Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående tillämpningen av bestämmelserna örn mjölkreglering.

1934-03-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:47, Utlåtande i anledning av väckt motion angående tillämpningen av bestämmelserna örn mjölkreglering.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

1

Sr 4?.

A ukom till riksdagens kansli den 16 mars 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående tillämpningen av

bestämmelserna örn mjölkreglering.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion

nr 464 av herr Johansson i Tväråselet m. fl. har hemställts, att riksdagen

ville besluta anhålla, att Kungl. Majit vid tillämpningen av kungörelsen

nr 500 den 15 augusti 1933 måtte beakta de synpunkter, som framhållits

i svenska mejeriernas riksförenings skrivelse till Kungl. Majit den

15 december 1933.

Utskottet, som i det följande kommer att redogöra för innehållet i nyssnämnda

skrivelse, får beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till

stöd för sin hemställan, hänvisa till motionen.

Enligt förordningen den 26 juni 1933 (nr 391) angående mjölkavgift

skall för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden för

mjölk och mejeriprodukter, där Kungl. Majit så förordnar, upptagas viss

avgift å mjölk och grädde (mjölkavgift).

Vid avlåtande till 1933 års riksdag av propositionen nr 258 med förslag

till nämnda förordning anförde departementschefen, som ansåg mjölkavgiften

principiellt böra vara densamma över hela riket utan någon nedsättning

för vissa delar av landet, att hinder icke torde böra möta för att

fastställa den del av avgiften, som vore avsedd att användas till stödjande

av smörpriset, lägre för landsdelar, där smörpriset vore av mindre

betydelse för mjölkproduktionen, än för riket i övrigt. Till detta uttalande

anslöt sig sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottet i sitt

härvidlag av riksdagen godkända utlåtande nr 2, varvid utskottet tilläde,

att enligt dess mening en sådan anordning borde träffas särskilt i fråga

örn stora delar av Norrland.

Enligt kungörelse den 30 juni 1933 (nr 442) skall mölkavgift, som avses

i förordningen den 26 juni 1933, upptagas för mjölk och grädde, som under

tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 saluföras inom riket. Uti kungörelsen

den 15 augusti 1933 (nr 500) angående användningen av de medel, som

inflyta genom upptagande för tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 av mjölkavgift,

föreskrives, att dessa medel skola, sedan vissa kostnader guldits,

användas i första band för utlämnande av pristillägg å smör, ost, kon
Bihang

till riksdagens protokoll 19M- 10 samt. Nr 47.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

denserad mjölk, torrmjölk och grädde, som beretts inom riket och härifrån

utförts, samt, i andra hand och sedan vissa särskilda åtgärder bekostats,

för utbetalande av prisutjämningsbidrag för inom riket producerad

mjölk och grädde, som använts för beredande av smör, ost eller annan

mejeriprodukt. Den del av den inbetalda avgiften, som användes för

utlämnande av pristillägg, skall sålunda utgå med lika belopp av alla

inbetalda avgifter. Prisutjämningsmedlen skola fördelas på sju prisutjämningsdistrikt

i förhållande till de myckenheter mjölk och till mjölk

omräknad grädde, varå mjölkavgift inom de olika distrikten utgår. Av

prisutjämningsdistrikten omfattar det sjunde Norrbottens län och det

sjätte Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län med

undantag av landskapet Gästrikland.

Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. har i sin ovannämnda skrivelse

den 15 december 1933 anfört, att, sedan numera en viss tid förflutit,

under vilken mjölkregleringen verkat, resultaten av densamma i olika

avseenden gjort sig gällande. Det hade sålunda blivit möjligt för riksföreningen

att överblicka den betydelse, som smörprisregleringen haft för

olika landsdelar. Eiksföreningen fortsätter:

»Av hos riksföreningen verkställda beräkningar, sammanställda med

ledning av inkomna uppgifter angående september månads mjölkmängd,

framgår, att inom det i förberörda kungörelse omförmälda VI prisutjämningsdistriktet

invägts 5,016,805 kilogram mjölk och inom VII prisutjämningsdistriktet

1,356,368 kilogram mjölk, varav till produktberedning

använts inom VI prisutjämningsdistriktet 2,618,216 kilogram och

inom VII prisutjämningsdistriktet 573,572 kilogram. Motsvarande siffror

för övriga delar av landet utgjorde totalt 191,408,281 kilogram, varav

till produktberedning 145,773,709 kilogram. Den genom utlämnande av

pristillägg för september månad uppnådda prisförbättringen å smör utgjorde

i genomsnitt 69 öre för kilogram, det vill säga efter en beräknad

åtgång av 25 kilogram mjölk för 1 kilogram smör, 2.76 öre per kilogram

produktmjölk, och sålunda på all invägd mjölk inom VI prisutjämningsdistriktet

1.44 öre per kilogram och inom VII prisutjämningsdistriktet

1.17 öre per kilogram samt inom landets övriga delar 2.io öre per kilogram.

Av de förenämnda hos riksföreningen verkställda beräkningarna med

ledning av september månads mjölkkvantiteter framgår ock, att de olika

länsdelarna av VI prisutjämningsdistriktet skulle erhållit rätt varierande

prisutjämningsbidrag, därest varje län utgjort ett prisutjämningsdistrikt

för sig. Inom Västernorrlands län skulle sålunda enligt dessa

beräkningar utgått ett prisutjämningsbidrag på 5.09 öre, medan övriga

län inom distriktet skulle erhållit lägst 3.58 öre i Jämtlands län och högst

3.93 öre i Västerbottens län. Genom de olika länens sammanförande till

ett distrikt utgick prisutjämningsbidraget emellertid med 4.20 öre inom

hela distriktet. Inom VII prisutjämningsdistriktet utgjorde prisutjämningsbidraget

samtidigt 4.17 öre.

Av vad anförts torde följa, att olika delar av VI prisutjämningsdistriktet

måste anses olika gynnade av prisutjämningsbidragen samt att VI

och VII prisutjämningsdistrikten erhålla mindre fördel av smörprisregleringen

än övriga landsdelar. Härtill kommer, att dessa båda distrikt

jämväl ur den synpunkten äro mindre gynnade av smörprisregleringen,

som distrikten äro underskottsområden och på grund härav före smör
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

prisregleringens genomförande knöde hålla ett något högre smörpris ån

övriga landsdelar, ett prisförhallande, som numera utjämnats till dessa

distrikts nackdel. Jämväl med hänsyn till de särskilt i Norrland rådande

svåra ekonomiska förhållandena torde ock åtgärder böra vidtagas föi

att underlätta mjölkproduktionens läge därstädes.

Vid övervägande härav har riksföreningen funnit, att ett medel, for

åstadkommande av större jämställdhet vore, att för VI och VII prisutjämningsdistriktens

vidkommande avsättningen till smörprisregleringen

begränsades till ett belopp motsvarande distriktets andel i kraftfoderaccismedlen.

Detta skulle per liter mjölk — med utgångspunkt från september

månads kvantiteter — betyda ett tillskott av 0.44 öre för VI prisutjämningsdistriktet

och O.n öre för VII prisutjämningsdistriktet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får Svenska mejeriernas riksförening

u. p. a. härmed hemställa, att Eders Kungl. Majit vilk; medgiva,

att med avseende å de i kungörelsen den 15 augusti 1933 (nr aOO) angående

användningen av de medel, som inflyta genom upptagande för tiden

1 juli 1933—30 juni 1934 av mjölkavgift, omförmälda VI och VII prisutjämningsdistrikten

sådan omläggning får vidtagas som ovan sagts.»

Statens mjölknämnd har den 12 januari 1934 till Kungl. Majit avgivit

yttrande över såväl riksföreningens ifrågavarande skrivelse som en den

1 december 1933 dagtecknad skrivelse från Norrbottens läns pioducentförening

m. b. p. a., vari hemställts, att Norrbotten undantoges från avgiftsplikt

i fråga örn mjölkavgiftens smörprisreglerande del eller, örn

så ej kunde ske, densamma för Norrbotten fastställdes till en fjärdedel av

det belopp, varmed den utginge i södra och mellersta Sverige. Mjölknämnden

har i sitt yttrande anfört följande.

»I det betänkande med förslag angående ändrade bestämmelser örn

mjölkavgiftens upptagande och användning, som ligger till grund för nii

gällande bestämmelser i ämnet, uttalas, att mjölkavgiftsmedlen borde i

första hand användas på så sätt, att vad som milote från produktmjölken

användes för smörprisets stödjande samt vad som härflöte av konsumtionsmjölken

inom varje prisutjämningsdistrikt disponeras för prisutjämning

mellan konsumtionsmjölken och produktmjölken. I propositionen

i ämnet till förra årets riksdag uttalade föredragande departementschefen

sig för, att avgiftsmedlen skulle disponeras så, att kostnader för

smörprisets stödjande borde principiellt bäras med lika belopp för kilogram

produktmjölk och konsumtionsmjölk samt att återstoden av avgiftsmedlen

användes för prisutjämning. Hinder borde dock enligt departe

mentschefens mening ej möta mot, att den del av mjölkavgiften, som vöre

avsedd för smörpriset, fastställdes lägre för landsändar, där smörpriset

vore av mindre betydelse för mjölkproduktionen, än för riket i övrigt.

Denna departementschefens ståndpunkt godkändes av riksdagen.

I sin skrivelse den 25 juli 1933 med förslag till plan för användningen

av medel, vilka inflöte genom upptagande för tiden 1 juli 1933—30 juni

1934 av mjölkavgift, ifrågasatte riksföreningen, att nyssberörda del av

mjölkavgiften borde bestämmas för Norrland till hälften mot i övriga

landsändar. Samtidigt föreslog riksföreningen, att do medel, som inflöte

genom kraftfoderskatten, skulle fördelas med lika belopp enbart å produktmjölken.

I sitt utlåtande över berörda förslag till plan förordade

emellertid mjölknämnden, att av kraftfoderskatten inflytande medel borde

användas för utbetalande av prisutjämningsbidrag enligt samma grun
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

der som förordats beträffande prisutjämningsmedlen. Under förutsättning

att sådan anordning träffades, ansåg mjölknämnden tillräckliga skäl

icke för det dåvarande föreligga, att den del av mjölkavgiften, som skulle

användas för smörprisets stödjande med mera, bestämdes till lägre belopp

i norra Sverige än i övriga delar av landet.

Någon anledning att nu frångå den av nämnden tidigare intagna ståndpunkten

anser mjölknämnden ej föreligga. Principiella skäl tala sålunda

mot att vissa landsändar utbrytas ur systemet och tillerkännas en förmånsställning.

Av de siffror, som anföras i de båda förevarande framställningarna,

framgår visserligen, att den direkta nyttan av smörprisets

förbättring är mindre i Norrland än i övriga Sverige, men detta är helt

natin ligt med hänsyn till, att inom de norra landsändarna konsumtionsmjölken

utgör en större andel av all saluförd mjölk än inom riket i övrigt.

Liknande förhållanden råda emellertid även i andra trakter av Sverige

såsom i exempelvis områdena kring Stockholm och Göteborg. I framställningarna

synes man vidare hava förbisett att enligt den grundsats,

varpå nuvarande mjölkregleringssystem bygger, en höjning av produktmoölkens

pris kommer att stöda konsumtionsmjölkens pris med minst det

belopp, varmed produktmjölkpriset liöjes. Tager man hänsyn till denna

indirekta nytta av smörprisets förbättring, synes näppeligen skäl föreligga

att anse Norrland ogynnsammare ställt i förevarande avseende än

övriga Sverige.

Med anledning av vad sålunda anförts får mjölknämnden hemställa, att

framställningarna ej matte föranleda någon Kungl. Majlis åtgärd.»

Kiksföreningens framställning i dess ifrågavarande skrivelse den 15 december

1933 är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Utskottet vill till en början framhålla, att den år 1933 genomförda mjölkleglei

ingen givetvis varit till fördel även för Norrlands mjölkproducenter.

De av motionärerna påtalade svårigheterna skulle säkerligen gjort

sig kännbara i ännu högre grad, om mjölkregleringen icke funnits.

På grund av smöiproduktionens förhållandevis mindi''e omfattning i

Norrland är emellertid den direkta nyttan av smörprisets förbättring

mindre där än i övriga Sverige. Det skulle därför stå i full överensstämmelse

med statsmakternas år 1933 uttalade avsikter, örn den del av

mjölkavgiften, som är avsedd att användas till stödjande av smörpriset,

sattes lägre för sjätte och sjunde prisutjämningsdistrikten, d. v. s. Norrland

med undantag av landskapet Gästrikland, än för riket i övrigt.

\ issel ligen bör det icke ifrågakomma att uppgiva rikssynpunkten i avseende

å mjölkregleringen genom att för varje landsdel gradera avgiftens

piistilläggsandel efter samma landsdels direkta intresse av smörprisets

förbättring, men sjätte och sjunde prisutjämningsdistrikten synas

på grund av de egenartade produktionsförhållandena och omständigheterna

i övrigt förtjäna att intaga en särställning. Framhållas må även,

att de under de senaste åren från statsmakternas sida vidtagna åtgärderna

i prisreglerande syfte för jordbruksprodukter på det hela taget

icke haft samma betydelse för norra delarna av landet som för landet i

övrigt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

5

Svenska mejeriernas riksförening bär i sin ovannämnda skrivelse av

den 15 december 1933 föreslagit, att för sjätte och sjunde prisutjämningsdistriktens

vidkommande avsättningen till smörprisregleringen skulle

begränsas till ett belopp motsvarande distriktets andel i kraftfoderaccismedlen.

Örn en sådan ordning tidigare varit genomförd, skulle detta för

sjätte distriktet hava medfört en ökning av prisutjämningsbidragen med

1.704 öre per kilogram under december 1933 och 1.403 öre per kilogram under

januari 1934. För sjunde distriktet skulle ökningen blivit 1.662 öre

per kilogram under december 1933 och 1.932 öre per kilogram under januari

1934. Den motsvarande minskningen av prisutjämningsbidragen

för övriga Sverige skulle endast hava blivit 0.0465 öre per kilogram under

december 1933 och 0.05087 öre per kilogram under januari 1934. En

icke obetydlig fördel för mjölkproducenterna i Norrland synes alltså stå

att vinna med ringa ekonomisk uppoffring från producenterna i det

övriga Sverige.

Till belysande av prisutjämningsförfarandet under december 1933 och

januari 1934 hava vid detta utlåtande fogats ett par tabeller, till vilka

utskottet tillåter sig att hänvisa.

På nu anförda grunder förordar utskottet vidtagande av åtgärder i

motionens syfte. Huruvida riksföreningens nyssnämnda förslag därvid

bör följas, anser sig utskottet icke i frågans nuvarande läge böra taga

bestämd ståndpunkt till. Ett annat tillvägagångssätt är att — såsom riksföreningen

tidigare vid framläggande av plan för mjölkavgiftsmedlens

användning ifrågasatt — bestämma avgiftens pristilläggsandel för Norrland

till hälften mot i övriga landsändar. Inom utskottet bar den tanken

framförts att för sjätte distriktets vidkommande stanna vid sistnämnda

regel och endast i fråga örn sjunde distriktet, d. v. s. Norrbottens län, gå

så långt, som riksföreningen sedermera föreslagit. Avgörandet örn vilken

väg, som bör väljas, synes i allt fall böra ankomma på Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionen II: 464 må

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

i fråga örn användningen av de medel, som inflyta genom

mjölkavgifter, måtte vidtaga sådan ändring i gällande

bestämmelser, att den del av avgiften, som är

avsedd att användas för utlämnande av pristillägg å

smör, ost, kondenserad mjölk, torrmjölk och grädde,

sättes lägre för sjätte och sjunde prisutjämningsdistrikten

än för riket i övrigt.

Stockholm den 16 mars 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från lörsta kammaren: herrar August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson, von Stockenström,

Granath, Fritiof Gustafson, Lindmark och Henriksson; samt

Irån andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Gustafson i Kasenberg,

Andersson i Löbbo, Carlström, Gustafson i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön och Persson

i Grytterud.

Bilaga.

Översikt över prisutjämningsförfarandet under december månad 1933.

Distrikt

Invägd mjölk

kg.

Produktmjölk

kg-

Dispon. avgifts- medel

kr.

Till smörreg- lering m. m.

kr.

I.

Stockholm ..................

60,038,228

37,017,709

1,275,965: 2 9

507,360

—

II.

Småland .....................

19,280,173

15,573,301

410,329:40

163,200

—

III.

Skåne ........................

54,046,835

44,331,711

1,093,064: 7 9

434,720

—

IV.

Västra Sverige...............

39,330,125

30,429,409

861,343: 58

342,560

—

V.

Värmland-Dalarna.........

7,824,094

3,935,186

195,982: 96

77,920

—

VI.

Mellersta Norrland.........

5,505,516

2,864,045

149,080: 43

59,360

—

VII.

Norrbotten ..................

1,754,039

736,141

37,460:16

14.880

—

Summa

187,779,010

184,887,602

4,023,226: 61

1,600,000

—

Till prisutjämn.

Kraftfoderaccis-

Prisutjämningsbidrag

kr.

kr.

å öre/kg.

kr.

I.

Stockholm ..................

768,605: 29

90,057

_

2.8 2

858,810: 86

II.

Småland .....................

247,129:4 0

28,968

—

1.78

277,204

76

III.

Skåne...........................

658,344: 7 9

77,163

—

1.67

740,339: 6 7

IV.

Västra Sverige...............

518,783: 58

60,804

—

1.90

578,158: 7 7

V.

Värmland-Dalarna.........

118,062: 96

13,831

—

3.34

131,435:21

VI.

Mellersta Norrland.........

89,720: 4 3

10,536

—

3.60

100,241: 58

VII.

Norrbotten ..................

22,580:16

2,641

—

3.42

25,176: 02

Summa

2,428,226: ei

284,000

—

2.012

2,711,866: 76

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47. 7

Översikt över prisutjämningsförfarandet under Januari månad 1934.

Distrikt

Invägd mjölk

kg-

Produktmjölk

kg-

Dispon. avgifts- medel

kr.

Till smörreg- lering m. m.

kr.

I.

Stockholm ..................

65,066,494

42,881,670

1,382,802: 24

581,400

_

II.

Småland .....................

21,163,570

17,500,617

447,518: 91

188,280

—

III.

Skåne...........................

57,375,424

48,013,209

1,157,857: 76

486,900

—

IV.

Västra Sverige...............

41,572,904

33,171,541

888,191:44

373,320

—

V.

Värmland-Dalarna .........

8,580,405

4,740,750

194,434: —

81,720

—

VI.

Mellersta Norrland.........

6,389,614

3,900,123

154,507: 06

64,980

—

VII.

Norrbotten ..................

1,944,604

1,019,735

55,632: 4 6

23,400

—

Summa

202,098,015

151,227.645

4,280,943: 87

1,800,000

—

Till prisutjämn.

Kraftfoderaccis-

Prisutjäraningsbidrag

kr.

kr.

å öre/kg.

kr.

I.

Stockholm.....................

801,402: 2 4

91,732

—

2.08

891,938: 74

II.

Småland .....................

259,238: 91

29,706

—

1.65

288,760:18

III.

Skåne..........................

670,957: 7 6

76,822

—

1.55

744,204

74

IV.

Västra Sverige...............

514,871:4 4

58,902

—

1.72

570,550

51

V.

Värmland-Dalarna .........

112,714: —

12,894

—

2.68

127,052: lo

VI.

Mellersta Norrland.........

89,527: 06

10,252

—

2.57

100,233. 16

VII.

Norrbotten ..................

32,232: 4 c

3,692

—

2.67

27,226: 92

Summa

2,480,948: 87

284,000

—

1.824

2,749,966: 35

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:131 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående tillämpningen av bestämmelserna örn mjölkreglering. a1 i texten