Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1934-04-24 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:65, Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1934 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter

för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda

framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

Till jordbruksutskottet hava hänvisats de i statsverkspropositionen under

avdelning utgifter för kapitalökning gjorda framställningar, som

röra jordbruksärenden.

Utskottet, som tidigare yttrat sig rörande vissa framställningar under

nämnda avdelning i statsverkspropositionen, får härigenom avgiva utlåtande

med anledning av följande i samma avdelning av statsverkspropositionen

framställda förslag.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i statsrådsprotokollet.

Vidkommande de övriga till utskottet hänvisade framställningar under

iörberörda avdelning i statsverkspropositionen kommer utskottet att avgiva

särskilda utlåtanden.

Statens utlånings!onder.

l:o) Statens avdikningslånefond. I punkt 1 av den till innevarande

riksdag avlåtna statsverkspropositionen, avdelning Utgifter för kapitalökning,

i vad angår jordbruksdepartementet, har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att

1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1934/1935 från statens

avdikningslånefond bevilja lan å tillhopa högst 6,000,000 kronor;

2) såsom kapitalökning för statens avdikningslånefond anvisa för budgetåret

1934/1935 ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

Statens avdikningslånefond är avsedd för utlämnande av lån till utförande

av sådana torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan

hos mark med hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller

ständig slåtter- eller betesvall. Gällande villkor för län från statens avdikningslånefond

äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258)

med däri genom kungörelserna nr 166/1929 och 300/1933 gjorda ändringar.

Jämlikt riksdagens beslut har det belopp, vartill lån ur fonden fått för

Bihang till riksdagens protokoll 19,16. It) sami. Nr 65.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

Utskottet.

år högst beviljas, uppgått till för ett vart av budgetåren 1930/1931 och

1931/1932 3,000,000 kronor samt för budgetåret 1932/1933 2,900,000 kronor.

För budgetåret 1933/1934 är motsvarande belopp bestämt till 5,000,000

kronor.

Utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar har fonden under nämnda

budgetår tillförts följande anslag för kapitalökning:

för budgetåret 1930/1931 ........................................................................ 2,000,000

» » 1931/1932 ........................................................................ 2,000,000

» » 1932/1933 ........................................................................ 1,300,000

» » 1933/1934 4,000,000.

Departementschefen bar i ärendet anfört följande:

»Under punkten 104 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition bär

jag tillstyrkt, att statsbidrag ur statens avdikningsanslag må under budgetåret

1934/1935 beviljas intill 2,200,000 kronor. Jag har vidare för avsikt

att senare i dag föreslå, att jämväl för nästa budgetår uppföres ett särskilt

anslag (å 6,000,000 kronor) till torrläggningsföretag, ägnade att motverka

arbetslösheten. I anslutning härtill förordar jag så stor sammanlagd utlåning

ur avdikningslånefonden, som kan antagas erforderlig för mötande

av lånebehovet i avseende å de företag, vilka ifrågakomma till bidrag ur

nämnda båda anslag, och torde detta utlåningsbelopp kunna uppskattas till

6,000,000 kronor.

Enligt statskontorets beräkning skulle till mötande av utlåningen från

fonden under budgetåret 1934/1935 komma att finnas till förfogande i runt

tal 2,100,000 kronor. De under sagda budgetår erforderliga utbetalningarna,

torde kräva, att fonden tillföres ett kapitaltillskott å 4,000,000 kronor.»

Utskottet kommer att under punkt 2 bär nedan förorda en nedsättning

i det ovanberörda till torrläggningsföretag, ägnade att motarbeta arbetslösheten,

äskade anslaget med 2,000,000 kronor till 4,000,000 kronor. I anslutning

härtill torde en minskning kunna ske i det belopp, som ansettsböra

under nästa budgetår vara disponibelt för nu förevarande ändamål,

till 5,000,000 kronor, och det erforderliga kapitalökningsanslaget bestämmas

till 3,000,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall i så måtto till Kungl.

Majlis förevarande framställning

1) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1934/1935 från statens avdikningslånefond bevilja lån

å tillhopa högst 5,000,000 kronor;

2) såsom kapitalökning för statens avdikningslånefond

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.

Beträffande sättet för de till kapitalökning avsedda medlens anskaffande

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

3

fonden för förlag'' till statsverket.

2:o) Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten. Under

punkt 14 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för utlämnande av

statsbidrag för utförande av torrläggningsföretag, ägnade att motverka

.arbetslösheten, anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av

6,000,000 kronor.

För att möjliggöra omedelbart utförande av torrläggningsföretag, ägnade

att motverka arbetslösheten, bar anslag för första gången anvisats för

innevarande budgetår, i det riksdagen under utgifter för kapitalökning

för ändamålet uppfört ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor (R. skr.

nr 368). Bestämmelser rörande anslagets användning hava meddelats i

kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 436). Bidrag från anslaget utgår under

de beträffande statens avdikningsanslag gällande villkor till företag, vars

utförande finnes ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten,

därvid dock bidragstagare är skyldig att, sedan statsbidrag beviljats, vid

äventyr att bidragsrätten må kunna av Kungl. Majit förklaras förverkad,

utan uppskov igångsätta företaget.

Från anslaget bestridas jämväl kostnader för avlöning åt viss extra personal

å lantbruksstyrelsen kulturtekniska byrå.

Departementschefen har i ärendet anfört följande!

»Med hänsyn till behovet att bereda arbetstillfällen å landsbygden samt

torrläggningsverksamhetens betydelse för jordbruket oell rådande stora efterfrågan

å hithörande bidrag förordar jag fortsatt anslag för ändamålet. Vid

anmälan under punkten 104 under nionde huvudtiteln av anslagsbehovet

för nästa budgetår beträffande statens avdikningsanslag har jag med utgångspunkt

från att bidragskvoten för avdikningsanslag bibebålles vid

högst hälften av kostnaden tillstyrkt beviljande i vanlig ordning av bidrag

från avdikningsanslaget till 2,200,000 kronor. Med avseende å det

belopp, varmed nu förevarande anslag bör uppföras, är det på grund av

torrläggningsföretagens betydelse icke minst ur arbetslöshetssynpunkt av

stor vikt, att föreliggande ansökningar örn bidrag till sådana företag

kunna i görligaste mån tillgodoses. Jag tillstyrker därför anvisande för

nästa budgetår av ett anslag å 6,000,000 kronor, att disponeras enligt i

huvudsak gällande grunder. Därigenom komma tillhopa 8,200,000 kronor

att stå till förfogande, vilket i huvudsak torde tillgodose det påräkneliga

behovet. Liksom för innevarande budgetår torde, i den mån medel för

ändamålet icke på annat sätt stå till förfogande, anslaget få efter Kungl.

Majits bestämmande användas jämväl för bestridande av erforderliga

kostnader för med handläggningen av torrläggningsärenden inom lantbruksstyrelsen

anställd extra personal. Icke heller synes mig hinder böra

möta för Kungl. Majit att av förevarande anslag bereda vederbörande

byråchef i lantbruksstyrelsen någon ersättning utöver den ordinarie lö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

Utskottet.

nen för de nya uppgifter samt det ökade ansvar, som i samband med den

beräknade väsentligt utvidgade torrläggningsverksamheten må tillkomma

honom.»

Med hänsyn till ifrågavarande verksamhets stora betydelse särskilt ur

arbetslöshetssynpunkt anser utskottet, att anslag bör beredas för verksamhetens

fortsättande jämväl under nästa budgetår. Kungl. Maj:ts förslag

innefattar en höjning i det för löpande budgetår beviljade anslaget med

2,000,000 kronor eller till 6,000,000 kronor.

Med hänsyn till den granskning, som ansökningar och planer angående

lån och bidrag för utförande av torrläggningsföretag skola

uudergå i lantbruksstyrelsen, lärer knappast så stort belopp som Kungl.

Maj:t föreslagit kunna utnyttjas under nästa budgetår. Utskottet vill i

sådant avseende erinra, att syftet med nämnda granskningsarbete är att

allenast sådana företag skola komma till stånd, beträffande vilka förutsättningar

finnas för ett ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt

lyckligt genomförande. Med hänsyn till den utomordentliga vikt,

som sålunda ligger på ifrågavarande granskningsarbete, torde icke böra

bortses från att det kan ligga en viss fara i att detta arbete i alltför stor

omfattning anförtros åt extra arbetskrafter. Utskottet anser sig därför

böra stanna vid att förorda, att samma belopp nu anvisas som för innevarande

budgetår eller 4,000,000 kronor. Därest det för att möjliggöra att

granskningsarbetet må kunna utan åsidosättande av erforderlig ingående

kontroll bedrivas med den snabbhet, som särskilt på grund av rådande

arbetslöshet är önskvärd, skulle visa sig erforderligt att av ifrågavarande

anslag taga i anspråk något större belopp äu som härför för

innevarande år beräknats, torde hinder i detta avseende icke böra möta

för Kungl. Majit, liksom Kungl. Majit ock i viss anslutning till vad i

propositionen förutsatts bör vara oförhindrad att, därest sä skulle befinnas

skäligt med hänsyn till det ökade arbete och ansvar, som jämväl under

nästa budgetår torde komma att åvila vederbörande byråchef i lantbruksstyrelsen,

bereda denne befattningshavare någon ersättning från

ifrågavarande anslag utöver ordinarie lönen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall i så måtto till Kungl.

Majits förevarande framställning för utlämnande

av statsbidrag för utförande av torrläggningsföretag,

ägnade att motverka arbetslösheten, anvisa för budgetåret

1934/1935 ett reservationsanslag av 4,000,000

kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles linder riksdagen avgiva förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65. 5

3:o) Arbetar sill åbrukslånef onden. Under punkt 24 Ilar Kungl. Majit

föreslagit riksdagen, 1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkt ändring i bestämmelserna angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet;

2) såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 8,000,000

kronor.

I två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade, likalydande motioner,

nämligen I: 68 av herr Gustafsson, Per, m. fl. och II: 136 av herr Andersson

i Ovanmyra m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring av 9 § i kungörelsen örn arbetarsmåbruksstatslån, att innehållet

får i huvudsak följande lydelse:

» A r Ii e t a r smål) riik sl å n —- — —- annan verksamhet. Medelst lånet hör

helst nytt jordbruk bildas, dock må, där möjligheterna till nybildning

äro begränsade eller eljest särskilda omständigheter föreligga, även förvärv

av redan befintliga jordbruk kunna ske.

Arbetarsmåbrukslån —--sägs.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Vid 1933 års riksdag (prop. nr 181; K. skr. nr 280) beslöts inrättande

av arbetarsmåbrukslånefonden, från vilken fond lån skulle utlämnas i

ändamål att giva skogsarbetare eller därmed likställda arbetare tillfälle

att förvärva mindre lägenhet, ägnad att bereda innehavaren utkomst genom

jordbruk, drivet vid sidau av annan verksamhet. Verksamhetens

tillämpningsområde var avsett att begränsas till Norrland samt norra

delarna av Dalarna och Värmland med möjlighet för Kungl. Majit att

i särskilda fall utsträcka verksamheten till andra delar av landet. Lånerörelsen

regleras genom kungörelsen den 14 juni 1933 (nr 331) angående

statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet, varav inhämtas bland annat

följande.

Statslån från fonden kan tilldelas landskommun inom Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län ävensom

vissa i kungörelsen uppräknade kommuner i Kopparbergs och Värmlands

län. Där Kungl. Majit med hänsyn till särskilda omständigheter

finner så påkallat, kan arbetarsmåbruksstatslån dock utlämnas jämväl

åt annan landskommun. Låneverksamheten skall under statens egnahemsstyrelses

överinseende inom kommun som regel handhavas av en

särskild nämnd (arbetarsmåbruksnämnd) bestående av tre av kommunalfullmäktige

eller kommunalstämma utsedda ledamöter. Kungl.

Majit beviljar på därom av kommun gjord framställning arbetarsmåbruksstatslån.

Sådant lån användes för utlämnande av arbetarsmåbrukslån

till skogsarbetare eller därmed likställd arbetare, som därom ansöker

hos kommunen. Medelst lånet bör nytt jordbruk bildas. Högsta

lånebeloppet är 6,000 kronor. Med avseende å återbetalningen uppdelas

lånet i en amorteringsdel och en stående del. Den stående delen skall

fastställas till belopp, motsvarande kostnaden för jordförvärvet jämte

viss eventuell odlingskostnad, dock högst till en tredjedel av hela lånet.

Amorteringsdelen skall från och med sjätte året efter utgången av det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

kalenderår, rinder vilket lånet beviljats, återbetalas med en trettiondel

årligen. Ä amorteringsdelen erlägges ej ränta. Å den stående delen, som

i regel ej är uppsägbar från kommunens sida, skall efter amorteringstidens

utgång gäldas ränta efter den räntesats, som Kungl. Maj:t med

hänsyn tagen till räntesatsen å den stående delen av egnahemslån för

jordbrukslägenheter bestämmer. Som säkerhet för arbetarsmåbrukslån

skall som regel lämnas första inteckning i lägenheten.

Såsom kapital för arbetarsmåbrukslånefonden anvisades för budgetåret

1933/1934 ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Frågan örn underlättande för den skogs- och lantarbetande befolkningen

att erhålla egna hem hade åtskilliga år stått på dagordningen,

då vid 1933 års riksdag arbetarsmåbrukslånefonden inrättades. Spörsmålet

hade. då aktualiserats genom den till följd av trävaruindustriens

läge uppkomna stora arbetslösheten bland skogsarbetarna. Den sålunda

igångsatta låneverksamheten har omfattats med ett stort intresse såväl

av vederbörande kommuner som av den enskilde arbetaren.

Sammanlagda beloppet av de sökta statslån, som ej kunnat tillgodoses

genom det för innevarande budgetår anvisade anslaget, uppgår till

i runt tal 11,875,000 kronor. Detta förhållande synes mig väl motivera

ett tillmötesgående av egnahemsstyrelsens framställning örn anvisande

för samma budgetår av ett ytterligare belopp av 5,000,000 kronor. I annat

sammanhang kommer i enlighet härmed hemställan att göras örn anvisande

av sagda belopp å tilläggsstat för budgetåret 1933/1934.

Den vunna erfarenheten talar för verksamhetens fortsättande i huvudsakligen

oförändrad form jämväl under nästa budgetår. Med hänsyn

till det gynnsamma förlopp, rörelsen synes erhålla i de nordligare landsdelarna

och den stora betydelse densamma kan beräknas få, har jag

emellertid ansett böra övervägas, huruvida icke verksamheten borde

kunna fylla en motsvarande uppgift jämväl beträffande södra och mellersta

Sverige. I sådant avseende har på min begäran från chefen för

statens egnahemsstyrelse upprättats en promemoria, vari framhålles

bland annat följande.

Medan jordbrukarna i södra och mellersta Sverige tidigare mera allmänt

anställde full arbetsstyrka under hela året för att vara tryggade

beträffande nödig arbetskraft under den mest arbetskrävande årstiden,

har man alltmera börjat anställa fasta arbetare allenast med hänsyn till

behovet under vintern och tillgodose det under sommaren ökade behovet

med mera tillfällig arbetskraft. Denna utveckling syntes föranledd

av jordbrukets bekymmersamma ekonomiska ställning i förening med

den goda tillgången på arbetskraft. På grund härav kunde förhållandena

förutses komma att i de södra och mellersta landsdelarna utvecklas

på samma sätt som i Norrland med perioder av god arbetstillgång

omväxlande med perioder av stor arbetslöshet eller arbetsknapphet.

För mötande av arbetsknappa perioder vore det lika viktigt för södra

och mellersta Sveriges vidkommande som beträffande landets nordligare

delar att arbetarna bereddes stödjordbruk. Utom jordbruksar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65. 7

betania hade på vissa håll i södra och mellersta Sverige även stenhuggare

och fiskare att kämpa med stora svårigheter på grund av arbetsknapphet,

varför ifrågavarande stödverksamhet borde få omfatta även

dessa båda arbetargrupper.

Den sålunda framhållna utvecklingen beträffande lantarbetarnas anställningsförhållanden

med därav föranledda perioder av ökad arbetslöshet

gör det önskvärt, att samma möjlighet till delaktighet i arbetarsmåbruksrörelsen,

som nu tillkomma skogs- och lantarbetare i Norrland,

må beredas motsvarande kategorier arbetare i övriga delar av landet.

Härvid inbegriper jag även stenhuggare och fiskare, vilka såsom i berörda

promemoria framhållits på vissa håll hava att kämpa med svår

arbetslöshet. Jag förordar sålunda den ändring i gällande bestämmelser

angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet, att tillämpningsområdet

för verksamheten från och med ingången av 1935 utsträckes

att omfatta hela landet.

Utlåningsbeloppet för budgetåret 1934/1935 torde, med hänsyn

bland annat till den av mig förordade utvidgningen av verksamheten,

böra bestämmas till 8,000,000 kronor. I betraktande av verksamhetens

art att bland annat vara ett led i åtgärderna för att lindra arbetslösheten

samt då här är fråga örn lånemedel, som för övrigt anskaffas allenast

i mån av behov, torde det vara lämpligt, att nyssnämnda belopp i

dess helhet anvisas för nästa budgetår.»

Då utskottet anser att en stödverksamhet av här ifrågavarande art

särskilt under nuvarande förhållanden har en betydelsefull uppgift att

fylla, lärer möjligheter för dess fortsättande jämväl under nästa budgetår

höra beredas. Kungl. Maj:ts förslag innefattar emellertid en utvidgning

av verksam helens tillämpningsområde, vilket för närvarande är begränsat

till Norrland samt norra delarna av Dalarna och Värmland, att omfatta

även södra och mellersta Sverige. Utskottet kan icke undgå hysa en

viss tvekan att nu företaga en sådan utvidgning av ifrågavarande verksamhets

tillämpningsområde. Med hänsyn till vad i ärendet anförts anser

sig utskottet dock icke böra motsätta sig förslaget. Utskottet utgår

emellertid härvid från den bestämda förutsättningen, att verksamheten

utövas med stor försiktighet, så att låneunderstöd utdelas allenast till personer,

som med avseende å sin arbetsinställning och sina utkomstmöjligheter

äro jämförliga med de skogsarbetare och därmed likställda arbetare,

för vilka ifrågavarande lånemöjligheter för närvarande äro avsedda.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar, att -utlåningsbeloppet för nästa budgetår

bestämmes till 8,000,000 kronor, och det erforderliga kapitalökningsanslaget

för samma tid har upptagits till ett mot det högsta utlåningsbeloppet

fullt ut svarande belopp eller likaledes med 8,000,000 kronor. För

egen del har utskottet icke något att erinra mot det avsedda högsta totalutlåningsbeloppet.

Stor sannolikhet torde emellertid tala för att icke

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

liela detta belopp kan ifrågakomma till utbetalning under budgetåret

1934/1935. Utskottet anser sig därför böra förorda att kapitalökningsanslaget

för samma budgetår begränsas till 5,000,000 kronor.

Vidkommande de väckta motionerna, vilka avse sådan ändring av gällande

bestämmelser för lån från ifrågavarande lånefond att lånebidrag må

kunna utlämnas — icke enbart till bildande av nytt jordbruk — utan jämväl

för förvärv av redan befintligt jordbruk, anser sig utskottet, med hänsyn

till det med ifrågavarande stödverksamhet avsedda huvudsyftet att

bereda arbetstillfällen åt sådana personer, som under vissa tider eljest

skulle behöva gå arbetslösa, icke böra tillstyrka någon förändring i av

motionärerna angiven riktning. Utskottet kan sålunda icke biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med anledning av Kungl. Majda

förevarande framställning samt med avslag å motionerna

I: 68 och II: 136

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkt ändring i bestämmelserna angående

statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet;

2) såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

Stockholm den 24 april 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Md detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,

Granath, Fritiof Gustafson, Elof Andersson och Henriksson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Andersson i

Grimbo, Olsson i Rödningsberg, Gustafson i Kasenberg, Andersson i Löbbo, Carlström

och Andersson i Tungelsta.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

9

Reservation

under punkt 3 (arbetarsmåbrukslånefonden) av herrar Sederholm, Gabrielsson,

Fritiof Gustafson, Hedlund i Häste och Gustafson i Kasenberg,

som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

Då utskottet — — — mellersta Sverige. Utskottet vill erinra, att

sociala jordutredningen, på vars förslag förberörda proposition i ämnet

till 1933 års riksdag var grundad, uttalat, att ifrågavarande verksamhet

under de närmaste åren företrädesvis borde inriktas på att

tillgodose behovet i de norrländska kommunerna. Departementschefen

biträdde jordutredningens förslag men ansåg att med Norrland borde

jämställas norra delarna av Dalarna och Värmland. Tillika utfick

departementschefen från att möjlighet borde, örn så ansåges erforderligt,

finnas att utsträcka verksamheten jämväl till andra delar av landet,

varvid det borde ankomma på Kungl. Majit att härutinnan besluta

efter som med hänsyn till omständigheterna prövades lämpligt. I två med

anledning av propositionen väckta motioner framställdes förslag, avseende

att lån från ifrågavarande fond måtte kunna utlämnas till skogsocli

lantarbetare samt därmed likställda över hela landet. Särskilda utskottet,

till vilket frågan hänvisades, betonade i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 2, att det av Kungl. Majit framlagda förslaget avsåg igångsättande

av en i det stora hela oprövad form av stödverksamhet och fann

vidare att, i den mån omständigheterna framdeles så påkallade och medgåve,

de motionsvis framförda synpunkterna kunde vinna beaktande inom

ramen av de då föreslagna bestämmelserna. I de i enlighet med riksdagens

beslut utfärdade bestämmelserna angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet

stadgas i 1 §, att landskommun inom Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län samt

vissa uppräknade kommuner i Kopparbergs och Värmlands län må kunna

tilldelas lån från arbetarsmåbruksfonden. Härjämte må enligt samma

paragraf arbetarsmåbruksstatslån, där Kungl. Majit med hänsyn till

särskilda omständigheter finner så påkallat, utlämnas jämväl åt annan

landskommun.

Med hänsyn till de vittutseende konsekvenser framför allt i ekonomiskt

avseende, som sannolikt skulle föranledas av ett frångående av den av

riksdagen förlidet år intagna ståndpunkten beträffande förevarande understödsverksamhets

tillämpningsområde genom en utvidgning därav, på

sätt Kungl. Majits förslag innebär, till hela landet och då såsom påvisats

enligt gällande bestämmelser möjlighet i allt fall finnes för verksamhetens

utsträckning även till andra delar av landet, örn med hänsyn till särskilda

omständigheter finnes så påkallat, anser sig utskottet icke böra förorda

någon förändring i vad som nu gäller beträffande ifrågavarande understöds

verksamhet. Utskottet kan sålunda icke biträda Kungl. Majits

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 10 saini. Nr Vö. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

förslag under punkt 1). I anslutning härtill torde det högsta utlåningsbeloppet

för nästa budgetår böra begränsas till 5,000,000 kronor. För tillgodoseende

av under budgetåret förekommande utbetalningar torde ett

kapitalokningsanslag av 4,000,000 kronor vara till fyllest.

Vidkommande de väckta motionerna---icke biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att Kungl. Maurts framställning under punkt 1)

ävensom motionerna 1:68 och 11:136 icke må vinna

riksdagens bifall;

b) att riksdagen må med anledning av Kungl. Majit»

proposition i övrigt såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet

framdeles under riksdagen avgiva förslag.

341317. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:236 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer. a1 i texten