Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående domänverkets organisation jämte i ämnet väckta motioner.

1934-05-11 · 48 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 48 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:77, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående domänverkets organisation jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

1

Är 77.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående domänverkets

organisation jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 23 februari 1934 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 148, har Kungl. Majit under åberopande

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samina dag föreslagit

riksdagen

1) godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till avlöningsreglemente

för tjänstemän vid domänverket;

2) besluta, att antalet av följande befattningar vid domänverket skall

från och med den 1 januari 1935 utgöra:

Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet:

generaldirektör ................................................... 1

■överdirektör ....................................................... 1;

Befattningar, hänförliga till 21 :a—30:e lönegraderna i den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen:

domänbokhållare .................................................. 1

notarie ............................................................ 1

revisor ............................................................ 1

intendent .......................................................... 1

sekreterare i 24:e lönegraden ...................................... 2

skogsingenjör ..................................................... 3

skogstaxator ....................................................... 3

skogsskoleföreståndare .............................................. 4

andre domänfiskal ................................................. 1

domänkamrerare ................................................... 1

förste revisor ...................................................... 1

jägmästare ......................................................... 103

sekreterare i 26 :e lönegraden ........................................ 1

byrådirektör ....................................................... 1

förste domänfiskal .................................................. 1

Överjägmästare ..................................................... 10

byråchef ........................................................... 5;

Anmärkning. Befattningarna som skogsingeniörer samt 5 befattningar som jägmästare

i tillfälligt anordnade revir skola vid uppkommande ledigheter icke återbesättas. Av jägmästarbefattningarna

i övrigt må 6 befattningar icke återbesättas utan Kungl. Majas medgivande.

Bihang till riksdagens protokoll 193b. 10 sami. Nr 77. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77,

3) bemyndiga Kungl. Majit att, i den män så prövas lämpligt, dels vict

uppkommande ledighet å befattning inom 21 :a—27:e lönegraderna i omförmälda

avlöningsreglemente antingen tillsvidare hålla densamma vakant

eller oek utbyta befattningen mot tjänst inom lägre lönegrad, dels oek

inom berörda lönegrader utbyta viss befattning mot annan av samma

lönegrad;

4) besluta, att från och med den 1 januari 1935 skall till indragningsstat

för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet överflyttas följande antal

ordinarie befattningshavare vid domänverket, nämligen en skogsskoleföreståndare

och en skogsrättare, med rätt för Kungl. Majit att, i enlighet mech

de av riksdagen jämlikt skrivelsen den 3 juni 1933, nr 269, för viss personalindragning

vid domänverket godkända riktlinjerna för avskiljande av

övertalig personal, meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare,,

som skola överflyttas till indragningsstat;

5) medgiva, att för till indragningsstat jämlikt 4) överflyttad befattningshavare

må gälla samma grunder beträffande avlöningsförmåner å indragningsstat,

beräkning av tjänstår för rätt till pension samt befattningshavares

undantagande i visst fall från delaktighet i statens pen,

sionsanstalt, som av riksdagen godkänts jämlikt nyssnämnda skrivelse;

6) besluta, att från och med den 1 januari 1935 skall till övergångsstat

för domänverket överflyttas en byråchef, en registrator samt en skogsrättare;
7)

medgiva, att å övergångsstat jämlikt 6) uppförd befattningshavaremå

erhålla lön, beräknad efter den lönegrupp, befattningen vid innehavarens

överflyttning till övergångsstat tillhört, samt såsom tjänstetid för

uppflyttning till högre löneklass tillgodoräkna tid, varunder han tillhört,

övergångsstat, ävensom beträffande beräkning av tjänstår för pension,

såsom tjänstår i nämnda avseende tillgodoräkna tid, varunder han varit

uppförd å övergångsstat;

8) medgiva, att till högst femton icke-ordinarie kronojägare, som entledigas

i samband med genomförandet av de nu förevarande organisationsförändringarna,

må utgå ersättning enligt samma grunder vilka enligt

riksdagsskrivelsen nr, 269/1933 godkänts beträffande icke-ordinariepersonal,

som entledigats på grund av de under år 1932 vidtagna ändringarna

i skogslagstiftningen, dock att den tjänstgöring under minst femton

månader, som utgör en av förutsättningarna för rätt till ersättning,,

skall hava infallit under åren 1931—1933 samt att till grund för beräkning

av befattningshavares avskedsersättning skall ligga inkomsten av

den förlorade anställningen under tiden 1 januari 1933—31 december 1934

enligt i bestämmelserna närmare angivna regler; samt

9) bemyndiga Kungl. Majit att dels, i huvudsaklig överensstämmelsemed

av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna grunder för

befattningshavares övergång till den nya avlöningsstaten, utfärda erforderliga

bestämmelser i fråga örn sådan övergång, dels ock utfärda de
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

3

övergångsbestämmelser oell tillämpningsföreskrifter, som i övrigt må erfordras

vid genomförandet av ifrågavarande organisationsförändring

och personalindragning.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till berörda statsrådsprotokoll.

Med anledning av propositionen har väckts följande, till utskottet hänvisade

motioner nämligen

1) 11:559 av herr Meyerhöffer, vari hemställts, att riksdagen ville medgiva,

att de ordinarie kronojägarna vid den föreslagna omorganisationen

av domänverket uppflyttas till lönegrad, motsvarande B 10 i det för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande''

den civila statsförvaltningen, gällande avlöningsreglementet, samt att

lönetillägg med respektive 600 och 300 kronor för år räknat tillerkännas

kronojägare i revir av de i kungl, proposition nr 148 föreslagna klasserna

1 och 2, samt

2) II: 560 av herrar Hedlund i Häste och von Seth, vari hemställts, att

riksdagen vid behandling av förevarande förslag angående domänverkets

organisation ville besluta sådan ändring av förslaget, i vad det avser

förvaltningsområdenas storlek och antalet tjänster, att de senare bestämmas

till det antal som 1933 års personalstat upptager efter frånräknandet

av de tjänster, som indrogos till följd av de nyssnämnda år vidtagna

lagändringarna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Inledning.

Domänverkets två huvuduppgifter äro förvaltningen av statens skogstillgångar

och administrationen av dess jordbruksdomäner. De jämlikt

Kungl. Maj ris bemyndigande den 1 november 1932 tillkallade utredningsmän

för utredning rörande ändrade grunder för utarrendering av kronojord

hava den 20 november 1933 avlämnat betänkande i sistnämnda fråga

och därvid jämväl avgivit förslag rörande de organisatoriska förändringar

beträffande domänverkets jordbruksadministration, som ansetts

nödvändiga eller lämpliga att genomföra i samband med utfärdandet

av nya bestämmelser i fråga örn utarrendering av kronans jordbruksegendomar.

I särskild proposition till innevarande års riksdag nr 174 har

Kungl. Majit framlagt förslag till nya grunder rörande utarrendering

av kronojord ävensom till i övrigt erforderliga bestämmelser i berörda

frågor med undantag beträffande domänintendenternas tjänstgöringsförhållanden.

Utredningsmännens förslag innebär i fråga örn den lokala

personalorganisationen viss omreglering av domänintendenternas befogenheter

och tjänstgöringsförhållanden. Då någon sammankoppling av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

denna lokala organisation för jordbruksadministrationen med den lokala

skogsförvaltningen emellertid icke ifrågasatts, bär frågan örn den lokala

jordbruksadministrationen, som tillsvidare ansetts ordnas provisoriskt,

befunnits kunna utan olägenhet utbrytas för att senare bliva föremål för

närmare övervägande och avgörande. I nu förevarande proposition nr

148 har ifrågavarande utredningsmäns förslag upptagits endast i vad det

föranleder ändring i domänstyrelsens organisation och personalstat. I

övrigt omfattar propositionen domänverkets hela organisationsfråga.

Det svenska statsskogsbrukets nuvarande organisation härleder sig från

mitten av förra århundradet, då — delvis efter mönster av den tyska

forstadministrationen — en mera fast organisation genomfördes med lokala

revirförvaltningar under Överjägmästare eller skogsinspektörer, vilka

till en början sorterade under länsstyrelserna men sedermera inordnades

under en central ledning i huvudstaden, skogsstyrelsen, senare domänstyrelsen.

Sedan vissa delar av organisationen behandlats av 1868—1870 års

norrländska skogskommitté, verkställdes efter beslut av 1889 års riksdag

en genomgripande och för den följande tiden grundläggande reglering av

tjänstgöringsområdena för hela landet. Ehuru till sin yttre konstruktion

alltjämt orubbad, har denna organisation givetvis med årens lopp utvecklats.

De särskilda organens sammansättning och funktion hava, i regel

på initiativ av domänstyrelsen, förändrats, allt eftersom statsskogsbrukets

mål ändrat karaktär och dess medel förbättrats. Härtill hava statsmakterna

givetvis medverkat genom beslut, som berört vissa, var för sig

behandlade delar av domänstyrelsens och skogsstatens verksamhet samt

lönestaten. Någon prövning i ett sammanhang av organisationen har

dock ej ägt rum, och alltjämt regleras verksamheten i huvudsak av förordningen

den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna

skogarna i riket, Ailken i de delar, som icke hava karaktär av administrativ

föreskrift eller instruktion, utgör en sammanfattning a\- äldre, under

medverkan a\T riksdagen tillkomna bestämmelser.

Det första steget till en allmän omprö\''ning aAr organisationen för domänstyrelsen

och skogsstaten — numera sammanfattade under benämningen

domänverket — togs år 1907, då Kungl. Majit på framställning av

föreningen för skogs\''ård i Norrland den 5 juli sagda år uppdrog åt en

kommitté att verkställa utredning angående de åtgärder, som borde vidtagas

för att åstadkomma en rätt ATård aAr kronans och de under skogsstatens

tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna. Sedan 1910 års

riksdag i skrivelse nr 114 anhållit, att Kungl. Majit måtte beträffande

samma grupper av skogar i landet söder örn Dalarna taga under övervägande,

huruvida liknande åtgärder borde, utöver vad då skedde, vidtagas,

tillkallades den 16 juni 1911 sakkunniga för verkställande av motsvarande

utredning beträffande mellersta och södra delarna av riket. Den förra

kommittén, den norrländska skogsvårdskommittén, avgav sitt betänkande

den 16 mars 1912, och de sistnämnda sakkunniga, skog ssakkunnig a för

s. 5 Kontrollera mot PDF

J oidbruksutskottets utlåtande Nr 77. 5

södra Sverige, avlämnade sitt betänkande den 17 december 1915. Den 25

april 1917 avgav domänstyrelsen yttrande i anledning av vad den förstnämnda

kommittén anfört rörande principerna för den statliga skogshushållningen

samt domänverkets organisation ävensom över den sistnämnda

kommitténs betänkande.

De av kommittéerna samt av domänstyrelsen sålunda avgivna förslagen

hava i vissa avseenden vunnit beaktande därigenom, att antalet

befattningshavare vid skogsstaten huvudsakligen efter beslut av 1915 och

1919 års riksdagar väsentligt ökats, samt att en decentralisation i förvaltningen,

som förordats av kommittéerna och domänstyrelsen, till viss grad

genomförts bland annat genom ny instruktion för skogsstaten den 8 oktober

1918 (nr 950).

Vidare har frågan örn lönereglering för domänverkets personal varit

föremål för utredning av kommunikationsverkens lönekommitté (tillsatt

den 28 juni 1918).

I proposition nr 271 till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

till lönereglering för domänverkets personal. I propositionen uttalades

icke någon mening rörande eventuella ändringar i domänverkets organisation.

Med anledning av propositionen väcktes emellertid — förutom

ett antal motioner, som i huvudsak avsågo ändringar i Kungl. Maj:ts förslag

i den egentliga lönefrågan -— en motion, I: 257, i syfte att åstadkomma

förnyad utredning och omprövning i ett sammanhang av domänverkets

organisations- och lönefrågor. I skrivelse den 17 juni 1920, nr 322,

anmälde riksdagen, som bland annat hänvisade till de skogssakkunnigas

för södra Sverige förslag i organisationsfrågan, att riksdagen med anledning

av nämnda proposition och motion, bland annat, provisoriskt för år

1921 godkänt det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till avlöningsreglemente

för tjänstemän vid domänverket, samt anhöll därjämte, i anledning

av ifrågavarande motion, hos Kungl. Maj:t örn förnyad utredning

angående löne- oell organisationsförliållandena vid domänverket med beaktande,

i den mån så kunde befinnas lämpligt, av de i motionen angivna

synpunkterna samt framläggande för riksdagen av det förslag, vartill

utredningen kunde föranleda.

Med anledning av riksdagens beslut utfärdade Kungl. Majit den 22 juni

1920 (nr 493) avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket att äga

provisorisk tillämpning för år 1921. Sedermera har nämnda provisoriska

avlöningsreglemente efter beslut varje år av riksdagen förlängts för ett

år i sänder med bland annat de ändringar, som för tiden från den 1 juli

1925 betingats av statsmakternas beslut örn kvinnas behörighet att innehava

statstjänst och annat allmänt uppdrag m. lii., senast vid nästlidna

riksdag för år 1934 (prop. nr 184; R. skr. nr 270).

Jämlikt Kungl. Majits bemyndigande uppdrogs därjämte den 30 juni

1920 i enlighet nied riksdagens förenämnda anhållan åt särskilda sakkunniga

(1920 års löne- och organisationssakkunniga för domänverket) att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

verkställa utredning oell avgiva förslag beträffande organisations- och

avlöningsförhållanden vid domänverket samt därmed sammanhängande

pensionsreglering.

Kungl. Majit förordnade den 30 november 1922, att sistnämnda sakkunnigas

återstående utredning skulle tillsvidare vila, samt den 9 januari

1925, att de sakkunnigas uppdrag skulle upphöra. De av de sakkunniga

samt domänstyrelsen den 15 februari 1922 avgivna förslagen hava i huvudsak

icke föranlett annan åtgärd än att, efter särskild framställning av

generaldirektören för domänstyrelsen, en särskild försäljningschef från

den 1 maj 1923 förordnats att tillsvidare biträda styrelsen, i samband varmed

en särskild försäljningsavdelning inrättats inom styrelsen.

Vid 1932 års riksdag hava de frågor örn ny lagstiftning rörande vården

av häradsallmänningarna samt de ecklesiastika skogarna, som 1920 års

löne- och organisationssakkunniga åsyftat, bringats till sin lösning, varjämte

nya bestämmelser örn uppsikten å de enskilda skogarna i Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker samt Särna och Idre socknar

antagits. Sedan statsmakterna sålunda prövat landets skogslagstiftning

i de delar, som äro mest betydelsefulla för utformningen av domänverkets

organisation, har verkets organisationsfråga åter upptagits.

Sedan Kungl. Majit den 16 september 1932 uppdragit åt domänstyrelsen

att, under beaktande av vad i ärendet förekommit, utarbeta och till Kungl.

Majit inkomma med de förslag rörande domänverkets organisation och

vad därmed sammanhängde, som kunde föranledas därav, att förvaltningen

av vissa skogar enligt under 1932 fattade beslut skulle överflyttas från styrelsen,

har domänstyrelsen i skrivelse den 5 juli 1933 till Kungl. Majit överlämnat

utredning och förslag rörande domänverkets organisation, varvid

fogats bland annat protokoll från överläggningar, som hållits med ett antal

tjänstemän, tillhörande de skilda tjänstegrupperna inom skogsstaten, i syfte

att utnyttja skogsstatspersonalens erfarenhet i förevarande organisationsfrågor.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

kommunikationsverkens lönenämnd, centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund, styrelsen för skogshögskolan och statens

skogsförsöksanstalt, Sveriges skogsägareförbund, tre Överjägmästare

gemensamt, Föreningen Sveriges ordinarie jägmästare, De extra jägmästarnas

förbund, Sveriges kronojägareförbund samt Svenska sågverksindustriarbetareförbundet

och Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet

gemensamt. Därjämte hava skrivelser i frågan inkommit från

skogsrättarna vid statens skogsskole!- samt De skogsskoleutbildades centralkommitté.

Domänstyrelsen har slutligen den 1 november 1933 överlämnat förslag

tiH landets indelning i distrikt och revir ävensom beträffande provisoriskt

anordnande av domänverkets förvaltning under en övergångstid.

Vid behandlingen av Kungl. Majits förslag följer utskottet de i propositionen

angivna med I, II, III, IV och V betecknade huvudavdelningarna

samt upptager de väckta motionerna under den avdelning, till vilka de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77. 7

höra. Utskottet vill här förutskicka, att utskottet vid augivande av löneställningen

för befattningshavarna vid domänverket använder den lönegradsbeteckning,

som finnes intagen i det för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk gällande avlöningsreglementet.

I. Domänverkets arbetsuppgifter och ställning inom statsförvaltningen.

Med avseende å domänverkets arbetsuppgifter och ställning inom statsförvaltningen

har departementschefen framhållit, att de författningar,

som reglerade domänverkets nuvarande administrativa verksamhet, utan

tvivel vore föråldrade. Efter återgivande av ett av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund gjort uttalande att endast de skogar, från vilka

-avkastningen skulle tillgodoföras staten eller tjäna sådant allmänt ändamål,

varav staten hade direkt intresse, borde förvaltas eller* stå under uppsikt

av domänverket eller annat för ändamålet särskilt inrättat organ,

under det att samtliga övriga skogar borde stå under uppsikt av skogsvårdsstyrelserna,

har depertementschefen yttrat, att han i likhet med centralrådet

ansåge en omprövning av ändamålsenligheten av ifrågavarande

administrationsordning höra företagas. Vidare har departementschefen

efter erinran örn socialiseringsnämndens utredning och förslag angående

domänverkets omfattning, uppgifter och organisation, vari domänverkets

ställning diskuterats från utgångspunkter, som vore giltiga för flera av de

statliga affärsverken — uttalat, att många omständigheter tydde på, att

man snart nödgades företaga en omprövning beträffande formerna för

statens affärsdrivande verksamhet över huvud taget. Intill dess så skedde

borde de nu tillämpade principerna för förvaltningsordningen i stadens

affärsverksamhet i huvudsak godtagas även beträffande domänverket.

Då emellertid under den långa utredningsperiod, som förflutit

sedan riksdagen år 1910 tog initiativ till omprövning av domänverkets

verksamhet, många förändringar i verkets organisation genomförts

ofullständigt eller tillfälligt, och då åtskilliga andra spörsmål, varom

fullständiga utredningar förelåge, ännu väntade på sin lösning, syntes departementschefen

en allmän översyn inom ramen för det rådande förvaltningssystemet

icke längre kunna undanskjutas beträffande domänverket.

Därvid har departementschefen utgått från att dessa ändringar skulle göras

så, att omläggning ej onödigt försvårades.

Ifråga örn affärsvinstens redovisning har departementschefen i princip

instämt med domänstyrelsen och riksräkenskapsverket att större uppmärksamhet

för framtiden borde ägnas åt att domänverket bereddes full

ersättning för verket åliggande uppgifter, som icke vore betingade av

affärsrörelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Viskottet.

Den lokala

skogsförvaltningen.

lnnehördtn av

Kungl. Maj.ts

förslag.

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

Vad anginge de för statsskogarnas skötsel gällande bestämmelserna

vore dessa, sådana de utformats i 1894 års skogsordning, i åtskilliga avseenden

enligt departementschefens mening för snäva. Sedan domänverkets;

organisationsfråga övervägts, borde åtgärder med det snaraste vidtagas

för utarbetande av förslag till ny skogsordning i de delar, som berörde förvaltningen

av kronoparker och skogar till kronans utarrenderade jordbruksdomäner.

I övrigt sammanhängde omarbetningen av skogsordningen

med den planerade utredningen örn administrationen av vissa grupper av

skogar. I propositionen förutsättes att ny instruktion för domänverket

utfärdas av Kungl. Maj:t efter riksdagens prövning av organisationsfrågan.

Vad under denna avdelning i propositionen anförts har icke givit utskottet

anledning till något särskilt uttalande.

II. Den inre organisationen.

Under denna avdelning upptager utskottet särskilt för sig frågorna

dels örn den lokala skogsförvaltningen inom domänverket, dels ock domänverkets

centrala ledning, vilken utgöres av domänstyrelsen. — Frågan.

örn den lokala jordbruksförvaltningens omorganisation har såsom ovan

berörts ansetts böra tillsvidare anstå. — Den lokala skogsförvaltningen är

för närvarande så ordnad att landet indelats i vissa revir. Revirförvaltaren

har i en del revir såsom medhjälpare revirassistenter. Reviren äro

indelade i bevakningstrakter med en ordinarie kronojägare inom varje sådan

trakt. Reviren äro sammaförda i olika distrikt, för närvarande uppgående

till ett antal av 11, vartdera under ledning av en Överjägmästare

med närmaste biträde av en överjägmästarassistent. Härtill komma vissa

andra befattningshavare med speciella tekniska uppgifter såsom statens

flottledsingenjör, skogstaxator!'', dikningsledare med flera.

Det i förevarande proposition framlagda organisationsförslaget, som

grundar sig på ett av domänstyrelsen i ovanberörda skrivelse den 5 juli

1933 avgivet förslag, har avseende å hela domänverkets organisation allenast

med förenämnda undantag beträffande den lokala jordbruksadministrationen.

Beträffande befogenhets- och ansvarsfördelning mellan de särskilda organen

inom domänverket har domänstyrelsen — efter hänvisning till dea

olikhet, som räder mellan domänverket och övriga affärsdrivande verk —

angivit sin allmänna uppfattning i detta avseende sålunda.

Inom sistnämnda verk kunde den centrala ledningen genom uppgörande

av detaljerade planer och instruktioner för hela förvaltningsapparaten x

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

9

stor utsträckning öva inflytande på och behärska de lokala förvaltningsorganens

verksamhet och arbetsresultat. Inom domänverket vore detta i

stor utsträckning varken möjligt eller lämpligt, beroende på förvaltningsobjektens

egenart. Hänsyn måste lokalt tagas till varje förvaltningsobjekts

särdrag och utvecklingsmöjligheter, och därför bomme de tjänstemän —

jägmästarna — som bure ansvaret för den lokala förvaltningen, att utöva

ett mycket stort inflytande på verkets ekonomiska resultat. För att detta

.skulle bliva det bästa möjliga, vore det nödvändigt, att de lokala förvaltningsorganen

— inom ramen för av ledningen lämnade direktiv — lämna

des så stor handlingsfrihet, att de kunde avvinna förvaltningsobjektet den

bästa möjliga avkastning. — Av det sagda torde framgå, att domänverkets

organisation borde vara så uppbyggd, att den centrala ledningen icke belastades

med ärenden av lokal karaktär, som — i anslutning till meddelade

allmänna riktlinjer — kunde aA^göras av vederbörande förvaltare utan tidsödande

skriftväxling. — För domänstyrelsen kunde en organisation, som

Amre mera centraliserad än erforderligt, medföra, att styrelsen icke erhölle

önskvärd tid för de större frågor, som ankomme på ledningen av ett stort

företag, utformandet av de stora linjerna i Arkets ekonomiska politik och

utfärdandet av bestämmelser och direktiv i viktigare frågor, de lokala förvaltningarna

till ledning och efterrättelse. Dessa borde inom de givna,

direktivens ram hava frihet att i detalj ordna och utföra de olika arbetena

på bästa sätt och befogenhet att i anslutning till direktiven träffa avgöranden

i frågor, som berörde den lokala förvaltningen. Det borde ankomma

på inspektionen att tillse icke blott att de av den för\’altande tjänstemannen

handlagda ärendena omhänderhades på ändamålsenligt sätt, utan

även att denne i fråga örn initiativkraft och förmåga av självständigt handlande

motsvarade det förtroende och de befogenheter, som givits honom..—

På angivna grunder vore domänverkets förvaltning sedan lång tid tillbaka

utpräglat decentraliserad. Jägmästaren ägde i stor utsträckninghandlägga

ärenden, och i de fall, då en ärendegrupp ansetts påkalla prövning

i högre instans, hade prövningen ofta förlagts till överjägmästaren.

Aven inom styrelsen hade en förenkling av ärendenas handläggning i stor

omfattning skett genom överlämnande till byråcheferna att å styrelsens

vägnar fatta beslut beträffande vissa ärendegrupper. Styrelsen hade likväl,

efter verkställd utredning, ansett, att en ytterligare decentralisation.

Amre möjlig och lämplig att genomföra beträffande ett flertal ärendegrupper.

»

Domänstyrelsen hade därefter angivit den tillämnade decentralisationem

i fråga örn de viktigaste ärendegrupperna.

Departementschefen har anfört:

»För egen del ansluter jag mig till den allmänna uppfattning örn befogenhets-

och ansvarsfördelning mellan de särskilda organen inom domänverket,

som kommit till synes i de förut återgivna, i stort sett samstämmiga

utlåtandena. Jag vill emellertid särskilt understryka vikten

av att man vid tillmätandet av befogenheter för de särskilda organen har

den stora betydelsen av jägmästarnas andel i verksamheten för ögonen. Revirförvaltarna

böra icke uteslutande vara ledningens verkställande organ

i den vedertagna meningen, att på dem skulle huvudsakligen ankomma att

utföra de i regel närmare bestämda arbetsuppgifter, som av ledningen föreläggas

dem. Reviren böra fastmer anses såsom förhållandevis självstän

diga förvaltningar med en ekonomisk verksamhet, som sammanhålles a Ar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

-det ledande organet, domänstyrelsen, med hjälp av överjägmästarna. Uppbygges

förvaltningen efter denna grundåskådning, torde härigenom större

självständighet hos revirförvaltarna uppammas, varjämte divisionsansvar

undvikes. Å andra sidan komma givetvis större krav därvid att ställas

på inspektionen.

Vad angår formen för avgränsning av de skilda organens verksamhetsområden

ligger stor vikt uppå, att klara bestämmelser utfärdas rörande

arbetsuppgifternas fördelning. De äro inom domänverket av särskilt stor

praktisk betydelse. Varje fall, där vederbörande lokala tjänsteman lämnas

i ovisshet eller måste tveka örn sina skyldigheter och räckvidden av sin

befogenhet, bidrager att äventyra de fördelar, man avsett att vinna genom

decentralisationen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att i instruktionsväg

utfärda de närmare bestämmelser örn organens uppgifter, varav deras

ställning inom förvaltningen beror.»

I fråga örn jägmäst arbet att ning arna må erinras örn den genom beslut

vid 1932 års riksdag genomförda förändrade lagstiftningen rörande vården

av ecklesiastika skogar, häradsallmänningar oell de enskilda skogarna i

Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker samt Särna och Idre socknar,

vilken i enlighet med särskilt beslut av 3933 års riksdag föranlett en

minskning från och med den 1 januari 1934 av revirens antal med 26 revir

till 101 revir med därav följande motsvarande minskning av antalet ordinarie

jägmästare. Kungl. Maj:ts förevarande proposition innebär en ytterligare

minskning av revirens antal till 89. Härtill komma 4 skolrevir,

varjämte renbetesland oell skyddsskogar i Jämtlands län förlagts under

särskild, direkt under vederbörande Överjägmästare lydande administration.

Departementschefen har med anledning av från domänverkspersonalens

sida framkomna erinringar, avseende att någon nedskärning av personalens

numerär utöver den som betingades av förenämnda lagändringar ej

borde ske, och till närmare utveckling av sin ståndpunkt framhållit följande.

»Enär förutvarande förhållanden inom domänverket av skilda anledningar

icke utan vidare kunna läggas till grund för beräkning av revirens

storlek oell fasta jämförelsepunkter i övrigt saknas, är det synnerligen

svårt att bedöma, huru stort antal revirförvaltare, som erfordras för att

åstadkomma den bästa möjliga ekonomiska förvaltning och vård av statsskogarna.

Från utländska statsskogsförvaltningar kunna hämtas uppgifter,

som i vissa fall synas antyda, att en väsentligt större förvaltningspersonal,

än domänstyrelsen föreslagit, anlitas, och i andra fall stödja en

motsatt uppfattning. Förhållandena äro emellertid icke jämförbara, enär

produktion, avsättning, förvaltningssystem m. m. förete väsentliga olikheter

med förutsättningar och metoder i det svenska statsskogsbruket.

Icke heller det enskilda svenska skogsbruket kan lämna ett användbart

jämförelsematerial. Jag har därifrån införskaffat vissa uppgifter angående

lokalförvaltningarnas omfattning vid ett antal större skogsförvaltningar.

Därav har framgått, att förvaltningsområdena i regel äro av

större omfattning än de för domänverket nu föreslagna. Förvaltningarnas

arbetsuppgifter inom det enskilda skogsbruket äro visserligen i stor omfattning

av helt annan art än revirförvaltningarnas inom domänverket.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

Mari kan emellertid från det enskilda skogsbruket icke hämta stöd för

uppfattningen, att reviren enligt domänstyrelsens förslag skulle vara alltför

omfattande.

Jag finner på grund härav icke anledning att nu föreslå jämkning av

det enligt domänstyrelsens uppfattning lämpliga antalet jägmästare.

Ändring härutinnan torde enligt min mening icke lämpligen böra vidtagas,

med mindre densamma kan grundas på erfarenhet om ogynnsamma

verkningar av revirindelningen, och den närmare prövningen av förslaget

synes därför böra ställas på framtiden.»

Departementschefen har på annat ställe i propositionen tillika uttalat

följande:

»Statsskogarnas omfattning ökas år från år genom de inköp av nya

skogsmarker, som verkställas med anlitande av medel ur domänverkets

markinköpsfond. På grund härav uppstår tid efter annan behov av nya

revir. Då det icke torde vara erforderligt att underställa riksdagen av

sådan anledning påkallad ändring beträffande jägmästarbefattningarnas

antal, synes det lämpligt, att Kungl. Majit äger disponera ett antal reservbefattningar

som jägmästare, avsedda att tagas i anspråk för detta ändamål.

Det framgår vidare av vad jag i det föregående anfört angående

omfattningen av revir och bevakningstrakter, att jag ansett den av domänstyrelsen

föreslagna indelningen i tjänstgöringsområden böra genomföras,

men att vissa möjligheter till ändring borde lämnas öppna, för det

fall att tillämpningen grive vid handen, att jämkning borde ske.. Här

föreligger sålunda ett ytterligare skäl för att ett visst antal befattningar,

utöver dem, som omedelbart tagas i anspråk, ställas till Kungl. Marits disposition.

Jag förordar därför, att, på sätt domänstyrelsen föreslagit, i förteckningen

över befattningar vid domänverket upptagas sex reservbefattningar

som jägmästare, beträffande vilka åtgärder för besättande icke må

vidtagas utan Kungl. Maj:ts medgivande.»

Med avseende å omfattningen av de tilltänkta permanenta reviren, vilka

skulle utgöras av dels enmansrevir — revir utan assistent — och dels

tvåmansrevir — revir med assistent — finnas å sid. 21 i propositionen intagna

vissa uppgifter. För jägmästarebefattningarna, som samtliga tillhöra

lönegraden B 26, bestämmes lönegrupperingen till -/1..* av kallort,

-;''i2 av ödslighet, */» av dyrort och 4''i= av svårskötthet. Härutinnan föreslås

nu sådan ändring att ifrågavarande gruppering skall i likhet med

vad som gäller beträffande kommunikationsverken fastställas uteslutande

med hänsyn till dyrort. Till beaktande av bostadsortens belägenhet i klimat

i de nordligaste delarna av landet innefattar förslaget införande liksom

i fråga örn kommunikationsverken av särskilda kallortstillägg för

domänverkets personal. I samband härmed har man i propositionen sökt

.åstadkomma en sådan fördelning av jägmästartjänsterna, att de, som

ställa de största kraven på innehavarna, förenas med vissa extra löneförmåner

i syfte att befordra en ändamålsenlig placering av personalen med

hänsyn till deras skiftande förutsättningar för arbetsuppgifterna. Detta

bär skett genom en uppdelning av reviren i tre skilda klasser. Samtidigt

som samtliga revirförvaltare liksom för närvarande föreslås placerade i

en och samma lönegrad, B 26, innefattar förslaget, att till jägmästare i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

de två högre klasserna skola utöver lönen utgå särskilda lönetillägg, vilka

skola bestämmas för jägmästarbefattning i revir tillhörande första klass

1,200 kronor för år och för jägmästarbefattning tillhörande andra klass

600 kronor för år. Enligt den föreslagna revirindefningen kunde av det i

domänverket från och med den 1 januari 1934 befintliga antalet av 86

ordinarie jägmästare sju jägmästare icke beredas tjänstgöring med bibehållen

bostadsort och ej heller skäligen förflyttas, enär de antingen inom

jämförelsevis kort tid skulle avgå med pension eller icke kunde beredas

lämplig placering. På grund härav föreslås, att i ifrågavarande fall tillfälliga

revir till ett antal av feni anordnas intill respektive befattningshavares

avgång från tjänsten. Härjämte innefattar förslaget upptagande av

ses reservbefattningar som jägmästare, beträffande vilka åtgärder för besättande

icke skulle få vidtagas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

k örslaget innebär vidare uppförande å ordinarie stat av 60 av de för närvarande

till ett sammanlagt antal av 82 uppgående revirassistenterna, överjägmästarassistenterna,

underlärarna vid statens skogsskolor ävensom

assistentbefattningarna hos domänstyrelsen, (motsvarande de nuvarande

icke ordinarie notarierna med jägmästarutbildning) under gemensam benämning

av assistent vid domänverket och med placering i lönegraden B 20>

eller den lägsta lönegrad, i vilken enligt utredningen motsvarande befattningshavare

vid övriga verk placerats. I fråga örn revirens expeditionsbiträden

utgår departementschefen från att biträdesbefattningarna i det

stora flertalet revir tillsvidare uppehållas med icke ordinarie arbetskraft.

Däremot föreslås, att å ett mindre antal revir befattningarna som kassör

och kanslibiträde uppföras såsom ordinarie befattningar i lönegraderna

respektive B 11 och B 7, vilkas antal Kungl. Majit skall äga att efter närmare

utredning genom domänstyrelsen bestämma.

I fråga örn kronojägarbefattningarna, vars antal som en följd av förenämnda

lagändringar nedbringades med 122 eller till 452, innebär det nu

framlagda förslaget en ytterligare minskning till.380. I avsikt bland annat

att undvika nya indragningsåtgärder samt örn möjligt även förflyttning

av kronojägare, vilka äro bosatta i egna fastigheter, föreslås samtidigt inrättande

av 61 bevakningstrakter av tillfällig natur avsedda att successivt

indragas. Av motsvarande skäl som anförts i fråga örn jägmästarbefattningarna,

innefattar förslaget upptagande av — utöver av domänstyrelsen

föreslagna 20 reservbefattningar som kronojägare — ytterligare 20 sådana

befattningar, att kunna av domänstyrelsen disponeras i den mått

behov av nya bevakningstrakter uppstode.

Beträffande överjägmästarinstitutionen har departementschefen genom

den utredning och de yttranden, som föreligga i denna fråga, funnit styrkt*

att en förvaltande mellaninstans mellan domänstyrelsen och revirförvaltarna

alltjämt erfordras som förmedlare av domänstyrelsens direktiv och

intentioner samt sammanhållande organ med uppgift att bland annat tillvarataga

verkets intressen i angelägenheter, vilkas verkningar sträckte sig

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

13

■över revirgränserna. Departementschefen Ilar sålunda ansett, att överjägmästarinstitutionen

borde bibehållas men givas en sådan ställning, att överjägmästarna

inriktades på den inspekterande verksamheten, som borde

vara deras huvuduppgift. Vid utarbetandet av instruktionsbestämmelser

eller föreskrifter i övrigt för överjägmästarnas tjänstgöring borde frågan

örn överjägmästarnas befogenhet med avseende å skogsvården närmare

övervägas. Med anledning av i ärendet framkomna farhågor för

vissa ogynnsamma verkningar av ett mellan två lokala förvaltningsorgan

— revirförvaltare och Överjägmästare — delat ansvar har departementschefen

framhållit, att dessa komme i väsentlig mån att minskas genom begränsning

i angiven riktning av överjägmästarnas förvaltningsrätt. Den

föreslagna förskjutningen i överjägmästarens uppgifter och åligganden har

departementschefen icke ansett komma att minska hans arbetsbörda men, i

enlighet med vad domänstyrelsen hemställt, innebär förslaget indragning

av tillsvidare ett distrikt utöver den indragning, som föranletts av de ecklesiastika

skogarnas överflyttande till annan administration, varigenom

överjägmästarbefattningarnas antal skulle tillsvidare fastställas till tio.

I övrigt ifrågasättes i propositionen icke någon förändring beträffande

överjägmästarinstitutionen.

Till nu angivna indragningar av ordinarie befattningar kommer den inverkan

i fråga örn ett avsevärt antal icke ordinarie tjänster, som den föreslagna

nya organisationen medför.

Under rubrik tekniska specialarbeten har i propositionen upptagits

frågorna angående skogsindelningsarbete och värdering av skogsegen■domar

för inköp, dikningarnas planläggning samt handläggningen av

väg- och vattenbyggnadsfrågor. I förstnämnda avseende har departementschefen

erinrat, att skogstaxatorerna, som ursprungligen varit distriktstjänstemän,

anställda för handhavande under överjägmästarnas

ledning av skogsindelningsarbetet å distrikten, i den nuvarande organisationen

tilldelats en annan funktion och ställning. På dem ankomme numera

att, var och en för flera öve.rjägmästardistrikt, enligt domänstyrelsens

direktiv, planlägga och med underlydande personal verkställa den

fortlöpande förrådsinventering och kartläggning, som tjänade till ledning

vid beräknande och bestämmande av avverkningar och skogsvårdsåtgärder.

Deras arbetsfält hade stort utrymme för initiativ och förmåga

att praktiskt och ekonomiskt ordna ett arbete, som vore av grundläggande

betydelse för skogsbruket. Skogstaxatorernas ställning hade också genom

deras utbrytning ur distriktsförvaltningen givetvis blivit mera fri och

ansvarsfull. Av nämnda skäl innebär förslaget att skogstaxatorsbefattningarna

skola, i samband med fullbordandet av minskningen av deras

antal från tolv till tre, uppflyttas från den nuvarande lönegraden, som

motsvarar B 21, till lönegraden B 24.

I fråga om dikning sarbetet har departementschefen framhållit att med

hänsyn till de stora belopp, som av domänverket nedläggas på utdikning av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

Motionerna.

mossar och försumpad skogsmark å statsskogarna — för närvarande omkring

1,500,000 kronor årligen — en sakkunnig och effektiv ledning av dikningsarbetet

säkerligen vore av behovet påkallad. Härigenom önskademan

i främsta rummet vinna garantier för att anvisade medel icke spilldes

på företag, som vore oräntabla eller av tvivelaktigt värde, en risk som

erfarenheten visat vara mycket stor inom verksamheten för avdikning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i detta avseende, att de nu inom vissa

distrikt anställda dikningsassistenterna, vilka äro icke ordinarie tjänstemän,

ersättas med två dikningsledare i icke ordinarie ställning i lönegraden

B 24, vilken placering betingades med hänsyn till att för behörigheten,

till befattningarna borde fordras hög kompetens i ämnet, som endast kunde

förvärvas av den, som under åtskilliga år ägnat sig åt ingående studier

i avdikniugsfrågor och praktiskt arbete för avdikning.

Rörande väg- och vattenbyggnads! råg or na avser förslaget sådan omläggning

av den nuvarande flottledsingenjörens arbete att åt denne uppdrages

jämväl handläggning av ärenden rörande bro- och vägbyggnad,

hamnanläggning, sjöreglering samt vattenkraft. I anslutning härtill föreslås,

att statens flottledsingenjör ombildas till en befattning som byrådirektör

för väg- och vattenbyggnadsfrågor i domänstyrelsen med placering

i samma lönegrad som flottledsingenjören eller B 28. Från statskontoret

uttalad tvekan, huruvida byrådirektörens arbetsuppgifter vöreav

stadigvarande art, har synts departementschefen böra föranleda, att en

omprövning av behovet av befattningen verkställes, då den förste innehavaren

avgår ur tjänst.

Den lägre skog sunder visningen bedrives för närvarande vid fem statens,

skogsskolor (Hällnäs, Bispgårdens, Bjurfors, Ombergs och Kolleberga

skogsskolor) jämte fortsättningsskolan vid Kloten. Föreståndare för skogsskola,

som tillika är förvaltare av ett skolrevir, är placerad i lönegraden

B 25 och föreståndare för fortsättningsskolan i lönegraden B 26. Vid sistnämnda

skola är därjämte anställd en underlärare å extra stat i lönegrad

motsvarande B 21. Kungl. Majrts förslag innebär ingen annan förändring

än indragning av Ombergs skogsskola. Personalen vid skogsskolorna

skulle sålunda utgöras av 4 assistenter (underlärare i lönegraden B 20 eller

icke ordinarie assistenter), 4 skogsrättare i lönegrad B 12 samt 1 eller flera

icke ordinarie skogsrättare.

Motionen 11:560 riktar sig mot den i propositionen förutsatta omfattningen

av förvaltningsområdena, vilken enligt motionärernas mening vore

ägnad att äventyra vården av statens skogar genom att framtvinga anställande

av extra arbetskrafter i långt större utsträckning än i förslaget

räknas med. Även ifråga örn bevakningstrakternas storlek ingåve

förslaget allvarliga farhågor, då detta skulle leda till en försämrad skogsvård

och till minskade arbetstillfällen i skogarna. Vidare har i motionen

gjorts gällande, att uppdelningen i tjänstgöringsområden lode av en viss.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

ojämnhet. Sålunda linde de fyra nordligaste överjägmästardistrikten bibehållits

oförändrade i trots av sin av naturliga skäl betingade mera extensiva

skogsvård och av avskiljande av de stora arealer, som föranletts av

förenämnda lagändringar, under det att vidkommande de södra delarna avlandet,

där en intensiv skogsvård vore möjlig och önskvärd, en minskningskett

i distriktens antal från nio till sex. Motionen utmynnar i en framställning

örn sådan ändring i propositionen att — med beaktande av de mot

förvaltningsområdenas storlek framställda erinringarna — antalet befattningshavare

bestämmes till det i 1933 års personalstat upptagna efter fianräknande

av de till följd av ovanberörda lagändringar indragna befattningarna.

I motiveringen har jämväl berörts möjligheten att utöka antalet

reservbefattningar som jägmästare till 13.

I motionen 11:559 erinras om Sveriges kronojägarförbunds i propositionen

omförmälda framställning örn bland annat ordinarie krono jägares

uppfattning från lönegraden 9 till högre lönegrad och framhålla motionärerna,

att därest särskild lönereglering nu skulle företagas beträffande

domänverket, jämväl kronojägarna borde erhålla en förbättrad löneställning.

Motionen utmynnar i en hemställan örn ordinarie kronojägares

placering i lönegraden B 10 samt att särskilda lönetillägg böra tillerkännas

kronojägare inom revir av första och andra klass med 600 respektive

300 kronor för år.

Ehuru på sätt ovan angivits vissa utredningar i frågor, som beröra

domänverket, ännu icke föreligga, torde såsom departementschefen anfört

dessa frågor i allt fall icke vara av den betydelse att de böra föranleda ett

ytterligare uppskov med genomförande av en del eljest önskvärda organisationsförändringar

beträffande domänverket, vars organisationsoch

lönefråga sedan många år tillbaka stått på dagordningen. På sätt

ovan nämnts hava de föreslagna förändringarna så avpassats att en omläggning

icke skall därav onödigt försvåras. I betraktande härtill att

det föreslagna nya avlöningsreglementet är avsett att äga provisorisk

tillämpning för en tid av tillsvidare allenast tre år, har utskottet

ansett sig böra tillstyrka, att en viss omorganisation av domänverket nu

äger rum, därvid utskottet ville erinra, att jämlikt bemyndigande av 1933:.

års riksdag vissa av de i propositionen omhandlade förändringarna provisoriskt

genomförts från och med den 1 januari 1934.

Såsom departementschefen framhållit erbjuder det stora svårigheter

att inom domänverket finna en rätt avvägning av de olika förvaltningsområdena

och detta torde i viss mån även gälla i fråga örn bevakningstrakterna.

Departementschefens tveksamhet med avseende å det av domänstyrelsen

framlagda förslaget till väsentliga utvidgningar av de nuvarande

områdena oell i samband därmed indragningar av vederbörande befattningar

Ilar bland annat kommit till uttryck däri att antalet av domänstyrelsen

föreslagna reservbefattningar som kronojägare i propositionen

Utskottet
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

''fördubblats. För egen del hyser utskottet i likhet med departementschefen

vissa tvivel örn möjligheterna att särskilt i betraktande av den uppgående

konjunktur på trävarumarknaden, som sedan förliden höst börjat

göra sig gällande, inom ramen av det nu framlagda förslaget i förevarande

avseende bedriva domänverkets verksamhet på ett sätt, som motsvarar

de mycket betydande nationalekonomiska värden, statsskogarna representera.

Enligt utskottets mening skulle det heller icke vara lyckligt,

örn man på grund av för stor inknappning av den ordinarie personalen

nödgades att i allt för stor omfattning anförtro verksamheten åt

■ extra personal. Utskottet kan i detta sammanhang icke heller helt förbigå

de olägenheter av social och annan natur, som en under vissa förhållanden

för långt driven minskning i verksamheten å statens skogar

kan medföra. Det är sålunda enligt utskottets mening av stor betydelse

att i förevarande avseenden en rätt avvägning sker för att det ur skilda

allmänna synpunkter önskvärda resultatet av ifrågavarande verksamhet

skall kunna vinnas. Å andra sidan delar utskottet ock departementschefens

uppfattning därom att några säkrare hållpunkter för bedömande

av vad som i förevarande avseende kan vara det riktiga icke

lärer kunna vinnas annat än på erfarenhetens väg. Med hänsyn härtill

och då genom de av Kungl. Majit föreslagna reservbefattningarna möjlighet

skulle hållas öppen att i den mån förhållandena skulle så påkalla

bereda en viss förstärkning av domänverkets arbetskrafter anser sig utskottet

icke böra såsom i motion II: 560 ifrågasatts i förevarande avseende

förorda någon avvikelse från Kungl. Maj:ts på den ansvariga centralmyndighetens

eget initiativ grundade förslag. Det lärer ock självfallet

ligga i verksledningens eget intresse, att hos Kungl. Majit göra de

framställningar och för övrigt själv vidtaga de åtgärder för att undanröja

■ de svårigheter av ovan antytt slag, som eventuellt kunna uppkomma efter

genomförande av den nya organisationen. Utskottet vill i detta sammanhang

jämväl erinra örn de tillfälliga revir, som enligt Kungl. Majits

förslag skola finnas inrättade under en övergångstid och som givetvis äro

-ägnade att göra övergången till den nya organisationen mjukare.

Den ökade befogenhet, som enligt Kungl. Majits förslag skulle tillkomma

vederbörande jägmästare med avseende å revirets förvaltning, finner

utskottet var en välbetänkt åtgärd ägnad att i sin mån befordra en rationellare

verksamhet inom reviret än som hittills varit möjligt med hänsyn

till det mellan jägmästaren och över jägmästaren härutinnan delade

ansvaret. Likaså anser utskottet lämpligt, att såsom föreslagits företaga

en uppdelning av reviren i tre skilda klasser (första, andra och

tredje klassen) med hänsyn till de högre kvalifikationer, som skötseln

av vissa revir kräva, och i samband härmed tillerkänna jägmästarna i

revir av första och andra klass särskilda lönetillägg å 1,200 respektive 600

kronor utöver avlöningen i den lönegrad B 26, vari samtliga revirförvaltare

fortfarande avses att placeras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77,

17

I motionen 11:559 hänvisas bland annat till det framlagda förslaget

med avseende å jägmästarnas löneställning, vilket motionärerna förmena

innebära en lönereglering. Under framhållande att motsvarande skäl

förelåge att jämväl bereda kronojägarna en förbättrad löneställning

hemställer motionären, att dessa befattningshavare måtte uppflyttas från

lönegraden B 9 till lönegraden B 10. Härjämte föreslås i motionen, att

kronojägarna inom revir av första och andra klass må komma i åtnjutande

av särskilda lönetillägg utöver lönen i lönegraden B 10 örn respektive

600 och 300 kronor. Såsom ovan framhållits innefattar Kungl. Maj:ts

förslag ingen förändring med avseende å jägmästarnas placering i lönegrad,

vadan dessa samtliga fortfarande skola hänföras till lönegraden

B 26, och vidkommande de föreslagna särskilda lönetilläggen för jägmästare

i revir av första och andra klass vill utskottet understryka, att

dessa tillägg äro avsedda att allenast utgöra ett tillskott till den ordinarie

lönen, så länge vederbörande förestår ett särskilt krävande revir, och

att de följaktligen kunna fråntagas befattningshavaren, därest och i den

måll genom inträffande förhållanden reviret förlorar denna karaktär eller

vid författning till annat mindre krävande revir. Med hänsyn till att

lönetilläggen i fråga sålunda äro av rent tillfällig natur och därför icke heller

grunda rätt till högre pension lärer införande av sådana tillägg under

inga förhållanden kunna betraktas såsom innefattande en lönereglering i vedertagen

mening. Även örn det framlagda organisationsförslagets genomförande

jämväl för kronojägarna kan komma att i viss utsträckning medföra

ökat arbete, anser sig dock utskottet, som saknar möjlighet att överblicka

de konsekvenser beträffande andra motsvarande personalgrupper, vartill

ett bifall till motionärens förslag örn placering i högre lönegrad skulle kunna

föranleda, icke böra biträda motionen i förevarande avseende, Utskottet

torde ock i detta sammanhang böra hänvisa till det i propositionen innefattade

förslaget örn utbytande av den nuvarande kombinerade lönegrupperingen

för domänverkets personal mot det vid kommunikationsverken tilllämpade

systemet med lönegruppering enbart med hänsyn till dyrort oell

införande i anslutning härtill liksom vid de nämnda verken av särskilda

kallortstillägg. Genomförande av detta förslag, som utskottet för sin del

förordar, skulle medföra, att kronojägarna i de norra landsdelarna komma

i åtnjutande av ett kallortstillägg utöver lönen, varierande mellan 60—

600 kronor, eller med enahanda belopp som övriga befattningshavare å samma

ort oavsett lönegraden. Utskottet anser sig i detta sammanhang även böra

erinra örn, att kronojägare vid resa, som sträckt sig mera än 8 kilometer,

eller under förrättning, som verkställts på längre avstånd jin 8 kilometer

från bostaden och tagit mer jin 6 timmar i anspråk, äger rätt till traktamente

med 6 kronor för dygn. Vidkommande vad i motionen ifrågasatts därom

att jämväl kronojägarna inom revir av första och andra klass böra tilldelas

särskilda lönetillägg, synes utskottet för vidtagande av en sådan

extraordinär åtgärd knappast kunna åberopas samma skäl som i fråga örn

lii hang lill riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr ''il. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

de befattningshavare, vilka i egenskap av revirförvaltare hava att bära det

med hela revirets skötsel förenade arbetet och ansvaret. Utskottet kan därför

icke heller biträda motionen i nu förevarande del.

Med avseende å överjägmästarinstitutionen innebär propositionen såsom

framgår av den ovan lämnade redogörelsen ingen annan ändring än

att överjägmästarnas verksamhet, vilken för närvarande i ganska stor

utsträckning omfattar rena förvaltningsbestyr, i samband med överflyttande

till jägmästarna av större befogenhet och ansvar i förvaltningsavseende,

skall övergå att övervägande bliva av inspekterande karaktär.

Utskottet finner av utredningen i ärendet framgå, att åtskilliga för

delar böra kunna vara att vinna på en sådan förändring i uppgifts- och

ansvarsfördelningen mellan de ifrågavarande båda befattningarna. Utskottet,

som sålunda ansluter sig till förslaget i detta avseende, vill

emellertid understryka vad departementschefen av anförda skäl uttalat

rörande angelägenheten av att klara bestämmelser utfärdas rörande arbetsuppgifternas

fördelning.

Den föreslagna omorganisationen av skogsindelningsverksamheten innefattar,

att skogstaxatorsbefattningarna, vilka äro ordinarie tjänster,

skola i samband med fullbordande av minskningen i deras antal från 12 till

3 uppflyttas från nuvarande lönegraden B 21 till lönegraden B 24. Då

detta förslag sammanhänger med en koncentration av ifrågavarande verksamhet

med därav följande utvidgning av ifrågavarande befattningshavares

verksamhet att omfatta väsentligt mera krävande uppgifter än

tidigare, vilka i viss mån förändra befattningarnas karaktär, lärer den

föreslagna förändrade löneställningen, vilken utskottet tillstyrker, icke

kunna betraktas som en lönereglering i vanlig mening. Vidkommande

förslaget örn ersättande av de nu inom vissa distrikt anställda dikningsassistenterna,

vilka icke äro ordinarie tjänstemän, med två dikningsledare

å extra stat i lönegraden B 24 har denna högre löneställning motiverats

med att för behörighet till dessa befattningar ansetts böra fordras hög kompetens

i ämnet, som endast kunde förvärvas av den som under åtskilliga

år ägnat sig åt ingående studier i dikningsfrågor och praktiskt arbete

för avdikning. Utskottet har emellertid icke kunnat undgå att fästa

sig vid att departementschefen räknat med att ifrågavarande befattningshavare,

som äro avsedda att bibehållas som icke-ordinarie tjänstemän, böra

kunna trygga sin ställning genom vinnande av ordinarie ställning som assistent

vid domänverket i lönegraden B 20. Då emellertid å andra sidan departementschefens

skäl för att icke föreslå dessa befattningars uppförande

på ordinarie stat sammanhänger med att befattningarna icke synts böra

vara sluttjänster och man därför torde hava anledning förutsätta, att deras

innehavare komma att vinna befordran till högre tjänst, har utskottet icke

ansett sig böra ifrågasätta någon förändring i vad Kungl. Maj:t i förevarande

avseende föreslagit. Utskottet vill för övrigt i detta sammanhang er
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

19

inra om deli för innevarande riksdag framlagda propositionen nr 222, enligt

vilken pensionsmöjligliet skall kunna beredas jämväl vissa icke ordinarie

tjänstemän.

I övrigt ger, vad propositionen under ifrågavarande avdelning — däri

jämväl inbegripet den lägre skogsundervisningen — innehåller, icke anledning

till någon utskottets erinran.

Domänstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef, en överdirektör

och souschef samt sex byråchefer — varav en å extra stat — vilka senare

förestå motsvarande antal byråer.

De särskilda byråerna hava huvudsakligen haft till åliggande:

första skogsbyrån: att handlägga ärenden angående skogsförvaltning

inom mellersta delarna av landet samt allmänna ärenden angående jakt

och jaktvård;

andra skogsbyrån: att handlägga ärenden angående skogsförvaltning

inom de södra delarna av landet samt allmänna ärenden angående skogshushållning,

skogsundervisning samt ecklesiastik bostadsförvaltning;

fjärde skogsbyrån1: att handlägga ärenden angående skogsförvaltning

inom de norra delarna av landet samt flottledsärenden och allmänna ärenden

rörande enskilda skogar i Norrland och Dalarna;

femte skogsbyrån: att handlägga ärenden angående skogsindelningar

samt förslag till större avdikningar och vägbyggnader å skogsdomäner,

angående värderingar för inköp och försäljning av dylika domäner, skadeersättningar

m. m.;

jordbruksbyrån: att handlägga ärenden angående kronans jordbruksdomäner

samt rörande domänintendenternas verksamhet;

kamerala byrån: att handlägga ärenden angående styrelsens organisation,

personal och ekonomi, förslag till stat för domänverkets driftkostnader,

uppbörds- och redovisningsväsendet, statistik, disposition av förvaltnings-

och avlöningsmedel till styrelsen underlydande personal, disposition

av skogsmedel från civila och ecklesiastika boställen, bevillningstaxering

av under styrelsens förvaltning ställd egendom, materialinköp

samt revisions- och anmärkningsmål ävensom att upprätta styrelsens förvaltningsberättelse.

Försäljningsavdelningen handlägger ärenden angående försäljning av

virke.

Domänfiskalskontoret utgör självständig avdelning inom styrelsen och

står under ledning av domänfiskalen, som är föredragande i vissa ärenden

av juridisk art.

Domänstyrelsen har i fråga om ärendenas handläggning framhållit,

att specialiseringen inom styrelsen under senare år försöksvis drivits

något längre än vad av förestående redogörelse framginge och att

det vore lämpligt att åstadkomma en ytterligare fördelning av ärenden

efter deras art. Styrelsen Ilar därom anfört i huvudsak följande.

Frågor örn avtal rörande skogsarbeten, vilka sedan 1932

handlagts å första skogsbyrån och förbereddes av särskild tjänsteman,

1 Tredje skogsbyrån är indragen sedan år 1925.

Domän
styrelsen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

tillhörande byråns personal, borde även i fortsättningen hänföras till

en byrå.

Styrelsen bade år 1931 beslutat, att samtliga ärenden i samband

med domänverkets sågverk och virkesmagasin, avseende

anläggning, maskinell utrustning, anvisande av medel härför samt driften

vid nämnda anläggningar, skulle i visst samråd med vederbörande

skogsbyrå samt kamerala byrån handläggas å styrelsens försäljningsavdelning.

Denna anordning för specialisering av ärendenas behandling

bade visat sig lämplig och borde sålunda bibehållas.

Styrelsen bade under de senare åren i samverkan med revirförvaltningarna

i norra och mellersta delarna av landet igångsatt en serie försök,

avsedda att bidraga till lösningen av skogsbiologiska frågor,

särskilt den för vissa trakter synnerligen svårlösta frågan örn lämpligaste

sättet för skogens föryngring. För utövandet av den närmaste

ledningen av denna skogliga försöksverksamhet bade styrelsen förordnat

en extra ordinarie jägmästare med placering i styrelsen. Då man ännu

icke torde kunna draga några slutsatser örn ändamålsenligheten av den

nuvarande provisoriska försöksanordningen eller den omfattning, i vilken

försöken lämpligen borde fortsättas, syntes ifrågavarande del av

domänverkets verksamhet nu icke böra fast inordnas i organisationen

utan tillsvidare bedrivas med anlitande av extra arbetskraft i erforderlig

utsträckning.

Till de arbetsuppgifter, som ankomme på styrelsen, hörde att följa

gången av den ekonomiska verksamheten samt att därvid

göra vunna erfarenheter och rön fruktbringande för förvaltningen.

Denna verksamhet hade emellertid icke kunnat nå den utveckling, som

varit önskvärd, huvudsakligast på grund av organisatoriska skäl. Det

saknades inom styrelsen ett organ, direkt inriktat på att verkställa ekonomiska

utredningar och kalkyler samt att ständigt aktgiva på verkets

organisationsproblem. Det syntes styrelsen på grund härav lämpligt,

att dessa uppgifter överlämnades åt en sekreterare, som direkt underställdes

styrelsens chef. Åt denne sekreterare borde överlämnas beredning

och handläggning av frågor, som rörde domänverkets organisation.

Uppgiften att föredraga dylika frågor borde sålunda ankomma på

honom. Styrelsen föresloge med anledning härav, att inom styrelsen skulle

inrättas en sekreterarbefattning, förenad med åliggande att, med ständigt

aktgivande på den ekonomiska verksamhetens gång, verkställa ekonomiska

utredningar och kalkyler rörande bärigheten av revir eller andra

delar av förvaltningen linder vissa undersökningsperioder ävensom eljest

påkallade ekonomiska utredningar, att tillhandagå styrelsen och verkets

personal med uppgifter angående resultatet av dessa utredningar, samt

att utreda frågor rörande domänverkets organisation och verkställa de

sammanställningar, som härför erfordrades.

Den nuvarande femte skogsbyrån vore uppförd å extra stat. Byrån

borde enligt styrelsens i det föregående omnämnda förslag alltjämt

handlägga skogsindelningsfrågor ävensom ärenden rörande försäljning

och inköp av mark m. m. Förutom nu nämnda ärenden handlades å byrån

förrådsredovisning, varjämte kartmaterialet hölles aktuellt genom

inläggning å skogsindelningskartor av verkställda åtgärder av betydelse.

Tidvis komrne frågor berörande fastighetstaxering och andra skatteärenden,

som sammanhängde med uppskattningen av virkesförråd och bonitet

m. m., att i väsentlig utsträckning taga byråns arbetskrafter i anspråk.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

Då styrelsen föreslagit, att dikning s- och vägbygg na d s v e r ksamheten

nu skulle centraliseras till styrelsen, borde ledningen beträffande

dessa verksamhetsgrenar, som hittills mera formellt tillhört

femte skogsbyråns arbetsområde, omhändertagas av denna skogsbyrå. 1

samband härmed syntes ärenden angående flottleder och

flottning ävenledes böra överflyttas till byrån. På grund av den stallning

som centralorgan för ett flertal tekniska detaljer inom förvaltningen,

som ifrågavarande byrå sålunda hädanefter bomme att intaga, borde dess

namn i samband med överflyttande på ordinarie stat förändras till

skogstekniska byrån.

Beträffande försäljningsavdelningen borde den nuvarande, provisoriska

organisationen upphöra och avdelningen ersättas med en byrå a

ordinarie stat. I samband härmed borde namnet ändras till försäljnings-

och industribyrån. Byrån bedreve numera en så omfattande

verksamhet, att en uppdelning av arbetet å tre särskilda avdelningar

vore erforderlig. En avdelning borde handlägga försäljning

och leverans av rundvirke samt personalfrågor, en annan försäljning och

leverans av förädlat virke samt den tredje avdelningen frågor rörande

industriverksamheten, tekniska och ekonomiska frågor samt utredningar.

De två förstnämnda avdelningarna borde underställas var sin sekreterare.

Behovet av den speciella sakkunskap i maskintekniska frågor,

som erfordrades för handläggning av vissa frågor rörande industriverksamheten

och som folie under den tredje av nyss angivna avdelningar,

torde lämpligen böra, såsom hittills, tillgodoses genom anlitande av fackman,

som vid behov stöde till styrelsens förfogande.

Den arbetsminskning i styrelsen, som blivit en följd av överflyttande

av de ecklesiastika boställenas skogar m. fl. skogar till annan administration,

beräknades föranleda indragning av en skogsbyrå, varför antalet av

de egentliga skogsbyråerna minskades från 3 till 2.

De särskilda byråerna och avdelningarna borde huvudsakligen hava till

åliggande: , , , , ., ,

två skogsbyråer: att, var för sin del av landet, handlägga ärenden angående

reglering av tjänstgöringsområden, utsyning och avverkning,

skogsvårdsarbeten samt därtill hörande anslag, anslagsprövning rörande

vägbyggnad och dikning, ärenden angående arrenden och andra upplåtelser

å skogarna samt angående för verksamheten anställd personal

ävensom skogligt-administrativa frågor;

skogstekniska byrån: att handlägga ärenden angående skogsmdelning

samt förslag till avdikningar och vägbyggnader å statens skogsdomäner,

angående värdering för inköp och försäljning av dylika domäner, angående

flottleder och flottning, skadeersättning m. m., avverkningspolitik,

virkeshushållning och fastighetstaxering ävensom angående för verksamheten

anställd personal; .... c

försäljnings- och industribyrån: att handlägga ärenden angående försäljning

oell leverans av virke samt den industriella förädlingsverksamheten

ävensom angående för verksamheten anställd personal;

jordbruksbyrån: att handlägga ärenden angående kronans jordbruksdomäner

och för verksamheten anställd personal;

kamerala byrån: att handlägga ärenden angående styrelsens personal

och ekonomi, förslag till stat för domänverkets driftkostnader, kassa-,

uppbörds- och redovisningväsendet, statistik, disposition av skogsmedel

från boställen, taxering av under styrelsens förvaltning ställd egendom

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

med undantag av fastighetstaxering, materialinköp samt revisions- och

anmärkningsmål ävensom att upprätta styrelsens förvaltningsberättelse.

Domänfiskalskontoret skulle ombesörja utförande och bevakande av

styrelsens rätt och talan i ärenden av rättslig natur samt biträda i juridiska

frågor i övrigt.

Sekreteraren hos generaldirektören skulle hava till åliggande att följa

gången av domänverkets ekonomiska verksamhet samt bereda och föredraga

ärenden angående verkets organisation.

innebörden av Den personalreglering inom domänverket, som måste bliva en följd av

KUförsi^aj:tS de av 1932 års riksdag beslutade ändringarna i skogslagstiftningen, härför

skogsstatens del efter beslut av 1933 års riksdag genomförts från början

av innevarande år. I fråga örn lagändringarnas inverkan å domänstyrelsens

personalbehov anförde styrelsen i sitt förslag till indragningsförfarande,

att frågan örn indragning av befattningar inom styrelsen icke

lämpligen kunde avgöras, förrän utredningen rörande verkets inre organisation

avslutats. Såsom framgår av proposition nr 233 till 1933 års riksdag

beräknades den personal, som inom styrelsen sysslade med inseendet

över de enskilda skogarna i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker

m. fl. områden samt vården av de ecklesiastika skogarna och häradsallmänningarna,

ungefärligen motsvara personalen å en skogsbyrå jämte

ett antal biträden. Från den 1 januari 1934 har jämlikt bemyndigande av

Kungl. Majit den 24 november 1933 en skogsbyrå provisoriskt indragits i

samband med förflyttning av en byråchef till överjägmästarbefattning

samt indragning av en byråjägmästarbefattning å extra stat.

I enlighet härmed innebär domänstyrelsens nu framlagda förslag definitiv

indragning av sistberörda skogsbyrå ävensom viss minskning av

biträdespersonalen. Därjämte innebär propositionen ett efter verkställd

granskning och omprövning av organisationen uppgjort förslag örn inrättande

av vissa nya befattningar samt reglering i vissa fall av befattningshavarnas

ställning.

Med avseende å ärendenas handläggning samt fördelningen av ärendena

mellan redan befintliga byråer och avdelningar sammanfaller förslaget

med vad domänstyrelsen på sätt ovan nämnts härutinnan ifrågasatt.

Beträffande personalstaten innebär förslaget uppförande på ordinarie

stat av den för närvarande å extra stat uppförda skogsbyrån under benämning

skogstekniska byrån med hänsyn till att domänstyrelsen vitsordat

det permanenta behovet av en byrå avsedd att sammanhålla och leda

den verksamhet av mera teknisk art, som omfattade skogsindelning, dikning

och vägbyggnad, samt för fullgörande av vissa närliggande funktioner

såsom handläggning av flottledsärenden, värderingar för inköp och

försäljning, ärenden angående fastighetstaxering m. m. Utskottet vill härvid

erinra, att utskottet här ovan under »Den lokala skogsförvaltningen»

tillstyrkt, att den nuvarande befattningen som statens flottledsingenjör

ombildas till en byrådirektörsbefattning för väg- och vattenbyggnadsfrå
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

gor i domänstyrelsen. Vidare föreslås anställande å extra stat av en särskild

sekreterare hos generaldirektören i lönegraden B 26. Försäljningsbyrån

skall enligt Kungl. Maurts förslag bibehållas på extra stat men är

avsedd att uppdelas på tre avdelningar, varav en direkt underställd försäljningschefen.

För den närmaste ledningen av en var av de två övriga

avdelningarna föreslås inrättande å extra stat av två sekreterarbefattningar.

Dessa befattningar hava ansetts böra med hänsyn till den speciella

sakkunskap, som måste krävas av dessa tjänstemän, placeras i lönegraden

B 26. Slutligen föreslås inrättande å jordbruksbyrån på ordinarie

stat av en sekreterarebefattning i lönegraden B 24. Denna personalökning

är föranledd av det i proposition nr 174 framlagda förslaget angående

förändrade grunder för utarrendering av viss kronojord. Denna

proposition innefattar nämligen bland annat, att länsstyrelsernas befattning

med utarrendering av domänerna skall upphöra, vilket befunnits nödvändiggöra

den ifrågasatta ökningen av arbetskrafterna i domänstyrelsen.

Utöver de nu ombandlade organisatoriska förändringarna i domänstyrelsen

har i propositionen föreslagits vissa förändringar beträffande

de nuvarande befattningshavarnas ställning. Departementschefen har

framhållit att den omständigheten, att 1928 års lönekommitté icke verkställt

någon realprövning av befattningarnas lönegradsplacering, vilket

för övrigt icke syntes hava ingått i dess uppdrag, kunde enligt hans mening

ej anföras som skäl för att vid den allmänna granskning av domänverkets

organisationsförhållanden, som nu av omständigheterna framtvingats,

underlåta att vidtaga de jämkningar beträffande befattningshavarnas

ställning, som kunde påkallas av organisatoriska skäl. Ett ytterligare

uppskov i detta avseende vore så mycket mindre lämpligt, som behovet

av de regleringar, departementschefen ansett erforderliga, redan

länge gjort sig gällande, ehuru den provisoriska karaktären av domänverkets

organisation förhindrat frågornas upptagande.

Departementschefen har vidare yttrat, att man i de avgivna yttrandena

i vissa fall icke torde hava tagit hänsyn till att befattningshavarnas ställning

ej kunde bedömas enbart ur de synpunkter, som vore tillämpliga för

centrala ämbetsverk, och ej heller alltid efter de förhållanden, som rådde

vid kommunikationsverken. Så torde enligt hans mening löneställningen

för en del befattningshavare, vilka under sin tjänstgöring hos företagets

ledning komme i direkt kontakt med revirförvaltarna, böra i viss mån avvägas

med hänsyn till den ställning, sistnämnda tjänstemän intoge. I de

fall, då befattningen vore av den art, att man eftersträvade rekrytering av

innehavarna från skogsstaten, måste även denna omständighet tagas i betraktande.

I fråga örn domänfiskalskontoret innefattar förslaget sådan förändring,

att den nuvarande notariebefattningen a extra stat utbytes mot en ordinarie

befattning i lönegraden B 26, med benämning andre domän fiskal,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Jordbmksutskottets utlåtande Nr 77,

därvid namnet å domänfiskalsbefattningen skulle ändras till förste domänfiskal.

Som skäl för den föreslagna förändringen har anförts, att ett

verk med domänverkets omfattande fastighetsförvaltning givetvis måste

i stor utsträckning överlämna frågor till handläggning av jurist eller i

annan form anlita juridisk sakkunskap. Med hänsyn till arten av de uppdrag,

som gemenligen medföljde ombudsmannaskap, förefölle departementschefen

den uppdelning av arbetsuppgifterna mellan två parallellt

arbetande jurister, som i viss mån syntes hava genomförts inom domänstyrelsen,

vara rationell.

Vidare föreslås att den för närvarande å extra stat inrättade domänkamreraren

(lönegrad B 26), som utövar ledningen av domänstyrelsens

kamrerarekontor, nu uppföres å ordinarie stat i samma lönegrad, B 26.

Departementschefen har framhållit att denna befattning givetvis vore av

permanent natur, och endast de avlöningstekniska svårigheter, som varit

rådande vid domänverket, hade hindrat befattningens överflyttning till

ordinarie stat långt tidigare.

Beträffande de nuvarande byråjägmästarna innebär förslaget sådan

jämkning, att dessa, vilka tillhöra en mot B 24 svarande lönegrad, överföras

till lönegraden B 26. Departementschefen har i fråga härom anfört

följande.

»Ifrågavarande jämkning är i flera avseenden av annan innebörd än

övriga här framförda förslag beträffande löneändringar. Såsom närmare

framgår av den redogörelse, domänstyrelsen lämnat för befattningens utveckling

från år 1918, har den alltsedan dess i avlöningshänseende betraktats

som en domänstyrelsen inordnad jägmästarbefattning. Åren 1919 och

1920 utgick sålunda avlöning och tjänstgöringspenningar för befattningen

med samma belopp som för alla jägmästare i landet från Gästrikland och

Bergslagen söderut. Vid genomförandet från år 1921 av den kombinerade

lönegrupperingen för skogsstaten följdes alltjämt principen örn lika lön

på det sätt, att byråjägmästarbefattningarna placerades i sådan lönegrad,

att byråjägmästarnas avlöning, som utgick efter dyrort, motsvarade den

i Stockholm bosatte jägmästarens avlöning, vilken utgick efter kombinerad

lönegrupper ing. Nu är det kombinerade lönegrupperingssystemet för

skogsstaten avsett att överges och gruppering efter enbart dyrort införas.

Därest man nu är beredd att för skogsstaten tillämpa samma bestämning

av lönens penningvärde å olika orter, som redan länge använts för övriga

statstjänstemän, kan byråjägmästarbefattningen icke kvarstå i lönegraden

B 24, utan att den eftersträvade pariteten med jägmästarbefattningen

brytes. — Domänstyrelsen har åberopat två kommittéer, som ansett nu

ifrågavarande befattning böra jämställas med jägmästare, samt själv lagt

mycken vikt vid att så skedde. Lönenämnden har funnit Anssa skäl tala

för byråjägmästarnas uppflyttning till lönegraden B 26 men ansett, att

några särskilda förhållanden nu icke tillkommit, som borde föranleda ändring

i lönegradsplaceringen. För egen del vill jag gentemot lönenämnden

framhålla, att införandet för skogsstaten aA* lönegruppering efter enbart

dyrort utgör ett nytillkommet moment, som förorsakar en direkt sänkning

av lönestandarden för byråjägmästarna i förhållande till jägmästarna.

Enligt min uppfattning bör emellertid befattningen som byråjägmäs
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

tare ovillkorligen vara så avlönad, att styrelsen har möjlighet att till

densamma förvärva för befattningen särskilt lämplig revirförvaltare. På

grand härav anser jag, att nämnda grupperingssystem ej bör införas för

jägmästarbefattningen, utan att befattningen som byråjägmästare samtidigt

fullt likställes med denna. Så synes mig lämpligast kunna ske genom

att de båda befattningarna, för vilka kräves samma högre fackexamen,

sammanföras till en befattning som jägmästare i domänverket. I

fråga örn denna anordning, som avser att underlätta passage mellan styrelsen

och lokalförvaltningarna, får jag hänvisa till vad i en följande avdelning

därom anföres. Slutligen vill jag i detta sammanhang erinra, att

det torde bliva nödvändigt att i samband med de tre skogsbyråernas sammanförande

till två byråer tillägga jägmästarna i domänstyrelsen skyldighet

att föredraga vissa grupper av ärenden samt att dessa befattningshavare

i egenskap av ställföreträdare för byråcheferna regelbundet och

ofta för längre tid måste inträda som ledamöter i styrelsen. Dessa omständigheter

synas mig giva ytterligare stöd för uppfattningen, att jä,gmästarna

i domänstyrelsen ej lämpligen böra placeras i lägre lönegrad än

jägmästare å revir.»

Vidare föreslås i propositionen att den nuvarande notarietjänsten å

kander alby rån förändras till en sekreterarebefattning i lönegraden B 24

med hänsyn bland annat till behovet av en befattningshavare i sekreterares

tjänsteställning såsom byråchefens närmaste man. Beträffande de

nuvarande revisorsbefattningarna i lönegraden B 21 bos domänstyrelsen

innefattar förslaget, att den ena av dessa förändras till en förste revisorstjänst

i lönegraden B 26. Departementschefen bar som motiv härför anfört,

att åtskilliga omständigheter talade för beredande av en starkare

ställning åt den för revisionsväsendet inom domänverket närmast ansvarige

bland annat med hänsyn till den mångsidiga utbildning och erfarenhet,

sorn borde krävas av ledaren av det självständiga revisionsarbetet

inom domänverkets förvaltning, samt den ställning till jägmästarna, som

denne tjänsteman intager.

Registratorsbefattningen är enligt förslaget avsedd att förändras från

lönegraden B 21 till B 11.

I övrigt får utskottet hänvisa till å sid. 80 och 81 i propositionen intagna

tabellariska uppgifter över domänstyrelsen enligt förutvarande och

föreslagen organisation.

De föreslagna organisatoriska förändringarna avse närmast dels inrättande

å extra stat av en sekreterarbefattning Iros generaldirektören med

uppgift närmast att följa gången av den ekonomiska verksamheten och

verkställa härför erforderliga ekonomiska utredningar och kalkyler, dels

överförande på ordinarie stat av den nuvarande extra skogsbyrån i samband

med en fast koncentrerad organisation av skogsindelning, dikning och

vägbyggnad, dels ock i samband med försäljningsbyråns uppdelning på

tre avdelningar inrättande likaledes a extra stat av tva sekreterarbefattningar

i lönegraden B 26 med uppgift att närmast leda arbetet på var sin

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

av byråns avdelningar. Ehuru utskottet icke kan undgå hysa en viss tvekan

om inrättande på en gång av sistnämnda två nya sekreterarbefattningar,

har utskottet dock med hänsyn till vad som i ärendet anförts till

stöd härför icke ansett sig böra ställa sig avvisande till förslaget, särskilt

som det endast gäller befattningarnas uppförande på extra stat. Behovet

av den föreslagna nye sekreterarbefattningen i lönegraden B 24 är föranlett

av den i ovanberörda proposition nr 174 ifrågasatta överflyttningen till

domänstyrelsens jordbruksbyrå av länsstyrelsernas befattning med utarrendering

av viss kronojord. Under erinran att utskottet i sitt utlåtande nr

76 tillstyrkt nämnda proposition nr 174 i här berört avseende förordar utskottet

inrättande av ifrågavarande sekreterarbefattning. Jämväl de

övriga organisationsförändringarna finner sig utskottet böra biträda.

Förslaget i övrigt har avseende å förändringar i vissa inom den nuvarande

organisationen redan befintliga befattningshavares ställning. På

grund av vad som anförts för en var av dessa förändringar och då förslaget

— som i flera avseenden endast innebär befattningarnas uppförande

i paritet med motsvarande tjänster inom kommunikationsverken — icke

lärer kunna tagas till intäkt för löneregleringar inom andra personalgrupper,

anser sig utskottet icke hava anledning motsätta sig förslaget

i denna del. Särskilt vill utskottet beträffande den föreslagna jämkningen

i lönegrad av byråjägmästarna — vilken såsom departementschefen

framhållit i flera avseenden är av annan innebörd än de övriga försla§en

— hänvisa till de speciella skäl härför, som departementschefen närmare

utvecklat.

lil. Allmänna anställnings- och avlöningsförhållanden.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar under denna punkt, att domänstyrelsens

befogenhet att konstituera befattningshavare vid verket, vilken för

närvarande omfattar samtliga lönegrader till och med den lönegrad, som

motsvarar B 21 — befattningar i B 22 och B 23 saknas — skall utsträckas

att avse samtliga lönegrader till och med B 27, vilken lönegrad likväl

icke kommer att utnyttjas enligt det i det föregående framlagda förslaget.

Därigenom skulle åt domänstyrelsen överlåtas att konstituera andre

domänfiskal, domänkamrerare, förste revisor, jägmästare, sekreterare,

skogsskoleföreståndare och intendent ävensom följande befattningshavare

å extra stat, nämligen byrådirektör, sekreterare, domänstatistiker, föreståndare

vid Klotens fortsättningsskola samt dikningsledare. Vidare innebär

förslaget, att konstitutorial inom domänverket för framtiden endast

skall avse befattning av visst slag, men däremot ej innehålla anvisning

örn placering eller tjänstgöringsområde.

Tillika föreslås på sätt redan här ovan under »den lokala skogsförvaltningen»

berörts, att tjänstemännen vid domänverket i fråga örn kallorts
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

27

tillägg jämställas med befattningshavarna vid kommunikationsverken och

att sålunda de för ifrågavarande verk gällande kallortstilläggen, som utgå

med enahanda belopp oavsett lönegraden, skola införas för domänverkets

personal. Denna fråga har utskottet redan berört å sid. 12. Härjämte föreslås

införande av en bestämmelse av samma innebörd, som härutinnan

gäller i fråga örn distriktsveterinärer, nämligen att befattningshavare vid

domänverket, stationerad å ort, där kallortstillägg utgår, skall äga rätt

att i en följd åtnjuta icke blott honom för det löpande år tillkommande

semester utan jämväl semester för det närmast föregående året i den mån

sådan icke åtnjutits.

Under förevarande avdelning har upptagits de redan i det föregående

(sid. 12) av utskottet berörda förslagen dels örn övergång — i likhet med

vad som gäller i fråga örn kommunikationsverken — till lönegruppering

enbart efter dyrort dels oek örn uppförande av vissa reservbefattningar

som jägmästare och kronojägare.

Vidare föreslås införande i enlighet med vad som gäller beträffande

kommunikationsverken av vissa ändringar i fråga örn semestertidernas

längd, vissa föreskrifter rörande lönenämnd och viss ändring i fråga örn

reglerna för fastställande av antalet befattningar i skilda lönegrader.

De befattningar vid domänverket, vilkas antal enligt det föreslagna

avlöningsreglementet för tjänstemän vid nämnda verk skall bestämmas

av Kungl. Majit och riksdagen, äro följande:

Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet för

domänverket:

generaldirektör .......................................................... 1

överdirektör ............................................................... 1

Befattningar, hänförliga till 21:a—30:e lönegraderna i den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen:

domänbokhållare 1

notarie......................... 1

revisor 1

intendent 1

sekreterare i 24:e lönegraden 2

skogsingenjör 3

skogstaxator............................. 3

skogsskoleföreståndare 4

andre domänfiskal 1

domänkamrerare 1

förste revisor............................ 1

jägmästare 103

sekreterare i 26:e lönegraden 1

byrådirektör 1

förste domänfiskal 1

Överjägmästare........................... 10

byråchef 5

Anmärkning. Befattningarna som skogsingeniörer samt 5 befattningar som jägmästare i tillfälligt

anordnade revir skola vid uppkommande ledigheter icke återbesättas. Av jägmästarbefattningarna

i övrigt må 6 befattningar icke återbesättas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

Utskottet.

Till förslaget om inrättande av ett visst antal reservbefattningar har

utskottet redan i det föregående uttalat sin anslutning liksom också beträffande

den föreslagna förändrade lönegrupperingen. Vad som i övrigt

under nu omhandlade avdelning föreslagits ansluter sig i det stora hela

till Arnd som gäller i fråga örn befattningshavarna vid kommunikationsverken

och ger utskottet därför icke anledning till någon erinran. Utskottet

förordar sålunda dels fastställande av antalet ordinarie befattningar

vid domänverket på sätt i propositionen föreslagits, dels ock antagande

av det i propositionen framlagda såsom bilaga till detta utlåtande

fogade förslaget till nytt avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket

att äga provisorisk tillämpning för en tid av tills vidare tre år

räknat från och med den 1 januari 1935.

IV. Övergångsbestämmelser.

Inom domänstyrelsen skall enligt de ovan tillstyrkta förslagen

ett flertal befattningar i skilda lönegrader indragas, varav en del i samband

med inrättande av nya befattningar i högre lönegrad. De befattningar,

som indragas utan att ersättas av nyinrättade tjänster i samma

eller högre lönegrad, äro en byråchefsbefattning samt en registratorsbefattning

i 9:e lönegraden (B 21).

Den övertalige byråchefen har av Kungl. Maj:ts förordnats att från den

1 januari 1934 tillsvidare uppehålla en överjägmästarbefattning och kar

ansetts böra föreslås att även framgent lämpligen tjänstgöra som Överjägmästare.

Med anledning härav har i samband med den förändrade

organisationens genomförande en byråchefsbefattning överflyttats till

övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet. Enär den nuvarande innehavaren

av registratorsbefattningen i 9:e lönegraden i gällande löneplan

för domänverket lämpligen bör kvarstanna å befattningen, har denna

synts böra uppföras å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet för innehavaren.

Vidkommande skogsstatens personal påkallar det framlagda organisationsförslagets

genomförande överförande till iudragningsstat utan

tjänstgöringsskyldighet av en befattning som skogsskoleföreståndare och

en befattning som skogsrättare samt till övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet

av en befattning som skogsrättare. Att de föreslagna indragningarna

i övrigt icke föranleda överflyttningar på indragningsstat sammanhänger

med att under senare år ett allt större antal befattningar vakantsatts.

I förslaget innefattas tillika bemyndigande för Kungl. Maj datt

i samband med den nya organisationens genomförande — liksom vid genomförandet

av vissa ändringar i domänstyrelsens organisation år 1932

(prop. nr 53; B. skr. nr 79) — å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet

uppföra sådana befattningar i domänstyrelsen och skogsstaten, som

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

29

indragas, och där befattningshavaren ej erhåller annan ordinarie befattning

i högre lönegrad.

Vidare har det ansetts skäligt, att den icke ordinarie personal, som tili

följd av den i detta sammanhang inträffande ytterligare personalindragningen

berövas sin anställning vid domänverket, av domänfonden herodes

ersättning enligt samma grunder, som av statsmakterna fastställts

för den i samband med berörda lagändringar entledigade icke ordinarie

personalen.

På grund av i viss utsträckning inträffad frivillig avgång med flera

omständigheter lärer enligt propositionen särskilda åtgärder för entledigande

av icke ordinarie befattningshavare inom domänstyrelsen ej bliva

erforderliga.

Behovet av icke ordinarie personal i den förändrade organisationen för

skogsstaten har det ansetts vanskligt att närmare bedöma med hänsyn

såväl tili den förändring beträffande personalens användning, vilken

förorsakats av minskningen i domänverkets administrativa uppdrag, som

till svårigheten att beräkna, i vilken utsträckning icke ordinarie arbetskraft

måste för framtiden anlitas i det egentliga förvaltningsarbetet.

Vad angår de icke ordinarie jägmästarna lärer enligt propositionen

något ersättningsförfarande icke behöva ifrågakomma i detta sammanhang

med anledning av att inom verket funnes en reserv av extra jägmästare,

vilka vid avgång ur verkets tjänst icke skulle vara berättigade

till ersättning, därest de förenämnda grunderna för ersättning tillämpades.

Enligt propositionen har däremot arbetslöshet träffat omkring femton

icke ordinarie kronojägare, tillhörande den kategori, som med tillämpande

av förenämnda ersättningsbestämmelser i händelse av avsked skulle

varit ersättningsberättigade. I den mån ifrågavarande befattningshavare

icke kunde vinna sysselsättning i domänverket, hava de ansetts böra

tillerkännas avskedsersättning enligt nämnda grunder.

Slutligen har ansetts böra gälla, att vid övergången till det nya avlöningsreglementet

tjänsteman icke må lida minskning i den sammanlagda

löneinkomst, som han enligt det nu gällande avlöningsreglementet uppbär

vid den nya statens ikraftträdande, därvid lönetillägg och de kallortstilllägg,

som skola utgå enligt det nya avlöningsreglementet, givetvis böra

inräknas i löneinkomsten.

I fråga örn övergången till det nya avlöningsreglementet har i övrigt

samma bestämmelser, som tillämpades vid övergången till det nuvarande

provisoriska avlöningsreglementet, synts böra i tillämpliga delar gälla.

Vad i propositionen föreslagits med avseende å övergången till den nya

organisationen har icke givit utskottet anledning till någon erinran.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

’• Utskottet.

V. Kostnadsberäkning m. m.

Till jämförelse mellan de totala årliga kostnaderna för personalstaten

före och efter lagändringarna samt enligt den nu föreslagna organisationen

har i propositionen lämnats följande uppgifter.

Domän-

styrelsen

Skogsstaten

och skogs- skolorna

Domänverket med undan- tag av i jordbruksadmi- nistrationen och i indu- striverksamheten anställd

lokal fackpersonal

Förutvarande organisation ...............

662,000

5,343,000

6,005,000

Förutvarande organisation med beräk- nad reduktion tor år 1932 beslutade

lagändringar .................................

600,000

4,294,000

4,894,000

Föreslagen organisation....................

655,000

3,739,000

4,394,000

De direkta övergångskostnaderna hava beräknats årligen utgöra

för personal å indragningsstat omkring 12,000 kronor samt för ersättning

åt övertalig icke ordinarie personal omkring 2,500 kronor per år,

vilken sistnämnda kostnad likväl betraktats såsom mycket approximativ.

Kostnaderna för täckande av minskning i tjänstemans sammanlagda

löneinkomst hava beräknats till en början utgöra för

jägmästarpersonal omkring 3,000 kronor för år och för kronojägarpersonal

omkring 11,000 kronor för år eller i allt omkring 14,000 kronor för år.

Departementschefen har vidkommande sättet för övergångskostnadernas

bestridande utgått från att med hänsyn till att verksamheten vid

statens skogsskola'' är av administrativ natur och i enlighet härmed ytterst

bestrides genom anslag å riksstaten domänfonden hör beredas ersättning

för kostnader för indragning av den övertaliga personal, som

tillhör ifrågavarande verksamhet. För nästkommande budgetår vore

emellertid anslag å riksstaten härför ej erforderligt.

Övriga kostnader för övergång till den nya organisationen hava ansetts

böra bestridas av domänfondens medel.

Den i propositionen verkställda beräkningen av kostnaderna efter den

nya organisationens genomförande liksom också vad däri anförts beträffande

sättet för övergångskostnadernas bestridande föranleda icke

något särskilt yttrande från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt med avslag å motionerna

II: 559 och 560,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

31

1) godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag

till avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket;
2)

besluta, att antalet av följande befattningar vid

domänverket skall från och med den 1 januari 1935 utgöra:
Befattningar,

som avses i 1 § 1 mom. av avlönings
-

reglementet:

generaldirektör.................................. 1

överdirektör .................................... 1;

Befattningar, hänförliga till 21:a—30:e lönegraderna

i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteck
-

ningen:

domänbokhållare ................................ 1

notarie .......................................... 1

revisor .......................................... 1

intendent........................................ 1

sekreterare i 24 :e lönegraden .................... 2

skogsingenjör .................................. 3

skogstaxator .................................... 3

skogsskoleföreståndare .......................... 4

andre domänfiskal .............................. 1

domänkamrerare ................................ 1

förste revisor.................................... 1

jägmästare ......................................103

sekreterare i 26:e lönegraden.................... 1

byrådirektör .................................... 1

förste domänfiskal .............................. 1

Överjägmästare .................................. 10

byråchef ........................................ 5;

Anmärkning. Befattningarna som skogsingeniörer samt 5 befattningar

som jägmästare i tillfälligt anordnade revir skola vid uppkommande

ledigheter icke återbesättas. Av jägmästarbefattningarna

i övrigt må 6 befattningar icke återbesättas utan Kungl. Maj:ts

medgivande.

3) bemyndiga Kungl. Majit att, i den mån så prövas

lämpligt, dels vid uppkommande ledighet å befattning

inom 21:a—27:e lönegraderna i omförmälda

avlöningsreglemente antingen tillsvidare hålla densamma

vakant eller ock utbyta befattningen mot tjänst

inom lägre lönegrad, dels ock inom berörda lönegrader

utbyta viss befattning mot annan av samma lönegrad;

4) besluta, att från och med den 1 januari 1935 skall

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

till indragningsstat för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet

överflyttas följande antal ordinarie

befattningshavare vid domänverket, nämligen en skogsskoleföreståndare

och en skogsrättare, med rätt för

Kungl. Majit att, i enlighet med de av riksdagen jämlikt

skrivelsen den 3 juni 1933, nr 269, för viss personalindragning

vid domänverket godkända riktlinjerna

för avskiljande av övertalig personal, meddela beslut

i avseende å vilka befattningshavare, som skola överflyttas

till indragningsstat;

5) medgiva, att för till indragningsstat jämlikt 4)

överflyttad befattningshavare må gälla samma grunder

beträffande avlöningsförmåner å indragningsstat,

beräkning av tjänstår för rätt till pension samt befattningshavares

undantagande i visst fall från delaktighet

i statens pensionsanstalt, som av riksdagen godkänts

jämlikt nyssnämnda skrivelse;

6) besluta, att från och med den 1 januari 1935 skall

till övergångsstat för domänverket överflyttas en byråchef,

en registrator samt en skogsrättare;

7) medgiva, att å övergångsstat jämlikt 6) uppförd

befattningshavare må erhålla lön, beräknad efter den

lönegrupp, befattningen vid innehavarens överflyttning

till övergångsstat tillhört, samt såsom tjänstetid

för uppflyttning till högre löneklass tillgodoräkna tid,

varunder han tillhört övergångsstat, ävensom beträffande

beräkning av tjänstår för pension, såsom tjänstår

i nämnda avseende tillgodoräkna tid, varunder han varit

uppförd å övergångsstat;

8) medgiva, att till högst femton icke-ordinarie kronojägare,

som entledigas i samband med genomförandet

av de nu förevarande organisationsförändringarna,

må utgå ersättning enligt samma grunder vilka enligt

riksdagsskrivelsen nr 269/1933 godkänts beträffande

icke-ordinarie personal, som entledigats på grund av

de under år 1932 vidtagna ändringarna i skogslagstiftningen,

dock att den tjänstgöring under minst femton

månader, som utgör en av förutsättningarna för rätt

till ersättning, skall hava infallit under åren 1931—

1933 samt att till grund för beräkning av befattningshavares

avskedsersättning skall ligga inkomsten av

den förlorade anställningen under tiden 1 januari 1933

■—31 december 1934 enligt i bestämmelserna närmare

angivna regler; samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

33

9) bemyndiga Kungl. Majit att dels, i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna grunder för befattningshavares

övergång till den nya avlöningsstaten, utfärda

erforderliga bestämmelser i fråga örn sådan övergång,

dels ock utfärda de övergångsbestämmelser och

tillämpningsföreskrifter, som i övrigt må erfordras

vid genomförandet av ifrågavarande organisationsförändring

och personalindragning.

Stockholm den 11 maj 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,

•Granath, Lindmark, Elof Andersson och Henriksson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Andersson i

Löbbo, Carlström, Liedberg, Gustafson i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön och Karlsson i

Munkedal.

Reservationer:

1) av herr Hedlund i Häste, som — med instämmande av herrar Gabrielsson

och Ericsson i Sörsjön — anfört:

»Utskottet framhåller risken av en för stor inknappning av den ordinarie

personalen vid lokalförvaltningarna, vilken inknappning kan medföra

en försämrad skötsel av de värdefulla objekt, som domänstyrelsen

förvaltar. Ett eftersättande av skötseln medför skador och förluster,

som först efter år kunna återvinnas. Domänstyrelsen har själv framlagt

organisationsfÖrslaget och hyser därför tydligen den förhoppningen

att organisationen skall kunna upprätthålla, ja till och med förbättra

den standard, som nu karakteriserar skötseln av statsskogarna.

Man kan därför frukta att domänstyrelsen i det längsta söker att förhala

en behövlig utökning av lokalpersonalen, i förhoppning att svårigheterna

skola kunna övervinnas. En viss risk ligger därför i ett tillstyrkande av

den kungl, propositionen. Detta synes utskottet ej heller hava förbisett.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 77.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

Utskottet har emellertid icke tagit hänsyn till vad som till minskande av

berörda risk anförts i motion nr 560 i andra kammaren. Den kungl, propositionen

upptager 40 stycken reservbefattningar för kronojägare, av

vilket antal 20 stycken föreslagits av kungl, domänstyrelsen och ytterligare

20 stycken av departementschefen. För jägmästare upptager förslaget

6 stycken reservbefattningar, föreslagna av kungl, domänstyrelsen,

men här har departementschefen ej ansett nödigt utöka detta antal i likhet

med vad som skett för kronojägare. Lika nödvändigt som att utöka

reservbefattningarnas antal för kronojägare torde vara att utöka desamma

för revirförvaltarna, varför utskottet lämpligen borde hava föreslagit

en ökning av de senares antal till 13 stycken.»

2) av herrar Sederholm, Elof Andersson och Liedberg.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

35

Bilaga.

Förslag

till

Avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket.

1 avd. Ordinarie tjänstemän.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1. Befattning såsom generaldirektör eller överdirektör tillsättes genom

förordnande på viss tid.

2. övriga ordinarie befattningar tillsättas genom konstitutorial, vilket

skall anses innebära, att tjänsteman kan i administrativ väg avsättas

från sin befattning på grund av fel eller försummelse i tjänsten.

3. Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Majit och riksdagen,

såvitt angår de i 1 mom. här ovan nämnda befattningar samt de

i den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning uppförda befattningar,

som hänförts till 21—30 lönegraderna. Antalet övriga ordinarie

befattningar bestämmes av Kungl. Majit.

2 %.

1. Ordinarie tjänsteman äger uppbära avlöning enligt de i detta reglemente

givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.

2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och

med den dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår

på grund av avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå

från tjänsten är särskilt stadgat.

3 %.

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat.

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Majits oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej Kungl. Majit eller,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

vad angår tjänsteman tillhörande någon av 1—29 lönegraderna, domänstyrelsen,

efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner

uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas.

3. Sådana skogsförrättningar åt enskilda, vilka falla utom tjänsten,

må tjänsteman icke åtaga sig i annan omfattning än domänstyrelsen

medgiver. Ej heller må byrådirektör utan domänstyrelsens medgivande

åtaga sig sådana förrättningar åt enskilda, som avse flottleds- eller annat

vattenavlednings- eller vattenbyggnadsföretag.

4 *•

Kvinnlig innehavare av ordinarie befattning vare, därest bon bar

vårdnad örn barn under 15 år, skyldig att ställa sig till efterrättelse de

föreskrifter i fråga örn fullständig eller partiell tjänstledighet, som vederbörande

myndighet eller, där denna saknar behörighet att meddela

tjänstledigheten, Kungl. Majit med hänsyn till befattningens behöriga

upprätthållande finner nödigt meddela.

2 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande.

5 §.

För befattning, som, enligt vad i 1 § 1 mom. sägs, tillsättes genom förordnande,

utgår arvode med följande belopp för år räknat:

generaldirektör och chef .............kronor 30,000

överdirektör och souschef ............ » 17,000.

6 §.

1. I detta kapitel avsedd tjänsteman äger årligen, när det kan ske

utan binder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 45

dagar.

2. Har sådan tjänsteman erhållit annan ledighet och särskild vikarie

för honom förordnats, beror på prövning av Kungl. Majit, i vad mån avlöningen

må för den tid tillgodonjutas.

3. I fråga örn ersättning till vikarie i de i 1 och 2 mom. nämnda fall

ävensom till den, som förordnats att uppehålla ledig tjänst, varom nu

sägs, bestämmer Kungl. Majit.

7 %.

Avlider tjänsteman, som avses i detta kapitel, skall till hans dödsbo

såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp av 500 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

37

3 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom konstitutorial.

8 *.

1. För befattning, som jämlikt 1 § 2 mom. tillsättes genom konstitutorial,

utgår lön enligt den under 9 § införda löneplan, vilken för varje

lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda, för olika ortsgrupper

fastställda lönebelopp, dock med den begränsning för kvinnliga befattningshavare,

som i 10 § omförmäles.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken

lönegrad varje särskild befattning är att hänföra.

Fördelningen av de orter, där tjänstemännen äro stationerade, å de i

löneplanen upptagna sju ortsgrupper, fastställes av Kungl. Maj:t på

grundval av utredning rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall

utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna i 10—14 §§, och bestämmes

lönebeloppet inom klassen efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens

stationeringsort blivit hänförd.

2. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 15 §

samt de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 24—30 §§.

9 $.

Löneplan.

Lönegrad

O r

t a g r u

P P

omfattar

löne-

klasserna

nr

Löne-

klass

A

B

C

D

E

F

G

nr

nr

Å r s 1

ö n, kr

o n o r

i

1-5

i

1,500

1,566

1,632

1,698

1,764

1,830

1,896

2

2-6

2

1,620

1,692

1,764

1,836

1,908

1,980

2,052

3

3-7

8

1,740

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

2,208

4

4—8

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

5

5-9

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

6

6—10

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7

7—11

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

8—12

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

9

9—13

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

10—14

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

11—15

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

12

12—16

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

13

13—17

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

14

14—18

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

Lönegrad

0 r

tigri

P P

omfattar

Löne-

klass

A

B

C

D

E

F

G

nr

klasserna

nr

ö n, kr

nr

Aral

o n o r

15

15-19

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

16

16-20

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

17

17—21

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

18—22

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

19—23

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20

20—23

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

21

21—24

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

22—25

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

23

23—26

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

24

24—27

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

25

25—28

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

26

26—29

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

27

27—30

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

28

28-31

28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

29

29-32

29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

30

30—33

30

9,060

9,300

9,640

9,780

10,020

10,260

10,500

—

— .

3i

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

—

—

32

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

—

—

33

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

10 §.

!• Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig

han förut innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen

för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 11, 12

eller 14 § giva anledning till avvikelse härutinnan eller Kungl. Majit

med tillämpning av stadgandet i 13 § bestämt högre lön.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare

tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess

den för lönegraden fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt

ej annat följer av föreskrifterna i 11—14 §§.

Kvinnlig befattningshavare åge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt

högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade

tjänstetid i den lägre löneklassen tilländagått.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77. 39

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppfattning till högre

löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på

grund av förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, dock att härvid icke skall föras honom till last den tid,

han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet med oavkortad lön eller

ledighet för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring;

b) att uppskov med upp flyttningen icke prövats böra äga rum med

hänsyn till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid, tjänstemannen

tillhört den lägre löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången

förseelse, för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, icke i och

för sig må räknas honom till last, utan hänsyn därtill tagas, endast då

förseelsen kan sägas karaktärisera arten av tjänstgöringen i dess helhet;

samt

c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken

han, enligt vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå

från tjänsten.

Beslut örn uppskov av anledning, som under b) sägs, må icke fattas,

utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant

beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens

utgång skall uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda

tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.

4. Har tjänsteman med tillämpning av föreskriften i 3 mom. b) först

efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må domänstyrelsen

sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda

därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass

skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl tid, varunder uppskovet

varat.

11 $.

Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie

tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende

å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet

av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans

uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre

år, under vilken han efter fyllda 18 ar i en följd innehaft dylik anställning.

Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

12 §.

1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre

lönegrad åtnjöt eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

i den lägre tjänsten hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass,

som är gällande jämväl för den högre lönegraden, skall han vara

berättigad att omedelbart erhålla lön enligt närmast högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön

enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund

av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran

hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning till

högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid intill tre

år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda lägre

löneklass.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande

tjänsteman, som vid befordran till tjänst vid verket innehade ordinarie

befattning vid annat verk, för vilket lönereglering genomförts efter

samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.

Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad

må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmande av hans begynnelselön

i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre

löneklass kunna tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken

han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före befordringen

på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som

i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara

jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen tillträder.

Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan

tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande

i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Majit, efter

prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl

tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å

art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med eller av högre

värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.

2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom

högre till tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad,

han vid förflyttningen tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall

utgå enligt högre löneklass än den högsta för den lägre tjänsten gällande.

13 §.

Undantagsvis och så framt verkets intressen sådant oundgängligen

fordra, må Kungl. Majit, för förvärvande av särskilt kvalificerad person

till viss tjänst inom verket eller för sådan persons bibehållande i

tjänst, kunna tilldela honom lön enligt högre löneklass än den, till vilken

han enligt de i 10—12 §§ angivna grunder eljest skolat hänföras; dock

må lönen icke i något fall utgå enligt högre löneklass än den högsta för

tjänsten fastställda.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

14

1. Tjänsteman skall vara underkastad såväl föreskrifterna i den för

verket gällande instruktion som ock den utvidgade eller förändrade

tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller till

annan befattning inom verket, vilken kan bliva honom i behörig ordning

ålagd. Varder tjänsteman utan något sitt förvållande sålunda förflyttad

till tjänst inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den

lönegrad, han vid förflyttningen tillhörde. Har förflyttning till tjänst

inom lägre lönegrad däremot föranletts av något tjänstemannens förfarande

i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för den lägre tjänsten stadgade

grunder, dock med iakttagande att, örn tjänstemannen i den högre

befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass än som finnes fastställd för

den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass, han förut tillhörde.

Därjämte skall tjänsteman, örn vissa honom åliggande göromål överflyttas

från det verk, han tillhör, till annat, vara pliktig att, med bibehållande

av innehavande lönegrad, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra

i det verk, till vilket göromålen överflyttas.

Likaledes skall tjänsteman vara skyldig att med bibehållande av tjänstegrad

och lön enligt den lönegrad, han innehar, när helst så av KunglMaj:t

prövas lämpligt, låta sig förflyttas från domänstyrelsen till annan

befattning inom den centrala förvaltningen.

Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar

tjänsten, uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill

dess han avgår från befattningen i fråga.

15 §.

Till tjänsteman, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av

landet, där vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden

kan, frånsett ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter,

utgår kallortstillägg med nedanstående, för sex olika kallortsklasser

bestämda belopp för år räknat, nämligen:

för kallortsklass I 60 kronor för kallortsklass IV 300 kronor

» » II 120 » » » V 450 »

» » lil 195 » » » VI 600 »

Närmare bestämmelser för orternas fördelning i skilda kallortsklasser

meddelas av Kungl. Majit.

16 §.

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall,

kallortstillägg icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan

befattning inom verket eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit

såsom elev i utbildningskurs vid verket, utan även för den tid, under

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

vilken lian enligt bestämmelserna i 22 § åtnjutit semester, eller vilken

han med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort

göra iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen,

eller för tid, som åtgått för fullgörande av de skyldigheter, vilka

ålegat honom såsom styrelsemedlem, fullmäktig eller revisor i civilstatens

änke- och pupillkassa.

17 $.

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än i

2 mom. avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön

jämte, i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid av

ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester

icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Maj:t för särskilt

fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas

ett tjänstledighetsavdrag till belopp, för dag räknat, som framgår av

nedanstående tabell:

Löneklass

enligt 9 §

Tjänstledighets-

avdrag

Löneklass

enligt 9 §

Tjänstledighets-

avdrag

Löneklass

enligt 9 §

Tjänstledighets-

avdrag

kronor

öre

kronor

öre

kronor

öre ,

1 ............

60

12 ............

1

80

23

2

—

70

13 ............

1

95

24 ............

5

3 ............

-

80

14 ............

2

10

25 ............

5

50

4 ...........

—

90

15 ............

2

30

26 ............

6

- 1

5 ............

1

—

16 ............

2

50

27 ............

6

50

6 ............

1

10

17 ............

9

75

28 ...

7

7 ............

1

20

18 ...........

3

29 ............

7

50

8 ............

1

30

19 ............

3

25

30 ............

8

—

9 ............

1

40

20 ............

3

50

31 ............

8

50

10 ............

1

50

21 ............

3

75

32 ............

9

—

11 ............

1

65

22 ............

4

—

33 ............

9

50

Yad sålunda stadgats äger icke tillämpning å sjukdom, som står i samband

med havandeskap eller barnsbörd.

2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom

blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall

han:

a) örn olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i

förekommande fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt

b) örn olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört

under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan,

under tiden likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,

kallortstillägg, dock högst intill dess sex månader förflutit från dagen

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

43

för olycksfallet, men skall tjänstemannen för tid därutöver av sin lön

avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag,

så framt ej Kungl. Majit eller, vad angår tjänsteman tillhörande någon

av 1—14 lönegraderna, domänstyrelsen finner skäl medgiva, att sådant

avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,

må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen

för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp motsvarande det i

1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Majit eller,

vad angår tjänsteman, tillhörande någon av 1—14 lönegraderna, domänstyrelsen

finner skäl medgiva, att sådant avdrag icke skall äga rum eller

skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt

vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

18 §.

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 16 och

17 §§ omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av

giltigt förfall, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande

det i 17 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att

av avlöningen ytterligare avstå, vad med hänsyn till omständigheterna

prövas skäligt.

19 $.

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, äger

domänstyrelsen bestämma, örn och i vad mån avdrag å avlöningen för

sådan tid må äga rum.

20 §.

1. Tjänsteman skall, örn han därtill förordnas, vara skyldig att under

sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie

bestrida högre befattning. Omfattar vikariatet längre tid i oavbruten

följd än sju dagar, äger han för den tid, vikariatet varar, uppbära

särskild vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande

skillnaden mellan det i 17 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag i lägsta

löneklassen för, å ena sidan, den högre befattningen och, å andra

sidan, den vikarierandes egen tjänst, dock med minst 50 öre örn dagen.

2. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 19 § omförmäld

befrielse från viss del av tjänstgöring, må, där ej domänstyrelsen

undantagsvis finner vikariatsersättning böra utgå enligt de i 1 mom. av

förevarande paragraf angivna grunder, bestämmas till det lägre belopp,

som prövas skäligt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

3. Vad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga

örn tjänsteman, som uppehåller ledig tjänst eller erhållit uppdrag att bestrida

göromål, vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad»

21 §.

1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte,,

skall hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej domänstyrelsen

finner skäligt låta honom uppbära något därav.

2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,,

må han för den tid icke åtnjuta någon avlöning.

22 §.

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:

Befattningshavare

Intill det år,

under vilket

tjänstemannen

fyller 40 år

Från och med

det år, under

vilket tjänste- mannen fyller

40 år

Kronojägare, tillsyningsman...................................................

15 dagar

25 dagar

Kontorsbiträde, expeditionsvakt, förste expeditionsvakt, kansli-

biträde, skogsrättare, assistent''.............................................

20 dagar

30 dagar

Kansliskrivare, kassör, registrator, domänbokhållare, notarie, re-

25 dagar

35 dagar

Skogstaxator, skogsingenjör, skogsskoleföreståndare, jägmästare*...

30 dagar

40 dagar

Intendent, sekreterare, andre domänfiskal, domänkamrerare, förste

revisor, byrådirektör, förste domänfiskal..............................

35 dagar

45 dagar

40 dagar

Byråchef ...........................................................................

45 dagar

45 dagar

* Sådan assistent eller jägmästare, som tjänstgör i domänstyrelsen, åtnjuter 5 dagars semester

utöver i tabellen angivna dagantal.

2. Tjänsteman, som är stationerad å ort, där kallortstillägg utgår, äger

i en följd åtnjuta icke blott honom för löpande år tillkommande semester

utan jämväl semester för det näst föregående året, i den mån sådan icke

redan av honom tillgodonjutits.

3. Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att begagna sig av semester å tid, som bestämmes av

vederbörande överordnad myndighet.

23 $.

1. Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras

av statsverket, skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga

de närmare föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda

meddelade rörande lägenhetens begagnande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

45

För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall tjänsteman

månadsvis i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för

näst föregående månad. Är bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet

eller av annan anledning icke berättigad att uppbära någon avlöning

för föregående månad eller förslår ej utgående avlöningsbelopp, skall

nämnda ersättning eller vad däri brister i stället kontant inbetalas. Intill

dess ersättningen blivit till storleken bestämd på sätt i 2 mom. sägs,

skall den utgå med ett av vederbörande Överjägmästare åsatt belopp,

med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes,

återbekomma vad han erlagt för mycket.

2. Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,

örn sådan finnes anordnad, samt för lägenheten tilläventyrs

tillhörande jord, bestämmes, efter det bostadsinnehavaren beretts tillfälle

att därom yttra sig, av domänstyrelsen med hänsyn till det pris, som

å orten i allmänhet gäller för upplåtelse av liknande lägenhet.

3. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo skall,

tlärest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag,

som infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock

skall, såvida ej annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas

till tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter,

men då sådan bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar

näst efter tre månader från det han erhöll kännedom örn beslutet rörande

befordringen eller förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,

nästa fardag därefter, samt

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den

löpande månadens utgång.

4. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo skall

i den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse

upplåta nödigt utrymme i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.

24 §.

Tjänsteman erhåller på verkets bekostnad läkarvård jämte läkemedel

samt vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, som medför förlust eller

nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande

nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och enligt de närmare bestämmelser

Kungl. Majit meddelar.

Vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt må dock icke

bestridas av verkets medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad

lön, så framt ej sjukdomen förorsakats av skada till följd av olycksfall

i tjänsten.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

25 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrätt*

ning, kan för sådana fall, där Kungl. Maj:t prövar omständigheterna böra

föranleda därtill, utgå ersättning enligt andra grunder än dem, som innefattas

i gällande resereglemente.

2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas

i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning

enligt särskilda av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

3. Under tjänstutövning å ort utom tjänstgöringsområdet må tjänsteman

kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente enligt av

Kungl. Majit utfärdade grunder, dock icke i något fall till högre belopp

än den för tjänstemannen enligt resereglementet bestämda traktamentsersättning.

26 §.

Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas

från en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad

bostadsort samt då tjänsteman till följd av befordran eller förordnande

att uppehålla högre tjänst nödgats flytta till annan ort än den förutvarande

tjänstgöringsorten, skall han vara berättigad att av verkets medel

erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade utgift,

som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas

kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten, allt

enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit meddelar.

27 §.

1. Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller

verkställer kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl.

Majit fastställda grunder erhålla felräkning spenningar till belopp, som

bestämmes med hänsyn till de omständigheter, under vilka uppbörd eller

utbetalning sker, och i förhållande till den större eller mindre omfattningen

därav. Felräkningspenningar må icke i något fall till en och samma

tjänsteman utgå med sammanlagt högre belopp för år räknat än 600

kronor.

För tid, varunder här avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest

icke tjänstgör, uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar

av vikarien.

2. Rörande tjänstemans rätt att i egenskap av åklagare eller verkställare

av beslag åtnjuta åklagarandel eller besia g sprovision är särskilt stadgat.

28 §.

För tjänstgöring, utöver fastställd arbetstid, må till tjänsteman, tillhörande

någon av 1—20 lönegraderna, ersättning för övertidsarbete, där

sådant arbete undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas enligt grunder.

som bestämmas av Kungl. Majit.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77. 47

29 $.

Tjänsteman tillhörande någon av 1—11 lönegraderna må för bestridande

av göromål som stenograf kunna tillerkännas särskilt arvode med högst

180 kronor för år räknat.

30 §.

Till tjänsteman, som förestår revir, utgår i vissa fall lönetillägg med

1,200 kronor eller 600 kronor för år räknat enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Majit. Lönetillägget utbetalas månadsvis

i efterskott.

Då tjänsteman, som erhåller lönetillägg, åtnjuter ledighet, för vilken

han är skyldig vidkännas tjänstledighetsavdrag, skall det ankomma på

domänstyrelsen att bestämma, huruvida tjänstemannen skall till den, som

uppehåller befattningen, helt eller delvis avstå med befattningen förenat

lönetillägg.

31 i

Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid domänverket må icke

— annorledes än såsom gratifikation eller belöning från anslag, som anvisats

för sådant ändamål — utbetalas utöver vad i detta reglemente förutsättes

eller eljest enligt beslut av Kungl. Majit och riksdagen må utgå,

så framt ej för fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som kan anses

falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda medel

eller Kungl. Majit finner skäl medgiva särskild gottgörelse.

32 §.

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas

ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid

tiden för dödsfallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den

vid dödsfall till följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning

utgående begravningshjälp anses inbegripen.

2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.

33 $.

Icke-ordinarie befattningshavare antagas tillsvidare eller för viss tid.

Avlöningsförmånerna fastställas av domänstyrelsen, så framt ej Kungl.

Majit finner sig böra meddela bestämmelser i sådant hänseende.

3 avd. Lönenämnd.

34 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Majit att utfärda

allmänna föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör,

innan sådant ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från den

för kommunikationsverken gemensamma lönenämnden.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

35 $.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse från ock med den 1 januari

1935 tillsvidare till och med den 31 december 1937.

Tjänsteman, som vid utgången av år 1934 innehar befattning å då gällande,

provisoriska stat för domänstyrelsen, skogsstaten eller statens

skogsskolor och icke vill underkasta sig detta reglementes villkor och bestämmelser,

skall därom göra anmälan till domänstyrelsen före den 1 december

1934. Till tjänsteman, som före sistnämnda tidpunkt gjort dylik

anmälan, skola avlönings- och pensionsförmåner utgå enligt före år 1921

gällande grunder. Sådan tjänsteman äger dels uppbära lön och tjänstgöringspenningar

jämväl för tid, varunder han ej tjänstgjort till följd

därav, att de med tjänsten förenade göromål överflyttats å annan myndighet

samt tjänstemannen ej tilldelats annan tjänstgöring, som han är

pliktig att bestrida, dels ock tillgodoräkna sådan tid, som nyss sagts, i

avseende å rätt att erhålla löneförhöjning.

Envar annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 januari 1935

innehar ordinarie befattning vid domänverket eller som senare tillträder

sådan befattning, är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter

och villkor samt minskning i eller upphörande av de förmåner

och ersättningar, som omförmälas i 24—30 §§, ävensom de ändrade bestämmelser,

som kunna varda utfärdade rörande i 10 § 3 och 4 mom.

samt i 17 § 3 mom. berörda hänseenden samt i fråga örn pension.

Tjänsteförteckning,

angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet införda löneplan,

till vilka befattningarna vid domänverket äro att hänföra.

Lönegrad enligt 9 §

Befattning

Lönegrad enligt 9 §

Befattning

4:e lönegraden

5:e »

7:e

9:e »

Ilie »

12:e

20:e »

2 Ira »

1 A övergångsstat

341478

Kontorsbiträde

Expeditionsvakt

/Förste expeditionsvakt

/Kanslibiträde

/ Kronojägare

/Tillsyningsman

( Kansliskrivare

I Kassör

(Registrator

Skogsrättare

Assistent

| Domänbokhållare

I Notarie

| Registrator 1

/Revisor

24:e lönegraden

25:e

26:e

28:e

29:e

30:e

[Intendent

j Sekreterare

[Skogsingenjör

(Skogstaxator

Skogsskol eföres tändare

Andre domänfiskal

Domänkamrerare

Förste revisor

Jägmästare

Sekreterare

/ Byrådirektör

(Förste domänfiskal

Överjägmästare

Byråchef

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående domänverkets organisation. s. 9 i texten