Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition med förslag till förordning angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom.

1934-05-11 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:76, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition med förslag till förordning angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

1

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition med förslag till

förordning angående grunder för förvaltningen av viss

kronoegendom.

(2:a avd.)

I en den 23 februari 1934 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad proposition,

nr 174, bar Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, får

utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till

det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 29 maj 1928, nr 264, anhöll riksdagen örn vidtagande av

åtgärder i syfte att reglerna för upplåtelser under nyttjanderätt från

kronans mark måtte i möjligaste mån anpassas efter den allmänna

arrendelagens bestämmelser och syftemål.

Den 28 oktober 1932 bemyndigade Kungl. Majit chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla sex utredningsmän att verkställa utredning

och avgiva förslag rörande ändrade grunder för utarrendering av kronojord.

Jämlikt sagda bemyndigande tillkallades den 1 november 1932

såsom utredningsmän häradshövdingen N. Wihlborg, ordförande, ledamoten

av riksdagens andra kammare hemmansägaren C. J. Johansson i

Uppmälby, byråchefen i domänstyrelsen K. E. Holmström, överjägmästaren

G. A. Welander, landstingsmannen A. Eriksson i Nöbbelöv och

ombudsmannen hos Svenska sågverksindustriarbetareförbundet E. Nyström.

Welander har den 18 oktober 1933, efter egen ansökan, på grund

av sjukdom entledigats från uppdraget som utredningsman.

Den 20 november 1933 hava utredningsmännen, vilka antagit namnet

1932 års kronojordsutredning, avlämnat betänkande med förslag dels till

förordning angående grunder för förvaltningen av viss kronojord och

<lels till kungörelse med tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning

(stat. off. utr. 1933: 32).

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 76.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

Över utredningsmännens betänkande hava yttranden avgivits av statskontoret,

domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens egnahemsstyrelse,

riksförbundet Sveriges statsarrendatorer u. p. a., kronoarrendatorsföreningen

i Malmöhus län, Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet,

Svenska sågverksindustriarbetareförbundet och Sveriges skogsägareförbund.

Vid domänstyrelsens utlåtande hava fogats yttranden från samtliga

länsstyrelser, domänintendenter och Överjägmästare.

Utskottet vill till en börjat i korthet redogöra för gällande bestämmelser.

Statens jordbruksdomäner förvaltas av domänstyrelsen med biträde

av länsstyrelserna och domänintendenterna. Egendomarna upplåtas i

regel på arrende. Inkomsterna från dem ingå till statens domäners fond

(domänfonden).

Jämte jordbruksdomänerna förvaltar domänstyrelsen även en annan

grupp jordbruksegendomar, nämligen sådana som äro belägna å eller i

omedelbart sammanhang med kronoparkerna eller andra statliga skogar

under domänstyrelsens förvaltning. Sistberörda egendomar förvaltas i

samband med skogarna och utarrenderas genom skogsstatens försorg.

Även inkomsterna från dessa egendomar ingå till statens domäners fond.

Domänstyrelsen utarrenderar dessutom på grund av Kungl. Maj:ts beslut

en del egendomar för andra myndigheters eller institutioners räkning.

Utom nu omförmälda jordbruksegendomar äger staten emellertid

även ett betydande antal andra sådana, som förvaltas och nyttiggöras

på olika sätt. Åtskilliga av dessa äro även upplåtna på arrende.

Enligt § 77 regeringsformen skall statens fasta egendom förvaltas

enligt de grunder, riksdagen därom föreskriver. Med stöd härav hava tid

efter annan av riksdagen, efter framställning av Kungl. Maj:t, antagits

grunder för förvaltningen av statens jordbruksdomäner. Nu gällande

grunder finnas innefattade i kungörelsen den 4 juni 1908 (nr 52) angående

förändrade grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner

med däri enligt kungörelser den 17 december 1926 (nr 510), den 6 juni

1929 (nr 177) och den 10 juni 1932 (nr 186) gjorda ändringar.

1908 års kungörelse tillkom i sammanhang med allmänna nyttjanderättslagens

ikraftträdande. Det ansågs nämligen, att, sedan arrendeinstitutet

genom de nya stadgandena örn arrende i nyttjanderättslagen

fått en i åtskilliga hänseenden förändrad rättslig reglering, jämväl bestämmelserna

angående utarrenderingen av jordbruksdomänerna borde

omarbetas, så att de komme mera i överensstämmelse med stadgandena

i nämnda lag. 1908 års kungörelse vilar dock till stor del på den föregående

kungörelsen angående förändrade grunder för förvaltningen av

kronans jordbruksdomäner den 10 november 1882 (nr 59). De viktigaste

bestämmelserna i 1908 års kungörelse äro följande.

Då utarrendering av jordbruksdomän förestår, skall för fastställande

av den arrendeavgift, mot vilken domänen må utarrenderas, verk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

3

ställas en arrendeuppskattning. Denna verkställes av domänintendenten

jämte två på visst sätt utsedda uppskattningsmän. Vid uppskattningsförrättningen

uppgöres förslag till sättet för egendomens utarrendering,

till de närmare arrendevillkoren i avseende å nybyggnads- och andra

skyldigheter samt den arrendeavgift, mot vilken egendomen kan anses

skäligen böra upplåtas. Domänstyrelsen fastställer därefter med stöd

av nämnda förslag villkoren för utarrenderingen. Därest egendomen

förut varit utarrenderad samt arrendatorn innehaft arrendet fem år och

väl skött egendomen, skall arrendet hembjudas honom mot de sålunda

fastställda arrendevillkoren. Dylik rätt till hembud eller optionsrätt

tillkommer även under angivna förutsättningar vissa personer, till vilka

arrendet övergått från arrendatorn. Förekommer icke optionsrätt eller

använder arrendatorn sig icke av densamma, skall arrendet utbjudas på

offentlig auktion, vilken skall förrättas av länsstyrelsen. Till arrendator

äger domänstyrelsen därefter antaga den högstbjudande. Arrendetiden

skall i regel vara tjugo år. Arrendeavgälden skall vara bestämd till

hälften i penningar och till hälften i en eller flera av de persedlar, som

upptagas i länets markegångstaxa, att lösas med penningar. Arrendatorn

äger rätt till husbehovsvirke från den till egendomen hörande skogen,

därest den icke avsatts till kronopark. Arrendatorn är skyldig

underhålla egendomens byggnader och anläggningar i fullgott stånd

samt i alla avseenden väl hävda och i god växtkraft hålla egendomens

åker och äng. Byggnadsskyldigheten åvilar arrendatorn, men erhåller

han i viss omfattning ersättning för verkställd nybyggnad genom nedsättning

i arrendeavgiften. Nyodling tillåtes arrendatorn endast å område,

som vederbörande förvaltningsmyndighet bestämmer. Ersättning

för nyodling ävensom för täckdikning utöver kostnaden för använda

tegelrör kan arrendatorn erhålla, därest egendomen av företaget tillskyndas

synnerlig fördel. Ersättningen, däri inbegripen ersättning för

tegelrören vid täckdikning, erhåller arrendatorn genom nedsättning i

arrendeavgiften.

I brev till domänstyrelsen den 2 december 1892 (nr 117) och den 25

september 1896 (nr 76) har Kungl. Majit meddelat vissa reglementariska

föreskrifter för domänernas förvaltning.

Beträffande utarrenderingen och förvaltningen i övrigt av de jordbruksegendomar

eller jordbruksområden, som förvaltas i samband med

skogen och utarrenderas genom skogsstatens försorg, finnas icke några

av riksdagen fastställda grunder, som skola följas vid utarrenderingen,

utan äger den utarrenderande myndigheten fria händer såväl i avseende

å sättet för utarrenderingen som i fråga örn arrendevillkoren; dock är

givet, att de senare icke må strida mot de tvingande bestämmelserna

i allmänna nyttjanderättslagen. — Detsamma gäller beträffande utarrenderingen

av jordbruksegendomar, som förvaltas av annan statsmyndighet

än domänstyrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

Utredningsmännens förslag till förordning i ämnet avser att reglera

förvaltningen av de under domänstyrelsen stående kronan tillhöriga

jordbruksegendomar ävensom av kronan tillhöriga fisken samt tomt- och

andra jordlägenheter, som förvaltas av domänstyrelsen, d. v. s. i huvudsak

dels de enligt 1908 års kungörelse reglerade jordbruksdomänerna

och dels de å kronoskogarna belägna jordbruksegendomarna eller jordbruksområdena,

som förvaltas i samband med skogarna. Förvaltningen

skall liksom nu i regel ske genom egendomarnas upplåtande på arrende.

Utarregeringen skall ske enligt de bestämmelser, som i allmän lag finnas

upptagna till reglerande av jordägares och arrendatorer rättigheter

och skyldigheter, i den mån ej annat finnes angivet i förordningen. Den

centrala förvaltningen av de egentliga jordbruksdomänerna skall utövas

av domänstyrelsen, under det att den lokala skall ombesörjas av domänintendenten.

Länsstyrelsernas befattning med jordbruksdomänernas utarrendering

avses skola upphöra och deras åligganden övertagas till en

del av domänstyrelsen och till en del av domänintendenterna. Den lokala

förvaltningen av de å kronoskogarna belägna jordbruken, i förslaget

benämnda skogsjordbruk, skall liksom hittills handhavas av jägmästarna

och den centrala av över jägmästarna samt i vissa frågor, huvudsakligen

de ekonomiska, av domänstyrelsen.

Förslaget upptager under 3—32 §§ de föreskrifter angående utarrenderingen

av jordbruksegendomarna, domänerna och skogsjordbruken, som

skola gälla utöver allmän lags stadganden, och under 33—46 §§ de särskilda

föreskrifter, som skola gälla allenast beträffande skogsjordbruken.

Förstberörda föreskrifter äro i huvudsak av följande innehåll. Liksom

enligt 1908 års kungörelse skall, då utarrendering av jordbruksegendom

förestår, arrendeuppskattning företagas av en nämnd, bestående av domänintendenten

och två valda uppskattningsmän. Sådan uppskattning

må dock underlåtas, därest fem år icke förflutit sedan förra upplåtelsen.

I dylikt fall må den förra uppskattningen gälla. Kvalifikationerna för

de två valda uppskattningsmännen hava skärpts. Vid uppskattningsförrättningen

skall uppgöras förslag till sättet för egendomens utarrendering

samt till den arrendeavgift och de villkor i övrigt, emot vilka

den bör upplåtas. Domänstyrelsen bestämmer därefter liksom nu de villkor,

under vilka utarrenderingen bör äga rum. Arrendatorns optionsrätt

är av ungefär enahanda innehåll som nu; några inskränkningar

hava dock föreslagits. Att märka är, att rätten till option enligt förslaget

tillkommer även innehavarna av skogsjordbruk. Därest optionsrätt

icke förefinnes eller arrendatorn icke begagnar sig av denna, skall

egendom utbjudas antingen under hand eller å offentlig auktion. Här

har alltså, vid sidan av auktionsförfarandet, såsom en nyhet upptagits

utbjudande av arrendet under hand. Det tillkommer domänstyrelsen

att avgöra, vilket förfarande som skall användas. Anbuden skola ingi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

5

vas till domänintendenten. Det åligger honom att i länsstyrelsens ställe

verkställa arrendeauktionen, då sådan skall äga rum. Domänstyrelsen antager

till arrendator den högstbjudande, därest han icke på grund av

särskilda omständigheter finnes olämplig som kronoarrendator. Arrendetiden

skall i allmänhet omfatta minst femton och högst tjugo år.

Arrendeavgiften skall liksom nu vara bestämd till hälften i penningar

och till hälften i en eller flera av de persedlar, som upptagas i länets

markegångstaxa, att lösas med penningar. Säkerhet skall ställas, därest

arrendeavgiften uppgår till minst 600 kronor; understiger arrendeavgiften

nämnda belopp, ankommer det på domänstyrelsen att avgöra, huruvida

säkerhet skall ställas eller icke. Från arrendet skall alltid undantagas

till egendomen hörande skogsmark. Efter domänstyrelsens prövning

må arrendatorn emellertid kunna tillerkännas rätt till husbehovsvirke

och bete för sina kreatur å skogen. Rätten till husbehovsvirke och

bete kan tillerkännas honom å skogsmark, som hör till egendomen eller

å annan närbelägen kronan tillhörig skogsmark. Detta innebär, att arrendator

kan erhålla utsyningsrätt även från kronopark. Arrendatorns

underhållsskyldighet är i förslaget densamma som nu, d. v. s. arrendatorn

skall underhålla egendomens byggnader och övriga tillhörigheter i

fullgott stånd samt väl hävda och i god växtkraft hålla egendomens

åker och äng. Liksom enligt 1908 års kungörelse åvilar byggnadsskyldigheten

arrendatorn. Till skillnad från 1908 års kungörelse kan arrendatorn

enligt förslaget även erhålla ersättning för byggnadsarbetena kontant

av domänstyrelsen och icke blott genom avkortning å arrendeavgiften

eller av ny arrendator. I förslaget hava icke upptagits några bestämmelser

örn arrendators rätt att nyodla eller täekdika, och skola vid sådant förhållande

beträffande arrendators rättigheter i berörda hänseende gälla stadgandena

i nyttjanderättslagen. Detsamma gäller ock i avseende å ersättning

för nyodling samt jämväl beträffande ersättning för täckdikning,

dock med den inskränkningen att arrendator skall vara pliktig mottaga

ersättning för vid täckdikning använda tegelrör genom avkortning å

arrendeavgiften. Förslaget har inrymt möjlighet för domänstyrelsen

att, därest arrendatorn icke fullgör sin underhållsskyldighet, på hans

bekostnad låta bota förefintliga brister, då dessa äro väsentliga eller eljest

genom sin förefintlighet äventyra byggnads eller anläggnings bestånd.

Beträffande de s. k. skogsjordbruken föreslås följande särbestämmelser,

vilka i stort sett ansluta sig till de bestämmelser, som finnas upptagna

dels i nyttjanderättslagens stadganden rörande arrende under bolag och

därmed likställda jordägare och dels i norrländska arrendelagen. Arrendetiden

skall vara minst femton och högst tjugo ar, i de fall, da arrendet

omfattar, såvitt angår de delar av riket där norrländska arrendelagen

äger tillämpning, minst fyra hektar inrösningsjord och, såvitt

angår övriga delar av riket, odlad jord till en vidd av minst fyra hektar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

I de fall, då arrendet är av mindre omfattning än nyss nämnts, må upplåtelsen

ske för tid, som i varje fall finnes lämpligast. Arrendeuppskattningen

skall verkställas av jägmästaren ensam. Under vissa förhållanden

skall uppskattningen dock ske med uppskattningsnämnd, nämligen

då optionsberättigad arrendator icke åtnöjes med de fastställda arrendevillkoren

och utarrenderingen skall ske bå tid, ej understigande femton

år. I dessa fall skall domänstyrelsen därefter fastställa arrendevillkoren,

vilka i vanliga fall skola fastställas av överjägmästaren. Därest

optionsrätt icke äger rum eller har förfallit, skall överjägmästaren vidtaga

åtgärder för skogsjordbrukets utarrendering till lämplig person.

För det fall, att han icke kan få någon arrendator, som är villig övertaga

arrendet på de fastställda villkoren, skall frågan örn skogsjordbrukets

skötsel hänskjutas till domänstyrelsen. Beträffande byggnadsoch

underhållsskyldigheten stadgas, att kronan skall tillhandahålla

arrendator för jordbruket nödiga byggnader och å dessa byggnader verkställa

för deras bibehållande i brukbart skick erforderliga reparationer,

som ej äro av allenast mindre omfattning. Arrendatorn skall avhjälpa

sådana brister å kronan tillhöriga nödiga byggnader, som föranleda blott

mindre reparationer, samt vårda och underhålla skogsjordbrukets

övriga tillhörigheter, så att icke något under arrendetiden försämras.

Arrendatorn skall även erhålla ersättning för de vid täckdikning nödiga

tegelrören på sätt i nyttjanderättslagen bestämmes. Därest arrendatorn

eftersätter sin skyldighet beträffande underhållet, kan icke föreläggande

att bota dem givas honom.

Det av utredningsmännen framlagda förslaget har i stort sett tillstyrkts

av de hörda myndigheterna och enskilda sammanslutningarna. Endast

beträffande förslaget örn avlyftandet från länsstyrelserna av befattningen

med domänförvaltningen samt angående vissa av de för

utarrenderingen av de å kronoskogarna belägna jordbruksegendomarna

föreslagna bestämmelserna hava större meningsskiljaktigheter kommit

till uttryck.

Departementschefen har anslutit sig till vad utredningsmännen uttalat

i avseende å allmänna principer vid utarrenderingen av kronans jordbruksegendomar.

Med anledning av att i ett yttrande över utredningsmännens

förslag ifrågasatts, örn det vore lämpligt att göra den allmänna

nyttjanderättslagens dispositiva bestämmelser tvingande för kronan såsom

ägare av jordbruksdomänerna, har departementschefen erinrat örn

huruledes redan vid tillkomsten av 1908 års kungörelse uttalats, att, då

statsmakterna genom antagande av en lag enats örn att de där meddelade

bestämmelserna, även i de delar de icke vore av tvingande beskaffenhet,

vore för det rättsförhållande de avsåge ändamålsenliga och lämpliga, staten

även borde tillämpa dessa bestämmelser, såvitt ej särskilda förhållanden

betingade undantag därifrån. Denna grundsats har departementsche
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76. 7

len ansett alltjämt äga giltighet. De ändringar, som till förbättrande av

arrendatorernas ställning under senare år vidtagits i nyttjanderättslagens

bestämmelser örn arrende, torde därför även böra komma kronoarrendatorerna

till godo.

Departementschefen har biträtt utredningsmännens förslag örn avlyftande

från länsstyrelserna av befattningen med utarrenderingen av

jordbruksdomänerna och överflyttande av dessa bestyr till domänstyrelsen

och domänintendenterna. I detta sammanhang har departementschefen

anfört.

»Länsstyrelsernas arbete med förvaltningen av jordbruksdomänerna består,

såsom utredningsmännen och ett flertal länsstyrelser framhållit,

huvudsakligen i att såsom en instans mellan domänintendenterna och

domänstyrelsen avgiva yttranden i olika utarrenderingar rörande frågor,

varjämte på dem ankommer en del ärenden av rent expeditionell natur.

Någon självständig insats av större omfattning eller betydelse vid domänernas

förvaltning göra länsstyrelserna icke. Att arrendeärendena skola

passera dem medför därför oftast onödig omgång och tidsspillan. Genom

förslagets genomförande torde vinnas betydande fördelar, såsom att förvaltningsapparaten

förenklas och arbetet rationaliseras.

De farhågor, som några länsstyrelser uttalat därom, att svårigheter

skola uppstå att utan biträde av landsstatspersonalen utföra det med

jordbruksdomänernas utarrendering sammanhängande arbetet, synas mig

överdrivna. Domänintendenterna, vilkas verksamhet helt är inriktad på

förvaltningen av domänerna, torde kunna få en fullt ut lika god orts- och

personalkännedom rörande domänerna samt kronoarrendatorerna och deras

borgensmän som landsfiskalerna, vilka endast mera tillfälligt komma

i beröring med detta speciella förvaltningsområde. Men oavsett _ detta

äger, såsom domänstyrelsen framhållit, domänförvaltningen att vid behov

vända sig till landsfiskalerna för erhållande av erforderliga upplysningar

angående personer och ortsförhållanden. Likaså torde domänstyrelsen

kunna vid delgivningar begära landsfiskalernas förmedling.

Att på sätt några länsstyrelser ifrågasatt behålla länsstyrelserna vid

deras nuvarande befattning nied arrendeuppbörden torde icke vara lämpligt.

Genom dennas centralisering, på sätt utredningsmännen föreslagit,

undvikas omgång och dubbelarbete. Förslagets genomförande medför

emellertid ökning i domänstyrelsens arbetsbörda och någon utvidgning av

styrelsens personal, en fråga vartill jag senare återkommer.

Såsom från utredningsmännens och ett flertal myndigheters sida påpekats

torde det efter genomförandet av den av mig nu förordade reformen

böra övervägas att jämväl befria länsstyrelserna från befattningen

med försäljning av domänerna och överflytta bestyren därmed till domänstyrelsens

egna organ.»

Departementschefen har vidare delat den meningen, att generella föreskrifter

böra införas även beträffande utarrendering av de å kronoskogarna

belägna egendomarna. Härom har departementschefen anfört.

»Den ekonomiska och sociala utvecklingen har satt sin prägel även

pä förhållandet mellan staten och nu ifrågavarande kategori kronoarrendatorer.

Under tidigare patriarkaliska förhållanden kunde man mera

lita till parternas goda vilja att utjämna uppkomna motsättningar. En

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

dylik avveckling av meningsskiljaktigheter torde icke numera på samma

sätt kunna ske, enär förhållandet mellan förvaltningsmyndigheterna och

arrendatorerna merendels icke längre äger samma rent personliga betoning

som förut. Det föreligger därför numera ett klart behov av reglerande

föreskrifter i ämnet. Huru dessa skola utformas kan givetvis vara

föremål för delade meningar. Såsom av utredningsmännen framhållits

kan emellertid med fog göras gällande, att likartade förhållanden råda

med avseende å nu ifrågavarande kategori kronoarrenden och de arrenden,

vilka särskilt reglerats genom norrländska arrendelagen och 1927

års sociala arrendelagstiftning. De synpunkter, som kommit till uttryck

i nämnda lagstiftning, torde därför böra tjäna till vägledning vid avfattningen

av de bestämmelser, som böra reglera de kronoarrenden, varom

nu är fråga. Den omständigheten att staten är jordägare medför dock,

att i vissa avseenden särskilda från nyssnämnda lagstiftning avvikande

bestämmelser böra fastställas.»

Vad angår annan jordbruksegendom än den, som står under domänstyrelsens

förvaltning, Ilar departementschefen på av utredningsmännen anförda

skäl funnit någon reglering av utarrenderingen av berörda jordbruksegendom

icke nu böra ifrågasättas.

Beträffande de särskilda stadganden, som böra upptagas i det nu ifrågavarande

förslaget till förvaltningsgrunder, har departementschefen i

allmänhet anslutit sig till utredningsmännens förslag. Emellertid har

departementschefen ansett, att de av utredningsmännen föreslagna bestämmelserna

örn arrendators skyldighet att bota brandskada vore alltför

stränga för arrendatorerna samt att den nu gällande och i utredningsmännens

förslag bibehållna skyldigheten för ny arrendator att ersätta

företrädaren för trädesbruk m. m. borde avskaffas. Beträffande möjligheten

för domänstyrelsen att, därest arrendatorn icke fullgör sin underhållskyldighet,

på hans bekostnad låta bota förefintliga brister, har departementschefen

förordat en sådan formulering av stadgandet, att domänstyrelsen

äger begagna denna möjlighet, där styrelsen anser så nödigt.

Departementschefen har emellertid därvid förutsatt, att domänstyrelsen

ej komrne att använda sin befogenhet i andra fall än där bristerna

vore väsentliga eller eljest genom sin förefintlighet äventyrade

byggnads eller anläggnings bestånd. För att författningen i vad densamma

rör skogsjordbruk icke skall behöva ändras vid en framtida eventuell

omorganisation av överjägmästartjänsterna har departementschefen förordat,

att de åligganden och befogenheter, som enligt utredningsmännen»

förslag skola utövas av överjägmästaren, enligt författningen skola ankomma

på överjägmästaren eller annan domänstyrelsen underställd

tjänsteman. Möjligheten för optionsberättigad arrendator av skogsjordbruk

att hos domänstyrelsen begära arrendeuppskattning med nämnd

har departementschefen föreslagit utvidgad sålunda, att samma rätt

skulle tillkomma envar arrendator oavsett arrendetidens längd. I överensstämmelse

härmed hava, bland annat, 15, 18, 27, 33 och 35 §§ i Kungl.

Maj:ts förslag avfattats annorlunda än motsvarande paragrafer i utred
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76. 9

t

ningsmännens förslag, varjämte femte punkten 1 övergångsbestämmelserna

tillagts.

Slutligen har departementschefen uttalat sig örn de organisatoriska förändringar,

som på grund av domänverkets övertagande av länsstyrelsernas

bestyr med utarrenderingen av jordbruksdomänerna eller av andra

anledningar erfordras. Departementschefen har genom utredningen angående

den ökning i domänstyrelsens arbetsbörda, som blir en följd av

avlyftandet från länsstyrelserna av bestyren med utarrenderingen av

domänerna, funnit styrkt, att domänstyrelsens personal behöver utökas

på sätt utredningsmännen föreslagit. Detta förslag avser inrättande av en

sekreterarbefattning och två kanslibiträdesbefattningar. Förslag örn ökning

av domänstyrelsens personal i nu förevarande avseende har framlagts i

propositionen nr 148 angående domänverkets organisation. Frågan, huruvida

någon ytterligare ökning av domänstyrelsens personal tilläventyrs

må bliva erforderlig vid ett eventuellt avlyftande från länsstyrelserna

av befattningen med försäljningar av domänerna, har departementschefen

ansett icke nu kunna avgöras. Med upptagande av frågan

örn ny distriktsindelning för domänintendenterna och därmed sammanhängande

spörsmål har departementschefen ansett böra anstå i avvaktan

på verkningarna i olika avseenden av de nu förordade reformerna.

Utskottet har intet att erinra mot de allmänna principer för utarrenderingen

av kronans jordbruksegendomar, som kommit till uttryck i propositionen

och som huvudsakligen gå ut på att tillgodose de av riksdagen

i dess skrivelse den 29 maj 1928 framförda önskemålen. Det synes utskottet

riktigt, att den allmänna arrendelagstiftningen i så stor

utsträckning som möjligt gjorts direkt tillämplig å arrendeupplåtelser

från kronans mark samt att i förordningen allenast upptagits bestämmelser

till reglerande av sådana med en arrendeupplåtelse sammanhängande

förhållanden, som icke blivit reglerade genom allmän lag eller som

med hänsyn till att kronan är fastighetsägare ansetts böra ordnas på annat

sätt än enligt allmänna lagens motsvarande stadganden.

Beträffande länsstyrelsernas befattning med utarrenderingen av jordbruksdomänerna

delar utskottet departementschefens åsikt, att onödig

omgång och tidsspillan förorsakas av det nuvarande systemet, enligt vilket

arrendeärendena skola passera länsstyrelserna utan att dessa göra någon

självständig insats av större omfattning eller betydelse. Utskottet

tillstyrker därför förslaget örn överflyttande av dessa bestyr till domänstyrelsen

och domänintendenterna.

Enligt utskottets åsikt är det av behovet påkallat att, såsom Kungl.

Majit föreslagit, generella föreskrifter införas även beträffande utarrendering

av de å kronoskogarna belägna egendomarna. Att vid avfattningen

av dessa föreskrifter de synpunkter, som kommit till uttryck i

Utskottet,.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

•den norrländska arrendelagen och 1927 års sociala arrendelagstiftning,

fått tjäna till vägledning, förefaller även befogat.

Vidkommande de särskilda stadgandena i förordningen Ilar utskottet

i de flesta fall intet att erinra. Endast några enstaka punkter i förslaget

föranleda erinringar eller särskilda uttalanden från utskottets sida.

Stadgandet i 4 § 1 mom. sista stycket, att vid särskild upplåtelse av

sand-, grus- eller stenlag nödig hänsyn skall tagas till den rätt att å egendomen

taga sand, grus eller sten, som må tillkomma väghållningsskyldig,

lärer endast avse hämtning av väglagningsämnen för allmän vägs

underhåll. Med anledning härav vill utskottet erinra, att arrendatorn

utan särskilt stadgande torde vara berättigad att utnyttja egendomens

sand-, grus- eller stentag för underhåll av enskild väg å egendomen eller

utfartsväg därifrån.

I motiveringen till 13 § har departementschefen framhållit, att vad i

allmänna nyttjanderättslagen stadgas angående jordägares lösningsskyldighet

med avseende å av arrendator utförda elektriska anläggningar

även skall vinna tillämpning vid arrende av kronans jordbruksegendomar

men att lösningsskyldigheten för kronans vidkommande icke utsträckts

till att avse även av arrendatorerna ägda andelar eller aktier

i elektriska distributionsföretag. Med hänsyn till att förhållandena kunna

vara mycket skiftande i olika fall vill icke heller utskottet förorda

införande av ett generellt stadgande örn lösningsskyldighet i sistnämnda

hänseende. I många fall torde det emellertid framstå som lämpligt och

skäligt, att en avträdande arrendators andelar eller aktier i elektriskt

distributionsföretag efter värdering övertagas av den tillträdande arrendatorn.

Därvid synes kronan såsom jordägare kunna genom att intaga

en medlande ställning verksamt bidraga till att åstadkomma en sådan

lösning. Utskottet förutsätter därför, att kronan vid egendoms övergång

till ny arrendator tager under omprövning, huruvida egendomen fortfarande

hör vara ansluten till samma distributionsföretag som tidigare,

samt, örn så befinnes vara fallet, söker åstadkomma en överenskommelse

härutinnan mellan den avträdande och den tillträdande arrendatorn.

I 18 § 1 mom. av utredningsmännens förslag har upptagits ett stadgande

av innehåll, att arrendatorn skall åläggas att, därest icke nied tillträdaren

annorledes överenskommes, året före egendomens avträdande

därå verkställa trädesbruk samt höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd

i enlighet med tillämpad växtföljd eller särskilda i kontraktet härutinnan

meddelade bestämmelser, ävensom att ny arrendator skall tillförbindas

att för dylika arbeten samt för utsädet lämna företrädaren ersättning,

vilken i händelse av tvist skall bestämmas i den ordning, som

stadgas i 2 kap. 8 § nyttjanderättslagen. Beträffande sistberörda bestämmelse,

som överensstämmer med vad nu gäller, hava utredningsmännen

anfört, att den i praktiken visat sig medföra ej obetydliga olägenheter.

Emellanåt hade den lett till friktioner mellan en avträdande och en till
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76. 11

trädande arrendator. För mången tillträdande arrendator hade det varit

förenat med svårigheter att anskaffa medel till ersättningen i fråga. Då

en egendom vid slutet av en arrendeperiod försålts och således ingen tillträdande

arrendator funnits, hade kronan själv måst gälda ersättningen

utan att alltid möjlighet funnits att erhålla gottgörelse för utgiften. Vad

som trots detta förmått utredningsmännen att bibehålla bestämmelsen är

.att, örn tillträdande arrendator befriades från ersättningsskyldighet, staten

skulle nödgas gottgöra de arrendatorer, som enligt nu gällande kontrakt

äga rätt till dylik ersättning vid avträdet. Departementschefen har

emellertid ansett sig böra förorda, att staten iklädde sig berörda utgift.

I överensstämmelse härmed har stadgandet örn tillträdande arrendators

ersättningsskyldighet uteslutits ur 18 § i Kungl. Maj :ts förslag, varjämte

stadganden örn statens åtagande att avlösa den arrendatorerna tillkommande

ersättningsrätten upptagits i punkt 5) av övergångsbestämmelserna.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att kostnadssynpunkten

icke bör få vara avgörande i denna fråga. Då den i propositionen

förordade ordningen synes medföra en avsevärd förenkling samt bliva

mindre betungande för den tillträdande arrendatorn, biträder utskottet

Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

I anslutning till föreskrifterna i 26 § örn förhållandet mellan kronoarrendator

samt torpare och lägenhetsinnehavare vill utskottet framhålla,

att dessas inbördes arrendeförhållanden givetvis icke är o underkastade

bestämmelserna i förordningens övriga paragrafer. Sålunda måste exempelvis

stadgandet i 28 § örn intagande i arrendekontrakten av förbehåll

beträffande av- och tillträdessyner avse allenast kontrakt mellan kronan

och kronoarrendatorer.

I 43 § stadgas, att besiktningar, som enligt 27 § skola hållas å utarrenderade

jordbruksegendomar, skola, såvitt angår skogsjordbruk, förrättas

av jägmästaren. Föreläggande för arrendatorn att inom viss tid bota

brist, som bör avhjälpas av honom, skall emellertid icke kunna meddelas

vid besiktning å skogsjordbruk. Domänstyrelsen har mot sistnämnda

stadgande anmärkt, att det torde få anses skäligt, att åt skogsförvaltningen

inrymdes befogenhet att förelägga arrendatorn att utföra de reparationsarbeten,

för vilka han enligt kontraktet hade att svara, enär svårigheter

i annat fall torde uppstå att få arrendatorerna att fullgöra dem

åvilande underhållsskyldighet. Departementschefen har tillstyrkt paragrafens

nu föreslagna lydelse med hänsyn till det sätt, varpå frågan örn

arrendatorns hävde- och underhållsskyldighet enligt 40 § ordnats. Enligt

sistnämnda paragraf går arrendatorns skyldighet i regel ut på egendomens

bibehållande i det skick, vari den befann sig vid tillträdet. När

arrendatorns skyldighet att bota brister är beroende av egendomens skick

vid tillträdet, lärer metoden med föreläggande icke kunna användas.

Beträffande kronan tillhöriga nödiga byggnader skall emellertid arrendatorn,

oberoende av byggnadernas skick vid tillträdet, avhjälpa sådana

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

brister, som föranleda blott mindre reparationer. I detta fall synes alltså

intet hinder förefinnas mot användande av föreläggande. Vid sådant

förhållande och då en ringa brist ofta kan förorsaka, att den därmed behäftade

byggnaden avsevärt försämras, t. ex. tager röta av insipprande

väta, anser sig utskottet böra tillstyrka, att skogsförvaltningen tillerkändes

den av domänstyrelsen påyrkade befogenheten. Utskottet föreslår

därför sådan ändring av 43 §, att föreläggande, som där avses, icke må

meddelas i annan män än beträffande avhjälpande av sådana brister å

kronan tillhöriga nödiga byggnader, som föranleda blott mindre reparationer.

Vad slutligen angår de organisatoriska förändringar, som på grund av

domänverkets övertagande av länsstyrelsernas bestyr med utarrenderingen

av jordbruksdomänerna eller av andra anledningar erfordras, har utskottet

icke i detta sammanhang ingått i prövning av vad härutinnan anförts,

eftersom förslag i ämnet icke framlagts i nu förevarande proposition.

(Jfr prop. nr 148.)

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med förklaring att ifrågavarande

proposition icke kunnat i oförändrat skick antagas,

måtte för sin del antaga följande

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

förordning angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Om förordningens tillämplighetsområde och förvaltningen

i allmänhet.

1 §•

Denna förordning avser all kronan tillhörig jordbruksegendom under

domänstyrelsens förvaltning ävensom de kronan tillhöriga fisken samt

tomt- och andra jordlägenheter, som förvaltas av domänstyrelsen.

2 §.

Den fasta egendom, som i 1 § omförmäles, skall, därest den icke på grund

av särskilda stadganden eller beslut skall disponeras på annat sätt, upplåtas

på arrende i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

13

(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Därest ej annat följer av dessa bestämmelser, skall i avseende å arrendeupplåtelsen

gälla vad i allmän lag finnes stadgat till reglerande av jordägares

och arrendators rättigheter och skyldigheter.

2 kap. Om utarrendering av jordbruksegendom.

Allmänna bestämmelser.

3 §.

Vid utarrendering av jordbruksegendom skall till egendomen hörande

skogsmark undantagas från arrendet.

4 $.

1 mom. Synes sådant vara till fördel för kronan, må flera jordbruksegendomar

upplåtas under ett arrende eller en egendom utarrenderas i

flera lotter.

Från arrendet må undantagas och särskilt för sig upplåtas, örn högre

avkomst därigenom kan påräknas, sådan del av egendomen, som utgöres av

sten- eller kalkbrott, sand-, grus-, sten- eller lertag, torvmosse eller annan

dylik lägenhet eller som eljest anses kunna med fördel användas för annat

ändamål än jordbruk.

Detsamma gälle örn kvarnverk eller vattenfall, som ej i samband med

dess skiljande från den fastighet, till vilken det hör, finnes böra ställas

under särskild förvaltning.

Vid upplåtelse i den ordning ovan sägs av sand-, grus- eller stentag skall

nödig hänsyn tagas till den rätt att å egendomens mark taga sand, grus

eller sten, som må tillkomma väghållningsskyldig.

2 mom. Finnes å egendomen torp eller lägenhet, därå självständigt jordbruk

kan bedrivas, bör torpet eller lägenheten utarrenderas särskilt för

sig, där sådant kan ske utan men för huvudgårdens jordbruk.

5 §.

Finnes vid utarrendering av jordbruksegendom till denna hörande steneller

kalkbrott, sand-, grus-, sten- eller lertag, torvmosse eller annan dylik

lägenhet icke böra undantagas från arrendet, må, där så prövas lämpligt,

åt arrendatorn eller annan upplåtas rättighet att till avsalu begagna lägenheten

i den omfattning samt mot den avgift och de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen bestämmer. Sker upplåtelsen till annan än arrendatorn,

skall förbehåll göras för den husbehovsrätt, som må tillkomma denne. Då

upplåtelsen avser sand-, grus- eller stentag, skall vad i 4 § 1 mom. fjärde

stycket finnes för där avsett fall föreskrivet äga tillämpning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

(Kungl. Mårds förslag.) (Utskottets förslag.)

6 §.

Rättighet att jaga å jordbruksegendoms ägor må, där med hänsyn till

jaktvården eller av andra skäl sådant anses lämpligt, vid egendomens utarrendering

helt eller delvis undantagas och upplåtas särskilt för sig.

Likaledes må fiske, som hör till jordbruksegendom, där så är för kronan

fördelaktigt, jämte för fiskets bedrivande nödigt utrymme å land undantagas

från arrendet och upplåtas särskilt för sig.

7 §.

Arrende av jordbruksegendom skall i allmänhet omfatta minst femton

och högst tjugo år; dock må, i avbidan på fullbordande av skifte, större

dikningsföretag, vattenavledning eller invallning, så ock i händelse under

närmast följande åren annat förhållande antages inträda, som väsentligen

inverkar på egendomens arrendevärde, ävensom därest egendomen är avsedd

att försäljas, utarrendering ske på kortare tid än femton år.

Anses större odlingsföretag böra utföras å en jordbruksegendom, ankommer

det på Kungl. Maj:t att efter framställning av domänstyrelsen förordna,

att egendomen må upplåtas på arrende för längre tid än tjugo år*

dock ej över trettio år, med skyldighet för arrendatorn att under arrendetiden

verkställa de nödiga befunna odlingarna.

8 §.

1 mom. Då utarrendering av jordbruksegendom förestår, skall företagas

arrendeuppskattning, därvid skall upprättas beskrivning över egendomen

ävensom uppgöras förslag till sättet för dess utarrendering samt till den

arrendeavgift och de villkor i övrigt, emot vilka densamma bör upplåtas.

Sådan uppskattning verkställes efter domänstyrelsens förordnande av en

nämnd, bestående av vederbörande domänintendent såsom ordförande samt

två uppskattningsmän. Dessa, jämte lika antal suppleanter, utses länsvis

för länet i dess helhet eller visst av domänstyrelsen bestämt område

därav för en tid av fyra år, den ene av landstinget och den andre av hushållningssällskapets

förvaltningsutskott. Uppskattningsmännen, som

böra vara allmänt betrodda samt i lantbruks- och affärsförhållanden kunniga

och med ortens förhållanden väl förtrogna personer, skola vara valbara

till nämndemansbefattning samt icke hava uppnått sextiofem års

ålder. Stanna nämndens ledamöter i olika meningar, gäde vad de flesta

säga. Har var sin särskilda mening, gäde ordförandens.

Utarrenderas jordbruksegendom ånyo, innan fem år förflutit från förra

upplåtelsen, skall arrendeuppskattning, som i samband därmed ägde rum,

lända tid efterrättelse jämväl vid den nya utarrenderingen, såvida icke

domänstyrelsen på grund av särskilda omständigheter finner ny uppskattning

böra företagas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

15

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 mom. Domänstyrelsen fastställer med stöd av arrendeuppskattningem

jämte övriga tillgängliga upplysningar de villkor, under vilka utarrenderingen

bör ske.

9 *.

1 morn. Är arrendator av jordbruksegendom, som förut varit utarrenderad

för kronans räkning, på grund av kontrakt optionsberättigad,

eller bär han eljest innehaft arrende av egendomen så lång tid, att

denna tillsammans med återstående delen av arrendetiden uppgår till

fem år, och har han väl brukat egendomen, skall vid förnyad utarrendering

av egendomen arrendet på de fastställda arrendevillkoren hembjudas

honom eller, i händelse han avlidit, hans änka och barn. I senare fallet

skall, därest arrendatorn efterlämnat både änka och barn eller flera barn,,

dessa föreläggas att, örn de vilja gemensamt behålla arrendet, till handhavande

för deras räkning av egendomens skötsel anmäla lämplig person.

2 mom. Har under de sista fem arrendeåren arrendet övergått å arrendatorns

dödsbodelägare eller överlåtits å hans barn eller måg, äger vid

ny utarrendering sådan innehavare av arrendet för åtnjutande av optionsrätt

räkna sig till godo den tid, varunder företrädaren varit i besittning av

arrendet.

3 mom. Har arrenderätten övertagits av arrendatorns löftesmän för arrendet

eller övergått till arrendatorns konkursbo eller blivit av konkursförvaltningen

försåld, må, därest arrendatorn uppfyllt de för optionsrätts

åtnjutande föreskrivna villkor, den nye innehavaren av arrendet äga optionsrätt

vid egendomens förnyade utarrendering, oaktat han då icke innehaft

arrendet så lång tid, att denna tillsammans med återstående delen

av arrendetiden uppgår till fem år. Arrendatorns löftesmän och konkursbo

skola, därest de vilja behålla arrendet, till handhavande av egendomens

skötsel anmäla lämplig person.

4 mom. Göres ej inom en månad efter erhållen del av gjort hembud

anmälan till domänstyrelsen, att hembudet godtages, anses optionsrätten

förfallen. Detsamma gälle ock, där, enligt vad i 1 och 3 mom. stadgas,

viss person skall anmälas såsom handhavare av arrendet och sådan anmälan

underlåtes inom tid, som domänstyrelsen bestämmer.

5 mom. Den arrendatorn eller annan enligt vad ovan sägs tillerkända

optionsrätten må icke omfatta arrende av egendomen tillydande torp eller

lägenhet, som enligt bestämmelsen i 4 <§> 2 mom. kan komma att utarrenderas

särskilt för sig. Finnes eljest jordbruksegendom vid förnyad

utarrendering böra upplåtas i flera lotter, må arrendatorn medgivas optionsrätt

till endast en av dessa lotter. Arrendatorn äger bestämma, vilken

av de olika lotterna han vill fortfara att bruka. Kommer efter arrendetidens

utgång jordbruksegendom i sin helhet eller till någon del icke

vidare att utarrenderas eller skall jordbruksegendom eller dol därav upp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

låtas under ett arrende nied annan egendom, äger arrendatorn icke på den

honom eljest tillkommande optionsrätt grunda någon rätt till ersättning.

Örn vad sålunda stadgats skall förbehåll intagas i arrendekontraktet.

10 §.

1 mom. Äger optionsrätt icke rum eller har den förfallit, skall arrendet

mot de fastställda arrendevillkoren efter ty domänstyrelsen finner lämpligt

utbjudas antingen under hand eller ock å offentlig auktion.

2 mom. Anbud under hand skall vara skriftligen avfattat, försett med

intyg av två personer angående anbudsgivarens egenhändiga underskrift,

och förseglat.

Det skall ingivas till domänintendenten.

Det ankommer på domänstyrelsen att pröva avgivna anbud. Sådan prövning

må ej ske, förrän minst fjorton dagar förflutit från det arrendet blivit

genom kungörelse i tidning utbjudet. Anbud understigande det åsätta arrendevärdet

må ej antagas. Inkomma två eller flera anbud, vilka minst

uppgå till den fastställda arrendeavgiften, skall det högsta antagas, därest

nnbudsgivaren icke på grund av särskilda omständigheter finnes olämplig

såsom kronoarrendator, under förutsättning, där för arrendet skall ställas

säkerhet, att sådan säkerhet blivit ställd. Äro två eller flera anbud lika

höga, skall dem, som avgivit dessa anbud, beredas tillfälle att inkomma

med nya anbud. Kan ej heller sålunda ett högsta anbud erhållas, skall

företrädet mellan dem, som bjudit högst, avgöras efter omprövning av deras

allmänna lämplighet. Äro de lika lämpliga, må företrädet avgöras genom

lottning.

Erhålles icke antagligt anbud, bör efter domänstyrelsens bestämmande

arrendet utbjudas antingen ånyo under hand eller ock å offentlig auktion.

Erhålles ej heller på detta sätt antagligt anbud, äger domänstyrelsen efter

omständigheterna bestämma örn egendomens skötsel.

3 mom. Skall arrendet utbjudas å offentlig auktion, skall sådan förrättas

av domänintendenten å plats och tid, som domänstyrelsen bestämmer.

Skriftliga anbud må icke mottagas av auktionsförrättaren.

Angående antagande av å auktionen avgivet bud skall i tillämpliga delar

gälla vad här ovan stadgats beträffande antagande av anbud under hand.

Erhålles å auktionen icke antagligt anbud, bör efter domänstyrelsens bestämmande

arrendet utbjudas antingen å ny auktion eller under hand.

Erhålles ej heller på detta sätt antagligt anbud, äger domänstyrelsen efter

omständigheterna bestämma örn egendomens skötsel.

i mom. Ej må någon klaga däröver att hans anbud icke antagits.

5 mom. Ilar jordbruksegendom, då den första gången skall utarrenderas

för kronans räkning, förut varit utarrenderad, och har arrendatorn innehaft

arrendet minst fem år, äger domänstyrelsen, örn anledning därtill

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

17

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

anses föreligga, utarrendera egendomen på de fastställda arrendevillkoren

till den förre arrendatorn utan iakttagande av här ovan upptagna bestämmelser.

Vad sålunda sagts skall äga motsvarande tillämpning, då torp

eller lägenhet, varom förmäles i 4 § 2 morn., skall utarrenderas särskilt

för sig första gången.

11 §.

1 mom. Uppgår arrendeavgiften till minst sexhundra kronor, skall såsom

säkerhet för fullgörandet av arrendevillkoren för en tid av minst fem

år, därest arrendet skall fortfara så länge, och högst åtta år vara ställd

borgen av två eller flera personer, vilka borga en för alla och alla för en

såsom för egen skuld till dess full betalning skett och vilkas vederhäftighet

är styrkt av länsstyrelsen eller domaren.

Arrendator, som sådant föredrager, må dock antingen, jämte ställande av

borgen för arrendevillkoren i övrigt, såsom säkerhet för arrendeavgiftens

erläggande avlämna obligationer eller andra säkerhetshandlingar, enligt

domänstyrelsens avgörande innefattande fullgod säkerhet för två års arrendeavgift,

eller ock i stället för borgen för uppfyllandet av arrendevillkoren

i deras helhet nedsätta obligationer eller andra säkerhetshandlingar,

innefattande enahanda säkerhet för tre års arrendeavgift.

Minst ett år före utgången av den tid, för vilken borgen blivit ställd,

skall avlämnas ny borgen, som kan av domänstyrelsen godkännas. Bestämmelse

därom skall intagas i arrendekontraktet.

2 mom. Understiger arrendeavgiften sexhundra kronor, ankommer det

på domänstyrelsens avgörande, örn säkerhet för fullgörandet av arrendevillkoren

skall ställas eller icke.

3 mom. Då anbud göres på arrende, vid vilket säkerhet skall ställas,

eller medgivande begäres till dylikt arrendes överlåtande eller övertagande,

ävensom vid anmälan örn begagnade av optionsrätt till sådant arrende

skall, såvida avseende skall fästas därvid, avlämnas erforderlig säkerhet.

4 mom. Menighet vare från ställande av säkerhet fri.

12 §.

1 mom. Arrendeavgiften skall vara utsatt till hälften i penningar och

till hälften i en eller flera av de persedlar, som upptagas i länets markegångstaxa,

att lösas med penningar efter senast fastställda pris enligt litt.

A i markegångstaxan.

2 mom. Arrendeavgiften skall för varje arrendeår erläggas på sätt domänstyrelsen

bestämmer under uppbördstermin från och med den 1 till

och med den 14 mars det kalenderår, då arrendeåret utlöper.

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 10 sami. Nr 76. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

13 $.

1 mom. Befinnes vid arrendevillkorens fastställande nybyggnad erforderlig,

skall arrendatorn i arrendekontraktet åläggas verkställa arbetet. I

kontraktet skola för sådant fall intagas noggranna bestämmelser med avseende

å det föreskrivna arbetet, varjämte skall angivas den tidpunkt, då

arbetet skall vara utfört. För arbetet skall arrendatorn erhålla ersättning

med visst i kontraktet angivet belopp. Ersättningen skall efter domänstyrelsens

bestämmande gottgöras arrendatorn kontant eller genom avkortning

å arrendeavgiften antingen sedan arbetet blivit av domänintendenten

avsynat och godkänt eller ock i mån av arbetets utförande.

Då domänstyrelsen därtill finner anledning, må styrelsen träffa avtal

med annan än arrendatorn örn utförande av arbete, som i första stycket

sägs.

Underlåter arrendatorn utföra i kontraktet föreskrivet nybyggnadsarbete,

äger domänstyrelsen ombesörja arbetets utförande med skyldighet

för arrendatorn att, därest kostnaden överstiger vad i kontraktet bestämts,

ersätta kronan det överstigande beloppet. Förbehåll härom skall intagas

i arrendekontraktet.

2 mom. Vill arrendatorn, utan att sådant blivit honom genom arrendekontraktet

ålagt, uppföra ny byggnad, gore med uppgift örn byggnadens

beskaffenhet och den beräknade kostnaden anmälan därom hos domänstyrelsen.

Efter verkställd utredning må domänstyrelsen bestämma, örn

byggnaden skall uppföras, därvid tillika, under hänsynstagande till den

nytta arrendatorn har av byggnaden, skall bestämmas den honom därför

tillkommande ersättningen, vilken skall gottgöras honom på sätt i 1 mom.

sägs.

3 mom. Har arrendatorn uppfört större eller dyrbarare byggnad än

som föreskrivits, må densamma likväl kunna godkännas under förutsättning,

att den avlämnas i fullgott skick samt det befinnes, att dess framtida

underhåll icke medför större kostnad än att egendomen med hänsyn till

sin avkastningsförmåga skäligen kan därför svara.

4 mom. Har arrendatorn å egendomen uppfört byggnad, som ej blivit

honom ålagd och till vars uppförande han icke erhållit tillstånd, och gör

han framställning örn ersättning för dylik byggnad, må domänstyrelsen

tillerkänna honom sådan ersättning vid avträdet av egendomen, dock endast

under förutsättning att genom byggnadens uppförande egendomens

arrendevärde ökats i sådan grad, att vad i ersättning utgives jämte ränta

därå varder kronan gottgjort.

14 $.

1 mom. Arrendatorn skall tillförbindas ombesörja, att egendomens

samtliga kronan tillhöriga åbyggnader varda för kronans räkning brand
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

19

(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

försäkrade till belopp, som det tillkommer domänintendenten att bestämma;

ägande domänstyrelsen meddela föreskrift såväl örn den anstalt, i

vilken försäkringen må sökas, som ock, då anledning därtill förekommer,

örn brandförsäkringsbeloppet. Arrendatorn skall ock åläggas att utan avdrag

å arrendeavgiften gälda kostnaderna för försäkringen samt hålla

föreskriven brandredskap. Vid brandskada skall brandskadeersättningen

uppbäras av domänstyrelsen.

2 mom. Har arrendatorn erlagt brandförsäkringsavgift på en gång för

tid, som överskjuter hans arrendetid, må domänstyrelsen bevilja honom

ersättning för så stor del av avgiften, som belöper å den tid brandförsäkringen

är gällande utöver hans arrendetid, i den mån avgiften icke återgäldas

genom utdelning från brandförsäkringsanstalten. Sådan ersättning

må ej beviljas, med mindre möjlighet finnes att tillförbinda ny arrendator

att gottgöra kronan utgiften.

15 §.

Varder genom vådeld eller annorledes byggnad förstörd eller så skadad,

att nybyggnad erfordras, skall det tillkomma domänstyrelsen att bestämma,

örn och i vilken omfattning nybyggnad skall äga rum. Beslutar domänstyrelsen,

att nybyggnad skall äga rum, ankommer det på styrelsen

att utan oskäligt dröjsmål låta utföra nybyggnaden. Finner domänstyrelsen

nybyggnad icke böra verkställas eller att mindre byggnad än

den förstörda bör uppföras, må styrelsen nedsätta arrendeavgiften med

belopp, som styrelsen prövar skäligt. Förbehåll därom, att domänstyrelsen

skall äga bestämma, örn eller i vilken omfattning nybyggnad skall äga

rum, skall intagas i arrendekontraktet.

16 §.

Befinnes vid arrendevillkorens fastställande hägnad erforderlig inom

det arrenderade området eller mellan detta och till egendomen hörande

skogsmark, skall arrendatorn åläggas hålla sådan hägnad i den omfattning,

som genom arrendekontraktet bestämmes.

17 §.

Arrendatorn skall tillförbindas att städse i fullgott stånd underhålla vid

egendomen befintliga byggnader och dess övriga tillhörigheter oavsett deras

skick vid tillträdet ävensom att enligt de närmare föreskrifter, som genom

arrendekontraktet må vara meddelade, väl hävda och i god växtkraft

hålla egendomens åker och äng.

Det ersättningsbelopp för brister i byggnad, hägnad m. m., som avträdaren

enligt syn kan kännas skyldig utgiva, skall tillträdaren berättigas

uppbära av domänstyrelsen i den mån det visas, att han avhjälpt bristerna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

18 §.

1 mom. Arrendatorn skall åläggas att, därest icke med tillträdaren annat

överenskommes, året före egendomens avträdande därå verkställa trädesbruk

samt höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd i enlighet med tilllämpad

växtföljd eller särskilda i kontraktet härutinnan meddelade bestämmelser.

2 mom. Arrendatorn skall ock åläggas att, såvida icke sådant förhindras

av omständigheter, till vilka han icke varit vållande, vid egendomens avträdande

utan ersättning tillhandahålla tillträdaren stråfoder till viss

myckenhet, som skall bestämmas i arrendekontraktet. Den jordägaren enligt

lag tillkommande lösningsrätt till stråfoder i övrigt, som vid arrendators

avflyttning finnes kvar, skall utövas av tillträdaren.

19 §.

I arrendekontraktet skall intagas förbehåll därom, att arrendatorn är

pliktig mottaga den ersättning för vid täckdikning använda tegelrör, som

enligt lag må tillkomma honom, genom avkortning å ett eller flera års

arrendeavgift.

20 $.

1 mom. Arrendekontraktet skall innehålla bestämmelse därom, att,

därest arrendatorn vill för egendomen eller viss del därav i väsentlig mån

förändra sättet för jordens torrläggning eller önskar anlägga ängsvattning,

sådant endast må ske efter av sakkunnig person uppgjord plan, som

av domänstyrelsen godkännes. Har egendomen genom företaget tillskyndats

synnerlig fördel, må domänstyrelsen, därest arrendatorn under sin

arrendetid ej kunnat tillgodogöra sig en kostnaden motsvarande inkomst,

tillerkänna arrendatorn skälig gottgörelse.

2 mom. Har arrendatorn under sin arrendetid fått vidkännas kostnad

för byggandet av väg i enlighet med vad i lagen örn enskilda vägar stadgas,

må, då egendomen avträdes, domänstyrelsen tillerkänna honom ersättning

för vad han sålunda utgivit efter avdrag dock för en tjugondei

för varje helt år, varunder han dragit nytta av vägen.

21 §.

Hör till jordbruksegendom andel i härads- eller sockenallmänning eller

rätt till annan förmån utom egendomens område, komme den arrendatorn

tillgodo, där ej för visst fall undantag finnes böra göras.

22 §.

Ligger jordbruksegendom i sin helhet eller till någon del i samfällighet

med enskild egendom, när arrendet tager sin början, må arrendatorn berättigas

att å samfällda området ävensom, sedan samfälligheten upphört,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

21

(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

å det område, som därvid blivit egendomen, tillagt, begagna kronans rätt

för den arrenderade egendomens nytta, med skyldighet att iakttaga vad

för ty fall lag bjuder samt de av samfälligheten, så länge den fortfar,

härrörande förpliktelser.

Sådan rätt må dock icke tillerkännas arrendatorn, då samfälligheten

utgöres av skogsmark.

23 §.

1 mom. Arrendator av jordbruksegendom må, där så av domänstyrelsen

prövas lämpligen kunna ske, berättigas att å skogsmark, som hör till

egendomen, eller å annan närbelägen kronan tillhörig skogsmark erhålla

årlig utsyning av skog till husbehov till belopp, som angives i arrendekontraktet,

ävensom rätt att efter anvisning till husbehov taga kvarliggande

ris, toppar, grenar och annat avfall, som icke tillhör annan.

Arrendatorn må ock berättigas att, efter som domänstyrelsen finner

lämpligt, å skogsmark, som i första stycket sägs, erhålla ej mindre bete

för så många kreatur, som vinterfödas på egendomen, än även rätt till

lövtäkt i den omfattning, som bestämmes i kontraktet.

2 mom. Arrendatorn skall i arrendekontraktet åläggas att vid sådan

utsyning, som i 1 mom. omförmäles, lämna nödig hantlangning ävensom

tillförbindas att, där så fordras, medgiva forsling över den arrenderade

jorden av virke, som å kronans mark avverkats, eller användning av

erforderligt utrymme för uppläggning av dylikt virke, med rätt dock för

arrendatorn till ersättning för därav uppkommande skada.

3 mom. Finnas å kronan tillhörig skogsmark slåtterlägenheter, vilka

med fördel kunna tillgodogöras för närbelägen jordbruksegendom, eller

förekomma därå eljest förmåner, som utan olägenhet för skogsvården

kunna nyttiggöras, må desamma kunna upplåtas åt arrendatorn av sådan

egendom.

24 $.

Arrendatorn skall tillförbindas att bebo den arrenderade egendomen,

domänstyrelsen dock obetaget att för visst fall medgiva undantag härifrån.

25 $.

1 mom. Där arrendeavtalet avser tid ej understigande femton år, skall

i arrendekontraktet intagas förbehåll därom, att rätt att sätta annan i

sitt ställe enligt vad i 2 kap. 8 § lagen örn nyttjanderätt till fast egendom

sägs icke tillkommer arrendatorn.

2 mom. Dödsbodelägare efter arrendator, vilka icke begagnat sig av

dem enligt lag tillkommande hembudsrätt, så ock arrendatorns konkursborgenärer,

där de ej uppsagt arrendeavtalet, skola vara berättigade att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

för återstående arrendetiden överlåta arrendet på viss person, som av domänstyrelsen

godkännes, under villkor att anmälan örn överlåtelsen göres

av dödsbodelägarna inom tre månader efter hembudstidens utgång och

av konkursborgenärerna inom två månader efter den för bevakning av

fordringar i konkursen utsatta tiden.

Har arrendator försatts i konkurs och hava borgenärerna uppsagt avtalet,

äge arrendatorns löftesmän för arrendet, såvitt de nödgats utgiva

något på grund av sin borgen, övertaga arrendet och förfoga över detsamma

på sätt nyss sagts; gore dock anmälan därom inom en månad efter

den dag, då borgenärernas uppsägelse skedde.

Vilja arrendators dödsbodelägare, konkursborgenärer eller löftesmän

för gemensam räkning övertaga arrendet, skola de vara pliktiga att inom

viss av domänstyrelsen förelagd tid till handhavande för deras räkning

av egendomens skötsel anmäla lämplig person. Gitta de ej det, varde, där

fråga är örn dödsbodelägare och konkursborgenärer, arrendet uppsagt,

och må beträffande löftesmän arrendet ej å dem överlåtas. Förbehåll

örn uppsägningsrätt i detta fall mot dödsbodelägare skall intagas i arrendekontraktet.

26 §.

1 mom. Arrendatorn skall tillförbindas att ej utan domänstyrelsens

medgivande borttaga å egendomen befintliga torp eller anlägga nya sådana

samt att ej heller utan domänstyrelsens medgivande ålägga egendomens

torpare avgäld eller besvär utöver vad som vid egendomens utarrendering

bestämts.

Arrendatorn skall ock åläggas att angående villkoren för upplåtelser

till torpare med dem upprätta skriftligt kontrakt, som inom en månad

från kontraktets dagtecknande skall i avskrift insändas till domänintendenten.

1 kontrakten såväl mellan kronan och arrendatorn som mellan arrendatorn

och torparen skall intagas erinran därom, att vad lagen örn nyttjanderätt

till fast egendom innehåller angående förverkande och uppsägning

av arrende äger tillämpning jämväl å rättsförhållandet mellan arrendator

och torpare.

2 mom. Finnes å jordbruksegendom lägenhet, varå innehavaren bebor

honom själv tillhöriga byggnader, skola i arrendekontraktet intagas bestämmelser

till tryggande av lägenhetens bibehållande till arrendeperiodens

slut, i den mån sådant kan ske utan men för egendomen, varjämte

arrendatorn skall tillförbindas att icke utan domänstyrelsens medgivande

ålägga lägenhetsinnehavaren avgäld eller besvär utöver vad vid egendomens

utarrendering bestämts.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

23

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

27 §.

Till utrönande, huru utarrenderad jordbruksegendom skötes och arrendevillkoren

av arrendatorn fullgöras, skall egendomen vart femte år eller,

där så prövas nödigt, oftare besiktigas av domänintendenten.

Varder vid sådan besiktning brist konstaterad, som bör avhjälpas av

arrendatorn, skall denne föreläggas att hava utfört arbetet inom viss tid.

Underlåter arrendatorn att ställa sig föreläggandet till efterrättelse,

äger domänstyrelsen, där styrelsen anser så nödigt, ombesörja bristens

avhjälpande med skyldighet för arrendatorn att ersätta kronan kostnaden

för arbetets utförande. Förbehåll härom skall intagas i arrendekontraktet.

28 §.

Beträffande av- och tillträdessyner skola i arrendekontrakten intagas

sådana förbehåll, att samma syn i regel kommer att gälla såsom avträdessyn

för avträdande arrendator och tillträdessyn för den tillträdande, varjämte

skall stadgas, att kostnaderna för dylika syner skola gäldas utav avoch

tillträdaren till hälften vardera.

Domänintendenten tillkommer att ifråga örn utseende av synemän iakttaga

kronans rätt.

29 §.

Domänstyrelsen äger uppdraga åt domänintendenten att pröva ansökning

av arrendator örn undantag från i lag stadgat förbud för honom att

från egendomen föra stråfoder och gödsel.

30 §.

Är jordbruksegendom belägen i län, där domänintendent icke finnes anställd,

äger domänstyrelsen uppdraga åt jägmästare eller annan lämplig

person att i avseende å utarrenderingen av egendomen och med arrendet

sammanhängande förhållanden utöva de åligganden och befogenheter, som

enligt bestämmelserna här ovan tillkomma domänintendent.

Det samma gällö även beträffande annan jordbruksegendom, därest på

sådant sätt besparing i kostnaden för förvaltningen kan vinnas.

31 §.

Skall jordbruksegendom utarrenderas på kortare tid än femton år, må

utarrenderingen ske i den ordning, domänstyrelsen i varje fall bestämmer;

och vare vid fastställandet av arrendevillkoren domänstyrelsen ej bunden

av bestämmelserna här ovan i detta kapitel och ej heller av stadgandena

i allmän lag, i den mån avvikelse från dem må göras.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

(Kungl. Majus förslag.) (Utskottets förslag.)

Särskilda bestämmelser örn utarrendering av vissa å kronoskogar belägna Jordbruksegendomar

(skogsjordbruk).

32 §.

I avseende å utarrendering av sådana å kronoparker eller andra kronoskogar

belägna, av domänstyrelsen förvaltade jordbruksegendomar, som

prövas erforderliga för skötseln av skogarna (skogsjordbruk), skola bestämmelserna

i 33—45 §§ lända till efterrättelse.

33 §.

De åligganden och befogenheter, som i avseende å utarrendering av

jordbruksegendom och med arrendet sammanhängande förhållanden tillkomma

domänstyrelsen, må efter Kungl. Maj:ts bestämmande utövas av

överjägmästaren eller annan domänstyrelsen underställd tjänsteman, dock

med den inskränkning, som följer av stadgandet i 34 § angående bestämmandet

i vissa fall av kortare arrendetid än femton år, samt med iakttagande

att frågor örn utförande av byggnadsarbeten och örn ersättning åt

arrendatorn i anledning av arrendet alltid skola avgöras av domänstyrelsen.

Domänstyrelsen må uppdraga åt jägmästaren att pröva ansökning av

arrendatorn örn undantag från i lag stadgat förbud för honom att från

egendomen föra stråfoder och gödsel.

34 §.

Upplåtelse, som i 32 § avses, skall, då arrendet omfattar, såvitt angår

de delar av riket, där lagen örn arrende av viss jord å landet i Norrland

och vissa delar av Svealand äger tillämpning, minst fyra hektar inrösningsjord

och, såvitt angår övriga delar av riket, odlad jord till en vidd

av minst fyra hektar, ske för minst femton och högst tjugo år. Då särskilda

omständigheter föranleda därtill, må domänstyrelsen bestämma,

att upplåtelsen skall ske för kortare tid än femton år. Såsom sådana

omständigheter skall särskilt anses, förutom förhållanden, som omförmälas

i 7 § första stycket, att optionsberättigad arrendator, med hänsyn

till ålder, hälsotillstånd eller dylikt eller på grund därav att han ingått

eller har för avsikt att inga avtal örn köp eller arrende av annan fastighet,

förklarar sig vilja avsluta arrendeavtal på kortare tid än femton år, eller

att med hänsyn till kronans skogsbruk det för kronan är av synnerlig

vikt, att utarrenderingen sker för kortare tid. Arrendeavtal, som varit

gällande i femton år, må förlängas även för kortare tid.

Omfattar arrendet mindre ägovidd än vad i första stycket sägs, må upplåtelsen

ske för tid, som i varje fall finnes lämpligast.

Är arrendeavtalet gällande för längre tid än fem år, äge arrendatorn

uppsäga arrendet till upphörande med utgången av femte arrendeåret;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

25

(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

uppsäge dock avtalet senast sex månader därförinnan eller vare sin rätt

därtill förlustig. Enahanda rätt tillkomme arrendatorn vid utgången av

vart femte år därefter.

35 §.

Arrendeuppskattning, då sådan enligt 8 § 1 mom. skall äga rum, skall

verkställas av vederbörande jägmästare.

Optionsberättigad arrendator, som icke åtnöjes med de fastställda arrendevillkoren,

må bos domänstyrelsen påkalla ny arrendeuppskattning. Kan

genom domänstyrelsens försorg uppgörelse örn arrendevillkoren icke träffas

med arrendatorn, skall efter domänstyrelsens förordnande sådan uppskattning

verkställas av en uppskattningsnämnd, bestående av jägmästaren

eller annan, som domänstyrelsen utser, såsom ordförande och två uppskattningsmän,

varom förmäles i 8 § 1 mom. Stanna nämndens ledamöter

i olika mening, gälle vad de flesta säga. Har var sin särskilda mening,

gälle ordförandens.

36 $.

Äger optionsrätt icke rum eller bar den förfallit, skola åtgärder vidtagas

för skogsjordbrukets utarrendering till lämplig person. Kan skogsjordbruket

ej utarrenderas på de fastställda arrendevillkoren, skall, i fall

utarrenderingen på grund av förordnande, som i 33 § sägs, skall verkställas

av domänstyrelsen underställd tjänsteman, frågan örn skogsjordbrukets

skötsel hänskjutas till domänstyrelsen.

37 $.

Arrendeavgiften skall utsättas i penningar eller i en eller flera av de

persedlar, som upptagas i länets markegångstaxa, att lösas med penningar

på sätt i 12 § 1 mom. sägs samt skall vara till beloppet bestämd; dock

utgör vad sist stadgats ej binder för att arrendatorn i arrendekontraktet

tillförbindes att gälda avgifter för brandförsäkring av skogsjordbrukets

åbyggnader. Arrendeavgiften skall erläggas till jägmästaren å tid, som i

kontraktet bestämmes.

38 §.

Kronan åligge att tillhandahålla arrendatorn för jordbruket nödiga

byggnader och att å dessa byggnader verkställa de för deras bibehållande

i brukbart skick erforderliga reparationer, som ej äro av allenast mindre

omfattning och som icke föranletts av arrendatorns vållande. Med reparation

av mindre omfattning förstås avhjälpande av smärre brister å golv,

vägg- och takbeklädnad, fönster, dörrar, trappor, eldstäder, murar och

fast inredning ävensom andra åtgärder, vilka äro att anse såsom tillfällig

lagning. Finnas å skogsjordbruk, som skall utarrenderas, byggnader, som

tillböra arrendatorn, vare, i den mån egendomens behov av nödiga bygg
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nador därigenom är tillgodosett, kronan fri från ovan angivna skyldighet.

I arrendekontraktet skall intagas bestämmelse örn vilka byggnader

kronans byggnadsskyldighet omfattar.

Anses av särskild anledning skogsjordbruk böra utarrenderas i obebyggt

skick, må sådant kunna ske.

39 §.

Den enligt 14 § 1 mom. domänintendenten tillkommande befogenheten

att bestämma det belopp, vartill kronans byggnader skola vara brandförsäkrade,

skall utövas av jägmästaren.

40 §.

Arrendatorn skall tillförbindas att väl hävda den arrenderade jorden,

att avhjälpa sådana brister å kronan tillhöriga nödiga byggnader, som

föranleda blott mindre reparationer, samt att vårda och underhålla skogsjordbrukets

övriga tillbörigbeter, så att icke något under arrendetiden

försämras. Arrendatorn äger dock till botande av brandskada, som utan

bans vållande timat å byggnad, av kronan undfå skälig gottgörelse för

kostnaden. Eftersätter arrendatorn vad sålunda åligger honom, ersätte

ban kronan, när egendomen avträdes. Finnes arrendatorn då hava på

egen bekostnad avhjälpt brist, som befanns vid tillträdet, njute ban därför

gottgörelse av kronan.

Rätt att uppbära ersättningsbelopp, varom förmäles i 17 § andra stycket,

tillkommer icke arrendatorn.

41 §.

Förbehåll, som avses i 19 §, må icke intagas i arrendekontraktet.

42 §.

Arrendatorn må icke förbjudas att för husbehov nyttja fiske, som bör

till den arrenderade jorden, i vidare mån än såvitt angår visst fiskevatten,

där kronan låtit vidtaga särskilda åtgärder till fiskets förbätt
-

rande, eller kräftfångst.

43 §.

Besiktning, som i 27 § sägs, skall

hållas av jägmästaren. Vid sådan

besiktning må föreläggande i enlighet

med andra stycket av nämnda

paragraf icke meddelas.

43 §.

Besiktning, som i 27 § sägs, skall

hållas av jägmästaren. Vid sådan

besiktning må föreläggande i enlighet

med andra stycket av nämnda

paragraf icke meddelas i annan

mån än beträffande avhjälpande

av sådana brister å kronan

tillhöriga nödiga byggnader, som

föranleda blott mindre reparationer.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 16.

27

(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

44 §.

I fråga om utseende av synemän till verkställande av av- och tillträdessyner

tillkommer det jägmästaren att iakttaga kronans rätt.

45 §.

Vad i 31 § finnes stadgat i avseende å utarrendering av jordbruksegendom

på kortare tid än femton år skall icke äga tillämpning vid utarrendering

av skogsjordbruk på kortare tid än femton år. Är den kortare

arrendetiden föranledd därav, att skogsjordbruket är avsett att försäljas,

äger dock domänstyrelsen förordna, att vid utarrenderingen undantag må

göras från de bestämmelser, som eljest skolat tillämpas.

3 kap. Om utarrendering för annat ändamål än jordbruk.

46 §.

Utarrendering av lägenhet för annat ändamål än jordbruk må, med iakttagande

av stadgandet i 2 kap. 57 § fjärde stycket lagen örn nyttjanderätt

till fast egendom, ske i den ordning och under de villkor, som för varje

fall prövas lämpliga.

4 kap. Om tillämpningsföreskrifter.

47 §.

Kungl. Majit äger meddela de närmare föreskrifter, som kunna finnas

erforderliga för tillämpningen av bär ovan angivna grunder.

Övergångsbestämmelser.

Denna förordning skall, under iakttagande av vad nedan stadgas, lända

till efterrättelse från och med den 1 januari 1935.

1) Finnes erforderligt, att överflyttandet till domänstyrelsen och domänintendenterna

av länsstyrelsernas befattning med kronans utarrenderade

jordbruksdomäner tager sin början före den 1 januari 1935 eller

avslutas efter sagda dag, må Kungl. Majit därom förordna.

2) Har i avseende å utarrendering av jordbruksegendom före den 1 januari

1935 utarbetats vederbörligt förslag eller eljest vidtagits mera ingående

förarbeten, må även efter nämnda dag därförinnan gällande bestämmelser

eller tillämpad ordning kunna vid utarrenderingen följas, med

iakttagande likväl att länsstyrelserna ej vidare skola hava någon befattning

med utarrenderingen av jordbruksdomäner na.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3) Förordningen skall icke verka rubbning i de bestämmelser, vilka vid

dess ikraftträdande äga tillämplighet beträffande därförinnan tillkomna

arrendeförhållanden, i vidare mån än som föranledes dels av det i 12 §

2 mom. intagna stadgandet angående arrendeavgiftens erläggande och

dels därav, att länsstyrelsernas befattning med kronans utarrenderade

jordbruksdomäner skall upphöra.

4) Där på grund av bestämmelser i arrendekontrakt eller författning

förvaltningsåtgärd beträffande arrendeförhållanden, som nyss sagts, ankommer

på länsstyrelse, skall motsvarande befogenhet i stället utövas

av domänstyrelsen eller efter dess förordnande av domänintendent.

5) Är arrendator enligt vid förordningens ikraftträdande gällande arrendekontrakt

berättigad till ersättning för arbete med trädesbruk, höstplöjning,

gräs-, frö- och höstsädessådd eller för utsäde, ankommer det på

domänstyrelsen att vid arrendetidens utgång i enlighet med vad i arrendekontraktet

finnes bestämt gälda arrendatorn sådan ersättning.

Stockholm den 11 maj 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

tran lörsta kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson. Gabrielsson,

Granath, Tjällgren, Bengtsson och Elof Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,

Gustafson i Kasenberg, Andersson i Löbbo, Carlström, Björk i Tryde och Gustafson i Vimmerby.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

29

Reservation

av herrar Sederholm, Bengtsson, August Nilsson och Hedlund i Häste,

som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

Utskottet--— den tillträdande arrendatorn.

I 18 § 1 mom. av utredningsmännens förslag har upptagits ett stadgande

av innehåll, att arrendatorn skall åläggas att, därest icke med tillträdaren

annorledes överenskommes, året före egendomens avträdande

därå verkställa trädesbruk samt höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd

i enlighet med tillämpad växtföljd eller särskilda i kontraktet härutinnan

meddelade bestämmelser, ävensom att ny arrendator skall tillförbindas

att för dylika arbeten samt för utsädet lämna företrädaren ersättning,

vilken i händelse av tvist skall bestämmas i den ordning, som

stadgas i 2 kap. 8 § nyttjanderättslagen. Utredningsmännens förslag överensstämmer

med vad nu gäller. I Kungl. Maj:ts förslag har emellertid

stadgandet örn skyldighet för ny arrendator att ersätta företrädaren för

dylika arbeten samt för utsädet borttagits. Till undvikande av att den

arrendatorerna nu tillförsäkrade rätten till ersättning i nyssberörda hänseende

skulle trädas för när har departementschefen icke funnit annan

utväg stå till buds än att, då nu löpande arrendeperioder utgå, staten i

vart särskilt fall med domänfondens medel gäldar den avträdande arrendatorn

honom nu tillkommande ersättningsbelopp. Stadgande härom har

upptagits i punkt 5) av övergångsbestämmelserna. Departementschefen

har medgivit, att det av Kungl. Majit föreslagna förfarandet bomme att

medföra vissa kostnader för staten. Enligt utredningsmännens uppgift

skulle dessa kostnader säkerligen uppgå till högst betydande belopp. Utredningsmännen

hava därför ansett sig icke kunna förorda, att staten

åtoge sig berörda utgift. Utskottet kan för sin del icke finna, att det

nuvarande systemet är förenat med så avsevärda olägenheter att staten

bör åtaga sig betydande kostnader för övergång till ett nytt system.

Fastmer synes erfarenheten utvisa, att en avträdande arrendators skyldigheter

i fråga örn trädesbruk, höstplöjning och sådd bliva häst fullgjorda,

örn arrendatorn har rätt till ersättning för arbete och utsäde. En

ersättningsskyldighet härvidlag blir i många fall icke betungande för den

tillträdande arrendatorn därför att denne kan åberopa kvittning på grund

av husröta. Även örn det av Kungl. Majit föreslagna systemet i vissa

hänseenden kan anses vara att föredraga framför det hittills tillämpade,

hör detta enligt utskottets åsikt icke föranleda längre gående ändringar

i hittills gällande bestämmelser än att tillämpning av den nya principen

modgives i sådana fall, där det kan ske utan särskild kostnad för staten.

Blir det enligt förordningen tillåtet, att do håda systemen komma till an
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

vändning sida vid sida, bliva också möjligheterna att inhämta erfarenheter

för framtiden bäst tillgodosedda. Utskottet föreslår därför uteslutande

av punkt 5) i övergångsbestämmelserna ävensom en sådan formulering

av 18 § 1 morn., att ny arrendator må tillförbindas att för ifrågavarande

arbeten samt för utsädet lämna företrädaren ersättning, vilken

i händelse av tvist skall bestämmas i den ordning som stadgas i 2 kap.

8 § lagen örn nyttjanderätt till fast egendom. En sådan formulering av 18 §

möjliggör införande av det av Kungl. Maj:t föreslagna systemet genom att

vid egendoms övergång till ny arrendator denne väl förpliktas att utgiva

ersättning till sin företrädare men icke tillförsäkras någon rätt till ersättning

av sin efterträdare. Vad utskottet sålunda föreslagit föranleder en

mindre omformulering av 17 § samt återupptagande av 29 § i utredningsmännens

förslag, vilken paragraf ur Kungl. Maj:ts förslag uteslutits såsom

obehövlig.

I anslutning till---förevarande proposition. (Jfr prop. nr 148.)

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med förklaring att ifrågavarande

proposition icke kunnat i oförändrat skick antagas,

måtte för sin del antaga följande

(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)

17 §.

Arrendatorn skall tillförbindas

att städse i fullgott stånd underhålla

vid egendomen befintliga

byggnader och dess övriga tillhörigheter

oavsett deras skick vid

tillträdet ävensom att enligt de

närmare föreskrifter, som genom

arrendekontraktet må vara meddelade,

väl hävda och i god växtkraft

hålla egendomens åker och

äng.

Det ersättningsbelopp för brister

i byggnad, hägnad m. m., som

avträdaren enligt syn kan kännas

skyldig utgiva, skall tillträdaren

berättigas uppbära av domänstyrelsen

i den mån det visas, att han

avhjälpt bristerna.

17 §.

Arrendatorn skall tillförbindas

att städse i fullgott stånd underhålla

vid egendomen befintliga

byggnader och dess övriga tillhörigheter

oavsett deras skick vid

tillträdet ävensom att enligt de

närmare föreskrifter, som genom

arrendekontraktet må vara meddelade,

väl hävda och i god växtkraft

hålla egendomens åker och.

äng.

Det ersättningsbelopp för brister

i byggnad, hägnad m. m., som

avträdaren enligt syn kan kännas

skyldig utgiva, skall tillträdaren

berättigas uppbära på sätt som

föreskrives i 29 §, dock endast i

den mån det visas, att han avhjälpt

bristerna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

31

(Kungl. May.ts förslag.)

18 §. ''

1 mom. Arrendatorn skall åläggas

att, därest icke med tillträdaren

annat överenskommes, året

före egendomens avträdande därå

verkställa trädesbruk samt höstplöjning,

gräs-, frö- och höstsädessådd

i enlighet med tillämpad

växtföljd eller särskilda i kontraktet

härutinnan meddelade bestämmelser.

(Utskottets förslag.)

18 §.

1 mom. Arrendatorn skall åläggas

att, därest icke med tillträdaren

annat överenskommes,

året före egendomens avträdande

därå verkställa trädesbruk samt

höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd

i enlighet med tillämpad

växtföljd eller särskilda i kontraktet

härutinnan meddelade bestämmelser.

Ny arrendator må

tillförbindas att för dylika arbeten

samt för utsädet lämna företrädaren

ersättning, vilken i händelse

av tvist skall bestämmas i

den ordning som stadgas i 2 kap.

8 § lagen örn nyttjanderätt till fast

egendom.

28 §.

Beträffande av- och tillträdessyner skola i arrendekontrakten intagas

sådana förbehåll, att samma syn i regel kommer att gälla såsom avträdessyn

för avträdande arrendator och tillträdessyn för den tillträdande, varjämte

skall stadgas, att kostnaderna för dylika syner skola gäldas utav

av- och tillträdaren till hälften vardera.

Domänintendenten tillkommer att i fråga örn utseende av synemän iakttaga

kronans rätt.

29 §.

Det ersättningsbelopp för brister

i byggnad, hägnad m. m., som

efter ty i 17 § andra stycket sägs

tillkommer tillträdaren, skall domänstyrelsen

tillhandahålla honom.

Finnes därvid tillträdaren

häfta i skuld till avträdaren för

ersättning varom förmäles i 18 §

1 morn., skall, örn avträdaren därom

hos domänstyrelsen gjort framställning,

avdrag göras för belopp

motsvarande vad avträdaren så
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

lunda kan hava att av tillträdaren

fordra.

29 §.

=

30 §.

30 §.

=

31 §.

31 §.

=

32 §.

32 §.

=

33 §.

33 §.

=

34 §.

34 §.

=

35 §.

35 §.

=

36 §.

36 §.

=

37 §.

37 §.

=

38 §.

38 §.

=

39 §.

39 §.

=

40 §.

40 §.

=

41 §.

41 §.

=

42 §.

42 §.

=

43 §.

43 §.

=

44 §. (Se ovan 43 §.)

44 §.

=

45 §.

45 §.

=

46 §.

46 §.

=

47 §.

47 §.

=

48 §.

Övergångsbestämmelser.

Denna förordning skall, under iakttagande av vad nedan stadgas, lända

till efterrättelse från och med den 1 januari 1935.

1) Finnes erforderligt, att överflyttandet till domänstyrelsen och domänintendenterna

av länsstyrelsernas befattning med kronans utarrenderade

jordbruksdomäner tager sin början före den 1 januari 1935 eller

avslutas efter sagda dag, må Kungl. Majit därom förordna.

2) Har i avseende å utarrendering av jordbruksegendom före den 1 januari

1935 utarbetats vederbörligt förslag eller eljest vidtagits mera ingående

förarbeten, må även efter nämnda dag därförinnan gällande bestämmelser

eller tillämpad ordning kunna vid utarrenderingen följas, med

iakttagande likväl att länsstyrelserna ej vidare skola hava någon befattning

med utarrenderingen av jordbruksdomäner na.

3) Förordningen skall icke verka rubbning i de bestämmelser, vilka vid

dess ikraftträdande äga tillämplighet beträffande därförinnan tillkomna

arrendeförhållanden, i vidare mån än som föranledes dels av det i 12 §

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

33

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 mom. intagna stadgandet angående arrendeavgiftens erläggande och

dels därav, att länsstyrelsernas befattning med kronans utarrenderade

jordbruksdomäner skall upphöra.

4) Där på grund av bestämmelser i arrendekontrakt eller författning

förvaltningsåtgärd beträffande arrendeförhållanden, som nyss sagts, ankommer

på länsstyrelse, skall motsvarande befogenhet i stället utövas

av domänstyrelsen eller efter dess förordnande av domänintendent.

5) Är arrendator enligt vid förordningens

ikraftträdande gällande

arrendekontrakt berättigad till

ersättning för arbete med trädesbruk,

höstplöjning, gräs-, frö- och

höstsädessådd eller för utsäde, ankommer

det på domänstyrelsen att

vid arrendetidens utgång i enlighet

med vad i arrendekontraktet

finnes bestämt gälda arrendatorn

sådan ersättning.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami.

Nr 76.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:264 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition med förslag till förordning angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom. a1 i texten