Utlåtande med anledning av väckt motion angående anställande av egnahemskonsulenter hos egnahemsnämnderna.
1934-04-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1934:59, Utlåtande med anledning av väckt motion angående anställande av egnahemskonsulenter hos egnahemsnämnderna.
Dokumentets text
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
Sr 59.
Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1934 kl. 4.ao e. m.
Utlåtande med anledning av väckt motion angående anställande av
egnahemskonsulenter hos egnahemsnämnderna.
(l:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion
nr 347 av herrar Norling och Persson i Grytterud har hemställts, att
riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla örn utredning rörande frågan
örn anställande av egnahemskonsulenter hos egnahemsnämnderna.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande
från statens egnahemsstyrelse.
Egnahemsstyrelsen har däri anfört följande.
Vid olika tillfällen, då fråga förevarit örn reformer inom egnahemsväsendet
såsom senast beträffande åtgärder i avsikt att förbilliga egnahemslåntagarnas
byggnadskostnader, hade egnahemsstyrelsen framhållit, att
mera vittgående sådana vore nära förbundna med frågan örn förbättrade
förutsättningar över huvud taget för en framgångsrik egnahemsverksamhet.
I sådant syfte hade egnahemsstyrelsen bland annat understrukit nödvändigheten
av att hos varje egnahemsnämnd funnes anställd en konsu
lent, som ägnade sig enbart åt egnahemsarbetet. Härigenom skulle den
praktiska handledningen bland egnahemslåntagarna kraftigt kunna främ
jas genom ökade tillfällen till råd och anvisningar såväl från början med
egnahemmens anläggande som sedermera i drivandet av jordbruk med
binäringar. Det vore för egnahemsstyrelsen känt, att i län, där egna
hemskonsulent funnes tillgänglig, dennes arbete visat sig i hög grad gagnelig!
för verksamheten. Utrustade med egna konsulenter kunde egnahemsnämnderna
på ett mera enhetligt och effektivt sätt än för närvarande
utöva sorgfällig ledning, övervakning och tillsyn över egnahemmens
iordningställande. Härförutan torde nämligen statens betydande uppoffringar
för befrämjande av egnahemsbildningen icke kunna förväntas bliva
till största möjliga gagn. Med sakkunnigt biträde kunde egnahemsnämnderna
därjämte bättre följa utvecklingen och var för sitt område förmedla
nya rön inom egnahemsverksamheten.
Genom att med stöd av omförmälda synpunkter i ämnet hava i sin ovan
berörda utredning med förslag örn åtgärder för åstadkommande av billiga
egnahemsbyggnader förordat, att medel böra ställas till förfogande för,
jämte annat, anställande av egnahemskonsulenter hos varje egnahemsnämnd,
hade egnahemsstyrelsen redan tagit ställning till förevarande
spörsmål (statens offentliga utredningar 1934: 6).
Egnahemsstyrelsen hyste sålunda deli bestämda uppfattningen, att en
framgångsrik egnahemsverksamhet vore betingad av att inom varje egnahemsnämnds
område funnes tillgänglig särskild tjänsteman med uteslu
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
11
tande uppgift att vara egnaliemskousulent. 1 detta sammanhang borde
anmärkas, att egnahemsrörelsen ursprungligen närmast avsett själva kre
ditgivningen och att det nu utgående statsbidraget för rörelsens handhavande,
såsom motionärerna anfört, icke tillmätts för bestridande av järn
väl avlöning åt konsulent, utan hade egnahemsnämnderna i regel härutinnan
varit hänvisade till det biträde, som kunnat erhållas av respektive
hushållningssällskaps jordbruks- och byggnadskonsulenter samt vandringsrättare.
Uppenbart torde det emellertid vara, att egnahemsnämndernas
verksamhet numera nätt sådan omfattning, att hänsynen såväl till de enskilda
egnahemsföretagarnas behov av biträde som till det allmännas intresse
av egnaliemsbildningens ändamålsenliga bedrivande torde göra be
rättigad den kostnad, som föranleddes av konsulentarbetets reformering
i den riktning, som nu motionärerna liksom tidigare egnahemsstyrelsen
föreslagit.
I likhet med motionärerna ansage sig egnahemsstyrelsen slutligen icke
kunna i detta sammanhang förbigå frågan örn organisation under allmän
kontroll av jordanskaffningen för egnahemsändamål. Ju mera jorden
foges i anspråk med bistånd av allmänna medel, desto mera framträdde
kravet på vidtagande av åtgärder till förekommande av att statens uppoffringar
i form av billiga villkor för tillgodonjutande av de för ändamålet
anvisade medlen utnyttjades för en höjning av jordpriset vid ökad
efterfrågan å jord. Det hade visat sig, att då egnahemsnämnd genom sin
konsulent kunnat biträda egnahemslånesökande förmånligare villkor kunnat
erhållas än då vederbörande på egen hand inköpt jord och avtalat örn
byggnadernas uppförande.
Egnahemsstyrelsen tillstyrkte sålunda den utredning, varom hemställts
i förevarande motion.
Otvivelaktigt är det ur skilda synpunkter en viktig angelägenhet, att
den statsunderstödda egnahemsverksamheten inom de olika hushållningssällskapen
bedrives på ett rationellt och lämpligt sätt. Inom vissa hushållningssällskaps
områden hava anställts konsulenter med uteslutande uppgift
att vara verksamma i sådant syfte. Inom andra hushållningssällskap
åter har motsvarande uppgift anförtrotts at någon sällskapets jordbrukskonsulent,
byggnadskonsulent eller vandringsrättare. Behovet av både
snabb och ingående hjälp i fråga örn egnahemsärendenas handläggning
inom respektive hushållningssällskap har emellertid framträtt allt starkare
i den mån som statsmakterna funnit sig böra såsom ett led i åtgärderna
till arbetslöshetens bekämpande på ett alldeles särskilt sätt understödja
egnahemsbildandet på landsbygden. På sätt framgår av såväl motionen
som egnahemsstyrelsens yttrande lärer det ock på vissa håll hava
visat sig erbjuda svårigheter att tillgodose behovet i förevarande avseende
genom de hushållningssällskapens ovannämnda befattningshavare, vilkas
huvudsakliga tid och krafter i varje fall måste tagas i anspråk för andra
egnahemsrörelsen icke direkt vidkommande uppgifter. För att möjliggöra
större koncentration och enhetlighet i fråga om egnahemskonsulentverksam
heten synes det vara ett önskemål, att inom sådana hushållningssällskaps
områden, där egnahemsrörelsen erhållit så stor omfattning, att konsulent
12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
verksamheten på detta område icke kan, örn den skall kunna rätt fylla
sin uppgift, kombineras med annan verksamhet, egnaliemskonsulenter anställas
med uteslutande uppgift att ägna sig åt egnahemsrörelsen. För ett
närmare bedömande av denna fråga torde emellertid, såsom motionärerna
oek avse, en utredning vara erforderlig. Härvid bör uppmärksamhet
ägnas frågan huruvida dessa befattningshavare höra, såsom nu i förekommande
fall torde vara regel, vara anställda av respektive hushållningssällskap
med skyldighet att helt stå till egnahemsnämndens förfogande,
eller örn ifrågavarande konsulenter böra vara direkt anställda hos de under
vederbörande hushållningssällskap sorterande egnahemsnämnderna.
För det förra alternativet synes kunna åberopas att hushållningssällskapen
i varje fall hava att bära det ekonomiska ansvaret för egnahemslåneverksamheten.
Såsom ett särskilt önskemål torde jämväl höra framhållas,
att det under alla förhållanden hör åligga den befattningshavare,
som må komma att utöva egnahemskonsulentverksamheten, att
även tjänstgöra såsom sekreterare hos vederbörande egnahemsnämnd. Nu
antydda och andra i samband med förevarande fråga stående spörsmål
torde böra bli föremål för undersökning vid den utredning, varom utskottet
anser sig böra hemställa att framställning nu göres hos Kungl. Maj:t.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med anledning av förevarande
motion II: 347 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående
frågan örn egnahemskonsulentverksamhetens
lämpliga ordnande inom de särskilda hushållningssällskapens
områden samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.
Stockholm den 30 april 1934.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
fran första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Gabrielsson, oon Stockenström,
Granath, Tjällgren, Dalberg och Karl Emil Johansson; samt
frän andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Andersson i
Grimbo, Olsson i Rödningsberg, Gustafson i Kasenberg, Carlström, Andersson i Tungelsta
och Karlsson i Munkedal.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:188 Skrivelse till Konungen, med anledning av väckt motion angående anställande av egnahemskonsulenier hos egnahemsnämnderna. a1 i texten