Utlåtande, i anledning av väckta motionei'' om beredande av stående fribiljetter å statens järnvägar åt riksdagens ledamöter.
1934-05-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1934:59, Utlåtande, i anledning av väckta motionei'' om beredande av stående fribiljetter å statens järnvägar åt riksdagens ledamöter.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 59.
1
Nr 59.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1934 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckta motionei'' om beredande
av stående fribiljetter å statens järnvägar åt riksdagens
ledamöter.
I två till bankoutskottets förberedande handkäggning hänvisade likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 239 av
herr Hjalmarsson jämte tre av kammarens övriga ledamöter samt den andra
inom andra kammaren under nr 397 av herr Lövgren jämte tolv av kammarens
övriga ledamöter med instämmande i motionens syfte av två ledamöter,
har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla, att Kungl. Majit ville till riksdagens ledamöter utanordna en stående
fribiljett i II klass på statens järnvägar med rätt tillika för ledamot
som så önskar att efter särskild rekvisition erhålla biljett till I klass eller
I eller II klass sovvagn; samt att riksdagen ville approximativt uppskatta
kostnaderna för en dylik anordning med fribiljetter till riksdagens ledamöter
och besluta att gottskriva statens järnvägar det sålunda uppskattade
beloppet».
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen
II: 397.
De grundläggande bestämmelserna örn arvode och reseersättning åt riksdagsmännen
hava sedan gammalt haft sin plats i grundlagen. Enligt § 23
riksdagsordningen utgår för lagtima riksdag, som ej upplöses, innan den
varit fyra månader tillsammans, till ledamot av riksdagen, som är bosatt å
ort där riksdagen hålles, arvode med 3,000 kronor samt till annan ledamot
arvode med 4,000 kronor. Ledamot av riksdagen åtnjuter vidare ersättning
för resa till och från riksdagen samt äger, därest han under lagtima riksdag
efter beviljad ledighet besöker hemorten, undfå ersättning för därav föranledd
resekostnad, dock högst för fem resor fram och åter. Ifrågavarande
bestämmelser tillkommo genom grundlagsändring år 1933. I samband med
då genomförd sänkning av riksdagsmannaarvodet utökades riksdagsmännens
rätt till fria hemresor under pågående lagtima riksdag från högst två till
högst fem.
Frågan örn beredande av rätt till fria resor å statens järnvägar för riksdagens
ledamöter har, såsom i motionen erinrats, vid upprepade tillfällen
varit föremål för riksdagens prövning. I avseende härå hänvisas till den
utförliga historik över frågans behandling, som återfinnes i 1918 års banko
Bihang
till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 59
1086 34
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 59.
Utskottet.
utskotts utlåtande nr 33 ävensom i andra kammarens tredje tillfälliga utskotts
utlåtande nr 1 vid 1925 års riksdag. Samtliga hittills väckta förslag
i syfte att i större eller mindre utsträckning tillförsäkra riksdagens ledamöter
fria järnvägsresor under tid, då riksdag ej är samlad, hava av olika anledningar
avslagits av riksdagen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att rätt till fria resor å statsjärnvägarna
för riksdagens ledamöter skulle vara ägnad att öka deras kännedom
örn förhållandena i landets olika delar. X)å emellertid ett medgivande
i enlighet med vad motionärerna ifrågasatt otvivelaktigt innebär, att riksdagens
ledamöter i denna sin egenskap skulle beredas en särskild förmån,
och därför enligt utskottets mening förutsätter en grundlagsändring, saknar
utskottet befogenhet att framlägga förslag i ämnet. Urågan huruvida och
i vilken utsträckning fribiljettsystem bör införas, synes utskottet därjämte
lämpligen böra upptagas i samband med en eventuell omprövning av frågan
örn riksdagsmännens förmåner överhuvudtaget. Med hänsyn till den korta
tid, som förflutit sedan de nu gällande grundlagsbestämmelserna angående
arvode och reseersättning åt riksdagens ledamöter fastställdes, torde dock den
nuvarande tidpunkten icke vara lämplig för en sådan omprövning. Till
ledning för frågans bedömande bifogas en sammanställning, utvisande de
förmåner, som i andra länder åtnjutas av parlamentsledamöter.
På grund av den ståndpunkt utskottet, på sätt framgår av det anförda,
intager till den av motionärerna väckta frågan, finner utskottet sig böra avstyrka
bifall till motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motioner I: 239 och II: 397 icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 25 maj 1934.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley*, Stendahl, Hansén,
Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker och Silfverstolpe*;
från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Ryberg,
Paulsen, Johansson i Sollefteå och Hilding.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bankoutskottets utlåtande Nr 59.
3
Bilaga.
Uppgifter rörande arvoden ra. m. åt parlamentsledamöter i vissa
främmande länder.
Danmark. Enligt vallagen utgår arvodet per år för riksdagsman, som är
bosatt i Köpenhamn eller på tjugu km. avstånd därifrån, med 4,000 kronor
och för annan riksdagsman med 5,000 kronor. A arvodet utgår dessutom
dyrtidstillägg. Sammanträdestidens längd utgör i genomsnitt 7 månader.
Norge. Arvode utgår till stortingsman med 6,000 kronor för varje ordinarie
storting utan hänsyn till dess längd. Regelmässigt pågår lagtima storting
5 ä 6 månader. Vid urtima möte utgår arvode med 28 kronor per dag.
Det föreskrives, att bestämmelserna skola revideras vid väsentlig förändring
i prisnivån. Vid sjukdom utgår viss ersättning till läkare, sjukvård etc.
Reseersättning utgår för resa till och från stortinget samt vid besök i hemorten
under ferier på minst 14 dagars längd.
Finland. Riksdagsmannaarvode! är 24,000 mark för lagtima riksdag, beräknat
efter ett dagarvode av 200 mark. Sessionstidens längd utgör i regel
3V2 ä 4 månader. Riksdagsman åtnjuter ersättning för kostnaderna för resa
till och från riksdagen. Riksdagsman har rätt till fribiljetter å statens järnvägar,
talmännen i första klass och övriga riksdagsmän i andra klass.
Nederländerna. Ledamot av första kammaren, som ej är bosatt i huvudstaden,
åtnjuter dagtraktamente av 20 gulden för varje dag, han närvar vid
sammanträde. Andra kammarens ledamöter hava ett årsarvode av 5,000
gulden. Avgången andrakammarledamot får viss pension, så ock änka och
efterlevande barn. Ledamöterna av generalstaterna åtnjuta fria resor i form
av årsabonnement å statens järnvägar.
Belgien. Senatsledamot åtnjuter ej arvode men väl gottgörelse för sina
kostnader med 5,600 helgas. Medlem av representantkammaren åtnjuter
arvode med 8,400 helgas. Ledamöterna av de båda kamrarna hava dessutom
rätt till fria resor med alla samfärdsmedel, som drivas av staten eller med
koncession från staten.
Sclaveiz. Ledamöterna av ständerrådet (övre kammaren) uppbära den ersättning,
som bestämmes av den kanton de representera (genomsnittligt 20
francs per dag). Ledamöterna av nationalrådet (nedre kammaren) åtnjuta
traktamente med 40 francs för varje dag, de äro närvarande, jämte ersättning
för resekostnader efter taxa 20 centimes per km. till och från huvudstaden.
Frankrike. Parlamentsledamot får kontant arvode med 62,000 francs per
år oberoende av sessionens längd. Därutöver utgå vissa andra förmåner,
såsom rätt till fria resor å statens järnvägar mot en avgift av 120 francs,
portofrihet för vissa »i tjänsten» avlåtna skrivelser, begravning på statens
bekostnad.
England. Till underhusmedlem utgår arvode med 400 pund, dock ej till
ministrar m. 11.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 59.
Reservationer:
av herr Stendahl, som ansett, att utskottets motivering för avslag å motionerna
bort hava följande lydelse:
»Ett bifall till vad motionärerna ifrågasatt innebär otvivelaktigt, att riksdagens
ledamöter i denna sin egenskap skulle beredas en särskild förmån.
Då ett beslut i sådant avseende förutsätter en grundlagsändring, saknar
bankoutskottet befogenhet att framlägga förslag i ämnet. Yid sådant förhållande
finner utskottet sig böra avstyrka bifall till motionerna»; samt
av herr Lovén, som ansett, att motionerna skulle kunna bifallas utan
vidtagande av grundlagsändring.
Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.