Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1934-03-20 · 49 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:1, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

Jordbruksutskottet, som i sitt utlåtande nr 2 avgivit förslag över åtskilliga

i den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935 under

nionde huvudtiteln gjorda framställningar, får härigenom avgiva utlåtande

med anledning av följande i samma huvudtitel framställda förslag.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i statsrådsprotokollet.

Vidkommande övriga punkter i nionde huvudtiteln kommer utskottet

att avgiva särskilda utlåtanden.

l:o) Departementschefen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1934/

1935 har Kungl. Majit upptagit ordinarie anslaget till departementschefen

med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Riksdagen har på statsutskottets förslag avslagit inom riksdagen väckta

motioner örn sänkning av statsrådens löner. Under erinran härom

hemställer utskottet,

att ordinarie anslaget till departementschefen må i

riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföras med oförändrat

belopp, 24,000 kronor.

2io) Reseersättningar åt befattningshavare hos lantbruksstyrelsen. I

enlighet med Kungl. Majits förslag under punkt 1 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till reseersättningar åt befattningshavare hos lantbruksstyrelsen

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

* extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 samt. Nr 1. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3:o) Assistenter hos lantbruksingenjörer oeh lantbruksstipendiater. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkt 2 gjorda framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetar

såsom bidrag till avlönande av förste assistenter hos

lantbruksingenjörer ävensom av assistenter bos lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

80,500 kronor.

4:q) Reseersättningar åt lantbruksingenjörer oeh deras biträden. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 3 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras

biträden anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag

av 250,000 kronor.

5:o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkt 6 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till forskningsverksamhet på biodlingens område anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 6,000

kronor.

6:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag under punkt 10 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet

i Rom anvisa för budgetåret 1934/1935

a) till gäldande av Sveriges bidrag till institutet ett

extra förslagsanslag av 8,000 kronor,

b) till bestridande av övriga kostnader för Sveriges

deltagande i institutet ett extra reservationsanslag av

2,000 kronor.

7:o) Internationella frysinstitutet i Paris. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts under punkt 10 gjorda framställning, innefattande en höjning av

anslaget med 300 kronor på grund av ytterligare depreciering av den svenska

kronan i förhållande till franska francs, hemställer utskottet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3

att riksdagen må till bestridande av kostnaden för

Sveriges medlemsavgift i internationella frysinstitutet

i Paris anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra

förslagsanslag av 2,100 kronor.

8:o) Specialkurs för lantbruksstuderande. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag under punkt 15 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för beredande av understöd åt folkhögskola för anordnande

av specialkurs för lantbruksstuderande anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

21,500 kronor.

9:o) Understöd åt elever vid specialkurs för lantbruksstuderande. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 16 framställda förslag, innefattande

en sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av understöd åt elever

vid specialkurs för lantbruksstuderande anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

6,000 kronor.

10:o) Lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts under punkt 17 gjorda framställning — på grund av nytillkommande

ålderstillägg innebärande en anslagsökning med 300 kronor —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten

vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium

å Rimforsa anvisa för budgetåret 1934/1935

ett extra förslagsanslag av 22,100 kronor.

11 :o) Ökat understöd åt lanthushållsskolor. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts under punkt 19 gjorda framställning — avseende anvisande för

nästa budgetår av anslag för ändamålet till samma belopp som för innevarande

budgetår — hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av ökat understöd

åt lanthushållsskolor för läsåret 1933/1934 anvisa för

budgetåret 1984/1935 ett extra förslagsanslag av 8,000

kronor, att utgå med högst 5 procent av skola eljest

enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt

dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt

oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot

helt eller delvis svarande belopp.

12:o) Högre utbildning i trädgårdsfacket. Under punkt 26 har departementschefen

anfört, att ifrågavarande anslag, som under innevarande

budgetår uppförts utan angivet belopp, med hänsyn till den nuvarande

statsfinansiella situationen och förefintlig reservation jämväl nästa budgetår

torde böra uppföras utan angivet belopp. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag hemställer utskottet därför,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/

1935 uppföra ordinarie reservationsanslaget till högre

utbildning i trädgårdsfacket utan angivet belopp.

13:o) Trädgårdsskola vid Alnarp. I riksstaten för budgetåret 1933/1934

finnes under titel trädgårdsskolan vid Alnarp uppfört ett ordinarie anslag

av 3,300 kronor, beräknat med hänsyn till skolans upphörande med utgången

av oktober 1933.

Kungl. Maj :ts under punkt 27 gjorda framställning örn anslagets uteslutande

ur riksstaten föranledes av att skolans verksamhet efter oktober

1933 övertages av trädgårdsavdelningen viel det nyupprättade lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp. Med tillstyrkande av förslaget

hemställer utskottet,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta ordinarie

anslaget till trädgårdsskola vid Alnarp.

14 :o) Reseunderstöd för lantbrukets studerande. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag under punkt 30 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra ordinarie

reservationsanslaget till reseunderstöd för lantbrukets

studerande utan angivet belopp.

15 :o) Stuteri väsendet. Kungl. Maj:ts förslag under punkt 31 innefattar,

att förslagsanslaget till stuteriväsendet i riksstaten för budgetåret 1934/

1935 uppföres med oförändrat belopp 800,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande, inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

1) 1:168 av herr Löfvander, likalydande med II: 350 av herr Pehrsson i

Bramstorp rrv, fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta hos Kungl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

5

Majit anhålla, dels att nuvarande halvblodsstuteri å Flyinge måtte snarast

nedläggas och härvarande ston försäljas till uppfödare inom landet,

dels ock att statens inköp av inom landet födda hingstföl av varmblodigt

slag måtte ökas i sådan utsträckning, att rikligt urvalsmaterial för depåernas

behov erhålles;

2) 11:42 av herr Nilsson i Steneberg, vari hemställts, att riksdagen ville

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte utreda frågan

örn minskande av antalet moderston å Flyinge stuteri samt örn lämpligheten

av att sammanföra statens båda hingstdepåer till en.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Jämte det statsmakterna under 1933 fattade beslut örn stuteriöverstyrelsens

upphörande och örn överflyttande till en särskild byrå i lantbruksstyrelsen

av stuteriväsendets centrala ledning beräknades utgifterna

för stuteriväsendet, oberäknat centralledningen, sålunda:

1) Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsanslag........................................................................ kronor 47,500

2) Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stu
teri,

förslagsanslag............................................................... » 96,400

3) Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet........................ » 181,000

4) Hästpremieringen, förslagsanslag ........................................ » 214,700

5) Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring » 54,000

6) Demonstration i hovvård och hovbeslag ............................ » 8,000

7) Till Kungl. Majits omedelbara förfogande för tillgodose
ende

av diverse ändamål, ägnade att främja häst
aveln.

....................................................................................... 5> 48,400

Summa kronor 650,000.

Härtill komma kostnaderna för stuteriväsendets centrala ledning (stuteribyrån

i lantbruksstyrelsen), av riksdagen beräknade till 35,000 kronor, vadan

totalkostnaden för stuteriväsendet för budgetåret 1933/1934 beräknats till

685,000 kronor.

Till stuteri väsendet är i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag.

Samtliga utgifter för stuteriväsendet bestridas från och med budgetåret

1930/1931 av de medel, som inflyta till statsverket på grund av kungörelsen

den 4 maj 1923 (nr 87) angående anordnande av vadhållning medelst

s. k. to tallsäter (totalisatormedel). Dessa medel uppsamlas över förslagsanslaget

till stuteriväsendet i en fond, benämnd stuteriväsendets fond, från

vilken utgifterna i fråga skola direkt bestridas, dock utgå utgifterna för

centralledningen i första hand från anslag för lantbruksstyrelsen för att

därefter ersättas med medel ur stuteriväsendets fond. Med tillämpning från

och med budgetåret 1931/1932 av den principen, att förslagsanslaget till

stuteriväsendet bör upptagas med samma belopp som det, vartill totalisator
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

€ Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

medlen beräknas komma att under budgetåret inflyta, har anslaget för innevarande

budgetår uppförts med 800,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar följande ändringar i jämförelse med

anslaget för innevarande budgetår. Som eu följd av Kungl. Maj:ts beslut

örn upphörande från och med utgången av september 1933 av förordnandet

för läkaren vid Strömsholms hingstdepå har den i anslagsposten till

avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri ingående övergångsavlöningsstaten

uteslutits oell posten nedsatts med 300 kronor till

47,200 kronor. I anslagsposten till hingstdepåernas och stuteriets verksamhet

föreslås efter granskning av de olika inkomst- och utgiftsposterna

en höjning med i runt tal 9,000 kronor till 190,000 kronor. Slutligen har

det till Kungl. Maj:ts omedelbara disposition stående beloppet höjts med

6,300 kronor. Övriga poster hava beräknats till samma belopp som för

innevarande budgetår.

Av de väckta motionerna syftar motionen II: 42 till en minskning av

antalet moderston vid Flyinge och i samband därmed en sammanslagning

av Strömsholms hingstdepå med Flyinge hingstdepå och stuteri. Motionerna

1:168 och II: 350 åter avse nedläggande snarast möjligt av stuteriet

vid Flyinge oell inrättande därstädes av en kombinerad hingstuppfödningsanstalt

och hingstdepå, i samband varmed inköp för statens räkning

av inom landet födda varmblodiga hingstföl borde ske i sådan omfattning

att rikligt urvalsmaterial kunde erhållas för hingstdepåernas

behov.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning Ilar utskottet intet att

erinra.

Vidkommande därefter först motionerna 1:168 och II: 350, vilka närmast

avse nedläggande snarast möjligt av statsstuteriet vid Flyinge, vill utskottet

framhålla, att det här gäller en verksamhet på lång sikt, varav något

egentligt resultat knappast kan beräknas förrän tidigast efter ett tiotal

år. Med hänsyn härtill och då stuteriet i fråga icke varit i verksamhet

längre än sedan 1923, synes tillräcklig erfarenhet icke föreligga för att

därpå kunna grunda något omdöme rörande stuteriets verksamhet. Beträffande

vad i motionerna anförts örn att stuteriet föranledde en icke

önskvärd konkurrens med den enskilda hästuppfödningen vill utskottet

framhålla, att enligt inhämtade uppgifter kunna av de vid Flyinge stuteri

årligen producerade ädla hingstfölen för hingstdepåens räkning tillgodogöras

omkring 12 föl. Härigenom minskas givetvis i motsvarande mån

stuteriets behov — sammanlagt mellan 30—35 ädla hingstföl årligen —

att av enskilda hästuppfödare inköpa sådana föl. Vidare försäljes från

stuteriet årligen ett 10-tal ädla stoföl. I betraktande av att det inom

landet årligen producerade antalet ädla hästar lärer uppgå till minst

1,500 har utskottet svårt föreställa sig, att verksamheten vid Flyinge

kan hava någon betydelse i konkurrenshänseende. Av det anförda

torde framgå, att utskottet anser sig icke böra förorda någon

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 7

åtgärd i av motionärerna angiven riktning. Vad angår det i motionen

II: 42 väckta förslaget att minska det nuvarande antalet moderston vid

Flyinge (50) till tio och i samband därmed överflytta Strömsholms hingstdepå

till Flyinge lärer en sådan minskning av stoantalet icke vara möjlig

utan att äventyra det med stuteriet avsedda syftet, och vidkommande

den ifrågasatta överflyttningen till Flyinge av Strömsholms hingstdepå

torde de fördelar, som enligt motionärens förmenande skulle vinnas genom

en sådan åtgärd, komma att till fullo uppvägas av därav uppkommande

olägenheter. Enligt vad utskottet erfarit skulle därigenom visserligen

en viss förenkling kunna ske beträffande hingstdepåernas ledning.

Ä andra sidan skulle emellertid med hänsyn till att de nuvarande

bostadsmöjligheterna vid Flyinge redan äro till det yttersta utnyttjade

av en sådan överflyttning föranledas behov av uppförande av nya

bostadsbyggnader i icke obetydlig omfattning. Mot en sammanslagning

torde ock, förutom vissa strategiska hänsyn, kunna framhållas fördelen

av att inom mellersta Sverige boende hästintresserade kunna äga tillfälle

att utan större resekostnader bese det ifrågavarande hingstmaterialet. Utskottet

kan sålunda icke heller tillstyrka nu förevarande motion 11:42.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra

ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet med

oförändrat belopp 800,000 kronor;

2) att motionerna 1:168 och II: 350 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

3) att motionen II: 42 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

16 :o) Avelscentra för nötboskap av fjällras. I enlighet med Kungl.

Maj:ts under punkt 34 gjorda framställning, innefattande en anslagsminskning

i jämförelse med anslaget för innevarande budgetår med 2,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för

avelscentra för nötboskap av fjällras anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 18,000

kronor.

17:o) Biskötselns befrämjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

under punkt 40 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra ordinarie

reservationsanslaget till biskötselns befrämjande

utan angivet belopp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

18:o) Statens veterinärbakteriologiska anstalt. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag under punkt 42 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för hudgetåret 1934/

1935 uppföra ordinarie förslagsanslaget till statens veterinärbakteriologiska

anstalt nied oförändrat belopp,

93,700 kronor.

19 :o) Distriktsveterinärers avlönande. I riksstaten för budgetåret 1933/

1934 finnes för ifrågavarande ändamål uppfört ett ordinarie förslagsanslag

av 130,000 kronor, svarande mot kostnaderna under senare halvåret 1933.

Till bestridande av kostnaderna för den av 1933 års riksdag beslutade omorganisationen

av distriktsveterinärväsendet har för innevarande budgetår

uppfört ett nytt ordinarie förslagsanslag till distriktsveterinärer, avseende

förra halvåret 1934. Till följd härav har Kungl. Majit under

punkt 44 föreslagit uteslutande ur riksstaten av det äldre anslaget till

distriktsveterinärs avlönande.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta ordinarie

förslagsanslaget till distriktsveterinärers avlönande.

20:o) Distriktsveterinärer. Under punkt 45 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till distriktsveterinärer, nu

620,000 kronor, med 620,000 kronor till 1,240,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 360 av herr Sandberg

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att av anslaget till distriktsveterinärer

får, fr. o. m. den 1 juli 1934 tills vidare, utgå ett lönetillskott

av 1,200 kronor för år till en extra veterinär i Bjurholms distrikt.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Sedan 1931 års riksdag (IX H. T. p. 49; E. skr. 9 A p. 28) beslutat, att

samtliga kostnader för distriktsveterinärernas avlönande skulle med ingången

av 1934 övertagas av staten, föreläde Kungl. Majit i proposition nr

153 1933 års riksdag förslag till av distriktsveterinärväsendets övertagande

påkallad omorganisation av distriktsveterinärväsendet. Årsutgifterna

för distriktsveterinärernas avlönande beräknades till 1,240,000 kronor. För

bestridande av de på första halvåret 1934 belöpande kostnaderna föreslogs

uppförande under titel distriktsveterinärer av ett ordinarie förslagsanslag

med hälften av förberörda utgiftsbelopp eller 620,000 kronor. Propositionen

vann i denna del riksdagens bifall (jordbr, utsk. uti. nr 89; R. skr. nr 248).

Kungl. Majits förslag örn höjning av det nuvarande anslagsbeloppet, som

har avseende å tiden 1 januari--30 juni 1934, till 1,240,000 kronor står i

överensstämmelse med den för 1933 års riksdag framlagda medelsberäkningen

för helt år.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

9

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag.

Vad därefter angår det i motionen framförda förslaget att av ifrågavarande

anslag skulle få utgå ett lönetillskott av 1,200 kronor för år till en

extra veterinär i Bjurholms distrikt i Västerbottens län, vill utskottet erinra,

att i den vid 1933 års riksdag framlagda propositionen nr 153 förordades

upprättandet av fyra nya distriktsveterinärdistrikt, nämligen Älmhults,

Markaryds, Borlänge och Bjurholms distrikt, men att den nya organisationen

är avsedd att komma till tillämpning först i mån av nuvarande

befattningshavares avgång. Utskottet förklarade i sitt utlåtande nr 89, att

utskottet ansåge sig icke böra intaga någon bestämd ståndpunkt till distriktsindelningens

detaljer, beträffande vilka det ankomma på Kungl.

Maj:t att närmare bestämma. Mot att på sätt nu föreslagits i avbidan på

den nya organisationens genomförande bereda extra veterinär inom

tilltänkt nytt distrikt lönetillägg av statsmedel kan utskottet icke undgå

hysa en viss tveksamhet. För en sådan åtgärd torde emellertid

beträffande det förevarande distriktet i Västerbottens län på grund av

de långa avstånden och praktiksvårigheterna i övrigt skäl tala, som torde

sakna motsvarighet beträffande de övriga ovanberörda distrikten. Med hänsyn

härtill synes det utskottet böra ankomma på Kungl. Majit att närmare

pröva, huruvida ersättning av allmänna medel i enlighet med motionärernas

förslag bör beredas en extra veterinär i Bjurholms distrikt. I den

mån så befinnes vara fallet, bör Kungl. Majit vara oförhindrad att för

ändamålet använda medel av ifrågavarande anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits

förslag höja ordinarie förslagsanslaget till distriktsveterinärer,

nu 620,000 kronor, med 620,000 kronor till

1,240,000 kronor;

2) att motionen II1360 må anses besvarad genom

vad utskottet här ovan anfört.

21io) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits under punkt 47 gjorda framställning,

innefattande en höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 5,000

kronor med hänsyn till att anslaget under de senaste tre budgetåren måst

överskridas med belopp varierande mellan 3,000—7,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen ina till bestridande av statsverkets

kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen angående

uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk

m. m. anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag

av 35,000 kronor.

Utskotte

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet

22 :o) Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Under punkt 48

Ilar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 2,850

kronor.

Till uppehållande av driften vid karantänsanstalten i Haparanda för

husdjur har under en följd av år anvisats anslag av riksdagen. Med anslaget

har bestritts bland annat arvode till karantänsveterinären vid anstalten.

I det 1933 års riksdag underställda förslaget rörande distriktsveterinärväsendets

ordnande upptogs i samband med frågan örn landets

nyindelning i veterinärdistrikt jämväl spörsmålet örn karantänsveterinätens

i Haparanda framtida ställning. Enligt propositionen borde befattningen

som karantänsveterinär indragas och denne veterinär erhålla distriktsveterinärs

ställning i ett nybildat Haparanda veterinärdistrikt. Till bestridande

av vissa åligganden, som tillkomme karantänsveterinären, borde till distriktsveterinären

i Haparanda distrikt utgå ett tilläggsarvode av 1,500 kronor

för år. Den förändrade organisationen borde träda i kraft med ingången

av 1934, därvid förutsattes, att karantänsveterinärtjänstens förändring till

distriktsveterinärtjänst kunde utan förflyttning av innehavaren äga rum vid

utgången av 1933. I anslutning härtill och med godkännande i övrigt åV

ett av medicinalstyrelsen framlagt förslag till utgiftsstat för karantänsanstalten

för budgetåret 1933/1934 föreslogs i propositionen aiislagsanvisäing

till belopp av 5,490 kronor. Förslaget vänn riksdagens bifall.

I enlighet med Kungl. Majits förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

extra anslag av 2,850 kronor.

23:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 51 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1934 till

höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra

reservationsanslag av 40,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner nämligen

1) Ii 39 av herr Bengtsson m. fl. likalydande med lii 355 av herr Larsson

m, fl., vari hemställts, att riksdagen måtte med anledning av statsverkspropositionen,

nionde huvudtiteln, punkt 51, besluta att till främjande

av mindre jordbruk för budgetåret 1934/1935 i stället för äskade

40,000 kronor anvisa ett extra reservationsanslag av 286,000 kronor;

2) 1:162 av herr Ericson, Oscar m. fl., likalydande med lii 356 av herr

Werner i Höjen m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

11

åtgärder för höjande av det mindre jordbruket för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra reservationsanslag av 286,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Alltsedan 1901 har riksdagen anvisat medel till åtgärder för höjande av

det mindre jordbruket. För ett vart av budgetåren 1927/1928—1930/1931

utgjorde anslaget 325,000 kronor. 1931 års riksdag höjde anslaget för budgetåret

1931/1932 till 450,000 kronor. På grund av förefintlig reservation

begränsades anslaget för budgetåret 1932/1933 till 400,000 kronor.

För ifrågavarande verksamhet har Kungl. Maj:t utfärdat dels reglemente

den 4 oktober 1929 (nr 350), ändrat genom kungörelsen nr 131/1931, dels ock

kungörelse nämnda dag (nr 351) angående statsbidrag till åtgärder av ifrågavarande

slag.

Enligt berörda reglemente är statsbidrag från förevarande anslag avsett

att utgå till premiering av mindre jordbruk, till studieresor för i mindre

jordbruk deltagande män och kvinnor, till undervisningskurser för i mindre

jordbruk deltagande män och kvinnor samt sådan särskild undervisning,

som avser att främja det mindre jordbruket men icke på annat sätt kan

komma i åtnjutande av statsanslag.

För premieringens verkställande bildar varje hushållningssällskaps område

ett distrikt, som uppdelas i tre underdistrikt. Premiering inom sådant

underdistrikt verkställes vart tredje år.

Vid sidan av denna allmänna jordbrukspremiering, varvid av statsmedel

kunna utdelas dels penningpris örn 120, 80 eller 50 kronor, dels premielån

örn högst 125 kronor, kan inom Norrland och Dalarna anordnas speciell

premiering för åstadkommande av mönsterjordbruk. Vid denna senare

form av premiering, som grundar sig på avtal för viss tid, högst 9 år, med

vederbörlig jordbrukare, kan premielån utdelas varje år. Premier och

premielån bekostas helt av statsmedel. Härjämte utgår halva beloppet av

vederbörande premieringsnämnds resekostnad, dagtraktamenten oberäknade,

av allmänna medel.

Till studieresor åt i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor utgå

endast resekostnader, dock att, där resan sker efter häst, med motorfordon

eller medelst rodd, statsbidraget är begränsat till halva kostnaden och högst

5 öre per kilometer och resedeltagare.

Till undervisningskurser för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor

utgår statsbidrag med högst halva kostnaden för undervisningen.

Med utgångspunkt — i enlighet med innehållet i Kungl. Maj:ts därom

framställda förslag — från att under kalenderåret 1933 ifrågavarande verksamhet

skulle begränsas att omfatta allenast den för Norrland och Dalarna

avsedda speciella mönsterjordbrukspremieringen samt undervisning för i

mindre jordbruk deltagande män och kvinnor ävensom den särskilda undervisning,

som avser att främja det mindre jordbruket men ej på annat sätt

kan komma i åtnjutande av statsunderstöd, beräknades anslagsbehovet för

budgetåret 1933/1934, avseende verksamheten under kalenderåret 1933, till

ett till 77,000 kronor nedsatt belopp, varav 5,500 kronor för den speciella

mönsterjordbrukspremieringen oell 71,500 kronor för undervisningsverksam
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

heten. Med hänsyn till en beräknad reservation å 40,000 kronor begränsades

anslagsanvisningen för innevarande budgetår till 37,000 kronor. Bestämmelser

örn den sålunda begränsade verksamheten under kalenderåret 1933

hava meddelats i kungörelse den 5 maj 1933 (nr 176).

Kungl. Maj:ts förevarande framställning utgår från ett anslagsbehov

för nästa budgetår till samma belopp som för innevarande budgetår eller

77,000 kronor, varav 5,500 kronor avses för den speciella mönsterjordbrukspremieringen

och 71,500 kronor för undervisningsverksamheten. På grund

av en beräknad reservation å omkring 37,000 kronor äskas för budgetåret

1934/1935 nytt anslag med allenast 40,000 kronor.

I de väckta motionerna Ilar upptagits ett av lantbruksstyrelsen — under

förutsättning att det statsfinansiella läget icke lade avgörande hinder i

vägen för varje höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål — framställt

förslag örn anslagets bestämmande till 286,000 kronor i ändamål att

tillgodose önskemålet örn ett återupptagande snarast möjligt av premieringar

av mindre jordbruk och utdelande i samband därmed av premielån.

Härvid har särskilt premielånens stora betydelse framhållits.

Utskottet delar motionärernas mening örn önskvärdheten av ett snart

återupptagande av de 1933 inställda åtgärderna för höjande av det mindre

jordbruket, åt vilken mening för övrigt även departementschefen givit uttryck,

men anser sig i likhet med departementschefen på grund av det

fortfarande svåra statsfinansiella läget icke böra nu förorda någon anslagsförhöjning.

Utskottet kan sålunda icke biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt med avslag å motionerna

I: 39 och II: 355 samt 1:162 och II: 356 till åtgärder

under kalenderåret 1934 till höjande av det mindre

jordbruket anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra

reservationsanslag av 40,000 kronor.

24:o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden.

Kungl. Maj:ts under punkt 58 gjorda framställning innebär en

höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 19,000 kronor på

grund av stegring av den låneunderstödda täckdikningsverksamheten och

därmed även av förvaltningskostnaderna för densamma, för vilka statsbidrag

utgår enligt fastställda grunder. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till förvaltningsbidrag för 1934 till

förmedlare av lån från täckdikningslånefonden anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

73,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

13

25 :o) Statens lagerhus. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt

59 gjorda framställning, innefattande en höjning av anslaget för ifrågavarande

ändamål med 12,000 kronor i och för utförande av reparationsarbeten

å vissa lagerhus, hemställer utskottet,

att riksdagen må till täckande av utgifterna för statens

lagerhus anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra

förslagsanslag av 112,000 kronor.

26:o) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 60 gjorda framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna

och Alnarp anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

extra anslag av 55,500 kronor.

27 :o) Kemisk- växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län. I enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 62 gjorda framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

såsom bidrag till underhåll under tiden 1 juli 1934—

30 juni 1935 av kemisk-växtbiologiska anstalten inom

Norrbottens län — under villkor att från länets landsting

och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas

till anstaltens underhåll under samma tid med

sammanlagt minst 15,600 kronor — anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra anslag av 26,000 kronor.

28:o) Filial till statens centrala frökontrollanstalt. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag under punkt 66 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för uppehållande av driften vid statens centrala frökontrollanstalts

filial vid Alnarp anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

29 :o) Understöd åt lokala frökontrollanstalter. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag under punkt 67 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av

landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller

i förening, understödjas med minst samma belopp som

statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

de villkor ock föreskrifter i avseende på analysmetoder

och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.

Maj :t, anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag

av 6,000 kronor.

30 :o) Revisions-, instruktions- och organisationsverksainliet inom jordbrukskasserörelsen.

Kungl. Maj:ts under punkt 71 gjorda framställning,

innebär en höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 10,000

kronor, som motiverats med jordbrukskasseröreisens stora betydelse och

pågående starka utveckling.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till revisions-, instruktions- och

organisationsverksamhet inom jordbrukskasserörelsen

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

31 :o) Förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen. Förvaltningsbidrag

åt jordbrukskasseorganisationen utgår i förhållande till Svenska

jordbrukskreditkassans sammanlagda utlåning (nr 17/1931). Kungl.

Maj:ts under punkt 72 gjorda framställning, innefattar en med hänsyn

till jordbrukskasserörelsens utveckling med 150,000 kronor föreslagen höjning

av anslaget för ifrågavarande ändamål.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen

anvisa för budgetåret 1934/

1935 ett extra förslagsanslag av 350,000 kronor.

32 :o) Vissa åtgärder till beteskulturens främjande. I enlighet med

Kungl. Maj:ts under punkt 74 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för beteskulturens främjande medelst uppehållande

att två kutiveringsförsök å betesmark i Norrland och

två kontrollgårdar i mellersta Sverige anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra anslag av 15,000 kronor.

33 :o) Fraktlindring för kalk. Kungl. Maj:ts under punkt 79 framställda

förslag innebär, i jämförelse med det för innevarande budgetår för ändamålet

beviljade anslagsbeloppet, en sänkning av anslaget med 35,000 kronor

med hänsyn till medelsåtgången under budgetåret 1932/1933.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till fraktlindring för kalk anvisa

fös budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

440,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

15

34io) Bekämpande av växtsjukdomar. Under punkt 80 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder för bekämpande av växtsjukdomar

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 25,000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 474 av herr Ward,

vari hemställts, att riksdagen vid anvisande av anslag till åtgärder för

bekämpande av växtsjukdomar måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

örn utredning och anstalter i syfte att bereda odlare skälig ersättning för

förluster, som kunna uppstå till följd av förbud mot potatisodling, utfärdade

på grund av förekomst av potatisnematod eller s. k. potatisål.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 15,000 kronor. Under innevarande budgetår har Kungl. Majit

anvisat 13,200 kronor till undersökningar och försök rörande vetemyggans

bekämpande och 15,000 kronor till utrotande av berberisbusken. Styrelsen

för statens växtskyddsanstalt har — under förmälan, bland annat, att

styrelsen under innevarande budgetår komme att göra framställning örn

ytterligare medel för åtgärder till potatiskräftans och potatisålens bekämpande

— förklarat, att en ökning av anslaget vore synnerligen välmotiverad.

I betraktande av anstaltsstyrelsens uttalande rörande det väntade

medelsbehovet för nästa budgetår och med hänsyn till önskvärdheten av

att förevarande anslag, som visserligen hade förslagsanslags natur, så nära

som möjligt komme att motsvara det faktiska medelsbehovet, har departementschefen

funnit sig böra förorda, att anslaget för budgetåret 1934/

1935 bestämdes till 25,000 kronor. Det är därvid att märka, att kostnaderna

för åtgärder till berberisbuskens bekämpande ansetts böra bestridas

från detta anslag och att alltså något särskilt anslag för sistnämnda ändamål

såsom tidigare icke upptagits i riksstaten.

Motionen hänför sig till föreskrifterna i kungörelsen den 17 juni

1932 (nr 237) med vissa bestämmelser angående bekämpande av nematoder

på potatis, s. k. potatisål. Enligt denna kungörelse må å område, som

förklarats angripet av potatisål, ej utan särskilt tillstånd odlas potatis

eller tomater. Motionären har ansett det, åtminstone i vissa fall, vara

rätt och billigt, att ekonomisk ersättning bereddes åt jordinnehavare, vilka

med anledning av utfärdade odlingsförbud uppenbarligen tillskyndades

förluster.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majlis förslag.

Vad motionen angår, torde det icke kunna undvikas, att genom statens

ingripande för potatisålens bekämpande enskilda potatisodlare tillskyndas

förluster, som särskilt för mindre jordinnehavare kunna bliva ganska

kännbara. Å andra sidan må icke förbises, att det är i potatisodlarnas

Uiskof tef.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1■

Utskottet.

intresse, som staten upptagit ifrågavarande verksamhet. Den förutan

skulle enskilda potatisodlare troligen i vissa fall genom skadedjuren tillskyndas

ännu kännbarare förluster. Enligt utskottets åsikt skulle det

kunna leda till alltför långt gående konsekvenser, örn ersättning genom

statens försorg utbetalades för förlust genom verksamhet av dylik art.

Utskottet kan därför icke biträda motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning till åtgärder för bekämpande

av växtsjukdomar anvisa för budgetåret 1934/1935

ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor; samt

2) att motionen II; 474 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

35 :o) Ogräsens bekämpande. Under punkt 81 bar departementschefen

— utgående från att vid behov medel för ogräsens bekämpande kunde ställas

till förfogande ur anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar — funnit anslag för ifrågavarande ändamål icke

behöva anvisas av riksdagen.

Detta får utskottet härigenom

omförmäla.

36:o) Lantbruksmöten. Under punkt 82 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till kostnaderna för allmänna svenska lantbruksmöten

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

Anslag till allmänna lantbruksmöten hava under ett flertal år beviljats

å extra stat. I samband med anslagsäskandet bos riksdagen för budgetåret

1931/1932 framlades vissa grunder för en ändrad organisation för de

allmänna lantbruksmötena.

För budgetåret 1931/1932 anvisade riksdagen såsom bidrag till kostnaderna

för allmänna svenska lantbruksmöten ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor. För budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 liava anslag för

ifrågavarande ändamål icke uppförts i riksstaten. Därest emellertid den

fastställda organisationen av de allmänna lantbruksmötena skola kunna

upprätthållas, har ansetts vara nödvändigt, att statsbidrag för ändamålet

anvisas för nästkommande budgetår.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för

allmänna svenska lantbruksmöten anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 25,000

kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

17

37 :o) Lantbruksattachéer i London, Berlin och Riga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag under punkt 83 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,

nämligen en i London, en i Berlin oell en i Riga, anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 62,500

kronor.

38 :o) Utbildningskurser för mjölkbedömare. Enligt vad departementschefen

under punkt 85 anfört erfordras med hänsyn till den beräknade

medelstillgången icke någon ny medelsanvisning för nästa budgetår, vilket

utskottet härigenom får

omförmäla.

39:o) Statens spannmålsnämnd m. m. Under punkt 89 har Kungl. Majit

gjort framställning örn anvisande av ett extra förslagsanslag å 80,000 kronor

till bestridande av kostnaderna för statens spannmålsnämnds verksamhet

m. m.

För ändamålet är i riksstaten för innevarande år uppfört ett extra förslagsanslag

å 75,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Vad angår frågan örn fortsatt statlig reglering av förhållandena på bröd

spannmålsmarknaden må erinras, att Kungl. Majit den 15 augusti 1933

anbefallde spannmålsnämnden att verkställa utredning och avgiva förslag

beträffande frågan örn spannmålsodlingens fortsatta stödjande. Då spannmålsnämnden

helt nyligen avlämnat ifrågavarande utredning, är jag ej

beredd att nu taga ståndpunkt till sakfrågan. I allt fall erfordras, med

hänsyn till att spannmålsnämndens verksamhet på grund av statsmakternas

redan fattade beslut måste uppehållas åtminstone under förra delen av

budgetåret 1934/1935, att medel för ändamålet finnas tillgängliga för sagda

budgetår. Med hänsyn bland annat till att nämnden numera har att taga

befattning även med ärenden rörande användningen av svensk havre, har

jag intet att erinra mot det av nämnden ifrågasatta beloppet, 80,000 kronor.»

Utskottet, som biträder Kungl. Marits förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna

för statens spannmålsnämnds verksamhet och vad härmed

sammanhänger anvisa för budgetåret 1934/1935

ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr I.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

40:o) Kontroll över fläskexporten. Enligt vad departementschefen under

punkt 90 anfört behöver med hänsyn till förefintlig reservation anslag

för ifrågavarande ändamål icke äskas av riksdagen. Skulle reservationen

å anslaget icke förslå, syntes departementschefen hinder ej föreligga

för Kungl. Majit att ur statens slaktdjursfond anvisa erforderligt

belopp. Detta får utskottet härigenom

omförmäla.

41 :o) Landsbygdens elektrifiering. Tidigare har riksdagen till främjande

av en planmässig organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering

anvisat anslag. För budgetåret 1932/1933 anvisades ett extra reservationsanslag

å 50,000 kronor. Såsom av punkten 112 i nionde huvudtiteln

av 1933 års statsverksproposition framgår hade den s. k. granskningsnämnden

ansett ifrågavarande verksamhet tillhöra de uppgifter, som

med mindre olägenhet kunde uppskjutas under ekonomiskt brydsamma

tider. I anslutning härtill uppfördes intet anslag för ändamålet för budgetåret

1933/1934.

Departementschefen har anfört, att ej heller för nästa budgetår det statsfinansiella

läget medgåve uppförande av särskilt anslag till landsbygdens

elektrifiering.

I motionen 1:182 av herr Bodin, Karl, m. fl., likalydande med motion

II: 348 av herr Persson i Grytterud m. fl, har hemställts, att riksdagen för

budgetåret 1934/1935 under nionde huvudtiteln måtte bevilja ett anslag av

30,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts beprövande utgå till de arbetande

elektriska länsföreningarna i form av bidrag till avlönande av deras konsulenter.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför hänvisas till motionerna.

Utskottet vill erinra, att det till landsbygdens elektrifiering tidigare

uppförda anslaget tillkom för att underlätta utbyggandet av det elektriska

distributionsnätet inom landet. De elektriska länsföreningarna

kunna, även sedan distributionsnätet numera i det närmaste färdigbyggts,

på sina håll hava en uppgift att fylla, men deras verksamhet

lärer knappast vara av den art, att den kan allra helst i rådande

statsfinansiella läge motivera, att staten såsom i motionerna föreslagits anvisar

särskilt anslag till länsföreningarna såsom bidrag till avlönande

av hos dem anställda konsulenter. Utskottet vill härutinnan ock erinra,

att de ämbetsverk, kommerskollegium och lantbruksstyrelsen, som närmast

företräda det område, varom här är fråga, enligt statsrådsprotokollet

ej ansett sig böra göra framställning om anslag för ifrågavarande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbniksutskottets utlåtande Nr 1.

19

ändamål för budgetåret 1934/1935. Utskottet anser sig sålunda icke kunna

biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner 1:182 och II: 348 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

42:o) Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkt 97 gjorda framställning, innefattande

till följd av automatiska stegringar en höjning av anslaget för ifrågavarande

ändamål med 85,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för utlämnande av förvaltningsbidrag

för 1934 till egnahemslåneförmedlarna anvisa för

för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

1,200,000 kronor.

43:o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamhet

(jordanskaffningsbidrag). Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

under punkt 98 gjorda framställning — avseende anvisande för nästa budgetår

av anslag för ändamålet till samma belopp som för innevarande budgetår

— hemställer utskottet,

att riksdagen må för utlämnande av statsbidrag för

1934 till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamliet

anvisa för hudgetåret 1934/1935 ett extra

förslagsanslag av 1,000 kronor.

44 :o) Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten.

Under punkt 99 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för

utlämnande av premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 700,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen Amckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

.1) 1:171 av herr Gabrielsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte för

premielåneverksamlieten bland egnahemslåntagare under år 1935 anvisa

ett belopp av 800,000 kronor.

2) I: 257 av herr Sandström, likalydande med II: 353 av herr Nilsson i

Antnäs m. fl., vari hemställts, att riksdagen till utlämnande av premielån

till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten måtte

för budgetåret 1934/1935 bevilja ett extra reservationsanslag av en miljon

kronor.

3) 11:345 av herrar Hage och Lövgren, vari hemställts, att riksdagen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Iskottet.

ville för utlämnande av premielån till egnahemslåntagare för nyodlingscch

nybyggnadsarbeten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Alltsedan 1923 har riksdagen anvisat anslag för utlämnande av premielån

till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten. Anslaget,

som har natur av extra reservationsanslag, har för budgetåret 1933

1934 uppförts med 600,000 kronor, därvid räknats med en reservation av i

det närmaste 200,000 kronor.

Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade i kungörelsen

den 8 juni 1928 (nr 217) angående allmänna grunder för den statsunderstödda

egnahemsverksamlieten, ändrad genom kungörelsen nr 169/1933,

samt kungörelsen samma dag (nr 218) med reglementariska föreskrifter

rörande den statsunderstödda egnahemslåne- och premielåneverksamheten,

ändrad genom kungörelserna nr 249/1932 och 170/1933.

Statens egnahemsstyrelse har framhållit, att det allmännas intresse att

stödja jordbrukande egnahemsbyggare torde påkalla, att bistånd i form

av premielån lämnades i den utsträckning, som den statsfinansiella situationen

medgåve. Med en uppskattning av medelsbehovet för kalenderåret

1935 till 900,000 kronor och då å anslaget kunde liksom hittills beräknas

inflyta särskilda uppbördsmedel till ett belopp för budgetår av 100,000

kronor, har styrelsen föreslagit anvisande av nytt anslag för nästa budgetår

med 800,000 kronor.

Departementschefen har ansett sig icke kunna för budgetåret 1934/1935

förorda högre anslag än som erfordras för en beräknad anslagstilldelning

kalenderåret 1935 av, i likhet med för 1934, 800,000 kronor. I anslutning

härtill och med hänsyn till en beräknad reservation å i runt tal 100,000

kronor har i Kungl. Maj:ts förevarande framställning anslaget upptagits

till 700,000 kronor.

Samtliga de väckta motionerna avse anvisande av högre anslag än som

innefattas i Kungl. Maj:ts förslag. Sålunda hemställes i motionen 1:171

örn anvisande av ett anslag av 800,000 kronor och i övriga motioner påyrkas,

att anslaget bestämmes till 1,000,000 kronor.

Utskottet anser premielåneverksamhet av här ifrågavarande slag vara

ett mycket betydelsefullt led i statens åtgärder för egnahemsrörelsens

främjande och att det därför är önskvärt, att medel kunna stå till förfogande

i tillräcklig omfattning. Å andra sidan finner sig utskottet böra

— även örn såsom i motionerna gjorts gällande anslagstilldelningen i

vissa fall visat knapphet — vid anslagets utmätande taga hänsyn till

det nuvarande statsfinansiella läget och kan därför icke förorda anvisande

av högre anslag än Kungl. Majit föreslagit.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

21

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt med avslag å motionerna

1:171, I: 257 och II: 353 samt II: 345 för utlämnande

av premielån till egnahemslåntagare för nyodlingsoch

nybyggnadsarbeten anvisa för budgetåret 1934/

1935 ett extra reservationsanslag av 700,000 kronor.

45:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. fl. Den under punkt 100 föreslagna höjningen i förevarande anslag,

vilket utgår efter vissa fastställda grunder, föranledes av stegrade utgifter

från anslaget. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. fl., nu 200,000 kronor, med 50,000 kronor

till 250,000 kronor.

46:o) Kolonisation å vissa kronoparker. För budgetåret 1933/1934 beräknades

medelsbehovet för kolonisation å vissa kronoparker till 163,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts under punkt 101 framställda förslag har för

nästa budgetår ett belopp av 166,400 kronor ansetts vara erforderligt.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må för kolonisationsverksamhetens

bedrivande å kronoparker i Norrland och Dalarna anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 166,400 kronor.

47 :o) Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 102 gjorda framställning, som

på grund av ökade utskylder innebär en höjning med 200 kronor av anslaget

för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten

å Alträsks kolonisationsområde i

Norrbottens län föranledda utgifter anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 3,600 kro
-

nor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

48:o) Statens avdikningsanslag. Under punkt 104 Ilar Kungl. Majit

föreslagit riksdagen 1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret

1934/1935 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst

2,200,000 kronor; 2) anvisa för budgetåret 1934/1935 under titel statens avdikningsanslag

ett extra förslagsanslag av 3,000,000 kronor.

Statens avdikningsanslag är avsett för understödjande medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet av sådana torrläggningsföretag, vilka

avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess utnyttjande

såsom åker eller ständig slåtter- eller betesvall. Bestämmelser angående

villkoren för erhållande av statsbidrag från statens avdikningsanslag

äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) med däri

genom kungörelserna nr 215/1929 och 299/1933 gjorda ändringar.

Riksdagen plägar årligen dels bestämma det belopp, intill vilket statsbidrag

ur anslaget må av Kungl. Maj:t för det nästkommande budgetåret

beviljas, dels ock anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen av erforderliga

utbetalningar av bidrag. Av följande tabell framgå för ett vart av

budgetåren 1930/1931—1933/1934 den bestämda bidragssumman och de anvisade

anslagsbeloppen:

Budgetår

Av riksdagen

bestämd

Anvisat

b i dragssumma

anslag

1930/1931 ............................

kronor 4,000,000

3,800,000

1931/1932 .............................

............................... » 3,300,000

3,800,000

1932/1933

............................... » 3,000,000

3,000,000

1933/1934 .............................

............................... » 2,500,000

2,500,0 00

Anslaget har till och med budgetåret 1930/1931 haft karaktär av extra

reservationsanslag. Med hänsyn till önskvärdheten av en jämnare fördelning

mellan budgetåren av medelsanvisningarna till anslaget ävensom vikten

av att anslaget städse motsvarade de krav, som på grund av statens

åtaganden gentemot torrläggningsföretagen ställdes på detsamma, har anlaget

från och med budgetåret 1931/1932 uppförts såsom extra förslagsanslag.

I nära samband med avdikningsanslaget står statens avdikningslånefond,

som är avsedd att medelst lån tillgodose samma syfte som avdikningsanslaget.

Högst hälften av kostnaderna för avdikningsföretag får bestridas

genom statsbidrag. Till hjälp med återstoden av kostnaderna kan lån utgå

från lånefonden.

Under erinran att Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning, puukt

14, föreslagit riksdagen anvisande jämväl för nästa budgetår av ett särskilt

anslag å 6,000,000 kronor till understödjande av torrläggningsföretag,

ägnade att motverka arbetslösheten, får utskottet, som icke har någon erinran

mot Kungl. Majlis nu förevarande framställning, hemställa,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr t.

23

att riksdagen må

1) medgiva, att Kungl. Majit ina under budgetåret

1934/1935 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag

å tillhopa högst 2,200,000 kronor;

2) anvisa för budgetåret 1934/1935 under titel statens

avdikningsanslag ett extra förslagsanslag av

3,000,000 kronor.

49 :o) Jordbrnkskommissioner. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under

punkt 106 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till jordbrukskommissioner, nu 25,000 kronor, med 5,000

kronor till 20,000 kronor.

50 :o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, linder punkt 107 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för

arrenderådgivning åt arrendatorer under bolag eller med dem likställda

jordägare, för vilka särskilda sociala lagbestämmelser gälla, anvisa för

budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen Ii 280 av

herr Lindhagen och lii 357 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.

I motionen I; 280 har hemställts, att riksdagen ville bevilja det begärda

anslaget på 10,000 kronor till arrenderådgivning under uttalande:

1) att, såsom påyrkas i ärendet, biträde även kunde lämnas vid skiljemannaf

örf ar ande;

2) att avseende bör fästas vid överståthållarämbetets erinran, att vid

val utav biträde vikt borde läggas icke blott på examinerad juridisk insikt

utan även och icke minst på erfarenhet örn arrendeförhållanden samt

socialt intresse och vidsynthet;

3) att sålunda noga uppsikt hålles över att såsom biträde ej utses första

hästa arvodessökande med relationer;

4) att statens egnahemsstyrelses enligt motionärens uppfattning ganska

tänkvärda förslag även kommer under övervägande.

I motionen lii 357 har hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan förändring

i Kungl. Majits förslag till författningsbestämmelser angående

arrenderådgivning åt arrendatorer under bolag eller med dem likställda

jordägare, för vilka särskilda sociala lagbestämmelser gälla, att kostnadsfri

rättshjälp ti Iler kännes vid förhandling inför skiljemän, samt företaga

den höjning av det av Kungl. Majit äskade anslaget i punkt 107 nionde

huvudtiteln, som härigenom kan befinnas erforderlig.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för dessa framställningar,

hänvisas till motionerna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordb ruka utskottets utlåtande Nr 1-

Sedan 1929 års riksdag'' (E. skr. nr 80) anhållit om förslag till åtgärder

från det allmännas sida för att åt sådana arrendatorer under bolag oell

med dem likställda, för vilka särskilda sociala lagbestämmelser gälla, bereda

möjlighet att kostnadsfritt erhålla rättshjälp med avseende å frågor

rörande arrendeförhållanden, har sociala jordutredningen på uppdrag av

Kungl. Maj:t i betänkande den 13 oktober 1933 framlagt ett förslag till

kungörelse härom, som innehåller i huvudsak följande.

Av allmänna medel må bestridas kostnader för rådgivning i frågor rörande

arrendeförhållanden (arrenderådgivning) åt den. som innehar eller

ämnar tillträda jordbruksarrende under bolag och därmed likställda jordägare,

för vilka särskilda sociala lagbestämmelser gälla. Biträde, som här

avses, skall innefatta råd och upplysningar, uppsättande av skrifter rörande

kontrakt med mera dylikt men ej utförande av rättegång eller förhandling

inför skiljemän. För varje län skall av länsstyrelsen förordnas

lämpligt antal personer, vilka skola hava till åliggande att lämna sökande,

som må vara i behov därav, här avsedd arrenderådgivning. Till erhållande

av sådant förordnande bör företrädesvis ifrågakomma person, som

avlagt för utövande av domarämbete föreskrivna kunskapsprov samt yrkesmässigt

utövar advokatverksamhet, eller ock tjänsteman inom länsstyrelsen.

Rätt att få kostnad för arrenderådgivning bestridd av allmänna

medel må tillerkännas sökande, som därav prövas vara i behov. Ansökning

härom skall göras hos länsstyrelsen. Bifalles ansökning har länsstyrelsen

att, sedan räkning av den till ersättning berättigade ingivits

samt vederbörligen granskats, bestämma med vilket belopp ersättningen

skall utgå. Talan mot beslut, som jämlikt kungörelsen meddelas av länsstyrelse,

må ej föras.

Sociala jordutredningen har föreslagit, att till bestridande av kostnaderna

för ifrågavarande arrenderådgivning måtte anvisas ett årligt förslagsanslag.

Detta borde för budgetåret 1934/1935 upptagas till 10.000

kronor.

Ledamoten av sociala jordutredningen redaktören H. Sten har i ett vid

betänkandet fogat särskilt yttrande uttalat, att, då ensittaren, låt vara endast

i visst fall och med prövningsrätt för länsstyrelsen, kunde få biträde

även vid skiljemannaförfarande, det icke kunde vara motiverat att utestänga

arrendatorn från sådan möjlighet, samt hemställt, att vad i kungörelseförslaget

upptagits därom att biträde ej skulle kunna innefatta utförande

av förhandling inför skiljemän måtte utgå.

I infordrade utlåtanden över sociala jordutredningens förslag hava

länsstyrelserna, med ett undantag, i princip biträtt förslaget. Överståthållarämbetet

bär uttalat, att, medan den kännedom örn gällande arrendelagstiftning,

som vore erforderlig för meddelande av avsedda arrenderådgivning,

lätt förvärvades även av en icke jurist, för ändamålet däremot

erfordrades en viss allmän erfarenhet och kännedom örn arrendeförhållanden

i allmänhet samt socialt intresse och vidsynthet. Det syntes därför

Överståthållarämbetet vara lämpligt att ifråga örn förordnande av personer,

vilka skulle hava till uppgift att lämna arrenderådgivning, icke

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Jordbruksutskottets utlåtande Nr h

bland kvalifikationsgrunderna så starkt som i sociala jordutredningens förslag

skett framskjuta den juridiska utbildningen.

Statens egnahemsstyrelse Ilar i infordrat utlåtande förordat utfärdande

av bestämmelser därom att den, som iunehade eller ämnade tillträda jordbruksarrende

under bolag eller därmed likställda jordägare, för vilket

gällde särskilda bestämmelser, finge, för tillvaratagande av sina rättigheter

jämlikt gällande lagstiftning, erhålla kostnadsfri rådgivning i frågor

rörande arrendeförhållanden hos viss myndighet, t. ex. hos länsstyrelsen

eller hos egnahemsnämnder och egnahemsstyrelsen.

Departementschefen har i ärendet anfört.

»Det av sociala jordutredningen uppgjorda förslaget till anordnandet av

kostnadsfri rådgivning åt nu avsedda arrendatorer för upprättandet av

skrifter rörande kontrakt m. m. torde tillgodose syftet med 1929 års riksdagsskrivelse.

De, som skulle kunna åtnjuta den kostnadsfria rådgivningen,

skulle, närmare bestämt, vara sådana personer, som arrendera eller ämna

arrendera jord, beträffande vilken i arrendeavseende gäller lagen örn arrende

av viss jord å landet i Norrland och vissa delar av Svealand eller

vad i lagen örn nyttjanderätt till fast egendom är särskilt stadgat örn jordbruksarrenden

under bolag och med dem likställda jordägare. Där tvekan

föreligger, huruvida berörda arrendebestämmelser äro i förekommande

fall tillämpliga, bör biträde även lämnas för klarläggandet av sålunda uppkommen

fråga. I likhet med några av de hörda myndigheterna finner jag

visserligen skäl kunna anföras för en sådan utvidgning av den kostnadsfria

rättshjälpen, som ifrågasatts av ledamoten Sten. Behovet härav torde

emellertid icke vara särskilt framträdande och måste för framtiden komma

att minskas i samma mån, som verkningarna av den kostnadsfria rådgivningen

göra sig gällande. Jag ansluter mig därför till sociala jordutredningens

förslag i detta avseende.

Den kostnadsfria rådgivningen skulle enligt sociala jordutredningens

förslag anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för

den särskilda rättshjälpen åt ensittare, eller sålunda genom förordnande

för ändamålet av ett eller flera biträden i vart och ett av de olika länen.

De anmärkningar, som i avseende härå blivit framställda av statens egnahemsstyrelse,

synas mig icke böra härutinnan leda till någon ändring av

förslaget. Särskilt synes mig den av egnahemsstyrelsen antydda utvägen

att anlita hushållningssällskapens egnahemsnämnder samt styrelsen näppeligen

innefatta någon lycklig lösning av frågan. Jag ansluter mig alltså

även i detta hänseende till sociala jordutredningens förslag.

För bestridande av kostnaderna för ifrågavarande arrenderådgivning

torde medel böra anvisas för budgetåret 1934/1935. Anslaget, som synes

böra erhålla förslagsanslags natur, torde i enlighet nied sociala jordutredningens

förslag lämpligen kunna bestämmas till 10,000 kronor.

Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på

Kungl. Majit att utfärda erforderliga författningsbestämmelser i ämnet.»

s. 26 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

26 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

På grund av de särskilda förhållanden,'' som föreligga vid den sociala

arrendelagstiftningens tillämpning, vill utskottet tillstyrka, att av denna

lagstiftning berörda arrendatorer i viss utsträckning beredas kostnadsfri

rättshjälp. Vid införande av möjlighet till sådan kostnadsfri hjälp från

statens sida torde det emellertid vara välbetiinkt att, i avvaktan på närmare

erfarenhet, stanna vid beredande av kostnadsfri arvenderådgivning

i den omfattning, som sociala jordutredningen föreslagit och departementschefen

tillstyrkt. Utskottet kan alltså icke förorda den i motionerna påyrkade

utsträckningen av arrenderådgivningen till att avse även kostnadsfri

hjälp vid skiljemannaförfarande. Vid sådant förhållande saknas

skäl att frångå det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet 10,000 kronor.

Vad angår sättet för arrenderådgivningens anordnande, synes utskottet

egnahemsstyrelsens i motionen I: 280 framhållna förslag icke innebära den

lämpligaste utvägen. Naturligare synes vara, att rådgivningen, i enlighet

med sociala jordutredningens av departementschefen tillstyrkta förslag,

anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för den särskilda

rättshjälpen åt ensittare eller sålunda genom förordnande för ändamålet

av ett eller flera biträden i varje län. Det är härvid av vikt, att val

av biträde sker med största möjliga omsorg, och utskottet vill i detta sammanhang

understryka riktigheten i den av Överståthållarämbetet gjorda

och i motionen I: 280 upptagna erinran, att vikt bör läggas icke blott på

examinerad juridisk insikt utan även och icke minst på erfarenhet örn arrendeförhållanden

samt socialt intresse och vidsynthet. I anslutning till

vad som anförts i punkt 3 av sistnämnda motion anser sig utskottet böra

framhålla angelägenheten av att länsstyrelserna även underkasta inkommande

arvodesräkningar en noggrann prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och med avslag å motionen

II: 357 till bestridande av kostnaderna för arrenderådgivning

åt arrendatorer under bolag eller

med dem likställda jordägare, för vilka särskilda sociala

lagbestämmelser gälla, anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

samt

2) att motionen I: 280, i den mån den icke kan anses

besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och

hemställt, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

51 :o) Undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 108 hemställer utskottet,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

27

att riksdagen ina, liksom för innevarande budgetår,

för budgetåret 1934/1935 anvisa

a) till avlöningar vid undersöknings- oell försöksanstalten

för sötvattensfisket ett extra förslagsanslag

av 24,500 kronor;

b) till driftkostnader för nämnda anstalt ett extra

reservationsanslag av 12,000 kronor.

52 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen bär under

senare budgetåren varit uppfört med, för ett vart av budgetåren 1930/1931

och 1931/1932 36,000 kronor samt för budgetåret 1932/1933 26,000 kronor.

För innevarande budgetår har anslaget i besparingssyfte ytterligare begränsats

till 22,000 kronor.

Kungl. Maj :ts under punkt 109 framställda förslag innebär en höjning

av anslaget med 6,000 kronor till 28,000 kronor. Såsom skäl härför har

departementschefen anfört, att anslaget för närvarande vore hårt anlitat

och att det syntes angeläget, att i nuvarande för fiskerinäringen tryckta

tider medel i något större utsträckning än nu vore fallet stöde till Kungl.

Maj:ts omedelbara disposition för näringens stödjande och utveckling.

Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen,

nu 22,000 kronor, med 6,000 kronor till 28,000 kronor.

53:o) Främjande av fiske på avlägsna fiskevatten. Enligt vad departementschefen

under punkt 110 anfört behöver på grund av förefintlig reservation

och med hänsyn till den beräknade medelstillgången anslag för

ifrågavarande ändamål icke av riksdagen äskas för budgetåret 1934/1935,

vilket utskottet härigenom får

omförmäla.

54:o) Omplantering av rödspätta. Under punkt lil har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader för omplanteringav

rödspätta anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har anslag tidigare ej anvisats.

Kungl. Maj :ts förevarande framställning grundar sig på ett av Svenska

hydrografisk-biologiska kommissionen efter verkställd närmare utredning

framlagt förslag. 1933 års fiskeriutredning har för ändamålet förordat

ett anslag av 30,000 kronor för nästa budgetår.

Utskotta.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att danska staten alltsedan 1928 beviljat

medel till omplantering av rödspättor i Bältena, Öresund och sydligaste

Kattegatt. Även svenska fiskare lära hava haft nytta av de danska

omplanteringarna. Det ekonomiska resultatet av dessa syntes hava varit

tillfredsställande. Departementschefen har ansett skäl föreligga för att

motsvarande verksamhet försöksvis upptages jämväl av Sverige. Med

hänsyn till det statsfinansiella läget och den försiktighet, som borde iakttagas

vid upptagande av anslag för nya ändamål har departementschefen

icke ansett sig kunna tillstyrka större anslagsbelopp än 15,000 kronor.

utskottet. Då den ifrågasatta försöksompianteringen av rödspätta torde vara erforderlig

för närmare utrönande av de möjligheter, som i förevarande avseende

kunna erbjuda sig, anser sig utskottet böra biträda förslaget. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för

omplantering av rödspätta anvisa för budgetåret 1984/

1935 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

55 :o) Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar. Kungl.

Maj:ts under punkt 113 gjorda framställning utgår från samma medelsbehov

för nästa budgetår som för det innevarande. Förslaget innefattar

en höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 4,000 kronor på

grund av att vid budgetårets ingång förefintlig reservation förbrukats.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till omkostnader för de av svenska

hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningar

av de Sverige omgivande haven anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor.

56:o) Vissa havshydrografiska mätningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag under punkt 114 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till omkostnader för vissa av svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen från nautisk-meteorologiska

byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m.

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 7,500 kronor.

57:o) Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografiskbiologisk

centralanstalt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under

punkt 115 hemställer utskottet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

29

att riksdagen, må, liksom för innevarande budgetår,

till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en

internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

extra anslag av 10,000 kronor.

58:o) Fartyget Eystrasalt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under

punkt 117 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 12,000 kronor.

59 :o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. På sätt framgår

av vad som anförts under punkt 118 erfordras, på grund av att 1933

års riksdag anvisat medel till anskaffande av ett isbrytande undersöknings-

och bevakningsfartyg för havsfiskets behov, anvisande av anslag

för ifrågavarande ändamål icke för nästa budgetår, vilket utskottet härigenom

får

omförmäla.

60 :o) Ersättning till strandägare för nastad fiskerätt m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 119 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till ersättning i vissa fall till strandägare för mistad

fiskerätt m. m. anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

61:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor.

Under punkt 123 har Kungl. Makt gjort framställning om uppförande av

anslag för ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor,

innefattande jämväl utgifter för dyrtidstillägg. Därjämte lia ''såsom ett

extra reservationsanslag upptagits 48,000 kronor för byggnadskostnader vid

Bjurfors skogsskola, vilka kostnader i sin helhet beräknats till 96,000 kronor.

Härav har hälften, eller 48,000 kronor, anvisats såsom extra reservationsanslag

för innevarande budgetår.

Beträffande det ordinarie reservationsanslaget till ersättning till domänfondenj

för övriga utgifter för statens skogsskolor innebär Kungl. Maj:ts

förslag enl anslagsminskning av 4,100 kronor med hänsyn till beräknad

anslagsbehållning den 30 juni 1934.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

TJU kottet.

Utskottet.

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, har utskottet med hänsyn

till den i varje fall jämförelsevis obetydliga ändring i det erforderliga

anslagsbeloppet, varom här kan bliva fråga, och i betraktande av det äskade

dyrtidstilläggsanslagets natur av förslagsanslag funnit sig böra förorda upptagande

av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Majit föreslagna

beloppet.

På grund härav och då under förevarande punkt gjorda anslagsäskanden

ej heller i övrigt föranleda någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska det under anslagstiteln ersättning till statens

domäners fond för utgifter för statens skogsskolor

upptagna ordinarie reservationsanslaget till övriga utgifter,

nu 39,100 kronor, med 4,100 kronor till 35,000

kronor;

b) till ersättning till domänfonden för byggnadskostnader

vid Bjurfors skogsskola anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 48,000 kronor;

c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg

ökade utgifter för statens skogsskolor anvisa för

budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 5,800

kronor.

62:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan

vid Kloten. Enligt Kungl. Majits under punkt 124 gjorda framställning

skulle för avlöningar m. m. vid fortsättningsskolan vid Kloten för budgetåret

1934/1935 anvisas 900 kronor mindre än motsvarande anslag för innevarande

budgetår. Anslaget till övriga utgifter vid skolan skulle däremot

tarva en ökning med 3,300 kronor, huvudsakligen avseende bidrag till

kostnaderna för uppförande vid skolan av viss byggnad, som uppförts i

stället för en genom vådeld i december 1932 nedbrunnen byggnad. Anslaget

till dyrtidstillägg har ansetts kunna minskas med 500 kronor.

Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har utskottet intet

att erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning till statens domäners

fond för utgifter för kalenderåret 1934 för fortsättningsskolan

vid Kloten anvisa för budgetåret 1934/1935

a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av

19,450 kronor;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

31

b) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag

av 8,500 kronor;

c) för genom dyrtidstillägg ökade utgifter ett extra

förslagsanslag av 1,050 kronor.

63:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för övertalig personal.

Under punkt 126 har Kungl. Makt föreslagit riksdagen att till ersättning

till statens domäners fond för utgifter för personal vid domänverket, som

blivit övertalig till följd av 1932 års lagstiftning örn häradsallmänningar

och örn vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker

m. fl. områden, anvisa för budgetåret 1934/1935 såsom särskilda

extra förslagsanslag a) till avlöningar m. m. 305,500 kronor, b) för genom

dyrtidstillägg ökade utgifter 13,000 kronor.

Genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen genomfördes 1932 flera

betydelsefulla ändringar på skogslagstiftningens område. Den 13 maj 1932

utfärdades sålunda lag örn häradsallmänningar (nr 107), den 1 juni 1932

lag örn vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens

läns lappmarker med flera områden (nr 180) samt den 30 augusti 1932

ecklesiastik boställsordning (nr 400). Förstnämnda två lagar trädde i

kraft den 1 januari 1934 samt den ecklesiastika boställsordningen, jämlikt

kungörelsen nr 402/1932, den 1 maj 1933. Genom den nya lagstiftningen

har viss del av domänverkets tidigare arbetsuppgifter överflyttats

till skogsvårdsstyrelser, stiftsnämnder m. fl. organ. Frågan örn reglering

av det på grund härav för domänverket uppkommande personalöverskott

m. m. underställdes 1933 års riksdag genom proposition nr 233. I denna

förutsattes, att samtliga kostnader för indragen personal skulle i första

hand utgöras av domänfonden samt att kostnader, som uppstode i samband

med organisationsändring rörande enskildas skogar i lappmarkerna

samt häradsallmänningarna, skulle ersättas domänfonden genom riksstatsanslag,

medan den kostnad, som i detta hänseende åbelöpte de ecklesiastika

skogarna, skulle ersättas domänfonden ur kyrkofonden. Då kostnader

för övertalig personal, varför domänfonden skulle beredas ersättning

genom riksstatsanslag, uppkomma först under 1934 och ersättningsanslaget

för ändamålet borde i likhet med övriga ersättningsanslag till

domänfonden upptagas först i budgeten för den period, som börjar den

1 juli det kalenderår anslaget avser, erfordrades anslagsanvisning först

för budgetåret 1934/1935.

Enligt i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar skulle de kostnader, varför

domänstyrelsen för 1934 skulle beredas ersättning av riksstatsanslaget,

uppgå till 318,500 kronor, därav 13,000 kronor för dyrtidstillägg.

Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad utskottet anfört under punkt 60 hemställer utskottet.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

att riksdagen må till ersättning till statens domäners

fond för utgifter för personal vid domänverket, som

blivit övertalig till följd av 1932 års lagstiftning örn

häradsallmänningar och örn vård av vissa skogar inom

Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker m. fl.

områden, anvisa för budgetåret 1934/1935 såsom särskilda

extra förslagsanslag

a) till avlöningar m. m. 305,500 kronor,

b) för genom dyrtidstillägg ökade utgifter 13,000

kronor.

64:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å kronohemmans

skogar samt husbehovsskogar. Under punkt 127 har Kungl. Majit

gjort framställning om anvisande av anslag motsvarande det hittills i riksstaten

upptagna anslaget till ersättning till domänfonden för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar. Från och med

budgetåret 1923 1924 har till ersättning till domänfonden för utgifter för

tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar jämlikt

förordningen den 18 juni 1915 (nr 251), den s. k. lappmarkslagen, årligen

uppförts ett ordinarie förslagsanslag, varjämte till ersättning till domänfonden

för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisats ett extra

förslagsanslag. Anslagen hava för innevarande budgetår uppförts med

respektive 370,700 och 34,000 kronor samt avse ersättning för utgifterna

under kalenderåret 1933.

Av statsmakterna antogs 1932 ny lappmarkslag (sv. förf.-saml. nr 180),

som trädde i kraft den 1 januari 1934, då förordningen nr 251/1915 upphörde

att gälla. Förordningen äger dock fortfarande tillämpning beträffande

skogar å kronohemman och krononybyggen under stadgad åborätt

inom de sex norra länen. Överinseendet över de under nya lagen lydande

skogarna inom lappmarkerna samt Särna och Idre socknar har överflyttats

från domänverket till skogsvårdsstyrelserna. Medan enligt den äldre lagstiftningen

ersättningen utgick för domänverkets arbete med såväl skatteoch

kronohemmans skogar inom lappmarksreviren samt Särna och Idre

socknar som ock husbehovsskogarna inom Norrbottens och Västerbottens

län, hava med den nya lagens ikraftträdande den 1 januari 1934 domänverkets

bestyr med nämnda hemmansskogar av skattenatur upphört. Tillsynen

å de av enskilda disponerade kronohemmanen i de sex norra länen

samt särskilda och samfällda husbehovsskogar av såväl skatte- som krononatur

tillkomma däremot alltjämt verket.

Enligt domänstyrelsens av departementschefen utan erinran lämnade beräkning

skulle domänstyrelsens kostnader för nu ifrågavarande ändamål uppgå

till omkring 44,500 kronor, därav 4,000 kronor för dyrtidstillägg.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

33

Emot den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen har utskottet intet att

erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad utskottet anfört under punkt 60 hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med uteslutande ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget

till ersättning till statens domäners fond för

utgifter för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna

samt Särna och Idre socknar, i riksstaten under rubrik

ersättning till statens domäners fond för utgifter för

tillsyn å kronohemmans skogar samt husbehovsskogar

uppföra ett ordinarie anslag av 40,500 kronor;

b) till ersättning till statens domäners fond för genom

dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn å kronohemmans

skogar • samt husbehovsskogar anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra anslag av 4,000 kronor.

65:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å skyddsskogar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 128 gjorda framställning och

under hänvisning beträffande det därunder till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad utskottet anfört under punkt 60 hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning

till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å

skyddsskogar, nu 73,100 kronor, med 18,800 kronor

till 54,300 kronor;

b) till ersättning till statens domäners fond för genom

dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn å skyddsskogar

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag

av 2,700 kronor.

66:o) Skogsvård å kronohemmans skogar samt husbehovsskogar. Under

punkt 129 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till främjande av

skogsvård å kronohemmans skogar samt husbehovsskogar anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1924/1925 har till främjande av skogsvård å enskildas

skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar varit å riksstaten

uppfört ett extra reservationsanslag, avsett att disponeras av domänstyrelsen.

För innevarande budgetår utgår anslaget med 50,000 kronor.

Genom den 1932 utfärdade nya lappmarkslagen (nr 180), som trädde i

kraft den 1 januari 1934, upphävdes förordningen nr 251/1915 angående utsyning

å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 1.

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

m. fl. områden, dock att förordningen fortfarande äger tillämpning beträffande

skogar å kronohemman och krononybyggen under stadgad åborätt inom

de sex norra länen. Medan enligt den äldre lagstiftningen domänverkets tillsyn

omfattade såväl skatte- och kronohemmans skogar inom lappmarksreviren

samt Särna och Idre socknar som ock husbehovsskogarna inom Norrbottens

och Västerbottens län, hava genom den nya lagstiftningen domänverkets

bestyr med nämnda hemmansskogar av skattenatur upphört och

övergått å skogsvårdsstyrelserna. Tillsynen å de av enskilda disponerade

kronohemmanen i de sex norra länen samt särskilda och samfällda husbehovsskogar

av såväl skatte- som krononatur tillkomma däremot alltjämt

verket.

Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,

att riksdagen må till främjande av skogsvård å kronohemmans

skogar samt hushehovsskogar anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra'' reservationsanslag av 5,000

kronor.

67:o) Skogsvårdens befrämjande. Under punkt 130 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1934/1935 anvisa till skogsvårdens

befrämjande, att i mån av förefallande behov fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna,

ett extra reservationsanslag av 1,680,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner nämligen 1:163

av herr Johansson, Johan, och II: 344 av herr Ryberg m. fl., vari hemställts,

att såsom villkor för skogsvårdsstyrelses åtnjutande av statsbidrag

från och med den 1 juli 1934 från anslaget till »skogsvårdens befrämjande»

måtte föreskrivas, att resekostnads- och traktamentsersättning icke får utgå

efter förmånligare grunder till skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare än

till statens befattningshavare i samma tjänsteställning och med motsvarande

tjänstgöringsförhållanden.

Anslaget till skogsvårdens befrämjande, att i mån av förefallande behov

fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna, har under senare år utgjort, för budgetåret

1927/1928 500,000 kronor, för budgetåret 1928/1929 750,000 kronor,

för budgetåret 1929/1930 800,000 kronor samt för ett vart av budgetåren

1930/1931—1933/1934 830,000 kronor. Närmare redogörelse för anslaget och

dess användning har lämnats under punkten 123 i nionde huvudtiteln, 1929

års statsverksproposition.

I det av Kungl. Maj :t nu äskade anslaget ingår dels ett belopp av 850,000

kronor, motsvarande beräknade ökade kostnader för skogsvårdsstyrelserna i

Västerbottens, Norrbottens och Kopparbergs läns landstingsområden som

föranledas av ikraftträdandet den 1 januari 1934 av lagen den 10 juni 1932

örn vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker

med flera områden, dels ock ett belopp av 830,000 kronor eller samma

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

35

belopp, som anvisats för innevarande budgetår, såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas hittillsvarande verksamhet.

Då den av Kungl. Majit i förevarande framställning begärda anslagshöjningen

med 850,000 kronor enligt utredningen i ärendet synes erforderlig såsom

en direkt följd av den nya lappmarkslagen, anser sig utskottet böra tillstyrka

att anslaget för nästa budgetår upptages med 1,680,000 kronor.

Vidkommande de väckta motionerna hyser utskottet den uppfattningen

att rese- och traktamentsersättning till skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare

liksom även dessa befattningshavares avlöningsförmåner i övrigt icke

bör utgå efter förmånligare grunder än till statens befattningshavare i enahanda

tjänsteställning och med motsvarande tjänstgöringsförhållanden. Då

emellertid detta spörsmål senare kommer under riksdagens bedömande i samband

med behandlingen av statsutskottets utlåtande över statsrevisorernas

berättelse och då med hänsyn till att det för budgetåret 1934 1935 äskade

anslaget har avseende å skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under kalenderåret

1934 det ifrågasatta villkoret icke lärer kunna uppställas beträffande

anslaget för nästa budgetår, har jordbruksutskottet icke ansett sig nu böra

göra någon direkt hemställan i saken.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag för budgetåret 1934/1935 anvisa till skogsvårdens

befrämjande, att i mån av förefallande behov fördelas

mellan skogsvårdsstyrelserna, ett extra reservationsanslag

av 1,680,000 kronor;

2) att motionerna 1:163 och 11:344 må anses besvarade

genom vad utskottet här ovan anfört.

68 :o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 131 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1934/1935 under benämningen statens

skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.

Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

inom område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av torrläggningsföretag,

vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till

dess utnyttjande för skogsbörd, har riksdagen (se 1927: prop. nr 156; R.

skr. nr 235) under benämning statens skogsutdikningsanslag anvisat ett extra

reservationsanslag,vilketförbudgetåretl933/1934 uppförts med 750,000 kronor.

Av anslaget för innevarande budgetår må enligt riksdagens medgivande 10,000

kronor användas för undersökning rörande den av skogsvårdsstyrelserna och

skogssällskapet bedrivna statsunderstödda dikningsverksamheten. Undersökningen,

vilken förutsatts skola pågå under cirka tre år och draga en årlig

kostnad av omkring 10,000 kronor, har jämlikt Kungl. Majlis beslut den

22 september 1933 igångsatts.

För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmel
-

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

serna i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag

från statens skogsutdikningsanslag med däri genom kungörelserna

nr 365/1928, 273/1930 och 581/1933 gjorda ändringar. Den 1933 gjorda

ändringen innebär, att anslaget får disponeras även beträffande områden,

som lyda under 1932 års lappmarkslag. Vidare har Kungl. Majit nämnda

dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet

med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av förstberörda

kungörelse, vilket cirkulär ändrats i vissa delar genom cirkulär den 27

juni 1930 (nr 275) och den 30 april 1931 (nr 79).

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Med hänsyn till att jag senare i dag under utgifter för kapitalökning,

fonden för förlag till statsverket, förordar uppförande av anslaget för

tillfälliga skogsvårdsåtgärder med ej mindre än 3,500,000 kronor, synes mig

tillräcklig anledning ej föreligga för höjning av nu förevarande anslag.

Detta bör alltså för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp av

750,000 kronor.

För fortsatt undersökning rörande den av skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet

understödda dikningsverksamlieten torde efter Kungl. Majits närmare

bestämmande av anslaget få under nästa budgetår användas 10,000

kronor utöver hittills för ändamålet medgivet belopp.

Med anledning av centralrådets uttalande örn anordnande våren 1934 av

en fortbildningskurs i skogsdikning och bestridande av kostnaderna härför

med medel ur förevarande anslag må erinras, att Kungl. Majit hittills plägat,

i regel vartannat år och senast våren 1932, anvisa visst belopp, 5,000 å 6,000

kronor, ur nämnda anslag för anordnande vid skogshögskolan av dylika

kurser. Det torde vara Kungl. Majit obetaget att även i fortsättningen så

förfara».

Under erinran att Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning,

punkt 19, föreslagit anvisande jämväl för nästa budgetår av ett särskilt

anslag å 3,500,000 kronor för tillfälliga skogsvårdsåtgärder tillstyrker utskottet

i enlighet med Kungl. Majits förslag, att statens skogsutdikningsanslag

för budgetåret 1934/1935 uppföres med samma belopp som för innevarande

budgetår. Utskottet har heller icke något att erinra mot vad departementschefen

i övrigt i ärendet anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 under benämningen

statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra

reservationsanslag av 750,000 kronor.

69:o) Statens skogsodlingsanslag. Under punkt 132 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1934/1935 under benämningen statens

skogsodlingsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 350,000 kronor.

Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet inom

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

37

område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av företag, som avser skogsodling

eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion

å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd, bär riksdagen (se 1930:

prop. nr 134; R. skr. 324) under benämning statens skogsodlingsanslag anvisat

ett extra reservationsanslag, vilket för budgetåret 1933/1934 uppförts

med 350,000 kronor.

Bestämmelser örn anslagets användning hava meddelats i kungörelsen den

27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag

med däri genom kungörelsen nr 582/1933 gjord ändring.

Ändringen innebär, att bidrag ur anslaget må utlämnas även beträffande

område, varå 1932 års lappmarkslag äger tillämpning. Vidare har Kungl.

Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 271) till samtliga skogsvårdsstyrelser

och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av sagda

kungörelse, vilket cirkulär ändrats i viss del genom cirkulär den 30 april

1931 (nr 78).

På sätt redan under nästföregående punkt erinrats har Kungl. Majit föreslagit

uppförande jämväl för budgetåret 1934 1935 av ett särskilt anslag

till tillfälliga skogsvårdsåtgärder å 3,500,000 kronor. Med tillstyrkande av

Kungl. Majits nu förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår för

budgetåret 1934/1935 under benämningen statens skogsodlingsanslag

anvisa ett extra reservationsanslag av

350,000 kronor.

70:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Enligt Kungl. Majits under punkt

133 gjorda framställning skulle anslag till skogsvårdsstyrelsernas förbund

uppföras med 32,000 kronor. I jämförelse med anslaget för löpande budgetår

innefattar Kungl. Majits förslag en anslagsökning av 2,000 kronor,

hänförande sig till de beräknade kostnaderna för 1934 års förbundsstämma.

Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935 för

skogsvårdsstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 32,000 kronor.

71:o) Merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid statens

stationära värmeanläggningar. Vid 1933 års riksdag beslöts vidtagande

av åtskilliga åtgärder för åstadkommande av ökad användning

av inhemskt bränsle. I anledning av propositionen nr 189 och vissa i

ämnet väckta motioner beslöt riksdagen (särskilda utskottets uti. nr 3;

R. skr. nr 283) sålunda, bland annat, att för budgetåret 1933/1934 å nion
-

Utskottet.

TJtskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Utskottet.

de huvudtiteln uppföra ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor till täckande

av merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid statens

stationära värmeanläggningar.

Vid anmälan den 30 juni 1933 av riksdagens nämnda skrivelse beslöt

Kungl. Majit utfärda förnyat cirkulär (sv. förf. sami. nr 455) till

de myndigheter, vilka verkställa upphandling för statens behov, angående

ökad användning av inhemskt vedbränsle m. m. samt att ställa förberörda

anslag till socialstyrelsens förfogande att användas för i nämnda

cirkulär angivna ändamål.

Enligt Kungl. Majits under punkt 134 gjorda framställning har ett till

170.000 kronor nedsatt anslag ansetts vara tillfyllest för täckande av kostnaderna

för nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1934/1935.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till täckande av merkostnader vid

användning av inhemskt vedbränsle vid statens stationära

värmeanläggningar anvisa för budgetåret 1934/

1935 ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor.

72:o) Merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid

vissa kommunala och enskilda anläggningar. I anledning av propositionen

nr 189 och vissa i ämnet väckta motioner har 1933 års riksdag (särskilda

utskottets uti. nr 3; K. skr. nr 283) till bidrag till täckande av merkostnader

vid användning av inhemskt vedbränsle vid vissa kommunala

och enskilda anläggningar för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 170,000 kronor. Grunder för erhållande av bidrag från

detta anslag hava fastställts genom kungörelsen den 10 november 1933

(nr 612) angående vedeldningsbidrag till kommuner och enskilda bränsleförbrukare.

Kungl. Majits under punkt 135 gjorda framställning innebär en sänkning

av anslaget med 100,000 kronor, beroende huvudsakligen på att en ej obetydlig

reservation beräknas uppkomma å anslaget för innevarande budgetår.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till täckande av merkostnader

vid användning av inhemskt vedbränsle vid

vissa kommunala och enskilda anläggningar anvisa för

budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av

70,000 kronor.

73:o) Rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens

främjande. Under punkt 136 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att till rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens

främjande anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av

111.000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

I anledning av detta förslag hava inom riksdagen väckts två till utskottet

hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 178 av herrar Tjällgren och

Pettersson, David, samt II: 346 av herrar Hage och Andersson i Igelboda,

vari hemställts, att riksdagen måtte dels medgiva kostnadsfri anslutning

till den av staten bedrivna bränslekontrollverksamheten, dels på grund härav

med erforderligt belopp höja det av Kungl. Majit begärda extra anslaget

till rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens

främjande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Från och med år 1928 bereddes samtliga landsting möjlighet att för

bränslekontroll anlita den vid socialstyrelsen anordnade värmetekniska avdelningen.

Kostnaden för kontrollen av landstingens värmeanläggningar

skulle i princip bestridas genom avgifter, som enligt närmare angivna

grunder erlades av de landsting, som förklarat sig vilja bliva delaktiga a\

kontrollen. Endast i den mån kostnaderna icke kunde bestridas genom

landstingsavgifter skulle desamma gäldas av staten, vars bidrag sålunda

skulle vara av endast supplementär natur. Statsbidraget beräknades uppgå

till högst 500 kronor för år räknat.

I en till 1933 års riksdag avlåten proposition, nr 189, föreslog Kungl.

Majit riksdagen att för budgetåret 1933/1934 till rådgivande och kontrollerande

verksamhet m. m. för vedeldningens främjande anvisa ett extra

anslag av 130,000 kronor. I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

förordade departementschefen, i enlighet med vad skogssakkunniga

föreslagit, att landstingen tillsvidare medgåves rätt till kostnadsfri anslutning

till den till socialstyrelsen förlagda värmetekniska avdelningens bränslekontrollerande

verksamhet. Särskilda utskottet uttalade emellertid i sitt i

anledning av berörda proposition avgivna utlåtande, nr 3, att spörsmålet,

huruvida och i vilken omfattning landsting och primärkommuner borde erhålla

rätt till kostnadsfri anslutning till statens bränslekontrollerande verksamhet

borde efter i förevarande avseende verkställd närmare utredning

upptagas till förnyat övervägande. Under åberopande av innehållet i särskilda

utskottets utlåtande anmälde riksdagen i skrivelse nr 283, jämte

annat, att riksdagen för nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934

anvisat ett anslag av 130,000 kronor, att utgå efter de närmare grunder,

Kungl. Majit efter förnyad utredning bestämde. Den 17 november 1933

har Kungl. Majit meddelat föreskrifter rörande omfattningen av den bränslekontrollerande

verksamheten i vad den avsåge landstingens inrättningar

ävensom beträffande bidragen från de till ifrågavarande verksamhet anslutna

tretton landstingen.

Under sjätte huvudtiteln av årets statsverksproposition har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen dels besluta att statens bränslekontrollerande verksamhet

skall från och med den 1 juli 1934 överflyttas fran socialstyrelsen till byggnadsstyrelsen,

dels ock att ifrågavarande verksamhet för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett extra anslag av 16,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Samtliga kostnader för den statliga bränslekontrollverksamheten m. m.

beräknas att för budgetåret 1934/1935 uppgå till 147,000 kronor. Härav

skulle 16,000 kronor, såsom nyss nämnts, täckas genom anslag under sjätte

huvudtiteln samt 20,000 kronor genom landstingens avgifter och återstoden,

111,000 kronor, genom anslag under nionde huvudtiteln.

Lika vägande skäl att medgiva landstingen kostnadsfri anslutning till

statens bränslekontrollerande verksamhet, som i fråga örn de jämförelsevis

mindre kommunala enheterna torde knappast kunna åberopas med hänsyn

till det större ekonomiska gagn, som landstingen på grund av sin mera

omfattande verksamhet torde vara i tillfälle att utvinna genom ifrågavarande

kontroll. Det för utskottet avgörande skälet för att icke nu tillstyrka motionerna

hänför sig dock till det nuvarande statsfinansiella läget, som kräver

iakttagande av största sparsamhet.

I anledning härav och då den till grund för Kungl. Maj:t förevarande

framställning gjorda anslagsberäkningen icke föranleder någon erinran från

utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å motionerna

I: 178 och II: 346, till rådgivande och kontrollerande

verksamhet m. m. för vedeldningens främjande anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 111,000

kronor.

74:o) Arkivaliernas hos lantmäleristyrelsen förteckning och förvaring.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 138 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till

bestridande av kostnader för förteckning och förvaring

av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 13,500

kronor.

75:o) Lantmäterikontoren i länen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag under punkt 139 får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/

1935 uppföra ordinarie förslagsanslaget till lantmäterikontoren

i länen med oförändrat belopp, 620,900 kronor.

76:o) Avlöningar ät förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren

i länen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 140

hemställer utskottet,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1-

41

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till

avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren

i länen anvisa för budgetåret 1934/1935

ett extra anslag av 78,100 kronor.

77:o) Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen. Med tillstyrkande

av Kungl. Majits förslag under punkt 141 hemställer utskottet,

• att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/

1935 uppföra ordinarie reservationsanslaget till renovation

av kartor för lantmäterikontoren i länen med oförändrat

belopp, 4,000 kronor.

78:o) Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av

vissa kartor m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag under punkt 142

hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av

kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor.

79:o) Avlöningar till lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar.

Kungl. Maj:ts under punkt 143 gjorda framställning

avser allenast sådan ändring i staten för lantmäteripersonal, som sysselsättes

med lantmäteriförrättningar, att däri införes ortstillägg å 400 kronor

för ytterligare en (i Stockholm stationerad) distriktslantmätare. Med tillstyrkande

av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordat förslag till stat för lantmäteripersonal

som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, att tilllämpas

från och med budgetåret 1934/1935;

2) höja ordinarie anslaget till avlöningar till lantmäteripersonal,

som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,

nu 746,900 kronor, med 400 kronor till 747,300

kronor.

80:o) Reseersättningar vid lantmäteri väsend et. Under punkt 145 har

Kungl. Majit gjort framställning om anvisande av anslag till reseersättningar

vid lantmäteriväsendet. För reseersättningar vid lantmäteriväsendet

äro i riksstaten numera uppförda två särskilda anslag, det ena till reseer
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet•

sättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen och vid lantmäterikontoren

samt det andra till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som

sysselsättes med lantmäteriförrättningar. För budgetåret 1933/1934 äro anslagen,

som hava förslagsanslags natur, uppförda med respektive 20,000 och

600.000 kronor.

I avseende å anslaget till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen

och vid lantmäterikontoren i länen har Kungl. Majit genom

beslut den 9 juni 1933 föreskrivit, att kostnader för tjänsteresor, omförmälda

i 7, 8 och 41 §§ lantmäteriinstruktionen, icke få, utan Kungl. Majlis

tillstånd, bestridas från sagda anslag till högre belopp än 20,000 kronor.

Kungl. Majlis föreliggande förslag innebär, att anslaget till reseersättningar

åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,

skulle uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår, varemot

anslaget till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen

och vid lantmäterikontoren skulle upptagas med 25,000 kronor, innebärande

en höjning med 5,000 kronor. I sammanhang med framställande av förslag

härom har departementschefen anfört, att föreskrift torde böra meddelas,

att den del av anslaget, som ej Ange utan Kungl. Majits tillstånd överskridas,

sänktes till 15,000 kronor.

Utskottet, som biträder Kungl. Majlis förslag, hemställer,

att riksdagen må till reseersättningar vid lantmäteriväsendet

anvisa för budgetåret 1934/1935 såsom särskilda

extra förslagsanslag

a) till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen

och vid lantmäterikontoren i länen

25,000 kronor;

b) till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som

sysselsättes med lantmäteriförrättningar, 600,000 kronor

eller tillhopa 625,000 kronor.

81:o) Bidrag till jorddelningsförrättningar. Kungl. Majits förslag under

punkt 146 innebär en höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med

20.000 kronor för att bringa anslagets storlek i överensstämmelse med de

sannolika utgifterna.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 140,000 kronor,

med 20,000 kronor till 160,000 kronor.

82:o) Bidrag till utflyttnings-, väganlägguings- och odlingskostnader i

sammanhang med skiften. Under punkt 147 har Kungl. Majit för erhål
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

43

lande av närmare anslutning till medelsåtgången föreslagit en höjning av

anslaget för ifrågavarande ändamål med 15,000 kronor.

Med biträdande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader

i sammanhang med skiften, nu 235,000 kronor,

med 15,000 kronor till 250,000 kronor.

83:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkt 148 gjorda framställning — innefattande

en ökning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 30,000

kronor på grund av att anslaget under de senaste åren alltjämt överskridits

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med inlösen av

under nyttjanderätt upplåtet område, anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 160,000 kronor.

84:o) Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 149 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda

vägar anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor.

85:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkt 150 gjorda framställning, innefattande en

sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 10,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för tilläggsavvittring i vissa delar

av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

86:o) Ströängars indragande till kronan. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts under punkt 151 gjorda framställning, innefattande att för ändamålet

skulle för budgetåret 1934/1935 anvisas 50,000 kronor mindre än för

löpande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för

ströängars indragande till kronan anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Utskottet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

87:o) Kostnader,’ tor provskiften i Kopparbergs län. Med tillstyrkande

av Kungl. Majlis förslag under punkt 152 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till bestridande av de kostnader för laga skiften enligt

lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga

skiften inom de på bekostnad eller med understöd av

staten storskiftade delarna av Kopparbergs län, vilka

jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna medel,

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag

av 250,000 kronor.

88:o) Sveriges geologiska undersökning. Under punkt 155 har Kungl.

Majit gjort framställning i fråga om anslag till Sveriges geologiska undersökning

för budgetåret 1934/1935.

Den av departementschefen för undersökningen förordade staten för

samma budgetår innebär i jämförelse med den för löpande budgetår

gällande staten att anslagsposten till vikariatsersättningar å 3,000 kronor

i enlighet med numera tillämpad praxis skulle utgå samt att anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. skulle för

att möjliggöra anlitande av tillfällig vetenskaplig hjälp höjas med motsvarande

belopp. Någon ändring av anslagets belopp påkallas icke härav.

Utskottet, som biträder Kungl. Majits förevarande framställning, hemställer,

att riksdagen må

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordat förslag till stat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas från och med budgetåret

1934/1935;

2) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra ordinarie

förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning

med oförändrat belopp, 273,600 kronor.

89:o) Avlöningar ni. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag under punkt 156 hemställer

utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/

1935 uppföra ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

m. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

med oförändrat belopp 212,400 kronor.

90:°) Telegrainkostnader m. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag under punkt 157 hemställer

utskottet,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

45

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för telegramkostnader m. m. vid statens meteorologiskhydrografiska

anstalt anvisa för budgetåret 1934/1935

ett extra förslagsanslag av 61,000 kronor.

91:o) Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Med tillstyrkande av Kungl. Majda förslag under punkt 158 hemställer

utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra

reservationsanslag av 60,000 kronor.

92:o) Meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen. Med tillstyrkande

av Kungl. Majds förslag under punkt 159 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av

6,000 kronor.

93:o) Seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko. Med tillstyrkande

av Kungl. Majds förslag under punkt 160 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för seismologiska och magnetiska iakttagelser vid naturvetenskapliga

stationen i Abisko anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

94:o) Yattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige. Under

punkt 161 har departementschefen anfört, att, sedan fältarbetena för vattenfallsförteckningen

för södra och mellersta Sverige nu avslutats och då tidpunkten

för närvarande icke vore lämplig för dessa arbetens fortsättande

inom de delar av Sverige, för vilka en vattenfallsförteckning ännu saknades,

anslag för vattenfallsförtecknings upprättande icke vore erforderligt för

budgetåret 1934/1935, vilket utskottet härigenom får

omförmäla.

95:o) Hydrogeologiska specialundersökningar. Med tillstyrkande av

Kungl. Majds förslag under punkt 162 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Utskottet.

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 9,000 kronor.

96:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Anslaget för

detta ändamål var för budgetåret 1932/1933 uppfört med 200,000 kronor

men begränsades för innevarande budgetår i besparingssyfte till 160,000

kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 165 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu

160,000 kronor, med 40,000 kronor till 200,000 kronor.

97:o) Extra utgifter. Nionde huvudtitelns ordinarie reservationsanslag

till extra utgifter uppfördes av 1930 års riksdag med 100,000 kronor. Anslaget

har minskats för budgetåret 1932/1933, i betraktande av en påräknelig

reservation av 40,000 kronor, till 60,000 kronor samt för innevarande

budgetar i besparingssyfte till 50,000 kronor. Enligt vad departementschefen

under punkt 167 anfört föreligger behov av anslagets höjning till

75,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter, nu 50,000 kronor, med 25,000 kronor

till 75,000 kronor.

98:o) Reglering av vissa kursförluster. Med tillstyrkande av Kungl.

Majrts förslag under punkt 171 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till reglering av vissa kursförluster anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 16,000 kronor.

99:o) Övriga ordinarie anslag. Med avseende å de i nu gällande riksstat

under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen till understöd

åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter, avlöningsstat vid rikets

allmänna kartverk och tryckningskostnader kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande.

Utskottet hemställer nu,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

47

att samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,

vilka icke blivit här ovan eller i jordbruksutskottets

utlåtande nr 2 särskilt omnämnda, må i riksstaten

för budgetåret 1934/1935 uppföras med oförändrade

belopp.

Stockholm den 20 mars 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar August Nilsson, Gabrielsson, von Stockenström, Granath,

Tjällgren, Fritiof Gustafson, Bengtsson och Dalberg; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Olsson i Rödningsberg,

Gustafson i Kasenberg, Andersson i Löbbo, Carlström, Gustafson i Vimmerby och

Ericsson i Sörsjön;

med undantag därav att vid behandling av punkterna

1—39 och 47—98 herr Liedberg deltagit i stället för herr Gustafson i Kasenberg;

23—98 herr Karl Emil Johanson i stället för herr Fritiof Gustafson.

Reservationer:

Under punkt 15 (stuteriväsendet)

2)

av herrar Tjällgren och Gustafson i Vimmerby, som ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna 1:168 och 11:850.

Under punkt 23 (höjande av det mindre jordbruket)

av herrar Tjällgren, Bengtsson och Gustafson i Vimmerby, som yrkat,

att utskottet bort hemställa,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

att riksdagen måtte med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning samt motionerna 1:39 och

11:355 samt 1:162 och 11:356 till åtgärder under kalenderåret

1934 till höjande av det mindre jordbruket

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 286,000 kronor.

Under punkt il (landsbygdens elektrifiering)

av herrar Gabrielsson, Tjällgren, Hedlund i Häste, Gustafson i Kasenberg,

Bengtsson och Karl Emil Johanson, som anfört följande:

Såsom i motionerna 1:182 av herr Bodin, Karl, m. fl. och 11:348 av

herr Persson i Grytterud m. fl. anförts synes det ur skilda synpunkter

vara angeläget, att den verksamhet, som för närvarande bedrives av de

elektriska länsföreningarna och deras konsulenter, kan beredas ekonomiska

möjligheter att fortsätta. Då indragningen av statsbidraget är

ägnad att äventyra de elektriska länsföreningarnas bestånd och framförallt

deras möjligheter att uppehålla konsulentverksamheten, hava vi ansett,

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen för budgetåret 1934/1935 under nionde

huvudtiteln måtte bevilja ett anslag av 30,000 kronor,

att efter Kungl. Maj:ts beprövande utgå till de

arbetande elektriska länsföreningarna i form av bidrag

till avlönande av deras konsulenter.

Under punkt ii (premielån till egnahemslåntagare för nyodlings
och

nybyggnadsarbeten)

av herr Gabrielsson.

Under punkt 50 (arrenderådgivning åt vissa arrendatorer)

av herr Ericsson i Sörsjön, som yrkat, att utskottet bort — under uk

talande att kostnadsfri arrenderådgivning borde få utgå jämväl vid

skiljemannaförfarande — hemställa,

att riksdagen måtte med anledning av Kungl.

Maj:ts förevarande framställning samt motionerna

I: 280 och II: 357 till bestridande av kostnaderna för

arrenderådgivning åt arrendatorer under bolag eller

med dem likställda jordägare, för vilka särskilda sociala

lagbestämmelser gälla, anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

samt

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Under punkt 73 (rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för

vedeldningens främjande)

av herrar T jöngren och Gustafson i Vimmerby, som ansett, att utskottet

med anledning av motionerna 1:178 av herrar Tjällgren och Pettersson,

David, samt II: 346 av herrar Hage och Andersson i Igelboda bort hemställa,

att riksdagen måtte

1) medgiva jämväl landstingen kostnadsfri anslutning

till den av staten bedrivna bränslekontrollverksamheten,

samt

2) till rådgivande och kontrollerande verksamhet

m. m. för vedeldningens främjande anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra anslag av 131,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 193''t

10 sami.

At 1.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:9 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maid i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framsta Ilningar. s. 1 i texten