Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar.

1934-04-10 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:53, Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

1

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1934 kl. 4.80 e. m.

Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter

för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda

framställningar.

(l:a avd.)

Till jordbruksutskottet hava hänvisats de i statsverkspropositionen

under avdelning utgifter för kapitalökning gjorda framställningar, som

röra jordbruksärenden.

Utskottet, som i utlåtande nr 24 yttrat sig över den under punkt 2 gjorda

framställningen i fråga örn egnahemslånefonden, får härigenom avgiva

utlåtande med anledning av följande i samma avdelning av statsverkspropositionen

framställda förslag.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i statsrådsprotokollet.

Vidkommande de övriga till utskottet hänvisade framställningar rörande

utgifter för kapitalökning kommer utskottet att avgiva särskilda utlåtanden.

Statens utlånings!onder.

l:o) Jordförmedlingsfolldén. Under punkt 4 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva,

1) att av jordförmedlingsfondens kapitalbehållning må under 1935 till

jordanskaffningslån åt hushållningssällskap av statens egnahemsstyrelse

disponeras tillhopa högst så stort belopp, att vad som utestår i beviljade

jordanskaffningslån icke vid något tillfälle under sagda år må överstiga

1,500,000 kronor;

2) att den del av jordförmedlingsfondens för ny utlåning disponibla

kapitaltillgång, som ej anvisas såsom jordanskaffningslån, må under 1935

av Kungl. Majit användas för utlämnande av förlagslån åt kommuner,

aktiebolag och föreningar.

Vid 1907 års riksdag inrättades jordförmedlingsfonden. De närmare

liihanf) Ml riksdaoens protokoll 193i. 10 sami. Nr 53.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

J ordbruksutskottels utlåtande Nr 53.

Utskottet.

bestämmelser, vilka reglera utlåningen från fonden, återfinnas dels i kungörelsen

den 8 juni 1928 (nr 217) angående allmänna grunder för den statsunderstödda

egnahemsverksamketen, ändrad genom kungörelsen nr 169/

1933, dels i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 219) med reglementariska föreskrifter

rörande den statsunderstödda jordförmedlings- och jordanskaffningsverksamheten,

ändrad genom kungörelsen nr 178/1929, dels ock i kungörelsen

den 14 juni 1933 (nr 331) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet.

Jämlikt kungörelsen nr 217/1928 må statslån från jordförmedlingsfonden

utlämnas dels såsom jordanskaffningslån åt hushållningssällskap för användande,

under vissa villkor, till inköp av viss fastighet, lämplig att helt

eller delvis användas för bildande av egna hem, huvudsakligen för jordbruksändamål,

samt till bestridande av de för fastighetens exploatering i

dylikt syfte förenade kostnader, dels ock såsom förlagslån åt i samma kungörelse

omförmälda låneförmedlande aktiebolag och föreningar för användande

såsom rörelsekapital vid inköp och exploatering av fastighet av nyss

nämnd art. Enligt kungörelsen nr 331/1933 äger Kungl. Majit jämväl tilldela

kommun förlagslån till främjande av sådan jordförmedlings- och jordanskaffningsverksamhet,

som omförmäles i kungörelsen.

Vad beträffar storleken av de belopp, som under 1934 få användas för

de nyssnämnda båda lånetyperna, må erinras, att 1933 års riksdag medgav,

dels att statens egnahemsstyrelse Hnge av jordförmedlingsfondens kapitalbehållning

till jordanskaffningslån disponera under 1934 tillhopa högst så

stort belopp, att vad som utestode i beviljade jordanskaffningslån icke vid

något tillfälle under sagda år överstege 1,500,000 kronor, dels ock att den

del av jordförmedlingsfondens till ny utlåning disponibla kapitaltillgång,

som ej anvisades såsom jordanskaffningslån, hnge av Kungl. Majit under

1934 användas för utlämnande av förlagslån åt kommuner, aktiebolag och

föreningar.

Kungl. Majits förslag avser, att ett motsvarande medgivande, som på

sätt ovan nämnts lämnats Kungl. Majit för 1934, skall lämnas jämväl

beträffande 1935.

I enlighet nied Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva,

1) att av jordförmedlingsfondens kapitalbehållning må

under 1935 till jordanskaffningslån åt hushållningssällskap

av statens egnahemsstyrelse disponeras tillhopa

högst så stort belopp, att vad som utestår i beviljade

jordanskaffningslån icke vid något tillfälle under sagda

år må överstiga 1,500,000 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

3

2) att den del av jordförmedlingsfondens för ny utlåning

disponibla kapitaltillgång, som ej anvisas såsom

jordanskaffningslån, må under 1935 av Kungl. Maj:t

användas för utlämnande av förlagslån åt kommuner,

aktiebolag och föreningar.

2:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Under

punkt 5 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1934/1935 från lånefonden

för inköp av avelshingstar av ardennerras bevilja lån intill ett

belopp av 160,000 kronor;

2) såsom kapitalökning för lånefonden för inköp av avelshingstar av

ardennerras för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av

85.000 kronor.

Med bifall till ett av Kungl. Majit vid 1931 års riksdag framlagt förslag

(Ufk. bil. 5 sid. 15) beslöt riksdagen inrättande av lånefonden för inköp av

avelshingstar av ardennerras samt bemyndigade Kungl. Majit att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i förslaget ifrågasatts utfärda erforderliga

bestämmelser för erhållande och tillgodnjutande av lån ur

fonden.

Dessa bestämmelser återfinnas i kungörelsen den 12 juni 1931 (nr 217).

Högsta utlåningsbeloppet är för innevarande budgetår bestämt till

160.000 kronor. Riksdagen har för sistnämnda budgetår såsom kapitalökning

för fonden anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Majlis förevarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må

1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret

1934/1935 från lånefonden för inköp av avelshingstar

av ardennerras bevilja lån intill ett belopp av 160,000

kronor;

2) såsom kapitalökning för lånefonden för inköp av

avelshingstar av ardennerras för budgetåret 1934/1935

anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.

Beträffande sättet för de till kapitalökning avsedda medlens anskaffande

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

3:o) Täckdikningslånefonden. Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande

av täckdikningslånefonden. Nu gällande villkor för lån ur fonden

äro meddelade i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom

kungörelserna nr 358/1921, 239/1922, 84/1930 och 306/1933 gjorda ändringar.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) hava vidare meddelats bestämmelser

örn viss amorteringsfrihet beträffande lån från täckdikningsiånefonden.

Den genom kungörelsen nr 306/1933 gjorda ändringen i villkoren

för lån från täckdikningslånefonden, vilken ändring tillkommit i

enlighet med beslut vid 1933 års riksdag (R. skr. nr 236), innefattar i huvudsak,

att tiden för sådant låns innehavande räntefritt och utan amortering

utsträckts från två tilUtre år samt att amorteringstiden förlängts

från sju till tolv år.

Vidare har riksdagen (skr. nr 356/1933) till bidrag till täckdikningar

för första gången för budgetåret 1934/1935 anvisat ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor. Kungl. Maj:t har i kungörelse den 30 juni 1933 (nr

434) meddelat närmare bestämmelser i ämnet.

Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (skr. nr 346) får ur ifrågavarande

fond beviljas lån intill ett belopp av 2,000,000 kronor. Riksdagen har senast

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett anslag av 550,000 kronor såsom

kapitalökning för fonden.

Då täckdikningslånefondens för innevarande och nästkommande budgetår

likvida kapitalmedel beräknats kunna täcka under samma budgetår

förekommande utlåning, har anvisande av nytt kapitalökningsanslag till

fonden för budgetåret 1934/1935 icke äskats, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

omförmäla.

4:o) Statens mejerilånefond. Under punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom kapitalökning för statens mejerilånefond anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 319

av herr von Seth m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

räntan å lån från statens mejerilånefond, statens slakterilånefond samt

spannmålslagerhusfonden och spannmålskreditfonden från och med den

1 juli 1934 måtte utgå efter en räntesats av 4 procent.

I detta sammanhang har utskottet förehaft ifrågavarande motion i vad

den avser statens mejerilånefond.

Utlåningen från fonden är reglerad genom kungörelse den 12 september

1930 (nr 339) med ändringar däri genom kungörelserna nr 125/1931

och 266/1933.

Lån från statens mejerilånefond kan beviljas ekonomisk förening,

som har till ändamål att driva andelsmejeri för tillverkning av smör eller

ost och vars flesta medlemmar äro jordbrukare, för anläggande av mejeri

med tillhörande inredning och utrustning, för ombyggnad av mejeri

eller för vidtagande i mejeri av tekniska förbättringar med avseende å

inredning, maskinutrustning, vattenanskaffning, kylanordning eller dy
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

5

likt. Lån må ej beviljas till högre belopp än som motsvarar lern sjättedelar

av den beräknade och av lantbruksstyrelsen godkända kostnaden

för de med lånet avsedda åtgärderna. Räntan löper från lyftningsdagen

med fyra och en halv procent. Lån amorteras från och med tredje året

efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del första gången lyftats.

Amorteringstiden är högst 10 år beträffande lån för vidtagande i

mejeri av tekniska förbättringar samt minst 10, högst 20 år beträffande

andra lån. Lånen beviljas av lantbruksstyrelsen.

Beträffande de utlåningsfonder, för vilka för närvarande gäller en

räntefot av 5 procent, har Kungl. Majit i årets statsverksproposition under

rubrik Utgifter för kapitalökning, för flera huvudtitlar gemensamma

frågor, till nu pågående riksdag, såvitt angår de under statskontorets

förvaltning stående fonderna, föreslagit riksdagen medgiva, att den årliga

räntan må från och med den 1 juli 1934 tillsvidare utgå efter 4 V»

procent. Räntesänkningen skall enligt förslaget förknippas med skyldighet

för låntagaren att framdeles vidkännas den höjning av räntefoten,

som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan å den fonderade

statsskulden prövar påkallad. Av ett av statskontoret avgivet, i

statsrådsprotokollet under nämnda rubrik återgivet utlåtande, på vilket

Kungl. Majits förslag grundats, inhämtas, att ämbetsverket ansett sig

icke kunna förorda en längre gående räntesänkning än till 4 lh procent,

då i annat fall en sådan räntesänkning, örn man ville fasthålla vid nu-,

mera vedertagna principer i fråga örn kapitalinvestering i statens utlåningsfonder,

skulle föranleda ett utbyte i ej oväsentlig omfattning av lånemedel

mot skattemedel, en åtgärd som under rådande ekonomiska förhållanden

icke syntes böra ifrågakomma.

Med hänsyn till statskontorets ovanberörda yttrande anser sig utskottet

icke kunna förorda, att räntan å lån från mejerilånefonden på sätt

i motionen ifrågasatts sänkes från nu gällande 4 */» till 4 procent. I anledning

härav och då Kungl. Majits under förevarande punkt framställda

förslag ej föranleder någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits

förslag såsom kapitalökning för statens mejerilånefond

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor;

2) att motionen lii 319, i vad den avser statens mejerilånefond,

ej ina föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning avsedda

medlen torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

5:o) Spannmålslagerhusfonden. Under punkt 8 kar Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att såsom kapitalökning för spannmålslagerkusfonden

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet känvisad motion nr

319 av kerr von Seth m. fl. kar hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att räntan å lån från statens mejerilånefond, statens slakterilånefond

samt spannmalslagerhusfonden och spannmålskreditfonden från ock med

den 1 juli 1934 måtte utgå efter en räntesats av 4 procent.

I detta sammanhang kar utskottet förekaft ifrågavarande motion i vad

den avser spannmålslagerhusfonden.

Gällande allmänna villkor ock bestämmelser för lån från spannmålslagerkusfonden

äro meddelade i kungörelse den 12 september 1930 (nr 342)

med däri genom kungörelserna nr 364/1932 och 263/1933 gjorda ändringar.

3 § stadgar, att ränta å lån för uppförande, inrättande, inköp eller ombyggnad

av lagerhus eller av magasin för torkning av spannmål utgår

först ock med fjärde året efter det kalenderår, under vilket lånet till

någon del första gången lyftats, samt beräknas efter 4 */a procent örn året.

Lånet amorteras från ock med sjunde året efter det kalenderår, under

vilket lånet till någon del första gången lyftats. Amorteringen jämte

ränta å oguldet lånebelopp utgöras genom en annuitet av tillhopa 7 procent

å lånets ursprungliga belopp. För lån till anskaffande av spannmålstork

bestämmer Kungl. Majit räntefoten ock ränta å dylikt lån skall

löpa från och med dagen efter den, då lånet utlämnats. Sådant lån amorteras

från ock med kalenderåret efter det, under vilket låntagaren bekommit

lånet. Kungl. Majit bestämmer i varje särskilt fall den tid, högst

15 år, inom vilken lånet skall vara till fullo återbetalt, samt de grunder i

övrigt, efter vilka det skall amorteras.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt

avstyrker utskottet bifall till i motionen lii 319 föreslagen sänkning av

räntan å lån från spannmålslagerhusfonden från gällande 4 Vs procent

till 4 procent. På grund härav och då utskottet icke har något att erinra

mot Kungl. Majits förslag, hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits

förslag såsom kapitalökning för spannmålslagerhusfonden

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor;

2) att motionen II: 319, i vad den avser spannmålslagerhusfonden,

ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53. 7

6:o) Spannmålskreditfonden. Under punkt 9 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr

319 av herr von Seth m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att räntan å lån från statens mejerilånefond, statens slakterilånefond

samt spannmålslagerhusfonden och spannmålskreditfonden från och med

den 1 juli 1934 måtte utgå efter en räntesats av 4 procent.

I detta sammanhang har utskottet förehaft ifrågavarande motion, i vad

den avser spannmålskreditfonden.

Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; R. skr. nr 376) beslöts inrättande

av spannmålskreditfonden. Allmänna bestämmelser för lan från fonden

hava meddelats i kungörelsen den 12 september 1930 (nr 343), däri ändringar

vidtagits genom kungörelserna nr 365/1932 och 264/1933. Enligt

dessa bestämmelser må för underlättande av inköp av vete eller råg, som

för förvaring i avvaktan å lämpligt försäljningstillfälle upplägges i lagerhus

eller annan lagerlokal, lån under vissa villkor av riksbanken beviljas

ekonomisk förening. Lån meddelas i form av kassakreditiv på

viss tid, högst ett år. Enligt 4 § beräknas ränta å utestående lån efter

den räntefot fullmäktige i riksbanken med hänsyn till kostnaderna för statens

upplåning för varje konsumtionsår bestämma. Såsom kapital till

fonden hava anvisats för budgetåret 1930/1931 2,000,000 kronor, för budgetåret

1932/1933 500,000 kronor och för budgetåret 1933/1934 1,000,000 kronor

eller tillhopa 3,500,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 4 här ovan

avstyrker utskottet bifall till i motionen 11:319 föreslagen fixering av

räntan å lån från spannmålskreditfonden till 4 procent. På grund härav

och då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts under förevarande

punkt framställda förslag, hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor;

2) att motionen II: 319 i vad den avser spannmålskreditfonden

ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

7.-o) Kommunskogslånefonden. Under punkt 10 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att såsom kapitalökning för kommunskogslånefonden anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Statens lånefond för underlättande av kommuners förvärv av skogsmark

i vissa fall (kommunskogslånefonden) inrättades enligt beslut av

1930 års riksdag (prop. nr 267; K. skr. nr 325). Bestämmelser för lån ur

fonden äro meddelade i kungörelsen den 27 juni 1930 (nr 272). Såsom

kapital för fonden bar för budgetåret 1930/1931 såsom reservationsanslag

anvisats 200,000 kronor.

Efter inrättandet av fonden bar framställning örn erhållande av lån

ur densamma gjorts allenast i ett fall. Framställningen, som avsåg ett

lån å 6,000 kronor, fann emellertid Kungl. Majit den 19 februari 1932 ej

kunna bifallas.

Enligt kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser

angående äldre reservationsanslag får dylikt anslag disponeras allenast

till och med andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit

uppfört, varefter behållningen å anslaget omföres till inkomsttitel för i

anspråk tagna reservationer. Kungl. Majit bar emellertid förbehållits

rätt att låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare

högst ett år. Genom beslut den 30 juni 1933 bar Kungl. Maj it medgivit,

att berörda för budgetåret 1930/1931 såsom kapital för kommunskogslånefonden

anvisade reservationsanslag å 200,000 kronor må användas

även under budgetåret 1933/1934.

Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer,

att riksdagen må såsom kapitalökning för kommunskogslånefonden

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

reservationsanslag av 50,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

8:°) Statens fruktodlingslånefond. Under punkt 11 bar Kungl. Majit

föreslagit riksdagen

1) besluta inrättande av statens fruktodlingslånefond, som skall förAmltas

av statskontoret och varifran lan ma i mån av tillgång utlämnas

dels för anläggning av större fruktodling för ekonomisk drift ävensom

för utvidgning eller förbättring i sådant syfte av redan befintlig fruktodling,

dels för inköp av maskindrivna fruktträdssprutor och redskap för

jordens bearbetning, dels för anordnande av bevattningsanläggningar

för fruktodling, dels ock för uppförande och iordningställande av förvaringslokaler

för frukt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

9

av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, utfärda

erforderliga bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande av lån ur

statens fruktodlingslånefond;

3) såsom kapital för statens fruktodlingslånefond för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr

381 av herr Pettersson i Dahl m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att räntesatserna för lån från statens fruktodlingslånefond må

utgå efter riksbankens växeldiskonto, dock högst med 4 procent.

Beträffande skälen härför har i motionen hänvisats till motionen II:

380, vilken remitterats till tillfälligt utskott.

Med skrivelse den 27 december 1932 har Stockholms läns och stads hushållningssällskaps

förvaltningsutskott överlämnat en till sällskapet från

representanter för vissa trädgårdssammanslutningar ingiven framställning

örn åtgärder till stöd för svensk fruktodling samt hemställt örn inrättande

av en fruktodlingslånefond. I ärendet hava infordrade utlåtanden

avgivits den 22 februari 1933 av lantbruksstyrelsen, den 6 juni

1933 av kommerskollegium, som därvid överlämnat yttrande av Sveriges

kemiska industrikontor, den 10 augusti 1933 av statskontoret och den

29 augusti 1933 av hushållningssällskapens ombud.

Statens direkta medverkan för stödjande av fruktodling inom landet

hava hittills inskränkt sig till — förutom anordnande av utbildningskurser

för trädskötare — anvisande årligen av anslag dels till understöd åt

Sveriges pomologiska förening för dess verksamhet, dels ock till främjande

av avsättningen av svensk frukt, vilka båda anslag för innevarande

budgetår uppförts med 10,000 respektive 4,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning bygger på ett av lantbruksstyrelsen

avgivet närmare förslag i ämnet. Styrelsen har funnit, att därest

den under senare år alltmer stegrade användningen av frukt — vilket

behov för närvarande i mycket stor utsträckning fylldes genom import —

skulle kunna såsom icke minst ur nationalekonomisk synpunkt önskvärt

vore tillgodoses genom inhemsk vara, åtgärder påkallades för i främsta

rummet en rationalisering av den inhemska fruktodlingen. Dessa åtgärder

har lantbruksstyrelsen ansett icke kunna förutsättas komma till utförande

i erforderlig omfattning med mindre staten lämnade sin medverkan.

Denna medverkan har synts lantbruksstyrelsen kunna ske genom

beredande av länemöjligheter från en statens fruktodlingslånefond. Styrelsen

har avgivit förslag beträffande de allmänna villkor och bestämmelser,

som borde stadgas för lån ur en sådan fond. Huvudbestämmelserna

däri lia i statsrådsprotokollet sammanfattats sålunda.

1) Lån från fonden beviljas av lantbruksstyrelsen a) för utförande av

fruktträdsanläggning och utvidgning av redan befintlig sådan anläggning,

b) för iståndsättande av redan befintlig äldre eller yngre frukt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jwdbruksutskottets utlåtande Nr 53.

trädsanläggning, c) för inköp av fruktträdssprutor och större jordbearbetningsredskap,

d) för utförande i vissa fall av bevattningsanläggning

samt e) för uppförande och iordningställande av ändamålsenliga fruktförvaringslokaler.

2) Vid nyanläggning av fruktodling eller vid iståndsättande av redan

befintlig sådan odling må lån beviljas endast där odlingen omfattar eller

är avsedd att omfatta minst 1.5 hektar med lämpligt antal fruktträd.

3) Lån må endast beviljas ägare eller brukare av jord å för fruktodling

särskilt gynnsamt belägen plats inom vissa å en lantbruksstyrelsens

utlåtande bifogad karta angivna fruktodlingszoner inom södra och mellersta

delarna av landet, varvid företräde skall givas den, som innehar

högst 50 hektar åker eller annan odlad jord.

4) Lån skall för övrigt endast kunna beviljas den, som redan är fruktodlare

och visat praktisk duglighet på området samt är i behov av lån.

5) Lån till inköp av fruktträdssprutor och redskap för jordens bearbetning

må även beviljas fruktodlarförening.

6) Lån till uppförande eller förvärvande av byggnad för förvaring av

frukt må därjämte beviljas ekonomisk förening eller aktiebolag.

7) Lån må utgå med högst två tredjedelar av den beräknade och av

lantbruksstyrelsen godkända kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna,

därvid i fråga örn nyanläggning av fruktodling eller iståndsättande

av redan befintlig sådan odling lånet icke får överstiga, vid nyanläggning

2 kronor 75 öre per träd eller 800 kronor per hektar, vid

redan utförd högst fem år gammal anläggning 1 krona 50 öre per träd

eller 400 kronor för hektar samt vid äldre fruktträdsanläggning 4 kronor

per träd eller 1,200 kronor per hektar.

8) Låntagare må ej samtidigt häfta i skuld till fonden med mer än

sammanlagt 10,000 kronor.

9) Å lyftat lånebelopp skall ränta erläggas efter 4.5 procent örn året

från lyftningsaagen, dock att räntan må läggas till kapitalskulden beträffande

lån till nyanläggning av fruktodling under de första fem åren

samt i fråga örn lån till redan befintliga yngre och äldre anläggningar

under de två första åren.

10) Lån till nyanläggning av fruktodling skall amorteras från och med

sjätte året och lån till redan befintlig fruktodling från och med tredje

året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del första gången

lyfLats, nied lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen för

varje särskilt fall bestämmer, dock att amorteringstiden må utgöra beträffande

lån för nyanläggning av fruktodling och för redan befintlig,

högst fem år gammal anläggning högst tio år och beträffande lån för

redan befintlig, äldre anläggning högst fem år.

11) Lån till inköp av fruktträdssprutor och redskap samt till utförande

av bevattningsanläggning och fruktförvaringslokaler skall amorteras

från och med andra året efter det kalenderår, under vilket lånet

till någon del första gången lyftats, med lika belopp årligen under den

tid, lantbruksstyrelsen för varje särskilt fall bestämmer, dock att amorteringstiden

må utgöra beträffande lån till inköp av sprutor och redskap

högst fem år och beträffande annat i denna punkt avsett lån högst tio år.

12) Till lantbruksstyrelsen ställd ansökning skall insändas till det hushållningssällskap,

inom vars område anläggningen är belägen.

13) Vederbörande hushållningssällskap skall åligga att av trädgårdskonsulent

eller annan person, som hushållningssällskapet prövar därtill

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

lämplig, inhämta skriftligt yttrande över ansökningen, innefattande, da

fråga är örn lån till fruktodling, uppgift örn markens lämplighet med avseende

på dess beskaffenhet och läge till visst slag av sådan odling, varefter

hushållningssällskapet skall hava att med eget utlåtande, innefattande

även vitsord örn lånesökandes kompetens som fruktodlare, översända

handlingarna i ärendet till lantbruksstyrelsen.

14) Från fonden beviljat lån utbetalas av statskontoret.

Det är otvivelaktigt en viktig angelägenhet, att den alltmer stegrade

efterfrågan inom landet på frukt kan i största möjliga utsträckning tillgodoses

med svenska produkter. Med hänsyn till den starka konkurrensen

med utländsk frukt lära enligt utredningen i ärendet för vinnande av

detta syfte påkallas bland annat vissa rationaliseringsåtgärder beträffande

den inhemska fruktodlingen, vilka icke ansetts kunna förutsättas komma

till utförande i önskvärd omfattning utan statens direkta medverkan.

Då beredande av vissa lånemöjligheter härutinnan torde kunna vara av

viss betydelse, anser sig utskottet böra förorda inrättande av en statens

fruktodlingslånefond. I ärendet har framhållits angelägenheten av att

man beträffande den ifrågasatta låneverksamheten, som omfattade ett

helt nytt område, framginge med stor försiktighet, och utskottet vill forsin

del understryka detta. Utskottet håller därför ock i likhet med lantbruksstyrelsen

före, att statens ifrågavarande understödsverksamliet icke

bör sträcka sig längre än vad nödvändigt är och sålunda närmast koncentreras

till sådana för ifrågavarande syfte behjärtansvärda ändamål, för

vars tillgodoseende svårighet eljest skulle möta för den enskilde företagaren.

I anslutning härtill vill utskottet uttala, att utskottet beräffande

vissa av de ändamål, vartill lån enligt Kungl. Maj:ts förslag äro avsedda

att utlämnas, icke kunnat undgå hysa en viss tveksamhet.

Sålunda anser utskottet kunna ifrågasättas, huruvida det torde finnas

skäl för att låta lån utgå för inköp av vissa redskap. Med begränsning

till vissa maskindrivna specialredskap för jordens bearbetning, såsom

exempelvis motorfräsar, vill utskottet emellertid icke motsätta sig, att

möjlighet finnes för utlämnande av lån för sådan anskaffning. Knappast

synes utskottet heller något mera påtagligt behov föreligga att i förevarande

låneverksamhet inrymma bidrag till bevattningsanläggningar.

Liksom i fråga örn de maskindrivna jordbearbetningsredskapen anser sig

utskottet dock icke böra helt avstyrka förslaget i denna del men förutsätter,

att lån för sådant ändamål kommer i fråga allenast i fall, då särskilda

omständigheter kunna anses utgöra skäl härför. Ett spörsmål som

utskottet däremot anser i förevarande avseende förtjänt av särskild uppmärksamhet

är frågan örn anordningar för fruktens förvaring genom kylning.

Denna metod befinner sig måhända ännu icke i fullt utexperimenterat

skick, men metoden har enligt vad utskottet erfarit kommit till användning

i ganska stor utsträckning utomlands. Beredande av möjligheter

i sådant avseende synes utskottet böra ingå såsom ett betydelsefullt led i

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

strävanden att i största möjliga omfattning behärska fruktmarknaden

inom landet med svensk frukt. En oundgänglig förutsättning härför

torde nämligen vara, att försäljningssäsongen för den svenska frukten

kan utsträckas över en så lång tid som möjligt, vilket önskemål knappast

lärer kunna realiseras utan kylteknikens hjälp. Möjligen är enligt propositionen

avsett att lån skola kunna utgå för inrättande av kylanordningar

i samband med utförande och iordningställande av fruktlagringslokaler.

Då emellertid en viss tvekan kan råda härutinnan, anser utskottet,

att Kungl. Maj:ts förslag bör i detta avseende undergå en viss komplettering.

Lån för kylanordningar synes utskottet böra få i tillämpliga delar

utgå efter samma grunder som föreslagits beträffande lån för iordningställande

av fruktförvaringslokaler m. m. Utskottet förutsätter tillika,

att de av utskottet i övrigt här ovan anförda synpunkterna vinna beaktande

vid lånebestämmelsernas slutliga utformning.

Enligt Kungl. Majtts förslag skall räntan å lån från fruktodlingslånefonden

bestämmas till 4.5 procent. Den väckta motionen avser att räntan

å ifrågavarande fond skall utgå efter riksbankens växeldiskonto, dock

högst med 4 procent. För egen del finner sig utskottet i förevarande avseende

icke böra tillstyrka ett frångående av Kungl. Maj:ts förslag, vilket

sammanfaller med den ståndpunkt utskottet intagit till vissa andra

vid innevarande riksdag motionsvis framställda förslag örn räntesänkning

beträffande vissa statens utlåningsfonder, vid vilka gäller en räntesats

av 4.5 procent. LTtskottet kan sålunda icke biträda motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och med avslag å motionen

II: 381,

1) besluta inrättande av statens fruktodlingslånefond,

som skall förvaltas av statskontoret och varifrån

lån må i mån av tillgång utlämnas dels för anläggning

av större fruktodling för ekonomisk drift ävensom

för utvidgning eller förbättring i sådant syfte

av redan befintlig fruktodling, dels för inköp av maskindrivna

fruktträdssprutor och redskap för jordens

bearbetning, dels för anordnande av bevattningsanläggningar

för fruktodling, dels för uppförande

och iordningställande av förvaringslokaler för frukt,

dels ock för utförande av anordningar för kylning av

frukt;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkta grunder med däri av utskottet

angivet tillägg, utfärda erforderliga bestämmel
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53. 13

ser för erhållande och tillgodonjutande av lån ur statens

fruktodlingslånefond;

3) såsom kapital för statens fruktodlingslånefond

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslagav

500,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

Fonden för förlag till statsverket.

9:o) Bidrag till gödselvårdsanläggningar. Under punkt 12 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till gödselvårdsanläggningar

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

I två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner,

nämligen 1:169 av herr Lindmark m. fl. och II: 313 av herr Hagman

m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till gödselvårdsanläggningar

anvisa i stället för äskade 700,000 kronor ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor samt att möjlighet beredes hushållningssällskapen

att från anslaget i fråga, när särskilda skäl därtill äro och efter

framställning härom till Kungl. Majit, erhålla bidrag till bestridande av

de för här ifrågavarande verksamhet ofrånkomliga kostnaderna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

I betraktande särskilt av möjligheten att i form av lån från gödselvårdslånefonden

ävensom såsom egnahemspremielån och stödlån erhålla bidrag

för utförande av gödselvårdsanläggningar anser sig utskottet icke nu

böra såsom i motionerna ifrågasatts tillstyrka någon förhöjning av det

under förevarande punkt äskade anslaget. I anslutning till vad motionärerna

i övrigt ifrågasatt vill utskottet uttala, att hushållningssällskapen

synas böra liksom beträffande statsbidrag till täckdikning kunna av Kungl.

Majit på framställning och i den mån skäl därtill äro tillerkännas bidrag

jämväl till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande verksamhet, vilket

bidrag bör utgå från förevarande anslag. Under åberopande av det

anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande

framställning och med avslag å motionerna

1:169 och II: 313 i vad dessa avse höjning av förevarande

anslag såsom bidrag till gödselvårdsanläggningar

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag

av 700,000 kronor; samt

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

b) att motionerna 1:169 och II: 313 i övrigt må anses

besvarade genom vad utskottet här ovan anfört.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

10:o) Bidrag för uppförande av spannmålslagerhus. Under punkt 13

har Kungl. Marits föreslagit riksdagen att till bidrag utan återbetalningsskyldighet

för uppförande av spannmålslagerhus anvisa för budgetåret

1934/1935 ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Vid 1933 års riksdag (prop. nr 177; jordbruksutskottets uti. nr 76; B. skr.

nr 209) medgavs, att ekonomisk förening, som enligt kungörelsen den 12

september 1930 (nr 342) angående allmänna villkor och bestämmelser för

lån från spannmålslagerhusfonden tilldelas lån för uppförande av uppsamlings-

eller centrallagerhus för spannmål, tillika må, på av Kungl.

Maj:t för varje särskilt fall föreskrivna villkor, för samma ändamål beviljas

bidrag av statsmedel utan återbetalningsskyldighet till belopp, motsvarande,

därest Kungl. Majit ej finner särskilda omständigheter föranleda

ett något högre bidrag, högst 15 procent av den beräknade anläggningskostnaden,

kostnad för tomt ej inberäknad, dock att sammanlagda

beloppet av bidrag och lån icke må överstiga 85 procent av förstnämnda

kostnad. I kungörelse den 2 juli 1933 (nr 265) föreskrev Kungl. Majit, att

ansökan örn bidrag, som nu nämnts, borde, ställd till Kungl. Majit, i

samband med låneansökningen inlämnas till jordbruksdepartementet före

den 1 augusti 1933. Bidragen bestridas (1933:prop. nr 177; B. skr. nr 36)

ur av socialdepartementet disponerat anslag till subventioner till främjande

av enskild företagsverksamhet.

Departementschefen har anfört följande:

»Lika med lantbruksstyrelsen anser jag, att bidragsverksamheten bör

fortgå under nästa budgetår. Medel för ändamålet torde för tiden efter

den 30 juni 1934 lämpligen böra beredas från särskilt anslag, vilket bör

upptagas med 300,000 kronor. För bidragens tillgodonjutande böra tilllämpas

samma grunder som nu.»

utskottet. Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till bidrag utan återbetalningsskyldighet

för uppförande av spannmålslagerhus anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av

300,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53. 15

liro) Bidrag till täckdikningar. Under punkt 15 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till bidrag till täckdikningar anvisa för budgetåret

1934/1935 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) II: 72 av herrar De Geer och Andersson i Dunker, vari hemställts, att

riksdagen till bidrag till täckdikningar för budgetåret 1934/1935 måtte anvisa

ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor samt att bidrag till täckdikning

skall kunna beviljas med intill högst 50 procent av den beräknade

kostnaden,

2) II: 361 av herr Olsson i Staxäng m. fl., vari hemställts, att riksdagen

ville för budgetåret 1934/1935 bevilja ett reservationsanslag örn 2,200,000

kronor att utgå som bidrag till täckdikningsföretag med högst 50 procent

av beräknade kostnaden i enlighet med i motionen angivna synpunkter.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Med anledning av väckta motioner anvisade 1933 års riksdag, i enlighet

med vad särskilda utskottet i sina utlåtanden nr 17 (sid. 137) och nr 22

(sid. 8) föreslagit, under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till

statsverket, till bidrag till täckdikningar för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Kungörelse angående statsbidrag till täckdikning har av Kungl. Majit

utfärdats den 30 juni 1933 (nr 434). Enligt dessa bestämmelser kan statsbidrag

utlämnas åt ägare eller brukare av åker eller annan odlad jord för

verkställande av täckdikning samt utgår med belopp, motsvarande högst

25 procent av den beräknade kostnaden för företaget.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att, med hänsyn till

rådande läge å arbetsmarknaden och behovet av stödåtgärder för jordbruket,

anslag för ändamålet bör anvisas jämväl för budgetåret 1934/1935.

Med anledning av det i motionerna framförda förslaget örn att bidrag

till täckdikningsföretag måtte utgå med 50 procent, i stället för nu gällande

25 procent, av den verkliga kostnaden, vill utskottet erinra, att liknande

krav framställdes i motion (lii 35) till 1933 års riksdag. Motionen,

liksom vissa andra i samma syfte väckta motioner, enligt vilka bidrag

icke borde beviljas med högre belopp än V* eller möjligen 1h av sammanlagda

kostnaden för företaget, hänvisades till särskilda utskottet, vilket i

utlåtande nr 17 förklarade sig hava funnit skäligt föreslå, att bidrag finge

utgå med högst 25 procent av kostnaderna för företaget. Riksdagen beslöt

i enlighet härmed.

Med hänsyn till vad vid 1933 års riksdag i samband med beslutet om

anordnande av ifrågavarande verksamhet sålunda förekommit och i betraktande

av den korta tid ifrågavarande bidragsverksamhet pågått an
-

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

ser sig utskottet icke böra förorda någon förhöjning i bidragsprocenten.

Utskottet vill i samband härmed ock erinra örn de möjligheter till erhållande

av lån på fördelaktiga villkor, som täckdikningslånefonden erbjuder.

Utskottet kan sålunda icke biträda motionerna.

Beträffande storleken av anslaget för ändamålet biträder utskottet Kungl.

Maj:ts förslag örn anvisande av ett i jämförelse med anslaget för innevarande

budgetår med 500,000 kronor förhöjt anslag, vilket förslag motiverats

med den stora efterfrågan å hithörande bidrag och verksamhetens betydelse.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å motionerna

II: 72 och II: 361, till bidrag till täckdikningar anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

12 :o) Byggande av nybyggesvägar. Under punkt 17 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för utlämnande av bidrag till byggande av nybyggesvägar

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av

150,000 kronor.

Enligt bestämmelser, som antagits vid 1929 års riksdag (prop. nr 196;

K. skr. nr 226), kan statsbidrag i viss ordning beviljas till byggande av

väg till sådant odlingsområde i Norrland och Dalarna, som med hänsyn

till storlek, markbeskaffenhet och övriga förhållanden finnes vara väl

ägnat att användas till jordbruk och framtida bebyggelse (nybyggesväg).

Kungörelse i ämnet har av Kungl. Maj:t utfärdats den 14 juni 1929 (nr 171).

För ändamålet har riksdagen under nionde huvudtiteln anvisat extra reservationsanslag,

som uppförts för ett vart av budgetåren 1929/1930—

1931/1932 med 50,000 kronor, för budgetåret 1932/1933, på grund av påräknad

reservation av 10,000 kronor, med 40,000 kronor samt för budgetåret

1933/1934 med 60,000 kronor.

Körande anslagbehovet för budgetåret 1934/1935 föreligga följande framställningar

:

från länsstyrelsen i Kopparbergs län........................................ kronor 10,000

» » » Gävleborgs län............................................ » _

» » » Västernorrlands län ................................ » 20,000

» » » Jämtlands län............................................ » 5,000

» » » Västerbottens län........................................ » 150,000

» » » Norrbottens län ........................................ » 25,000

Summa kronor 210,000.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53. 17

I likhet med departementschefen anser sig utskottet böra med hänsyn

bland annat till hithörande verksamhets betydelse för beredande av arbetstillfällen

tillstyrka en höjning av det belopp, som må kunna under

nästa budgetår utlämnas i statsbidrag från förevarande anslag, till 150,000

kronor. Utskottet hemställer i anslutning härtill,

att riksdagen må för utlämnande av bidrag till byggande

av nybyggesvägar anvisa för budgetåret 1934/

1935 ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

13:o) Väg- och flottledsbyggnadcr å skogar i enskild ägo. Under punkt

18 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till vissa vägoch

flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo anvisa för budgetåret 1934/

1935 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr i4, av herr Olsson i

Blädinge, vari hemställts, att i kungl, kungörelsen den 16 september 1933,

angående statsbidrag till vissa väg- och llottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo, det i mom. 6 i nämnda kungörelse bestämda statsbidraget, tjugufem

procent, måtte höjas till minst fyrtio procent av den utav skogsvårdsstyrelsen

godkända kostnaden för företaget.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

I anledning av väckta motioner anvisade 1933 års riksdag (Särsk. utsk.

uti. nr 17 s. 83; B. skr. nr 356) för budgetåret 1933/1934 under utgifter för

kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av

500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo. De med anslaget avsedda arbetena ingå som

ett led i åtgärderna till arbetslöshetens motverkande. För anslagets användning

har Kungl. Majit meddelat bestämmelser i kungörelse den 16

september 1933 (nr 549) samt i cirkulär samma dag (nr 550).

Enligt kungörelsen beslutar Kungl. Majit på framställning av skogsvårdsstyrelse,

efter hörande av centralrådet för skogs vårdsstyrelsernas förbund

och statens arbetslöshetskommission, örn anvisande till styrelsen av dels

medel att av styrelsen utdelas såsom statsbidrag, dels ock särskilt förvaltningsbidrag.

Statsbidrag kan utgå allenast till företag, som avser nybyggnad

av väg eller flottled eller sådan omläggning eller förbättring av förut

befintlig väg eller flottled, att denna först genom sagda åtgärd kan fylla

det med vägen eller flottleden avsedda ändamål, och som tillika finnes ägnat

att lindra eller motverka arbetslösheten inom orten. Statsbidrag utgår ej

till företag, som kan förväntas även utan statsbidrag komma till utförande

på den öppna arbetsmarknaden inom den närmaste framtiden, och i regel

ej heller till sådant företag, vartill annat statsunderstöd i form av bidrag

eller lån eller bidrag från skogsvårdskassa förut utgått eller utgår. Stats
Biliaug

till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 53, 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

Utskottet.

bidrag utgår ej till företag, som avser inrättande, utvidgande eller förbättrande

av allmän flottled. Statsbidrag kan beviljas till högst 25 procent av

den utav skogsvårdsstyrelsen godkända kostnaden för företaget.

I likhet med departementschefen anser utskottet det angeläget, att den

i fjol beslutade bidragsverksamheten för nu ifrågavarande ändamål fortsättes

även under budgetåret 1934/1935. Med avseende å bidragsgrunderna

innebär det i motionen II: 74 framställda förslaget en höjning av maximibidraget

från 25 procent till 40 procent av godkända kostnaden för företaget.

Motionären har därvid bland annat åberopat, att statsbidrag till

skogsutdikningsföretag må utgå med i regel högst 40 procent av kostnaderna.

I anledning härav vill utskottet erinra, att i vid 1933 års riksdag

väckta motioner förslag framställdes, att bidrag för nu ifrågavarande

ändamål måtte utgå enligt två likalydande motioner med 50 procent och

enligt en annan motion med 30 procent av kostnaderna. Särskilda utskottet,

till vilka berörda motioner hänvisades, anförde i utlåtande nr 17,

att det måste beaktas, att ifrågavarande arbeten — till skillnad från

skogsdikningar och andra grundförbättrande åtgärder —- bleve till praktiskt

taget omedelbar ekonomisk nytta för skogsägaren, ett förhållande

som syntes det särskilda utskottet åtminstone motivera ett mindre statligt

stöd än det vid vissa skogsvårdsåtgärder vanliga bidraget. Statsbidraget

syntes utskottet därför kunna begränsas till högst 25 procent av arbetets

beräknade kostnad, vilken procentsats ansågs vara lämpligt avvägd såväl

med hänsyn till angelägenheten av att arbeten verkligen bomme till stånd

som från synpunkten av skogsägarens nytta av företaget. Riksdagen beslöt

i enlighet med vad särskilda utskottet sålunda föreslagit.

I betraktande av de synpunkter särskilda utskottet sålunda anfört synes

jordbruksutskottet tillräcklig anledning saknas att höja bidragsprocenten.

Utskottet kan sålunda icke biträda motionen.

Jämväl i fråga örn anslagsbeloppets storlek ansluter sig utskottet till

Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å motionen

II: 74, såsom bidrag till vissa Äng- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo anvisa för budgetåret

1934/1935 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

14 :o) Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskilda skogar. Under

punkt 19 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utlämnande av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

19

statsbidrag för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.

För utlämnande av statsbidrag för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder

å enskildas skogar anvisade riksdagen för budgetåret 1932/1933 under nionde

huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor (se prop.

nr 29; E. skr. nr 30) oell för budgetåret 1933/1934 under utgifter för

kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor (se Ufk. bil. 5 sid. 19; R. skr. nr 368). Anslaget är

avsett att samtidigt tjäna två ändamål, nämligen beredande av ökade

arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande av skogsvården.

Senaste bestämmelser örn anslagets användning återfinnas i kungörelsen

den 30 juni 1933 (nr 437) angående statsbidrag till understödjande

av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar med däri genom

kungörelsen den 16 september 1933 (nr 548) vidtagen ändring. Vidare

har Kungl. Majit förstnämnda dag utfärdat cirkulär (nr 438) till

domänstyrelsen, samtliga skogs vårdsstyrelser och skogssällskapet med

vissa föreskrifter rörande tillämpningen av sagda kungörelse.

Departementschefen har anfört följande:

»Den med ifrågavarande anslag bedrivna verksamheten omfattas synbarligen

alltjämt med stort intresse, och anslaget synes ägnat att väl fylla

det därmed avsedda syftet. Med hänsyn därjämte till vad centralrådet

för skogsvårdsstyrelsernas förbund uttalat därom, att det knappast vore

troligt, att förhållandena på träförädlingsindustriens område skulle komma

att undergå en så hastig förbättring, att icke även under nästa budgetår

arbetslöshet skulle göra sig gällande för den del av befolkningen,

som hade sin utkomst av skogsbruk, anser jag mig böra förorda, att anslag

för ändamålet beviljas även för budgetåret 1934/1935.

Med avseende å bidragsgrunderna vill jag först erinra, att i 2 §

punkt 4 av förenämnda kungörelse nr 437/1933 stadgas, att statsbidrag må

utgå allenast till företag, vars utförande finnes vara ägnat att lindra

eller motverka arbetslöshet inom orten. På sätt centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund erinrat har Kungl. Majit vid bidrags beviljande

från ifrågavarande anslag föreskrivit, att beträffande företag, som

understöddes med bidrag från ur detta anslag anvisade medel, skulle

iakttagas, att vid dessa företag huvudsakligen användes annan arbetskraft

än respektive gårdars fasta personal ävensom att arbete därvid i

största möjliga omfattning bereddes arbetslösa personer eller personer,

som hotades av arbetslöshet. Jag har intet att erinra mot införande såsom

centralrådet föreslagit i själva författningstexten av denna anvisning.

»

Departementschefen har därefter meddelat vissa uppgifter med avseende

å tillämpningen i en del fall av den gällande bidragsprocenten saint vidare

anfört följande.

»Med avseende å ifrågavarande bestämmelses tillämpning i fortsättningen

torde den ytterligare erfarenheten få lämna vägledning. Liksom

hittills torde torrläggningsbidrag till högre belopp än 40 procent böra utgå

endast i sådana undantagsfall, där så med hänsyn till vikten av att

bereda arbetstillfällen finnes erforderligt. Där förhöjt bidrag åskas,

s. 20 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

20 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

torde vederbörande skogsvårdsstyrelse böra inhämta uppgifter om, huruvida

och i vad män bidrag av kommunala medel blivit anslagna eller

eljest kunna påräknas till samma företag. Härigenom erhållas bättre

möjligheter för Kungl. Majit att i vart fall bedöma skäligheten av den

gjorda framställningen.

I övrigt anser jag de nuvarande grunderna för bidrag från ifrågavarande

anslag böra oförändrade få gälla för det anslag, som må beviljas

för budgetåret 1934/1935.

Beträffande anslagsbeloppet för nästa budgetår skulle enligt vad centralrådet

anfört behovet av medel från anslaget till vissa tillfälliga

skogsvårdsåtgärder för nästa budgetår, utöver en beräknad reservation

å 1,000,000 kronor, uppgå till 3,000,000 kronor. Härvid hava tagits i betraktande

de belopp, med vilka centralrådet ansett statens skogsutdikningsanslag

och statens skogsodlingsanslag böra uppföras för samma tid.

På sätt framgår av vederbörande punkter i nionde huvudtiteln av årets

statsverksproposition har jag emellertid ej förordat centralrådets förslag

örn höjning av statens skogsutdikningsanslag eller statens skogsodlingsanslag.

Het torde dock vara högst angeläget, att företag, som förutsatts

skola taga medel i anspråk från sistnämnda båda anslag, må

kunna, i den mån företagen — såsom säkerligen oftast är fallet — äro

av beskaffenhet att deras utförande kan ske med bidrag från anslaget till

vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder, tillgodoses från detta anslag i största

möjliga utsträckning. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att sistnämnda

anslag för budgetåret 1934/1935 uppföres med något högre belopp

än centralrådet ifrågasatt, och tillstyrker jag därvid ett belopp av

3,500,000 kronor. I betraktande av den påräkneliga behållningen å anslaget

av 1,000,000 kronor skulle för samma tid för detta ändamål komma

att finnas till förfogande 4,500,000 kronor.»

Jämväl utskottet håller före, att ifrågavarande bidragsverksamhet, som

synes väl fylla de ändamål — beredande av ökade arbetstillfällen inom

skogsbruket och främjande av skogvården — för vilka den avsetts,

bör upprätthållas även under nästa budgetår. Utskottet har icke något

att erinra mot den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen

eller mot vad han i övrigt i ärendet anfört. Utskottet för sålunda hemställa,

att riksdagen må för utlämnande av statsbidrag för

vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag

av 3,500,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

15:o) Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader avseende

lantbrnkshögskolan. Under punkt 21 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att till byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader avse
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

21

ende lantbrukshögskolan anvisa för budgetåret 1984/1935 ett reservationsanslag

av 146,500 kronor.

I propositionen nr 143 till 1931 års riksdag rörande den högre lantbruksundervisningens

ordnande framlades, förutom allmänna riktlinjer

för denna undervisnings ordnande, vissa beräkningar angående utförande

av byggnadsarbeten för bland annat lantbrukshögskolan. Propositionen

bifölls i huvudsak av riksdagen, som för budgetåret 1931/1932 å

nionde huvudtiteln anvisade ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor

för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan.

I propositionen nr 230 till 1932 års riksdag angående byggnadsarbeten

och andra engångskostnader, avseende bland annat lantbrukshögskolan,

återgavs ett av lantbrukshögskolekommitterade i skrivelse den 25 februari

1932 avgivet förslag i sådant avseende. Detta förslag innefattade vissa avvikelser

från det av 1931 års riksdag godkända byggnadsprogrammet, gående

närmast ut på ett sammanförande av de större institutionerna, med undantag

för institutionen för växtfysiologi, till en ny byggnad, i vilken undervisningslokaler,

laboratorier, värmecentral, samlingssal och kårlokaler m. m.

skulle inrymmas. Byggnadskostnaderna voro enligt samma förslag beräknade

till sammanlagt 2,100,000 kronor att fördelas på olika budgetår.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och en i ämnet väckt motion anvisade

riksdagen för budgetåret 1932/1933 å nionde huvudtiteln ett extra

reservationsanslag av 450,000 kronor för byggnadsarbeten och andra engångskostnader

avseende lantbrukshögskolan. På framställning av Kungl.

Maj:t hava vidare för budgetåret 1933/1934 under utgifter för kapitalökning,

fonden för förlag till statsverket, såsom reservationsanslag anvisats

ytterligare 495,000 kronor för ändamålet.

Kungl. Marits förslag, som grundar sig på en av styrelsen för lantbrukshögskolan

gjord framställning, innebär ingen ändring i fråga örn

de enligt 1932 års plan beräknade totala byggnadskostnaderna utan endast

vissa ytterligare jämkningar — utöver de vid 1933 års riksdag vidtagna

— med avseende å kostnadernas fördelning på olika budgetår, närmast

påkallade av att en del byggnadsarbeten på grund av byggnadskonflikten

icke kunnat komma till utförande inom planenlig tid.

Utskottet biträder Kungl. Haj:ts förevarande framställning och hemställer

därför,

att riksdagen må till byggnadsarbeten och vissa

andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag

av 146,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 53. i

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

Stockholm den 10 april 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från ihrsta kammaren: herrar Sederholm, Augast Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,

von Stockenström, Granath, Tjällgren och Fritiof Gustafson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Andersson

i Grimbo, Olsson i Rödningsberg, Carlström, Andersson i Tungelsta, Hagman och Karlsson

i Munkedal.

841175. Slockholm, Isaae Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:183 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar. a1 i texten