Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar.
1934-04-10 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1934:53, Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
1
Nr 53.
Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1934 kl. 4.80 e. m.
Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter
för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda
framställningar.
(l:a avd.)
Till jordbruksutskottet hava hänvisats de i statsverkspropositionen
under avdelning utgifter för kapitalökning gjorda framställningar, som
röra jordbruksärenden.
Utskottet, som i utlåtande nr 24 yttrat sig över den under punkt 2 gjorda
framställningen i fråga örn egnahemslånefonden, får härigenom avgiva
utlåtande med anledning av följande i samma avdelning av statsverkspropositionen
framställda förslag.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i statsrådsprotokollet.
Vidkommande de övriga till utskottet hänvisade framställningar rörande
utgifter för kapitalökning kommer utskottet att avgiva särskilda utlåtanden.
Statens utlånings!onder.
l:o) Jordförmedlingsfolldén. Under punkt 4 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva,
1) att av jordförmedlingsfondens kapitalbehållning må under 1935 till
jordanskaffningslån åt hushållningssällskap av statens egnahemsstyrelse
disponeras tillhopa högst så stort belopp, att vad som utestår i beviljade
jordanskaffningslån icke vid något tillfälle under sagda år må överstiga
1,500,000 kronor;
2) att den del av jordförmedlingsfondens för ny utlåning disponibla
kapitaltillgång, som ej anvisas såsom jordanskaffningslån, må under 1935
av Kungl. Majit användas för utlämnande av förlagslån åt kommuner,
aktiebolag och föreningar.
Vid 1907 års riksdag inrättades jordförmedlingsfonden. De närmare
liihanf) Ml riksdaoens protokoll 193i. 10 sami. Nr 53.
I
2
J ordbruksutskottels utlåtande Nr 53.
Utskottet.
bestämmelser, vilka reglera utlåningen från fonden, återfinnas dels i kungörelsen
den 8 juni 1928 (nr 217) angående allmänna grunder för den statsunderstödda
egnahemsverksamketen, ändrad genom kungörelsen nr 169/
1933, dels i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 219) med reglementariska föreskrifter
rörande den statsunderstödda jordförmedlings- och jordanskaffningsverksamheten,
ändrad genom kungörelsen nr 178/1929, dels ock i kungörelsen
den 14 juni 1933 (nr 331) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet.
Jämlikt kungörelsen nr 217/1928 må statslån från jordförmedlingsfonden
utlämnas dels såsom jordanskaffningslån åt hushållningssällskap för användande,
under vissa villkor, till inköp av viss fastighet, lämplig att helt
eller delvis användas för bildande av egna hem, huvudsakligen för jordbruksändamål,
samt till bestridande av de för fastighetens exploatering i
dylikt syfte förenade kostnader, dels ock såsom förlagslån åt i samma kungörelse
omförmälda låneförmedlande aktiebolag och föreningar för användande
såsom rörelsekapital vid inköp och exploatering av fastighet av nyss
nämnd art. Enligt kungörelsen nr 331/1933 äger Kungl. Majit jämväl tilldela
kommun förlagslån till främjande av sådan jordförmedlings- och jordanskaffningsverksamhet,
som omförmäles i kungörelsen.
Vad beträffar storleken av de belopp, som under 1934 få användas för
de nyssnämnda båda lånetyperna, må erinras, att 1933 års riksdag medgav,
dels att statens egnahemsstyrelse Hnge av jordförmedlingsfondens kapitalbehållning
till jordanskaffningslån disponera under 1934 tillhopa högst så
stort belopp, att vad som utestode i beviljade jordanskaffningslån icke vid
något tillfälle under sagda år överstege 1,500,000 kronor, dels ock att den
del av jordförmedlingsfondens till ny utlåning disponibla kapitaltillgång,
som ej anvisades såsom jordanskaffningslån, hnge av Kungl. Majit under
1934 användas för utlämnande av förlagslån åt kommuner, aktiebolag och
föreningar.
Kungl. Majits förslag avser, att ett motsvarande medgivande, som på
sätt ovan nämnts lämnats Kungl. Majit för 1934, skall lämnas jämväl
beträffande 1935.
I enlighet nied Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva,
1) att av jordförmedlingsfondens kapitalbehållning må
under 1935 till jordanskaffningslån åt hushållningssällskap
av statens egnahemsstyrelse disponeras tillhopa
högst så stort belopp, att vad som utestår i beviljade
jordanskaffningslån icke vid något tillfälle under sagda
år må överstiga 1,500,000 kronor;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
3
2) att den del av jordförmedlingsfondens för ny utlåning
disponibla kapitaltillgång, som ej anvisas såsom
jordanskaffningslån, må under 1935 av Kungl. Maj:t
användas för utlämnande av förlagslån åt kommuner,
aktiebolag och föreningar.
2:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Under
punkt 5 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1934/1935 från lånefonden
för inköp av avelshingstar av ardennerras bevilja lån intill ett
belopp av 160,000 kronor;
2) såsom kapitalökning för lånefonden för inköp av avelshingstar av
ardennerras för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av
85.000 kronor.
Med bifall till ett av Kungl. Majit vid 1931 års riksdag framlagt förslag
(Ufk. bil. 5 sid. 15) beslöt riksdagen inrättande av lånefonden för inköp av
avelshingstar av ardennerras samt bemyndigade Kungl. Majit att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i förslaget ifrågasatts utfärda erforderliga
bestämmelser för erhållande och tillgodnjutande av lån ur
fonden.
Dessa bestämmelser återfinnas i kungörelsen den 12 juni 1931 (nr 217).
Högsta utlåningsbeloppet är för innevarande budgetår bestämt till
160.000 kronor. Riksdagen har för sistnämnda budgetår såsom kapitalökning
för fonden anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Majlis förevarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må
1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret
1934/1935 från lånefonden för inköp av avelshingstar
av ardennerras bevilja lån intill ett belopp av 160,000
kronor;
2) såsom kapitalökning för lånefonden för inköp av
avelshingstar av ardennerras för budgetåret 1934/1935
anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.
Beträffande sättet för de till kapitalökning avsedda medlens anskaffande
torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.
3:o) Täckdikningslånefonden. Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande
av täckdikningslånefonden. Nu gällande villkor för lån ur fonden
äro meddelade i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom
kungörelserna nr 358/1921, 239/1922, 84/1930 och 306/1933 gjorda ändringar.
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) hava vidare meddelats bestämmelser
örn viss amorteringsfrihet beträffande lån från täckdikningsiånefonden.
Den genom kungörelsen nr 306/1933 gjorda ändringen i villkoren
för lån från täckdikningslånefonden, vilken ändring tillkommit i
enlighet med beslut vid 1933 års riksdag (R. skr. nr 236), innefattar i huvudsak,
att tiden för sådant låns innehavande räntefritt och utan amortering
utsträckts från två tilUtre år samt att amorteringstiden förlängts
från sju till tolv år.
Vidare har riksdagen (skr. nr 356/1933) till bidrag till täckdikningar
för första gången för budgetåret 1934/1935 anvisat ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor. Kungl. Maj:t har i kungörelse den 30 juni 1933 (nr
434) meddelat närmare bestämmelser i ämnet.
Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (skr. nr 346) får ur ifrågavarande
fond beviljas lån intill ett belopp av 2,000,000 kronor. Riksdagen har senast
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett anslag av 550,000 kronor såsom
kapitalökning för fonden.
Då täckdikningslånefondens för innevarande och nästkommande budgetår
likvida kapitalmedel beräknats kunna täcka under samma budgetår
förekommande utlåning, har anvisande av nytt kapitalökningsanslag till
fonden för budgetåret 1934/1935 icke äskats, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
omförmäla.
4:o) Statens mejerilånefond. Under punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom kapitalökning för statens mejerilånefond anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 319
av herr von Seth m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
räntan å lån från statens mejerilånefond, statens slakterilånefond samt
spannmålslagerhusfonden och spannmålskreditfonden från och med den
1 juli 1934 måtte utgå efter en räntesats av 4 procent.
I detta sammanhang har utskottet förehaft ifrågavarande motion i vad
den avser statens mejerilånefond.
Utlåningen från fonden är reglerad genom kungörelse den 12 september
1930 (nr 339) med ändringar däri genom kungörelserna nr 125/1931
och 266/1933.
Lån från statens mejerilånefond kan beviljas ekonomisk förening,
som har till ändamål att driva andelsmejeri för tillverkning av smör eller
ost och vars flesta medlemmar äro jordbrukare, för anläggande av mejeri
med tillhörande inredning och utrustning, för ombyggnad av mejeri
eller för vidtagande i mejeri av tekniska förbättringar med avseende å
inredning, maskinutrustning, vattenanskaffning, kylanordning eller dy
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
5
likt. Lån må ej beviljas till högre belopp än som motsvarar lern sjättedelar
av den beräknade och av lantbruksstyrelsen godkända kostnaden
för de med lånet avsedda åtgärderna. Räntan löper från lyftningsdagen
med fyra och en halv procent. Lån amorteras från och med tredje året
efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del första gången lyftats.
Amorteringstiden är högst 10 år beträffande lån för vidtagande i
mejeri av tekniska förbättringar samt minst 10, högst 20 år beträffande
andra lån. Lånen beviljas av lantbruksstyrelsen.
Beträffande de utlåningsfonder, för vilka för närvarande gäller en
räntefot av 5 procent, har Kungl. Majit i årets statsverksproposition under
rubrik Utgifter för kapitalökning, för flera huvudtitlar gemensamma
frågor, till nu pågående riksdag, såvitt angår de under statskontorets
förvaltning stående fonderna, föreslagit riksdagen medgiva, att den årliga
räntan må från och med den 1 juli 1934 tillsvidare utgå efter 4 V»
procent. Räntesänkningen skall enligt förslaget förknippas med skyldighet
för låntagaren att framdeles vidkännas den höjning av räntefoten,
som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan å den fonderade
statsskulden prövar påkallad. Av ett av statskontoret avgivet, i
statsrådsprotokollet under nämnda rubrik återgivet utlåtande, på vilket
Kungl. Majits förslag grundats, inhämtas, att ämbetsverket ansett sig
icke kunna förorda en längre gående räntesänkning än till 4 lh procent,
då i annat fall en sådan räntesänkning, örn man ville fasthålla vid nu-,
mera vedertagna principer i fråga örn kapitalinvestering i statens utlåningsfonder,
skulle föranleda ett utbyte i ej oväsentlig omfattning av lånemedel
mot skattemedel, en åtgärd som under rådande ekonomiska förhållanden
icke syntes böra ifrågakomma.
Med hänsyn till statskontorets ovanberörda yttrande anser sig utskottet
icke kunna förorda, att räntan å lån från mejerilånefonden på sätt
i motionen ifrågasatts sänkes från nu gällande 4 */» till 4 procent. I anledning
härav och då Kungl. Majits under förevarande punkt framställda
förslag ej föranleder någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits
förslag såsom kapitalökning för statens mejerilånefond
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor;
2) att motionen lii 319, i vad den avser statens mejerilånefond,
ej ina föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning avsedda
medlen torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.
Utskottet.
Utskottet.
6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
5:o) Spannmålslagerhusfonden. Under punkt 8 kar Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att såsom kapitalökning för spannmålslagerkusfonden
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet känvisad motion nr
319 av kerr von Seth m. fl. kar hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att räntan å lån från statens mejerilånefond, statens slakterilånefond
samt spannmalslagerhusfonden och spannmålskreditfonden från ock med
den 1 juli 1934 måtte utgå efter en räntesats av 4 procent.
I detta sammanhang kar utskottet förekaft ifrågavarande motion i vad
den avser spannmålslagerhusfonden.
Gällande allmänna villkor ock bestämmelser för lån från spannmålslagerkusfonden
äro meddelade i kungörelse den 12 september 1930 (nr 342)
med däri genom kungörelserna nr 364/1932 och 263/1933 gjorda ändringar.
3 § stadgar, att ränta å lån för uppförande, inrättande, inköp eller ombyggnad
av lagerhus eller av magasin för torkning av spannmål utgår
först ock med fjärde året efter det kalenderår, under vilket lånet till
någon del första gången lyftats, samt beräknas efter 4 */a procent örn året.
Lånet amorteras från ock med sjunde året efter det kalenderår, under
vilket lånet till någon del första gången lyftats. Amorteringen jämte
ränta å oguldet lånebelopp utgöras genom en annuitet av tillhopa 7 procent
å lånets ursprungliga belopp. För lån till anskaffande av spannmålstork
bestämmer Kungl. Majit räntefoten ock ränta å dylikt lån skall
löpa från och med dagen efter den, då lånet utlämnats. Sådant lån amorteras
från ock med kalenderåret efter det, under vilket låntagaren bekommit
lånet. Kungl. Majit bestämmer i varje särskilt fall den tid, högst
15 år, inom vilken lånet skall vara till fullo återbetalt, samt de grunder i
övrigt, efter vilka det skall amorteras.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt
avstyrker utskottet bifall till i motionen lii 319 föreslagen sänkning av
räntan å lån från spannmålslagerhusfonden från gällande 4 Vs procent
till 4 procent. På grund härav och då utskottet icke har något att erinra
mot Kungl. Majits förslag, hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits
förslag såsom kapitalökning för spannmålslagerhusfonden
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor;
2) att motionen II: 319, i vad den avser spannmålslagerhusfonden,
ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53. 7
6:o) Spannmålskreditfonden. Under punkt 9 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr
319 av herr von Seth m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att räntan å lån från statens mejerilånefond, statens slakterilånefond
samt spannmålslagerhusfonden och spannmålskreditfonden från och med
den 1 juli 1934 måtte utgå efter en räntesats av 4 procent.
I detta sammanhang har utskottet förehaft ifrågavarande motion, i vad
den avser spannmålskreditfonden.
Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; R. skr. nr 376) beslöts inrättande
av spannmålskreditfonden. Allmänna bestämmelser för lan från fonden
hava meddelats i kungörelsen den 12 september 1930 (nr 343), däri ändringar
vidtagits genom kungörelserna nr 365/1932 och 264/1933. Enligt
dessa bestämmelser må för underlättande av inköp av vete eller råg, som
för förvaring i avvaktan å lämpligt försäljningstillfälle upplägges i lagerhus
eller annan lagerlokal, lån under vissa villkor av riksbanken beviljas
ekonomisk förening. Lån meddelas i form av kassakreditiv på
viss tid, högst ett år. Enligt 4 § beräknas ränta å utestående lån efter
den räntefot fullmäktige i riksbanken med hänsyn till kostnaderna för statens
upplåning för varje konsumtionsår bestämma. Såsom kapital till
fonden hava anvisats för budgetåret 1930/1931 2,000,000 kronor, för budgetåret
1932/1933 500,000 kronor och för budgetåret 1933/1934 1,000,000 kronor
eller tillhopa 3,500,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 4 här ovan
avstyrker utskottet bifall till i motionen 11:319 föreslagen fixering av
räntan å lån från spannmålskreditfonden till 4 procent. På grund härav
och då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts under förevarande
punkt framställda förslag, hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor;
2) att motionen II: 319 i vad den avser spannmålskreditfonden
ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
Utskottet.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
7.-o) Kommunskogslånefonden. Under punkt 10 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att såsom kapitalökning för kommunskogslånefonden anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Statens lånefond för underlättande av kommuners förvärv av skogsmark
i vissa fall (kommunskogslånefonden) inrättades enligt beslut av
1930 års riksdag (prop. nr 267; K. skr. nr 325). Bestämmelser för lån ur
fonden äro meddelade i kungörelsen den 27 juni 1930 (nr 272). Såsom
kapital för fonden bar för budgetåret 1930/1931 såsom reservationsanslag
anvisats 200,000 kronor.
Efter inrättandet av fonden bar framställning örn erhållande av lån
ur densamma gjorts allenast i ett fall. Framställningen, som avsåg ett
lån å 6,000 kronor, fann emellertid Kungl. Majit den 19 februari 1932 ej
kunna bifallas.
Enligt kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser
angående äldre reservationsanslag får dylikt anslag disponeras allenast
till och med andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit
uppfört, varefter behållningen å anslaget omföres till inkomsttitel för i
anspråk tagna reservationer. Kungl. Majit bar emellertid förbehållits
rätt att låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare
högst ett år. Genom beslut den 30 juni 1933 bar Kungl. Maj it medgivit,
att berörda för budgetåret 1930/1931 såsom kapital för kommunskogslånefonden
anvisade reservationsanslag å 200,000 kronor må användas
även under budgetåret 1933/1934.
Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer,
att riksdagen må såsom kapitalökning för kommunskogslånefonden
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
reservationsanslag av 50,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
8:°) Statens fruktodlingslånefond. Under punkt 11 bar Kungl. Majit
föreslagit riksdagen
1) besluta inrättande av statens fruktodlingslånefond, som skall förAmltas
av statskontoret och varifran lan ma i mån av tillgång utlämnas
dels för anläggning av större fruktodling för ekonomisk drift ävensom
för utvidgning eller förbättring i sådant syfte av redan befintlig fruktodling,
dels för inköp av maskindrivna fruktträdssprutor och redskap för
jordens bearbetning, dels för anordnande av bevattningsanläggningar
för fruktodling, dels ock för uppförande och iordningställande av förvaringslokaler
för frukt;
2) bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
9
av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, utfärda
erforderliga bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande av lån ur
statens fruktodlingslånefond;
3) såsom kapital för statens fruktodlingslånefond för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr
381 av herr Pettersson i Dahl m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att räntesatserna för lån från statens fruktodlingslånefond må
utgå efter riksbankens växeldiskonto, dock högst med 4 procent.
Beträffande skälen härför har i motionen hänvisats till motionen II:
380, vilken remitterats till tillfälligt utskott.
Med skrivelse den 27 december 1932 har Stockholms läns och stads hushållningssällskaps
förvaltningsutskott överlämnat en till sällskapet från
representanter för vissa trädgårdssammanslutningar ingiven framställning
örn åtgärder till stöd för svensk fruktodling samt hemställt örn inrättande
av en fruktodlingslånefond. I ärendet hava infordrade utlåtanden
avgivits den 22 februari 1933 av lantbruksstyrelsen, den 6 juni
1933 av kommerskollegium, som därvid överlämnat yttrande av Sveriges
kemiska industrikontor, den 10 augusti 1933 av statskontoret och den
29 augusti 1933 av hushållningssällskapens ombud.
Statens direkta medverkan för stödjande av fruktodling inom landet
hava hittills inskränkt sig till — förutom anordnande av utbildningskurser
för trädskötare — anvisande årligen av anslag dels till understöd åt
Sveriges pomologiska förening för dess verksamhet, dels ock till främjande
av avsättningen av svensk frukt, vilka båda anslag för innevarande
budgetår uppförts med 10,000 respektive 4,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning bygger på ett av lantbruksstyrelsen
avgivet närmare förslag i ämnet. Styrelsen har funnit, att därest
den under senare år alltmer stegrade användningen av frukt — vilket
behov för närvarande i mycket stor utsträckning fylldes genom import —
skulle kunna såsom icke minst ur nationalekonomisk synpunkt önskvärt
vore tillgodoses genom inhemsk vara, åtgärder påkallades för i främsta
rummet en rationalisering av den inhemska fruktodlingen. Dessa åtgärder
har lantbruksstyrelsen ansett icke kunna förutsättas komma till utförande
i erforderlig omfattning med mindre staten lämnade sin medverkan.
Denna medverkan har synts lantbruksstyrelsen kunna ske genom
beredande av länemöjligheter från en statens fruktodlingslånefond. Styrelsen
har avgivit förslag beträffande de allmänna villkor och bestämmelser,
som borde stadgas för lån ur en sådan fond. Huvudbestämmelserna
däri lia i statsrådsprotokollet sammanfattats sålunda.
1) Lån från fonden beviljas av lantbruksstyrelsen a) för utförande av
fruktträdsanläggning och utvidgning av redan befintlig sådan anläggning,
b) för iståndsättande av redan befintlig äldre eller yngre frukt
-
10
Jwdbruksutskottets utlåtande Nr 53.
trädsanläggning, c) för inköp av fruktträdssprutor och större jordbearbetningsredskap,
d) för utförande i vissa fall av bevattningsanläggning
samt e) för uppförande och iordningställande av ändamålsenliga fruktförvaringslokaler.
2) Vid nyanläggning av fruktodling eller vid iståndsättande av redan
befintlig sådan odling må lån beviljas endast där odlingen omfattar eller
är avsedd att omfatta minst 1.5 hektar med lämpligt antal fruktträd.
3) Lån må endast beviljas ägare eller brukare av jord å för fruktodling
särskilt gynnsamt belägen plats inom vissa å en lantbruksstyrelsens
utlåtande bifogad karta angivna fruktodlingszoner inom södra och mellersta
delarna av landet, varvid företräde skall givas den, som innehar
högst 50 hektar åker eller annan odlad jord.
4) Lån skall för övrigt endast kunna beviljas den, som redan är fruktodlare
och visat praktisk duglighet på området samt är i behov av lån.
5) Lån till inköp av fruktträdssprutor och redskap för jordens bearbetning
må även beviljas fruktodlarförening.
6) Lån till uppförande eller förvärvande av byggnad för förvaring av
frukt må därjämte beviljas ekonomisk förening eller aktiebolag.
7) Lån må utgå med högst två tredjedelar av den beräknade och av
lantbruksstyrelsen godkända kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna,
därvid i fråga örn nyanläggning av fruktodling eller iståndsättande
av redan befintlig sådan odling lånet icke får överstiga, vid nyanläggning
2 kronor 75 öre per träd eller 800 kronor per hektar, vid
redan utförd högst fem år gammal anläggning 1 krona 50 öre per träd
eller 400 kronor för hektar samt vid äldre fruktträdsanläggning 4 kronor
per träd eller 1,200 kronor per hektar.
8) Låntagare må ej samtidigt häfta i skuld till fonden med mer än
sammanlagt 10,000 kronor.
9) Å lyftat lånebelopp skall ränta erläggas efter 4.5 procent örn året
från lyftningsaagen, dock att räntan må läggas till kapitalskulden beträffande
lån till nyanläggning av fruktodling under de första fem åren
samt i fråga örn lån till redan befintliga yngre och äldre anläggningar
under de två första åren.
10) Lån till nyanläggning av fruktodling skall amorteras från och med
sjätte året och lån till redan befintlig fruktodling från och med tredje
året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del första gången
lyfLats, nied lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen för
varje särskilt fall bestämmer, dock att amorteringstiden må utgöra beträffande
lån för nyanläggning av fruktodling och för redan befintlig,
högst fem år gammal anläggning högst tio år och beträffande lån för
redan befintlig, äldre anläggning högst fem år.
11) Lån till inköp av fruktträdssprutor och redskap samt till utförande
av bevattningsanläggning och fruktförvaringslokaler skall amorteras
från och med andra året efter det kalenderår, under vilket lånet
till någon del första gången lyftats, med lika belopp årligen under den
tid, lantbruksstyrelsen för varje särskilt fall bestämmer, dock att amorteringstiden
må utgöra beträffande lån till inköp av sprutor och redskap
högst fem år och beträffande annat i denna punkt avsett lån högst tio år.
12) Till lantbruksstyrelsen ställd ansökning skall insändas till det hushållningssällskap,
inom vars område anläggningen är belägen.
13) Vederbörande hushållningssällskap skall åligga att av trädgårdskonsulent
eller annan person, som hushållningssällskapet prövar därtill
11
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
lämplig, inhämta skriftligt yttrande över ansökningen, innefattande, da
fråga är örn lån till fruktodling, uppgift örn markens lämplighet med avseende
på dess beskaffenhet och läge till visst slag av sådan odling, varefter
hushållningssällskapet skall hava att med eget utlåtande, innefattande
även vitsord örn lånesökandes kompetens som fruktodlare, översända
handlingarna i ärendet till lantbruksstyrelsen.
14) Från fonden beviljat lån utbetalas av statskontoret.
Det är otvivelaktigt en viktig angelägenhet, att den alltmer stegrade
efterfrågan inom landet på frukt kan i största möjliga utsträckning tillgodoses
med svenska produkter. Med hänsyn till den starka konkurrensen
med utländsk frukt lära enligt utredningen i ärendet för vinnande av
detta syfte påkallas bland annat vissa rationaliseringsåtgärder beträffande
den inhemska fruktodlingen, vilka icke ansetts kunna förutsättas komma
till utförande i önskvärd omfattning utan statens direkta medverkan.
Då beredande av vissa lånemöjligheter härutinnan torde kunna vara av
viss betydelse, anser sig utskottet böra förorda inrättande av en statens
fruktodlingslånefond. I ärendet har framhållits angelägenheten av att
man beträffande den ifrågasatta låneverksamheten, som omfattade ett
helt nytt område, framginge med stor försiktighet, och utskottet vill forsin
del understryka detta. Utskottet håller därför ock i likhet med lantbruksstyrelsen
före, att statens ifrågavarande understödsverksamliet icke
bör sträcka sig längre än vad nödvändigt är och sålunda närmast koncentreras
till sådana för ifrågavarande syfte behjärtansvärda ändamål, för
vars tillgodoseende svårighet eljest skulle möta för den enskilde företagaren.
I anslutning härtill vill utskottet uttala, att utskottet beräffande
vissa av de ändamål, vartill lån enligt Kungl. Maj:ts förslag äro avsedda
att utlämnas, icke kunnat undgå hysa en viss tveksamhet.
Sålunda anser utskottet kunna ifrågasättas, huruvida det torde finnas
skäl för att låta lån utgå för inköp av vissa redskap. Med begränsning
till vissa maskindrivna specialredskap för jordens bearbetning, såsom
exempelvis motorfräsar, vill utskottet emellertid icke motsätta sig, att
möjlighet finnes för utlämnande av lån för sådan anskaffning. Knappast
synes utskottet heller något mera påtagligt behov föreligga att i förevarande
låneverksamhet inrymma bidrag till bevattningsanläggningar.
Liksom i fråga örn de maskindrivna jordbearbetningsredskapen anser sig
utskottet dock icke böra helt avstyrka förslaget i denna del men förutsätter,
att lån för sådant ändamål kommer i fråga allenast i fall, då särskilda
omständigheter kunna anses utgöra skäl härför. Ett spörsmål som
utskottet däremot anser i förevarande avseende förtjänt av särskild uppmärksamhet
är frågan örn anordningar för fruktens förvaring genom kylning.
Denna metod befinner sig måhända ännu icke i fullt utexperimenterat
skick, men metoden har enligt vad utskottet erfarit kommit till användning
i ganska stor utsträckning utomlands. Beredande av möjligheter
i sådant avseende synes utskottet böra ingå såsom ett betydelsefullt led i
Utskottet.
12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
strävanden att i största möjliga omfattning behärska fruktmarknaden
inom landet med svensk frukt. En oundgänglig förutsättning härför
torde nämligen vara, att försäljningssäsongen för den svenska frukten
kan utsträckas över en så lång tid som möjligt, vilket önskemål knappast
lärer kunna realiseras utan kylteknikens hjälp. Möjligen är enligt propositionen
avsett att lån skola kunna utgå för inrättande av kylanordningar
i samband med utförande och iordningställande av fruktlagringslokaler.
Då emellertid en viss tvekan kan råda härutinnan, anser utskottet,
att Kungl. Maj:ts förslag bör i detta avseende undergå en viss komplettering.
Lån för kylanordningar synes utskottet böra få i tillämpliga delar
utgå efter samma grunder som föreslagits beträffande lån för iordningställande
av fruktförvaringslokaler m. m. Utskottet förutsätter tillika,
att de av utskottet i övrigt här ovan anförda synpunkterna vinna beaktande
vid lånebestämmelsernas slutliga utformning.
Enligt Kungl. Majtts förslag skall räntan å lån från fruktodlingslånefonden
bestämmas till 4.5 procent. Den väckta motionen avser att räntan
å ifrågavarande fond skall utgå efter riksbankens växeldiskonto, dock
högst med 4 procent. För egen del finner sig utskottet i förevarande avseende
icke böra tillstyrka ett frångående av Kungl. Maj:ts förslag, vilket
sammanfaller med den ståndpunkt utskottet intagit till vissa andra
vid innevarande riksdag motionsvis framställda förslag örn räntesänkning
beträffande vissa statens utlåningsfonder, vid vilka gäller en räntesats
av 4.5 procent. LTtskottet kan sålunda icke biträda motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å motionen
II: 381,
1) besluta inrättande av statens fruktodlingslånefond,
som skall förvaltas av statskontoret och varifrån
lån må i mån av tillgång utlämnas dels för anläggning
av större fruktodling för ekonomisk drift ävensom
för utvidgning eller förbättring i sådant syfte
av redan befintlig fruktodling, dels för inköp av maskindrivna
fruktträdssprutor och redskap för jordens
bearbetning, dels för anordnande av bevattningsanläggningar
för fruktodling, dels för uppförande
och iordningställande av förvaringslokaler för frukt,
dels ock för utförande av anordningar för kylning av
frukt;
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta grunder med däri av utskottet
angivet tillägg, utfärda erforderliga bestämmel
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53. 13
ser för erhållande och tillgodonjutande av lån ur statens
fruktodlingslånefond;
3) såsom kapital för statens fruktodlingslånefond
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslagav
500,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
Fonden för förlag till statsverket.
9:o) Bidrag till gödselvårdsanläggningar. Under punkt 12 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till gödselvårdsanläggningar
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
I två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner,
nämligen 1:169 av herr Lindmark m. fl. och II: 313 av herr Hagman
m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till gödselvårdsanläggningar
anvisa i stället för äskade 700,000 kronor ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor samt att möjlighet beredes hushållningssällskapen
att från anslaget i fråga, när särskilda skäl därtill äro och efter
framställning härom till Kungl. Majit, erhålla bidrag till bestridande av
de för här ifrågavarande verksamhet ofrånkomliga kostnaderna.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
I betraktande särskilt av möjligheten att i form av lån från gödselvårdslånefonden
ävensom såsom egnahemspremielån och stödlån erhålla bidrag
för utförande av gödselvårdsanläggningar anser sig utskottet icke nu
böra såsom i motionerna ifrågasatts tillstyrka någon förhöjning av det
under förevarande punkt äskade anslaget. I anslutning till vad motionärerna
i övrigt ifrågasatt vill utskottet uttala, att hushållningssällskapen
synas böra liksom beträffande statsbidrag till täckdikning kunna av Kungl.
Majit på framställning och i den mån skäl därtill äro tillerkännas bidrag
jämväl till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande verksamhet, vilket
bidrag bör utgå från förevarande anslag. Under åberopande av det
anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande
framställning och med avslag å motionerna
1:169 och II: 313 i vad dessa avse höjning av förevarande
anslag såsom bidrag till gödselvårdsanläggningar
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag
av 700,000 kronor; samt
Utskottet.
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
b) att motionerna 1:169 och II: 313 i övrigt må anses
besvarade genom vad utskottet här ovan anfört.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
10:o) Bidrag för uppförande av spannmålslagerhus. Under punkt 13
har Kungl. Marits föreslagit riksdagen att till bidrag utan återbetalningsskyldighet
för uppförande av spannmålslagerhus anvisa för budgetåret
1934/1935 ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
Vid 1933 års riksdag (prop. nr 177; jordbruksutskottets uti. nr 76; B. skr.
nr 209) medgavs, att ekonomisk förening, som enligt kungörelsen den 12
september 1930 (nr 342) angående allmänna villkor och bestämmelser för
lån från spannmålslagerhusfonden tilldelas lån för uppförande av uppsamlings-
eller centrallagerhus för spannmål, tillika må, på av Kungl.
Maj:t för varje särskilt fall föreskrivna villkor, för samma ändamål beviljas
bidrag av statsmedel utan återbetalningsskyldighet till belopp, motsvarande,
därest Kungl. Majit ej finner särskilda omständigheter föranleda
ett något högre bidrag, högst 15 procent av den beräknade anläggningskostnaden,
kostnad för tomt ej inberäknad, dock att sammanlagda
beloppet av bidrag och lån icke må överstiga 85 procent av förstnämnda
kostnad. I kungörelse den 2 juli 1933 (nr 265) föreskrev Kungl. Majit, att
ansökan örn bidrag, som nu nämnts, borde, ställd till Kungl. Majit, i
samband med låneansökningen inlämnas till jordbruksdepartementet före
den 1 augusti 1933. Bidragen bestridas (1933:prop. nr 177; B. skr. nr 36)
ur av socialdepartementet disponerat anslag till subventioner till främjande
av enskild företagsverksamhet.
Departementschefen har anfört följande:
»Lika med lantbruksstyrelsen anser jag, att bidragsverksamheten bör
fortgå under nästa budgetår. Medel för ändamålet torde för tiden efter
den 30 juni 1934 lämpligen böra beredas från särskilt anslag, vilket bör
upptagas med 300,000 kronor. För bidragens tillgodonjutande böra tilllämpas
samma grunder som nu.»
utskottet. Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer därför,
att riksdagen må till bidrag utan återbetalningsskyldighet
för uppförande av spannmålslagerhus anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av
300,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53. 15
liro) Bidrag till täckdikningar. Under punkt 15 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till bidrag till täckdikningar anvisa för budgetåret
1934/1935 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) II: 72 av herrar De Geer och Andersson i Dunker, vari hemställts, att
riksdagen till bidrag till täckdikningar för budgetåret 1934/1935 måtte anvisa
ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor samt att bidrag till täckdikning
skall kunna beviljas med intill högst 50 procent av den beräknade
kostnaden,
2) II: 361 av herr Olsson i Staxäng m. fl., vari hemställts, att riksdagen
ville för budgetåret 1934/1935 bevilja ett reservationsanslag örn 2,200,000
kronor att utgå som bidrag till täckdikningsföretag med högst 50 procent
av beräknade kostnaden i enlighet med i motionen angivna synpunkter.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Med anledning av väckta motioner anvisade 1933 års riksdag, i enlighet
med vad särskilda utskottet i sina utlåtanden nr 17 (sid. 137) och nr 22
(sid. 8) föreslagit, under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till
statsverket, till bidrag till täckdikningar för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Kungörelse angående statsbidrag till täckdikning har av Kungl. Majit
utfärdats den 30 juni 1933 (nr 434). Enligt dessa bestämmelser kan statsbidrag
utlämnas åt ägare eller brukare av åker eller annan odlad jord för
verkställande av täckdikning samt utgår med belopp, motsvarande högst
25 procent av den beräknade kostnaden för företaget.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att, med hänsyn till
rådande läge å arbetsmarknaden och behovet av stödåtgärder för jordbruket,
anslag för ändamålet bör anvisas jämväl för budgetåret 1934/1935.
Med anledning av det i motionerna framförda förslaget örn att bidrag
till täckdikningsföretag måtte utgå med 50 procent, i stället för nu gällande
25 procent, av den verkliga kostnaden, vill utskottet erinra, att liknande
krav framställdes i motion (lii 35) till 1933 års riksdag. Motionen,
liksom vissa andra i samma syfte väckta motioner, enligt vilka bidrag
icke borde beviljas med högre belopp än V* eller möjligen 1h av sammanlagda
kostnaden för företaget, hänvisades till särskilda utskottet, vilket i
utlåtande nr 17 förklarade sig hava funnit skäligt föreslå, att bidrag finge
utgå med högst 25 procent av kostnaderna för företaget. Riksdagen beslöt
i enlighet härmed.
Med hänsyn till vad vid 1933 års riksdag i samband med beslutet om
anordnande av ifrågavarande verksamhet sålunda förekommit och i betraktande
av den korta tid ifrågavarande bidragsverksamhet pågått an
-
Utskottet.
16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
ser sig utskottet icke böra förorda någon förhöjning i bidragsprocenten.
Utskottet vill i samband härmed ock erinra örn de möjligheter till erhållande
av lån på fördelaktiga villkor, som täckdikningslånefonden erbjuder.
Utskottet kan sålunda icke biträda motionerna.
Beträffande storleken av anslaget för ändamålet biträder utskottet Kungl.
Maj:ts förslag örn anvisande av ett i jämförelse med anslaget för innevarande
budgetår med 500,000 kronor förhöjt anslag, vilket förslag motiverats
med den stora efterfrågan å hithörande bidrag och verksamhetens betydelse.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å motionerna
II: 72 och II: 361, till bidrag till täckdikningar anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av
1,500,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
12 :o) Byggande av nybyggesvägar. Under punkt 17 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för utlämnande av bidrag till byggande av nybyggesvägar
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av
150,000 kronor.
Enligt bestämmelser, som antagits vid 1929 års riksdag (prop. nr 196;
K. skr. nr 226), kan statsbidrag i viss ordning beviljas till byggande av
väg till sådant odlingsområde i Norrland och Dalarna, som med hänsyn
till storlek, markbeskaffenhet och övriga förhållanden finnes vara väl
ägnat att användas till jordbruk och framtida bebyggelse (nybyggesväg).
Kungörelse i ämnet har av Kungl. Maj:t utfärdats den 14 juni 1929 (nr 171).
För ändamålet har riksdagen under nionde huvudtiteln anvisat extra reservationsanslag,
som uppförts för ett vart av budgetåren 1929/1930—
1931/1932 med 50,000 kronor, för budgetåret 1932/1933, på grund av påräknad
reservation av 10,000 kronor, med 40,000 kronor samt för budgetåret
1933/1934 med 60,000 kronor.
Körande anslagbehovet för budgetåret 1934/1935 föreligga följande framställningar
:
från länsstyrelsen i Kopparbergs län........................................ kronor 10,000
» » » Gävleborgs län............................................ » _
» » » Västernorrlands län ................................ » 20,000
» » » Jämtlands län............................................ » 5,000
» » » Västerbottens län........................................ » 150,000
» » » Norrbottens län ........................................ » 25,000
Summa kronor 210,000.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53. 17
I likhet med departementschefen anser sig utskottet böra med hänsyn
bland annat till hithörande verksamhets betydelse för beredande av arbetstillfällen
tillstyrka en höjning av det belopp, som må kunna under
nästa budgetår utlämnas i statsbidrag från förevarande anslag, till 150,000
kronor. Utskottet hemställer i anslutning härtill,
att riksdagen må för utlämnande av bidrag till byggande
av nybyggesvägar anvisa för budgetåret 1934/
1935 ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
13:o) Väg- och flottledsbyggnadcr å skogar i enskild ägo. Under punkt
18 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till vissa vägoch
flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo anvisa för budgetåret 1934/
1935 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr i4, av herr Olsson i
Blädinge, vari hemställts, att i kungl, kungörelsen den 16 september 1933,
angående statsbidrag till vissa väg- och llottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo, det i mom. 6 i nämnda kungörelse bestämda statsbidraget, tjugufem
procent, måtte höjas till minst fyrtio procent av den utav skogsvårdsstyrelsen
godkända kostnaden för företaget.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
I anledning av väckta motioner anvisade 1933 års riksdag (Särsk. utsk.
uti. nr 17 s. 83; B. skr. nr 356) för budgetåret 1933/1934 under utgifter för
kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av
500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo. De med anslaget avsedda arbetena ingå som
ett led i åtgärderna till arbetslöshetens motverkande. För anslagets användning
har Kungl. Majit meddelat bestämmelser i kungörelse den 16
september 1933 (nr 549) samt i cirkulär samma dag (nr 550).
Enligt kungörelsen beslutar Kungl. Majit på framställning av skogsvårdsstyrelse,
efter hörande av centralrådet för skogs vårdsstyrelsernas förbund
och statens arbetslöshetskommission, örn anvisande till styrelsen av dels
medel att av styrelsen utdelas såsom statsbidrag, dels ock särskilt förvaltningsbidrag.
Statsbidrag kan utgå allenast till företag, som avser nybyggnad
av väg eller flottled eller sådan omläggning eller förbättring av förut
befintlig väg eller flottled, att denna först genom sagda åtgärd kan fylla
det med vägen eller flottleden avsedda ändamål, och som tillika finnes ägnat
att lindra eller motverka arbetslösheten inom orten. Statsbidrag utgår ej
till företag, som kan förväntas även utan statsbidrag komma till utförande
på den öppna arbetsmarknaden inom den närmaste framtiden, och i regel
ej heller till sådant företag, vartill annat statsunderstöd i form av bidrag
eller lån eller bidrag från skogsvårdskassa förut utgått eller utgår. Stats
Biliaug
till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 53, 2
Utskottet.
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
Utskottet.
bidrag utgår ej till företag, som avser inrättande, utvidgande eller förbättrande
av allmän flottled. Statsbidrag kan beviljas till högst 25 procent av
den utav skogsvårdsstyrelsen godkända kostnaden för företaget.
I likhet med departementschefen anser utskottet det angeläget, att den
i fjol beslutade bidragsverksamheten för nu ifrågavarande ändamål fortsättes
även under budgetåret 1934/1935. Med avseende å bidragsgrunderna
innebär det i motionen II: 74 framställda förslaget en höjning av maximibidraget
från 25 procent till 40 procent av godkända kostnaden för företaget.
Motionären har därvid bland annat åberopat, att statsbidrag till
skogsutdikningsföretag må utgå med i regel högst 40 procent av kostnaderna.
I anledning härav vill utskottet erinra, att i vid 1933 års riksdag
väckta motioner förslag framställdes, att bidrag för nu ifrågavarande
ändamål måtte utgå enligt två likalydande motioner med 50 procent och
enligt en annan motion med 30 procent av kostnaderna. Särskilda utskottet,
till vilka berörda motioner hänvisades, anförde i utlåtande nr 17,
att det måste beaktas, att ifrågavarande arbeten — till skillnad från
skogsdikningar och andra grundförbättrande åtgärder —- bleve till praktiskt
taget omedelbar ekonomisk nytta för skogsägaren, ett förhållande
som syntes det särskilda utskottet åtminstone motivera ett mindre statligt
stöd än det vid vissa skogsvårdsåtgärder vanliga bidraget. Statsbidraget
syntes utskottet därför kunna begränsas till högst 25 procent av arbetets
beräknade kostnad, vilken procentsats ansågs vara lämpligt avvägd såväl
med hänsyn till angelägenheten av att arbeten verkligen bomme till stånd
som från synpunkten av skogsägarens nytta av företaget. Riksdagen beslöt
i enlighet med vad särskilda utskottet sålunda föreslagit.
I betraktande av de synpunkter särskilda utskottet sålunda anfört synes
jordbruksutskottet tillräcklig anledning saknas att höja bidragsprocenten.
Utskottet kan sålunda icke biträda motionen.
Jämväl i fråga örn anslagsbeloppets storlek ansluter sig utskottet till
Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å motionen
II: 74, såsom bidrag till vissa Äng- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo anvisa för budgetåret
1934/1935 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
14 :o) Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskilda skogar. Under
punkt 19 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utlämnande av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
19
statsbidrag för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.
För utlämnande av statsbidrag för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder
å enskildas skogar anvisade riksdagen för budgetåret 1932/1933 under nionde
huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor (se prop.
nr 29; E. skr. nr 30) oell för budgetåret 1933/1934 under utgifter för
kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor (se Ufk. bil. 5 sid. 19; R. skr. nr 368). Anslaget är
avsett att samtidigt tjäna två ändamål, nämligen beredande av ökade
arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande av skogsvården.
Senaste bestämmelser örn anslagets användning återfinnas i kungörelsen
den 30 juni 1933 (nr 437) angående statsbidrag till understödjande
av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar med däri genom
kungörelsen den 16 september 1933 (nr 548) vidtagen ändring. Vidare
har Kungl. Majit förstnämnda dag utfärdat cirkulär (nr 438) till
domänstyrelsen, samtliga skogs vårdsstyrelser och skogssällskapet med
vissa föreskrifter rörande tillämpningen av sagda kungörelse.
Departementschefen har anfört följande:
»Den med ifrågavarande anslag bedrivna verksamheten omfattas synbarligen
alltjämt med stort intresse, och anslaget synes ägnat att väl fylla
det därmed avsedda syftet. Med hänsyn därjämte till vad centralrådet
för skogsvårdsstyrelsernas förbund uttalat därom, att det knappast vore
troligt, att förhållandena på träförädlingsindustriens område skulle komma
att undergå en så hastig förbättring, att icke även under nästa budgetår
arbetslöshet skulle göra sig gällande för den del av befolkningen,
som hade sin utkomst av skogsbruk, anser jag mig böra förorda, att anslag
för ändamålet beviljas även för budgetåret 1934/1935.
Med avseende å bidragsgrunderna vill jag först erinra, att i 2 §
punkt 4 av förenämnda kungörelse nr 437/1933 stadgas, att statsbidrag må
utgå allenast till företag, vars utförande finnes vara ägnat att lindra
eller motverka arbetslöshet inom orten. På sätt centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund erinrat har Kungl. Majit vid bidrags beviljande
från ifrågavarande anslag föreskrivit, att beträffande företag, som
understöddes med bidrag från ur detta anslag anvisade medel, skulle
iakttagas, att vid dessa företag huvudsakligen användes annan arbetskraft
än respektive gårdars fasta personal ävensom att arbete därvid i
största möjliga omfattning bereddes arbetslösa personer eller personer,
som hotades av arbetslöshet. Jag har intet att erinra mot införande såsom
centralrådet föreslagit i själva författningstexten av denna anvisning.
»
Departementschefen har därefter meddelat vissa uppgifter med avseende
å tillämpningen i en del fall av den gällande bidragsprocenten saint vidare
anfört följande.
»Med avseende å ifrågavarande bestämmelses tillämpning i fortsättningen
torde den ytterligare erfarenheten få lämna vägledning. Liksom
hittills torde torrläggningsbidrag till högre belopp än 40 procent böra utgå
endast i sådana undantagsfall, där så med hänsyn till vikten av att
bereda arbetstillfällen finnes erforderligt. Där förhöjt bidrag åskas,
Utskottet.
20 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
torde vederbörande skogsvårdsstyrelse böra inhämta uppgifter om, huruvida
och i vad män bidrag av kommunala medel blivit anslagna eller
eljest kunna påräknas till samma företag. Härigenom erhållas bättre
möjligheter för Kungl. Majit att i vart fall bedöma skäligheten av den
gjorda framställningen.
I övrigt anser jag de nuvarande grunderna för bidrag från ifrågavarande
anslag böra oförändrade få gälla för det anslag, som må beviljas
för budgetåret 1934/1935.
Beträffande anslagsbeloppet för nästa budgetår skulle enligt vad centralrådet
anfört behovet av medel från anslaget till vissa tillfälliga
skogsvårdsåtgärder för nästa budgetår, utöver en beräknad reservation
å 1,000,000 kronor, uppgå till 3,000,000 kronor. Härvid hava tagits i betraktande
de belopp, med vilka centralrådet ansett statens skogsutdikningsanslag
och statens skogsodlingsanslag böra uppföras för samma tid.
På sätt framgår av vederbörande punkter i nionde huvudtiteln av årets
statsverksproposition har jag emellertid ej förordat centralrådets förslag
örn höjning av statens skogsutdikningsanslag eller statens skogsodlingsanslag.
Het torde dock vara högst angeläget, att företag, som förutsatts
skola taga medel i anspråk från sistnämnda båda anslag, må
kunna, i den mån företagen — såsom säkerligen oftast är fallet — äro
av beskaffenhet att deras utförande kan ske med bidrag från anslaget till
vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder, tillgodoses från detta anslag i största
möjliga utsträckning. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att sistnämnda
anslag för budgetåret 1934/1935 uppföres med något högre belopp
än centralrådet ifrågasatt, och tillstyrker jag därvid ett belopp av
3,500,000 kronor. I betraktande av den påräkneliga behållningen å anslaget
av 1,000,000 kronor skulle för samma tid för detta ändamål komma
att finnas till förfogande 4,500,000 kronor.»
Jämväl utskottet håller före, att ifrågavarande bidragsverksamhet, som
synes väl fylla de ändamål — beredande av ökade arbetstillfällen inom
skogsbruket och främjande av skogvården — för vilka den avsetts,
bör upprätthållas även under nästa budgetår. Utskottet har icke något
att erinra mot den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen
eller mot vad han i övrigt i ärendet anfört. Utskottet för sålunda hemställa,
att riksdagen må för utlämnande av statsbidrag för
vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag
av 3,500,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
15:o) Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader avseende
lantbrnkshögskolan. Under punkt 21 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att till byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader avse
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
21
ende lantbrukshögskolan anvisa för budgetåret 1984/1935 ett reservationsanslag
av 146,500 kronor.
I propositionen nr 143 till 1931 års riksdag rörande den högre lantbruksundervisningens
ordnande framlades, förutom allmänna riktlinjer
för denna undervisnings ordnande, vissa beräkningar angående utförande
av byggnadsarbeten för bland annat lantbrukshögskolan. Propositionen
bifölls i huvudsak av riksdagen, som för budgetåret 1931/1932 å
nionde huvudtiteln anvisade ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor
för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan.
I propositionen nr 230 till 1932 års riksdag angående byggnadsarbeten
och andra engångskostnader, avseende bland annat lantbrukshögskolan,
återgavs ett av lantbrukshögskolekommitterade i skrivelse den 25 februari
1932 avgivet förslag i sådant avseende. Detta förslag innefattade vissa avvikelser
från det av 1931 års riksdag godkända byggnadsprogrammet, gående
närmast ut på ett sammanförande av de större institutionerna, med undantag
för institutionen för växtfysiologi, till en ny byggnad, i vilken undervisningslokaler,
laboratorier, värmecentral, samlingssal och kårlokaler m. m.
skulle inrymmas. Byggnadskostnaderna voro enligt samma förslag beräknade
till sammanlagt 2,100,000 kronor att fördelas på olika budgetår.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och en i ämnet väckt motion anvisade
riksdagen för budgetåret 1932/1933 å nionde huvudtiteln ett extra
reservationsanslag av 450,000 kronor för byggnadsarbeten och andra engångskostnader
avseende lantbrukshögskolan. På framställning av Kungl.
Maj:t hava vidare för budgetåret 1933/1934 under utgifter för kapitalökning,
fonden för förlag till statsverket, såsom reservationsanslag anvisats
ytterligare 495,000 kronor för ändamålet.
Kungl. Marits förslag, som grundar sig på en av styrelsen för lantbrukshögskolan
gjord framställning, innebär ingen ändring i fråga örn
de enligt 1932 års plan beräknade totala byggnadskostnaderna utan endast
vissa ytterligare jämkningar — utöver de vid 1933 års riksdag vidtagna
— med avseende å kostnadernas fördelning på olika budgetår, närmast
påkallade av att en del byggnadsarbeten på grund av byggnadskonflikten
icke kunnat komma till utförande inom planenlig tid.
Utskottet biträder Kungl. Haj:ts förevarande framställning och hemställer
därför,
att riksdagen må till byggnadsarbeten och vissa
andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag
av 146,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 53. i
Utskottet.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
Stockholm den 10 april 1934.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från ihrsta kammaren: herrar Sederholm, Augast Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,
von Stockenström, Granath, Tjällgren och Fritiof Gustafson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Andersson
i Grimbo, Olsson i Rödningsberg, Carlström, Andersson i Tungelsta, Hagman och Karlsson
i Munkedal.
841175. Slockholm, Isaae Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:183 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar. a1 i texten