Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motionei'' om beredande av stående fribiljetter å statens järnvägar åt riksdagens ledamöter.

1934-05-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1934:59, Utlåtande, i anledning av väckta motionei'' om beredande av stående fribiljetter å statens järnvägar åt riksdagens ledamöter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 59.

1

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motionei'' om beredande

av stående fribiljetter å statens järnvägar åt riksdagens

ledamöter.

I två till bankoutskottets förberedande handkäggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 239 av

herr Hjalmarsson jämte tre av kammarens övriga ledamöter samt den andra

inom andra kammaren under nr 397 av herr Lövgren jämte tolv av kammarens

övriga ledamöter med instämmande i motionens syfte av två ledamöter,

har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla, att Kungl. Majit ville till riksdagens ledamöter utanordna en stående

fribiljett i II klass på statens järnvägar med rätt tillika för ledamot

som så önskar att efter särskild rekvisition erhålla biljett till I klass eller

I eller II klass sovvagn; samt att riksdagen ville approximativt uppskatta

kostnaderna för en dylik anordning med fribiljetter till riksdagens ledamöter

och besluta att gottskriva statens järnvägar det sålunda uppskattade

beloppet».

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

II: 397.

De grundläggande bestämmelserna örn arvode och reseersättning åt riksdagsmännen

hava sedan gammalt haft sin plats i grundlagen. Enligt § 23

riksdagsordningen utgår för lagtima riksdag, som ej upplöses, innan den

varit fyra månader tillsammans, till ledamot av riksdagen, som är bosatt å

ort där riksdagen hålles, arvode med 3,000 kronor samt till annan ledamot

arvode med 4,000 kronor. Ledamot av riksdagen åtnjuter vidare ersättning

för resa till och från riksdagen samt äger, därest han under lagtima riksdag

efter beviljad ledighet besöker hemorten, undfå ersättning för därav föranledd

resekostnad, dock högst för fem resor fram och åter. Ifrågavarande

bestämmelser tillkommo genom grundlagsändring år 1933. I samband med

då genomförd sänkning av riksdagsmannaarvodet utökades riksdagsmännens

rätt till fria hemresor under pågående lagtima riksdag från högst två till

högst fem.

Frågan örn beredande av rätt till fria resor å statens järnvägar för riksdagens

ledamöter har, såsom i motionen erinrats, vid upprepade tillfällen

varit föremål för riksdagens prövning. I avseende härå hänvisas till den

utförliga historik över frågans behandling, som återfinnes i 1918 års banko
Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 59

1086 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 59.

Utskottet.

utskotts utlåtande nr 33 ävensom i andra kammarens tredje tillfälliga utskotts

utlåtande nr 1 vid 1925 års riksdag. Samtliga hittills väckta förslag

i syfte att i större eller mindre utsträckning tillförsäkra riksdagens ledamöter

fria järnvägsresor under tid, då riksdag ej är samlad, hava av olika anledningar

avslagits av riksdagen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning, att rätt till fria resor å statsjärnvägarna

för riksdagens ledamöter skulle vara ägnad att öka deras kännedom

örn förhållandena i landets olika delar. X)å emellertid ett medgivande

i enlighet med vad motionärerna ifrågasatt otvivelaktigt innebär, att riksdagens

ledamöter i denna sin egenskap skulle beredas en särskild förmån,

och därför enligt utskottets mening förutsätter en grundlagsändring, saknar

utskottet befogenhet att framlägga förslag i ämnet. Urågan huruvida och

i vilken utsträckning fribiljettsystem bör införas, synes utskottet därjämte

lämpligen böra upptagas i samband med en eventuell omprövning av frågan

örn riksdagsmännens förmåner överhuvudtaget. Med hänsyn till den korta

tid, som förflutit sedan de nu gällande grundlagsbestämmelserna angående

arvode och reseersättning åt riksdagens ledamöter fastställdes, torde dock den

nuvarande tidpunkten icke vara lämplig för en sådan omprövning. Till

ledning för frågans bedömande bifogas en sammanställning, utvisande de

förmåner, som i andra länder åtnjutas av parlamentsledamöter.

På grund av den ståndpunkt utskottet, på sätt framgår av det anförda,

intager till den av motionärerna väckta frågan, finner utskottet sig böra avstyrka

bifall till motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner I: 239 och II: 397 icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 maj 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley*, Stendahl, Hansén,

Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker och Silfverstolpe*;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Ryberg,

Paulsen, Johansson i Sollefteå och Hilding.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 59.

3

Bilaga.

Uppgifter rörande arvoden ra. m. åt parlamentsledamöter i vissa

främmande länder.

Danmark. Enligt vallagen utgår arvodet per år för riksdagsman, som är

bosatt i Köpenhamn eller på tjugu km. avstånd därifrån, med 4,000 kronor

och för annan riksdagsman med 5,000 kronor. A arvodet utgår dessutom

dyrtidstillägg. Sammanträdestidens längd utgör i genomsnitt 7 månader.

Norge. Arvode utgår till stortingsman med 6,000 kronor för varje ordinarie

storting utan hänsyn till dess längd. Regelmässigt pågår lagtima storting

5 ä 6 månader. Vid urtima möte utgår arvode med 28 kronor per dag.

Det föreskrives, att bestämmelserna skola revideras vid väsentlig förändring

i prisnivån. Vid sjukdom utgår viss ersättning till läkare, sjukvård etc.

Reseersättning utgår för resa till och från stortinget samt vid besök i hemorten

under ferier på minst 14 dagars längd.

Finland. Riksdagsmannaarvode! är 24,000 mark för lagtima riksdag, beräknat

efter ett dagarvode av 200 mark. Sessionstidens längd utgör i regel

3V2 ä 4 månader. Riksdagsman åtnjuter ersättning för kostnaderna för resa

till och från riksdagen. Riksdagsman har rätt till fribiljetter å statens järnvägar,

talmännen i första klass och övriga riksdagsmän i andra klass.

Nederländerna. Ledamot av första kammaren, som ej är bosatt i huvudstaden,

åtnjuter dagtraktamente av 20 gulden för varje dag, han närvar vid

sammanträde. Andra kammarens ledamöter hava ett årsarvode av 5,000

gulden. Avgången andrakammarledamot får viss pension, så ock änka och

efterlevande barn. Ledamöterna av generalstaterna åtnjuta fria resor i form

av årsabonnement å statens järnvägar.

Belgien. Senatsledamot åtnjuter ej arvode men väl gottgörelse för sina

kostnader med 5,600 helgas. Medlem av representantkammaren åtnjuter

arvode med 8,400 helgas. Ledamöterna av de båda kamrarna hava dessutom

rätt till fria resor med alla samfärdsmedel, som drivas av staten eller med

koncession från staten.

Sclaveiz. Ledamöterna av ständerrådet (övre kammaren) uppbära den ersättning,

som bestämmes av den kanton de representera (genomsnittligt 20

francs per dag). Ledamöterna av nationalrådet (nedre kammaren) åtnjuta

traktamente med 40 francs för varje dag, de äro närvarande, jämte ersättning

för resekostnader efter taxa 20 centimes per km. till och från huvudstaden.

Frankrike. Parlamentsledamot får kontant arvode med 62,000 francs per

år oberoende av sessionens längd. Därutöver utgå vissa andra förmåner,

såsom rätt till fria resor å statens järnvägar mot en avgift av 120 francs,

portofrihet för vissa »i tjänsten» avlåtna skrivelser, begravning på statens

bekostnad.

England. Till underhusmedlem utgår arvode med 400 pund, dock ej till

ministrar m. 11.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 59.

Reservationer:

av herr Stendahl, som ansett, att utskottets motivering för avslag å motionerna

bort hava följande lydelse:

»Ett bifall till vad motionärerna ifrågasatt innebär otvivelaktigt, att riksdagens

ledamöter i denna sin egenskap skulle beredas en särskild förmån.

Då ett beslut i sådant avseende förutsätter en grundlagsändring, saknar

bankoutskottet befogenhet att framlägga förslag i ämnet. Yid sådant förhållande

finner utskottet sig böra avstyrka bifall till motionerna»; samt

av herr Lovén, som ansett, att motionerna skulle kunna bifallas utan

vidtagande av grundlagsändring.

Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.