Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om bidrag från statens avdikningsanslag till Långsjöbäckens regleringsföretag.

1934-04-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:73, Utlåtande i anledning av väckta motioner om bidrag från statens avdikningsanslag till Långsjöbäckens regleringsföretag.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

Kr 73.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om bidrag från statens

avdikningsanslag till Långsjöbäckens regleringsföretag.

(l:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:180 av herrar Andersson, Per, och Cortsson;

Carl, samt II: 25 av herr Nyblom m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte

från statens avdikningsanslag bevilja ett bidrag av 25,000 kronor till nedbringande

av på delägarna i Långsjöbäckens regleringsföretag i Österfärnebo

socken i Gävleborgs län belöpande lån från odlingslånefonden.

Beträffande de skäl, som åberopats som stöd för framställningen, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Över motionerna hava i vederbörlig ordning yttranden införskaffats

från statskontoret och lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande lämnat följande redogörelse beträffande

ifrågavarande vattenavledningsföretag.

Genom beslut den 7 december 1917 beviljade Kungl. Majit till reglering

av Långsjöbäcken med tillflöden inom hemmanen Sveden, Sixbo, Västerbor

m. fl. i Österfärnebo socken av Gävleborgs län dels statsbidrag frän

norrländska avdikningsanslaget med 52,260 kronor, dels ock lån från odhngslånefonden

med 51,590 kronor och fastställde samtidigt arbetsplan

för företaget. Vidare bär jämlikt kungörelserna den 27 juni 1919 (nr

465) och den 1 juni 1923 (nr 160) angående tilläggsbidrag till med statsbidrag

från norrländska avdikningsanslaget understödda företag dylikt

tilläggsbidrag utgått till företaget med 9,120 kronor. Företaget har sålunda

kommit i åtnjutande av statsunderstöd med sammanlagt (52,260 -f

51,590 + 9,120 =) 112,970 kronor. Arbetet utfördes under åren 1919—1926

och godkändes av lantbruksstyrelsen den 29 december sistnämnda år.

Företaget omfattar en areal av 859.37 hektar, varav 137.03 hektar åker

samt 722,34 hektar äng och odlingsmark.

Vid arbetsplanens fastställelse beräknades kostnaden för företaget till

132,793 kronor 16 öre, varav 128,928 kronor 25 öre utgjorde arbetskostnad

inklusive lösen för vattenverk och dylikt samt 3,864 kronor 91 öre förrättningskostnad

m. m.

Båtnaden genom torrläggningen hade vid den år 1915 verkställda syneförrättningen

angående företaget uppskattats till 197,965 kronor 27 öre.

Enligt vad synes framgå av den till motionen 11:25 såsom bilaga 1

fogade sammanställningen av företagets räkenskaper har ovannämnda,

vid arbetsplanens fastställelse beräknade arbetskostnad, inklusive vat
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

15

tenverkslösen och dylikt, ökats från 128,928 kronor 25 öre till 170,614 kronor

56 öre eller med 41,686 kronor 31 öre. Härutöver torde vid bedömandet

av frågan örn ytterligare statsunderstöd till företaget böra av de i

nämnda sammanställning upptagna utgifterna jämväl medtagas dels förrättningskostnaderna

(3,864 kronor 91 öre + 870 kronor 25 öre =) 4,735 kronor

16 öre, dels arbetsstyrelsens omkostnader och arvoden, 3,366 kronor 1

öre, och dels olycksfallsförsäkringsavgift, 1,175 kronor 37 öre, eller sammanlagt

9,276 kronor 54 öre. Däremot synas här icke böra medräknas i

sammanställningen upptagna utgifter för inventarier, räntor, låneannuiteter

och utbrytning av båtnadsjord. Sammanlagda kostnaden för företaget

torde sålunda enligt ovanstående böra upptagas till (170,614 kronor

56 öre + 9,276 kronor 54 öre =) 179,891 kronor 10 öre.

Lantbruksstyrelsen erinrade vidare, att fråga örn extra stödåtgärder till

förmån för företaget tidigare varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning

med anledning av från vederbörande intressenter den 3 december 1932

därom gjord framställning. Såsom förklaring till den inträffade fördyringen

av företaget hade i nämnda framställning anförts, att dels jordarten

i vissa avloppssträckor varit mera svårarbetad än vad i förslaget

uppgivits, och dels arbetet kommit att utföras under den dyraste kristiden.

Med avseende härå hade vederbörande lantbruksingenjör i ett rörande

nämnda framställning avgivet yttrande anfört, bland annat, följande:

»Företagets svårigheter föranledas således enligt undertecknads mening

huvudsakligen av den omständigheten, att båtnadsjorden, bokförd

till 19,558 kronor 86 öre för närvarande har intet eller högst ringa realisationsvärde,

vadan sagda post så småningom måste överföras till fordringar,

som skola utdebiteras.

Under tiden mellan kostnadsförslagets upprättande och arbetets utförande

hade arbetspriserna avsevärt stegrats, vilket utgör huvudsakliga

anledningen till att kostnadsförslaget måst överskridas. Vad som i ansökningsskrivelsen

anförts angående underskattning av arbetssvårigheterna

torde hava spelat relativt mindre roll. Enligt mitt förmenande

skulle företaget kunnat utföras för kostnadsförslaget vid tiden för dess

upprättande.

Den ganska avsevärda olycksfallsförsäkringsavgiften var icke förutsedd;

utbrytningskostnaderna stego till ett oväntat högt belopp; posten för

avsyning m. m. innefattar i huvudsak kostnad för ny fördelningslängd,

föranledd av nya skiftesförrättningar och utbrytningar ävensom fördelning

av avdikningslånet. Räntor under arbetstiden belöpa sig till det avsevärda

beloppet av 8,034 kronor 49 öre. Mot denna post skulle möjligen

kunna anmärkas, att den skulle kunnat nedbringas genom tidigare utdebiteringar.

»

Lantbruksstyrelsen hade i utlåtande över berörda framställning den

28 april 1933 anfört i huvudsak följande:

»För den händelse det med hänsyn till företagets ekonomiska ställning

kan befinnas påkallat att bereda vederbörande intressenter någon lättnad

i deras utgifter för företaget, torde detta i anslutning till av riksdagen i

sådant avseende lämnat medgivande (riksdagens skrivelse den 31 mars

1933, nr 122) böra ske genom beviljande av uppskov under viss tid med

gäldandet av annuiteterna å uppburna lån av statsmedel, eventuellt i

samband med räntefrihet ä sagda lån under uppskovstiden.

Av de genom länsstyrelsens försorg införskaffade uppgifterna angående

de särskilda låntagarnas tillgångar oell skulder framgår, att av det

50-tal jordägare, som beröras av företaget, endast en har så svag ekonomi,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

att skulderna överstiga tillgångarna. Samtliga övriga äga tillgångar,

som mer eller mindre avsevärt överstiga skulderna, där sådana uppgift8

förekomma. Med hänsyn härtill, och då den på var och en av sistnämnda

jordägare belöpande låneannuiteten är relativt obetydlig, varierande

från lägst 4 kronor 34 öre till högst 243 kronor 13 öre, lärer, så

vitt av nu föreliggande uppgifter kan bedömas, icke kunna med fog hävdas

den uppfattningen, att sagda jordägares ekonomiska existens skulle

löpa fara att äventyras genom annuiteternas uttagande.

Vad beträffar förenämnda jordägare, vars ekonomiska ställning, vid

det förhållandet att skulderna överstiga tillgångarna, synes vara svag,

uppgår annuiteten för den honom tillhöriga fastigheten till endast 18 kronorjH

öre. Att för ett så obetydligt belopp vidtaga de relativt omfattande

åtgärder, vilka skulle bliva betingade av viss lindring för nämnde

jordägares vidkommande i. villkoren för annuitetens gäldande, kan lantbruksstyrelsen

för sin del icke finna påkallat eller lämpligt.

På grund av vad ovan anförts hemställer lantbruksstyrelsen, att förevarande

framställning icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare

åtgärd.»

Genom beslut den 26 maj 1933 hade Kungl. Majit funnit intressenternas

ifrågavarande framställning icke föranleda någon Kungl. Majlis vidare

åtgärd.

I sitt över motionen avgivna yttrande har lantbruksstyrelsen anfört

följande:

Under framhållande av Kungl. Majlis sistnämnda beslut bär styrelsen

meddelat, att företaget icke funnes omnämnt i styrelsens den 24 januari

1934 till Kungl. Majit avgivna utredning med anledning av riksdagens

skrivelse nr 155/1933 angående ur ekonomisk synpunkt mer eller mindre

tvivelaktiga torrläggningsföretag. I nämnda utredning återfunnes företaget

inom den grupp av tillsammans 9 torrläggningsföretag, beträffande

vilka av vederbörande intressenter gjorda framställningar örn extra stödåtgärder

i olika form funnits icke föranleda någon Kungl. Majits vidare

åtgärd.

Vad i de nu föreliggande motionerna anförts utgjorde endast en upprepning

av nyssberörda framställning av den 3 december 1932 örn extra

åtgärder till understödjande av företaget. Utöver vad sagda framställning

påvisat innehölle motionerna, såvitt lantbruksstyrelsen kunde finna,

intet nytt av beskaffenhet att föranleda annan inställning från styrelsens

sida till frågan örn företagets ytterligare understödjande med

statsmedel, än vad i styrelsens ovanberörda utlåtande den 28 april 1933

kommit till uttryck.

Därest emellertid i förevarande fall särskild hänsyn ansåges böra tagas

till den omständigheten, att avsägelse av genom företaget uppkommen

båtnad skett i jämförelsevis stor omfattning, varigenom i företaget kvarstående

intressenters utgifter till företaget ökats i opåräknad grad, och

statsunderstöd förty skulle finnas böra i likhet med vad tidigare i vissa

liknande fall förekommit, utgå till de på båtnadsjorden belöpande kostnaderna

för företaget, vore häremot från lantbruksstyrelsens sida intet

att erinra. Beviljandet av dylikt statsunderstöd, som borde kunna utgå

i form av såväl statsbidrag som lån, syntes likväl böra bliva beroende av

särskild ansökning därom av vederbörande intressenter och torde kunna

beslutas av Kungl. Majit utan riksdagens hörande. Enligt av lantbruks
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

17

styrelsen gjord, preliminär beräkning torde dylikt ytterligare statsunderstöd

till företaget kunna utgå med så stort belopp, att intressenternas

merkostnader på grund av övertagandet av båtnadsjorden, vilka merkostnader,

enligt vad i motionerna uppgåves, belöpte sig till 19,558 kronor 86

öre, bleve i sin helhet täckta.

Statskontoret har yttrat följande:

Statskontoret delade den av lantbruksstyrelsen uttalade uppfattningen

att, såvitt av utredningen i ämnet kunde bedömas, förhållandena icke

vore sådana, att åtgärder kunde anses påkallade från statens sida till

lindring i betalningsvillkoren för uppburet lån från avdikningslånefonden.

Än mindre syntes skäl föreligga att — på sätt motionärerna ifrågasatt

— nedbringa vederbörande jordägares skuldbörda i vad det gällde

samma lån. Statskontoret ansåge sig fördenskull böra avstyrka bifall

till motionärernas hemställan.

Lantbruksstyrelsen hade emellertid i sitt över motionerna avgivna yttrande

förklarat att, därest i förevarande fall särskild hänsyn ansåges

böra tagas till den omständigheten, att avsägelse av genom företaget

uppkommen båtnad skett i jämförelsevis stor omfattning, varigenom i

företaget kvarstående intressenters utgifter till företaget i opåräknad

grad ökats, och statsunderstöd förty skulle finnas böra, i likhet med vad

tidigare i liknande fall förekommit, utgå till de på båtnadsjorden belo

pande kostnaderna, häremot intet vore att erinra från styrelsens sida. Dylikt

statsunderstöd, som, enligt styrelsens mening, syntes kunna, utan riksdagens

hörande, beslutas av Kungl. Majit efter särskild ansökning av vederbörande

intressenter, borde enligt vad styrelsen gjorde gällande, kunna

utgå i form av såväl lån som statsbidrag och med så stort belopp, att nämnda

ökade kostnader — av motionärerna angivna till 19,558 kronor 86 öre

— bleve i sin helhet täckta.

De av lantbruksstyrelsen åsyftade fall, där statsunderstöd tidigare på

nyss anförda grunder beviljats, torde, enligt vad statskontoret inhämtat,

avse följande företag, nämligen Mästermyr (beviljat den 18 december

1908) samt Koma och Store myrar (beviljat den 9 december 1910) inom

Gotlands län, Mosjön inom Örebro län (beviljat den 31 december 1920)

samt Närdingen inom Stockholms län (beviljat den 18 juli 1924). Statsunderstöden

hade beträffande Mosjön utgått i form av såväl lån som

statsbidrag och beträffande övriga endast i form av lån.

I fråga örn statsunderstöd för täckande av merkostnader, uppkomna

genom utbrytning av båtnadsjord, hade lantbruksstyrelsen, när detta

exempelvis ifrågasattes för nyssnämnda dikningsföretag, Mosjön och

Närdingen, framhållit, att statsbidrag ej syntes böra utgå till å dylik

s. k. vinstjord belöpande andel av kostnaderna, men väl lån — såsom

skett i tidigare fall — där särskilt ömmande skäl förelåge. Visserligen

tillstyrkte lantbruksstyrelsen i fallet Mosjön såväl statsbidrag som lån,

men detta skedde, enligt styrelsens uttalande, med hänsyn tagen till företagets

stora omfattning och betydelse ur det allmännas synpunkt.

Då sådana omständigheter, som föranlett Kungl. Majit att i få undantagsfall

bevilja särskilt statsunderstöd till intressenter i dikningsföretag,

vilka fått vidkännas merkostnader på grund av utbrytning av viss båtnadsjord,

enligt statskontorets mening Icke vore förhanden beträffande

Långsjöbäckens regleringsföretag, kunde ämbetsverket för sin del icke

biträda det förslag lantbruksstyrelsen i nämnda avseende framfört.

Hiliana lill riksdagens protokoll 19,''li■ 10 sami. Nr 66 — 73. -

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

Statskontoret norige sig härvid böra framhålla, att ett dylikt understöd

i allt fall icke torde kunna erhålla den omfattning, lantbruksstyrelsen

tofeoi ^ de upptagna kostnaderna för den utbrutna båtnads jorden å

ty,558 kronor 86 ore mginge nämligen påförda räntor med 5,327 kronor

,1 <>re» vilka kostnader vöre av den art, att de under inga omständigheter

borde komma i beräkning i händelse av statsunderstöd.

Då Kungl. Maj:t efter avstyrkande yttranden av såväl lantbruksstyrelsen

som statskontoret genom ovanherörda beslut den 26 maj 1933 funnit

en av intressenterna i förevarande vattenavledningsföretag gjord

framställning örn beredande av medel för nedbringande av det på nämnda

intressenter belöpande lån från odlingslånefonden icke föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd, finner sig utskottet icke böra förorda motionerna,

vilka innebära ett upprepande av nämnda framställning.

Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört synes emellertid

icke belt uteslutet, att kvarvarande intressenterna i företaget kunna på särskild

framställning och efter närmare prövning av Kungl. Majit beredas

statsunderstöd till vissa opåräknade kostnader, vilka uppkommit genom

att avsägelse av genom företaget uppkommen båtnad skett i jämförelsevis

stor omfattning.

linder åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner 1:180 och IX: 25 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 april 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande-'' se utlåtande nr 65.

341318. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.