Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.
1934-03-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1934:52, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.
Dokumentets text
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
Nr 52.
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1934 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare
statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.
(Ira avd.)
I en till riksdagen den 16 februari 1934 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 144, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag föreslagit riksdagen att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till
riksdagen föredragande departementschefen hemställt under punkterna
l:o och 2:o.
Beträffande utredningen i dessa ärenden hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.
I skrivelse den 22 april 1933, nr 155, i anledning av motionen II: 37,
anhöll riksdagen, att Kungl. Majrt måtte skyndsamt låta verkställa den utredning,
som påkallades för vinnande av det i jordbruksutskottets, av riksdagen
godkända utlåtande nr 51 angivna syfte, ävensom för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. I sagda
utskottsutlåtande anfördes, bland annat, följande.
Uppenbarligen skulle det vara av stort värde att såsom i motionen avsetts
erhålla en överblick beträffande torrläggningsföretag, beträffande
vilka så stora ekonomiska svårigheter uppstått för intressenterna, att
dessa icke själva kunde övervinna dem. Utskottet holle före, att i dylikt
syfte en utredning borde komma till stånd. Denna utredning, som syntes
lämpligast kunna uppdragas åt lantbruksstyrelsen, torde böra taga sikte
på och klarlägga de olika faktorer, som kunde anses vara av avgörande
betydelse för ett torrläggningsföretags bedömande ur här ifrågavarande
synpunkter. Rörande sättet för statens eventuella ytterligare medverkan
syntes vid utredningen, såsom i motionen ock förutsatts, böra närmast
undersökas, efter vilka huvudlinjer en nedskrivning av beviljade torrläggningsiån
— i fall där en sådan åtgärd eljest syntes böra ifrågasättas
— borde äga rum, därvid utredningen dock borde vara obetagen att,
örn omständigheterna skulle anses böra föranleda därtill, överväga även
andra utvägar.
Den 5 maj 1933 anbefallde Kungl. Majit lantbruksstyrelsen att skyndsamt
verkställa den av riksdagen ifrågasatta utredningen, därvid styrelsen
ägde att i mån av behov för utredningens verkställande anlita biträde
av länsstyrelserna, ävensom att med utredningen och förslag i ämnet
inkomma till Kungl. Majit. I anledning härav har lantbruksstyrelsen
den 24 januari 1934, efter verkställd utredning, avlämnat utlåtande
i ämnet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
5
Kungl. Maurts förevarande förslag avser ytterligare stödåtgärder till
följande torrläggningsföretag, nämligen Virestadssjöarnas sänkningsföretag
i Kronobergs län och Göttorps- och Silboholmsåarnas regleringsföretag
i Skaraborgs län, vilka företag innefattas bland dem i lantbruksstyrelsen
förberörda utredning angivna.
leo.
Virestadssjöarnas sänkningsföretag i Kronobergs län.
Under punkt l:o har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att
till Virestadssjöarnas sänkningsföretag må från statens avdikningsanslag
anvisas ett ytterligare statsbidrag av 113,000 kronor.
Till företaget har Kungl. Majit den 7 november 1924 anvisat dels statsbidrag
från allmänna avdikningsanslaget med 142,110 kronor under villkor,
som stadgades i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376) angående villkoren
för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna
avdikningsanslaget, dels ock lån från odlingslånefonden med 422,140 kronor
under de i kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 278) angående villkoren
för lån från odlingslånefonden stadgade villkor, varjämte Kungl.
Majit fastställde arbetsplan för företaget. Vidare har Kungl. Majit den
8 februari 1929 till företagets utförande anvisat dels ytterligare statsbidrag
med 89,750 kronor, att utgå från statens avdikningsanslag under
de villkor, som stadgas i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) angående
villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag med däri genom
kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 276) gjord ändring, dels ock ytterligare
lån med 41,580 kronor, att utgå från statens avdikningslånefond under de
i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258) angående villkoren för lån från
statens avdikningslånefond stadgade villkor. Sammanlagt har sålunda
till företaget anvisats statsbidrag med 231,860 kronor och lån med 463,720
kronor eller tillhopa 695,580 kronor.
Företaget berör omkring 150 fastigheter och omfattar en areal av
1,845.35 hektar, därav 179.66 hektar åker, 1,106.ig hektar äng och odlingsmark
samt 559.53 hektar annan mark. Företaget är numera slutfört och
har av lantbruksstyrelsen godkänts den 19 april 1933.
Till följd av svårigheter för intressenterna att fullgöra sina genom
företaget åtagna ekonomiska förbindelser ingåvos 1931 framställningar
örn beredande åt företaget av ytterligare statshjälp. Efter verkställd utredning
framlade Kungl. Majit i proposition nr 222 till 1932 års riksdag
förslag örn dels att den tid, under vilken ränta icke skulle beräknas å förenämnda
lån, finge utsträckas från tre till sex år från första lyftningsdagen,
dels ock att tidpunkten för gäldandet av första annuiteten å lånen
finge framflyttas från det sjunde till det tionde året efter första lyftningsdagen.
Propositionen bifölls av riksdagen (skr. nr 151).
Viskottet.
6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
När frågan om understöd åt ifrågavarande företag, utöver ramen för
gällande författningsbestämmmelser, underställdes 1932 års riksdag
(prop. nr 222; R. skr. nr 151), förevar även en framställning från delägarna
i företaget örn ytterligare statsanslag med 150,000 kronor utöver redan
erhållna statsbidrag å tillhopa 231,860 kronor. Dåvarande departementschefen
ansåg sig emellertid, i enlighet med lantbruksstyrelsens mening
och med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget, icke höra
tillstyrka ytterligare statsunderstöd i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet.
Ej heller syntes ytterligare lån lämpligen böra, såsom
endast ökande intressenternas skuldbörda, beviljas. I enlighet med förslaget
i propositionen beviljade 1932 års riksdag viss lättnad i fråga örn
räntefrihet vid återbetalande av erhållna lån ävensom framflyttande av
amorteringens början. Jämväl vid 1933 års riksdag drogs frågan örn
understöd till Virestadssjöarnas sänkningsföretag under riksdagens
prövning (motion 11:106) utan att dock föranleda någon riksdagens åtgärd.
Hos Kungl. Majit har sänkningsföretaget nu gjort framställning örn
ytterligare statsbidrag med 114,000 kronor samt nedskrivning med 111,640
kronor av till företaget beviljade lån från odlingslånefonden och statens
avdikningslånefond.
Enligt av lantbruksstyrelsens lämnade uppgifter hava de verkliga,
kostnaderna med omkring 196,000 kronor överstigit de vid planens fastställande
beräknade.
Departementschefen har bland annat anfört följande.
»Det är otvetydigt, att det för intressenterna, som utgöras av småbrukare
och i allmänhet mindre bemedlade, är förenat med stora svårigheter
att under rådande jordbrukskonjunkturer avveckla företagets
skuldbörda, trots de lättnader, som medgivits av 1932 års riksdag. Visserligen
måste det statsfinansiella läget — nu liksom förut — nödvändiggöra
sparsamhet med statens medel, men jag anser mig dock böra, i
likhet med nu i ärendet hörda myndigheter, tillstyrka beviljande av
ytterligare statsbidrag från statens avdikningsanslag till företaget utöver
ramen för gällande författningar. Beträffande statsbidragets storlek
anser jag mig —- åtminstone i förevarande fall — icke böra biträda
statskontorets uppfattning att såsom statsbidrag betrakta den ränteförlust,
som för statens vidkommande uppkommit genom 1932 års riksdags
förberörda beslut örn viss räntefrihet. Den beräkningsgrund, som lantbruksstyrelsen
utgått från, synes mig mera vara att förorda. Företaget
torde därför böra beviljas i runt tal 113,000 kronor såsom ytterligare bidrag,
att utgå ur statens avdikningsanslag, därvid sagda belopp ej torde
böra inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande
äger bevilja för visst år.»
Såsom framgår av vad departementschefen anfört, skulle det för företagets
intressenter, vilka utgöras av småbrukare och i allmänhet mindre
bemedlade, bliva förenat med stora svårigheter att utan någon statens
ytterligare medverkan avveckla företagets skuldbörda. Under sådana
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
7
omständigheter anser sig utskottet böra förorda, att ytterligare
statsbidrag anvisas till företaget. På grund bärav och då Kungl. Majits
förslag i sådant avseende ej föranleder någon erinran från utskottets sida,
hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
2:o.
Göttorps- och SUlboholmsåarnas regleringsföretag i Skaraborgs län.
Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att till
Göttorps- och Silboholmsåarnas regleringsföretag må från statens avdikningsanslag,
att användas enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna grunder, anvisas ett ytterligare statsbidrag av intill 21,900
kronor.
Till företaget bar Kungl. Majit den 13 juli 1923 anvisat dels statsbidrag
från allmänna avdikningsanslaget med 33,600 kronor, dels
ock lån från odlingslånefonden med 67,200 kronor, varjämte Kungl.
Majit samtidigt fastställde plan för arbetets utförande. Sedermera har
Kungl. Majit den 17 mars 1933 till företaget anvisat ytterligare statsbidrag
från statens avdikningsanslag med 830 kronor samt ytterligare
lån från statens avdikningslånefond med 1,680 kronor, vilka belopp utgingo
till fastighet, som icke ägde del i det tidigare beviljade statsunderstödet.
Sammanlagt har sålunda till företaget anvisats statsbidrag
med 34,430 kronor och lån med 68,880 kronor eller tillhopa 103,310 kronor.
Den 14 juni 1933 bar Kungl. Majit vidare medgivit vissa lindringar i
villkoren för återbetalningen av fastigheternas Maden l1 och 21 andelar
i det till företaget år 1923 beviljade lånet från odlingslånefonden.
Torrläggningsföretaget omfattar en areal av sammanlagt 401.17 hektar,
varav 389.23 hektar åker och 11.94 hektar äng och odlingsmark. Båtnaden
genom företaget beräknades vid arbetsplanens fastställelse till 130,978
kronor 60 öre och kostnaden för företaget till 113,192 kronor 39 öre. Företaget
är sedan åtskilliga år tillbaka utfört och blev av lantbruksstyrelsen
godkänt den 23 januari 1926.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Den genom ifrågavarande vattenregleringsföretag påräknade torrläggningseffekten
har i avsevärd omfattning icke kunnat erhållas. Detta
beror i huvudsak på att det av förrättningsmannen upprättade förslaget
varit i tekniskt avseende otillfredsställande, vartill kommer, att kostnaderna
för utförandet av företaget, som verkställts under krisåren, i väsentlig
grad överstigit do beräknade. Med hänsyn härtill biträder jag
förslaget, att företaget må komma i åtnjutande av visst ytterligare statsunderstöd.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
Utskottet.
I vad angår sättet för sådant understöd skiljer sig dock detta företag
i viss mån från andra dylika torrläggningsföretag.
Lantbruksstyrelsen har verkställt utredning, i vad mån ytterligare arbeten
— utöver vad som innefattats i den för företaget fastställda arbetsplanen
—- skulle erfordras för utvinnande av nöjaktig båtnad. Därvid
har styrelsen ifrågasatt antingen ökning av dimensionerna i avloppskanalen
eller invallning av vissa marker i förbindelse med utpumpning
av vattnet. Lika med lantbruksstyrelsen anser jag det senare
alternativet vara att förorda. Den av lantbruksstyrelsen för visst invallningsområde
beräknade anläggningskostnaden, cirka 16,360 kronor,
torde på sätt styrelsen föreslagit böra täckas av statsmedel, varemot
driftkostnaderna torde bestridas av intressenterna själva. Med hänsyn
till de särskilda förhållandena i detta fall, torde det vara skäligt, att
statsbidraget utgår med belopp, motsvarande hela anläggningskostnaden
för berörda invallning. Bestämmelser rörande det sålunda ifrågasatta
invallningsföretaget torde böra meddelas vid syneförrättning enligt
10 kap. vattenlagen. Kostnaderna härför — approximativt uppskattade
till 1,000 kronor — synas mig jämväl böra bestridas av statsmedel.
Det sålunda ifrågasatta invallningsföretaget berör emellertid icke vissa
i företaget ingående områden, för vilka vid företagets planläggning beräknats
viss båtnad, som icke kunnat erhållas. Av nyss anförda synpunkter
synes jämväl i dessa fall kompensation för den uppkomna missräkningen
böra av staten lämnas. I likhet med lantbruksstyrelsen anser
jag ersättningen i vad angår dessa områden böra utgå med 4,540
kronor.
För beviljande av de av mig sålunda ifrågasatta statsbidragen å
(16,360 +1,000 + 4,540 =) 21,900 kronor erfordras .riksdagens medgivande.
Statsbidraget torde böra utgå ur statens avdikningsanslag på de
närmare villkor, som av Kungl. Maj:t föreskrivas, och bör icke inräknas i
det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst
år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för anslagets användning.»
Utskottet, som med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna
anser sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
Stockholm den 20 mars 1934.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 48.
84 1009. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Akliebolag, 1934.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för utmärkande av gränserna för skyddsskogsområdena inom Kopparbergs och .Jämtl s. 4 i texten