Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående nedsättning i vissa fall av arrendet för kronoegendom m. m.

1934-03-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående nedsättning i vissa fall av arrendet för kronoegendom m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

3

Kr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående nedsättning

i vissa fall av arrendet för kronoegendom m. m.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 23 februari 1934 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 178, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen medgiva,

1) att arrendet för det vid kronoflygsandsfältet Gamla Espet i Kristianstads

län belägna ålfisket å den s. k. åldrätten nr 28 eller lotsdrätten må

för tiden från den 1 januari 1934 till den 1 januari 1939 nedsättas till 600

kronor för år;

2) att Kungl. Majit må meddela bestämmelser örn nedsättning av arrendeavgift

jämväl beträffande andra kronoarrenden än sådana, som avse

jordbruksegendomar av den storlek, att brukaren kan antagas av egendomens

jordbruk erhålla sin huvudsakliga utkomst.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet.

Enligt beslut vid 1932 års riksdag (prop. nr 126; K. skr. nr 253)

hava vissa befogenheter tillagts vederbörande förvaltningsmyndigheter att

medgiva lindring i bestående arrendevillkor för kronoarrendator.

I enlighet härmed har Kungl. Majit utfärdat föreskrifter i ämnet

(se Sv. förf.-sami. nr 186/1932, övergångsbestämmelsen, nr 187/1932, nr

376/1932 och nr 79/1933). Härigenom hava möjligheter öppnats för olika

grupper av arrendatorer av kronans jordbruksegendomar att — där de

kontraherade arrendevillkoren med hänsyn till rådande förhållanden

finnas för arrendatorn tyngande och det på grund härav kan antagas

möta svårigheter för denne att fullgöra sina förbindelser enligt avtalet

samt då skäl därtill för övrigt äro — i viss ordning erhålla lindring i

arrendevillkoren. I särskilda fall kan detta ske genom omvärdering av

arrendet. Framhållas må, att ifrågavarande möjligheter äro begränsade

till sådana fastigheter, där brukaren kan antagas av egendomens jordbruk

erhålla sin huvudsakliga utkomst.

I nu föreliggande proposition föreslås nedsättning av arrendet för ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

Utskottet.

i Kristianstads län beläget ålfiske, som den 23 november 1929 av domänstyrelsen

utarrendats till fiskaren Wiktor Öman, Åhus, för tiden

från och med sagda dag till den 1 januari 1939 mot en årlig avgäld av

850 kronor. Departementschefen har funnit billighetsskäl tala för en

nedsättning av arrendet, vilket tydligen vore alltför högt, till 600 kronor.

Därvid har departementschefen framhållit, att det under rådande förhållanden

skulle bliva svårt för kronan att, örn Öman nödgades frångå

arrendet, av ny arrendator utfå mer än en del av vad Öman betalade.

Härutöver begäres i propositionen utvidgning av förberörda 1932 lämnade

bemyndigande i så måtto, att jämväl andra kronoarrenden än sådana,

som avse egentliga jordbruksegendomar, må kunna bliva föremål

för liknande arrendelindring. Departementschefen har funnit de skäl,

vilka lågo till grund för 1932 års beslut örn arrendelindring, numera i

huvudsak vara tillämpliga även i fråga örn sådana kronoarrenden som

fiskearrenden, arrenden av smärre lägenheter, kvarnarrenden m. m.

Rörande de villkor, som för nu ifrågavarande fall böra uppställas, skulle

det, enligt vad departementschefen anfört, få ankomma på Kungl. Majit

att meddela erforderliga bestämmelser.

Utskottet har intet att erinra mot den föreslagna nedsättningen av arrendet

för det i propositionen angivna ålfisket.

Vad angår den föreslagna utvidgningen av det bemyndigande att medgiva

lindring i arrendevillkoren åt kronoarrendatorer enligt bestående avtal,

som 1932 års riksdag lämnat Kungl. Majit, synes det utskottet skäligt,

att jämväl andra kronoarrenden än sådana, som avse egentliga

jordbruksegendomar, må kunna bliva föremål för dylik arrendelindring.

Utskottet förutsätter, att en omvärdering av arrendeavgiften sker endast,

då särskilda skäl därtill föreligga. Den författning, som Kungl.

Majit utfärdar i ämnet, synes lämpligen, liksom kungörelsen den 10 mars

1933 nr 79, böra innehålla bestämmelser örn en viss tidsfrist, inom vilken

ansökningar örn arrendelindring skola vara inkomna, samt örn den tidsperiod,

under vilken arrendeavtalen skola hava slutits.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 16 mars 1934.

På jordbruksutskottets vägnar;

C. J. JOHANSSON.

Härvarande: se utlåtande nr 42.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.