vid domänverket sedan

(leii 1 juli 1929 varit berättigad till en årslön av 2,940 kronor förutom dyrtidstillägg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning ina

vinna riksdagens bifall.

18: o.

Förra skrivbiträdet å Gripsholms revirexpedition Eugenia Josefina

(Jenny) Hallberg. Kungl. Maj:t har i punkten 8 av förevarande proposition

nr 246 föreslagit riksdagen medgiva, att förra skrivbiträdet å Gripsholms

revirexpedition Eugenia Josefina (Jenny) Hallberg må från oell

med månaden näst efter den, varunder hon lämnat sin anställning å revirexpeditionen,

under sin återstående livstid uppbära en årlig pension av

1,008 kronor, att utgå av statens domäners fond.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Hallberg är född den 15 mars 1870 oell således 64 år gammal;

att hon av vederbörande jägmästare varit anställd såsom skrivbiträde å

Gripsholms revirexpedition under tillhopa omkring 21 år, nämligen från

och med år 1905 till början av år 1913 samt under tiden 1 januari 1921—

31 december 1933, från vilken sistnämnda dag reviret enligt beslut av

Kungl. Majit indragits;

att Hallberg under åren 1917—1920 tjänstgjort ä bränslekommissionens

distriktsbyrå i Mariefred;

att hon såsom''biträde å revirexpeditionen under de senaste feni åren åtnjutit

en avlöning av 2,496 kronor för år, varå dyrtidstillägg ej utgått;

samt att nämnda avlöning av vederbörande jägmästare utbetalts av medel,

som ställts till hans förfogande för bestridande av kostnader för skrivarbete.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande

framställning.

Stockholm den 7 maj 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD AKERBERG.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Banltoutskotiets utlåtande Nr 43.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Stendahl, Ström i Lidköping.

Hodin och Silfverstolpe; dock att herr Silfverstolpe icke deltagit i behandlingen av punkterna

1—3;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, I.auren, Hyberg, Paulsen, Wikström,

Andersson i Falkenberg oell Severin.

Reservationer:

vid punkten 4 (ang. pension åt förra städerskan vid Tidaholms postkontor

Karolina Josefina Vilhelmina Skoglund):

av herrar Åkerberg, Ström i Lidköping, Bäcklund, Paulsen, Åndersson

i Falkenberg och Severin, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslagbort

hava följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet hemställt i sitt utlåtande nr 42,

punkterna 32 och 38, i fråga örn pensionering av två städerskor, tillstyrker

utskottet, att pension jämväl beviljas i nu förevarande fall, som synes

vara i allt väsentligt jämförligt med de först avsedda två fallen.

Skoglund har under en tid av 16 år utfört städningsarbete vid Tidaholms

postkontor, och hennes dagliga arbetstid har haft samma omfattning, som

i regel gäller för städerskor. Beträffande pensionens storlek får utskottet

föreslå ett belopp av 300 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 262, må medgiva, att förra städerskan vid Tidaholms

postkontor Karolina Josefina Vilhelmina Skoglund

må från och med den 1 januari 1934 under sin

återstående livstid uppbära en årlig pension av 300

kronor, att utgå av postmedel;» samt

vid punkten 10, mont. 2) (ang. pension åt lian- oell byggnadsarbetaren

Johan August Karlsson Vilén):

av herr Backt imil.

3

Bihang lill riksdagens protokoll 19114. X sami. Nr 49.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:279 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar angående pensioner och understöd, att utgå av affärsdrivande verks medel m. m. a1 i texten