Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
1934-04-24 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1934:65, Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.
1
Nr 65.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1934 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående vissa i statsverkspropositionen under utgifter
för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda
framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
(Ira avd.)
Till jordbruksutskottet hava hänvisats de i statsverkspropositionen under
avdelning utgifter för kapitalökning gjorda framställningar, som
röra jordbruksärenden.
Utskottet, som tidigare yttrat sig rörande vissa framställningar under
nämnda avdelning i statsverkspropositionen, får härigenom avgiva utlåtande
med anledning av följande i samma avdelning av statsverkspropositionen
framställda förslag.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i statsrådsprotokollet.
Vidkommande de övriga till utskottet hänvisade framställningar under
iörberörda avdelning i statsverkspropositionen kommer utskottet att avgiva
särskilda utlåtanden.
Statens utlånings!onder.
l:o) Statens avdikningslånefond. I punkt 1 av den till innevarande
riksdag avlåtna statsverkspropositionen, avdelning Utgifter för kapitalökning,
i vad angår jordbruksdepartementet, har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att
1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1934/1935 från statens
avdikningslånefond bevilja lan å tillhopa högst 6,000,000 kronor;
2) såsom kapitalökning för statens avdikningslånefond anvisa för budgetåret
1934/1935 ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.
Statens avdikningslånefond är avsedd för utlämnande av lån till utförande
av sådana torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan
hos mark med hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller
ständig slåtter- eller betesvall. Gällande villkor för län från statens avdikningslånefond
äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258)
med däri genom kungörelserna nr 166/1929 och 300/1933 gjorda ändringar.
Jämlikt riksdagens beslut har det belopp, vartill lån ur fonden fått för
Bihang till riksdagens protokoll 19,16. It) sami. Nr 65.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.
Utskottet.
år högst beviljas, uppgått till för ett vart av budgetåren 1930/1931 och
1931/1932 3,000,000 kronor samt för budgetåret 1932/1933 2,900,000 kronor.
För budgetåret 1933/1934 är motsvarande belopp bestämt till 5,000,000
kronor.
Utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar har fonden under nämnda
budgetår tillförts följande anslag för kapitalökning:
för budgetåret 1930/1931 ........................................................................ 2,000,000
» » 1931/1932 ........................................................................ 2,000,000
» » 1932/1933 ........................................................................ 1,300,000
» » 1933/1934 4,000,000.
Departementschefen bar i ärendet anfört följande:
»Under punkten 104 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition bär
jag tillstyrkt, att statsbidrag ur statens avdikningsanslag må under budgetåret
1934/1935 beviljas intill 2,200,000 kronor. Jag har vidare för avsikt
att senare i dag föreslå, att jämväl för nästa budgetår uppföres ett särskilt
anslag (å 6,000,000 kronor) till torrläggningsföretag, ägnade att motverka
arbetslösheten. I anslutning härtill förordar jag så stor sammanlagd utlåning
ur avdikningslånefonden, som kan antagas erforderlig för mötande
av lånebehovet i avseende å de företag, vilka ifrågakomma till bidrag ur
nämnda båda anslag, och torde detta utlåningsbelopp kunna uppskattas till
6,000,000 kronor.
Enligt statskontorets beräkning skulle till mötande av utlåningen från
fonden under budgetåret 1934/1935 komma att finnas till förfogande i runt
tal 2,100,000 kronor. De under sagda budgetår erforderliga utbetalningarna,
torde kräva, att fonden tillföres ett kapitaltillskott å 4,000,000 kronor.»
Utskottet kommer att under punkt 2 bär nedan förorda en nedsättning
i det ovanberörda till torrläggningsföretag, ägnade att motarbeta arbetslösheten,
äskade anslaget med 2,000,000 kronor till 4,000,000 kronor. I anslutning
härtill torde en minskning kunna ske i det belopp, som ansettsböra
under nästa budgetår vara disponibelt för nu förevarande ändamål,
till 5,000,000 kronor, och det erforderliga kapitalökningsanslaget bestämmas
till 3,000,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall i så måtto till Kungl.
Majlis förevarande framställning
1) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret
1934/1935 från statens avdikningslånefond bevilja lån
å tillhopa högst 5,000,000 kronor;
2) såsom kapitalökning för statens avdikningslånefond
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.
Beträffande sättet för de till kapitalökning avsedda medlens anskaffande
torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.
3
fonden för förlag'' till statsverket.
2:o) Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten. Under
punkt 14 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för utlämnande av
statsbidrag för utförande av torrläggningsföretag, ägnade att motverka
.arbetslösheten, anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av
6,000,000 kronor.
För att möjliggöra omedelbart utförande av torrläggningsföretag, ägnade
att motverka arbetslösheten, bar anslag för första gången anvisats för
innevarande budgetår, i det riksdagen under utgifter för kapitalökning
för ändamålet uppfört ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor (R. skr.
nr 368). Bestämmelser rörande anslagets användning hava meddelats i
kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 436). Bidrag från anslaget utgår under
de beträffande statens avdikningsanslag gällande villkor till företag, vars
utförande finnes ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten,
därvid dock bidragstagare är skyldig att, sedan statsbidrag beviljats, vid
äventyr att bidragsrätten må kunna av Kungl. Majit förklaras förverkad,
utan uppskov igångsätta företaget.
Från anslaget bestridas jämväl kostnader för avlöning åt viss extra personal
å lantbruksstyrelsen kulturtekniska byrå.
Departementschefen har i ärendet anfört följande!
»Med hänsyn till behovet att bereda arbetstillfällen å landsbygden samt
torrläggningsverksamhetens betydelse för jordbruket oell rådande stora efterfrågan
å hithörande bidrag förordar jag fortsatt anslag för ändamålet. Vid
anmälan under punkten 104 under nionde huvudtiteln av anslagsbehovet
för nästa budgetår beträffande statens avdikningsanslag har jag med utgångspunkt
från att bidragskvoten för avdikningsanslag bibebålles vid
högst hälften av kostnaden tillstyrkt beviljande i vanlig ordning av bidrag
från avdikningsanslaget till 2,200,000 kronor. Med avseende å det
belopp, varmed nu förevarande anslag bör uppföras, är det på grund av
torrläggningsföretagens betydelse icke minst ur arbetslöshetssynpunkt av
stor vikt, att föreliggande ansökningar örn bidrag till sådana företag
kunna i görligaste mån tillgodoses. Jag tillstyrker därför anvisande för
nästa budgetår av ett anslag å 6,000,000 kronor, att disponeras enligt i
huvudsak gällande grunder. Därigenom komma tillhopa 8,200,000 kronor
att stå till förfogande, vilket i huvudsak torde tillgodose det påräkneliga
behovet. Liksom för innevarande budgetår torde, i den mån medel för
ändamålet icke på annat sätt stå till förfogande, anslaget få efter Kungl.
Majits bestämmande användas jämväl för bestridande av erforderliga
kostnader för med handläggningen av torrläggningsärenden inom lantbruksstyrelsen
anställd extra personal. Icke heller synes mig hinder böra
möta för Kungl. Majit att av förevarande anslag bereda vederbörande
byråchef i lantbruksstyrelsen någon ersättning utöver den ordinarie lö
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.
Utskottet.
nen för de nya uppgifter samt det ökade ansvar, som i samband med den
beräknade väsentligt utvidgade torrläggningsverksamheten må tillkomma
honom.»
Med hänsyn till ifrågavarande verksamhets stora betydelse särskilt ur
arbetslöshetssynpunkt anser utskottet, att anslag bör beredas för verksamhetens
fortsättande jämväl under nästa budgetår. Kungl. Maj:ts förslag
innefattar en höjning i det för löpande budgetår beviljade anslaget med
2,000,000 kronor eller till 6,000,000 kronor.
Med hänsyn till den granskning, som ansökningar och planer angående
lån och bidrag för utförande av torrläggningsföretag skola
uudergå i lantbruksstyrelsen, lärer knappast så stort belopp som Kungl.
Maj:t föreslagit kunna utnyttjas under nästa budgetår. Utskottet vill i
sådant avseende erinra, att syftet med nämnda granskningsarbete är att
allenast sådana företag skola komma till stånd, beträffande vilka förutsättningar
finnas för ett ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt
lyckligt genomförande. Med hänsyn till den utomordentliga vikt,
som sålunda ligger på ifrågavarande granskningsarbete, torde icke böra
bortses från att det kan ligga en viss fara i att detta arbete i alltför stor
omfattning anförtros åt extra arbetskrafter. Utskottet anser sig därför
böra stanna vid att förorda, att samma belopp nu anvisas som för innevarande
budgetår eller 4,000,000 kronor. Därest det för att möjliggöra att
granskningsarbetet må kunna utan åsidosättande av erforderlig ingående
kontroll bedrivas med den snabbhet, som särskilt på grund av rådande
arbetslöshet är önskvärd, skulle visa sig erforderligt att av ifrågavarande
anslag taga i anspråk något större belopp äu som härför för
innevarande år beräknats, torde hinder i detta avseende icke böra möta
för Kungl. Majit, liksom Kungl. Majit ock i viss anslutning till vad i
propositionen förutsatts bör vara oförhindrad att, därest sä skulle befinnas
skäligt med hänsyn till det ökade arbete och ansvar, som jämväl under
nästa budgetår torde komma att åvila vederbörande byråchef i lantbruksstyrelsen,
bereda denne befattningshavare någon ersättning från
ifrågavarande anslag utöver ordinarie lönen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall i så måtto till Kungl.
Majits förevarande framställning för utlämnande
av statsbidrag för utförande av torrläggningsföretag,
ägnade att motverka arbetslösheten, anvisa för budgetåret
1934/1935 ett reservationsanslag av 4,000,000
kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles linder riksdagen avgiva förslag.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65. 5
3:o) Arbetar sill åbrukslånef onden. Under punkt 24 Ilar Kungl. Majit
föreslagit riksdagen, 1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkt ändring i bestämmelserna angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet;
2) såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag av 8,000,000
kronor.
I två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade, likalydande motioner,
nämligen I: 68 av herr Gustafsson, Per, m. fl. och II: 136 av herr Andersson
i Ovanmyra m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan
ändring av 9 § i kungörelsen örn arbetarsmåbruksstatslån, att innehållet
får i huvudsak följande lydelse:
» A r Ii e t a r smål) riik sl å n —- — —- annan verksamhet. Medelst lånet hör
helst nytt jordbruk bildas, dock må, där möjligheterna till nybildning
äro begränsade eller eljest särskilda omständigheter föreligga, även förvärv
av redan befintliga jordbruk kunna ske.
Arbetarsmåbrukslån —--sägs.»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Vid 1933 års riksdag (prop. nr 181; K. skr. nr 280) beslöts inrättande
av arbetarsmåbrukslånefonden, från vilken fond lån skulle utlämnas i
ändamål att giva skogsarbetare eller därmed likställda arbetare tillfälle
att förvärva mindre lägenhet, ägnad att bereda innehavaren utkomst genom
jordbruk, drivet vid sidau av annan verksamhet. Verksamhetens
tillämpningsområde var avsett att begränsas till Norrland samt norra
delarna av Dalarna och Värmland med möjlighet för Kungl. Majit att
i särskilda fall utsträcka verksamheten till andra delar av landet. Lånerörelsen
regleras genom kungörelsen den 14 juni 1933 (nr 331) angående
statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet, varav inhämtas bland annat
följande.
Statslån från fonden kan tilldelas landskommun inom Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län ävensom
vissa i kungörelsen uppräknade kommuner i Kopparbergs och Värmlands
län. Där Kungl. Majit med hänsyn till särskilda omständigheter
finner så påkallat, kan arbetarsmåbruksstatslån dock utlämnas jämväl
åt annan landskommun. Låneverksamheten skall under statens egnahemsstyrelses
överinseende inom kommun som regel handhavas av en
särskild nämnd (arbetarsmåbruksnämnd) bestående av tre av kommunalfullmäktige
eller kommunalstämma utsedda ledamöter. Kungl.
Majit beviljar på därom av kommun gjord framställning arbetarsmåbruksstatslån.
Sådant lån användes för utlämnande av arbetarsmåbrukslån
till skogsarbetare eller därmed likställd arbetare, som därom ansöker
hos kommunen. Medelst lånet bör nytt jordbruk bildas. Högsta
lånebeloppet är 6,000 kronor. Med avseende å återbetalningen uppdelas
lånet i en amorteringsdel och en stående del. Den stående delen skall
fastställas till belopp, motsvarande kostnaden för jordförvärvet jämte
viss eventuell odlingskostnad, dock högst till en tredjedel av hela lånet.
Amorteringsdelen skall från och med sjätte året efter utgången av det
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.
kalenderår, rinder vilket lånet beviljats, återbetalas med en trettiondel
årligen. Ä amorteringsdelen erlägges ej ränta. Å den stående delen, som
i regel ej är uppsägbar från kommunens sida, skall efter amorteringstidens
utgång gäldas ränta efter den räntesats, som Kungl. Maj:t med
hänsyn tagen till räntesatsen å den stående delen av egnahemslån för
jordbrukslägenheter bestämmer. Som säkerhet för arbetarsmåbrukslån
skall som regel lämnas första inteckning i lägenheten.
Såsom kapital för arbetarsmåbrukslånefonden anvisades för budgetåret
1933/1934 ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Frågan örn underlättande för den skogs- och lantarbetande befolkningen
att erhålla egna hem hade åtskilliga år stått på dagordningen,
då vid 1933 års riksdag arbetarsmåbrukslånefonden inrättades. Spörsmålet
hade. då aktualiserats genom den till följd av trävaruindustriens
läge uppkomna stora arbetslösheten bland skogsarbetarna. Den sålunda
igångsatta låneverksamheten har omfattats med ett stort intresse såväl
av vederbörande kommuner som av den enskilde arbetaren.
Sammanlagda beloppet av de sökta statslån, som ej kunnat tillgodoses
genom det för innevarande budgetår anvisade anslaget, uppgår till
i runt tal 11,875,000 kronor. Detta förhållande synes mig väl motivera
ett tillmötesgående av egnahemsstyrelsens framställning örn anvisande
för samma budgetår av ett ytterligare belopp av 5,000,000 kronor. I annat
sammanhang kommer i enlighet härmed hemställan att göras örn anvisande
av sagda belopp å tilläggsstat för budgetåret 1933/1934.
Den vunna erfarenheten talar för verksamhetens fortsättande i huvudsakligen
oförändrad form jämväl under nästa budgetår. Med hänsyn
till det gynnsamma förlopp, rörelsen synes erhålla i de nordligare landsdelarna
och den stora betydelse densamma kan beräknas få, har jag
emellertid ansett böra övervägas, huruvida icke verksamheten borde
kunna fylla en motsvarande uppgift jämväl beträffande södra och mellersta
Sverige. I sådant avseende har på min begäran från chefen för
statens egnahemsstyrelse upprättats en promemoria, vari framhålles
bland annat följande.
Medan jordbrukarna i södra och mellersta Sverige tidigare mera allmänt
anställde full arbetsstyrka under hela året för att vara tryggade
beträffande nödig arbetskraft under den mest arbetskrävande årstiden,
har man alltmera börjat anställa fasta arbetare allenast med hänsyn till
behovet under vintern och tillgodose det under sommaren ökade behovet
med mera tillfällig arbetskraft. Denna utveckling syntes föranledd
av jordbrukets bekymmersamma ekonomiska ställning i förening med
den goda tillgången på arbetskraft. På grund härav kunde förhållandena
förutses komma att i de södra och mellersta landsdelarna utvecklas
på samma sätt som i Norrland med perioder av god arbetstillgång
omväxlande med perioder av stor arbetslöshet eller arbetsknapphet.
För mötande av arbetsknappa perioder vore det lika viktigt för södra
och mellersta Sveriges vidkommande som beträffande landets nordligare
delar att arbetarna bereddes stödjordbruk. Utom jordbruksar
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65. 7
betania hade på vissa håll i södra och mellersta Sverige även stenhuggare
och fiskare att kämpa med stora svårigheter på grund av arbetsknapphet,
varför ifrågavarande stödverksamhet borde få omfatta även
dessa båda arbetargrupper.
Den sålunda framhållna utvecklingen beträffande lantarbetarnas anställningsförhållanden
med därav föranledda perioder av ökad arbetslöshet
gör det önskvärt, att samma möjlighet till delaktighet i arbetarsmåbruksrörelsen,
som nu tillkomma skogs- och lantarbetare i Norrland,
må beredas motsvarande kategorier arbetare i övriga delar av landet.
Härvid inbegriper jag även stenhuggare och fiskare, vilka såsom i berörda
promemoria framhållits på vissa håll hava att kämpa med svår
arbetslöshet. Jag förordar sålunda den ändring i gällande bestämmelser
angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet, att tillämpningsområdet
för verksamheten från och med ingången av 1935 utsträckes
att omfatta hela landet.
Utlåningsbeloppet för budgetåret 1934/1935 torde, med hänsyn
bland annat till den av mig förordade utvidgningen av verksamheten,
böra bestämmas till 8,000,000 kronor. I betraktande av verksamhetens
art att bland annat vara ett led i åtgärderna för att lindra arbetslösheten
samt då här är fråga örn lånemedel, som för övrigt anskaffas allenast
i mån av behov, torde det vara lämpligt, att nyssnämnda belopp i
dess helhet anvisas för nästa budgetår.»
Då utskottet anser att en stödverksamhet av här ifrågavarande art
särskilt under nuvarande förhållanden har en betydelsefull uppgift att
fylla, lärer möjligheter för dess fortsättande jämväl under nästa budgetår
höra beredas. Kungl. Maj:ts förslag innefattar emellertid en utvidgning
av verksam helens tillämpningsområde, vilket för närvarande är begränsat
till Norrland samt norra delarna av Dalarna och Värmland, att omfatta
även södra och mellersta Sverige. Utskottet kan icke undgå hysa en
viss tvekan att nu företaga en sådan utvidgning av ifrågavarande verksamhets
tillämpningsområde. Med hänsyn till vad i ärendet anförts anser
sig utskottet dock icke böra motsätta sig förslaget. Utskottet utgår
emellertid härvid från den bestämda förutsättningen, att verksamheten
utövas med stor försiktighet, så att låneunderstöd utdelas allenast till personer,
som med avseende å sin arbetsinställning och sina utkomstmöjligheter
äro jämförliga med de skogsarbetare och därmed likställda arbetare,
för vilka ifrågavarande lånemöjligheter för närvarande äro avsedda.
Kungl. Maj:ts förslag innefattar, att -utlåningsbeloppet för nästa budgetår
bestämmes till 8,000,000 kronor, och det erforderliga kapitalökningsanslaget
för samma tid har upptagits till ett mot det högsta utlåningsbeloppet
fullt ut svarande belopp eller likaledes med 8,000,000 kronor. För
egen del har utskottet icke något att erinra mot det avsedda högsta totalutlåningsbeloppet.
Stor sannolikhet torde emellertid tala för att icke
Utskottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.
liela detta belopp kan ifrågakomma till utbetalning under budgetåret
1934/1935. Utskottet anser sig därför böra förorda att kapitalökningsanslaget
för samma budgetår begränsas till 5,000,000 kronor.
Vidkommande de väckta motionerna, vilka avse sådan ändring av gällande
bestämmelser för lån från ifrågavarande lånefond att lånebidrag må
kunna utlämnas — icke enbart till bildande av nytt jordbruk — utan jämväl
för förvärv av redan befintligt jordbruk, anser sig utskottet, med hänsyn
till det med ifrågavarande stödverksamhet avsedda huvudsyftet att
bereda arbetstillfällen åt sådana personer, som under vissa tider eljest
skulle behöva gå arbetslösa, icke böra tillstyrka någon förändring i av
motionärerna angiven riktning. Utskottet kan sålunda icke biträda motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med anledning av Kungl. Majda
förevarande framställning samt med avslag å motionerna
I: 68 och II: 136
1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkt ändring i bestämmelserna angående
statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet;
2) såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
Stockholm den 24 april 1934.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Md detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,
Granath, Fritiof Gustafson, Elof Andersson och Henriksson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Andersson i
Grimbo, Olsson i Rödningsberg, Gustafson i Kasenberg, Andersson i Löbbo, Carlström
och Andersson i Tungelsta.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.
9
Reservation
under punkt 3 (arbetarsmåbrukslånefonden) av herrar Sederholm, Gabrielsson,
Fritiof Gustafson, Hedlund i Häste och Gustafson i Kasenberg,
som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
Då utskottet — — — mellersta Sverige. Utskottet vill erinra, att
sociala jordutredningen, på vars förslag förberörda proposition i ämnet
till 1933 års riksdag var grundad, uttalat, att ifrågavarande verksamhet
under de närmaste åren företrädesvis borde inriktas på att
tillgodose behovet i de norrländska kommunerna. Departementschefen
biträdde jordutredningens förslag men ansåg att med Norrland borde
jämställas norra delarna av Dalarna och Värmland. Tillika utfick
departementschefen från att möjlighet borde, örn så ansåges erforderligt,
finnas att utsträcka verksamheten jämväl till andra delar av landet,
varvid det borde ankomma på Kungl. Majit att härutinnan besluta
efter som med hänsyn till omständigheterna prövades lämpligt. I två med
anledning av propositionen väckta motioner framställdes förslag, avseende
att lån från ifrågavarande fond måtte kunna utlämnas till skogsocli
lantarbetare samt därmed likställda över hela landet. Särskilda utskottet,
till vilket frågan hänvisades, betonade i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 2, att det av Kungl. Majit framlagda förslaget avsåg igångsättande
av en i det stora hela oprövad form av stödverksamhet och fann
vidare att, i den mån omständigheterna framdeles så påkallade och medgåve,
de motionsvis framförda synpunkterna kunde vinna beaktande inom
ramen av de då föreslagna bestämmelserna. I de i enlighet med riksdagens
beslut utfärdade bestämmelserna angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet
stadgas i 1 §, att landskommun inom Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län samt
vissa uppräknade kommuner i Kopparbergs och Värmlands län må kunna
tilldelas lån från arbetarsmåbruksfonden. Härjämte må enligt samma
paragraf arbetarsmåbruksstatslån, där Kungl. Majit med hänsyn till
särskilda omständigheter finner så påkallat, utlämnas jämväl åt annan
landskommun.
Med hänsyn till de vittutseende konsekvenser framför allt i ekonomiskt
avseende, som sannolikt skulle föranledas av ett frångående av den av
riksdagen förlidet år intagna ståndpunkten beträffande förevarande understödsverksamhets
tillämpningsområde genom en utvidgning därav, på
sätt Kungl. Majits förslag innebär, till hela landet och då såsom påvisats
enligt gällande bestämmelser möjlighet i allt fall finnes för verksamhetens
utsträckning även till andra delar av landet, örn med hänsyn till särskilda
omständigheter finnes så påkallat, anser sig utskottet icke böra förorda
någon förändring i vad som nu gäller beträffande ifrågavarande understöds
verksamhet. Utskottet kan sålunda icke biträda Kungl. Majits
Bihang till riksdagens protokoll 193i. 10 saini. Nr Vö. 2
10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.
förslag under punkt 1). I anslutning härtill torde det högsta utlåningsbeloppet
för nästa budgetår böra begränsas till 5,000,000 kronor. För tillgodoseende
av under budgetåret förekommande utbetalningar torde ett
kapitalokningsanslag av 4,000,000 kronor vara till fyllest.
Vidkommande de väckta motionerna---icke biträda motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att Kungl. Maurts framställning under punkt 1)
ävensom motionerna 1:68 och 11:136 icke må vinna
riksdagens bifall;
b) att riksdagen må med anledning av Kungl. Majit»
proposition i övrigt såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av dessa medel torde statsutskottet
framdeles under riksdagen avgiva förslag.
341317. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:236 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer. a1 i texten