Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder till stöd i vissa avseenden för innehavare av små och medelstora jordbruksfastigheter.
1934-03-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1934:46, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder till stöd i vissa avseenden för innehavare av små och medelstora jordbruksfastigheter.
Dokumentets text
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.
Nr 46.
Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1934 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder till
stöd i vissa avseenden för innehavare av små och medelstora
jordbruksfastigheter.
(2:a avd.)
Jordbruksutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två
inom andra kammaren av herr Herou m. fl. väckta, till jordbruksutskottet
hänvisade motioner, nämligen nr 66, vari hemställts, att riksdagen
hos regeringen ville begära lagstiftnings genomförande snarast möjligt
— rörande små och medelstora jordbruksfastigheter — örn anstånd med
betalning av gäld (moratorium) och örn förbud för exekutiv försäljning
av sådana jordbruksfastigheter, samt nr 67, vari hemställts, att riksdagen
måtte hos regeringen begära förslag till de åtgärder, som kunna och
böra vidtagas för de små och medelstora jordbruksfastigheternas vidkommande,
så att fastighetens ägare och brukare, på grund av tryckande
skuldbörda, ej må kunna drivas bort från sin fastighet och sitt brukningsområde.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Samma motionärer framförde vid 1933 års riksdag i motionerna II: 22
och II: 23 liknande förslag som de nu föreliggande. Motionärerna förordade
som en förstahandsåtgärd antagande av en förordning örn anstånd
med betalning av gäld (moratorium) för vissa jordbruksfastigheter
samt som en åtgärd på längre sikt lagstiftning, varigenom jordbruksfastigheters
försäljande genom exekutivt förfarande omöjliggjordes.
Motionen 11:23, vilken avsåg moratorium för små och medelstora jordbruksfastigheter,
hänvisades till första lagutskottet, som i sitt utlåtande
nr 48 — under åberopande av ett uttalande av jordbruksutredningen i dess
betänkande den 12 april 1932 (statens off. utredningar 1932:12) —- yttrade,
att ingripanden av ifrågavarande natur skulle medföra rubbningar i det
ekonomiska samhällslivet av svåröverskådlig art utan att därmed vunnes
någon effektiv och varaktig förbättring av vederbörandes ekonomiska
ställning.
Motionen II: 22 hänvisades till jordbruksutskottet, som — efter inhämtande
av yttranden från statens egnahemsstyrelse och domänstyrelsen —
i sitt utlåtande nr 71 förklarade sig icke kunna finna, att i motionen
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46. 7
anvisats någon framkomlig väg att motarbeta den rådande jordbrukskrisen.
I enlighet med första lagutskottets och jordbruksutskottets hemställan
föranledde de år 1933 väckta motionerna ingen riksdagens åtgärd.
I den nu föreliggande motionen II: 67 hava motionärerna, örn förberörda
utvägar icke ansåges framkomliga, hänvisat till dels ett i Finland
använt system, som närmare angives i en vid motionen fogad bilaga, dels
ock ett vid 1930 års riksdag i motionen II: 43 framställt förslag, att staten
för jordbruksfastighet med högst 20 har åkerjord och intill 30,000
kronors taxeringsvärde skulle erlägga hela eller viss del av fastigheten
åvilande amortering och räntebetalning. Andra kammarens fjärde tillfälliga
utskott, dit sistnämnda motion hänvisats, yttrade i sitt utlåtande
nr 1, att ett övertagande från statens sida av enskilda personers skuldbörda
måste leda till oöverskådliga och enligt utskottets mening högst
betänkliga konsekvenser, då andra persongrupper därefter med lika stort
berättigande kunde framställa liknande krav. I enlighet med utskottsutlåtandet
föranledde den år 1930 väckta motionen ingen andra kammarens
åtgärd.
Vad först angår motionen II: 66, kan utskottet med hänsyn till de konsekvenser,
som de där föreslagna åtgärderna säkerligen skulle medföra
och som för närvarande icke kunna överblickas, icke tillstyrka bifall till
denna motion.
Vidkommande därefter motionen II: 67 får utskottet hänvisa till de
stödåtgärder, som statsmakterna under rådande krisförhållanden vidtagit
eller förberett (jfr prop. nr 24). Utskottet vill även erinra örn att en
utredning rörande formerna för en reglering av jordbrukets kreditförhållanden
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1933 för
närvarande pågår. På grund härav anser sig utskottet icke böra förorda
någon åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen II: 67.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att motionen II: 66 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd; samt
2) att motionen 11:67 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 16 mars 1934.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
TJtshottet.
Närvarande: se utlåtande nr i''2.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.