Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.

1934-03-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:52, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare

statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.

(Ira avd.)

I en till riksdagen den 16 februari 1934 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 144, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag föreslagit riksdagen att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till

riksdagen föredragande departementschefen hemställt under punkterna

l:o och 2:o.

Beträffande utredningen i dessa ärenden hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

I skrivelse den 22 april 1933, nr 155, i anledning av motionen II: 37,

anhöll riksdagen, att Kungl. Majrt måtte skyndsamt låta verkställa den utredning,

som påkallades för vinnande av det i jordbruksutskottets, av riksdagen

godkända utlåtande nr 51 angivna syfte, ävensom för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. I sagda

utskottsutlåtande anfördes, bland annat, följande.

Uppenbarligen skulle det vara av stort värde att såsom i motionen avsetts

erhålla en överblick beträffande torrläggningsföretag, beträffande

vilka så stora ekonomiska svårigheter uppstått för intressenterna, att

dessa icke själva kunde övervinna dem. Utskottet holle före, att i dylikt

syfte en utredning borde komma till stånd. Denna utredning, som syntes

lämpligast kunna uppdragas åt lantbruksstyrelsen, torde böra taga sikte

på och klarlägga de olika faktorer, som kunde anses vara av avgörande

betydelse för ett torrläggningsföretags bedömande ur här ifrågavarande

synpunkter. Rörande sättet för statens eventuella ytterligare medverkan

syntes vid utredningen, såsom i motionen ock förutsatts, böra närmast

undersökas, efter vilka huvudlinjer en nedskrivning av beviljade torrläggningsiån

— i fall där en sådan åtgärd eljest syntes böra ifrågasättas

— borde äga rum, därvid utredningen dock borde vara obetagen att,

örn omständigheterna skulle anses böra föranleda därtill, överväga även

andra utvägar.

Den 5 maj 1933 anbefallde Kungl. Majit lantbruksstyrelsen att skyndsamt

verkställa den av riksdagen ifrågasatta utredningen, därvid styrelsen

ägde att i mån av behov för utredningens verkställande anlita biträde

av länsstyrelserna, ävensom att med utredningen och förslag i ämnet

inkomma till Kungl. Majit. I anledning härav har lantbruksstyrelsen

den 24 januari 1934, efter verkställd utredning, avlämnat utlåtande

i ämnet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.

5

Kungl. Maurts förevarande förslag avser ytterligare stödåtgärder till

följande torrläggningsföretag, nämligen Virestadssjöarnas sänkningsföretag

i Kronobergs län och Göttorps- och Silboholmsåarnas regleringsföretag

i Skaraborgs län, vilka företag innefattas bland dem i lantbruksstyrelsen

förberörda utredning angivna.

leo.

Virestadssjöarnas sänkningsföretag i Kronobergs län.

Under punkt l:o har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att

till Virestadssjöarnas sänkningsföretag må från statens avdikningsanslag

anvisas ett ytterligare statsbidrag av 113,000 kronor.

Till företaget har Kungl. Majit den 7 november 1924 anvisat dels statsbidrag

från allmänna avdikningsanslaget med 142,110 kronor under villkor,

som stadgades i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376) angående villkoren

för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna

avdikningsanslaget, dels ock lån från odlingslånefonden med 422,140 kronor

under de i kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 278) angående villkoren

för lån från odlingslånefonden stadgade villkor, varjämte Kungl.

Majit fastställde arbetsplan för företaget. Vidare har Kungl. Majit den

8 februari 1929 till företagets utförande anvisat dels ytterligare statsbidrag

med 89,750 kronor, att utgå från statens avdikningsanslag under

de villkor, som stadgas i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) angående

villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag med däri genom

kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 276) gjord ändring, dels ock ytterligare

lån med 41,580 kronor, att utgå från statens avdikningslånefond under de

i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258) angående villkoren för lån från

statens avdikningslånefond stadgade villkor. Sammanlagt har sålunda

till företaget anvisats statsbidrag med 231,860 kronor och lån med 463,720

kronor eller tillhopa 695,580 kronor.

Företaget berör omkring 150 fastigheter och omfattar en areal av

1,845.35 hektar, därav 179.66 hektar åker, 1,106.ig hektar äng och odlingsmark

samt 559.53 hektar annan mark. Företaget är numera slutfört och

har av lantbruksstyrelsen godkänts den 19 april 1933.

Till följd av svårigheter för intressenterna att fullgöra sina genom

företaget åtagna ekonomiska förbindelser ingåvos 1931 framställningar

örn beredande åt företaget av ytterligare statshjälp. Efter verkställd utredning

framlade Kungl. Majit i proposition nr 222 till 1932 års riksdag

förslag örn dels att den tid, under vilken ränta icke skulle beräknas å förenämnda

lån, finge utsträckas från tre till sex år från första lyftningsdagen,

dels ock att tidpunkten för gäldandet av första annuiteten å lånen

finge framflyttas från det sjunde till det tionde året efter första lyftningsdagen.

Propositionen bifölls av riksdagen (skr. nr 151).

s. 6 Kontrollera mot PDF

Viskottet.

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.

När frågan om understöd åt ifrågavarande företag, utöver ramen för

gällande författningsbestämmmelser, underställdes 1932 års riksdag

(prop. nr 222; R. skr. nr 151), förevar även en framställning från delägarna

i företaget örn ytterligare statsanslag med 150,000 kronor utöver redan

erhållna statsbidrag å tillhopa 231,860 kronor. Dåvarande departementschefen

ansåg sig emellertid, i enlighet med lantbruksstyrelsens mening

och med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget, icke höra

tillstyrka ytterligare statsunderstöd i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet.

Ej heller syntes ytterligare lån lämpligen böra, såsom

endast ökande intressenternas skuldbörda, beviljas. I enlighet med förslaget

i propositionen beviljade 1932 års riksdag viss lättnad i fråga örn

räntefrihet vid återbetalande av erhållna lån ävensom framflyttande av

amorteringens början. Jämväl vid 1933 års riksdag drogs frågan örn

understöd till Virestadssjöarnas sänkningsföretag under riksdagens

prövning (motion 11:106) utan att dock föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hos Kungl. Majit har sänkningsföretaget nu gjort framställning örn

ytterligare statsbidrag med 114,000 kronor samt nedskrivning med 111,640

kronor av till företaget beviljade lån från odlingslånefonden och statens

avdikningslånefond.

Enligt av lantbruksstyrelsens lämnade uppgifter hava de verkliga,

kostnaderna med omkring 196,000 kronor överstigit de vid planens fastställande

beräknade.

Departementschefen har bland annat anfört följande.

»Det är otvetydigt, att det för intressenterna, som utgöras av småbrukare

och i allmänhet mindre bemedlade, är förenat med stora svårigheter

att under rådande jordbrukskonjunkturer avveckla företagets

skuldbörda, trots de lättnader, som medgivits av 1932 års riksdag. Visserligen

måste det statsfinansiella läget — nu liksom förut — nödvändiggöra

sparsamhet med statens medel, men jag anser mig dock böra, i

likhet med nu i ärendet hörda myndigheter, tillstyrka beviljande av

ytterligare statsbidrag från statens avdikningsanslag till företaget utöver

ramen för gällande författningar. Beträffande statsbidragets storlek

anser jag mig —- åtminstone i förevarande fall — icke böra biträda

statskontorets uppfattning att såsom statsbidrag betrakta den ränteförlust,

som för statens vidkommande uppkommit genom 1932 års riksdags

förberörda beslut örn viss räntefrihet. Den beräkningsgrund, som lantbruksstyrelsen

utgått från, synes mig mera vara att förorda. Företaget

torde därför böra beviljas i runt tal 113,000 kronor såsom ytterligare bidrag,

att utgå ur statens avdikningsanslag, därvid sagda belopp ej torde

böra inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande

äger bevilja för visst år.»

Såsom framgår av vad departementschefen anfört, skulle det för företagets

intressenter, vilka utgöras av småbrukare och i allmänhet mindre

bemedlade, bliva förenat med stora svårigheter att utan någon statens

ytterligare medverkan avveckla företagets skuldbörda. Under sådana

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.

7

omständigheter anser sig utskottet böra förorda, att ytterligare

statsbidrag anvisas till företaget. På grund bärav och då Kungl. Majits

förslag i sådant avseende ej föranleder någon erinran från utskottets sida,

hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

2:o.

Göttorps- och SUlboholmsåarnas regleringsföretag i Skaraborgs län.

Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att till

Göttorps- och Silboholmsåarnas regleringsföretag må från statens avdikningsanslag,

att användas enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna grunder, anvisas ett ytterligare statsbidrag av intill 21,900

kronor.

Till företaget bar Kungl. Majit den 13 juli 1923 anvisat dels statsbidrag

från allmänna avdikningsanslaget med 33,600 kronor, dels

ock lån från odlingslånefonden med 67,200 kronor, varjämte Kungl.

Majit samtidigt fastställde plan för arbetets utförande. Sedermera har

Kungl. Majit den 17 mars 1933 till företaget anvisat ytterligare statsbidrag

från statens avdikningsanslag med 830 kronor samt ytterligare

lån från statens avdikningslånefond med 1,680 kronor, vilka belopp utgingo

till fastighet, som icke ägde del i det tidigare beviljade statsunderstödet.

Sammanlagt har sålunda till företaget anvisats statsbidrag

med 34,430 kronor och lån med 68,880 kronor eller tillhopa 103,310 kronor.

Den 14 juni 1933 bar Kungl. Majit vidare medgivit vissa lindringar i

villkoren för återbetalningen av fastigheternas Maden l1 och 21 andelar

i det till företaget år 1923 beviljade lånet från odlingslånefonden.

Torrläggningsföretaget omfattar en areal av sammanlagt 401.17 hektar,

varav 389.23 hektar åker och 11.94 hektar äng och odlingsmark. Båtnaden

genom företaget beräknades vid arbetsplanens fastställelse till 130,978

kronor 60 öre och kostnaden för företaget till 113,192 kronor 39 öre. Företaget

är sedan åtskilliga år tillbaka utfört och blev av lantbruksstyrelsen

godkänt den 23 januari 1926.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Den genom ifrågavarande vattenregleringsföretag påräknade torrläggningseffekten

har i avsevärd omfattning icke kunnat erhållas. Detta

beror i huvudsak på att det av förrättningsmannen upprättade förslaget

varit i tekniskt avseende otillfredsställande, vartill kommer, att kostnaderna

för utförandet av företaget, som verkställts under krisåren, i väsentlig

grad överstigit do beräknade. Med hänsyn härtill biträder jag

förslaget, att företaget må komma i åtnjutande av visst ytterligare statsunderstöd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.

Utskottet.

I vad angår sättet för sådant understöd skiljer sig dock detta företag

i viss mån från andra dylika torrläggningsföretag.

Lantbruksstyrelsen har verkställt utredning, i vad mån ytterligare arbeten

— utöver vad som innefattats i den för företaget fastställda arbetsplanen

—- skulle erfordras för utvinnande av nöjaktig båtnad. Därvid

har styrelsen ifrågasatt antingen ökning av dimensionerna i avloppskanalen

eller invallning av vissa marker i förbindelse med utpumpning

av vattnet. Lika med lantbruksstyrelsen anser jag det senare

alternativet vara att förorda. Den av lantbruksstyrelsen för visst invallningsområde

beräknade anläggningskostnaden, cirka 16,360 kronor,

torde på sätt styrelsen föreslagit böra täckas av statsmedel, varemot

driftkostnaderna torde bestridas av intressenterna själva. Med hänsyn

till de särskilda förhållandena i detta fall, torde det vara skäligt, att

statsbidraget utgår med belopp, motsvarande hela anläggningskostnaden

för berörda invallning. Bestämmelser rörande det sålunda ifrågasatta

invallningsföretaget torde böra meddelas vid syneförrättning enligt

10 kap. vattenlagen. Kostnaderna härför — approximativt uppskattade

till 1,000 kronor — synas mig jämväl böra bestridas av statsmedel.

Det sålunda ifrågasatta invallningsföretaget berör emellertid icke vissa

i företaget ingående områden, för vilka vid företagets planläggning beräknats

viss båtnad, som icke kunnat erhållas. Av nyss anförda synpunkter

synes jämväl i dessa fall kompensation för den uppkomna missräkningen

böra av staten lämnas. I likhet med lantbruksstyrelsen anser

jag ersättningen i vad angår dessa områden böra utgå med 4,540

kronor.

För beviljande av de av mig sålunda ifrågasatta statsbidragen å

(16,360 +1,000 + 4,540 =) 21,900 kronor erfordras .riksdagens medgivande.

Statsbidraget torde böra utgå ur statens avdikningsanslag på de

närmare villkor, som av Kungl. Maj:t föreskrivas, och bör icke inräknas i

det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst

år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för anslagets användning.»

Utskottet, som med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna

anser sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

Stockholm den 20 mars 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 48.

84 1009. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Akliebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för utmärkande av gränserna för skyddsskogsområdena inom Kopparbergs och .Jämtl s. 4 i texten