Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställningar med förslag till dels ny lag för Sveriges riksbank, d el s ock nytt bankoreglemente.

1934-06-07 · 64 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 64 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1934:78, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställningar med förslag till dels ny lag för Sveriges riksbank, d el s ock nytt bankoreglemente.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

1

Nr 78.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1934 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställningar

med förslag till dels ny lag för Sveriges riksbank,

d el s ock nytt bankoreglemente.

I sitt utlåtande nr 18 framhöll 1933 års bankoutskott behovet av en formell

revision av reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning. Utskottet förutsatte,

att frågan örn en sådan revision genom bankofullmäktiges försorg gjordes

till föremål för övervägande samt att förslag i ämnet utarbetades och förelädes

utskottet, så snart sådant lämpligen kunde ske. Vid en dylik revision

borde enligt utskottets mening ur reglementet, där ej särskilda skäl annat

föranledde, utmönstras de stadganden, som endast utgjorde en återupprepning

av föreskrifter, vilka funnes meddelade i grundlag eller i riksbankslagen. I

samband härmed uttalade utskottet, att jämväl frågan örn en överarbetning

av riksbankslagen och ansvarighetslagarna för riksbanken vore förtjänt av

övervägande.

Med anledning härav hava fullmäktige i riksbanken i två särskilda skrivelser

den 15 mars 1934 framlagt förslag till lag för Sveriges riksbank och till

reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning, avsedda att ersätta nu

gällande lag och reglemente. Samtidigt hava fullmäktige meddelat sin avsikt

att till 1935 års riksdag avgiva förslag till ändring av ansvarighetslagarna.

Fullmäktiges ovanberörda två skrivelser äro såsom bilagor fogade vid detta

utlåtande (Bilagor C och D, sid. 29 respektive 43).

I skrivelse den 5 april 1934 hava fullmäktige vidare framlagt förslag till

vissa ändringar i avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk m. m. De i denna skrivelse innefattade förslagen hava emellertid icke

synts utskottet böra upptagas till prövning och avgörande vid innevarande års

riksdag.

Vad först angår fullmäktiges förslag till ny lag för Sveriges riksbank

innebär detta vissa såväl sakliga som formella ändringar. Såsom fullmäktige

framhållit avse de sakliga ändringarna i intet fall bestämmelserna rörande

sedelutgivningen och den metalliska kassan. Beträffande innebörden av

ändringarna får utskottet hänvisa till den av fullmäktige lämnade specialmotiveringen

(sid. 29—35).

Den granskning, utskottet ägnat fullmäktiges förslag, Ilar i stort sett icke

givit utskottet anledning till erinran. Förslaget synes utskottet väl tillgodose

det syfte, som man avsett att ernå med detsamma, nämligen att få lagen så

avfattad, att den på ett översiktligt och uttömmande sätt reglerar huvudgrunderna

för riksbankens verksamhet. Frånsett vissa formella jämkningar, som

av utskottet vidtagits i fullmäktiges förslag och vilka icke torde tarva särskild

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 78- 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BankoutsTcottets utlåtande Nr 78.

motivering, har ändring i förslaget synts utskottet påkallad allenast i följande

avseende.

I 35 § riksbankslagen stadgas förbud för fullmäktige m. fl. att såsom kommissionärer

taga befattning med växeldiskontering eller med anskaffande av

lån eller annan kredit i riksbanken. Enligt fullmäktiges förslag skulle detta

stadgande bibehållas under samma paragrafnummer, dock skulle stadgandet

utvidgas att gälla även för tjänstemännen, för vilka förbud i förevarande avseende

för närvarande meddelas i § 30 bankoreglementet. Denna paragraf innehåller

härjämte bestämmelser örn förfarandet vid överträdelse av förbudet. I

fullmäktiges förslag till nytt bankoreglemente äro sistnämnda bestämmelser

intagna under § 9. Enligt utskottets uppfattning torde det vara lämpligt, att

samtliga föreskrifter rörande ifrågavarande förbud meddelas i ett sammanhang

och synes detta böra ske i bankoreglementet. Med hänsyn härtill har utskottet

ur fullmäktiges lagförslag uteslutit 35 § samt överfört bestämmelserna under

denna paragraf till § 9 i förslaget till nytt bankoreglemente. I samband

härmed har erforderlig ändring skett i paragrafbeteckningen i lagförslaget.

Enligt lagförslaget (§ 19) skulle riksbanken icke längre mottaga penningar

å giroräkning utan å checkräkning. I motiveringen hava fullmäktige anfört,

att, örn detta förslag godkändes, fullmäktige komme att hos Konungen hemställa

om utfärdande av kungörelse, att vad som finnes stadgat örn giroräkning

i riksbanken, exempelvis i fråga örn statsverkets kassarörelse, efter den

nya riksbankslagens ikraftträdande skall avse checkräkning. Utskottet finner

fullmäktiges förslag i denna del ägnat att medföra fördelar för riksbankens

rörelse. Med hänsyn härtill och då förslagets genomförande för statsverkets

vidkommande icke torde vara förenat med några olägenheter, har utskottet

ansett sig kunna förutsätta, att Kungl. Maj :t kommer att utfärda av fullmäktige

avsedd kungörelse.

Vidkommande härefter fullmäktiges förslag till nytt reglemente för

riksbankens styrelse och förvaltning hava fullmäktige —

i anslutning till de av 1933 års bankoutskott angivna direktiven för revisionen

av reglementet -—- ur reglementet, där ej särskilda skäl annat föranlett, utmönstrat

de stadganden som blott utgöra en återupprepning av föreskrifter,

vilka finnas meddelade i grundlagen eller i riksbankslagen. Härutöver hava

fullmäktige ur reglementet uteslutit en mångfald andra föreskrifter, nämligen

dels sådana, som endast avse vad som självfallet innefattas i fullmäktiges

åliggande att omhänderhava förvaltningen av riksbanken, dels ock bestämmelser

rörande göromålens handläggning, vilka det synts böra ankomma på

fullmäktige att utfärda. Förutom den sålunda verkställda huvudsakligen

formella revisionen innebär förslaget vissa sakliga ändringar och tillägg. Beträffande

innebörden i de föreslagna ändringarna får utskottet, i den mån redogörelse

ej lämnas i utskottets yttrande, hänvisa till den av fullmäktige lämnade

specialmotiveringen (sid. 43—54).

De principer, som legat till grund för fullmäktiges förslag, hava synts

utskottet vara ändamålsenliga. Mot innehållet i förslaget har utskottet funnit

sig böra framställa erinringar i följande hänseenden.

Såsom redan nämnts ifrågasätter utskottet, att under § 9 i det nya reglemen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

3

tet skulle intagas den bestämmelse rörande förbud i fråga örn visst kommissionärsskap,

som fullmäktige upptagit under 35 § i sitt förslag till ny riksbankslag.

I samband härmed hava vissa jämkningar av formell art vidtagits i

§ 9 i reglementsförslaget. Av skäl, som nedan närmare angivas, har vidare

till denna paragraf fogats den i sista stycket av § 30 mom. 2 bankoreglementet

förefintliga bestämmelsen angående bestraffning av tjänsteman, som överträtt

här ifrågavarande förbud. Härjämte har den i andra stycket av § 30 mom. 2

gjorda, av fullmäktige uteslutna hänvisningen örn åtals anställande ansetts böra

bibehållas och därför överförts till förevarande § 9.

Fullmäktige hava ifrågasatt, att den revision av avdelningskontoren, som

enligt § 55 mom. 1 bankoreglementet skall verkställas av särskilda av riksdagen

valda revisorer, skulle avskaffas. Såsom motivering för denna åtgärd

hava fullmäktige (sid. 52—54) i huvudsak anfört, att denna revision icke

vore behövlig med hänsyn till den omfattande och mycket ingående granskning,

dessa kontor i annan ordning vore underkastade.

Utskottet kan icke dela fullmäktiges uppfattning, att här ifrågavarande

särskilda revision av avdelningskontoren är överflödig och bör upphöra. Visserligen

torde den kontroll av ifrågavarande kontor, som genom särskilda

undersökningar och inventeringar utövas av därtill av fullmäktige utsedda

tjänstemän, kunna sägas vara ur teknisk synpunkt fullt tillfredsställande.

Utskottet underskattar icke heller den granskning av kontorens kreditgivning,

som verkställes av fullmäktige m. fl. vid de årliga inspektionerna. Den

av de utav riksdagen valda revisorerna förrättade revisionen synes emellertid

enligt utskottets mening vara av särskild betydelse på grund av den

kännedom örn förhållandena inom ifrågavarande kontors verksamhetsområde,

som dessa revisorer kunna förutsättas besitta och som givetvis måste vara

av stort värde för bedömandet av kontorets engagemang och allmänna förvaltning.

För ernående av bästa möjliga resultat av granskningsarbetet är

det av vikt, att riksdagen till revisorer utser personer, vilka med särskild

kännedom örn ortens förhållanden förena erfarenhet i ekonomiska ting. I detta

sammanhang vill utskottet ifrågasätta, huruvida icke nu gällande instruktion

för revisorerna bör omformuleras i syfte att de uppgifter, som böra åvila dessa

revisorer i fråga örn den mera allmänna översynen av kontoren, komma till

uttryck däri.

Då utskottet alltså intager den ståndpunkten, att den i § 55 mom. 1 bankoreglementet

avsedda revisionen bör bibehållas, har utskottet infört momentet

med oförändrad lydelse i förslaget till nytt reglemente (§20 mom. 1) samt

vidtagit härav betingade ändringar i numreringen av efterföljande paragrafer.

Bibehållandet av nämnda revision synes utskottet vidare böra medföra, att

såsom mom. 2 i den nya § 20 bör upptagas mom. 2 av § 55 bankoreglementet,

avseende vissa berättelser, som skola avgivas av styrelserna för avdelningskontoren

till, bland andra, ifrågavarande revisorer. Härjämte bör till mom. 2

av förenämnda § 20 överföras tredje stycket av § 48 bankoreglementet, i vilket

stycke stadgas, att fullmäktige skola till bankoutskottet och statsrevisorerna

överlämna de berättelser, styrelserna för avdelningskontoren hava att avgiva,

samt till statsrevisorerna dessutom de från de av riksdagen valda revisorerna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

för avdelningskontoren inkomna utlåtandena jämte däröver avgivna förklaringar.

Enligt § 21 i reglementsförslaget, motsvarande nuvarande § 45, skulle fullmäktige

äga att av riksbankens medel utbetala, bland annat, bidrag till bankostatens

änke- och pupillkassa. Sedan emellertid enligt beslut av 1932 års riksdag

något bidrag av riksbankens medel till denna kassa icke må utgå från och

med den 1 juli 1932, har utskottet uteslutit ovanberörda föreskrift ur § 21

(§22 enligt utskottets förslag).

I § 22 har av fullmäktige såsom en ny bestämmelse föreslagits en föreskrift

angående rätt för fullmäktige att bevilja ackord eller eftergift åt sådan

riksbankens gäldenär, vilken vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar

tillgång. Utskottet biträder detta förslag, dock synes föreskriften

— i syfte att ökad säkerhet skall finnas för att gäldenären icke äger

dolda tillgångar — böra kompletteras med det villkoret, att gäldenären avlagt

utmätningsed. Paragrafen (§ 23 i utskottets förslag) har ändrats i överensstämmelse

härmed.

Enligt § 50 mom. 2 b) bankoreglementet, vilken paragraf i reglementsförslaget

motsvaras av § 24, äga fullmäktige i riksbanken gemensamt med fullmäktige

i riksgäldskontoret att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande

av riksdagens beslut i fråga örn nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen

meddelade. Dessa föreskrifter hava såsom icke längre tillämpliga uteslutits

i förslaget till nytt reglemente. I motiveringen hava fullmäktige anfört, att

i sådant fall, då överläggning med fullmäktige i riksgäldskontoret kunde vara

påkallad rörande fastighetsfrågor, gatuärenden etc., fullmäktige givetvis komme

att tillse, att sådan överläggning ägde rum.

Då det enligt utskottets mening synes lämpligt, att föreskrift angående gemensamma

sammanträden med banko- och riksgäldsfullmäktige för behandling

av här avsedda ärenden meddelas i bankoreglementet, bär utskottet i § 25

av sitt förslag såsom mom. 5 b) intagit en bestämmelse härom.

Såsom ovan meddelats, hava fullmäktige i skrivelse den 5 april 1934 framlagt

förslag till vissa ändringar i gällande avlöningsreglemente m. m., vilket

förslag emellertid icke för närvarande föranlett någon utskottets åtgärd. I den

mån detta förslag medfört ändringsförslag i fråga örn bankoreglementet, torde

icke heller dessa senare nu böra genomföras, utan synes den nuvarande formuleringen

av ifrågavarande bestämmelser böra kvarstå oförändrad. De

bestämmelser i reglementsförslaget, vilka sammanhänga med de föreslagna

ändringarna i avlöningsreglementet, äro § 28 mom. 1 och morn. 3, § 30 mom. 1,

§ 31 och § 33. I fullmäktiges förslag har vidare formuleringen av viss del

av § 19 skett under förutsättning av bifall till ett av fullmäktige framlagt

förslag örn ändring i avlöningsbestämmelserna för fullmäktige i riksbanken

samt ledamöterna i riksbankens direktion.

Av den föreslagna § 28 motsvarar mom. 1 nuvarande § 59 och mom. 3

nuvarande § 61 mom. 4. Enligt § 28 mom. 1 skulle fullmäktige äga att för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsTcottets utlåtande Nr 78.

5

dela samtliga tjänster inom riksbanken mellan samtliga kontor och icke blott,

såsom för närvarande gäller, tjänsterna vid de mindre avdelningskontoren

mellan dessa kontor. Enligt mom. 3 av förenämnda paragraf skulle fullmäktige

bemyndigas att i vanlig ordning återbesätta tjänst, som blivit ledig på

grund av att innehavaren utsetts till direktionsledamot, föreståndare för direktionsavdelning,

kontrollant vid sedeltryckeriet eller verkställande styrelseledamot

vid avdelningskontor. För närvarande må sådant återbesättande ske

endast, när tjänsteman förordnas till verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor.

— Ehuru utskottet biträder vad fullmäktige sålunda under förevarande

två moment föreslagit, har utskottet på grund av i näst föregående

stycke angivna skäl funnit sig böra i sitt förslag till bankoreglemente (§29

mom. 1 och 3) intaga de nuvarande bestämmelserna i stället för de av fullmäktige

föreslagna.

Enligt § 30 mom. 1 av reglementsförslaget skall kungörelse om ledig tjänst

avse tjänst i allmänhet i viss lönegrad i riksbanken. För närvarande stadgas

i § 61 mom. 1, att sådan kungörelse skall avse tjänst i allmänhet i viss lönegrad

vid vederbörande kontor. Sistnämnda formulering har utskottet bibehållit

i sitt förslag (§ 31 mom. 1).

I reglementsförslagets § 31 föreskrives viss juridisk kompetens för ombudsmannen

och biträdande ombudsmannen. Avfattningen av denna bestämmelse

står i samband med viss av fullmäktige föreslagen omorganisation av fullmäktiges

och ombudsmannens expedition. Då detta förslag ej upptagits till prövning

av utskottet, synes någon ändring i vad nu gäller beträffande kompetensen

för tjänstemän å nämnda expedition ej nu böra vidtagas. Med anledning

härav har utskottet i paragrafen (§ 32 i utskottets förslag) intagit de i § 63

bankoreglementet meddelade kompetensbestämmelserna för nämnda tjänstemän.

Under § 33 av reglementsförslaget hava fullmäktige upptagit en bestämmelse,

att fullmäktige må, när de därtill finna anledning, entlediga ordinarie

tjänsteman vid huvudkontoret, vilken tillsatts genom förordnande. Denna bestämmelse,

som ej har någon motsvarighet i gällande bankoreglemente, sammanhänger

jämväl med fullmäktiges förslag till ändringar i avlöningsreglementet.

På grund härav har paragrafen uteslutits av utskottet.

I § 19 skulle enligt fullmäktiges förslag stadgas, att ersättning för resekostnad

och traktamente, som föranledes av däri stadgad förrättning (avseende

undersökning av riksbankens kontor m. m.) skall utgå enligt vad därom är

särskilt stadgat. Föreskrifter angående sådan ersättning skulle härvid lämnas

i de särskilda avlöningsbestämmelserna för fullmäktige i riksbanken samt

ledamöterna i riksbankens direktion. Då utskottet icke ansett sig böra för närvarande

föreslå någon ändring i nämnda bestämmelser, har utskottet i tredje

stycket av § 19 infört de nu under § 44 andra stycket bankoreglementet meddelade

föreskrifterna i ämnet.

Enligt förenämnda § 31 i reglementsförslaget skulle såsom kompetens för erhållande

av ordinarie tjänst såsom kameralbiträde och kontorsskrivare i 7:e

respektive 11 :e lönegraderna erfordras realskolexamen eller avgångsbetyg

från 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom, medförande normalskolckompetens.

Då, enligt vad utskottet inhämtat, avgångsbetyg från kommunal flick
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

skola måste anses medföra samma kompetens som avlagd realexamen (realskoleexamen),

har utskottet kompletterat fullmäktiges förslag för ernående

av likställighet i förevarande avseende.

Reglementsförslagets § 40, som innefattar bestämmelser angående förfarande

i disciplinära mål, avser att ersätta dels nuvarande §§ 67 och 71, dels

senare delen av sista stycket av mom. 2 i § 30. Berörda § 67 och nämnda del av

§ 30 gälla för tjänstemän, icke tillhörande vaktpersonalen, medan § 71 avser

sistnämnda personal. Utskottet vill erinra, att nu gällande bestämmelser i § 67

tillkommit på förslag av lönenämnden för riksdagens verk genom beslut av

1927 års riksdag, i samband varmed likartade bestämmelser infördes för samtliga

riksdagens verk.med undantag för justitie- och militieombudsmansexpeditionerna.

Då de av fullmäktige nu föreslagna ändringarna skulle bryta den

likformighet, som i förevarande hänseende ansetts böra vara rådande de

olika verken emellan, har det synts utskottet lämpligt, att innan förslaget

upptages till prövning, lönenämnden beredes tillfälle att yttra sig över detsamma.

På grund härav har utskottet såsom § 40 i sitt förslag intagit nuvarande

bestämmelser under § 67. -—- Med avseende å vaktpersonalen gäller för

närvarande enligt förenämnda § 71 vissa strängare regler i fråga örn beivrande

av förseelser än för övriga tjänstemän. Utskottet delar den av fullmäktige

uttalade uppfattningen, att någon skillnad mellan bestämmelserna för de två

personalkategorierna icke är motiverad. I likhet med fullmäktige anser utskottet

därför, att bestämmelserna i § 71 bankoreglemente! kunna uteslutas. —

I anslutning till utskottets förslag, att nu gällande bestämmelser i § 67 skola

bibehållas oförändrade, synes jämväl vad som stadgas i sista stycket av mom. 2

i § 30 bankoreglemente! böra oförändrat kvarstå i det nya reglementet. Ifrågavarande

stadgande har, såsom ovan nämnts, av utskottet fogats till § 9 i regements

förslaget.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1) för sin del antaga förslag till lag för Sveriges riksbank

av den lydelse, härvid fogad bilaga A utvisar; samt

2) godkänna det såsom bilaga B vid detta utlåtande fogade

förslaget till reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning,

att träda i kraft den 1 januari 1935.

Stockholm den 7 juni 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Stendahl, Hansén, Ström

i Lidköping, Johansson i Friggeråker, Ernfors och Nilsson i Mölndal;

från andra kammaren: herrar Leffler, Laurén, Lovén, Ryberg*, Paulsen, Wikström*,

Andersson i Falkenberg och Severin*.

Ej närvarande vid ntlåtandeta justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

7

Bilaga A.

Förslag

till

Lag för Sveriges Riksbank.

I KAP.

Om riksdagens garanti och verksamhetens föremål.

1 §•

Sveriges riksbank är enligt § 72 regeringsformen ställd under riksdagens

garanti.

2 §.

Riksbanken, som enligt vad därom är särskilt stadgat, är ensam berättigad

att utgiva banksedlar, driver bankrörelse enligt denna lag.

Därjämte må riksbanken å sitt sedeltryckeri idka tryckerirörelse och

vid sitt pappersbruk bedriva papperstillverkning.

Riksbanken må ej deltaga i eller driva annan rörelse än den, som enligt

denna lag är riksbanken uttryckligen medgiven.

II KAP.

Örn grundfond, reservfond och vinstmedel.

3 §.

Riksbankens grundfond skall utgöra femtio miljoner kronor.

4 §.

Riksbankens reservfond skall utgöra tjugu miljoner kronor. Därest reservfonden

nedgår under detta belopp, skall till densamma avsättas minst tio procent

av riksbankens behållna årliga vinst, intill dess reservfonden åter uppnått

föreskrivet belopp.

5 §.

över riksbankens behållna årliga vinst äger riksdagen att förfoga, dock med

iakttagande av vad i 4 § stadgas.

III KAP.

Örn sedelutgivningen.

6 §•

Av riksbanken utgivna sedlar skola, enligt vad i § 72 regeringsformen stadgas,

utgöra lagligt betalningsmedel i riket och av riksbanken inlösas efter deras

lydelse.

Inlösen av riksbankens sedlar sker vid bankens huvudkontor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 78.

7 §.

Sedel, som av riksbanken utgives, skall innehålla förbindelse för riksbanken

att vid anfordran inlösa densamma med guldmynt enligt lagen örn rikets

mynt den 3Ö maj 1873.

8 §.

Riksbankens sedlar må lyda endast å fem, tio, femtio, ett hundra och ett

tusen kronor; dock må, örn till följd av inträffade utomordentliga omständigheter

behovet av skiljemynt stegrats, Konungen, där så prövas nödigt,

efter framställning av fullmäktige i riksbanken, medgiva riksbanken att utgiva

sedlar å en krona, skolande emellertid dylika sedlar, så snart ske kan,

ur den allmänna rörelsen indragas.

9 §‘

Riksbanken må utgiva sedlar till det belopp, som motsvaras av dubbla summan

av riksbankens metalliska kassa, så beräknad, som i 11 § sägs, samt därutöver

till ett belopp av trehundrafemtio miljoner kronor.

Örn sådant med hänsyn till utomordentliga omständigheter prövas nödigt,

må Konungen och riksdagen samfällt eller, örn riksdagen ej är samlad, Konungen

på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl

med fullmäktige i riksgäldskontoret medgiva riksbaken att utgiva sedlar

till belopp av ytterligare högst trehundrafemtio miljoner kronor. Dylikt av

Konungen mellan riksdagarna lämnat medgivande skall, därest detsamma

icke varder av nästföljande riksdag inom tjugu dagar från riksdagens början

gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse. Det

åligger fullmäktige i riksbanken att, så snart ske kan, ur den allmänna rörelsen

indraga sedlar till belopp motsvarande vad som på grund av sålunda

medgiven ökning av sedelutgivningsrätten må hava utgivits.

10 §.

Riksbankens utelöpande sedlar skola till den del de överstiga bankens metalliska

kassa motsvaras av följande tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara statspapper;

b) allmänna hypoteksbankens och konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer ävensom sådana andra inhemska obligationer, som noteras å

utländsk börs;

c) på utrikes ort nedsatt eller under transport varande, på betryggande sätt

försäkrat guldmynt och omyntat guld, som icke enligt 11 § inräknas i metalliska

kassan;

d) växlar, betalbara inom eller utom riket;

e) hos bank eller bankir på utrikes ort i räkning innestående, inom sex månader

till betalning förfallna medel, efter avdrag av riksbankens skuld i dylik

räkning;

f) medel, utlånade på bestämd tid av högst tre månader eller med högst

samma uppsägningstid mot säkerhet av sådana statspapper och obligationer,

s. 9 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsTcottets utlåtande Nr 78.

9

som omförmälas under a) och b), samt, intill ett belopp av etthundra miljoner

kronor, mot annan säkerhet.

11 §.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt,

dels inom landet befintligt guldmynt samt omyntat guld, dels ock, intill ett

belopp motsvarande femton hundradelar av hela metalliska kassan, på utrikes

ort nedsatt eller under transport varande, på betryggande sätt försäkrat

guldmynt och omyntat guld.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än etthundrafemtio

miljoner kronor.

IV KAP.

Om bankrörelsen.

12 §.

Riksbanken driver bankrörelse vid huvudkontor i Stockholm samt vid avdelningskontor

inom riket.

13 §.

Riksbanken må köpa och sälja guld och silver.

Guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket avlämnas,

skall av riksbanken inlösas med guldets värde i svenskt mynt eller tvåtusenfyrahundraåttio

kronor för ett kilogram fint guld med avdrag av dels en

fjärdedels procent i myntningskostnad, dels i övrigt stadgade avgifter till

mynt- och justeringsverket; dock må fullmäktige i riksbanken, när de så

finna skäligt, befria säljaren från myntningskostnaden eller någon del därav.

14 §.

Riksbanken må köpa och sälja utländska valutor, som förfalla till betalning

inom sex månader.

15 §.

Riksbanken må upptaga utländsk kredit ävensom bevilja utländsk centralbank

kredit.

Därjämte må riksbanken hos utländsk bankinrättning insätta penningar samt

av sådan bankinrättning såsom insättning mottaga peningar med eller utan

räntegottgörelse.

16 §.

Riksbanken må köpa och sälja svenska obligationer och statspapper samt

lätt säljbara utländska statspapper ävensom förmedla köp och försäljning av

sådana obligationer och statspapper.

Därjämte må riksbanken förvärva aktier i banken för internationell betalningsutjämning

(Banque des Reglemente internationaux) intill belopp, som

bestämmes av Konungen och riksdagen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

17 §.

Riksbanken må driva utlåningsrörelse medelst:

a) diskontering av växlar, som förfalla till betalning inom sex månader;

b) utlåning mot förbindelse till återbetalning antingen å bestämd tid av

högst sex månader eller ock efter högst tre månaders uppsägning samt mot

pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper; dock att kommun och

annan därmed jämförlig samfällighet må, på ovan stadgade återbetalningsvillkor,

kunna erhålla lån utan annan säkerhet än dess egen förbindelse;

c) utlåning mot förbindelse till återbetalning å bestämd tid av högst sex

månader i förening med panträtt, som stiftats genom överlåtelse av upplagspantbevis

eller upplagsbevis, varom stadgas i lagen örn upplagshus och upplagsbevis,

eller upplåtits i varor liggande å allmän våg eller satta i förvar

hos tredje man, vilken förbundit sig att hålla dem eller deras värde riksbanken

tillhanda, för så vitt den, som utfärdat beviset eller åtagit sig förbindelsen,

prövas därför vederhäftig;

d) beviljande på högst tolv månader av kredit i checkräkning mot pant av

svenska statens, allmänna hypoteksbankens eller konungarikets Sveriges stadshypotekskassas

obligationer eller, intill ett belopp av femton miljoner kronor,

mot annan säkerhet.

18 §.

Från de under riksbankens förvaltning ställda särskilda fonder må riksbanken

driva utlåning enligt därför meddelade föreskrifter.

19 §.

Riksbanken må såväl vid huvudkontoret som vid avdelningskontoren

a) på checkräkning utan räntegottgörelse mottaga penningar att återbetalas

vid anfordran samt

b) på depositionsräkning utan räntegottgörelse mottaga penningar att återbetalas

vid anfordran eller å tid, som vid insättningen bestämmes, skolande

bevis över sålunda insatta penningar ställas till viss man.

Dock må fullmäktige medgiva, att firmor, som hava växeldiskontering i

riksbanken och ej själva driva bankrörelse, erhålla räntegottgörelse å medel,

innestående å checkräkning.

Dessutom må fullmäktige, där omständigheterna sådant påkalla, medgiva

räntegottgörelse å medel, innestående å depositionsräkning.

Fullmäktige må även vidtaga de anordningar, som kunna finnas erforderliga

för underlättande av betalningsutjämning (clearing).

20 §.

Riksbanken är pliktig att utan räntegottgörelse för statsverkets räkning

mottaga penningar och att av statsverkets tillgodohavande verkställa utbetalningar

enligt därom meddelade föreskrifter.

21 §.

Riksbanken är pliktig att vid såväl huvudkontoret som avdelningskontoren,

utan avgift, mot inbetalning av penningar tillhandahålla växel på Sveriges

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 78.

11

riksbank i Stockholm, betalbar vid uppvisandet, samt må vid varje kontor

mottaga penningar för utbetalning å annan ort.

22 §.

Riksbanken må driva inkassorörelse.

23 §.

Angående riksbankens skyldighet i fråga örn växling och inlösen av mynt

är särskilt stadgat.

24 §.

Riksbanken må till förvar emottaga guld och silver, myntat eller i plants,

ävensom obligationer, aktier och andra värdepapper samt gods under försegling,

åliggande det riksbanken att vid huvudkontoret i öppet förvar emottaga

värdepapper, som för sådant ändamål överlämnas från statens myndigheter

eller som på grund av särskilt stadgande nedsättas i riksbanken.

25 §.

Riksbanken må förvärva sådana fastigheter, som äro avsedda för inrymmande

av riksbankens kontor samt för tryckerirörelsen och papperstillverkningen.

Därjämte må riksbanken, till skyddande av fordran, å offentlig auktion

eller fondbörs inköpa egendom, som är för fordringen utmätt eller pantsatt,

så ock såsom betalning för fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan

egendom, dock skall sådan egendom åter avyttras, när så prövas lämpligt

och, i varje fall, när det kan ske utan förlust.

V KAP.

Om räkenskapernas avslutande och offentliggörande.

26 §.

Vid varje kalenderårs slut skall fullständigt bokslut upprättas.

Riksbankens fasta egendom, dess inventarier samt mynt- och medaljsamling

skola bokföras inom linjen.

27 §.

Omedelbart efter varje månads slut skall upprättas en översikt, utvisande

under särskilda rubriker riksbankens tillgångar och skulder. Denna översikt

skall därefter ofördröjligen tryckas och med allmänna tidningarna utdelas.

Därjämte skall för den sjunde, femtonde, tjugutredje och sista dagen i varje

månad eller, örn sådan dag infaller på söndag eller helgdag, för nästföregående

söckendag upprättas och i allmänna tidningarna införas uppgift örn riksbankens

metalliska kassa och i 10 § omförmälda tillgångar, utelöpande sedlar samt

obegagnade sedelutgivningsrätt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BanTcoutskottets utlåtande Nr 78.

VI KAP.

Om riksbankens styrelse och förvaltning.

28 §.

Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen av sju fullmäktige. Av

dessa förordnar Konungen en fullmäktig jämte en suppleant; de övriga sex

jämte tre suppleanter väljas av riksdagen. Den av Konungen förordnade ordinarie

ledamoten skall vara fullmäktiges ordförande men må ej utöva annan

befattning inom riksbankens styrelse.

På sätt i § 71 riksdagsordningen föreskrives, välja fullmäktige själva bland

sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef för riksbanken

samt inom eller utom sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och

ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe.

29 §.

Fullmäktiges ordförande åtnjuter av riksbankens medel årligt arvode till

belopp, motsvarande vad envar av de övriga fullmäktige i denna sin egenskap

äger att uppbära enligt avlöningsstat, fastställd av riksdagen, samt därutöver

ettusenfemhundra kronor för år räknat.

30 §.

Ledamot av statsrådet eller fullmäktig i riksgäldskontoret må ej vara fullmäktig

i riksbanken eller av fullmäktige utsedd suppleant för förste deputeraden.

31 §•

Fullmäktig i riksbanken må ej den vara, som icke är svensk medborgare;

ej den, som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd; ej den,

som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest på grund

av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning; ej den, som

genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd,

varom sist förmäles; ej heller den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra

andras talan.

Fullmäktig må ej vara ledamot av styrelse i annan inhemsk bank än sparbank

eller postsparbanken och ej heller i annan utländsk bank än banken för

internationell betalningsutjämning (Banque des Réglements Internationaux).

''Vad i denna paragraf stadgas örn fullmäktig gäller även den av fullmäktige

utsedde suppleanten för förste deputeraden.

32 §.

Fullmäktige kunna ej i och för sin befattning med riksbanken emottaga föreskrifter

av någon annan än riksdagen och dess bankoutskott i de fall nämnda

utskott äger att sådana å riksdagens vägnar meddela; och äro fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer

allena redo skyldiga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banhoutslcottets utlåtande Nr 78.

13

I fråga om ansvarsfrihet för fullmäktige beslutar riksdagen.

Örn ansvarighet för fullmäktig och för den av fullmäktige utsedde suppleanten

för förste deputeraden är särskilt stadgat.

33 §.

Har Konungen på framställning av fullmäktige i riksbanken eller, där Konungen

eljest så prövat nödigt, förordnat ombud att med fullmäktige i något

särskilt ärende förhandla, må fullmäktige med Konungens ombud överlägga,

men är det fullmäktige förbjudet att i ombudets närvaro fatta beslut.

34 §.

Styrelse vid avdelningskontoren utses av fullmäktige enligt föreskrifter, som

riksdagen äger att meddela.

35 §.

Följande ärenden i riksbanken skola hållas hemliga: kreditärenden och sådana

ärenden, som omförmälas i 14, 15 och 16 §§, ävensom andra ärenden,

som röra kunders förhållanden till riksbanken; ärenden av penningpolitisk

natur, beträffande vilka fullmäktige finna, att deras offentliggörande kunde

medföra skada för riksbanken; frågor örn tillverkning och kontroll av banksedlar

samt örn vården av riksbankens behållningar.

överläggningar och beslut i sådana frågor skola upptagas i särskilt protokoll,

vars innehåll ej må yppas förrän femtio år efter protokollets datum, där

ej riksdagens bankoutskott, dess revisorer eller fullmäktige i riksbanken anse

sådant tidigare kunna ske utan skada för riksbanken.

36 §.

Fullmäktige i riksbanken, den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste

deputeraden, ledamöter av avdelningskontorens styrelser samt vid riksbanken

anställda tjänstemän skola dolt och förtegat hålla vad enligt denna lag skall

hållas hemligt.

Utan hinder härav äga fullmäktige lämna bank- och fondinspektionen upplysningar

örn sådana förhållanden rörande riksbankens förvaltning, som fullmäktige

finna vara av betydelse för bank- och fondinspektionens ämbetsutövning.

37 §.

Efter varje års slut skola fullmäktige till riksdagens bankoutskott avgiva

berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna berättelse

skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.

Härförutom hava fullmäktige att till riksdagens revisorer över statsverket,

riksbanken och riksgäldskontoret avgiva berättelse i omförmälda hänseenden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

BanicoutsTcottets utlåtande Nr 78.

Deri berättelse angående verkställd granskning av riksbanken i dess helhet,

som jämlikt gällande instruktion för varje år av riksdagens revisorer avgives,

skall på fullmäktiges föranstaltande tryckas, offentliggöras och till riksdagen

överlämnas jämte de yttranden och förklaringar, till vilka densamma kan giva

anledning.

38 §.

De föreskrifter, som utöver denna lag erfordras angående riksbankens förvaltning,

meddelas av riksdagen i särskilt reglemente.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1935, då lagen för Sveriges riksbank

den 12 maj 1897 skall upphöra att gälla.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutsleottets utlåtande Nr 78.

15

Bilaga B.

Förslag

till

Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning.

§ 1.

Utöver vad i lagen för Sveriges riksbank den stadgas,

skola för förvaltningen av riksbanken i detta reglemente givna föreskrifter

lända till efterrättelse.

AVD. I.

Om sedelutgivningen och bankrörelsen.

§ 2.

Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken utgiver, skall lyda sålunda:

»Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt

enligt lagen örn rikets mynt av den 30 maj 1873.»

Mom. 2. Å sedlarna anbringas genom tryck namnteckningar av fullmäktig,

den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste deputeraden eller tjänsteman,

två i förening.

Mom. 3. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor

inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt.

Mom. 4. Inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för

helt förstörda sedlar äga fullmäktige att medgiva med hänsyn till föreliggande

skäl och omständigheter.

§ 3.

Riksbanken skall hava avdelningskontor å följande platser: Göteborg, Malmö,

Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,

Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Norrköping, Nyköping,

Sundsvall, Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, örebro,

Östersund.

§4.

Guld och silver i plants försäljas vid huvudkontoret i mån av tillgång till

pris, som av fullmäktige bestämmes.

§ 5.

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar, vilka äro äldre än lagen om

rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i gångbart

mynt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Banlcoutshottets utlåtande Nr 78.

§ 6.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej utan fullmäktiges medgivande

beviljas annan än den, som är mantalsskriven eller driver stadigvarande

rörelse inom det lånedistrikt, som fullmäktige bestämt för varje kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen må dock mot realsäkerhet beviljas lån

utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

Dessutom må bankinrättningar, även om de icke tillhöra huvudkontorets

distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

§ 7.

Från en under riksbankens förvaltning ställd avbetalningslånefond med ett

kapital av fyrtiofyra miljoner kronor äger riksbanken att driva utlåning enligt

nedan angivna grunder.

Den vinst, som uppstår för avbetalningslånefonden, skall inräknas i riksbankens

vinst för året, dock med iakttagande av att, därest till följd av lidna

förluster fonden skulle hava nedgått under det fastställda beloppet, fondens

följande årsvinter främst skola användas för dess uppbringande till samma

belopp.

Avbetalningslån utlämnas mot skuldförbindelse, försedd med borgen såsom

för egen skuld, eller med pant av värdepapper, och återbetalas medelst erläggande

var sjätte månad efter utgivningsdagen av minst en femtondedel av

lånebeloppet jämte upplupen ränta.

Avbetalningslån må ej utgivas till lägre belopp än 300 kronor, och såsom

låntagare må ingen häfta för högre belopp än 6,000 kronor.

§ 8.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken eller verkställande ledamot av styrelse vid avdelningskontor;

dock att de kunna erhålla lån och kredit i checkräkning mot

säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges

stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken; dock äger sådan tjänsteman att vid huvudkontoret

eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, erhålla lån och kredit i

checkräkning mot säkerhet av obligationer, utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken,

konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller

ock obligationer, som i belåningshänseende av fullmäktige likställas med sistnämnda

slag av obligationer.

Mom. 2. Åt annan styrelseledamot vid avdelningskontor än verkställande

ledamot må lån eller kredit i checkräkning beviljas endast mot pant, som prövas

i och för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken annan styrelseledamot

än verkställande ledamot är acceptant, trassent eller endossent, må ej

diskonteras i riksbanken med mindre sådan växel är grundad å verklig han
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

BanTcoutskottets utlåtande Nr 78.

17

delsaffär eller siste endossenten är av Kungl. Maj :t oktrojerad bankinrättning.

Mom. 3. Lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas med borgen av fullmäktig,

styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller mot säkerhet

av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar; ej eller må växel,

å vilken fullmäktig, verkställande styrelseledamot eller tjänsteman är acceptant,

trassent eller endossent, i riksbanken diskonteras.

Mom. 4. Vad i denna paragraf stadgas örn fullmäktig och verkställande

styrelseledamot gäller ock suppleant för fullmäktig ävensom den av fullmäktige

utsedde suppleanten för förste deputeraden. För suppleant för styrelseledamot

gäller vad i denna paragraf stadgas örn annan styrelseledamot än

verkställande ledamot.

Angående bolag eller förening vari person, som omförmäles i denna paragraf,

såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,

gäller vad örn sådan person stadgas.

§ 9.

Fullmäktig i riksbanken, den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste

deputeraden, ledamot av styrelse vid avdelningskontor samt tjänsteman i riksbanken

må icke såsom kommissionär taga befattning med växeldiskontering

eller med anskaffande av lån eller annan kredit i riksbanken.

Därest fullmäktig överträder detta förbud, göres anmälan därom hos riksdagens

justitieombudsman, överträdes förbudet av den av fullmäktige utsedde

suppleanten för förste deputeraden, där han icke är fullmäktig, eller

av ledamot i avdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet hos fullmäktige.

I fråga örn åtals anställande i nu angivna fall stadgas i gällande ansvarighetslagar.

Bryter tjänsteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmäktige,

vilka äga att efter omständigheterna antingen tilldela den felande tillrättavisning

och varning eller ock för viss tid eller för alltid skilja honom från

befattningen och densamma åtföljande förmåner.

§ 10.

Vid ansökan om växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall den

erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

§ 11.

Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar

äga fullmäktige att bestämma med avseende å såväl penningställningen som

utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas. Likaledes äga fullmäktige

att bestämma avgiften för kredit i checkräkning ävensom att medgiva befrielse

från sådan avgift.

§ 12.

Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungl. Maj:ts

plakat och påbud till domhavande och exekutorer örn en prompt handräck
Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 78• 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

ning och exekution för rikets ständers bank den 18 april 1681 att av såväl

Överståthållarämbetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshavande

och övriga exekutorer skyndsamlingen erhålla laga handräckning i alla

de utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens utlåningar härröra,

med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrivande, ofördröjligen

insända de influtna medlen till riksbanken.

§ 13.

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830, få

icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana av

dessa obligationer, vilja ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

§ 14.

Beträffande den förvaring av värdepapper eller av gods under försegling,

som omförmäles i 24 § lagen för Sveriges riksbank, äga fullmäktige att bestämma

förvaringsavgiften ävensom att medgiva befrielse från sådan avgift.

AVD. II.

Örn tryckerirörelsen och papperstillverkningen.

§ 15.

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige

meddela erforderliga bestämmelser med iakttagande av föreskrifterna i de instruktioner

och arbetsordningar, som av bankoutskottet för tryckeriet och bruket

fastställts.

AVD. III.

Om styrelsen och förvaltningen m. m.

A. Fullmäktige.

§ 16.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef för

riksbanken (riksbankschef) samt inom eller utom sig en suppleant för honom

att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe

(vice riksbankschef).

Därjämte utse fullmäktige inom sig två andre deputerade.

Mom. 2. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras

enligt vad här nedan föreskrives, inkallas suppleant, utsedd av riksdagen.

Den av Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden

anmälts.

Mom. 3. Därest vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är

förhindrad att träda i hans ställe, äga fullmäktige förordna andre deputerad

att uppehålla riksbankschefens befattning.

Fullmäktige äga vid behov förordna vikarie för andre deputerad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

19

Mom. 4. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§ av

lagen för Sveriges riksbank icke får utöva befattning såsom sådan, skall han

genast frånträda densamma, samt suppleant då inkallas att i stället inträda

såsom fullmäktig.

Mom 5. Angående ersättning åt fullmäktige och den av fullmäktige utsedde

suppleanten för förste deputeraden samt åt vikarier för fullmäktige

gäller vad därom är särskilt stadgat.

§ 17.

Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion, bestående av riksbankschefen,

vice riksbankschefen samt de två andre deputerade, att i överensstämmelse

med den instruktion, som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av

fullmäktige bestämd fördelning av göromålen mellan direktionens ledamöter

föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut,

utöva tillsyn över göromålen inom banken, verkställa köp och försäljning av

utländska valutor, pröva utlåningsärenden, som ej kunna uppskjutas till handläggning

av den i § 18 mom. 2 omförmälda delegationen, samt handhava den

löpande förvaltningen i övrigt.

Fullmäktige äga vidare utse inom sig en fullmäktig för att enligt meddelade

föreskrifter utöva tillsyn över riksbankens pappersbruk samt inför fullmäktige

föredraga bruket rörande ärenden.

§ 18.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en

gång i varje vecka eller oftare, örn ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras av allenast fyra

fullmäktige, därest tre av dem äro örn beslutet ense.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skola samtliga

närvarande fullmäktige till protokollen avgiva sina röster. Vid lika

röstetal är ordförandens röst avgörande. Den, som icke yttrat sig till protokollet,

anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som av en eller

annan anledning varit hindrad att övervara något fullmäktiges beslut, får ej

på sådan grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar, som vidare

kunna uppstå i följd av samma beslut. Endast vid val till sådan befattning,

vartill någon bland fullmäktige kan utses, får sluten omröstning ske och skall

i sådant fall äga rum, när yrkande härom framställes.

Vid fullmäktiges sammankomster skall vice riksbankschefen närvara. Han

äger, även örn han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. I ärende, vari

han är föredragande, är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening,

när denna är skiljaktig från fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut, fattat

vid fullmäktiges ''sammankomst.

Mom. 2. Fullmäktige äga uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige

fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden. Delega
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutslcottets utlåtande Nr 78.

tionen skall bestå av antingen minst fyra fullmäktige eller minst tre fullmäktige

jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig; dock skall iakttagas,

att i delegationen alltid finnes en fullmäktig, som ej tillhör den i § 17

omförmälda direktionen. Lånedelegationen skall sammanträda varje söckendag,

där ej fullmäktige med hänsyn till särskilda omständigheter för viss dag

annorlunda besluta. Vid dylikt sammanträde förekommande ärende skall hänskjutas

till fullmäktige, därest någon av de närvarande så yrkar. Vid sammanträdet

skola anmälas de krediter, som jämlikt § 17 sedan nästföregående

sammanträde beviljats av direktionen.

Mom. 3. Fullmäktig eller vice riksbankschef äger ej deltaga i behandling

av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken. Ej heller må han deltaga

i behandling av fråga örn avtal mellan riksbanken och tredje man, där

han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot riksbankens.

Vad sålunda är stadgat åge motsvarande tillämpning beträffande rättegång

eller annan talan mot fullmäktig, vice riksbankschef eller tredje man.

Mom. 4. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma

sammanträden skola, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes och skall omröstning därvid verkställas

per capita.

§ 19.

Fullmäktige åligger att verkställa eller genom ombud, utsett inom eller utom

fullmäktige, låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens kontor

och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri och pappersbruk

ävensom erforderliga besiktningar av riksbankens fastigheter och

inventarier.

Härvid skall iakttagas, att varje avdelningskontor minst en gång varje år

skall såväl inspekteras av fullmäktig eller vice riksbankschefen eller suppleant

för fullmäktige som ock undersökas av för detta ändamål av fullmäktige

utsedda tjänstemän.

För dylik förrättning, som verkställes av fullmäktig eller vice riksbankschefen

eller av suppleant för fullmäktige, utgår ej särskilt arvode utan endast

resekostnadsersättning i likhet med vad som gäller för riksdagens medlemmar

samt dagtraktamente med 20 kronor örn dagen. Till annat ombud lämnas gottgörelse

efter bestämmande av fullmäktige.

§ 20.

Mom. 1. Varje avdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas

årligen genom fyra personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas av

en nämnd, bestående av fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda sätt, som i

§ 71 i riksdagsordningen är föreskrivet i fråga örn den nämnd, som skall välja

fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Mom. 2. Berättelser skola av styrelserna för avdelningskontoren avgivas

såväl till bemälde revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen

samt dithörande bevaknings- och utsökningsärenden som ock till riksdagens

s. 21 Kontrollera mot PDF

Banko-utskottets utlåtande Nr 78.

21

bankoutskott oell revisorer över stats-, banko- oell riksgäldsverken angående

avdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till

fullmäktige inlämnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens

början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

Berättelserna skola av fullmäktige överlämnas till bankoutskottet respektive

revisorerna. Härjämte skola fullmäktige till revisorerna överlämna

de från revisorerna för avdelningskontoren inkomna utlåtandena, åtföljda av de

meddelanden och förklaringar, vilka må finnas av de i sistnämnda utlåtanden

gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

§ 21.

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till täckande

av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning inropad,

må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

Nybyggnad eller större reparation å bankens för rörelsen avsedda byggnader

må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de

därtill erhållit medgivande av riksdagen.

§ 22.

Mom. 1. Fullmäktige äga att av riksbankens medel utbetala

1 :o) bidrag till änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor

och pappersbruk;

2:o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

3:o) vad som erfordras för överinseendet över brandväsendet inom riksbankens

byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning;

4:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstemän.

Mom 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom

vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige att

efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt av brottets

förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar av riksbankens

medel, vilka fullmäktige finna lämpliga.

§ 23.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att efter noggrann prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka försatts

i konkurs eller vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar

tillgång och därefter avlagt utmätningsed, ackord eller eftergift å deras skuld

så ock eljest biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare

om betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka något

av vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan

skola alla frågor därom underställas bankoutskottet.

Fullmäktige äga att bevilja, riksbankens gäldenärer anstånd med betalning

av skuld till riksbanken och äga jämväl att uppdraga åt direktionen och

styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Mom. 2. Fullmäktige äga att bestämma, vilka såsom osäkra ansedda

fordringar skola föras inom linjen i räkenskaperna.

§ 24.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana åtgärder, varigenom riksbankens

tillgångar i ädla metaller och värdepapper samt bankens räkenskaper

må kunna, örn så fordras, utan tidsutdräkt till annan som säker ansedd

ort förflyttas; och böra fullmäktige vid sådant förhållande av Kungl. Majit

utbedja sig råd och upplysningar.

§ 25.

Mom. 1. Enligt bolagsordningen för aktiebolaget Kreditkassan av år 1922

skola fullmäktige utse en ledamot i bolagets styrelse jämte suppleant för

denne.

Mom. 2. Fullmäktige skola utse en ledamot i den kommission, som jämlikt

instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat gulds halt

och vikt.

Mom. 3. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen

granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen

i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen valda fullmäktige

vara tillstädes.

Morn. 4. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda örn utsättande

av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,

riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannen eller militieombudsmannen

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller

med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till efterträdare

utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan riksdagarna

avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet insättes eller

med döden avgår, välja en annan behörig man i hans ställe.

Mom. 5. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige

i riksbanken dessutom:

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal än ock

ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionen av kanalens räkenskaper;

skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år och till ombud

i revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer

kunna återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,

i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive fullmäktige;

c) att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 78.

23

sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av sin avlöning.

B. Avdelningskontorens styrelser.

§ 26.

Mom. 1. Styrelsen vid vartdera avdelningskontoret i Göteborg och Malmö

utgöres av fyra ledamöter och vid vart och ett av de övriga avdelningskontoren

av tre ledamöter, vilka alla, jämte nödigt antal suppleanter, för ett år

i sänder efter kalenderår räknat, utses av fullmäktige, med rättighet för fullmäktige,

att, när de därtill finna anledning, entlediga en eller flera ledamöter

i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra

ledamöter genast inväljas.

Avgår eljest ledamot under den tid, för vilken han är vald, utses ny ledamot

att deltaga i styrelsen under den tid, som för den avgångne ledamoten

återstått. Vid de årliga valen kan avgående styrelseledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i varje styrelse skola fullmäktige särskilt utse

en att i egenskap av verkställande styrelseledamot handhava den dagliga förvaltningen.

Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Till

sådant uppdrag kan icke verkställande styrelseledamot utses.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen, när på grund av tillfälligt hinder

för ordinarie ledamot styrelsen ej är beslutför.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, anmäles förhållandet

skyndsammast hos fullmäktige, och äger styrelsen att förordna om göromålens

uppehållande, intill dess fullmäktige i ärendet beslutat.

Mom. 4. Angående avlöningsförmåner till ledamot av styrelse vid avdelningskontor

är särskilt stadgat.

Suppleant för styrelseledamot äger att under den tid, då han bestrider ordinarie

ledamots befattning i styrelsen, åtnjuta ersättning med belopp, motsvarande

det för den senare bestämda arvodet.

Mom. 5. Angående semesterledighet för verkställande styrelseledamot är

särskilt stadgat.

Annan styrelseledamot vid avdelningskontor med styrelse, bestående av tre

ledamöter, äger efter anmälan hos vederbörande styrelse och, för så vitt ej

särskilt hinder därför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet

under en tid av sammanlagt högst 30 dagar årligen.

§ 27.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så

ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Styrelsen

vare ej beslutför, med mindre än att vid avdelningskontoren i Göteborg och

Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga ledamöter äro

tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga

meningar, gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika

röstetal är ordförandens röst avgörande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Mom. 2. För prövning av utlåningsärenden sammanträder styrelsen alla

söckendagar, där ej för viss dag med hänsyn till särskilda omständigheter av

fullmäktige annorlunda bestämmes. Om styrelsens beslutförhet gäller vad i

mom. 1 sägs; och må låneansökan ej anses bifallen, såvida ej vid avdelningskontoren

i Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor

samtliga ledamöter äro örn beslutet ense.

Mom. 3. Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal

mellan honom och riksbanken, ej heller må han deltaga i fråga om avtal

mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat åge

motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamot

eller tredje man.

§ 28.

Mom. 1. Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa

sig till efterrättelse icke endast bestämmelserna i lagen för Sveriges riksbank

och i detta reglemente utan även av fullmäktige och direktionen meddelade

föreskrifter.

Det åligger verkställande styrelseledamoten att hava inseende över den vid

kontoret anställda personalen, att ordna göromålens handläggning inom kontoret,

att utöva erforderlig kontroll samt att föredraga låne- och andra ärenden,

allt i överensstämmelse med av fullmäktige eller direktionen meddelade

föreskrifter.

Mom. 2. Örn ansvarighet för styrelseledamot vid avdelningskontor är särskilt

stadgat.

C. Tjänstemännen vid huvudkontoret och avdelningskontoren.

§ 29.

Mom. 1. Antalet ordinarie tjänster i varje lönegrad vid huvudkontoret

samt avdelningskontoren i Göteborg och Malmö är fastställt i den vid avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckningen.

Det i tjänsteförteckningen för de mindre avdelningskontoren angivna antalet

tjänster i olika lönegrader äga fullmäktige att mellan dessa avdelningskontor

fördela, på sätt fullmäktige, med hänsyn till göromålens omfattning vid de

särskilda kontoren, finna lämpligt.

Mom. 2. Därest ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen

behövliga för göromålens obehindrade gång, äga fullmäktige att utöver stat

anställa den eller de tjänstemän, som erfordras.

Mom. 3. När till verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor av

fullmäktige förordnas någon av riksbankens ordinarie tjänstemän, skall dennes

tjänst i vanlig ordning tillsättas.

Mom. 4. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige

låta med tillsättningen därav anstå ävensom, därest fullmäktige anse

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 78.

25

tjänst lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna örn tillsättande

av sådan tjänst.

§ 30.

Ordinarie tjänster skola tillsättas av fullmäktige.

Fullmakt meddelas därvid åt tjänstemännen i trettionde lönegraden. Åt

tjänstemän i övriga lönegrader meddelas konstitutorial.

§ 31.

Mom. 1. Innan ordinarie tjänst inom l:a—30 :e lönegraderna tillsättes,

skall tjänsten kungöras ledig till ansökan medelst anslag inom bankens samtliga

kontor samt dessutom, beträffande tjänst i 16 :e—30 :e lönegraderna, medelst

tillkännagivande i post- och inrikes tidningar. Ansökningstiden må ej

understiga fjorton dagar. Kungörelse skall avse tjänst i allmänhet i viss

lönegrad vid vederbörande kontor.

Mom. 2. Anmäler sig icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall

ny ansökningstid utsättas.

§ 32.

För erhållande av ordinarie tjänst i riksbanken gälla följande kompetensbestämmelser

:

a) beträffande tjänst i 16:e—30:e lönegraderna:

studentexamen eller avgångsexamen från statsunderstött eller under

skolöverstyrelsens inseende ställt handelsgymnasium eller motsvarande

bildningsanstalt; till ombudsman kan dock endast den nämnas, som avlagt

prov för inträde i rikets rättegångsverk, vilket även erfordras för

anställning till tjänstgöring i ombudsmansexpeditionen vid huvudkontoret,

såvida ej tjänstgöringen är inskränkt till registrering eller diariiföring

eller liknande sysselsättning;

b) beträffande tjänst såsom kameralbiträde och kontorsskrivare i 7 :e respektive

11 :e lönegraderna:

realexamen (realskoleexamen), avgångsbetyg från kommunal flickskola

eller avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom

medförande normalskolekompetens.

Utan hinder härav äga fullmäktige, då omständigheterna därtill föranleda,

att till ordinarie tjänstemän i ovannämnda lönegrader antaga sökande, som

på annat sätt ådagalagt erforderlig kompetens; dock må dispens ej medgivas

beträffande tjänst, för vilken ovan föreskrives juridisk kompetens.

§ 33.

Vid alla tjänstetillsättningar skall till tjänsten antagas den, som för tjänsten

är mest skicklig och passande.

Vid tillsättande av ordinarie tjänst inom l:a—30 :e lönegraderna må icke

antagas annan än den, som anmält sig såsom sökande till tjänsten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

§ 34.

Göromålen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor skola handläggas

i överensstämmelse med av fullmäktige fastställda tjänstgöringsstadgar samt

de av fullmäktige, direktionen eller, för avdelningskontor, av dess styrelse eller

verkställande styrelseledamot härutöver meddelade föreskrifter.

§ 35.

Tjänstemännens avlönings- och pensionsförhållanden äro angivna i avloningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk med därvid fogade

tjänstförteckning och tillämpningsbestämmelser samt i bestämmelser i

fråga örn rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid nämnda verk.

§ 36.

Fullmäktige äga uppdraga åt direktionen och styrelse vid avdelningskontor

att besluta örn tjänstledighet ävensom att förordna om uppehållande av

ledigbliven tjänst.

§ 37.

Tjänsteman, som förklaras omyndig, skall avhållas från tjänstgöring så

länge omyndighetstillståndet fortfar.

Bliver omyndighetsförklaringen icke hävd inom två år, skall han från tjänsten

skiljas; dock äga fullmäktige, örn omyndighetstillståndet föranletts av

sjukdom, att efter omständigheterna förfara.

§ 38.

Mom. 1. Tjänsteman, som försatts i konkurs, skall genast avhållas från

tjänstgöring och skall från tjänsten skiljas, örn han icke senast ett år efter

det tiden för bevakning av fordran i konkursen gått till ända, eller, där konkursen

blivit avskriven jämlikt 185 § konkurslagen, från det beslut örn avskrivning

meddelades, styrker sig vara befriad från borgenärernas krav.

Mom. 2. Örn tjänstemans ekonomiska ställning blivit sådan, att fullmäktige

finna hans fortsatta bestridande av tjänsten icke böra äga rum, äga fullmäktige

avhålla honom från tjänstgöring, till dess hans ställning blivit ordnad.

§ 39.

Har tjänsteman genom domstols utslag blivit dömd till påföljd enligt 2 kap.

19 § strafflagen, skall han genast avhållas från tjänstgöring i riksbanken och

skall, örn utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin tjänst.

§ 40.

Mom. 1. Om tjänsteman, som begått mindre förseelse i tjänsten eller

visat vanvördnad eller ohörsamhet mot förman, ej låter sig av deputerads

eller vederbörande kontorsstyrelses tillsägelser och föreställningar rätta eller

ock gör sig skyldig till större fel eller försummelse i sin befattning eller

beträdes med ovärdigt uppförande i allmänna levernet, vare vederbörande

deputerad eller kontorsstyrelse skyldig att förhållandet hos fullmäktige anmäla,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

27

och skall tjänstemannen, sedan för sakens bedömande erforderliga upplysningar

infordrats samt tillfälle lämnats honom att sig förklara, inför fullmäktige

tillrättavisas och varnas.

Mom. 2. I händelse den, som på detta sätt erhållit varning, ej därav

låter sig rätta utan varder förvunnen till ny förseelse, skall, efter anmälan

härom hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring över vad mot honom förekommit

infordras, och äga därefter fullmäktige att med avseende å förekommande

omständigheter avhålla honom från tjänstgöring under längre eller kortare

tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt 20 § mom. 1 avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk finnes skäligt låta honom

uppbära något därav.

Mom. 3. Därest tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat

i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring, ånyo

gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter anmälan

härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring, med hänsyn

till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom från tjänstgöring,

dock minst 6 månader med förlust av lönen, eller helt och hållet skilja

honom från innehavande tjänst och lön.

Mom. 4. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman avhålles från tjänstgöring

eller för alltid skiljes från tjänsten, skall jämte hänvisning till besvärs

anförande honom skriftligen meddelas.

Mom. 5. Extra ordinarie tjänsteman, som beträdes med ovärdigt uppförande

i allmänna, levernet eller eljest befinnes olämplig för riksbankens tjänst,

läte fullmäktige på anmälan av vederbörande deputerad avföra från listan

över extra ordinarie tjänstpersonalen.

§ 41.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden utöver

fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller avskrivningar få ske endast

hos bankoutskottet; och skola ansökningarna inlämnas till fullmäktiges

expedition senast å den dag, riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i

annat fall icke varda till prövning upptagna.

Mom. 2. över sådana av fullmäktige fattade beslut, som grunda sig på

stadgandena i §§ 29—33, §§ 36—38 och § 40 i detta reglemente eller i avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk med därtill hörande

särskilda bestämmelser dels angående tillämpning av samma reglemente,

dels i fråga örn rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid nämnda verk,

kunna besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas

hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden därav bevisligen

erhållit del; skolande beslut i fråga örn tillsättande eller uppehållande

av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag, beslutet blivit justerat

eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton da
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

BankoutsTcottets utlåtande Nr 78.

gar ingivas till fullmäktige, vilka hava att så snart ske kan överlämna besvären

till bankoutskottet.

Mom. 3. Över sådana i mom. 1 och 2 omförmälda ansökningar och besvär,

som blivit inom behörig tid till fullmäktige inlämnade, skola fullmäktige samtidigt

med överlämnandet till bankoutskottet avgiva utlåtande.

D. Personalen vid sedeltryckeriet och pappersbruket.

§ 42.

Angående personalen vid sedeltryckeriet och Tumba bruk gäller vad därom

är särskilt stadgat i de under § 15 i detta reglemente omförmälda instruktioner

och arbetsordningar.

Tumba bruks tjänstemän tillkommande löner och övriga förmåner äro bestämda

i särskild av riksdagen fastställd avlöningsstat.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

29

Bilaga C.

Till Riksdagens Bankoutskott.

I utlåtande nr 18 har bankoutskottet vid 1933 års riksdag under framhållande

av behovet av en formell revision av reglementet för riksbankens styrelse

och förvaltning förutsatt, att frågan örn en sådan revision gjordes till föremål

för övervägande genom fullmäktiges i riksbanken försorg samt att förslag i

ämnet utarbetades och förelädes utskottet, så snart lämpligen kunde ske. I

sammanhang härmed har utskottet uttalat, att frågan örn en överarbetning av

lagen för Sveriges riksbank och av ansvarighetslagarna för riksbanken även

torde vara förtjänt av övervägande.

I anledning härav hava fullmäktige i riksbanken låtit verkställa en överarbetning

av nämnda författningar. Beträffande ansvarighetslagarna hava

fullmäktige emellertid avstått från att nu framlägga förslag till ändring men

komma att senare upptaga denna fråga till behandling, så att proposition i

ämnet torde kunna föreläggas 1935 års riksdag.

Fullmäktige få härmed överlämna förslag till lag för Sveriges riksbank,

avsedd att ersätta nu gällande lag. Samtidigt överlämna fullmäktige med

särskild skrivelse förslag till nytt reglemente.

Förslaget till ny lag för riksbanken innebär vissa såväl sakliga som formella

ändringar. De sakliga ändringarna avse i intet fall bestämmelserna rörande

sedelutgivningen och metalliska kassan, enär fullmäktige anse, att frågan

örn ändring av dessa bestämmelser ej böra upptagas till behandling i detta

sammanhang. Beträffande ändringarnas innebörd i övrigt få fullmäktige hänvisa

till följande specialmotivering.

Specialmotivering.

Överskriften till I kap. har ändrats till överensstämmelse med dess nya innehåll.

Övriga kapitelrubriker torde icke tarva någon kommentar.

1 och 2 §§. 1 § innefattas i nuvarande 1 §.

2 § innehåller återstoden av nuvarande 1 § samt omfattar dessutom första

stycket av nuvarande 3 §, nuvarande 21 § samt förra delen av första stycket av

nuvarande 22 §.

Det har ansetts riktigt att begränsa första paragrafens innehåll till att angiva

riksbankens karaktär av statsbank och att i andra paragrafen sammanföra

de för närvarande åtskilda bestämmelser, varigenom gränser uppdragas för

bankens verksamhet.

Den nu i andra paragrafen införda bestämmelsen om grundfonden har sammanförts

med bestämmelserna örn reservfond och vinstmedel i ett kapitel (II

kap.), vilket föregår kapitlet om rörelsen.

3 §. Denna paragraf innefattas i nuvarande 2 §.

4 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 26 §.

Enligt nuvarande bestämmelser kan reservfonden, som efter beslut av

1929 års riksdag uppgår till tjugu miljoner kronor, nedgå till tolv och en halv

miljoner kronor, utan att ny avsättning till densamma behöver äga rum. Någon

anledning att anse den del av reservfonden, som överstiger sistnämnda belopp,

såsom av mera tillfällig natur än återstoden, synes emellertid icke före
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

BanhoutsTcottets utlåtande Nr 78.

finnas; och fullmäktige föreslå därför, att ny avsättning till reservfonden skall

ske, om densamma nedgår under sitt nuvarande belopp.

Bestämmelserna angående reservfondens placering sakna numera betydelse.

5 §. Denna paragraf motsvarar första stycket av nuvarande 25 §.

Andra stycket av nuvarande 25 §, som innehåller en specialbestämmelse örn

avbetalningslånefonden, bar överflyttats till reglementet.

6—9 §§. 6 § motsvarar andra och tredje styckena av nuvarande 3 §.

7 § motsvarar nuvarande 4 §.

8 § motsvarar nuvarande 5 §.

9 § motsvarar nuvarande 6 §.

10 §. Denna paragraf motsvarar 7 §.

Den föreslagna ändringen, som endast avser mom. b), är av redaktionell

natur. Det i nämnda moment intagna villkoret örn notering å utländsk börs torde

för närvarande formellt sett möjligen kunna knytas till samtliga i momentet

omförmälda obligationer. I praxis har det dock ansetts avse endast »andra

inhemska obligationer», och ändringen avser att låta denna innebörd komma

till ett tydligt uttryck i bestämmelsen.

11 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 8 §.

12 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 9 §.

I förslaget till reglemente motsvaras denna bestämmelse av en paragraf,

vari riksbankens nuvarande avdelningskontor uppräknas. Den föreslagna lydelsen

av förevarande lagparagraf innebär således icke en förändring vad beträffar

de nuvarande kontoren utan endast att bereda riksdagen frihet att

vidtaga ändring i ifrågavarande avseende utan ändring av lagen.

13 och 14 §§. 13 § motsvarar nuvarande 10 §.

14 § motsvarar nuvarande 11 §.

Ändringarna äro endast av redaktionell natur.

15 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 20 §.

I lagen saknas för närvarande uttryckligt medgivande för riksbanken att

lämna kredit till utländsk centralbank. Det har dock förekommit, att dylik

kredit lämnats och att särskild säkerhet icke ställts. Med hänsyn härtill synes

i lagen böra införas bestämmelse, att sådan kredit må lämnas, varvid fullmäktige

förutsätta, att när så anses böra ske krediten må kunna lämnas utan

säkerhet.

16 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 12 §.

Enligt 12 § mom. a) äger riksbanken köpa och sälja vilka som helst svenska

obligationer samt därjämte vissa utländska statspapper. Däremot är

riksbanken enligt detta moment icke berättigad att köpa och sälja skattkammarväxlar.

Enligt 12 § mom. b) äger riksbanken »genom annat avtal» övertaga statspapper,

svenska samt vissa utländska. Då detta moment torde avse deltagande i

emissioner, synes riksbanken således sakna rätt att deltaga i emissioner exempelvis

av allmänna hypoteksbankens och konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer. Riksbanken har dock sedan gammalt jämte andra

banker deltagit i uppläggandet av obligationslån för nämnda institutioner.

Det synes därför påkallat, att medgivandet i mom. b) erhåller en mera vidsträckt

omfattning.

Då övertagande av värdepapper »genom annat avtal» utgör en form för köp

av desamma, har emellertid det särskilda omnämnandet härav ansetts kunna

utgå. Riksbanken hör givetvis det oaktat vara oförhindrad att deltaga i

emissioner av ifrågavarande värdepapper.

Den i 12 § mom. c) berörda förmedlingsverksamheten bör givetvis kunna

avse sådana statspapper och obligationer, som riksbanken äger köpa och

sälja. Afj&l

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 78.

31

Att beträffande utländska statspapper föreskriva, att de skola vara såväl

»lätt säljbara» som »noterade å utländsk börs» synes icke nödvändigt och kan

medföra praktiska olägenheter. Villkoret om dylik notering har därför uteslutits.

17 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 13 §.

De i a) införda villkoren, att de diskonterade växlarna skola vara »accepterade»

och »betalbara å inrikes ort», hava uteslutits. Härigenom beredes möjlighet

för riksbanken att diskontera dels egna växlar, utställda exempelvis

av affärsbanker och kommuner, dels växlar i svenska kronor, betalbara å utrikes

ort. Det bör nämnas, att riksbanken sedan många år tillbaka utan särskilt

medgivande i lagen, mot räntedebitering, lämnar affärsbankerna försträckning

mot av dem utställda egna växlar, nämligen s. k. kassaförstärkningsväxlar.

Den enligt b) i 13 § riksbanken för närvarande medgiva rätten att lämna

lån till stiftelse utan särskild säkerhet har uteslutits. Medgivandet härtill

synes sakna praktisk betydelse.

De enligt d) i 13 § omförmälda kreditformerna »kassakreditiv» och »kredit

i löpande räkning» hava efter affärsbankernas förebild ersatts med »kredit i

checkräkning». Härigenom torde viss förenkling av göromålen kunna genomföras,

exempelvis beträffande handläggningen av kreditgivningen till affärsbankerna.

Kredit i checkräkning motsvarar tekniskt sett »kredit i löpande

räkning» och skiljer sig från kassakreditiv därigenom, att medan kassakreditiv

avser endast utlåning, kredit i checkräkning kombineras med inlåning å

samma räkning. Såsom framgår av nedan berörda 19 § i lagförslaget, skulle

endast i redan nu gällande undantagsfall räntegottgörelse ifrågakomma för

medel, insatta å checkräkning.

För närvarande gäller, att riksbanken ej får bevilja kassakreditiv och kredit

i löpande räkning till högre sammanlagt belopp än femton miljoner kronor.

Denna begränsning motiverades på sin tid därmed, att det ansågs olämpligt,

att riksbankens utlåning av dylik långfristig beskaffenhet mot säkerhet, »som

icke vore av erkänd prima kvalitet och lätt realisabel», uppginge till högre

belopp. Då under senaste året åtskilliga nya stora kreditiv beviljats sparbanker

(mot säkerhet av obligationer av första klass) och då ytterligare ansökningar

om sådan kreditiv torde kunna förväntas, synes det emellertid önskvärt

att utvidga riksbankens rörelsefrihet i förevarande avseende, i den mån

så kan ske utan avsteg från de principer, som böra vara normerande för riksbankens

utlåning.

Fullmäktige hava härvid valt vägen att bibehålla begränsningen av femton

miljoner kronor endast för sådana krediter i checkräkning, som beviljas mot

annan säkerhet än vissa angivna slag av obligationer av första klass. _ Att

medgiva rätt till obegränsad utlåning mot säkerhet av sistnämnda obligationer

möter enligt fullmäktiges mening icke några principiella betänkligheter. Riksbanken

lär nämligen icke böra vägra kredit mot sådan säkerhet.

Örn kredit i checkräkning beviljas med villkor av rätt för riksbanken till tre

månaders uppsägning av densamma, synes det ur principiell synpunkt vara

utan betydelse, örn utlåningen sker i form av lån eller i checkräkning.

18 §. Denna paragraf motsvarar sista stycket av nuvarande 13 _§. Den

föreslagna lydelsen innebär den förändring, att medgivande till utlåning lämnas

jämväl från andra fonder under riksbankens förvaltning än avbetalningslånefonden.

För närvarande förvaltas av riksbanken förutom sistnämnda fond

även spannmålskreditfonden.

I sammanhang med behandlingen av ovannämnda paragrafer, som avse

utlåningen, bör nämnas, att de nuvarande 14 och 15 §§ uteslutits ur lagen.

Den i nuvarande 14 § åt riksgäldskontoret medgivna rätten att utan säker
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

BanlcoutsTcottets utlåtande Nr 78.

het eller avgift erhålla ett kreditiv å 1,500,000 kronor har sedan tillkomsten

av 1897 års riksbankslag icke någon gång använts och synes på grund av beloppets

ringa storlek numera sakna praktisk betydelse. Även utan denna

rätt har riksgäldskontoret möjlighet, exempelvis genom försäljning av skattkammarväxlar,

att erhålla den kassaförstärkning, som kan vara erforderlig.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava under hand förklarat sig icke hava något

att erinra mot att nuvarande 14 § uteslutes.

De i nuvarande 15 § införda särskilda bestämmelserna angående lånerätt

för fullmäktige med flera äro för närvarande införda även i reglementet tillsammans

med bestämmelser angående tjänstemäns lånerätt. Bestämmelserna avse

enligt fullmäktiges mening förhållande av sådan beskaffenhet, att de höra

hemma uteslutande i reglementet.

19 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 16 §.

Ändringarna äro huvudsakligen av redaktionell natur.

Vid öppnandet åt enskild av s. k. folioräkning, vilken motsvarade nuvarande

giroräkning, betingade sig riksbanken tidigare en avgift. Med hänsyn

härtill torde på sin tid hava ansetts motiverat att föreskriva, att insättningar

skulle mottagas »avgiftsfritt». Sådan bestämmelse torde dock numera ej

vara erforderlig. Det må i detta sammanhang erinras, att riksbanken icke

är skyldig att medgiva öppnandet av inlåningsräkning åt envar, som önskar

erhålla sådan.

Den ovan berörda förändringen av »kassakreditiv» till »kredit i checkräkning»

motsvaras av en ändrad beteckning av »giroräkning», vilken enligt förslaget

framgent skulle benämnas »checkräkning». Örn detta förslag godkännes,

komma fullmäktige att hos Konungen hemställa örn utfärdande av

kungörelse därom, att vad finnes stadgat örn giroräkning i riksbanken, exempelvis

beträffande statsverkets kassarörelse, efter den nya riksbankslagens

ikraftträdande skall avse checkräkning.

Upp- och avskrivningsräkningen, som i realiteten är en checkräkning, synes

även böra betecknas såsom sådan.

20 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 17 §.

Den nuvarande hänvisningen till reglementet, vilket omförmäles först i 39 §

av förslaget, har ersatts med hänvisning till »härom meddelade föreskrifter».

21 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 18 §.

En bestämmelse har tillagts, som avser att utgöra bemyndigande till den

betalningsöverföring, som riksbanken förmedlar, bland annat för utländska

bankförbindelsers räkning.

22 §. Denna paragraf, som är ny, avser att lämna bemyndigande till en

rörelse, som riksbanken torde ha drivit under hela den tid, riksbankslagen varit

gällande.

23 §. Även denna paragraf är ny. De författningar, som åsyftas, äro

främst kungörelsen den 30 maj 1873, innefattande lag örn rikets mynt, samt

kungörelsen den 31 december 1908 angående myntväxling.

Fullmäktige komma att hos Konungen hemställa, att sistnämnda kungörelse

ersättes av en ny författning i ämnet, innefattande bland annat den ändring,

att ur kungörelsen uteslutes bestämmelsen, att fullmäktige skola vara skyldiga

att minst en gång varje år i tidningarna införa närmare föreskrifter rörande

växlingsrörelsen. Ett sådant kungörande av dessa föreskrifter torde numera

ej vara behövligt.

24 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 19 §.

Enligt gällande bestämmelser är riksbanken skyldig att vid huvudkontoret

i obegränsad omfattning mottaga depositioner i öppet förvar. Redan av ut
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

33

rymmesskäl synes påkallat, att riksbanken befrias från detta åläggande. Detsamma

bör dock bibehållas vad beträffar värdepapper, som överlämnas från

statens myndigheter, eller nedsättas på grund av särskilt stadgande angående

nedsättning av värdepapper, exempelvis i lagen örn förmynderskap.

25 §. Denna paragraf innefattas i nuvarande 22 §.

Första stycket har omredigerats, så att detsamma i likhet med ett flertal

andra paragrafer i lagen även formellt fått karaktären av ett medgivande i

stället för ett förbud.

Även andra stycket har omredigerats. Därjämte har i överensstämmelse

med motsvarande stadgande i lagen om bankrörelse införts ett medgivande för

riksbanken att såsom betalning för fordran, även på annat sätt än genom

inköp å auktion eller fondbörs, övertaga för fordringen pantsatt eller annan

egendom. Härigenom torde riksbanken erhålla ökad möjlighet att biträda en

allmän ackordsuppgörelse, exempelvis genom att såsom ackordslikvid kunna

mottaga aktier, förlagsbevis etc.

26 §. Första stycket motsvarar nuvarande 23 §.

Andra stycket motsvaras av ett stadgande i nuvarande 2 §.

Redan nu bokföras såväl riksbankens fasta egendom och inventarier som

bankens mynt- och medaljsamling inom linjen, ehuru bestämmelserna härom

formellt sett få anses icke giva uttryckligt stöd åt ett sådant förfaringssätt.

I nuvarande 2 § stadgas nämligen endast att grundfonden skall, utan beräkning

av nämnda tillgångar, utgöra femtio miljoner kronor. En dylik bestämmelse

örn grundfonden infördes mycket tidigt i reglementet för riksbanken.

Vad reservfonden beträffar, må erinras, att, när första avsättningen till reservfond

skedde år 1873, det föreskrevs, att densamma skulle användas till

inköp av utländska valutor. Man torde sålunda hava ansett, att reservfonden

skulle separat redovisas i vissa bestämda tillgångar. Det fanns då icke

anledning att föreskriva, att reservfonden skulle utgöra föreskrivet belopp

»utan beräkning av» den fasta egendomen m. m. En dylik bestämmelse har

tydligen ej heller senare ansetts behövlig, men man har ändock såsom ovan

nämnts bokfört ifrågavarande tillgångar inom linjen. Det synes fullmäktige

riktigt, att detta hävdvunna förfaringssätt kodifieras genom en tydlig bestämmelse

härom.

27 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 24 §.

28 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 27 §. För överskådlighetens

skull har såsom andra stycke i paragrafen införts en nu i reglementet (under

§ 35) intagen bestämmelse, som hämtats från riksdagsordningen, angående

val av vice ordförande.

29 och 30 §§. 29 § motsvarar nuvarande 28 §.

30 § motsvarar nuvarande 29 §.

31 §. Denna paragraf motsvarar nuvarande 30 §.

Sedan innevarande riksdag bifallit proposition med förslag till lag om upphävande

av 17 kap. 32 § första punkten rättegångsbalken, vilket innebär, att

brottmål 6j vidcLro må ställtis på fråmtidGn såmt titt dc påföljder i medborgerligt

hänseende av ställande under framtiden, vilka stadgas i olika lagar

och författningar, borttagas, synes ur förevarande paragraf i riksbankslagen

böra uteslutas^ den diskvalifikationsgrund, som föranledes av nämnda stadgande

i rättegångsbalken.

32 §.'' Denna paragraf motsvarar nuvarande 34 §.

Hänvisningen angående de särskilda stadgandena rörande ansvarighet för

styrelseledamöter har överflyttats till reglementet (§27).

33—3\ §§. 33 § motsvarar 31 §.

34 § motsvarar nuvarande 33 §.

Beträffande sistnämnda paragraf har hänvisningen till reglementet, vilket

Bihang till riksdagens protokoll 10,''lk. 8 saini. Nr 7,8 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutslcottets utlåtande Nr 78.

omförmäles först i 39 § av lagförslaget, ersatts med åberopande av föreskrifter,

»som riksdagen äger att meddela».

35 §. Denna paragraf innefattar nuvarande 35 §.

Paragrafen har utvidgats att avse även tjänstemän, örn vilka motsvarande

bestämmelser för närvarande äro införda i § 30 mom. 2 reglementet.

36—37 §§. 36 § motsvarar nuvarande 36 §.

37 § motsvarar nuvarande 37 §.

Beträffande 36 § äro ändringarna såväl sakliga som redaktionella, vad beträffar

37 § endast redaktionella.

De sakliga ändringarna i fråga örn 36 § innebära, att vid uppräkningen av

ärenden, som skola hållas hemliga,

dels hänvisning gjorts förutom till de lagrum, 14 § och 16 § första stycket,

som i förslaget motsvara nuvarande 11 § respektive 12 § mom. a)—c), även

till 15 §,

dels »åtgärder till vidmakthållande av metalliska kassan» ersatts med »ärenden

av penningpolitisk natur, beträffande vilka fullmäktige finna, att deras

offentliggörande kunde medföra skada för riksbanken»,

dels »frågor örn sättet för tillverkning av banksedlar» ersatts med »frågor

örn tillverkning och kontroll av banksedlar»,

dels även tillagts »frågor örn vården av riksbankens behållningar».

För närvarande hänvisas i 36 § till 11 § samt 12 § mom. a)—b). Enär

såsom ovan berörts första stycket av 16 § i förslaget även omfattar nuvarande

12 § mom. c), har således hänvisningen erhållit större omfattning. Denna utvidgning

är emellertid endast formell, enär de ärenden, som omförmälas i sistnämnda

moment, äro hemliga redan av den grund, att de beröra kunders förhållanden

till riksbanken.

Även den nya hänvisningen till 15 §, vilken motsvarar nuvarande 20 §, är

delvis en utvidgning av endast formell natur, nämligen beträffande i paragrafen

omförmäld kreditgivning från riksbankens sida och insättningar i riksbanken

från utländsk bankinrättnings sida. Dessa ärenden äro nämligen hemliga

redan därigenom att de beröra kunders förhållanden till riksbanken. Även

sakligt sett innebär dock hänvisningen till 15 § en utvidgning, nämligen vad

beträffar ärenden, som avse kredit, där riksbanken är låntagare, samt beträffande

insättningar av riksbanken i utländska bankinrättningar. Härvidlag

torde nämligen berörda kundförhållande icke kunna anses föreligga. Det synes

emellertid fullmäktige självfallet, att ärenden av sistberörda slag skola vara

hemliga, och de hava alltid protokollförts såsom hemliga, utan att detta

föranlett anmärkning vare sig från bankoutskottets eller statsrevisorernas

sida.

Möjligen kunna frågor örn utländsk kredit till riksbanken hänföras till ärenden,

som avse »åtgärder till vidmakthållande av metalliska kassan». Denna

mindre exakta rubricering bereder nämligen uppenbarligen viss handlingsfrihet

i fråga örn hemligstämplande av ärenden. Å andra sidan begränsas denna

frihet på ett i synnerhet under nuvarande förhållanden alltför ensidigt sätt

genom anknytningen till den metalliska kassan.

Vid guldmyntfot äro förändringarna av den metalliska kassan, med andra

ord guldrörelserna, ett viktigt kriterium för penningpolitiken. Det är tydligt,

att metalliska kassan ej kan fylla samma uppgift under en tid, då riksbanken

är befriad från skyldigheten att inlösa sedlarna med guld. Fullmäktige kunna

då ställas inför valutapolitiska spörsmål, som icke ha någon närmare anknytning

till frågan örn storleken av den metalliska kassan men som ändå äro av

sådan art, att offentliggörande av behandlingen av dessa frågor kunde vara

i strid med riksbankens och därmed det allmännas intresse. Det synes därför

fullmäktige påkallat, att den nuvarande rubriceringen »åtgärder till vidmakt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

35

hållande av den metalliska kassan» ersättes av en rubrik, som tager hänsyn

till nuvarande förhållanden. Den av fullmäktige i 36 § föreslagna rubriken:

»ärenden av penningpolitisk natur, vilkas offentliggörande kunde medföra skada

för riksbanken», erbjuder viss handlingsfrihet men torde ändå fylla befogade

anspråk på precisering.

Även om den föreslagna rubriceringen skulle anses vidare än den nu gällande,

synes detta ej böra föranleda betänkligheter. Något missbruk av den

sålunda utvidgade rätten torde icke behöva befaras. Skulle fullmäktige vid

utövningen av densamma tillämpa principer, som icke godkändes av bankoutskottet

eller statsrevisorerna vid deras granskning av banken, äga nämligen

dessa myndigheter rätt att besluta, att ifrågavarande ärende ej vidare skall

hållas hemligt.

För närvarande skola sådana frågor hållas hemliga, som avse »sättet för

tillverkning av banksedlar». Att även spörsmål rörande kontrollen av sedlar,

exempelvis beträffande deras äkthet, böra hållas hemliga, torde ej behöva närmare

motiveras. Dessutom synes den begränsning, som innefattas i orden

»sättet för tillverkning», alltför snäv. Efter tryckeriets förestående förflyttning

till särskild fastighet torde fullmäktige mången gång få frågor att behandla

rörande sedeltillverkningen, som ej avse »sättet» för tillverkningen men

ändock äro av den art, att de böra undandragas offentligheten. Fullmäktige

hava därför i paragraf förslaget uteslutit orden »sättet för».

Slutligen hava fullmäktige föreslagit, att även frågor »örn vården av riksbankens

behållningar» skola vara hemliga. Det torde vara självfallet, att

dylika ärenden såsom regel äro av den art, att deras offentliggörande kan medföra

olägenheter.

Ändringen av 36 § andra stycket innebär endast, att tryckfrihetsförordningens

bestämmelse, att handling är offentlig efter femtio år, bringas till uttryck.

Ändringarna beträffande 37 § äro redaktionella. Andra stycket har erhållit

den lydelse, ifrågavarande stadgande för närvarande har i reglementet (§ 39).

I förslaget till reglemente hava bestämmelserna i förevarande ämne uteslutits.

38 §. Första stycket av denna paragraf motsvarar nuvarande 32 §. Såsom

andra och tredje stycken hava fogats bestämmelserna i § 48 reglementet angående

berättelse till statsrevisorerna och offentliggörande m. m. beträffande

dessa revisorers berättelse. Det har synts lämpligt att i lagen sammanföra

dessa föreskrifter, i all synnerhet som i förslaget till reglemente uteslutits nu

förekommande bestämmelser angående de särskilda revisorerna för avdelningskontoren.

Fullmäktige föreslå nämligen, att sistnämnda revisorsinstitution skall

avskaffas.

39 §. Denna paragraf motsvarar första stycket av nuvarande 38 §.

Andra stycket av sistnämnda paragraf har uteslutits, eftersom vad däri

stadgats torde gälla utan särskild bestämmelse härom.

Det synes fullmäktige lämpligt, att den nya lagen träder i kraft den 1 jannuari

1935.

övergångsbestämmelserna, vilka innehålla stadganden, som samtliga hade

avseende på tiden före 1911, hava uteslutits.

Med stöd av vad sålunda anförts få fullmäktige hemställa, att bankoutskottet

måtte föreslå riksdagen att för sin del antaga följande lag, vid vars

ikraftträdande lagen för Sveriges Riksbank av den 12 maj 1897 bör upphöra

att gälla:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Banlcoutskottets utlåtande Nr 78.

Lag för Sveriges Riksbank.

I KAP.

Om riksdagens garanti och verksamhetens föremål.

1 §•

Sveriges riksbank är enligt § 72 regeringsformen ställd under riksdagens

garanti.

2 §•

Riksbanken, som enligt vad därom är särskilt stadgat, är ensam berättigad

att utgiva banksedlar, driver bankrörelse enligt denna lag.

Därjämte äger riksbanken att å sitt sedeltryckeri idka tryckerirörelse och

att vid sitt pappersbruk bedriva papperstillverkning.

Riksbanken må ej deltaga i eller driva annan rörelse än den, som enligt

denna lag är riksbanken uttryckligen medgiven.

II KAP.

Örn grundfond, reservfond och vinstmedel.

3 §.

Riksbankens grundfond skall utgöra femtio miljoner kronor.

4 §.

Riksbankens reservfond skall utgöra tjugu miljoner kronor. Därest reservfonden

nedgår under detta belopp, skall till densamma avsättas minst tio procent

av riksbankens behållna årliga vinst, intill dess reservfonden åter uppnått

föreskrivet belopp.

5 §.

över riksbankens behållna årliga vinst äger riksdagen att förfoga, dock

med iakttagande av vad i 4 § stadgas.

III KAP.

Örn sedelutgivningen.

6 §.

Av riksbanken utgivna sedlar skola, enligt vad i § 72 regeringsformen

stadgas, utgöra lagligt betalningsmedel i riket och av riksbanken inlösas efter

deras lydelse.

Inlösen av riksbankens sedlar sker vid bankens huvudkontor.

7 §.

Sedel, som av riksbanken utgives, skall innehålla förbindelse för riksbanken

att vid anfordran inlösa densamma med guldmynt enligt lagen örn rikets

mynt den 30 maj 1873.

8 §.

Riksbankens sedlar må lyda endast å fem, tio, femtio, ett hundra och ett

tusen kronor; dock må, örn till följd av inträffade utomordentliga omstän
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

37

digheter behovet av skiljemynt stegrats, Konungen, där så prövas nödigt,

efter framställning av fullmäktige i riksbanken, medgiva riksbanken att utgiva

sedlar å en krona, skolande emellertid dylika sedlar, så snart ske kan,

ur den allmänna rörelsen indragas.

9 §.

Riksbanken äger att utgiva sedlar till det belopp, som motsvaras av dubbla

summan av riksbankens metalliska kassa, så beräknad, som i 11 § sägs,

samt därutöver till ett belopp av trehundrafemtio miljoner kronor.

Örn sådant med hänsyn till utomordentliga omständigheter prövas nödigt,

må Konungen och riksdagen samfällt eller, örn riksdagen ej är samlad, Konungen

på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl

med fullmäktige i riksgäldskontoret medgiva riksbanken att utgiva sedlar

till belopp av ytterligare högst trehundrafemtio miljoner kronor. Dylikt av

Konungen mellan riksdagarna lämnat medgivande skall, därest detsamma

icke varder av nästföljande riksdag inom tjugu dagar från riksdagens början

gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse. Det

åligger fullmäktige i riksbanken att, så snart ske kan, ur den allmänna rörelsen

indraga sedlar till belopp, motsvarande vad som på grund av sålunda

medgiven ökning av sedelutgivningsrätten må hava utgivits.

10 §.

Riksbankens utelöpande sedlar skola till den del de överstiga bankens metalliska

kassa motsvaras av följande tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara statspapper;

b) allmänna hypoteksbankens och konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer ävensom sådana andra inhemska obligationer, som noteras å

utländsk börs;

c) på utrikes ort nedsatt eller under transport varande, på betryggande sätt

försäkrat guldmynt och omyntat guld, som icke enligt 11 § inräknas i metalliska

kassan;

d) växlar, betalbara inom eller utom riket;

e) hos bank eller bankir på utrikes ort i räkning innestående, inom sex månader

till betalning förfallna medel, efter avdrag av riksbankens skuld i dylik

räkning;

f) medel, utlånade på bestämd tid av högst tre månader eller med högst

samma uppsägningstid mot säkerhet av sådana statspapper och obligationer,

som omförmälas under a) och b), samt, intill ett belopp av etthundra miljoner

kronor, mot annan säkerhet.

11 §•

Såsom riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt,

dels inom landet befintligt guldmynt samt omyntat guld, dels ock, intill ett

belopp motsvarande femton hundradelar av hela metalliska kassan, på utrikes

ort nedsatt eller under transport varande, på betryggande sätt försäkrat

guldmynt och omyntat guld.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än etthundrafemtio

miljoner kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

IV KAP.

Om bankrörelsen.

12 §.

Riksbanken driver bankrörelse vid huvudkontor i Stockholm samt vid avdelningskontor

inom riket.

13 §.

Riksbanken äger att köpa och sälja guld och silver.

Guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket avlämnas,

skall av riksbanken inlösas med guldets värde i svenskt mynt eller tvåtusenfyrahundraåttio

kronor för ett kilogram fint guld med avdrag av dels en

fjärdedels procent i myntningskostnad, dels i övrigt stadgade avgifter till

mynt- och justeringsverket; dock må fullmäktige i riksbanken, när de så

finna skäligt, befria säljaren från myntningskostnaden eller någon del därav.

14 §.

Riksbanken äger att köpa och sälja utländska valutor, som förfalla till betalning

inom sex månader.

15 §.

Riksbanken äger att upptaga utländsk kredit ävensom att bevilja utländsk

centralbank kredit.

Därjämte må riksbanken hos utländsk bankinrättning insätta penningar samt

av sådan bankinrättning såsom insättning mottaga penningar med eller utan

räntegottgörelse.

16 §.

Riksbanken äger att köpa och sälja svenska obligationer och statspapper

samt lätt säljbara utländska statspapper ävensom förmedla köp och försäljning

av sådana obligationer och statspapper.

Därjämte äger riksbanken att förvärva aktier i banken för internationell

betalningsutjåmning (Banque des Réglements internationaux) intill belopp,

som bestämmes av Konungen och riksdagen.

17 §.

Riksbanken äger att driva utlåningsrörelse medelst:

a) diskontering av växlar, som förfalla till betalning inom sex månader;

b) utlåning mot förbindelse till återbetalning antingen å bestämd tid av

högst sex månader eller ock efter högst tre månaders uppsägning samt mot

pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper; dock att kommun och

annan därmed jämförlig samfällighet må, på ovan stadgade återbetalningsvillkor,

kunna erhålla lån utan annan säkerhet än dess egen förbindelse;

c) utlåning mot förbindelse till återbetalning å bestämd tid av högst sex

månader i förening med panträtt, som stiftats genom överlåtelse av upplagspantbevis

eller upplagsbevis, varom stadgas i lagen om upplagshus och upplagsbevis,

eller upplåtits i varor liggande å allmän våg eller satta i förvar

hos tredje man, vilken förbundit sig att hålla dem eller deras värde riksbanken

tillhanda, för så vitt den, som utfärdat beviset eller åtagit sig förbindelsen,

prövas därför vederhäftig;

d) beviljande på högst tolv månader av kredit i checkräkning mot pant av

svenska statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges stads
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

39

hypotekskassas obligationer eller, intill ett belopp av femton miljoner kronor,

mot annan säkerhet.

Riksbanken äger att såväl vid huvudkontoret som vid avdelningskontoren

a) på checkräkning utan räntegottgörelse mottaga penningar att återbetalas

vid anfordran samt

b) på depositionsräkning utan räntegottgörelse mottaga penningar att återbetalas

vid anfordran eller å tid, som vid insättningen bestämmes, skolande

bevis över sålunda insatta penningar ställas till viss man.

Dock må fullmäktige medgiva, att firmor, som hava växeldiskontering i

riksbanken och ej själva driva bankrörelse, erhålla räntegottgörelse å medel,

innestående å checkräkning.

Dessutom må fullmäktige, där omständigheterna sådant påkalla, medgiva

räntegottgörelse å medel, innestående å depositionsräkning.

I sammanhang med inlåningsrörelsen må riksbanken vidtaga de anordningar,

som kunna finnas erforderliga för underlättande av betalningsutjämning

(clearing).

20 §.

Riksbanken är pliktig att utan räntegottgörelse för statsverkets räkning

mottaga penningar och att av statsverkets tillgodohavande verkställa utbetalningar

enligt härom meddelade föreskrifter.

Riksbanken är pliktig att såväl vid huvudkontoret som avdelningskontoren,

utan avgift, mot inbetalning av penningar tillhandahålla växel på Sveriges

riksbank i Stockholm, betalbar vid uppvisandet, samt äger att vid varje kontor

mottaga penningar för utbetalning å annan ort.

plants, ävensom obligationer, aktier och andra värdepapper samt gods under

försegling, åliggande det riksbanken att vid huvudkontoret i öppet förvar emottaga

vädepapper, som för sådant ändamål överlämnas från statens myndigheter

eller som nedsättas i riksbanken på grund av särskilt stadgande angående

sådan nedsättning.

Riksbanken äger förvärva sådana fastigheter, som äro avsedda för inrymmande

av riksbankens kontor samt för tryckerirörelsen och papperstillverkningen.

18 §.

Från de under riksbankens förvaltning ställda särskilda fonder äger riksbanken

att driva utlåning enligt därför meddelade föreskrifter.

19 §.

21 §.

22 §.

Riksbanken äger att driva inkassorörelse.

23 §.

Angående riksbankens skyldighet i fråga örn växling och inlösen av mynt

är särskilt stadgat.

24 §.

Riksbanken äger att till förvar emottaga guld och silver, myntat eller i

25 §.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Banhoutshottets utlåtande Nr 78.

Därjämte må, riksbanken, till skyddande av fordran, å offentlig auktion

eller fondbörs inköpa egendom, som är för fordringen utmätt eller pantsatt,

så ock såsom betalning för fordran övertaga för fordringen pantsatt eller annan

egendom, dock skall sådan egendom åter avyttras, när så prövas lämpligt

och, i varje fall, när det kan ske utan förlust.

V KAP.

Om räkenskapernas avslutande och offentliggörande.

26 §.

Vid varje kalenderårs slut skall fullständigt bokslut upprättas.

Riksbankens fasta egendom, dess inventarier samt mynt- och medaljsamling

skola bokföras inom linjen.

27 §.

Omedelbart efter varje månads slut skall upprättas en översikt, utvisande

under särskilda rubriker riksbankens tillgångar och skulder. Denna översikt

skall därefter ofördröjligen tryckas och med allmänna tidningarna utdelas.

Därjämte skall för den sjunde, femtonde, tjugutredje och sista dagen i varje

månad eller, örn sådan dag infaller på söndag eller helgdag, för nästföregående

söckendag upprättas och i allmänna tidningarna införas uppgift örn riksbankens

metalliska kassa och i 10 § omförmälda tillgångar, utelöpande sedlar

samt obegagnade sedelutgivningsrätt.

VI KAP.

Om riksbankens styrelse och förvaltning.

28 §.

Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen av sju fullmäktige. Av

dessa förordnar Konungen en fullmäktig jämte en suppleant; de övriga sex

jämte, tre suppleanter väljas av riksdagen. Den av Konungen förordnade ordinarie

ledamoten skall vara fullmäktiges ordförande men må ej utöva annan

befattning inom riksbankens styrelse.

På sätt i § 71 riksdagsordningen föreskrives, välja fullmäktige själva bland

sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef för riksbanken

samt inom eller utom sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och

ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe.

29 §.

Fullmäktiges ordförande åtnjuter av riksbankens medel årligt arvode till

belopp, motsvarande vad envar av de övriga fullmäktige i denna sin egenskap

äger att uppbära enligt avlöningsstat, fastställd av riksdagen, samt därutöver

ettusenfemhundra kronor för år räknat.

30 §.

Ledamot av statsrådet eller fullmäktig i riksgäldskontoret må ej vara fullmäktig

i riksbanken eller av fullmäktige utsedd suppleant för förste deputeraden.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

41

31 §.

Fullmäktig i riksbanken må ej den vara, som icke är svensk medborgare;

ej den, som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd; ej den,

som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest på grund

av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning; ej den, som

genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd,

varom sist förmäles; ej heller den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra

andras talan.

Fullmäktig må ej vara ledamot av styrelse i annan inhemsk bank än sparbank

eller postsparbanken och ej heller i annan utländsk bank än banken för

internationell betalningsutjämning (Banque des Réglements Internationaux).

Vad i denna paragraf stadgas örn fullmäktig gäller även den av fullmäktige

utsedde suppleanten för förste deputeraden.

32 §.

Fullmäktige kunna ej i och för sin befattning med riksbanken emottaga föreskrifter

av någon annan än riksdagen och dess bankoutskott i de fall nämnda

utskott äger att sådana å riksdagens vägnar meddela; och äro fullmäktige för

sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer

allena redo skyldiga.

I fråga örn ansvarsfrihet för fullmäktige beslutar riksdagen.

Örn ansvarighet för fullmäktig och för den av fullmäktige utsedde suppleanten

för förste deputeraden är särskilt stadgat.

33 §.

Har Konungen på framställning av fullmäktige i riksbanden eller, där Konungen

eljest så prövat nödigt, förordnat ombud att med fullmäktige i något

särskilt ärende förhandla, må fullmäktige med Konungens ombud överlägga,

men är det fullmäktige förbjudet att i ombudets närvaro fatta beslut.

34 §.

Styrelse vid avdelningskontoren utses av fullmäktige enligt föreskrifter, som

riksdagen äger att meddela.

35 §.

Fullmäktig i riksbanken, den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste

deputeraden, ledamot av styrelse vid avdelningskontor samt tjänsteman i riksbanken

må icke såsom kommissionär taga befattning med växeldiskontering

eller med anskaffande av lån eller annan kredit i riksbanken.

36 §.

Följande ärenden i riksbanken skola hållas hemliga: kreditärenden och sådana

ärenden, som omförmälas i 14, 15 och 16 §§ av denna lag ävensom

andra ärenden, som röra kunders förhållanden till riksbanken; ärenden av penningpolitisk

natur, beträffande vilka fullmäktige finna, att deras offentliggörande

kunde medföra skada för riksbanken; frågor örn tillverkning och

kontroll av banksedlar samt örn vården av riksbankens behållningar.

Överläggningar och beslut i sådana frågor skola upptagas i särskilt protokoll,

vars innehåll ej må yppas förrän femtio år efter protokollets datum, där

ej riksdagens bankoutskott, dess revisorer eller fullmäktige i riksbanken anse

sådant tidigare kunna ske utan skada för riksbanken.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

37 §.

Fullmäktige i riksbanken, den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste

deputeraden, ledamöter av avdelningskontorens styrelser samt alla vid riksbanken

anställda tjänstemän skola dolt och förtegat hålla vad enligt denna

lag skall hållas hemligt.

Utan hinder härav äga fullmäktige lämna bank- och fondinspektionen upplysningar

örn sådana förhållanden rörande riksbankens förvaltning, som fullmäktige

finna vara av betydelse för bank- och fondinspektionens ämbetsutövning.

38 §.

Efter varje års slut skola fullmäktige till riksdagens bankoutskott avgiva

berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna berättelse

skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.

Härförutom hava fullmäktige att till riksdagens revisorer över statsverket,

riksbanken och riksgäldskontoret avgiva berättelse i omförmälda hänseenden.

Den berättelse angående verkställd granskning av riksbanken i dess helhet,

som jämlikt gällande instruktion för varje år av riksdagens revisorer avgives,

skall på fullmäktiges föranstaltande tryckas, offentliggöras och till riksdagen

överlämnas jämte de yttranden och förklaringar, till vilka densamma kan giva

anledning.

39 §.

De föreskrifter, som utöver denna lag erfordras angående riksbankens förvaltning,

meddelas av riksdagen i särskilt reglemente.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1935.

Å Fullmäktiges vägnar:

ADOLF af JOCHNICK.

Stockholm den 15 mars 1934.

Carl Törnebladh.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

43

Bilaga D.

Till Riksdagens Bankoutskott.

I utlåtande nr 18 Ilar bankoutskottet vid 1933 års riksdag framhållit behovet

av en formell revision av reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning.

Utskottet har förutsatt, att frågan örn en sådan revision gjordes till

föremål för övervägande genom fullmäktiges i riksbanken försorg samt att

förslag i ämnet utarbetades och förelädes utskottet, så snart sådant lämpligen

kunde ske. Jämväl frågan om en överarbetning av lagen för Sveriges riksbank

och av de för fullmäktige i riksbanken med flera gällande ansvarighetslagarna

har utskottet ansett vara förtjänt av övervägande.

Med särskild skrivelse till utskottet denna dag överlämna fullmäktige förslag

till ny lag för Sveriges riksbank. I samma skrivelse meddela fullmäktige,

att fullmäktige beträffande ansvarighetslagarna avstått från att nu framlägga

förslag till ändring men komma att senare upptaga denna fråga till behandling,

så att proposition i ämnet torde kunna föreläggas 1935 års riksdag.

Härmed få fullmäktige överlämna förslag till reglemente för riksbankens

styrelse och förvaltning.

Vad beträffar principerna för den allmänna uppställningen av förslaget till

reglemente, få fullmäktige erinra, att utskottet såsom direktiv för revisionen

av reglementet angivit, att ur reglementet, där ej särskilda skäl annat föranledde,

de stadganden borde utmönstras, som blott utgjorde en återupprepning

av föreskrifter, vilka finnas meddelade i grundlagen eller i riksbankslagen.

Även enligt fullmäktiges mening bör reglementet innehålla endast sådana

föreskrifter angående riksbankens förvaltning, som erfordras utöver lagbestämmelserna.

Detta utesluter naturligtvis icke, att i undantagsfall, när så

för överskådlighetens och tydlighetens skull är nödvändigt, lagbestämmelserna

återgivas i reglementet.

Utom vissa lagbestämmelser hava fullmäktige ur reglementet uteslutit en

mångfald andra föreskrifter. En del av dessa hava uteslutits, enär de endast

giva uttryck för vad som självfallet innefattas i fullmäktiges åliggande att

omhänderhava förvaltningen av riksbanken. Ett stort antal andra bestämmelser

hava utelämnats, enär desamma enligt fullmäktiges mening äro att hänföra

till de föreskrifter rörande göromålens handläggning, vilka det, framför

allt av praktiska skäl, närmast torde ankomma på fullmäktige att utfärda.

Dylika bestämmelser, exempelvis beträffande sättet för insättning och uttag

å giroräkning och kreditiv, presterandet av vederhäftighetsbetyg, avse såsom

regel detaljer av förvaltningen, där tillvägagångssättet bestämmes, enligt vad

som är bankmässigt eller icke, och där således förfaringssättet torde vara givet

utan särskild lag- eller reglementsbestämmelse härom. _

Antalet paragrafer i reglementet har minskats från sjuttiofyra till fyrtiotvå.

De olika paragraferna i förslaget till reglemente hava ordnats systematiskt.

I vissa fall överensstämmer den nya ordningen icke med den nuvarande..

Förutom den formella revision, som verkställts enligt ovan angivna riktlinjer,

innebär förslaget vissa sakliga ändringar och tillägg, som beröras i följande

specialmotivering.

Specialmotivering.

§ 1. Första stycket av denna paragraf motsvaras av 39 § i förslaget till

riksbankslag.

Inom avd. I äro sammanförda föreskrifter, som komplettera bestämmelserna

i III och IV kapitlen i lagförslaget.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutslcottets utlåtande Nr 78.

§ 2. Mom. 1, 2 och 4 av denna paragraf innefattas i nuvarande § 11 mom. 1

—2 samt 4—5.

Mom. 3 av denna paragraf motsvaras av nuvarande § 4.

Den förändrade lydelsen av mom. 2 och 3 torde icke behöva särskilt motiveras.

Genom den ändrade lydelsen av mom. 4 avses att lämna fullmäktige uttryckligt

medgivande att utbetala ersättning för helt förstörda sedlar. Utbetalning

av sådan ersättning hava fullmäktige medgivit, när tillfredsställande

utredning angående förlusten presterats.

De kungörelser, som omförmälas i mom. 4 av nuvarande § 11, sakna numera

praktisk betydelse. De bestämmelser beträffande inlösen av bristfälliga sedlar,

som tillämpas, finnas införda i tjänstgöringsstadgarna för sedelkontoret.

Mom. 3 och 6 av nuvarande § 11 hava uteslutits såsom ej erforderliga.

§ 3. Denna paragraf, som är ny, svarar mot 12 § i förslaget till riksbankslag.

Sistnämnda bestämmelse innebär den ändring i förhållande till vad nu

är stadgat, att riksdagen skulle erhålla frihet att bestämma avdelningskontorens

antal och förläggningsort.

§ 4. Denna paragraf motsvarar mom. 8 av nuvarande § 7.

§ 5. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 7 mom. 1—2 och § 13. Ändringarna

äro endast redaktionella.

§ 6. Denna paragraf motsvarar mom. 2 av nuvarande § 21.

_ Ur första stycket har utslutits det självklara medgivandet, att medansvariga

äga att tillhöra annat lånedistrikt än kunden.

Vidare har genom ändring av första styckets lydelse fullmäktige beretts

möjlighet att medgiva avvikelse från den generella principen angående iakttagande

av distriktsindelning.

§ 7. De två första styckena av denna paragraf motsvara andra stycket av

nuvarande 25 § i lagen. (Jämför även sista stycket av nuvarande 13 § i

lagen.)

Återstoden av paragrafen motsvarar nuvarande § 27 i reglementet. Nuvarande

mom. 4 av sistnämnda paragraf har uteslutits. Däri berörda förhållande

torde det lämpligen böra ankomma på fullmäktige att reglera.

De i övrigt vidtagna ändringarna äro redaktionella.

§ 8. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 28.

§ 9. Denna paragraf ersätter de två sista styckena av mom. 2 av nuvarande

§ 30.

Mom. 1 har uteslutits, då däri intagna bestämmelser numera ej torde vara

erforderliga.

Bestämmelsen i första stycket av mom. 2, varigenom däri omförmält förbud

utvidgas att gälla även för tjänstemännen, har överflyttats till riksbankslagen

(35 §).

Bestämmelsen i sista stycket angående bestraffning av tjänsteman, som felar

i förevarande avseende, har uteslutits i anledning av den föreslagna ändringen

av de allmänna bestraffningsbestämmelserna (§ 40).

§ 10. Denna paragraf innefattas i nuvarande § 29.

Börsta stycket av mopi. 1 samt mom. 2 av sistnämnda paragraf hava uteslutits.

Det torde vara praktiskt, att det överlåtes åt fullmäktige att i fall

av behov utfärda föreskrifter rörande ifrågavarande förhållanden.

Andra stycket av morn. 1 har omredigerats.

§ 11. Denna paragraf omfattar såväl nuvarande § 31 som mom. 4 av nuvarande

§ 26.

Föreskriften i nuvarande § 31, att räntan kan vara olika vid huvudkontoret

och avdelningskontoren, har uteslutits.

Den föreslagna föreskriften, att fullmäktige äga att medgiva befrielse från

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 78.

45

avgift för kredit i checkräkning, sammanhänger med ifrågasatt omläggning

av formen för viss kreditgivning till affärsbankerna.

Under normala förhållanden bruka sistnämnda banker för att skaffa sig

tillfällig kassaförstärkning upptaga kredit i riksbanken i form av lån med

en uppsägningstid av åtta dagar. Örn bankerna i stället begagnade sig av

kredit i checkräkning, vartill möjlighet skulle öppnas genom i sådant syfte

föreslagen ändring av riksbankslagen (17 § i förslaget), kunde detta bereda

riksbanken avsevärd lättnad vid handläggningen av ifrågavarande göromål.

En dylik omläggning till ny kreditform kunde befrämjas, örn fullmäktige erhölle

rätt att medgiva befrielse från den särskilda räkningsavgiften. Det må

erinras, att räntan för lån och för kreditiv är enahanda, när säkerheten är av

samma beskaffenhet.

§§ 12—13. § 12 motsvarar nuvarande § 33.

§ 13 motsvarar nuvarande § 34.

§ 14. Denna paragraf är avsedd att ersätta nuvarande § 20.

I sistnämnda paragraf intagna bestämmelser avse dels förvaringsbevisens

innehåll, dels beräkningen av förvaringsavgifterna, dels medgivande för fullmäktige

att utfärda ytterligare föreskrifter, dels slutligen rätt för fullmäktige

att i särskilda fall medgiva avvikelse från vad i paragrafen stadgas.

Samtliga dessa bestämmelser med undantag för den, som inrymmer rätt för

fullmäktige att medgiva befrielse från förvaringsavgift, synas vara av den

beskaffenhet, att de böra regleras genom föreskrifter av fullmäktige, vilka vid

utfärdandet av dessa hava att taga vederbörlig hänsyn till vad som är bankmässigt

eller icke, riksbankens kostnader för ifrågavarande rörelse m. m.

I § 50 mom. 5 reglementet finnes infört ett medgivande för fullmäktige att

utan avgift mottaga i förvar däri omförmälda handlingar. Denna föreskrift,

vilken systematiskt sett är att hänföra till nu förevarande paragraf, synes

kunna utgå på grund av den generella lydelse, som fullmäktige föreslå folden

sistnämnda.

§ 15. §§ 15 och 42 äro avsedda att ersätta nuvarande §§ 73—74. § 15

avser driften vid sedeltryckeriet och pappersbruket och § 42 den personal,

som är anställd vid nämnda inrättningar.

För sedeltryckeriet gäller för närvarande av bankoutskottet den 20 maj

1920 fastställd instruktion och arbetsordning med däri senare vidtagna ändringar.

Beträffande pappersbruket fastställdes instruktion och arbetsordning den

20 februari 1917 för bruksförvaltaren och övriga tjänstemän därstädes. De

i nuvarande §§ 73—74 intagna bestämmelserna återfinnas i nämnda instruktion

och arbetsordning.

Förflyttning av sedeltryckeriet till särskild fastighet, vilken förflyttning

beräknas kunna äga rum under loppet av år 1935, torde komma att påkalla

ändringar av bestämmelserna för såväl tryckeriet som pappersbruket. Fullmäktige

hava för avsikt att till 1935 års bankoutskott, då förhållandena rörande

det nya tryckeriet kunna bättre överblickas, inkomma med redogörelse

för de ändringar och de åtgärder i övrigt, som kunna finnas erforderliga.

Därvid torde man, enligt fullmäktiges mening, böra utgå ifrån, att tryckeriet

och bruket böra inordnas i organisationen, så att de på samma sätt som övriga

avdelningar sortera direkt under fullmäktige. I sådant fall böra givetvis

erforderliga instruktioner och arbetsordningar utfärdas av fullmäktige.

Tills vidare synas emellertid andra bestämmelser i reglementet beträffande

sedeltryckeriet och pappersbruket ej erforderliga än de i §§ 15 och 42 föreslagna.

§ 16. Denna paragraf omfattar följande delar av nuvarande § 35: andra

och tredje styckena av mom. 1, mom. 3, mom. 5—6 samt mom. 7.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

BanTcoutskottets utlåtande Nr 78.

Första stycket av mom. 1 i sistnämnda paragraf har uteslutits. Den däri

intagna bestämmelsen finnes redan nu införd i riksbankslagen och återfinnes

i 28 § i förslaget till lag. Till sistnämnda paragraf i lagförslaget har flyttats

mom. 2 i nuvarande § 35 i reglementet. I detta moment liksom i första

stycket a-v morn. 1 återgives en grundlagsbestämmelse, vilken torde böra

hava sin plats i lagen och icke i reglementet.

Mom. 4 av nuvarande § 35 har flyttats till § 17 i detta förslag av skäl,

som omförmälas under samma paragraf.

I skrivelse till bankoutskottet vid 1933 års riksdag med förslag till vissa

ändringar bland annat av reglementet hemställde fullmäktige, dock med reservation

av tre ledamöter, örn sådan ändring av reglementet, att de två andre

deputerade skulle kunna utses såväl inom som utom fullmäktige. I anledning

av detta förslag uttalade bankoutskottet, att utskottet visserligen icke underskattade

betydelsen av de skäl, som majoriteten inom fullmäktige anfört till

stöd för ifrågavarande förslag, men att utskottet för sin del funne lämpligt,

att man, innan frågan örn en ändring i förevarande hänseende upptoges till

avgörande, avvaktade någon tids erfarenhet örn verkningarna av den omläggning

i riksbanksledningens organisation, som inrättandet av befattningen såsom

vice riksbankschef innebure.

Under inemot ett år bar befattningen såsom vice riksbankschef varit tillsatt.

Samarbetet inom direktionen har under denna tid liksom tidigare mellan

deputerade varit mycket gott, och några erfarenheter, härrörande av direktionens

organisation, kunna icke åberopas till stöd för den av fullmäktiges

majoritet 1933 föreslagna anordningen. Detta hade fullmäktige heller icke

väntat och det så mycket mindre som någon omedelbar förändring vad beträffar

direktionsledamöterna icke åsyftades. Av fullmäktige hava emellertid

ordföranden samt herrar E,ooth, Björnsson och Nilsson härigenom velat framhålla

såsom sin åsikt, att genom det förslag, som av fullmäktiges majoritet i

fjol framlades, skulle skapas ramen för en principiellt lämpligare organisation

än den nuvarande. Till motivering av denna åsikt torde få hänvisas till

vad år 1933 anfördes till stöd för förslaget.

Med hänsyn till bankoutskottets ståndpunkt år 1933 och att därefter endast

ett år förflutit, har fullmäktiges majoritet emellertid icke velat nu förnya

sitt förslag i ämnet.

§ 17. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 37.

Till paragrafen har, med viss redaktionell ändring, såsom ett andra stycke

överflyttats mom. 4 i nuvarande § 35. De åligganden, tillsyn över pappersbruket

samt föredragning av bruket rörande ärenden, som jämlikt det nya

andra stycket må uppdragas åt en särskild fullmäktig, skulle eljest åvila direktionen

enligt bestämmelserna i första stycket.

§ 18. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 38.

Bestämmelsen i nuvarande första stycket angående deltagande i sammanträden

med fullmäktige i riksgäldskontoret har utbrutits och tillagts paragrafen

såsom mom. 4.

§19. Denna paragraf innehåller bestämmelser, som återfinnas i nuvarande

§§ 41, 44 och 46 mom. 2.

_ För närvarande gäller, att fullmäktige skola själva verkställa de inventeringar

och besiktningar, som omförmälas i § 41. Dessa avse bland annat

riksbankens tillgångar av guld och sedlar i stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret,

depositarörelsens värdehandlingar samt säkerhetshandlingarna för

lånerörelsen vid huvudkontoret. Det har ansetts lämpligt, att fullmäktige

berättigas att verkställa ifrågavarande inventeringar genom särskilt utsedda

tjänstemän. Detta utesluter givetvis icke, att sådan inventering må kunna

ske under ledning av en eller flera fullmäktige.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

47

Varje avdelningskontor underkastas för närvarande, förutom årlig inspektion

av fullmäktig, varje år en ingående undersökning och inventering av tjänstemän.

Fullmäktige hava funnit detta system för övervakande av kontoren

vara ändamålsenligt. Den föreslagna ändringen av bestämmelserna avser att

kodifiera detsamma samt möjliggöra för fullmäktige att i lämplig utsträckning

tillämpa detsamma även för huvudkontorets vidkommande.

Bestämmelser örn resekostnads- och traktamentsersättning vid undersökning

av avdelningskontor hava sammanförts med avlöningsbestämmelserna för fullmäktige

i riksbanken samt ledamöterna i riksbankens direktion. Förslag i

ämnet överlämnas till bankoutskottet med särskild skrivelse angående ändring

av vissa avlöningsbestämmelser m. m.

§ 20. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 47 samt § 46 mom. 1 st. 3.

Den sistnämnda bestämmelsen avser för närvarande endast Tumba bruk, men

har utvidgats att gälla riksbankens samtliga för rörelsen avsedda byggnader.

§ 21. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 45.

Bestämmelsen i sista stycket av moni. 1, vilken torde sakna praktisk betydelse,

har uteslutits.

§ 22. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 42.

Såsom ny bestämmelse har föreslagits en föreskrift angående rätt för fullmäktige

att bevilja ackord eller eftergift åt sådan riksbankens gäldenär,

vilken viel försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar tillgång. Fullmäktige

anse, att med stöd av ett dylikt medgivande indrivningsärenden av

ringa vikt torde kunna avvecklas på ett mera praktiskt och, eventuellt, för

riksbanken mera fördelaktigt sätt än nu är fallet.

För närvarande måste förfaringssättet bliva, antingen att gäldenären försättes

i konkurs, varvid riksbanken kan få vidkännas kostnaden härför, eller

att ärendet underställes bankoutskottet för att avgöras av riksdagen. Därjämte

gäller, att fullmäktige hava rätt att biträda en allmän ackordsuppgörelse

mellan gäldenären och hans fordringsägare. Detta medgivande blir dock

sällan tillämpligt beträffande de fordringar å mindre belopp, i regel på grund

av avbetalningslån, varom såsom regel är fråga.

På grund av den föreslagna bestämmelsen örn utmätningsförsök bleve det

alltid ådagalagt, att gäldenären saknade tillgångar, som kunde användas för

skuldens gäldande, och gäldenärens möjligheter att uppbringa för ackord

erforderliga medel bleve måhända större, örn han kunde träffa uppgörelse

med fullmäktige och således befriades från det offentliggörande, som bleve en

följd av riksdagens behandling av ärendet.

I reglementet saknas bestämmelser angående rätt för fullmäktige att medgiva

nedsättning av räntan för sådant lån, som utgivits med fast ränta. Detta

spörsmål erhöll aktualitet i samband med den senaste nedsättningen av räntan

för avbetalningslån (från 5 till 4 procent). Det ifrågasattes då inom fullmäktige,

huruvida en sådan nedsättning av räntan å redan beviljade avbetalningslån

kunde anses såsom en eftergift från riksbankens sida av den beskaffenhet,

att den borde underställas bankoutskottet.

Numera äro förbindelserna för avbetalningslån liksom samtliga övriga låneförbindelser

försedda med klausul, att räntan skall vara rörlig. Särskild

reglementsbestämmelse angående rätt för fullmäktige att bevilja dylik eftergift

synes därför icke erforderlig. Fullmäktige hava emellertid i detta sammanhang

velat framhålla, att enligt fullmäktiges mening bestämmelserna i

förevarande paragraf icke utgöra hinder mot en nedsättning av räntan å de

avbetalningslån, som utgivits med fast ränta, för så vitt en dylik nedsättning

av särskilda skäl finnes önskvärd.

§ 23. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 49.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

§ 24. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 40 mom. 4, § 50 mom. 1, 2 a)

och c), 4 samt sista stycket av mom. 5.

Mom. 2 b) har uteslutits, enär föreskrifterna däri icke vidare äro tillämpliga.

I sådant fall, då överläggning med fullmäktige i riksgäldskontoret kan

vara påkallad rörande fastighetsfrågor, gatuärenden etc., komma fullmäktige

givetvis att tillse, att sådan överläggning äger rum.

Mom. 3 har flyttats till § 18 i förslaget. Beträffande första stycket av

mom. 5 hänvisas till vad ovan anföres under § 14.

§ 25. Denna paragraf motsvarar nuvarande §§ 51 och 56.

Bestämmelsen i mom. 4 angående semester å sammanlagt högst »en månad»

har i enlighet med vad numera allmänt tillämpas ändrats att avse »30 dagar».

Första stycket av detta moment har omredigerats.

Bestämmelserna i nuvarande § 56, som ersättas av mom. 5 första och sista

styckena, hava även omredigerats.

§ 26. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 54. Såsom mom. 3 hava

införts bestämmelser, svarande mot föreskrifterna för fullmäktige i nuvarande

§ 38 mom. 3 (i förslaget § 18 mom. 3).

§ 27. Mom. 1 av denna paragraf motsvarar nuvarande §§ 52 och 53.

Den i mom. 2 införda hänvisningen finnes för närvarande i 34 § riksbankslagen.

Det har ansetts lämpligt att hänföra densamma till reglementet, varför

den uteslutits ur förslaget till ny lag.

C. Örn tjänstemännen vid huvudkontoret och avdelning skontoren.

Med »tjänstemän» förstås liksom i avlöningsreglementet samtliga ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, oavsett vilken lönegrad de tillhöra. Sålunda

innefattas i »tjänstemän» såväl de ordinarie tjänstemän, vilka tillsättas genom

förordnande (exempel: verkställande styrelseledamöter vid avdelningskontoren)

som dylika tjänstemän, vilka tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

§ 28. Mom. 1 av denna paragraf motsvarar nuvarande § 59 båda momenten.

Mom. 2 motsvarar nuvarande § 60 mom. 2.

Mom. 3 motsvarar nuvarande § 61 mom. 4.

Mom. 4 motsvarar nuvarande § 62.

I denna paragraf hava sammanförts de för närvarande åtskilda bestämmelser,

vilka hava avseende å antalet ordinarie tjänster. Härvid har dock uteslutits

mom. 1 av § 60, enär den däri intagna bestämmelsen ej torde vara erforderlig.

Den föreslagna lydelsen av mom. 1 innebär viss ändring. Förslaget utgår

ifrån, att den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen skall erhålla

sådan ändrad uppställning, att de däri upptagna tjänsterna ej vidare

fördelas på de fyra olika grupperna: huvudkontoret, avdelningskontoret i

Göteborg, avdelningskontoret i Malmö och övriga avdelningskontor. De skulle

i stället, med fördelning på de olika lönegraderna, sammanföras i en gemensam

grupp, avseende banken såsom en enhet. Förslag härom komma fullmäktige

att framlägga i förenämnda särskilda skrivelse till bankoutskottet angående

vissa ändringar av avlöningsreglementet m. m. I överensstämmelse med en

sådan ändring av tjänsteförteckningen föreskrives i det föreslagna första momentet,

att fullmäktige skola äga att fördela samtliga tjänster mellan samtliga

kontor och icke blott, såsom för närvarande gäller, tjänsterna vid de mindre

avdelningskontoren mellan dessa kontor.

Enligt nuvarande § 61 mom. 4 gäller, att när till verkställande styrelseledamot

förordnas någon av riksbankens ordinarie tjänstemän, dennes tjänst

skall i vanlig ordning tillsättas. Förordnande som verkställande styrelseleda
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

49

mot kan av fullmäktige nar som helst återkallas, varvid ifrågavarande styrelseledamot

har att återgå till sin förutvarande tjänst i riksbanken. Härvid

kan inträffa, att antalet ordinarie tjänstemän tillfälligt ökas utöver i tjänsteförteckningen

angivet antal. Fullmäktige anse, att medgivande till dylik tillfällig

ökning bör lämnas i reglementet och föreslå därför, att mom. 3 må

erhålla den lydelse, som framgår av ovanstående förslag. Detsamma överensstämmer

principiellt med vad som föreskrives i kommunikationsverkens avlömngsreglemente

rörande tjänsteman, som förordnas till distriktschef vid

statens järnvägar (14 §).

Förslaget till morn. 3 utgår vidare ifrån, att ordinarie tjänsteman kan komma

att utses förutom till verkställande styrelseledamot till direktionsledamot (deputerad

eller vice riksbankschef), föreståndare för direktionsavdelning och

kontrollant vid sedeltryckeriet.

Beträffande tjänst såsom »föreståndare för direktionsavdelning» få fullmäktige

hänvisa till förenämnda skrivelse angående vissa ändringar av avlöningsreglementet

m. m. I denna skrivelse hemställa fullmäktige bland annat, att

de nuvarande tjänsterna såsom föreståndare för fullmäktiges expedition, statistiska

avdelningen, kreditavdelningen och valutaavdelningen, vilka samtliga

tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial, skola ersättas av fyra tjänster,

vilka_ tillsättas genom förordnande. Beträffande motiveringen härför få fullmäktige

åberopa nämnda skrivelse. Ifrågavarande föreståndaretjänster skulle

således komma att erhålla samma karaktär som tjänst såsom verkställande styrelseledamot.

Vad slutligen beträffar kontrollanttjänsten å sedeltryckeriet, avses härmed

en tjänst över stat, som inrättades redan ar 1919. Fullmäktige, som hava för

avsikt att år 1935 inkomma till bankoutskottet med förslag till ordnande av

kontrollen vid det nya sedeltryckeriet, komma då att föreslå, att nämnda tjänst

tores a ordinarie stat. Den är således ej av tillfällig karaktär,

n.. fullmäktiges mening äro samtliga i mom. 3 omförmälda uppdrag och

förordnanden av så varaktig beskaffenhet, att den på grund av dylikt uppdrag

eller förordnande ledigblivna tjänsten torde böra tillsättas i vanlig ordning.

Enahanda bestämmelser i de avseenden, som beröras i mom. 3, synas därför

böra reglera de förhallanden, som inträda, när ordinarie tjänsteman utses till

direktionsledamot etc., och när han utses till verkställande styrelseledamot

ävensom när dylikt uppdrag eller förordnande upphör.

§ 29. Första stycket av denna paragraf bör jämföras med nuvarande § 60

mom. 3 st. 1 samt första punkten av nuvarande § 63.

Andra stycket motsvarar nuvarande § 60 mom. 1 st. 2.

Förslaget till första stycket innebär den sakliga ändring, att fullmäktige

skola tillsatta alla ordinarie tjänster i riksbanken. För närvarande gäller

att »vaktpersonal» vid avdelningskontor skall anställas av kontorets styrelse’

medan övriga tjänster skola tillsättas av fullmäktige.

§ 30. Denna paragraf motsvarar § 61 mom. 1—2.

Förslaget till morn. 1 innebär vissa sakliga ändringar. Enligt detsamma

skall ordinarie tjänst inom 1—30 lönegraderna (således ej tjänst såsom förestandare

tor direktionsavdelning och såsom verkställande styrelseledamot)

alltid kungöras ledig till ansökan. Beträffande tjänst i lägre grad än

den lorn ina dock kungörandet kunna inskränkas till anslag inom riksbankens

samtliga kontor. För närvarande saknas föreskrifter angående dylikt

kungörande beträffande tjänst, avsedd för vaktpersonalen. Vidare har i förslaget

i överensstämmelse nied vad som gäller för riksgäldskontoret ansökningstiden

begränsats till minst fjorton dagar.

<? 31. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 65.

Lönenämnden för riksdagens verk föreslog år 1926 .sådan ändring av sist
Bihang

till riksdagens protokoll Idith. 8 sami. Nr 78. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

BanTcoutslcottets utlåtande Nr 78.

nämnda paragraf, att kompetensvillkoren skulle avse befordringen till ordinarie

tjänst och icke anställningen såsom extra ordinarie tjänsteman.

I yttrande över förslaget anförde fullmäktige bland annat, att det på grund

därav, att kompetensvillkoren varit knutna vid anställningen såsom extra ordinarie

tjänsteman, varit möjligt för fullmäktige att efter antagandet till extra

ordinarie tjänsteman av en person, som måhända ej uppfyllde högre formella

kompetenskrav men som eljest ansetts lämpa sig för riksbankens tjänst, under

tjänstgöringen iakttaga hans duglighet och anlag, varigenom på sådant sätt

småningom erhållits en allt säkrare grundval för bedömande av lämpligheten

av att genom befordran till ordinarie för framtiden fästa honom vid banken.

I särskilt uttalande anförde en av fullmäktige, deputeraden Norberg, bland

annat, att anknytningen av kompetensvillkoren vid befordringen till ordinarie

tjänst torde vara det vanliga inom statsförvaltningen och därför syntes böra

gälla även för riksbanken. Han framhöll samtidigt, att fullmäktige borde

vara oförhindrade att till ledigbliven tjänst antaga lämplig person, även örn denne

icke skulle hava uppfyllt föreskrivna kompetensvillkor.

I lönenämndens förenämnda förslag till ändring av nuvarande § 65 ingick

bland annat en bestämmelse av följande lydelse:

»Det är emellertid fullmäktige obetaget att, i undantagsfall och då

särskilda förhållanden därtill föranleda, till ledigbliven tjänst även antaga

person, som på annat sätt ådagalagt för tjänstens uppehållande erforderliga

kunskaper.»

Härigenom bereddes fullmäktige viss frihet att avvika från bestämmelserna

örn viss kompetens, men på grund av bestämmelsens lydelse måste denna frihet

anses hava varit mycket snävt begränsad.

Det förslag till nya bestämmelser i ämnet, varom fullmäktige nu enat sig,

bygger på principen, att fullmäktige skola äga frihet att till ordinarie tjänst

i vilken grad som helst befordra sökande, som är den för tjänsten mest skicklige

och passande, även örn han icke uppfyller de föreskrivna kompetensvillkoren.

I enlighet härmed föreslås ett vidsträckt medgivande för fullmäktige

att befordra tjänsteman, som ej innehar föreskriven kompetens. Detta skulle

fullmäktige nämligen kunna göra, »då omständigheterna därtill föranleda»''.

Om denna uppfattning kommer till uttryck på det sätt, fullmäktige föreslagit,

anse fullmäktige hinder icke böra möta mot att riksbankens bestämmelser

i ifrågavarande avseende erhålla samma uppställning som motsvarande bestämmelser

för riksgäldskontoret, d. v. s. att kompetensvillkoren anknytas till befordringen

till ordinarie tjänsteman. Kompetensvillkoren bliva då ett praktiskt

stöd för en lämplig indelning av tjänstemännen men icke ett hinder för

befordran av den mest lämplige. För tjänst i lägre lönegrad bör givetvis ej

fordras lika hög kompetens som för högre tjänst. Om olika kompetens fastställes

för skilda kategorier av tjänstemän, blir det möjligt att anpassa kompetensvillkoren

till beskaffenheten av göromålen i de olika lönegraderna.

Vad beträffar kompetensvillkoren för befordran till tjänst i någon av 16 :e

—30 :e lönegraderna hava fullmäktige utvidgat motsvarande bestämmelse i

riksgäldskontorets reglemente därhän, att med studentexamen likställes avgångsexamen

från statsunderstött eller under skolöverstyrelsens inseende ställt

handelsgymnasium eller motsvarande bildningsanstalt. Vad vidare angår den

kompetens, som ett fullständigt avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk för

kvinnlig ungdom medförande normalskolekompetens anses innebära, finna fullmäktige,

i likhet med vad fullmäktige uttalade i förenämnda yttrande år 1926,

att sådant avgångsbetyg bör likställas med betyg över undergången realskolexamen.

§ 32. Denna paragraf motsvarar första stycket av nuvarande § 63.

Genom den föreslagna bestämmelsen i andra stycket bringas till uttryck dels

s. 51 Kontrollera mot PDF

Banleoutslcottets utlåtande Nr 78.

51

att samtliga ordinarie tjänster inom 1—30 lönegraderna skola kungöras lediga

till ansökan och dels att tjänster, som tillsättas genom förordnande (således

tjänster såsom föreståndare för direktionsavdelning och verkställande styrelseledamot)

ej behöva kungöras lediga.

§ 33. Denna paragraf är ny.

§ 34. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 57.

För närvarande gäller, att fullmäktige äga att verkställa ändringar av

tjänstgöringsstadgarna, men att ändringarna skola vid nästkommande riksdag

underställas bankoutskottet för prövning och stadfästelse. Såvitt fullmäktige

hava sig bekant, torde aldrig hava inträffat, att bankoutskottet vägrat

stadfästelse av sådan ändring. Det torde för övrigt icke vara uteslutet, att

en vägran att stadfästa en föreskrift, som redan under någon tid varit gällande

och enligt vilken göromålens handläggning organiserats, kunde medföra

praktiska olägenheter.

Det bör erinras, att tjänstgöringsstadgarna avse interna förvaltningsdetaljer,

beträffande vilka fullmäktige icke torde böra befrias från ansvaret.

Tjänstgöringsstadgarna för riksgäldskontoret utfärdas av fullmäktige i riksgäldskontoret

och stadfästas icke av bankoutskottet.

§ 35. Denna paragraf motsvarar nuvarande § 58.

§ 36. Denna paragraf motsvaras av nuvarande § 64.

I sak innebär den föreslagna lydelsen den förändringen, att fullmäkige medgivits

rätt att uppdraga åt dessa myndigheter att bevilja tjänstledighet inom

den tid fullmäktige finna lämplig. Härigenom blir särskild bestämmelse angående

semesterledighet, vilken nu är intagen i § 66, överflödig.

Förslaget till förevarande paragraf innebär den ytterligare ändring, att

fullmäktige äga uppdraga åt direktionen eller kontorsstyrelse att förordna om

uppehållande av ledigbliven tjänst, vilken orsaken än må vara till ledigblivandet.

Fullmäktige avse icke att härigenom åstadkomma någon ändring av den

praxis angående ledigförklarande av varaktiga förordnanden i högre grader,

som numera tillämpas.

§§ 37—39. Dessa paragrafer motsvara nuvarande §§ 68, 69 och 70 resp.

Ändringarna äro redaktionella och föranledda av den nya lagstiftningen rörande

förmynderskap och konkurs.

§ 40. Denna paragraf avser att ersätta dels nuvarande §§ 67 och 71, dels

senare delen av sista stycket av mom. 2 i § 30. § 67 och nämnda del av § 30

gälla för tjänstemän, icke tillhörande vaktpersonalen, medan § 71 avser sistnämnda

personal.

Enligt § 67 gäller, att även om däri omförmäld tjänsteman begått upprepade

grövre förseelser, skiljande från tjänsten icke kan ske, förrän fullmäktige för

tredje gången besluta bestraffning för honom. Enligt åsyftade bestämmelser

i § 30 äga fullmäktige däremot vid förseelse av i paragrafen omförmäld beskaffenhet

omedelbart skilja tjänsteman från tjänsten.

För vaktpersonal gäller enligt § 71, att skiljande från tjänsten kan ske av

fullmäktige eller av vederbörande kontorsstyrelse redan första gången sådan

befattningshavare felar i tjänsten.

Fullmäktige anse denna skillnad mellan bestämmelserna för de två personalkategorierna

icke vara motiverad. I detta sammanhang torde för övrigt böra

erinras, att vissa befattningshavare tillhörande vaktpersonalen äro placerade

i betydligt högre lönegrad än en del av de befattningshavare, som icke tillhöra

vaktpersonalen.

Fullmäktiges förslag innebär, att enahanda bestämmelser skola gälla för

samtliga tjänstemän, och det har vid uppgörandet av förslag till dessa bestämmelser

ansetts lämpligt att ersätta de nuvarande i § 67 omförmälda tre

bestraffningsgraderna med två sådana, varvid förutsatts, att i visst fall skil
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

jande från tjänsten må kunna ådömas redan första gången tjänsteman gör sig

skyldig till svårare fel eller försummelse. Såsom förebild för förslaget ha i

sistberörda avseende tjänat bestämmelser för vissa andra verk.

Det torde icke behöva framhållas, att fullmäktige genom förslaget icke

åsyfta en ändring av praxis beträffande principerna för straffets utmätande.

Förslaget bereder fullmäktige frihet att anpassa bestraffningen till föreliggande

omständigheter.

Nedflyttning i lönegrad såsom bestraffning finnes redan nu omnämnd i

§ 13 avlönings reglementet för befattningshavare vid riksdagens verk. Genom

bestämmelsens införande i förevarande reglemente sker således endast ett fullständigande

av det sistnämnda.

Redan nu gäller i vissa statens verk, att vederbörande myndighet äger avstänga

tjänsteman från tjänstgöring vid tjänstefel av sådan beskaffenhet, att

anmälan örn åtal sker. En föreskrift härom anse fullmäktige böra finnas även

för riksbankens vidkommande.

Förslaget till mom. 4 innebär endast en redaktionell ändring varvid hänsyn

bland annat tagits till den för extra ordinarie tjänsteman i avlöningsbestämmelserna

för dessa fastställda uppsägningstiden.

§ Al. Mom. 1 och 2 av denna paragraf motsvara nuvarande § 72. Mom. 3

ersätter även nuvarande § 43.

Enär enligt förslaget alla tjänster skola tillsättas av fullmäktige, har bestämmelsen,

att beslut av styrelse vid avdelningskontor må kunna överklagas

hos bankoutskottet, uteslutits.

§ A2. Beträffande denna paragraf hänvisas till motivering vid § 15.

I den lämnade specialmotiveringen hava i vissa fall berörts motiven för uteslutande

ur reglementet av särskilda delar av de paragrafer, som bibehållits.

Paragrafer, som uteslutits i sin helhet, innehålla i vissa fall enahanda föreskrifter

som riksbankslagen eller hänvisa till denna. I andra fall har, såsom

redan antytts i den allmänna motiveringen, uteslutning skett av paragrafer,

som innehålla föreskrifter örn handläggningen av ärenden av rent bankteknisk

natur. Beträffande uteslutandet av följande paragrafer i det nuvarande reglementet

torde emellertid särskild motivering vara erforderlig.

§ 9. De allmänna anvisningar, som lämnas i denna paragraf, synas ej erforderliga.

Även utan särskild föreskrift härom torde fullmäktige vid den

ifrågavarande situationen ej underlåta att vidtaga den åtgärd, som befinnes

påkallad. Härvid torde även annan utväg kunna ifrågakomma än de i paragrafen

omförmälda.

§ 36. Bestämmelserna i denna paragraf torde icke vara behövliga.

§ 55. Såsom i specialmotiveringen till 38 § i riksbankslagen omförmäles,

föreslå fullmäktige, att avdelningskontoren icke vidare skola revideras av särskilda

av riksdagen tillsatta revisorer.

Beträffande detta förslag vilja fullmäktige till en början erinra örn vissa

förhållanden rörande organisationen av dessa kontor.

När de äldsta avdelningskontoren, då kallade lånekontor, inrättades år 1823,

bestämdes att styrelseledamöterna, en för varje riksstånd, skulle, tillika med

suppleanter, tillsättas av rikets ständer på lika sätt som valen av fullmäktige

i banken och i riksgäldskontoret. Ledig plats i styrelsen skulle mellan riksdagarna

vid förfall för den utsedde suppleanten tillsättas genom val av fullmäktige

i banken och i riksgäldskontoret. I styrelsen ägde fullmäktige insätta

endast ett ombud, som vid styrelsens sammanträden ägde en röst. Kontoren

voro självständiga i förhållande till fullmäktige beträffande förvaltningen.

Dock ägde fullmäktige att utfärda erforderliga säkerhets- och ordningsföreskrifter

utöver bestämmelserna i reglementet.

I Stockholm omhänderhades viss del av utlåningen till allmänheten av en

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankout-slcoitets utlåtande Nr 78.

53

från den egentliga banken organisatoriskt sett skild inrättning, bankodiskontverket,

i vars styrelse endast visst antal av fullmäktige i banken bade säte.

Detta verk reviderades av särskilda av riksdagen utsedda revisorer.

I fråga om lånekontorens revision bestämdes, att rikets ständer skulle välja

bland sig på lika sätt som för bankodiskontverkets överseende fyra revisorer,

en för vart stånd, samt lika många suppleanter. Revisorernas berättelse skulle

av fullmäktige överlämnas till riksdagens revisorer över stats-, banko- och

riksgäldsverken.

Fullmäktige ägde att förordna särskilt ombud vid revisionen och voro berättigade

att när som helst mellan revisionerna verkställa eller låta verkställa

»improvisorisk eftersyn».

Berättelser över rörelsen vid lånekontoren skulle av styrelserna för lånekontoren

överlämnas till bankoutskottet.

Vid 18G3 års riksdag blev bankodiskontverket förvandlat till en avdelning

av banken, benämnd diskontkontoret. Granskning av detta kontors förvaltning

och räkenskaper skulle företagas icke av för detta ändamål särskilt utsedda

revisorer utan av revisorerna av stats-, banko- och riksgäldsverken. Redan

vid 1867 års riksdag återgick man emellertid till den förutvarande ordningen

och ny »Instruktion för riksdagens revisorer över diskontkontoret i

Stockholm samt lånekontoren i orterna» fastställdes.

Sedan fullmäktige 1872 framhållit, att den dåvarande lånekontorsorganisationen

vore ett hinder för enhet och följdriktighet i förvaltningen,

överlämnades samma år åt fullmäktige att tillsätta styrelsen vid det

nyinrättade kontoret i Luleå och vid 1873 års riksdag att från och med år

1874 tillsätta styrelserna vid de övriga kontoren. Därigenom blevo kontoren

i orterna verkliga avdelningskontor av riksbanken under fullmäktiges ledning.

Fullmäktige fingo det odelade ansvaret för dessa kontors förvaltning.

Vid 1873 års riksdag beslöts, att särskild revision icke vidare skulle förrättas

av låneräkenskaperna vid huvudkontoret genom av riksdagen utsedda

revisorer.

Bankoutskottet vid 1874 års riksdag uttalade, att

»iföljd av de under senaste åren vidtagna ändringar i anordningarna beträffande

göromålen inom riksbanken, upphörde det så kallade diskontkontoret

med 1872 att utgöra en fristående avdelning inom riksbanken

och fördenskull har numera den särskilda revisionen av räkenskaperna

över lånerörelsen i riksbankens huvudkontor upphört. Dessutom benämnas

de förut så kallade ''lånekontoren’ i orterna numera ''avdelningskontor’.»

Med stöd av denna motivering föreslog utskottet den »instruktion för riksdagens

revisorer vid riksbankens avdelningskontor», vilken antogs av riksdagen.

Enligt densamma skulle revisionen fortfarande förrättas på enahanda

sätt, som gällde, medan de fristående lånekontoren ännu funnos.

Medan särskild revision av bankodiskontverket, senare diskontkontoret, avskaffades,

så snart detta »verk» införlivades nied riksbanken och upphört att

vara, fristående, har således särskild revision av avdelningskontoren fortfarande

förrättats genom av riksdagen utsedda revisorer, oaktat att även dessa kontor

upphört att vara fristående och sedan år 1874 äro införlivade med banken

och stå under fullmäktiges förvaltning och ansvar.

Fullmäktige övergå nu till att lämna en kortfattad redogörelse för den interna

kontrollen över avdelningskontoren.

Avdelningskontoren äro föremål för en omfattande och mycket ingående

granskning. Denna utövas dels med stöd av rapporter, berörande kontorens

verksamhet i olika avseenden, dels genom undersökning av kontoren på ort och

stiille.

Rapporterna från avdelningskontoren avse dels kreditgivningen, dels

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

ställningen och kassabehållningen. Vissa rapporter över beviljade krediter

avlämnas, så snart dylik kredit beviljats. Sammanfattande redogörelser för

kreditgivningen lämnas på bestämda tider. Rapporterna rörande ställningen

och kassabebållningen insändas på de i 27 § riksbankslagen omförmälda tiderna.

Utöver nu nämnda rapporter avlämna avdelningskontoren periodvis sammandrag

av kontorens förvaltningsutgifter.

Undersökningar på ort och ställe omfatta dels inspektioner av fullmäktig,

vice riksbankschefen eller suppleant för fullmäktige, dels särskilda undersökningar

och inventeringar, vilka på fullmäktiges uppdrag förrättas av därtill

utsedda tjänstemän, minst två för varje kontor. Inspektion sker minst en gång

varje år, varvid i första hand granskas kontorens kreditgivning, särskilt tili

andra än affärsbanker, vården av kassabehållning och inneliggande värdehandlingar,

underhållet av fastigheten samt skötseln av kontoret i allmänhet.

De särskilda undersökningarna, vilka även äga rum minst en gång varje år,

hava karaktären av en fullständig inventering och revision av kontoret. Härvid

kontrolleras i alla väsentliga avseenden rörelsen vid kontoret sedan tidpunkten

för nästföregående sådan undersökning.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden anse fullmäktige, att revisionen

av avdelningskontoren genom särskilda av riksdagen utsedda revisorer kan

upphöra.

Fullmäktige vilja tillägga, att kostnaderna för avdelningskontorens särskilda

revisorer under år 1933 hava uppgått till ett belopp av 13,622 kronor

75 öre.

Med stöd av vad sålunda anförts få fullmkätige hemställa, att bankoutskottet

måtte föreslå riksdagen att fastställa följande reglemente för riksbankens

styrelse och förvaltning att träda i kraft den 1 januari 1935.

Förslag

till

Reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning.

§ 1.

Utöver vad i lagen för Sveriges riksbank den stadgas,

skola för förvaltningen av riksbanken i detta reglemente givna föreskrifter

lända till efterrättelse.

AVD. I.

Om sedelutgivningen och bankrörelsen.

§ 2.

Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken utgiver, skall lyda sålunda:

»Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt

enligt lagen örn rikets mynt av den 30 maj 1873.»

Mom. 2. Å sedlarna anbringas genom tryck namnteckningar av fullmäktig,

den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste deputeraden eller tjänsteman,

två i förening.

Mom. 3. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor

inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt.

Mom. 4. Inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för

helt förstörda sedlar äga fullmäktige att medgiva med hänsyn till föreliggande

skäl och omständigheter.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

55

§ 3.

Riksbanken skall hava avdelningskontor å följande platser: Göteborg, Malmö,

Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad,

Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Norrköping, Nyköping, Sundsvall,

Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, örebro, Östersund.

§ 4-

Guld och silver i plants försäljas vid huvudkontoret i mån av tillgång till

pris, som av fullmäktige bestämmes.

§ 5.

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar, vilka äro äldre än lagen örn

rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i gångbart

mynt.

§ 6.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej utan fullmäktiges medgivande

beviljas annan än den, som är mantalsskriven eller driver stadigvarande

rörelse inom det lånedistrikt, som fullmäktige bestämt för varje kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen må dock mot realsäkerhet beviljas lån

utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

Dessutom må bankinrättningar, även örn de icke tillhöra huvudkontorets

distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

§ 7.

Från en under riksbankens förvaltning ställd avbetalningslånefond med ett

kapital av fyrtiofyra miljoner kronor äger riksbanken att driva utlåning enligt

nedan angivna grunder.

Den vinst, som uppstår för avbetalningslånefonden, skall inräknas i riksbankens

vinst för året, dock med iakttagande av att, därest till följd av lidna

förluster fonden skulle hava nedgått under det fastställda beloppet, fondens

följande årsvinster främst skola användas för dess uppbringande till samma

belopp.

Avbetalningslån utlämnas mot skuldförbindelse, försedd med borgen såsom

för egen skuld, eller med pant av värdepapper, och återbetalas medelst erläggande

var sjätte månad efter utgivningsdagen av minst en femtondedel av

lånebeloppet jämte upplupen ränta.

Avbetalningslån må ej utgivas till lägre belopp än 300 kronor, och såsom

låntagare må ingen häfta för högre belopp än 6,000 kronor.

§ 8.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken eller verkställande ledamot av styrelse vid avdelningskontor;

dock att de kunna erhålla lån och kredit i checkräkning mot

säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges

stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken; dock äger sådan tjänsteman att vid huvudkontoret

eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, erhålla lån och kredit i

checkräkning mot säkerhet av obligationer, utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken,

konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 78.

ock obligationer, som i belåningshänseende av fullmäktige likställas med sistnämnda

slag av obligationer.

Morn. 2.^ Åt annan styrelseledamot vid avdelningskontor än verkställande

ledamot må lån eller kredit i checkräkning beviljas endast mot pant, som prövas

i och för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken annan styrelseledamot

än verkställande ledamot är acceptant, trassent eller endossent, må ej

diskonteras i riksbanken med mindre sådan växel är grundad å verklig haneller

siste endossenten är av Kungl. Maj :t oktrojerad bankinrättning.

Morn. 3. Lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas med borgen av fullmäktig,

styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller mot säkerhet

av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar; ej heller må växel,

å vilken fullmäktig, verkställande styrelseledamot eller tjänsteman är acceptant,

trassent eller endossent, i riksbanken diskonteras.

Mom. 4. Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig och verkställande

styrelseledamot gäller ock suppleant för fullmäktig ävensom den av fullmäktige

utsedde suppleanten för förste deputeraden. För suppleant för styrelseledamot

gäller vad i denna paragraf stadgas örn annan styrelseledamot än

verkställande ledamot.

Angående bolag eller förening vari person, som omförmäles i denna paragraf,

såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,

gäller vad örn sådan person stadgas.

§ 9-

Därest fullmäktig överträder det enligt 35 § i lagen för Sveriges riksbank

meddelade förbudet att såsom kommissionär taga befattning med växeldiskontering

eller med anskaffande av lån eller annan kredit i riksbanken,

göres anmälan därom hos riksdagens justitieombudsman. Överträdes förbudet

av den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste deputeraden, där han

icke är fullmäktig, eller av ledamot i avdelningskontors styrelse eller tjänsteman,

anmäles förhållandet hos fullmäktige.

§ 10.

Vid ansökan örn växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall den

erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

§ 11.

Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar

äga fullmäktige att bestämma med avseende å såväl penningställningen som

utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas. Likaledes äga fullmäktige

att bestämma avgiften för kredit i checkräkning ävensom att medgiva befrielse

från sådan avgift.

§ 12.

Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungl. Majrts

plakat och påbud till domhavande och exekutorer örn en prompt handräckning

och ^exekution för rikets ständers bank den 18 april 1681 att av såväl

Överståthållarämbetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshavande

och övriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla

de utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens utlåningar härröra,

med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrivande, ofördröjligen

insända de influtna medlen till riksbanken.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 78.

57

§ 13.

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830, få

icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana av

dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

§ 14.

Beträffande den förvaring av värdepapper eller av gods under försegling,

som oförmäles i 24 § lagen för Sveriges riksbank, äga fullmäktige att bestämma

förvaringsavgiften ävensom att medgiva befrielse från sådan avgift.

AVD. II.

Om tryekerirörelsen och papperstillverkningen.

§ 15.

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige

meddela, erforderliga bestämmelser med iakttagande av föreskrifterna i de

instruktioner och arbetsordningar, som av bankoutskottet för tryckeriet och

bruket fastställts.

AVD. III.

Om styrelsen och förvaltningen m. m.

A. Fullmäktige.

§ 16.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef för

riksbanken (riksbankschef) samt inom eller utom sig en suppleant för honom

att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe

(vice riksbankschef).

Därjämte utse fullmäktige inom sig två andre deputerade.

Mom. 2. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras

enligt vad här nedan föreskrives, inkallas suppleant, utsedd av riksdagen.

Den av Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden

anmälts.

Mom. 3. Därest vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är

förhindrad att träda i hans ställe, äga fullmäktige förordna andre deputerad

att uppehålla riksbankschefens befattning.

Fullmäktige äga vid behov förordna vikarie för andre deputerad.

Mom. 4. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§ av

lagen för Sveriges riksbank icke får utöva befattning såsom sådan, skall han

genast frånträda densamma, samt suppleant då inkallas att i stället inträda

såsom fullmäktig.

Mom 5. Angående ersättning åt fullmäktige och den av fullmäktige utsedde

suppleanten för förste deputeraden samt åt vikarier för fullmäktige

gäller vad därom är särskilt stadgat.

§ 17.

Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion, bestående av riksbankschefen,

vice riksbankschefen samt de två andre deputerade, att i överensstämmelse

med den instruktion, som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av

fullmäktige bestämd fördelning av göromålen mellan direktionens ledamöter

föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

utöva tillsyn över göromålen inom banken, verkställa köp och försäljning av

utländska valutor, pröva utlåningsärenden, som ej kunna uppskjutas till handläggning

av den i § 18 mom. 2 omförmälda delegationen, samt handhava den

löpande förvaltningen i övrigt.

Fullmäktige äga vidare utse inom sig en fullmäktig för att enligt meddelade

föreskrifter utöva tillsyn över riksbankens pappersbruk samt inför fullmäktige

föredraga bruket rörande ärenden.

§ 18.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en

gång i varje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras av allenast fyra

fullmäktige, därest tre av dem äro örn beslutet ense.

Framställes under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skola samtliga

närvarande fullmäktige till protokollen avgiva sina röster. Vid lika

röstetal är ordförandens röst avgörande. Den, som icke yttrat sig till protokollet,

anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som av en

eller annan anledning varit hindrad att övervara något fullmäktiges beslut,

får ej på sådan grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar, som

vidare kunna uppstå i följd av samma beslut. Endast vid val till sådan befattning,

vartill någon bland fullmäktige kan utses, får sluten omröstning

ske och skall i sådant fall äga rum, när yrkande härom framställes.

Vid fullmäktiges sammankomster skall vice riksbankschefen närvara. Han

äger, även örn han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. I ärende,

vari han är föredragande, är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin

mening, när denna är skiljaktig från fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut, fattat

vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Fullmäktige äga uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige

fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden. Delegationen

skall bestå av antingen minst fyra fullmäktige eller minst tre fullmäktige

jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig; dock skall

iakttagas, att i delegationen alltid finnes en fullmäktig, som ej tillhör den i

§ 17 omförmälda direktionen. Lånedelegationen skall sammanträda varje

söckendag, där ej fullmäktige med hänsyn till särskilda omständigheter för

viss dag annorlunda besluta. Vid dylikt sammanträde förekommande ärende

skall hänskjutas till fullmäktige, därest någon av de närvarande så yrkar.

Vid sammanträdet skola anmälas de krediter, som jämlikt § 17 sedan nästföregående

sammanträde beviljats av direktionen.

Mom. 3. Fullmäktig eller vice riksbankschef äger ej deltaga i behandling

av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken. Ej heller må han deltaga

i behandling av fråga örn avtal mellan riksbanken och tredje man, där

han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot riksbankens.

Vad sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång

eller annan talan mot fullmäktig, vice riksbankschef eller tredje man.

Mom. 4. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma

sammanträden skola, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av

fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes och skall omröstning därvid verkställas

per capita.

§ 19.

Fullmäktige åligger att verkställa eller genom ombud, utsett inom eller utom

fullmäktige, låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens kon
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

59

tor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri och pappersbruk

ävensom erforderliga besiktningar av riksbankens fastigheter och

inventarier.

Härvid skall iakttagas, att varje avdelningskontor minst en gång varje år

skall såväl inspekteras av fullmäktig eller vice riksbankschefen eller suppleant

för fullmäktige som ock undersökas av för detta ändamål av fullmäktige

utsedda tjänstemän.

För dylik förrättning, som verkställes av fullmäktig eller vice riksbankschefen

eller av suppleant för fullmäktige, utgår ej särskilt arvode utan endast

ersättning för därav föranledd reskostnad samt traktamente enligt vad härom

är särskilt stadgat. Till annat ombud lämnas gottgörelse efter fullmäktiges

bestämmande.

§ 20.

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till täckande

av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning inropad,

må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

Nybyggnad eller större reparation å bankens för rörelsen avsedda byggnader

må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de

därtill erhållit medgivande av riksdagen.

§ 21.

Mom. 1. Fullmäktige äga att av riksbankens medel utbetala

l:o) bidragen till bankostatens änke- och pupillkassa samt änke- och pupillkassan

vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk;

2:o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

3:o) vad som erfordras för överinseendet över brandväsendet inom riksbankens

byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning;

4:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstemän.

Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom

vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige att

efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt av brottets

förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar av riksbankens

medel, vilka fullmäktige finna lämpliga.

§ 22.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att efter noggrann prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka försatts

i konkurs eller vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar

tillgång, ackord eller eftergift å deras skuld så ock eljest biträda överenskommelse

mellan gäldenär och hans fordringsägare om betalning av gäld. _ I övrigt

äga fullmäktige icke efterskänka något av vad enligt givna föreskrifter och

gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor därom underställas

bankoutskottet.

Fullmäktige äga att bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning

av skuld till riksbanken och äga jämväl att uppdraga åt direktionen och

styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

Mom. 2. Fullmäktige äga att bestämma, vilka såsom osäkra ansedda

fordringar skola föras inom linjen i räkenskaperna.

§ 23.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana åtgärder, varigenom riksbankens

tillgångar i ädla metaller och värdepapper samt bankens räkenska
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

per må kunna, om så fordras, utan tidsutdräkt till annan som säker ansedd

ort förflyttas; och böra fullmäktige vid sådant förhållande av Kungl. Majit

utbedja sig råd och upplysningar.

§ 24.

Mom. 1. Enligt bolagsordningen för aktiebolaget Kreditkassan av år 1922

skola fullmäktige utse en ledamot i bolagets styrelse jämte suppleant för

denne.

Mom. 2. Fullmäktige skola utse en ledamot i den kommission, som jämlikt

instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat gulds halt

och vikt.

Mom. 3. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen

granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen

i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen valda fullmäktige

vara tillstädes.

Mom. 4. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda örn utsättande

av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,

riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannen eller militieombudsmannen

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller

med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till efterträdare

utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan riksdagarna

avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet insättes

eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans ställe.

Mom. 5. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige

i riksbanken dessutom:

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal än

ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionen av kanalens räkenskaper;

skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år och till

ombud i revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda

personer kunna återväljas;

b) att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen för

sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av sin avlöning.

B. Avdelningskontorens styrelser.

.§ 25.

Mom. 1. Styrelsen vid vartdera avdelningskontoret i Göteborg och Malmö

utgöres av fyra ledamöter och vid vart och ett av de övriga avdelningskontoren

av tre ledamöter, vilka alla, jämte nödigt antal suppleanter, för ett år

i sänder, efter kalenderår räknat, utses av fullmäktige, med rättighet för fullmäktige,

att, när de därtill finna anledning, entlediga en eller flera ledamöter

i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra

ledamöter genast inväljas.

Avgår eljest ledamot under den tid, för vilken han är vald, utses ny ledamot

att deltaga i styrelsen under den tid, som för den avgångne ledamoten

återstått. Vid de årliga valen kan avgående styrelseledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i varje styrelse skola fullmäktige särskilt utse

s. 61 Kontrollera mot PDF

BanTcoutslcottets utlåtande Nr 78.

61

en att i egenskap av verkställande styrelseledamot handhava den dagliga förvaltningen.

Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Till

sådant uppdrag kan icke verkställande styrelseledamot utses.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen, när på grund av tillfälligt hinder

för ordinarie ledamot styrelsen ej är beslutför.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, anmäles förhållandet

skyndsammast hos fullmäktige, och äger styrelsen att förordna örn göromålens

uppehållande, intill dess fullmäktige i ärendet beslutat.

Mom. 4. Angående semesterledighet för verkställande styrelseledamot är

särskilt stadgat.

Annan styrelseledamot vid avdelningskonter med styrelse, bestående av tre

ledamöter, äger efter anmälan hos vederbörande styrelse och, för så vitt ej

särskilt hinder därför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet

under en tid av sammanlagt högst 30 dagar årligen.

Mom. 5. Angående avlöningsförmåner till ledamot av styrelse vid avdelningskontor

är särskilt stadgat.

Suppleant för styrelseledamot äger att under den tid, då han bestrider ordinarie

ledamots befattning i styrelsen, åtnjuta ersättning med belopp, motsvarande

det för den senare bestämda arvodet.

§ 26.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så

ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Styrelsen

vare ej beslutför, med mindre än att vid avdelningskontoren i Göteborg och

Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga ledamöter äro

tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar,

gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika

röstetal är ordförandens röst avgörande.

Mom. 2. För prövning av utlåningsärenden sammanträder styrelsen alla

söckendagar, där ej för viss dag med hänsyn till särskilda omständigheter av

fullmäktige annorlunda bestämmes. Örn styrelsens beslutförhet gäller vad i

mom. 1 sägs; och må låneansökan ej anses bifallen, såvida ej vid avdelningskontoren

i Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor

samtliga ledamöter äro örn beslutet ense.

Mom. 3. Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal

mellan honom och riksbanken, ej heller må han deltaga i fråga örn avtal

mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat äge

motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamot

eller tredje man.

§ 27.

Mom. 1. Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa

sig till efterrättelse icke endast bestämmelserna i lagen för Sveriges riksbank

och i detta reglemente utan även av fullmäktige och direktionen meddelade föreskrifter.

Det åligger verkställande styrelseledamoten att hava inseende över den vid

kontoret anställda personalen, att ordna göromålens handläggning inom kontoret,

att utöva erforderlig kontroll samt att föredraga tåne- och andra ärenden,

allt i överensstämmelse med av fullmäktige eller direktionen meddelade

föreskrifter.

Mom. 2. Örn ansvarighet för styrelseledamot vid avdelningskontor är särskilt

stadgat.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutslcottets utlåtande Nr 78.

C. Tjänstemännen vid huvudkontoret och avdelning skontoren.

§ 28.

Mom. 1. Antalet ordinarie tjänster i varje lönegrad är fastställt i den vid

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckning,

och äga fullmäktige att mellan kontoren fördela tjänsterna på

sätt fullmäktige med hänsyn till göromålens omfattning finna lämpligt.

Mom. 2. Därest ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen

behövliga för göromålens obehindrade gång, äga fullmäktige att utöver stat

anställa den eller de tjänstemän, som erfordras.

Mom. 3. När ordinarie tjänsteman utses till direktionsledamot, föreståndare

för direktionsavdelning, kontrollant vid sedeltryckeriet eller verkställande

styrelseledamot vid avdelningskontor, skall hans tjänst i vanlig ordning återbesättas.

Upphör sådant uppdrag eller förordnande, skall tjänstemannen återgå

till befattning i den lönegrad, han före uppdraget eller förordnandet tillhörde

eller därunder kommit att tillhöra. Den tillfälliga ökning av antalet

ordinarie tjänster, som härav kan föranledas, äga fullmäktige besluta utan

hinder av vad i mom. 1 stadgas.

Mom. 4. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige

låta med tillsättningen därav anstå ävensom, därest fullmäktige anse

tjänst lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna örn tillsättande

av sådan tjänst.

§ 29.

Ordinarie tjänster skola tillsättas av fullmäktige.

Fullmakt meddelas därvid åt tjänstemännen i trettionde lönegraden. Åt

tjänstemän i övriga lönegrader meddelas konstitutorial.

§ 30.

Mom. 1. Innan ordinarie tjänst inom l:a—30 :e lönegraderna tillsättes,

skall tjänsten kungöras ledig till ansökan medelst anslag inom bankens samtliga

kontor samt dessutom, beträffande tjänst i 16 :e—30 :e lönegraderna, medelst

tillkännagivande i post- och inrikes tidningar. Ansökningstiden må ej

understiga fjorton dagar. Kungörelse skall avse tjänst i allmänhet i viss

lönegrad i riksbanken.

Mom. 2. Anmäler sig icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall

ny ansökningstid utsättas.

§ 31.

För erhållande av ordinarie tjänst i riksbanken gälla följande kompetensbestämmelser:
a)

beträffande tjänst i 16:e—30:e lönegraderna:

studentexamen eller avgångsexamen från statsunderstött eller under

skolöverstyrelsens inseende ställt handelsgymnasium eller motsvarande

bildningsanstalt; till ombudsman eller biträdande ombudsman kan dock

endast den antagas, som fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende

å dem, som i domarevärv må begagnas;

b) beträffande tjänst såsom kameralbiträde och kontorsskrivare i 7 :e respektive

11 :e lönegraderna:

realskolexämen eller avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk för kvinnlig

ungdom medförande normalskolekompetens.

Utan hinder härav äga fullmäktige, då omständigheterna därtill föranleda,

att till ordinarie tjänstemän i ovannämnda lönegrader antaga sökande, som

på annat sätt ådagalagt erforderlig kompetens; dock må dispens ej medgivas

beträffande tjänst såsom ombudsman eller biträdande ombudsman.

s. 63 Kontrollera mot PDF

BankoutsTcotiets utlåtande Nr 78.

63

§ 32.

Vid alla tjänstetillsättningar skall till tjänsten antagas den, som för tjänsten

är mest skicklig och passande.

Vid tillsättande av ordinarie tjänst inom l:a—30 :e lönegraderna må icke

antagas annan än den, som anmält sig såsom sökande till tjänsten.

§ 33.

Fullmäktige äga att, när de därtill finna anledning, entlediga ordinarie

tjänsteman vid huvudkontoret, vilken tillsatts genom förordnande. Angående

entledigande av verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor är stadgat

i § 25.

§ 34.

Göromålen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor skola handläggas

i överensstämmelse med av fullmäktige fastställda tjänstgöringsstadgar samt

de av fullmäktige, direktionen eller, för avdelningskontor, av.dess styrelse eller

verkställande styrelseledamot härutöver meddelade föreskrifter.

§ 35.

Tjänstemännens avlönings- och pensionsförhållanden äro angivna i avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk med därvid fogade

tjänstförteckning och tillämpningsbestämmelser samt i bestämmelser i

fråga örn rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid nämnda verk.

§ 36.

Fullmäktige äga uppdraga åt direktionen och styrelse vid avdelningskontor

att besluta örn tjänstledighet ävensom att förordna örn uppehållande av

ledigbliven tjänst.

§ 37.

Tjästeman, som förklaras omyndig, skall avhållas från tjänstgöring så länge

omyndighetstillståndet fortfar.

Bliver omyndighetsförklaringen icke hävd inom två år, skall han från tjänsten

skiljas; dock äga fullmäktige, örn omyndighetstillståndet föranletts av

sjukdom, att efter omständigheterna förfara.

§ 38.

Mom. 1. Tjänsteman, som försatts i konkurs, skall genast avhållas från

tjänstgöring och skall från tjänsten skiljas, örn han icke senast ett år efter

det tiden för bevakning av fordran i konkursen gått till ända, eller, där konkursen

blivit avskriven jämlikt 185 § konkurslagen, från det beslut örn avskrivning

meddelades, styrker sig vara befriad från borgenärernas krav.

Morn. 2. Örn tjänstemans ekonomiska ställning blivit sådan, att fullmäktige

finna hans fortsatta bestridande av tjänsten icke böra äga rum, äga fullmäktige

avhålla honom från tjänstgöring, till dess hans ställning blivit

ordnad.

§ 39.

Har tjänsteman genom domstols utslag blivit dömd till påföljd enligt 2 kap.

19 § strafflagen, skall han genast avhållas från tjänstgöring i riksbanken och

skall, örn utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin tjänst.

§ 4°.

= Morn. 1. Ordinarie tjänsteman, som begått mindre förseelse i tjänsten eller

låtit klandervärt uppförande komma sig till last och ej låter sig rätta av

direktionens eller kontorsstyrelses tillsägelser och föreställningar, må av fullmäktige,

sedan tjänstemannen beretts tillfälle att förklara sig, tillrättavisas

och varnas eller avhållas från tjänstgöring, högst tre månader, med förlust

därunder helt eller delvis av tjänsten åtföljande förmåner.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets utlåtande Nr 78.

Mom. 2. I händelse att den, som på detta sätt erhållit varning eller avhållits

från tjänstgöring, ånyo gör sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten

eller att ordinarie tjänsteman beträdes med svårare fel eller försummelse

i tjänsten, må fullmäktige, sedan tjänstemannen beretts tillfälle att förklara

sig, avhålla honom från tjänstgöring under längre eller kortare tid, med förlust

därunder helt eller delvis av tjänsten åtföljande förmåner, eller förflytta

honom till tjänst i lägre lönegrad eller skilja honom från riksbankens tjänst.

^Mom. 3. Beslut, varigenom ordinarie tjänsteman enligt denna paragraf avhålles

från tjänstgöring, förflyttas till tjänst Hägre lönegrad eller skiljes från

riksbankens tjänst, skall jämte besvärshänvisning skriftligen meddelas honom.

Mom. 4. Icke ordinarie befattningshavare, som gjort sig skyldig till fel

eller försummelse i tjänsten eller låtit klandervärt uppförande komma sig till

last, må, där förseelsens art sa anses påkalla, omedelbart skiljas från riksbankens

tjänst, ändock att viss uppsägningstid kan hava blivit bestämd.

Mom. 5. Örn tjänstefel är av sådan beskaffenhet, att i anledning därav

anmälan sker för anställande av åtal, må fullmäktige i sammanhang härmed

avhålla vederbörande tjänsteman från tjänstgöring.

§ 41.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden utöver

fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller avskrivningar få ske endast

hos bankoutskottet; och skola ansökningarna inlämnas till fullmäktiges

expedition senast å den dag, riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i

annat fall icke varda till prövning upptagna.

Mom. 2. över sådana av fullmäktige fattade beslut, som grunda sig på

stadgandena i §§ 28—32, §§ 36—38 och § 40 i detta reglemente eller i avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk med därtill hörande

särskilda bestämmelser dels angående tillämpning av samma reglemente,

dels i fråga örn rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid nämnda verk,

kunna besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas

hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden därav bevisligen

erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller uppehållande

av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag, beslutet blivit justerat

eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton dagar

ingivas till fullmäktige, vilka hava att så snart ske kan överlämna besvären

till bankoutskottet.

Mom. 3. Över sådana i mom. 1 och 2 omförmälda ansökningar och besvär,

sorn blivit inom behörig tid till fullmäktige inlämnade, skola fullmäktige samtidigt

med överlämnandet till bankoutskottet avgiva utlåtande.

D. Personalen vid sedeltryckeriet och pappersbruket.

§ 42.

Angående personalen vid sedeltryckeriet och Tumba bruk gäller vad därom

är särskilt stadgat, i de under § 15 i detta reglemente omförmälda instruktioner

och arbetsordningar.

Tumba bruks tjänstemän tillkommande löner och övriga förmåner äro bestämda

i särskild av riksdagen fastställd avlöningsstat.

Stockholm den 15 mars 1934.

Å fullmäktiges vägnar:

ADOLF af JOCHNICK.

Carl Törnebladh.

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

341212

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:411 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående åtgärder till förhindrande av fackliga eller andra yrkesorganisationers kollektiva anslutning ti a1 i texten
  2. Rskr. 1934:412 Skrivelse till Konungen, angående förslag till ny lag för Sveriges riksbank. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1934:413 Skrivelse till Konungen, angående förslag till ny lag för Sveriges riksbank. s. 1 i texten