Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om sänkning av räntan d ett från riksgäldskontoret till aktiebolaget Svenska Amerikalinjen utlämnat lån.

1934-05-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1934:49, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om sänkning av räntan d ett från riksgäldskontoret till aktiebolaget Svenska Amerikalinjen utlämnat lån.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1934 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om sänkning

av räntan d ett från riksgäldskontoret till aktiebolaget

Svenska Amerikalinjen utlämnat lån.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 57 av herr Boman

jämte fem av kammarens övriga ledamöter och den andra inom andra kammaren

under nr 79 av herr Lithander jämte tre av kammarens övriga ledamöter,

har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att räntan å aktiebolaget

Svenska Amerikalinjens lån hos riksgäldskontoret måtte sänkas, helst till

4 procent.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 190 anvisade 1926 års riksdag

bland utgifter för kapitalökning, att utgå av tillfälliga lånemedel, under

rubriken låneunderstöd till lån till aktiebolaget Svenska Amerikalinjen

ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor. Tillika medgav riksdagen, att

av ifrågavarande anslag finge, för anskaffande av ett systerfartyg till det

ovannämnda bolag tillhöriga passagerarmotorfartyget »Gripsholm», till uppehållande

av bolagets regelbundna ångbåtsförbindelse mellan Sverige och

Amerikas Förenta Stater av riksgäldskontoret till bolaget utlämnas lån, om

det fartyg, som därmed avsåges, tillverkades vid svensk verkstad, till hela

anslagsbeloppet, men i annat fall till ett belopp av 6,000,000 kronor, att av

bolaget åtnjutas på följande villkor:

att för lånet skulle lämnas säkerhet, som av Kungl. Maj:t godkändes,

att lånet finge lyftas av bolaget i den ordning, som av Kungl. Maj:t fastställdes,

att å lyftat lånebelopp skulle erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med

5 procent,

att sedan lånet innehafts, örn dess sammanlagda belopp utgjorde 8,000,000

kronor, under två år, men i annat fall under fem år från det bolaget blivit i

fartygsregistret inskrivet såsom ägare till det fartyg, som med lånet avsåges,

skulle under de därpå följande tio åren årligen återbetalas en tiondel av

sammanlagda ursprungliga lånebeloppet, så att hela lånet bleve senast inom

utgången av det tionde året till fullo guldet, samt

att i övrigt skulle för lånets erhållande och åtnjutande bestämmelserna i

kungörelsen den 18 december 1903 angående villkoren för lån från fonden

för rederinäringens understödjande i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

5

Lånebeloppet, som sedermera fastställdes till 6,000,000 kronor, tillhandahölls

aktiebolaget Svenska Amerikalinjen av riksgäldskontoret i två poster

under åren 1927 och 1928 samt användes för anskaffande av motorfartyget

»Kungsholm». Bolaget inskrevs i fartygsregistret såsom ägare till detta

fartyg den 20 november 1928. Enligt villkoren för lånet skall detsamma

alltså återbetalas med en tiondel årligen under åren 1934—1943. dock med

rätt för bolaget att tidigare och med större belopp verkställa inbetalningar

å lånet. Bolaget har hittills å lånet amorterat 1,800,000 kronor, vadan den

återstående kapitalskulden nu utgör 4,200,000 kronor. Lånet är i statsräkenskaperna

bokfört under fonden för låneunderstöd.

Såsom i motionerna framliålles, har Kungl. Maj:t i 1934 års statsverksproposition

föreslagit riksdagen medgiva, att beträffande lån, som beviljats eller

må komma att beviljas från vissa av statskontoret förvaltade utlåningsfonder,

för vilka för närvarande tillämpas en låneränta av 5 procent, den årliga

räntan må från och med den 1 juli 1934 tills vidare utgå efter 472 procent,

med iakttagande av vissa av föredragande departementschefen förordade

villkor.

Departementschefen har i motiveringen för detta förslag erinrat, att 1933

års riksdag hos Kungl. Majit anhållit örn utredning rörande ändrade grunder

för beräkningen av räntan vid utlåning från statens utlåningsfonder, med

hänsyn tagen jämväl till möjligheterna för en räntesänkning. Utredning i

ämnet hade under hösten 1933 verkställts av statskontoret och fullmäktige

i riksgäldskontoret, så vitt anginge under statskontorets, respektive fullmäktiges

förvaltning stående utlåningsfonder. Den av fullmäktige verkställda

utredningen hade avsett jämväl lån, tillhörande fonden för låneunderstöd.

Utredningen hade resulterat i förslag örn sänkning av räntefoten beträffande

flertalet av de utlåningsfonder, för vilka en låneränta av 5 procent tillämpades,

till 4V2 procent. Enahanda räntenedsättning hade av fullmäktige föreslagits

beträffande de å fonden för låneunderstöd redovisade lån — bland

dem lånet till aktiebolaget Svenska Amerikalinjen — vilka löpte med en

räntefot av 5 procent. Såsom skäl för den föreslagna räntenedsättningen

hade anförts, att medelräntefoten å av staten upplånat kapital — med undantag

av det i statens järnvägar nedlagda — numera något understege 41/,

procent. En ytterligare sänkning till 4 procent kunde ej tillstyrkas, enär

en sådan åtgärd skulle kräva, att det i utlåningsfonderna investerade lånekapitalet

i motsvarande mån utbyttes mot skattemedel.

Departementschefen tillstyrkte förslaget örn räntenedsättning i fråga örn

följande under statskontorets förvaltning ställda utlåningsfonder, nämligen

vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden, kraftledningslånefonden,hemslöjdslånefonden,

kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond, hantverkslånefonden,

rederilånefonden, industrilånefonden saint kalkbruks]anefonden. Räntenedsättningen

borde förknippas med skyldighet för låntagaren att framdeles

vidkännas den höjning av räntefoten, som Kungl. Majit med hänsyn till den

effektiva medelräntan å den fonderade statsskulden prövade påkallad. En

dylik räntehöjning syntes dock, såvitt anginge äldre lån, ej böra gå utöver

de bestämmelser rörande räntefoten, som gällde, då lånet beviljades.

Beträffande de av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna (järnvägslånefonderna)

ansåge emellertid departementschefen tillräckliga skäl ej föreligga

för en ändring av räntefoten. Vad åter anginge de lån, som tillhörde

fonden för låneunderstöd, borde beaktas, att villkoren för dessa lån icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

Utskottet.

vöre generellt reglerade utan av Kungl. Magt och riksdagen bestämts för

varje särskilt lån. I stor utsträckning rörde det sig här om lån, för vilka

staten genom årliga bidrag till låntagaren i en eller annan form själv gäldade

räntan och där alltså en ändring av räntefoten, efter därav påkallad jämkning

i bidragsgrunderna, såväl för staten som för låntagaren skulle bliva

utan saklig betydelse. Med hänsyn bland annat till dessa förhållanden hade

departementschefen ansett någon ändring av räntesatserna för ifrågavarande

lånegrupp icke böra i detta sammanhang komma till stånd.

På hemställan av statsutskottet (uti. nr 80) har riksdagen, i anledning av

Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag, såvitt detsamma hänvisats till nämnda

utskott, och i ämnet väckta motioner, medgivit, att beträffande lån, som beviljats

eller komme att beviljas från statens bostadslånefond, vattenkraftslånefonden,

luftfartslånefonden, hantverkslånefonden, rederilånefonden eller

industrilånefonden, den årliga räntan må — beträffande lån ur statens bostadslånefond,

i den mån den årliga räntan ej redan utginge efter lägre procentsats

— från och med den 1 juli 1934 tillsvidare utgå efter 4x/2 procent, med

iakttagande av de av departementschefen förordade villkoren.

t

Aktiebolaget Svenska Amerikalinjen har i skrivelse den 5 januari 1934

anhållit hos Kungl. Majit, att Kungl. Majit ville vidtaga åtgärder i syfte att

räntan å bolagets statslån från och med den 1 januari 1934 nedsattes till

4 procent. Till stöd för sin framställning har bolaget bland annat framhållit,

att räntenivån efter lånets beviljande avsevärt sjunkit samt att en

räntesats av 5 procent å lån mot säkerhet av botteninteckning i förstklassigt

fartyg numera vore oskäligt hög.

I avgivna utlåtanden över bolagets framställning hava fullmäktige i riksgäldskontoret

och kommerskollegium tillstyrkt samt statskontoret förklarat

sig icke motsätta sig en sänkning från och med den 1 juli 1934 av räntan å

bolagets statslån till 4x/2 procent, lläntesäukningen borde enligt sistnämnda

två ämbetsverk förbindas med skyldighet för bolaget att framdeles vidkännas

den höjning av räntan, som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva

medelräntan å den fonderade statsskulden kunde finna gott bestämma, dock

ej utöver 5 procent.

Kungl. Majit har ännu icke fattat beslut beträffande bolagets ifrågavarande

framställning.

Samma skäl, som varit avgörande för det av riksdagen lämnade medgivandet,

att räntan å lån från vissa statens utlåningsfonder, bland andra

rederilånefonden, må från och med den 1 juli 1934 utgå efter 4’/2 procent

för år, tala enligt utskottets mening för, att räntan å aktiebolaget Svenska

Amerikalinjens lån hos staten likaledes nedsattes till 4x/2 procent. Utskottet

tillstyrker därför i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna, att den

årliga räntan å ifrågavarande lån fastställes att från och med den 1 juli 1934

tills vidare utgå efter 4x/2 procent, med skyldighet för bolaget att framdeles

vidkännas den höjning av räntan, som Kungl. Majit med hänsyn till

den effektiva medelräntan å den fonderade statsskulden kan finna gott be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 49. 7

stämma, dock ej utöver den räntefot, som gällde för lånet, då det beviljades,

d. v. s. 5 procent.

Den föreslagna räntenedsättningen skulle medföra en minskning av det för

budgetåret 1934/1935 beräknade överskottet å fonden för låneunderstöd med

8,167 kronor. Efter det den lägre räntan vid betalningsdagen under budgetåret

1935/1936 varit gällande ett belt år, skulle inkomstminskningen för

staten under sistnämnda budgetår belöpa sig till 18,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner I: 57 och

II: 79, må medgiva, att den årliga räntan å det aktiebolaget

Svenska Amerikalinjen beviljade statslånet må från och med

den 1 juli 1934 tills vidare utgå efter 41/2 procent, med iakttagande

av det av utskottet härovan förordade villkoret.

Stockholm den 15 maj 1934.

På bankoutskottets vägnar:

EDVIN LEFFLER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindgren, Lindley, Stendahl, Ström i Lidköping,

Johansson i Friggeråker, Berling *, Bjurström och Silfverstolpe;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Paulsen, Andersson i Falkenberg,

Svedman, Ahl *, Hilding och friherre De Geer.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:282 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn sänkning av räntan å ett från riksgäldskontoret till aktiebolaget Svenska Amerikalinjen utlämnat lån. a1 i texten