Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående domänverkets organisation jämte i ämnet väckta motioner.
1934-05-11 · 48 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 48 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1934:77, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående domänverkets organisation jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
1
Är 77.
Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1934 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående domänverkets
organisation jämte i ämnet väckta motioner.
(lia avd.)
I en till riksdagen den 23 februari 1934 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 148, har Kungl. Majit under åberopande
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samina dag föreslagit
riksdagen
1) godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till avlöningsreglemente
för tjänstemän vid domänverket;
2) besluta, att antalet av följande befattningar vid domänverket skall
från och med den 1 januari 1935 utgöra:
Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet:
generaldirektör ................................................... 1
■överdirektör ....................................................... 1;
Befattningar, hänförliga till 21 :a—30:e lönegraderna i den vid avlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningen:
domänbokhållare .................................................. 1
notarie ............................................................ 1
revisor ............................................................ 1
intendent .......................................................... 1
sekreterare i 24:e lönegraden ...................................... 2
skogsingenjör ..................................................... 3
skogstaxator ....................................................... 3
skogsskoleföreståndare .............................................. 4
andre domänfiskal ................................................. 1
domänkamrerare ................................................... 1
förste revisor ...................................................... 1
jägmästare ......................................................... 103
sekreterare i 26 :e lönegraden ........................................ 1
byrådirektör ....................................................... 1
förste domänfiskal .................................................. 1
Överjägmästare ..................................................... 10
byråchef ........................................................... 5;
Anmärkning. Befattningarna som skogsingeniörer samt 5 befattningar som jägmästare
i tillfälligt anordnade revir skola vid uppkommande ledigheter icke återbesättas. Av jägmästarbefattningarna
i övrigt må 6 befattningar icke återbesättas utan Kungl. Majas medgivande.
Bihang till riksdagens protokoll 193b. 10 sami. Nr 77. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77,
3) bemyndiga Kungl. Majit att, i den män så prövas lämpligt, dels vict
uppkommande ledighet å befattning inom 21 :a—27:e lönegraderna i omförmälda
avlöningsreglemente antingen tillsvidare hålla densamma vakant
eller oek utbyta befattningen mot tjänst inom lägre lönegrad, dels oek
inom berörda lönegrader utbyta viss befattning mot annan av samma
lönegrad;
4) besluta, att från och med den 1 januari 1935 skall till indragningsstat
för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet överflyttas följande antal
ordinarie befattningshavare vid domänverket, nämligen en skogsskoleföreståndare
och en skogsrättare, med rätt för Kungl. Majit att, i enlighet mech
de av riksdagen jämlikt skrivelsen den 3 juni 1933, nr 269, för viss personalindragning
vid domänverket godkända riktlinjerna för avskiljande av
övertalig personal, meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare,,
som skola överflyttas till indragningsstat;
5) medgiva, att för till indragningsstat jämlikt 4) överflyttad befattningshavare
må gälla samma grunder beträffande avlöningsförmåner å indragningsstat,
beräkning av tjänstår för rätt till pension samt befattningshavares
undantagande i visst fall från delaktighet i statens pen,
sionsanstalt, som av riksdagen godkänts jämlikt nyssnämnda skrivelse;
6) besluta, att från och med den 1 januari 1935 skall till övergångsstat
för domänverket överflyttas en byråchef, en registrator samt en skogsrättare;
7)
medgiva, att å övergångsstat jämlikt 6) uppförd befattningshavaremå
erhålla lön, beräknad efter den lönegrupp, befattningen vid innehavarens
överflyttning till övergångsstat tillhört, samt såsom tjänstetid för
uppflyttning till högre löneklass tillgodoräkna tid, varunder han tillhört,
övergångsstat, ävensom beträffande beräkning av tjänstår för pension,
såsom tjänstår i nämnda avseende tillgodoräkna tid, varunder han varit
uppförd å övergångsstat;
8) medgiva, att till högst femton icke-ordinarie kronojägare, som entledigas
i samband med genomförandet av de nu förevarande organisationsförändringarna,
må utgå ersättning enligt samma grunder vilka enligt
riksdagsskrivelsen nr, 269/1933 godkänts beträffande icke-ordinariepersonal,
som entledigats på grund av de under år 1932 vidtagna ändringarna
i skogslagstiftningen, dock att den tjänstgöring under minst femton
månader, som utgör en av förutsättningarna för rätt till ersättning,,
skall hava infallit under åren 1931—1933 samt att till grund för beräkning
av befattningshavares avskedsersättning skall ligga inkomsten av
den förlorade anställningen under tiden 1 januari 1933—31 december 1934
enligt i bestämmelserna närmare angivna regler; samt
9) bemyndiga Kungl. Majit att dels, i huvudsaklig överensstämmelsemed
av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna grunder för
befattningshavares övergång till den nya avlöningsstaten, utfärda erforderliga
bestämmelser i fråga örn sådan övergång, dels ock utfärda de
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
3
övergångsbestämmelser oell tillämpningsföreskrifter, som i övrigt må erfordras
vid genomförandet av ifrågavarande organisationsförändring
och personalindragning.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, hänvisa till berörda statsrådsprotokoll.
Med anledning av propositionen har väckts följande, till utskottet hänvisade
motioner nämligen
1) 11:559 av herr Meyerhöffer, vari hemställts, att riksdagen ville medgiva,
att de ordinarie kronojägarna vid den föreslagna omorganisationen
av domänverket uppflyttas till lönegrad, motsvarande B 10 i det för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande''
den civila statsförvaltningen, gällande avlöningsreglementet, samt att
lönetillägg med respektive 600 och 300 kronor för år räknat tillerkännas
kronojägare i revir av de i kungl, proposition nr 148 föreslagna klasserna
1 och 2, samt
2) II: 560 av herrar Hedlund i Häste och von Seth, vari hemställts, att
riksdagen vid behandling av förevarande förslag angående domänverkets
organisation ville besluta sådan ändring av förslaget, i vad det avser
förvaltningsområdenas storlek och antalet tjänster, att de senare bestämmas
till det antal som 1933 års personalstat upptager efter frånräknandet
av de tjänster, som indrogos till följd av de nyssnämnda år vidtagna
lagändringarna.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Inledning.
Domänverkets två huvuduppgifter äro förvaltningen av statens skogstillgångar
och administrationen av dess jordbruksdomäner. De jämlikt
Kungl. Maj ris bemyndigande den 1 november 1932 tillkallade utredningsmän
för utredning rörande ändrade grunder för utarrendering av kronojord
hava den 20 november 1933 avlämnat betänkande i sistnämnda fråga
och därvid jämväl avgivit förslag rörande de organisatoriska förändringar
beträffande domänverkets jordbruksadministration, som ansetts
nödvändiga eller lämpliga att genomföra i samband med utfärdandet
av nya bestämmelser i fråga örn utarrendering av kronans jordbruksegendomar.
I särskild proposition till innevarande års riksdag nr 174 har
Kungl. Majit framlagt förslag till nya grunder rörande utarrendering
av kronojord ävensom till i övrigt erforderliga bestämmelser i berörda
frågor med undantag beträffande domänintendenternas tjänstgöringsförhållanden.
Utredningsmännens förslag innebär i fråga örn den lokala
personalorganisationen viss omreglering av domänintendenternas befogenheter
och tjänstgöringsförhållanden. Då någon sammankoppling av
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
denna lokala organisation för jordbruksadministrationen med den lokala
skogsförvaltningen emellertid icke ifrågasatts, bär frågan örn den lokala
jordbruksadministrationen, som tillsvidare ansetts ordnas provisoriskt,
befunnits kunna utan olägenhet utbrytas för att senare bliva föremål för
närmare övervägande och avgörande. I nu förevarande proposition nr
148 har ifrågavarande utredningsmäns förslag upptagits endast i vad det
föranleder ändring i domänstyrelsens organisation och personalstat. I
övrigt omfattar propositionen domänverkets hela organisationsfråga.
Det svenska statsskogsbrukets nuvarande organisation härleder sig från
mitten av förra århundradet, då — delvis efter mönster av den tyska
forstadministrationen — en mera fast organisation genomfördes med lokala
revirförvaltningar under Överjägmästare eller skogsinspektörer, vilka
till en början sorterade under länsstyrelserna men sedermera inordnades
under en central ledning i huvudstaden, skogsstyrelsen, senare domänstyrelsen.
Sedan vissa delar av organisationen behandlats av 1868—1870 års
norrländska skogskommitté, verkställdes efter beslut av 1889 års riksdag
en genomgripande och för den följande tiden grundläggande reglering av
tjänstgöringsområdena för hela landet. Ehuru till sin yttre konstruktion
alltjämt orubbad, har denna organisation givetvis med årens lopp utvecklats.
De särskilda organens sammansättning och funktion hava, i regel
på initiativ av domänstyrelsen, förändrats, allt eftersom statsskogsbrukets
mål ändrat karaktär och dess medel förbättrats. Härtill hava statsmakterna
givetvis medverkat genom beslut, som berört vissa, var för sig
behandlade delar av domänstyrelsens och skogsstatens verksamhet samt
lönestaten. Någon prövning i ett sammanhang av organisationen har
dock ej ägt rum, och alltjämt regleras verksamheten i huvudsak av förordningen
den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna
skogarna i riket, Ailken i de delar, som icke hava karaktär av administrativ
föreskrift eller instruktion, utgör en sammanfattning a\- äldre, under
medverkan a\T riksdagen tillkomna bestämmelser.
Det första steget till en allmän omprö\''ning aAr organisationen för domänstyrelsen
och skogsstaten — numera sammanfattade under benämningen
domänverket — togs år 1907, då Kungl. Majit på framställning av
föreningen för skogs\''ård i Norrland den 5 juli sagda år uppdrog åt en
kommitté att verkställa utredning angående de åtgärder, som borde vidtagas
för att åstadkomma en rätt ATård aAr kronans och de under skogsstatens
tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna. Sedan 1910 års
riksdag i skrivelse nr 114 anhållit, att Kungl. Majit måtte beträffande
samma grupper av skogar i landet söder örn Dalarna taga under övervägande,
huruvida liknande åtgärder borde, utöver vad då skedde, vidtagas,
tillkallades den 16 juni 1911 sakkunniga för verkställande av motsvarande
utredning beträffande mellersta och södra delarna av riket. Den förra
kommittén, den norrländska skogsvårdskommittén, avgav sitt betänkande
den 16 mars 1912, och de sistnämnda sakkunniga, skog ssakkunnig a för
J oidbruksutskottets utlåtande Nr 77. 5
södra Sverige, avlämnade sitt betänkande den 17 december 1915. Den 25
april 1917 avgav domänstyrelsen yttrande i anledning av vad den förstnämnda
kommittén anfört rörande principerna för den statliga skogshushållningen
samt domänverkets organisation ävensom över den sistnämnda
kommitténs betänkande.
De av kommittéerna samt av domänstyrelsen sålunda avgivna förslagen
hava i vissa avseenden vunnit beaktande därigenom, att antalet
befattningshavare vid skogsstaten huvudsakligen efter beslut av 1915 och
1919 års riksdagar väsentligt ökats, samt att en decentralisation i förvaltningen,
som förordats av kommittéerna och domänstyrelsen, till viss grad
genomförts bland annat genom ny instruktion för skogsstaten den 8 oktober
1918 (nr 950).
Vidare har frågan örn lönereglering för domänverkets personal varit
föremål för utredning av kommunikationsverkens lönekommitté (tillsatt
den 28 juni 1918).
I proposition nr 271 till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag
till lönereglering för domänverkets personal. I propositionen uttalades
icke någon mening rörande eventuella ändringar i domänverkets organisation.
Med anledning av propositionen väcktes emellertid — förutom
ett antal motioner, som i huvudsak avsågo ändringar i Kungl. Maj:ts förslag
i den egentliga lönefrågan -— en motion, I: 257, i syfte att åstadkomma
förnyad utredning och omprövning i ett sammanhang av domänverkets
organisations- och lönefrågor. I skrivelse den 17 juni 1920, nr 322,
anmälde riksdagen, som bland annat hänvisade till de skogssakkunnigas
för södra Sverige förslag i organisationsfrågan, att riksdagen med anledning
av nämnda proposition och motion, bland annat, provisoriskt för år
1921 godkänt det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till avlöningsreglemente
för tjänstemän vid domänverket, samt anhöll därjämte, i anledning
av ifrågavarande motion, hos Kungl. Maj:t örn förnyad utredning
angående löne- oell organisationsförliållandena vid domänverket med beaktande,
i den mån så kunde befinnas lämpligt, av de i motionen angivna
synpunkterna samt framläggande för riksdagen av det förslag, vartill
utredningen kunde föranleda.
Med anledning av riksdagens beslut utfärdade Kungl. Majit den 22 juni
1920 (nr 493) avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket att äga
provisorisk tillämpning för år 1921. Sedermera har nämnda provisoriska
avlöningsreglemente efter beslut varje år av riksdagen förlängts för ett
år i sänder med bland annat de ändringar, som för tiden från den 1 juli
1925 betingats av statsmakternas beslut örn kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag m. lii., senast vid nästlidna
riksdag för år 1934 (prop. nr 184; R. skr. nr 270).
Jämlikt Kungl. Majits bemyndigande uppdrogs därjämte den 30 juni
1920 i enlighet nied riksdagens förenämnda anhållan åt särskilda sakkunniga
(1920 års löne- och organisationssakkunniga för domänverket) att
6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
verkställa utredning oell avgiva förslag beträffande organisations- och
avlöningsförhållanden vid domänverket samt därmed sammanhängande
pensionsreglering.
Kungl. Majit förordnade den 30 november 1922, att sistnämnda sakkunnigas
återstående utredning skulle tillsvidare vila, samt den 9 januari
1925, att de sakkunnigas uppdrag skulle upphöra. De av de sakkunniga
samt domänstyrelsen den 15 februari 1922 avgivna förslagen hava i huvudsak
icke föranlett annan åtgärd än att, efter särskild framställning av
generaldirektören för domänstyrelsen, en särskild försäljningschef från
den 1 maj 1923 förordnats att tillsvidare biträda styrelsen, i samband varmed
en särskild försäljningsavdelning inrättats inom styrelsen.
Vid 1932 års riksdag hava de frågor örn ny lagstiftning rörande vården
av häradsallmänningarna samt de ecklesiastika skogarna, som 1920 års
löne- och organisationssakkunniga åsyftat, bringats till sin lösning, varjämte
nya bestämmelser örn uppsikten å de enskilda skogarna i Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker samt Särna och Idre socknar
antagits. Sedan statsmakterna sålunda prövat landets skogslagstiftning
i de delar, som äro mest betydelsefulla för utformningen av domänverkets
organisation, har verkets organisationsfråga åter upptagits.
Sedan Kungl. Majit den 16 september 1932 uppdragit åt domänstyrelsen
att, under beaktande av vad i ärendet förekommit, utarbeta och till Kungl.
Majit inkomma med de förslag rörande domänverkets organisation och
vad därmed sammanhängde, som kunde föranledas därav, att förvaltningen
av vissa skogar enligt under 1932 fattade beslut skulle överflyttas från styrelsen,
har domänstyrelsen i skrivelse den 5 juli 1933 till Kungl. Majit överlämnat
utredning och förslag rörande domänverkets organisation, varvid
fogats bland annat protokoll från överläggningar, som hållits med ett antal
tjänstemän, tillhörande de skilda tjänstegrupperna inom skogsstaten, i syfte
att utnyttja skogsstatspersonalens erfarenhet i förevarande organisationsfrågor.
I ärendet hava utlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,
kommunikationsverkens lönenämnd, centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund, styrelsen för skogshögskolan och statens
skogsförsöksanstalt, Sveriges skogsägareförbund, tre Överjägmästare
gemensamt, Föreningen Sveriges ordinarie jägmästare, De extra jägmästarnas
förbund, Sveriges kronojägareförbund samt Svenska sågverksindustriarbetareförbundet
och Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet
gemensamt. Därjämte hava skrivelser i frågan inkommit från
skogsrättarna vid statens skogsskole!- samt De skogsskoleutbildades centralkommitté.
Domänstyrelsen har slutligen den 1 november 1933 överlämnat förslag
tiH landets indelning i distrikt och revir ävensom beträffande provisoriskt
anordnande av domänverkets förvaltning under en övergångstid.
Vid behandlingen av Kungl. Majits förslag följer utskottet de i propositionen
angivna med I, II, III, IV och V betecknade huvudavdelningarna
samt upptager de väckta motionerna under den avdelning, till vilka de
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77. 7
höra. Utskottet vill här förutskicka, att utskottet vid augivande av löneställningen
för befattningshavarna vid domänverket använder den lönegradsbeteckning,
som finnes intagen i det för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk gällande avlöningsreglementet.
I. Domänverkets arbetsuppgifter och ställning inom statsförvaltningen.
Med avseende å domänverkets arbetsuppgifter och ställning inom statsförvaltningen
har departementschefen framhållit, att de författningar,
som reglerade domänverkets nuvarande administrativa verksamhet, utan
tvivel vore föråldrade. Efter återgivande av ett av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund gjort uttalande att endast de skogar, från vilka
-avkastningen skulle tillgodoföras staten eller tjäna sådant allmänt ändamål,
varav staten hade direkt intresse, borde förvaltas eller* stå under uppsikt
av domänverket eller annat för ändamålet särskilt inrättat organ,
under det att samtliga övriga skogar borde stå under uppsikt av skogsvårdsstyrelserna,
har depertementschefen yttrat, att han i likhet med centralrådet
ansåge en omprövning av ändamålsenligheten av ifrågavarande
administrationsordning höra företagas. Vidare har departementschefen
efter erinran örn socialiseringsnämndens utredning och förslag angående
domänverkets omfattning, uppgifter och organisation, vari domänverkets
ställning diskuterats från utgångspunkter, som vore giltiga för flera av de
statliga affärsverken — uttalat, att många omständigheter tydde på, att
man snart nödgades företaga en omprövning beträffande formerna för
statens affärsdrivande verksamhet över huvud taget. Intill dess så skedde
borde de nu tillämpade principerna för förvaltningsordningen i stadens
affärsverksamhet i huvudsak godtagas även beträffande domänverket.
Då emellertid under den långa utredningsperiod, som förflutit
sedan riksdagen år 1910 tog initiativ till omprövning av domänverkets
verksamhet, många förändringar i verkets organisation genomförts
ofullständigt eller tillfälligt, och då åtskilliga andra spörsmål, varom
fullständiga utredningar förelåge, ännu väntade på sin lösning, syntes departementschefen
en allmän översyn inom ramen för det rådande förvaltningssystemet
icke längre kunna undanskjutas beträffande domänverket.
Därvid har departementschefen utgått från att dessa ändringar skulle göras
så, att omläggning ej onödigt försvårades.
Ifråga örn affärsvinstens redovisning har departementschefen i princip
instämt med domänstyrelsen och riksräkenskapsverket att större uppmärksamhet
för framtiden borde ägnas åt att domänverket bereddes full
ersättning för verket åliggande uppgifter, som icke vore betingade av
affärsrörelsen.
Viskottet.
Den lokala
skogsförvaltningen.
lnnehördtn av
Kungl. Maj.ts
förslag.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
Vad anginge de för statsskogarnas skötsel gällande bestämmelserna
vore dessa, sådana de utformats i 1894 års skogsordning, i åtskilliga avseenden
enligt departementschefens mening för snäva. Sedan domänverkets;
organisationsfråga övervägts, borde åtgärder med det snaraste vidtagas
för utarbetande av förslag till ny skogsordning i de delar, som berörde förvaltningen
av kronoparker och skogar till kronans utarrenderade jordbruksdomäner.
I övrigt sammanhängde omarbetningen av skogsordningen
med den planerade utredningen örn administrationen av vissa grupper av
skogar. I propositionen förutsättes att ny instruktion för domänverket
utfärdas av Kungl. Maj:t efter riksdagens prövning av organisationsfrågan.
Vad under denna avdelning i propositionen anförts har icke givit utskottet
anledning till något särskilt uttalande.
II. Den inre organisationen.
Under denna avdelning upptager utskottet särskilt för sig frågorna
dels örn den lokala skogsförvaltningen inom domänverket, dels ock domänverkets
centrala ledning, vilken utgöres av domänstyrelsen. — Frågan.
örn den lokala jordbruksförvaltningens omorganisation har såsom ovan
berörts ansetts böra tillsvidare anstå. — Den lokala skogsförvaltningen är
för närvarande så ordnad att landet indelats i vissa revir. Revirförvaltaren
har i en del revir såsom medhjälpare revirassistenter. Reviren äro
indelade i bevakningstrakter med en ordinarie kronojägare inom varje sådan
trakt. Reviren äro sammaförda i olika distrikt, för närvarande uppgående
till ett antal av 11, vartdera under ledning av en Överjägmästare
med närmaste biträde av en överjägmästarassistent. Härtill komma vissa
andra befattningshavare med speciella tekniska uppgifter såsom statens
flottledsingenjör, skogstaxator!'', dikningsledare med flera.
Det i förevarande proposition framlagda organisationsförslaget, som
grundar sig på ett av domänstyrelsen i ovanberörda skrivelse den 5 juli
1933 avgivet förslag, har avseende å hela domänverkets organisation allenast
med förenämnda undantag beträffande den lokala jordbruksadministrationen.
Beträffande befogenhets- och ansvarsfördelning mellan de särskilda organen
inom domänverket har domänstyrelsen — efter hänvisning till dea
olikhet, som räder mellan domänverket och övriga affärsdrivande verk —
angivit sin allmänna uppfattning i detta avseende sålunda.
Inom sistnämnda verk kunde den centrala ledningen genom uppgörande
av detaljerade planer och instruktioner för hela förvaltningsapparaten x
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
9
stor utsträckning öva inflytande på och behärska de lokala förvaltningsorganens
verksamhet och arbetsresultat. Inom domänverket vore detta i
stor utsträckning varken möjligt eller lämpligt, beroende på förvaltningsobjektens
egenart. Hänsyn måste lokalt tagas till varje förvaltningsobjekts
särdrag och utvecklingsmöjligheter, och därför bomme de tjänstemän —
jägmästarna — som bure ansvaret för den lokala förvaltningen, att utöva
ett mycket stort inflytande på verkets ekonomiska resultat. För att detta
.skulle bliva det bästa möjliga, vore det nödvändigt, att de lokala förvaltningsorganen
— inom ramen för av ledningen lämnade direktiv — lämna
des så stor handlingsfrihet, att de kunde avvinna förvaltningsobjektet den
bästa möjliga avkastning. — Av det sagda torde framgå, att domänverkets
organisation borde vara så uppbyggd, att den centrala ledningen icke belastades
med ärenden av lokal karaktär, som — i anslutning till meddelade
allmänna riktlinjer — kunde aA^göras av vederbörande förvaltare utan tidsödande
skriftväxling. — För domänstyrelsen kunde en organisation, som
Amre mera centraliserad än erforderligt, medföra, att styrelsen icke erhölle
önskvärd tid för de större frågor, som ankomme på ledningen av ett stort
företag, utformandet av de stora linjerna i Arkets ekonomiska politik och
utfärdandet av bestämmelser och direktiv i viktigare frågor, de lokala förvaltningarna
till ledning och efterrättelse. Dessa borde inom de givna,
direktivens ram hava frihet att i detalj ordna och utföra de olika arbetena
på bästa sätt och befogenhet att i anslutning till direktiven träffa avgöranden
i frågor, som berörde den lokala förvaltningen. Det borde ankomma
på inspektionen att tillse icke blott att de av den för\’altande tjänstemannen
handlagda ärendena omhänderhades på ändamålsenligt sätt, utan
även att denne i fråga örn initiativkraft och förmåga av självständigt handlande
motsvarade det förtroende och de befogenheter, som givits honom..—
På angivna grunder vore domänverkets förvaltning sedan lång tid tillbaka
utpräglat decentraliserad. Jägmästaren ägde i stor utsträckninghandlägga
ärenden, och i de fall, då en ärendegrupp ansetts påkalla prövning
i högre instans, hade prövningen ofta förlagts till överjägmästaren.
Aven inom styrelsen hade en förenkling av ärendenas handläggning i stor
omfattning skett genom överlämnande till byråcheferna att å styrelsens
vägnar fatta beslut beträffande vissa ärendegrupper. Styrelsen hade likväl,
efter verkställd utredning, ansett, att en ytterligare decentralisation.
Amre möjlig och lämplig att genomföra beträffande ett flertal ärendegrupper.
»
Domänstyrelsen hade därefter angivit den tillämnade decentralisationem
i fråga örn de viktigaste ärendegrupperna.
Departementschefen har anfört:
»För egen del ansluter jag mig till den allmänna uppfattning örn befogenhets-
och ansvarsfördelning mellan de särskilda organen inom domänverket,
som kommit till synes i de förut återgivna, i stort sett samstämmiga
utlåtandena. Jag vill emellertid särskilt understryka vikten
av att man vid tillmätandet av befogenheter för de särskilda organen har
den stora betydelsen av jägmästarnas andel i verksamheten för ögonen. Revirförvaltarna
böra icke uteslutande vara ledningens verkställande organ
i den vedertagna meningen, att på dem skulle huvudsakligen ankomma att
utföra de i regel närmare bestämda arbetsuppgifter, som av ledningen föreläggas
dem. Reviren böra fastmer anses såsom förhållandevis självstän
diga förvaltningar med en ekonomisk verksamhet, som sammanhålles a Ar
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
-det ledande organet, domänstyrelsen, med hjälp av överjägmästarna. Uppbygges
förvaltningen efter denna grundåskådning, torde härigenom större
självständighet hos revirförvaltarna uppammas, varjämte divisionsansvar
undvikes. Å andra sidan komma givetvis större krav därvid att ställas
på inspektionen.
Vad angår formen för avgränsning av de skilda organens verksamhetsområden
ligger stor vikt uppå, att klara bestämmelser utfärdas rörande
arbetsuppgifternas fördelning. De äro inom domänverket av särskilt stor
praktisk betydelse. Varje fall, där vederbörande lokala tjänsteman lämnas
i ovisshet eller måste tveka örn sina skyldigheter och räckvidden av sin
befogenhet, bidrager att äventyra de fördelar, man avsett att vinna genom
decentralisationen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att i instruktionsväg
utfärda de närmare bestämmelser örn organens uppgifter, varav deras
ställning inom förvaltningen beror.»
I fråga örn jägmäst arbet att ning arna må erinras örn den genom beslut
vid 1932 års riksdag genomförda förändrade lagstiftningen rörande vården
av ecklesiastika skogar, häradsallmänningar oell de enskilda skogarna i
Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker samt Särna och Idre socknar,
vilken i enlighet med särskilt beslut av 3933 års riksdag föranlett en
minskning från och med den 1 januari 1934 av revirens antal med 26 revir
till 101 revir med därav följande motsvarande minskning av antalet ordinarie
jägmästare. Kungl. Maj:ts förevarande proposition innebär en ytterligare
minskning av revirens antal till 89. Härtill komma 4 skolrevir,
varjämte renbetesland oell skyddsskogar i Jämtlands län förlagts under
särskild, direkt under vederbörande Överjägmästare lydande administration.
Departementschefen har med anledning av från domänverkspersonalens
sida framkomna erinringar, avseende att någon nedskärning av personalens
numerär utöver den som betingades av förenämnda lagändringar ej
borde ske, och till närmare utveckling av sin ståndpunkt framhållit följande.
»Enär förutvarande förhållanden inom domänverket av skilda anledningar
icke utan vidare kunna läggas till grund för beräkning av revirens
storlek oell fasta jämförelsepunkter i övrigt saknas, är det synnerligen
svårt att bedöma, huru stort antal revirförvaltare, som erfordras för att
åstadkomma den bästa möjliga ekonomiska förvaltning och vård av statsskogarna.
Från utländska statsskogsförvaltningar kunna hämtas uppgifter,
som i vissa fall synas antyda, att en väsentligt större förvaltningspersonal,
än domänstyrelsen föreslagit, anlitas, och i andra fall stödja en
motsatt uppfattning. Förhållandena äro emellertid icke jämförbara, enär
produktion, avsättning, förvaltningssystem m. m. förete väsentliga olikheter
med förutsättningar och metoder i det svenska statsskogsbruket.
Icke heller det enskilda svenska skogsbruket kan lämna ett användbart
jämförelsematerial. Jag har därifrån införskaffat vissa uppgifter angående
lokalförvaltningarnas omfattning vid ett antal större skogsförvaltningar.
Därav har framgått, att förvaltningsområdena i regel äro av
större omfattning än de för domänverket nu föreslagna. Förvaltningarnas
arbetsuppgifter inom det enskilda skogsbruket äro visserligen i stor omfattning
av helt annan art än revirförvaltningarnas inom domänverket.
11
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
Mari kan emellertid från det enskilda skogsbruket icke hämta stöd för
uppfattningen, att reviren enligt domänstyrelsens förslag skulle vara alltför
omfattande.
Jag finner på grund härav icke anledning att nu föreslå jämkning av
det enligt domänstyrelsens uppfattning lämpliga antalet jägmästare.
Ändring härutinnan torde enligt min mening icke lämpligen böra vidtagas,
med mindre densamma kan grundas på erfarenhet om ogynnsamma
verkningar av revirindelningen, och den närmare prövningen av förslaget
synes därför böra ställas på framtiden.»
Departementschefen har på annat ställe i propositionen tillika uttalat
följande:
»Statsskogarnas omfattning ökas år från år genom de inköp av nya
skogsmarker, som verkställas med anlitande av medel ur domänverkets
markinköpsfond. På grund härav uppstår tid efter annan behov av nya
revir. Då det icke torde vara erforderligt att underställa riksdagen av
sådan anledning påkallad ändring beträffande jägmästarbefattningarnas
antal, synes det lämpligt, att Kungl. Majit äger disponera ett antal reservbefattningar
som jägmästare, avsedda att tagas i anspråk för detta ändamål.
Det framgår vidare av vad jag i det föregående anfört angående
omfattningen av revir och bevakningstrakter, att jag ansett den av domänstyrelsen
föreslagna indelningen i tjänstgöringsområden böra genomföras,
men att vissa möjligheter till ändring borde lämnas öppna, för det
fall att tillämpningen grive vid handen, att jämkning borde ske.. Här
föreligger sålunda ett ytterligare skäl för att ett visst antal befattningar,
utöver dem, som omedelbart tagas i anspråk, ställas till Kungl. Marits disposition.
Jag förordar därför, att, på sätt domänstyrelsen föreslagit, i förteckningen
över befattningar vid domänverket upptagas sex reservbefattningar
som jägmästare, beträffande vilka åtgärder för besättande icke må
vidtagas utan Kungl. Maj:ts medgivande.»
Med avseende å omfattningen av de tilltänkta permanenta reviren, vilka
skulle utgöras av dels enmansrevir — revir utan assistent — och dels
tvåmansrevir — revir med assistent — finnas å sid. 21 i propositionen intagna
vissa uppgifter. För jägmästarebefattningarna, som samtliga tillhöra
lönegraden B 26, bestämmes lönegrupperingen till -/1..* av kallort,
-;''i2 av ödslighet, */» av dyrort och 4''i= av svårskötthet. Härutinnan föreslås
nu sådan ändring att ifrågavarande gruppering skall i likhet med
vad som gäller beträffande kommunikationsverken fastställas uteslutande
med hänsyn till dyrort. Till beaktande av bostadsortens belägenhet i klimat
i de nordligaste delarna av landet innefattar förslaget införande liksom
i fråga örn kommunikationsverken av särskilda kallortstillägg för
domänverkets personal. I samband härmed har man i propositionen sökt
.åstadkomma en sådan fördelning av jägmästartjänsterna, att de, som
ställa de största kraven på innehavarna, förenas med vissa extra löneförmåner
i syfte att befordra en ändamålsenlig placering av personalen med
hänsyn till deras skiftande förutsättningar för arbetsuppgifterna. Detta
bär skett genom en uppdelning av reviren i tre skilda klasser. Samtidigt
som samtliga revirförvaltare liksom för närvarande föreslås placerade i
en och samma lönegrad, B 26, innefattar förslaget, att till jägmästare i
12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
de två högre klasserna skola utöver lönen utgå särskilda lönetillägg, vilka
skola bestämmas för jägmästarbefattning i revir tillhörande första klass
1,200 kronor för år och för jägmästarbefattning tillhörande andra klass
600 kronor för år. Enligt den föreslagna revirindefningen kunde av det i
domänverket från och med den 1 januari 1934 befintliga antalet av 86
ordinarie jägmästare sju jägmästare icke beredas tjänstgöring med bibehållen
bostadsort och ej heller skäligen förflyttas, enär de antingen inom
jämförelsevis kort tid skulle avgå med pension eller icke kunde beredas
lämplig placering. På grund härav föreslås, att i ifrågavarande fall tillfälliga
revir till ett antal av feni anordnas intill respektive befattningshavares
avgång från tjänsten. Härjämte innefattar förslaget upptagande av
ses reservbefattningar som jägmästare, beträffande vilka åtgärder för besättande
icke skulle få vidtagas utan Kungl. Maj:ts medgivande.
k örslaget innebär vidare uppförande å ordinarie stat av 60 av de för närvarande
till ett sammanlagt antal av 82 uppgående revirassistenterna, överjägmästarassistenterna,
underlärarna vid statens skogsskolor ävensom
assistentbefattningarna hos domänstyrelsen, (motsvarande de nuvarande
icke ordinarie notarierna med jägmästarutbildning) under gemensam benämning
av assistent vid domänverket och med placering i lönegraden B 20>
eller den lägsta lönegrad, i vilken enligt utredningen motsvarande befattningshavare
vid övriga verk placerats. I fråga örn revirens expeditionsbiträden
utgår departementschefen från att biträdesbefattningarna i det
stora flertalet revir tillsvidare uppehållas med icke ordinarie arbetskraft.
Däremot föreslås, att å ett mindre antal revir befattningarna som kassör
och kanslibiträde uppföras såsom ordinarie befattningar i lönegraderna
respektive B 11 och B 7, vilkas antal Kungl. Majit skall äga att efter närmare
utredning genom domänstyrelsen bestämma.
I fråga örn kronojägarbefattningarna, vars antal som en följd av förenämnda
lagändringar nedbringades med 122 eller till 452, innebär det nu
framlagda förslaget en ytterligare minskning till.380. I avsikt bland annat
att undvika nya indragningsåtgärder samt örn möjligt även förflyttning
av kronojägare, vilka äro bosatta i egna fastigheter, föreslås samtidigt inrättande
av 61 bevakningstrakter av tillfällig natur avsedda att successivt
indragas. Av motsvarande skäl som anförts i fråga örn jägmästarbefattningarna,
innefattar förslaget upptagande av — utöver av domänstyrelsen
föreslagna 20 reservbefattningar som kronojägare — ytterligare 20 sådana
befattningar, att kunna av domänstyrelsen disponeras i den mått
behov av nya bevakningstrakter uppstode.
Beträffande överjägmästarinstitutionen har departementschefen genom
den utredning och de yttranden, som föreligga i denna fråga, funnit styrkt*
att en förvaltande mellaninstans mellan domänstyrelsen och revirförvaltarna
alltjämt erfordras som förmedlare av domänstyrelsens direktiv och
intentioner samt sammanhållande organ med uppgift att bland annat tillvarataga
verkets intressen i angelägenheter, vilkas verkningar sträckte sig
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
13
■över revirgränserna. Departementschefen Ilar sålunda ansett, att överjägmästarinstitutionen
borde bibehållas men givas en sådan ställning, att överjägmästarna
inriktades på den inspekterande verksamheten, som borde
vara deras huvuduppgift. Vid utarbetandet av instruktionsbestämmelser
eller föreskrifter i övrigt för överjägmästarnas tjänstgöring borde frågan
örn överjägmästarnas befogenhet med avseende å skogsvården närmare
övervägas. Med anledning av i ärendet framkomna farhågor för
vissa ogynnsamma verkningar av ett mellan två lokala förvaltningsorgan
— revirförvaltare och Överjägmästare — delat ansvar har departementschefen
framhållit, att dessa komme i väsentlig mån att minskas genom begränsning
i angiven riktning av överjägmästarnas förvaltningsrätt. Den
föreslagna förskjutningen i överjägmästarens uppgifter och åligganden har
departementschefen icke ansett komma att minska hans arbetsbörda men, i
enlighet med vad domänstyrelsen hemställt, innebär förslaget indragning
av tillsvidare ett distrikt utöver den indragning, som föranletts av de ecklesiastika
skogarnas överflyttande till annan administration, varigenom
överjägmästarbefattningarnas antal skulle tillsvidare fastställas till tio.
I övrigt ifrågasättes i propositionen icke någon förändring beträffande
överjägmästarinstitutionen.
Till nu angivna indragningar av ordinarie befattningar kommer den inverkan
i fråga örn ett avsevärt antal icke ordinarie tjänster, som den föreslagna
nya organisationen medför.
Under rubrik tekniska specialarbeten har i propositionen upptagits
frågorna angående skogsindelningsarbete och värdering av skogsegen■domar
för inköp, dikningarnas planläggning samt handläggningen av
väg- och vattenbyggnadsfrågor. I förstnämnda avseende har departementschefen
erinrat, att skogstaxatorerna, som ursprungligen varit distriktstjänstemän,
anställda för handhavande under överjägmästarnas
ledning av skogsindelningsarbetet å distrikten, i den nuvarande organisationen
tilldelats en annan funktion och ställning. På dem ankomme numera
att, var och en för flera öve.rjägmästardistrikt, enligt domänstyrelsens
direktiv, planlägga och med underlydande personal verkställa den
fortlöpande förrådsinventering och kartläggning, som tjänade till ledning
vid beräknande och bestämmande av avverkningar och skogsvårdsåtgärder.
Deras arbetsfält hade stort utrymme för initiativ och förmåga
att praktiskt och ekonomiskt ordna ett arbete, som vore av grundläggande
betydelse för skogsbruket. Skogstaxatorernas ställning hade också genom
deras utbrytning ur distriktsförvaltningen givetvis blivit mera fri och
ansvarsfull. Av nämnda skäl innebär förslaget att skogstaxatorsbefattningarna
skola, i samband med fullbordandet av minskningen av deras
antal från tolv till tre, uppflyttas från den nuvarande lönegraden, som
motsvarar B 21, till lönegraden B 24.
I fråga om dikning sarbetet har departementschefen framhållit att med
hänsyn till de stora belopp, som av domänverket nedläggas på utdikning av
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
Motionerna.
mossar och försumpad skogsmark å statsskogarna — för närvarande omkring
1,500,000 kronor årligen — en sakkunnig och effektiv ledning av dikningsarbetet
säkerligen vore av behovet påkallad. Härigenom önskademan
i främsta rummet vinna garantier för att anvisade medel icke spilldes
på företag, som vore oräntabla eller av tvivelaktigt värde, en risk som
erfarenheten visat vara mycket stor inom verksamheten för avdikning.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i detta avseende, att de nu inom vissa
distrikt anställda dikningsassistenterna, vilka äro icke ordinarie tjänstemän,
ersättas med två dikningsledare i icke ordinarie ställning i lönegraden
B 24, vilken placering betingades med hänsyn till att för behörigheten,
till befattningarna borde fordras hög kompetens i ämnet, som endast kunde
förvärvas av den, som under åtskilliga år ägnat sig åt ingående studier
i avdikniugsfrågor och praktiskt arbete för avdikning.
Rörande väg- och vattenbyggnads! råg or na avser förslaget sådan omläggning
av den nuvarande flottledsingenjörens arbete att åt denne uppdrages
jämväl handläggning av ärenden rörande bro- och vägbyggnad,
hamnanläggning, sjöreglering samt vattenkraft. I anslutning härtill föreslås,
att statens flottledsingenjör ombildas till en befattning som byrådirektör
för väg- och vattenbyggnadsfrågor i domänstyrelsen med placering
i samma lönegrad som flottledsingenjören eller B 28. Från statskontoret
uttalad tvekan, huruvida byrådirektörens arbetsuppgifter vöreav
stadigvarande art, har synts departementschefen böra föranleda, att en
omprövning av behovet av befattningen verkställes, då den förste innehavaren
avgår ur tjänst.
Den lägre skog sunder visningen bedrives för närvarande vid fem statens,
skogsskolor (Hällnäs, Bispgårdens, Bjurfors, Ombergs och Kolleberga
skogsskolor) jämte fortsättningsskolan vid Kloten. Föreståndare för skogsskola,
som tillika är förvaltare av ett skolrevir, är placerad i lönegraden
B 25 och föreståndare för fortsättningsskolan i lönegraden B 26. Vid sistnämnda
skola är därjämte anställd en underlärare å extra stat i lönegrad
motsvarande B 21. Kungl. Majrts förslag innebär ingen annan förändring
än indragning av Ombergs skogsskola. Personalen vid skogsskolorna
skulle sålunda utgöras av 4 assistenter (underlärare i lönegraden B 20 eller
icke ordinarie assistenter), 4 skogsrättare i lönegrad B 12 samt 1 eller flera
icke ordinarie skogsrättare.
Motionen 11:560 riktar sig mot den i propositionen förutsatta omfattningen
av förvaltningsområdena, vilken enligt motionärernas mening vore
ägnad att äventyra vården av statens skogar genom att framtvinga anställande
av extra arbetskrafter i långt större utsträckning än i förslaget
räknas med. Även ifråga örn bevakningstrakternas storlek ingåve
förslaget allvarliga farhågor, då detta skulle leda till en försämrad skogsvård
och till minskade arbetstillfällen i skogarna. Vidare har i motionen
gjorts gällande, att uppdelningen i tjänstgöringsområden lode av en viss.
15
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
ojämnhet. Sålunda linde de fyra nordligaste överjägmästardistrikten bibehållits
oförändrade i trots av sin av naturliga skäl betingade mera extensiva
skogsvård och av avskiljande av de stora arealer, som föranletts av
förenämnda lagändringar, under det att vidkommande de södra delarna avlandet,
där en intensiv skogsvård vore möjlig och önskvärd, en minskningskett
i distriktens antal från nio till sex. Motionen utmynnar i en framställning
örn sådan ändring i propositionen att — med beaktande av de mot
förvaltningsområdenas storlek framställda erinringarna — antalet befattningshavare
bestämmes till det i 1933 års personalstat upptagna efter fianräknande
av de till följd av ovanberörda lagändringar indragna befattningarna.
I motiveringen har jämväl berörts möjligheten att utöka antalet
reservbefattningar som jägmästare till 13.
I motionen 11:559 erinras om Sveriges kronojägarförbunds i propositionen
omförmälda framställning örn bland annat ordinarie krono jägares
uppfattning från lönegraden 9 till högre lönegrad och framhålla motionärerna,
att därest särskild lönereglering nu skulle företagas beträffande
domänverket, jämväl kronojägarna borde erhålla en förbättrad löneställning.
Motionen utmynnar i en hemställan örn ordinarie kronojägares
placering i lönegraden B 10 samt att särskilda lönetillägg böra tillerkännas
kronojägare inom revir av första och andra klass med 600 respektive
300 kronor för år.
Ehuru på sätt ovan angivits vissa utredningar i frågor, som beröra
domänverket, ännu icke föreligga, torde såsom departementschefen anfört
dessa frågor i allt fall icke vara av den betydelse att de böra föranleda ett
ytterligare uppskov med genomförande av en del eljest önskvärda organisationsförändringar
beträffande domänverket, vars organisationsoch
lönefråga sedan många år tillbaka stått på dagordningen. På sätt
ovan nämnts hava de föreslagna förändringarna så avpassats att en omläggning
icke skall därav onödigt försvåras. I betraktande härtill att
det föreslagna nya avlöningsreglementet är avsett att äga provisorisk
tillämpning för en tid av tillsvidare allenast tre år, har utskottet
ansett sig böra tillstyrka, att en viss omorganisation av domänverket nu
äger rum, därvid utskottet ville erinra, att jämlikt bemyndigande av 1933:.
års riksdag vissa av de i propositionen omhandlade förändringarna provisoriskt
genomförts från och med den 1 januari 1934.
Såsom departementschefen framhållit erbjuder det stora svårigheter
att inom domänverket finna en rätt avvägning av de olika förvaltningsområdena
och detta torde i viss mån även gälla i fråga örn bevakningstrakterna.
Departementschefens tveksamhet med avseende å det av domänstyrelsen
framlagda förslaget till väsentliga utvidgningar av de nuvarande
områdena oell i samband därmed indragningar av vederbörande befattningar
Ilar bland annat kommit till uttryck däri att antalet av domänstyrelsen
föreslagna reservbefattningar som kronojägare i propositionen
Utskottet
-
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
''fördubblats. För egen del hyser utskottet i likhet med departementschefen
vissa tvivel örn möjligheterna att särskilt i betraktande av den uppgående
konjunktur på trävarumarknaden, som sedan förliden höst börjat
göra sig gällande, inom ramen av det nu framlagda förslaget i förevarande
avseende bedriva domänverkets verksamhet på ett sätt, som motsvarar
de mycket betydande nationalekonomiska värden, statsskogarna representera.
Enligt utskottets mening skulle det heller icke vara lyckligt,
örn man på grund av för stor inknappning av den ordinarie personalen
nödgades att i allt för stor omfattning anförtro verksamheten åt
■ extra personal. Utskottet kan i detta sammanhang icke heller helt förbigå
de olägenheter av social och annan natur, som en under vissa förhållanden
för långt driven minskning i verksamheten å statens skogar
kan medföra. Det är sålunda enligt utskottets mening av stor betydelse
att i förevarande avseenden en rätt avvägning sker för att det ur skilda
allmänna synpunkter önskvärda resultatet av ifrågavarande verksamhet
skall kunna vinnas. Å andra sidan delar utskottet ock departementschefens
uppfattning därom att några säkrare hållpunkter för bedömande
av vad som i förevarande avseende kan vara det riktiga icke
lärer kunna vinnas annat än på erfarenhetens väg. Med hänsyn härtill
och då genom de av Kungl. Majit föreslagna reservbefattningarna möjlighet
skulle hållas öppen att i den mån förhållandena skulle så påkalla
bereda en viss förstärkning av domänverkets arbetskrafter anser sig utskottet
icke böra såsom i motion II: 560 ifrågasatts i förevarande avseende
förorda någon avvikelse från Kungl. Maj:ts på den ansvariga centralmyndighetens
eget initiativ grundade förslag. Det lärer ock självfallet
ligga i verksledningens eget intresse, att hos Kungl. Majit göra de
framställningar och för övrigt själv vidtaga de åtgärder för att undanröja
■ de svårigheter av ovan antytt slag, som eventuellt kunna uppkomma efter
genomförande av den nya organisationen. Utskottet vill i detta sammanhang
jämväl erinra örn de tillfälliga revir, som enligt Kungl. Majits
förslag skola finnas inrättade under en övergångstid och som givetvis äro
-ägnade att göra övergången till den nya organisationen mjukare.
Den ökade befogenhet, som enligt Kungl. Majits förslag skulle tillkomma
vederbörande jägmästare med avseende å revirets förvaltning, finner
utskottet var en välbetänkt åtgärd ägnad att i sin mån befordra en rationellare
verksamhet inom reviret än som hittills varit möjligt med hänsyn
till det mellan jägmästaren och över jägmästaren härutinnan delade
ansvaret. Likaså anser utskottet lämpligt, att såsom föreslagits företaga
en uppdelning av reviren i tre skilda klasser (första, andra och
tredje klassen) med hänsyn till de högre kvalifikationer, som skötseln
av vissa revir kräva, och i samband härmed tillerkänna jägmästarna i
revir av första och andra klass särskilda lönetillägg å 1,200 respektive 600
kronor utöver avlöningen i den lönegrad B 26, vari samtliga revirförvaltare
fortfarande avses att placeras.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77,
17
I motionen 11:559 hänvisas bland annat till det framlagda förslaget
med avseende å jägmästarnas löneställning, vilket motionärerna förmena
innebära en lönereglering. Under framhållande att motsvarande skäl
förelåge att jämväl bereda kronojägarna en förbättrad löneställning
hemställer motionären, att dessa befattningshavare måtte uppflyttas från
lönegraden B 9 till lönegraden B 10. Härjämte föreslås i motionen, att
kronojägarna inom revir av första och andra klass må komma i åtnjutande
av särskilda lönetillägg utöver lönen i lönegraden B 10 örn respektive
600 och 300 kronor. Såsom ovan framhållits innefattar Kungl. Maj:ts
förslag ingen förändring med avseende å jägmästarnas placering i lönegrad,
vadan dessa samtliga fortfarande skola hänföras till lönegraden
B 26, och vidkommande de föreslagna särskilda lönetilläggen för jägmästare
i revir av första och andra klass vill utskottet understryka, att
dessa tillägg äro avsedda att allenast utgöra ett tillskott till den ordinarie
lönen, så länge vederbörande förestår ett särskilt krävande revir, och
att de följaktligen kunna fråntagas befattningshavaren, därest och i den
måll genom inträffande förhållanden reviret förlorar denna karaktär eller
vid författning till annat mindre krävande revir. Med hänsyn till att
lönetilläggen i fråga sålunda äro av rent tillfällig natur och därför icke heller
grunda rätt till högre pension lärer införande av sådana tillägg under
inga förhållanden kunna betraktas såsom innefattande en lönereglering i vedertagen
mening. Även örn det framlagda organisationsförslagets genomförande
jämväl för kronojägarna kan komma att i viss utsträckning medföra
ökat arbete, anser sig dock utskottet, som saknar möjlighet att överblicka
de konsekvenser beträffande andra motsvarande personalgrupper, vartill
ett bifall till motionärens förslag örn placering i högre lönegrad skulle kunna
föranleda, icke böra biträda motionen i förevarande avseende, Utskottet
torde ock i detta sammanhang böra hänvisa till det i propositionen innefattade
förslaget örn utbytande av den nuvarande kombinerade lönegrupperingen
för domänverkets personal mot det vid kommunikationsverken tilllämpade
systemet med lönegruppering enbart med hänsyn till dyrort oell
införande i anslutning härtill liksom vid de nämnda verken av särskilda
kallortstillägg. Genomförande av detta förslag, som utskottet för sin del
förordar, skulle medföra, att kronojägarna i de norra landsdelarna komma
i åtnjutande av ett kallortstillägg utöver lönen, varierande mellan 60—
600 kronor, eller med enahanda belopp som övriga befattningshavare å samma
ort oavsett lönegraden. Utskottet anser sig i detta sammanhang även böra
erinra örn, att kronojägare vid resa, som sträckt sig mera än 8 kilometer,
eller under förrättning, som verkställts på längre avstånd jin 8 kilometer
från bostaden och tagit mer jin 6 timmar i anspråk, äger rätt till traktamente
med 6 kronor för dygn. Vidkommande vad i motionen ifrågasatts därom
att jämväl kronojägarna inom revir av första och andra klass böra tilldelas
särskilda lönetillägg, synes utskottet för vidtagande av en sådan
extraordinär åtgärd knappast kunna åberopas samma skäl som i fråga örn
lii hang lill riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr ''il. 2
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
de befattningshavare, vilka i egenskap av revirförvaltare hava att bära det
med hela revirets skötsel förenade arbetet och ansvaret. Utskottet kan därför
icke heller biträda motionen i nu förevarande del.
Med avseende å överjägmästarinstitutionen innebär propositionen såsom
framgår av den ovan lämnade redogörelsen ingen annan ändring än
att överjägmästarnas verksamhet, vilken för närvarande i ganska stor
utsträckning omfattar rena förvaltningsbestyr, i samband med överflyttande
till jägmästarna av större befogenhet och ansvar i förvaltningsavseende,
skall övergå att övervägande bliva av inspekterande karaktär.
Utskottet finner av utredningen i ärendet framgå, att åtskilliga för
delar böra kunna vara att vinna på en sådan förändring i uppgifts- och
ansvarsfördelningen mellan de ifrågavarande båda befattningarna. Utskottet,
som sålunda ansluter sig till förslaget i detta avseende, vill
emellertid understryka vad departementschefen av anförda skäl uttalat
rörande angelägenheten av att klara bestämmelser utfärdas rörande arbetsuppgifternas
fördelning.
Den föreslagna omorganisationen av skogsindelningsverksamheten innefattar,
att skogstaxatorsbefattningarna, vilka äro ordinarie tjänster,
skola i samband med fullbordande av minskningen i deras antal från 12 till
3 uppflyttas från nuvarande lönegraden B 21 till lönegraden B 24. Då
detta förslag sammanhänger med en koncentration av ifrågavarande verksamhet
med därav följande utvidgning av ifrågavarande befattningshavares
verksamhet att omfatta väsentligt mera krävande uppgifter än
tidigare, vilka i viss mån förändra befattningarnas karaktär, lärer den
föreslagna förändrade löneställningen, vilken utskottet tillstyrker, icke
kunna betraktas som en lönereglering i vanlig mening. Vidkommande
förslaget örn ersättande av de nu inom vissa distrikt anställda dikningsassistenterna,
vilka icke äro ordinarie tjänstemän, med två dikningsledare
å extra stat i lönegraden B 24 har denna högre löneställning motiverats
med att för behörighet till dessa befattningar ansetts böra fordras hög kompetens
i ämnet, som endast kunde förvärvas av den som under åtskilliga
år ägnat sig åt ingående studier i dikningsfrågor och praktiskt arbete
för avdikning. Utskottet har emellertid icke kunnat undgå att fästa
sig vid att departementschefen räknat med att ifrågavarande befattningshavare,
som äro avsedda att bibehållas som icke-ordinarie tjänstemän, böra
kunna trygga sin ställning genom vinnande av ordinarie ställning som assistent
vid domänverket i lönegraden B 20. Då emellertid å andra sidan departementschefens
skäl för att icke föreslå dessa befattningars uppförande
på ordinarie stat sammanhänger med att befattningarna icke synts böra
vara sluttjänster och man därför torde hava anledning förutsätta, att deras
innehavare komma att vinna befordran till högre tjänst, har utskottet icke
ansett sig böra ifrågasätta någon förändring i vad Kungl. Maj:t i förevarande
avseende föreslagit. Utskottet vill för övrigt i detta sammanhang er
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
19
inra om deli för innevarande riksdag framlagda propositionen nr 222, enligt
vilken pensionsmöjligliet skall kunna beredas jämväl vissa icke ordinarie
tjänstemän.
I övrigt ger, vad propositionen under ifrågavarande avdelning — däri
jämväl inbegripet den lägre skogsundervisningen — innehåller, icke anledning
till någon utskottets erinran.
Domänstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef, en överdirektör
och souschef samt sex byråchefer — varav en å extra stat — vilka senare
förestå motsvarande antal byråer.
De särskilda byråerna hava huvudsakligen haft till åliggande:
första skogsbyrån: att handlägga ärenden angående skogsförvaltning
inom mellersta delarna av landet samt allmänna ärenden angående jakt
och jaktvård;
andra skogsbyrån: att handlägga ärenden angående skogsförvaltning
inom de södra delarna av landet samt allmänna ärenden angående skogshushållning,
skogsundervisning samt ecklesiastik bostadsförvaltning;
fjärde skogsbyrån1: att handlägga ärenden angående skogsförvaltning
inom de norra delarna av landet samt flottledsärenden och allmänna ärenden
rörande enskilda skogar i Norrland och Dalarna;
femte skogsbyrån: att handlägga ärenden angående skogsindelningar
samt förslag till större avdikningar och vägbyggnader å skogsdomäner,
angående värderingar för inköp och försäljning av dylika domäner, skadeersättningar
m. m.;
jordbruksbyrån: att handlägga ärenden angående kronans jordbruksdomäner
samt rörande domänintendenternas verksamhet;
kamerala byrån: att handlägga ärenden angående styrelsens organisation,
personal och ekonomi, förslag till stat för domänverkets driftkostnader,
uppbörds- och redovisningsväsendet, statistik, disposition av förvaltnings-
och avlöningsmedel till styrelsen underlydande personal, disposition
av skogsmedel från civila och ecklesiastika boställen, bevillningstaxering
av under styrelsens förvaltning ställd egendom, materialinköp
samt revisions- och anmärkningsmål ävensom att upprätta styrelsens förvaltningsberättelse.
Försäljningsavdelningen handlägger ärenden angående försäljning av
virke.
Domänfiskalskontoret utgör självständig avdelning inom styrelsen och
står under ledning av domänfiskalen, som är föredragande i vissa ärenden
av juridisk art.
Domänstyrelsen har i fråga om ärendenas handläggning framhållit,
att specialiseringen inom styrelsen under senare år försöksvis drivits
något längre än vad av förestående redogörelse framginge och att
det vore lämpligt att åstadkomma en ytterligare fördelning av ärenden
efter deras art. Styrelsen Ilar därom anfört i huvudsak följande.
Frågor örn avtal rörande skogsarbeten, vilka sedan 1932
handlagts å första skogsbyrån och förbereddes av särskild tjänsteman,
1 Tredje skogsbyrån är indragen sedan år 1925.
Domän
styrelsen.
20 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
tillhörande byråns personal, borde även i fortsättningen hänföras till
en byrå.
Styrelsen bade år 1931 beslutat, att samtliga ärenden i samband
med domänverkets sågverk och virkesmagasin, avseende
anläggning, maskinell utrustning, anvisande av medel härför samt driften
vid nämnda anläggningar, skulle i visst samråd med vederbörande
skogsbyrå samt kamerala byrån handläggas å styrelsens försäljningsavdelning.
Denna anordning för specialisering av ärendenas behandling
bade visat sig lämplig och borde sålunda bibehållas.
Styrelsen bade under de senare åren i samverkan med revirförvaltningarna
i norra och mellersta delarna av landet igångsatt en serie försök,
avsedda att bidraga till lösningen av skogsbiologiska frågor,
särskilt den för vissa trakter synnerligen svårlösta frågan örn lämpligaste
sättet för skogens föryngring. För utövandet av den närmaste
ledningen av denna skogliga försöksverksamhet bade styrelsen förordnat
en extra ordinarie jägmästare med placering i styrelsen. Då man ännu
icke torde kunna draga några slutsatser örn ändamålsenligheten av den
nuvarande provisoriska försöksanordningen eller den omfattning, i vilken
försöken lämpligen borde fortsättas, syntes ifrågavarande del av
domänverkets verksamhet nu icke böra fast inordnas i organisationen
utan tillsvidare bedrivas med anlitande av extra arbetskraft i erforderlig
utsträckning.
Till de arbetsuppgifter, som ankomme på styrelsen, hörde att följa
gången av den ekonomiska verksamheten samt att därvid
göra vunna erfarenheter och rön fruktbringande för förvaltningen.
Denna verksamhet hade emellertid icke kunnat nå den utveckling, som
varit önskvärd, huvudsakligast på grund av organisatoriska skäl. Det
saknades inom styrelsen ett organ, direkt inriktat på att verkställa ekonomiska
utredningar och kalkyler samt att ständigt aktgiva på verkets
organisationsproblem. Det syntes styrelsen på grund härav lämpligt,
att dessa uppgifter överlämnades åt en sekreterare, som direkt underställdes
styrelsens chef. Åt denne sekreterare borde överlämnas beredning
och handläggning av frågor, som rörde domänverkets organisation.
Uppgiften att föredraga dylika frågor borde sålunda ankomma på
honom. Styrelsen föresloge med anledning härav, att inom styrelsen skulle
inrättas en sekreterarbefattning, förenad med åliggande att, med ständigt
aktgivande på den ekonomiska verksamhetens gång, verkställa ekonomiska
utredningar och kalkyler rörande bärigheten av revir eller andra
delar av förvaltningen linder vissa undersökningsperioder ävensom eljest
påkallade ekonomiska utredningar, att tillhandagå styrelsen och verkets
personal med uppgifter angående resultatet av dessa utredningar, samt
att utreda frågor rörande domänverkets organisation och verkställa de
sammanställningar, som härför erfordrades.
Den nuvarande femte skogsbyrån vore uppförd å extra stat. Byrån
borde enligt styrelsens i det föregående omnämnda förslag alltjämt
handlägga skogsindelningsfrågor ävensom ärenden rörande försäljning
och inköp av mark m. m. Förutom nu nämnda ärenden handlades å byrån
förrådsredovisning, varjämte kartmaterialet hölles aktuellt genom
inläggning å skogsindelningskartor av verkställda åtgärder av betydelse.
Tidvis komrne frågor berörande fastighetstaxering och andra skatteärenden,
som sammanhängde med uppskattningen av virkesförråd och bonitet
m. m., att i väsentlig utsträckning taga byråns arbetskrafter i anspråk.
21
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
Då styrelsen föreslagit, att dikning s- och vägbygg na d s v e r ksamheten
nu skulle centraliseras till styrelsen, borde ledningen beträffande
dessa verksamhetsgrenar, som hittills mera formellt tillhört
femte skogsbyråns arbetsområde, omhändertagas av denna skogsbyrå. 1
samband härmed syntes ärenden angående flottleder och
flottning ävenledes böra överflyttas till byrån. På grund av den stallning
som centralorgan för ett flertal tekniska detaljer inom förvaltningen,
som ifrågavarande byrå sålunda hädanefter bomme att intaga, borde dess
namn i samband med överflyttande på ordinarie stat förändras till
skogstekniska byrån.
Beträffande försäljningsavdelningen borde den nuvarande, provisoriska
organisationen upphöra och avdelningen ersättas med en byrå a
ordinarie stat. I samband härmed borde namnet ändras till försäljnings-
och industribyrån. Byrån bedreve numera en så omfattande
verksamhet, att en uppdelning av arbetet å tre särskilda avdelningar
vore erforderlig. En avdelning borde handlägga försäljning
och leverans av rundvirke samt personalfrågor, en annan försäljning och
leverans av förädlat virke samt den tredje avdelningen frågor rörande
industriverksamheten, tekniska och ekonomiska frågor samt utredningar.
De två förstnämnda avdelningarna borde underställas var sin sekreterare.
Behovet av den speciella sakkunskap i maskintekniska frågor,
som erfordrades för handläggning av vissa frågor rörande industriverksamheten
och som folie under den tredje av nyss angivna avdelningar,
torde lämpligen böra, såsom hittills, tillgodoses genom anlitande av fackman,
som vid behov stöde till styrelsens förfogande.
Den arbetsminskning i styrelsen, som blivit en följd av överflyttande
av de ecklesiastika boställenas skogar m. fl. skogar till annan administration,
beräknades föranleda indragning av en skogsbyrå, varför antalet av
de egentliga skogsbyråerna minskades från 3 till 2.
De särskilda byråerna och avdelningarna borde huvudsakligen hava till
åliggande: , , , , ., ,
två skogsbyråer: att, var för sin del av landet, handlägga ärenden angående
reglering av tjänstgöringsområden, utsyning och avverkning,
skogsvårdsarbeten samt därtill hörande anslag, anslagsprövning rörande
vägbyggnad och dikning, ärenden angående arrenden och andra upplåtelser
å skogarna samt angående för verksamheten anställd personal
ävensom skogligt-administrativa frågor;
skogstekniska byrån: att handlägga ärenden angående skogsmdelning
samt förslag till avdikningar och vägbyggnader å statens skogsdomäner,
angående värdering för inköp och försäljning av dylika domäner, angående
flottleder och flottning, skadeersättning m. m., avverkningspolitik,
virkeshushållning och fastighetstaxering ävensom angående för verksamheten
anställd personal; .... c
försäljnings- och industribyrån: att handlägga ärenden angående försäljning
oell leverans av virke samt den industriella förädlingsverksamheten
ävensom angående för verksamheten anställd personal;
jordbruksbyrån: att handlägga ärenden angående kronans jordbruksdomäner
och för verksamheten anställd personal;
kamerala byrån: att handlägga ärenden angående styrelsens personal
och ekonomi, förslag till stat för domänverkets driftkostnader, kassa-,
uppbörds- och redovisningväsendet, statistik, disposition av skogsmedel
från boställen, taxering av under styrelsens förvaltning ställd egendom
22 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
med undantag av fastighetstaxering, materialinköp samt revisions- och
anmärkningsmål ävensom att upprätta styrelsens förvaltningsberättelse.
Domänfiskalskontoret skulle ombesörja utförande och bevakande av
styrelsens rätt och talan i ärenden av rättslig natur samt biträda i juridiska
frågor i övrigt.
Sekreteraren hos generaldirektören skulle hava till åliggande att följa
gången av domänverkets ekonomiska verksamhet samt bereda och föredraga
ärenden angående verkets organisation.
innebörden av Den personalreglering inom domänverket, som måste bliva en följd av
KUförsi^aj:tS de av 1932 års riksdag beslutade ändringarna i skogslagstiftningen, härför
skogsstatens del efter beslut av 1933 års riksdag genomförts från början
av innevarande år. I fråga örn lagändringarnas inverkan å domänstyrelsens
personalbehov anförde styrelsen i sitt förslag till indragningsförfarande,
att frågan örn indragning av befattningar inom styrelsen icke
lämpligen kunde avgöras, förrän utredningen rörande verkets inre organisation
avslutats. Såsom framgår av proposition nr 233 till 1933 års riksdag
beräknades den personal, som inom styrelsen sysslade med inseendet
över de enskilda skogarna i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker
m. fl. områden samt vården av de ecklesiastika skogarna och häradsallmänningarna,
ungefärligen motsvara personalen å en skogsbyrå jämte
ett antal biträden. Från den 1 januari 1934 har jämlikt bemyndigande av
Kungl. Majit den 24 november 1933 en skogsbyrå provisoriskt indragits i
samband med förflyttning av en byråchef till överjägmästarbefattning
samt indragning av en byråjägmästarbefattning å extra stat.
I enlighet härmed innebär domänstyrelsens nu framlagda förslag definitiv
indragning av sistberörda skogsbyrå ävensom viss minskning av
biträdespersonalen. Därjämte innebär propositionen ett efter verkställd
granskning och omprövning av organisationen uppgjort förslag örn inrättande
av vissa nya befattningar samt reglering i vissa fall av befattningshavarnas
ställning.
Med avseende å ärendenas handläggning samt fördelningen av ärendena
mellan redan befintliga byråer och avdelningar sammanfaller förslaget
med vad domänstyrelsen på sätt ovan nämnts härutinnan ifrågasatt.
Beträffande personalstaten innebär förslaget uppförande på ordinarie
stat av den för närvarande å extra stat uppförda skogsbyrån under benämning
skogstekniska byrån med hänsyn till att domänstyrelsen vitsordat
det permanenta behovet av en byrå avsedd att sammanhålla och leda
den verksamhet av mera teknisk art, som omfattade skogsindelning, dikning
och vägbyggnad, samt för fullgörande av vissa närliggande funktioner
såsom handläggning av flottledsärenden, värderingar för inköp och
försäljning, ärenden angående fastighetstaxering m. m. Utskottet vill härvid
erinra, att utskottet här ovan under »Den lokala skogsförvaltningen»
tillstyrkt, att den nuvarande befattningen som statens flottledsingenjör
ombildas till en byrådirektörsbefattning för väg- och vattenbyggnadsfrå
-
23
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
gor i domänstyrelsen. Vidare föreslås anställande å extra stat av en särskild
sekreterare hos generaldirektören i lönegraden B 26. Försäljningsbyrån
skall enligt Kungl. Maurts förslag bibehållas på extra stat men är
avsedd att uppdelas på tre avdelningar, varav en direkt underställd försäljningschefen.
För den närmaste ledningen av en var av de två övriga
avdelningarna föreslås inrättande å extra stat av två sekreterarbefattningar.
Dessa befattningar hava ansetts böra med hänsyn till den speciella
sakkunskap, som måste krävas av dessa tjänstemän, placeras i lönegraden
B 26. Slutligen föreslås inrättande å jordbruksbyrån på ordinarie
stat av en sekreterarebefattning i lönegraden B 24. Denna personalökning
är föranledd av det i proposition nr 174 framlagda förslaget angående
förändrade grunder för utarrendering av viss kronojord. Denna
proposition innefattar nämligen bland annat, att länsstyrelsernas befattning
med utarrendering av domänerna skall upphöra, vilket befunnits nödvändiggöra
den ifrågasatta ökningen av arbetskrafterna i domänstyrelsen.
Utöver de nu ombandlade organisatoriska förändringarna i domänstyrelsen
har i propositionen föreslagits vissa förändringar beträffande
de nuvarande befattningshavarnas ställning. Departementschefen har
framhållit att den omständigheten, att 1928 års lönekommitté icke verkställt
någon realprövning av befattningarnas lönegradsplacering, vilket
för övrigt icke syntes hava ingått i dess uppdrag, kunde enligt hans mening
ej anföras som skäl för att vid den allmänna granskning av domänverkets
organisationsförhållanden, som nu av omständigheterna framtvingats,
underlåta att vidtaga de jämkningar beträffande befattningshavarnas
ställning, som kunde påkallas av organisatoriska skäl. Ett ytterligare
uppskov i detta avseende vore så mycket mindre lämpligt, som behovet
av de regleringar, departementschefen ansett erforderliga, redan
länge gjort sig gällande, ehuru den provisoriska karaktären av domänverkets
organisation förhindrat frågornas upptagande.
Departementschefen har vidare yttrat, att man i de avgivna yttrandena
i vissa fall icke torde hava tagit hänsyn till att befattningshavarnas ställning
ej kunde bedömas enbart ur de synpunkter, som vore tillämpliga för
centrala ämbetsverk, och ej heller alltid efter de förhållanden, som rådde
vid kommunikationsverken. Så torde enligt hans mening löneställningen
för en del befattningshavare, vilka under sin tjänstgöring hos företagets
ledning komme i direkt kontakt med revirförvaltarna, böra i viss mån avvägas
med hänsyn till den ställning, sistnämnda tjänstemän intoge. I de
fall, då befattningen vore av den art, att man eftersträvade rekrytering av
innehavarna från skogsstaten, måste även denna omständighet tagas i betraktande.
I fråga örn domänfiskalskontoret innefattar förslaget sådan förändring,
att den nuvarande notariebefattningen a extra stat utbytes mot en ordinarie
befattning i lönegraden B 26, med benämning andre domän fiskal,
24 Jordbmksutskottets utlåtande Nr 77,
därvid namnet å domänfiskalsbefattningen skulle ändras till förste domänfiskal.
Som skäl för den föreslagna förändringen har anförts, att ett
verk med domänverkets omfattande fastighetsförvaltning givetvis måste
i stor utsträckning överlämna frågor till handläggning av jurist eller i
annan form anlita juridisk sakkunskap. Med hänsyn till arten av de uppdrag,
som gemenligen medföljde ombudsmannaskap, förefölle departementschefen
den uppdelning av arbetsuppgifterna mellan två parallellt
arbetande jurister, som i viss mån syntes hava genomförts inom domänstyrelsen,
vara rationell.
Vidare föreslås att den för närvarande å extra stat inrättade domänkamreraren
(lönegrad B 26), som utövar ledningen av domänstyrelsens
kamrerarekontor, nu uppföres å ordinarie stat i samma lönegrad, B 26.
Departementschefen har framhållit att denna befattning givetvis vore av
permanent natur, och endast de avlöningstekniska svårigheter, som varit
rådande vid domänverket, hade hindrat befattningens överflyttning till
ordinarie stat långt tidigare.
Beträffande de nuvarande byråjägmästarna innebär förslaget sådan
jämkning, att dessa, vilka tillhöra en mot B 24 svarande lönegrad, överföras
till lönegraden B 26. Departementschefen har i fråga härom anfört
följande.
»Ifrågavarande jämkning är i flera avseenden av annan innebörd än
övriga här framförda förslag beträffande löneändringar. Såsom närmare
framgår av den redogörelse, domänstyrelsen lämnat för befattningens utveckling
från år 1918, har den alltsedan dess i avlöningshänseende betraktats
som en domänstyrelsen inordnad jägmästarbefattning. Åren 1919 och
1920 utgick sålunda avlöning och tjänstgöringspenningar för befattningen
med samma belopp som för alla jägmästare i landet från Gästrikland och
Bergslagen söderut. Vid genomförandet från år 1921 av den kombinerade
lönegrupperingen för skogsstaten följdes alltjämt principen örn lika lön
på det sätt, att byråjägmästarbefattningarna placerades i sådan lönegrad,
att byråjägmästarnas avlöning, som utgick efter dyrort, motsvarade den
i Stockholm bosatte jägmästarens avlöning, vilken utgick efter kombinerad
lönegrupper ing. Nu är det kombinerade lönegrupperingssystemet för
skogsstaten avsett att överges och gruppering efter enbart dyrort införas.
Därest man nu är beredd att för skogsstaten tillämpa samma bestämning
av lönens penningvärde å olika orter, som redan länge använts för övriga
statstjänstemän, kan byråjägmästarbefattningen icke kvarstå i lönegraden
B 24, utan att den eftersträvade pariteten med jägmästarbefattningen
brytes. — Domänstyrelsen har åberopat två kommittéer, som ansett nu
ifrågavarande befattning böra jämställas med jägmästare, samt själv lagt
mycken vikt vid att så skedde. Lönenämnden har funnit Anssa skäl tala
för byråjägmästarnas uppflyttning till lönegraden B 26 men ansett, att
några särskilda förhållanden nu icke tillkommit, som borde föranleda ändring
i lönegradsplaceringen. För egen del vill jag gentemot lönenämnden
framhålla, att införandet för skogsstaten aA* lönegruppering efter enbart
dyrort utgör ett nytillkommet moment, som förorsakar en direkt sänkning
av lönestandarden för byråjägmästarna i förhållande till jägmästarna.
Enligt min uppfattning bör emellertid befattningen som byråjägmäs
-
25
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
tare ovillkorligen vara så avlönad, att styrelsen har möjlighet att till
densamma förvärva för befattningen särskilt lämplig revirförvaltare. På
grand härav anser jag, att nämnda grupperingssystem ej bör införas för
jägmästarbefattningen, utan att befattningen som byråjägmästare samtidigt
fullt likställes med denna. Så synes mig lämpligast kunna ske genom
att de båda befattningarna, för vilka kräves samma högre fackexamen,
sammanföras till en befattning som jägmästare i domänverket. I
fråga örn denna anordning, som avser att underlätta passage mellan styrelsen
och lokalförvaltningarna, får jag hänvisa till vad i en följande avdelning
därom anföres. Slutligen vill jag i detta sammanhang erinra, att
det torde bliva nödvändigt att i samband med de tre skogsbyråernas sammanförande
till två byråer tillägga jägmästarna i domänstyrelsen skyldighet
att föredraga vissa grupper av ärenden samt att dessa befattningshavare
i egenskap av ställföreträdare för byråcheferna regelbundet och
ofta för längre tid måste inträda som ledamöter i styrelsen. Dessa omständigheter
synas mig giva ytterligare stöd för uppfattningen, att jä,gmästarna
i domänstyrelsen ej lämpligen böra placeras i lägre lönegrad än
jägmästare å revir.»
Vidare föreslås i propositionen att den nuvarande notarietjänsten å
kander alby rån förändras till en sekreterarebefattning i lönegraden B 24
med hänsyn bland annat till behovet av en befattningshavare i sekreterares
tjänsteställning såsom byråchefens närmaste man. Beträffande de
nuvarande revisorsbefattningarna i lönegraden B 21 bos domänstyrelsen
innefattar förslaget, att den ena av dessa förändras till en förste revisorstjänst
i lönegraden B 26. Departementschefen bar som motiv härför anfört,
att åtskilliga omständigheter talade för beredande av en starkare
ställning åt den för revisionsväsendet inom domänverket närmast ansvarige
bland annat med hänsyn till den mångsidiga utbildning och erfarenhet,
sorn borde krävas av ledaren av det självständiga revisionsarbetet
inom domänverkets förvaltning, samt den ställning till jägmästarna, som
denne tjänsteman intager.
Registratorsbefattningen är enligt förslaget avsedd att förändras från
lönegraden B 21 till B 11.
I övrigt får utskottet hänvisa till å sid. 80 och 81 i propositionen intagna
tabellariska uppgifter över domänstyrelsen enligt förutvarande och
föreslagen organisation.
De föreslagna organisatoriska förändringarna avse närmast dels inrättande
å extra stat av en sekreterarbefattning Iros generaldirektören med
uppgift närmast att följa gången av den ekonomiska verksamheten och
verkställa härför erforderliga ekonomiska utredningar och kalkyler, dels
överförande på ordinarie stat av den nuvarande extra skogsbyrån i samband
med en fast koncentrerad organisation av skogsindelning, dikning och
vägbyggnad, dels ock i samband med försäljningsbyråns uppdelning på
tre avdelningar inrättande likaledes a extra stat av tva sekreterarbefattningar
i lönegraden B 26 med uppgift att närmast leda arbetet på var sin
Utskottet.
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
av byråns avdelningar. Ehuru utskottet icke kan undgå hysa en viss tvekan
om inrättande på en gång av sistnämnda två nya sekreterarbefattningar,
har utskottet dock med hänsyn till vad som i ärendet anförts till
stöd härför icke ansett sig böra ställa sig avvisande till förslaget, särskilt
som det endast gäller befattningarnas uppförande på extra stat. Behovet
av den föreslagna nye sekreterarbefattningen i lönegraden B 24 är föranlett
av den i ovanberörda proposition nr 174 ifrågasatta överflyttningen till
domänstyrelsens jordbruksbyrå av länsstyrelsernas befattning med utarrendering
av viss kronojord. Under erinran att utskottet i sitt utlåtande nr
76 tillstyrkt nämnda proposition nr 174 i här berört avseende förordar utskottet
inrättande av ifrågavarande sekreterarbefattning. Jämväl de
övriga organisationsförändringarna finner sig utskottet böra biträda.
Förslaget i övrigt har avseende å förändringar i vissa inom den nuvarande
organisationen redan befintliga befattningshavares ställning. På
grund av vad som anförts för en var av dessa förändringar och då förslaget
— som i flera avseenden endast innebär befattningarnas uppförande
i paritet med motsvarande tjänster inom kommunikationsverken — icke
lärer kunna tagas till intäkt för löneregleringar inom andra personalgrupper,
anser sig utskottet icke hava anledning motsätta sig förslaget
i denna del. Särskilt vill utskottet beträffande den föreslagna jämkningen
i lönegrad av byråjägmästarna — vilken såsom departementschefen
framhållit i flera avseenden är av annan innebörd än de övriga försla§en
— hänvisa till de speciella skäl härför, som departementschefen närmare
utvecklat.
lil. Allmänna anställnings- och avlöningsförhållanden.
Kungl. Maj:ts förslag innefattar under denna punkt, att domänstyrelsens
befogenhet att konstituera befattningshavare vid verket, vilken för
närvarande omfattar samtliga lönegrader till och med den lönegrad, som
motsvarar B 21 — befattningar i B 22 och B 23 saknas — skall utsträckas
att avse samtliga lönegrader till och med B 27, vilken lönegrad likväl
icke kommer att utnyttjas enligt det i det föregående framlagda förslaget.
Därigenom skulle åt domänstyrelsen överlåtas att konstituera andre
domänfiskal, domänkamrerare, förste revisor, jägmästare, sekreterare,
skogsskoleföreståndare och intendent ävensom följande befattningshavare
å extra stat, nämligen byrådirektör, sekreterare, domänstatistiker, föreståndare
vid Klotens fortsättningsskola samt dikningsledare. Vidare innebär
förslaget, att konstitutorial inom domänverket för framtiden endast
skall avse befattning av visst slag, men däremot ej innehålla anvisning
örn placering eller tjänstgöringsområde.
Tillika föreslås på sätt redan här ovan under »den lokala skogsförvaltningen»
berörts, att tjänstemännen vid domänverket i fråga örn kallorts
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
27
tillägg jämställas med befattningshavarna vid kommunikationsverken och
att sålunda de för ifrågavarande verk gällande kallortstilläggen, som utgå
med enahanda belopp oavsett lönegraden, skola införas för domänverkets
personal. Denna fråga har utskottet redan berört å sid. 12. Härjämte föreslås
införande av en bestämmelse av samma innebörd, som härutinnan
gäller i fråga örn distriktsveterinärer, nämligen att befattningshavare vid
domänverket, stationerad å ort, där kallortstillägg utgår, skall äga rätt
att i en följd åtnjuta icke blott honom för det löpande år tillkommande
semester utan jämväl semester för det närmast föregående året i den mån
sådan icke åtnjutits.
Under förevarande avdelning har upptagits de redan i det föregående
(sid. 12) av utskottet berörda förslagen dels örn övergång — i likhet med
vad som gäller i fråga örn kommunikationsverken — till lönegruppering
enbart efter dyrort dels oek örn uppförande av vissa reservbefattningar
som jägmästare och kronojägare.
Vidare föreslås införande i enlighet med vad som gäller beträffande
kommunikationsverken av vissa ändringar i fråga örn semestertidernas
längd, vissa föreskrifter rörande lönenämnd och viss ändring i fråga örn
reglerna för fastställande av antalet befattningar i skilda lönegrader.
De befattningar vid domänverket, vilkas antal enligt det föreslagna
avlöningsreglementet för tjänstemän vid nämnda verk skall bestämmas
av Kungl. Majit och riksdagen, äro följande:
Befattningar, som avses i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet för
domänverket:
generaldirektör .......................................................... 1
överdirektör ............................................................... 1
Befattningar, hänförliga till 21:a—30:e lönegraderna i den vid avlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningen:
domänbokhållare 1
notarie......................... 1
revisor 1
intendent 1
sekreterare i 24:e lönegraden 2
skogsingenjör 3
skogstaxator............................. 3
skogsskoleföreståndare 4
andre domänfiskal 1
domänkamrerare 1
förste revisor............................ 1
jägmästare 103
sekreterare i 26:e lönegraden 1
byrådirektör 1
förste domänfiskal 1
Överjägmästare........................... 10
byråchef 5
Anmärkning. Befattningarna som skogsingeniörer samt 5 befattningar som jägmästare i tillfälligt
anordnade revir skola vid uppkommande ledigheter icke återbesättas. Av jägmästarbefattningarna
i övrigt må 6 befattningar icke återbesättas utan Kungl. Maj:ts medgivande.
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
Utskottet.
Till förslaget om inrättande av ett visst antal reservbefattningar har
utskottet redan i det föregående uttalat sin anslutning liksom också beträffande
den föreslagna förändrade lönegrupperingen. Vad som i övrigt
under nu omhandlade avdelning föreslagits ansluter sig i det stora hela
till Arnd som gäller i fråga örn befattningshavarna vid kommunikationsverken
och ger utskottet därför icke anledning till någon erinran. Utskottet
förordar sålunda dels fastställande av antalet ordinarie befattningar
vid domänverket på sätt i propositionen föreslagits, dels ock antagande
av det i propositionen framlagda såsom bilaga till detta utlåtande
fogade förslaget till nytt avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket
att äga provisorisk tillämpning för en tid av tills vidare tre år
räknat från och med den 1 januari 1935.
IV. Övergångsbestämmelser.
Inom domänstyrelsen skall enligt de ovan tillstyrkta förslagen
ett flertal befattningar i skilda lönegrader indragas, varav en del i samband
med inrättande av nya befattningar i högre lönegrad. De befattningar,
som indragas utan att ersättas av nyinrättade tjänster i samma
eller högre lönegrad, äro en byråchefsbefattning samt en registratorsbefattning
i 9:e lönegraden (B 21).
Den övertalige byråchefen har av Kungl. Maj:ts förordnats att från den
1 januari 1934 tillsvidare uppehålla en överjägmästarbefattning och kar
ansetts böra föreslås att även framgent lämpligen tjänstgöra som Överjägmästare.
Med anledning härav har i samband med den förändrade
organisationens genomförande en byråchefsbefattning överflyttats till
övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet. Enär den nuvarande innehavaren
av registratorsbefattningen i 9:e lönegraden i gällande löneplan
för domänverket lämpligen bör kvarstanna å befattningen, har denna
synts böra uppföras å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet för innehavaren.
Vidkommande skogsstatens personal påkallar det framlagda organisationsförslagets
genomförande överförande till iudragningsstat utan
tjänstgöringsskyldighet av en befattning som skogsskoleföreståndare och
en befattning som skogsrättare samt till övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet
av en befattning som skogsrättare. Att de föreslagna indragningarna
i övrigt icke föranleda överflyttningar på indragningsstat sammanhänger
med att under senare år ett allt större antal befattningar vakantsatts.
I förslaget innefattas tillika bemyndigande för Kungl. Maj datt
i samband med den nya organisationens genomförande — liksom vid genomförandet
av vissa ändringar i domänstyrelsens organisation år 1932
(prop. nr 53; B. skr. nr 79) — å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet
uppföra sådana befattningar i domänstyrelsen och skogsstaten, som
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
29
indragas, och där befattningshavaren ej erhåller annan ordinarie befattning
i högre lönegrad.
Vidare har det ansetts skäligt, att den icke ordinarie personal, som tili
följd av den i detta sammanhang inträffande ytterligare personalindragningen
berövas sin anställning vid domänverket, av domänfonden herodes
ersättning enligt samma grunder, som av statsmakterna fastställts
för den i samband med berörda lagändringar entledigade icke ordinarie
personalen.
På grund av i viss utsträckning inträffad frivillig avgång med flera
omständigheter lärer enligt propositionen särskilda åtgärder för entledigande
av icke ordinarie befattningshavare inom domänstyrelsen ej bliva
erforderliga.
Behovet av icke ordinarie personal i den förändrade organisationen för
skogsstaten har det ansetts vanskligt att närmare bedöma med hänsyn
såväl tili den förändring beträffande personalens användning, vilken
förorsakats av minskningen i domänverkets administrativa uppdrag, som
till svårigheten att beräkna, i vilken utsträckning icke ordinarie arbetskraft
måste för framtiden anlitas i det egentliga förvaltningsarbetet.
Vad angår de icke ordinarie jägmästarna lärer enligt propositionen
något ersättningsförfarande icke behöva ifrågakomma i detta sammanhang
med anledning av att inom verket funnes en reserv av extra jägmästare,
vilka vid avgång ur verkets tjänst icke skulle vara berättigade
till ersättning, därest de förenämnda grunderna för ersättning tillämpades.
Enligt propositionen har däremot arbetslöshet träffat omkring femton
icke ordinarie kronojägare, tillhörande den kategori, som med tillämpande
av förenämnda ersättningsbestämmelser i händelse av avsked skulle
varit ersättningsberättigade. I den mån ifrågavarande befattningshavare
icke kunde vinna sysselsättning i domänverket, hava de ansetts böra
tillerkännas avskedsersättning enligt nämnda grunder.
Slutligen har ansetts böra gälla, att vid övergången till det nya avlöningsreglementet
tjänsteman icke må lida minskning i den sammanlagda
löneinkomst, som han enligt det nu gällande avlöningsreglementet uppbär
vid den nya statens ikraftträdande, därvid lönetillägg och de kallortstilllägg,
som skola utgå enligt det nya avlöningsreglementet, givetvis böra
inräknas i löneinkomsten.
I fråga örn övergången till det nya avlöningsreglementet har i övrigt
samma bestämmelser, som tillämpades vid övergången till det nuvarande
provisoriska avlöningsreglementet, synts böra i tillämpliga delar gälla.
Vad i propositionen föreslagits med avseende å övergången till den nya
organisationen har icke givit utskottet anledning till någon erinran.
Utskottet.
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
’• Utskottet.
V. Kostnadsberäkning m. m.
Till jämförelse mellan de totala årliga kostnaderna för personalstaten
före och efter lagändringarna samt enligt den nu föreslagna organisationen
har i propositionen lämnats följande uppgifter.
Domän-
styrelsen
Skogsstaten
och skogs- skolorna
Domänverket med undan- tag av i jordbruksadmi- nistrationen och i indu- striverksamheten anställd
lokal fackpersonal
Förutvarande organisation ...............
662,000
5,343,000
6,005,000
Förutvarande organisation med beräk- nad reduktion tor år 1932 beslutade
lagändringar .................................
600,000
4,294,000
4,894,000
Föreslagen organisation....................
655,000
3,739,000
4,394,000
De direkta övergångskostnaderna hava beräknats årligen utgöra
för personal å indragningsstat omkring 12,000 kronor samt för ersättning
åt övertalig icke ordinarie personal omkring 2,500 kronor per år,
vilken sistnämnda kostnad likväl betraktats såsom mycket approximativ.
Kostnaderna för täckande av minskning i tjänstemans sammanlagda
löneinkomst hava beräknats till en början utgöra för
jägmästarpersonal omkring 3,000 kronor för år och för kronojägarpersonal
omkring 11,000 kronor för år eller i allt omkring 14,000 kronor för år.
Departementschefen har vidkommande sättet för övergångskostnadernas
bestridande utgått från att med hänsyn till att verksamheten vid
statens skogsskola'' är av administrativ natur och i enlighet härmed ytterst
bestrides genom anslag å riksstaten domänfonden hör beredas ersättning
för kostnader för indragning av den övertaliga personal, som
tillhör ifrågavarande verksamhet. För nästkommande budgetår vore
emellertid anslag å riksstaten härför ej erforderligt.
Övriga kostnader för övergång till den nya organisationen hava ansetts
böra bestridas av domänfondens medel.
Den i propositionen verkställda beräkningen av kostnaderna efter den
nya organisationens genomförande liksom också vad däri anförts beträffande
sättet för övergångskostnadernas bestridande föranleda icke
något särskilt yttrande från utskottets sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt med avslag å motionerna
II: 559 och 560,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
31
1) godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag
till avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket;
2)
besluta, att antalet av följande befattningar vid
domänverket skall från och med den 1 januari 1935 utgöra:
Befattningar,
som avses i 1 § 1 mom. av avlönings
-
reglementet:
generaldirektör.................................. 1
överdirektör .................................... 1;
Befattningar, hänförliga till 21:a—30:e lönegraderna
i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteck
-
ningen:
domänbokhållare ................................ 1
notarie .......................................... 1
revisor .......................................... 1
intendent........................................ 1
sekreterare i 24 :e lönegraden .................... 2
skogsingenjör .................................. 3
skogstaxator .................................... 3
skogsskoleföreståndare .......................... 4
andre domänfiskal .............................. 1
domänkamrerare ................................ 1
förste revisor.................................... 1
jägmästare ......................................103
sekreterare i 26:e lönegraden.................... 1
byrådirektör .................................... 1
förste domänfiskal .............................. 1
Överjägmästare .................................. 10
byråchef ........................................ 5;
Anmärkning. Befattningarna som skogsingeniörer samt 5 befattningar
som jägmästare i tillfälligt anordnade revir skola vid uppkommande
ledigheter icke återbesättas. Av jägmästarbefattningarna
i övrigt må 6 befattningar icke återbesättas utan Kungl. Maj:ts
medgivande.
3) bemyndiga Kungl. Majit att, i den mån så prövas
lämpligt, dels vid uppkommande ledighet å befattning
inom 21:a—27:e lönegraderna i omförmälda
avlöningsreglemente antingen tillsvidare hålla densamma
vakant eller ock utbyta befattningen mot tjänst
inom lägre lönegrad, dels ock inom berörda lönegrader
utbyta viss befattning mot annan av samma lönegrad;
4) besluta, att från och med den 1 januari 1935 skall
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
till indragningsstat för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet
överflyttas följande antal ordinarie
befattningshavare vid domänverket, nämligen en skogsskoleföreståndare
och en skogsrättare, med rätt för
Kungl. Majit att, i enlighet med de av riksdagen jämlikt
skrivelsen den 3 juni 1933, nr 269, för viss personalindragning
vid domänverket godkända riktlinjerna
för avskiljande av övertalig personal, meddela beslut
i avseende å vilka befattningshavare, som skola överflyttas
till indragningsstat;
5) medgiva, att för till indragningsstat jämlikt 4)
överflyttad befattningshavare må gälla samma grunder
beträffande avlöningsförmåner å indragningsstat,
beräkning av tjänstår för rätt till pension samt befattningshavares
undantagande i visst fall från delaktighet
i statens pensionsanstalt, som av riksdagen godkänts
jämlikt nyssnämnda skrivelse;
6) besluta, att från och med den 1 januari 1935 skall
till övergångsstat för domänverket överflyttas en byråchef,
en registrator samt en skogsrättare;
7) medgiva, att å övergångsstat jämlikt 6) uppförd
befattningshavare må erhålla lön, beräknad efter den
lönegrupp, befattningen vid innehavarens överflyttning
till övergångsstat tillhört, samt såsom tjänstetid
för uppflyttning till högre löneklass tillgodoräkna tid,
varunder han tillhört övergångsstat, ävensom beträffande
beräkning av tjänstår för pension, såsom tjänstår
i nämnda avseende tillgodoräkna tid, varunder han varit
uppförd å övergångsstat;
8) medgiva, att till högst femton icke-ordinarie kronojägare,
som entledigas i samband med genomförandet
av de nu förevarande organisationsförändringarna,
må utgå ersättning enligt samma grunder vilka enligt
riksdagsskrivelsen nr 269/1933 godkänts beträffande
icke-ordinarie personal, som entledigats på grund av
de under år 1932 vidtagna ändringarna i skogslagstiftningen,
dock att den tjänstgöring under minst femton
månader, som utgör en av förutsättningarna för rätt
till ersättning, skall hava infallit under åren 1931—
1933 samt att till grund för beräkning av befattningshavares
avskedsersättning skall ligga inkomsten av
den förlorade anställningen under tiden 1 januari 1933
■—31 december 1934 enligt i bestämmelserna närmare
angivna regler; samt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
33
9) bemyndiga Kungl. Majit att dels, i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagna grunder för befattningshavares
övergång till den nya avlöningsstaten, utfärda
erforderliga bestämmelser i fråga örn sådan övergång,
dels ock utfärda de övergångsbestämmelser och
tillämpningsföreskrifter, som i övrigt må erfordras
vid genomförandet av ifrågavarande organisationsförändring
och personalindragning.
Stockholm den 11 maj 1934.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,
•Granath, Lindmark, Elof Andersson och Henriksson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Andersson i
Löbbo, Carlström, Liedberg, Gustafson i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön och Karlsson i
Munkedal.
Reservationer:
1) av herr Hedlund i Häste, som — med instämmande av herrar Gabrielsson
och Ericsson i Sörsjön — anfört:
»Utskottet framhåller risken av en för stor inknappning av den ordinarie
personalen vid lokalförvaltningarna, vilken inknappning kan medföra
en försämrad skötsel av de värdefulla objekt, som domänstyrelsen
förvaltar. Ett eftersättande av skötseln medför skador och förluster,
som först efter år kunna återvinnas. Domänstyrelsen har själv framlagt
organisationsfÖrslaget och hyser därför tydligen den förhoppningen
att organisationen skall kunna upprätthålla, ja till och med förbättra
den standard, som nu karakteriserar skötseln av statsskogarna.
Man kan därför frukta att domänstyrelsen i det längsta söker att förhala
en behövlig utökning av lokalpersonalen, i förhoppning att svårigheterna
skola kunna övervinnas. En viss risk ligger därför i ett tillstyrkande av
den kungl, propositionen. Detta synes utskottet ej heller hava förbisett.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 77.
3
34 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
Utskottet har emellertid icke tagit hänsyn till vad som till minskande av
berörda risk anförts i motion nr 560 i andra kammaren. Den kungl, propositionen
upptager 40 stycken reservbefattningar för kronojägare, av
vilket antal 20 stycken föreslagits av kungl, domänstyrelsen och ytterligare
20 stycken av departementschefen. För jägmästare upptager förslaget
6 stycken reservbefattningar, föreslagna av kungl, domänstyrelsen,
men här har departementschefen ej ansett nödigt utöka detta antal i likhet
med vad som skett för kronojägare. Lika nödvändigt som att utöka
reservbefattningarnas antal för kronojägare torde vara att utöka desamma
för revirförvaltarna, varför utskottet lämpligen borde hava föreslagit
en ökning av de senares antal till 13 stycken.»
2) av herrar Sederholm, Elof Andersson och Liedberg.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
35
Bilaga.
Förslag
till
Avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket.
1 avd. Ordinarie tjänstemän.
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 §•
1. Befattning såsom generaldirektör eller överdirektör tillsättes genom
förordnande på viss tid.
2. övriga ordinarie befattningar tillsättas genom konstitutorial, vilket
skall anses innebära, att tjänsteman kan i administrativ väg avsättas
från sin befattning på grund av fel eller försummelse i tjänsten.
3. Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Majit och riksdagen,
såvitt angår de i 1 mom. här ovan nämnda befattningar samt de
i den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning uppförda befattningar,
som hänförts till 21—30 lönegraderna. Antalet övriga ordinarie
befattningar bestämmes av Kungl. Majit.
2 %.
1. Ordinarie tjänsteman äger uppbära avlöning enligt de i detta reglemente
givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.
2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och
med den dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår
på grund av avsked, entledigande eller dödsfall.
3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.
4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå
från tjänsten är särskilt stadgat.
3 %.
1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat.
2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett
med Kungl. Majits oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej Kungl. Majit eller,
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
vad angår tjänsteman tillhörande någon av 1—29 lönegraderna, domänstyrelsen,
efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner
uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas.
3. Sådana skogsförrättningar åt enskilda, vilka falla utom tjänsten,
må tjänsteman icke åtaga sig i annan omfattning än domänstyrelsen
medgiver. Ej heller må byrådirektör utan domänstyrelsens medgivande
åtaga sig sådana förrättningar åt enskilda, som avse flottleds- eller annat
vattenavlednings- eller vattenbyggnadsföretag.
4 *•
Kvinnlig innehavare av ordinarie befattning vare, därest bon bar
vårdnad örn barn under 15 år, skyldig att ställa sig till efterrättelse de
föreskrifter i fråga örn fullständig eller partiell tjänstledighet, som vederbörande
myndighet eller, där denna saknar behörighet att meddela
tjänstledigheten, Kungl. Majit med hänsyn till befattningens behöriga
upprätthållande finner nödigt meddela.
2 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande.
5 §.
För befattning, som, enligt vad i 1 § 1 mom. sägs, tillsättes genom förordnande,
utgår arvode med följande belopp för år räknat:
generaldirektör och chef .............kronor 30,000
överdirektör och souschef ............ » 17,000.
6 §.
1. I detta kapitel avsedd tjänsteman äger årligen, när det kan ske
utan binder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 45
dagar.
2. Har sådan tjänsteman erhållit annan ledighet och särskild vikarie
för honom förordnats, beror på prövning av Kungl. Majit, i vad mån avlöningen
må för den tid tillgodonjutas.
3. I fråga örn ersättning till vikarie i de i 1 och 2 mom. nämnda fall
ävensom till den, som förordnats att uppehålla ledig tjänst, varom nu
sägs, bestämmer Kungl. Majit.
7 %.
Avlider tjänsteman, som avses i detta kapitel, skall till hans dödsbo
såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp av 500 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
37
3 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom konstitutorial.
8 *.
1. För befattning, som jämlikt 1 § 2 mom. tillsättes genom konstitutorial,
utgår lön enligt den under 9 § införda löneplan, vilken för varje
lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda, för olika ortsgrupper
fastställda lönebelopp, dock med den begränsning för kvinnliga befattningshavare,
som i 10 § omförmäles.
I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken
lönegrad varje särskild befattning är att hänföra.
Fördelningen av de orter, där tjänstemännen äro stationerade, å de i
löneplanen upptagna sju ortsgrupper, fastställes av Kungl. Maj:t på
grundval av utredning rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.
Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall
utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna i 10—14 §§, och bestämmes
lönebeloppet inom klassen efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens
stationeringsort blivit hänförd.
2. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 15 §
samt de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 24—30 §§.
9 $.
Löneplan.
Lönegrad
O r
t a g r u
P P
omfattar
löne-
klasserna
nr
Löne-
klass
A
B
C
D
E
F
G
nr
nr
Å r s 1
ö n, kr
o n o r
i
1-5
i
1,500
1,566
1,632
1,698
1,764
1,830
1,896
2
2-6
2
1,620
1,692
1,764
1,836
1,908
1,980
2,052
3
3-7
8
1,740
1,818
1,896
1,974
2,052
2,130
2,208
4
4—8
4
1,860
1,944
2,028
2,112
2,196
2,280
2,364
5
5-9
5
1,980
2,070
2,160
2,250
2,340
2,430
2,520
6
6—10
6
2,100
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
7
7—11
7
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
8
8—12
8
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
9
9—13
9
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
10
10—14
10
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
11
11—15
11
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
12
12—16
12
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
13
13—17
13
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
14
14—18
14
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
38 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
Lönegrad
0 r
tigri
P P
omfattar
Löne-
klass
A
B
C
D
E
F
G
nr
klasserna
nr
ö n, kr
nr
Aral
o n o r
15
15-19
15
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
16
16-20
16
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
17
17—21
17
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932
18
18—22
18
4,260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
19
19—23
19
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
20
20—23
20
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
21
21—24
21
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
22
22—25
22
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
23
23—26
23
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6,990
7,212
24
24—27
24
6,300
6,528
6,756
6,984
7,212
7,440
7,668
25
25—28
25
6,720
6,954
7,188
7,422
7,656
7,890
8,124
26
26—29
26
7,140
7,380
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
27
27—30
27
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
28
28-31
28
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
29
29-32
29
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
30
30—33
30
9,060
9,300
9,640
9,780
10,020
10,260
10,500
—
— .
3i
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
—
—
32
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
—
—
33
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
10 §.
!• Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig
han förut innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen
för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 11, 12
eller 14 § giva anledning till avvikelse härutinnan eller Kungl. Majit
med tillämpning av stadgandet i 13 § bestämt högre lön.
2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare
tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess
den för lönegraden fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt
ej annat följer av föreskrifterna i 11—14 §§.
Kvinnlig befattningshavare åge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt
högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.
3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade
tjänstetid i den lägre löneklassen tilländagått.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77. 39
I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppfattning till högre
löneklass:
a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på
grund av förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke skall föras honom till last den tid,
han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet med oavkortad lön eller
ledighet för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring;
b) att uppskov med upp flyttningen icke prövats böra äga rum med
hänsyn till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid, tjänstemannen
tillhört den lägre löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången
förseelse, för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, icke i och
för sig må räknas honom till last, utan hänsyn därtill tagas, endast då
förseelsen kan sägas karaktärisera arten av tjänstgöringen i dess helhet;
samt
c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken
han, enligt vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå
från tjänsten.
Beslut örn uppskov av anledning, som under b) sägs, må icke fattas,
utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant
beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens
utgång skall uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda
tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.
4. Har tjänsteman med tillämpning av föreskriften i 3 mom. b) först
efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må domänstyrelsen
sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda
därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass
skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl tid, varunder uppskovet
varat.
11 $.
Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie
tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende
å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar
med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet
av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans
uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre
år, under vilken han efter fyllda 18 ar i en följd innehaft dylik anställning.
Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
12 §.
1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre
lönegrad åtnjöt eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle
40
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
i den lägre tjänsten hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass,
som är gällande jämväl för den högre lönegraden, skall han vara
berättigad att omedelbart erhålla lön enligt närmast högre löneklass.
Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön
enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund
av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran
hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning till
högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid intill tre
år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda lägre
löneklass.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande
tjänsteman, som vid befordran till tjänst vid verket innehade ordinarie
befattning vid annat verk, för vilket lönereglering genomförts efter
samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.
Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad
må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmande av hans begynnelselön
i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre
löneklass kunna tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken
han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före befordringen
på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som
i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara
jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen tillträder.
Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan
tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.
För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande
i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Majit, efter
prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl
tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å
art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med eller av högre
värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.
2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom
högre till tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad,
han vid förflyttningen tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall
utgå enligt högre löneklass än den högsta för den lägre tjänsten gällande.
13 §.
Undantagsvis och så framt verkets intressen sådant oundgängligen
fordra, må Kungl. Majit, för förvärvande av särskilt kvalificerad person
till viss tjänst inom verket eller för sådan persons bibehållande i
tjänst, kunna tilldela honom lön enligt högre löneklass än den, till vilken
han enligt de i 10—12 §§ angivna grunder eljest skolat hänföras; dock
må lönen icke i något fall utgå enligt högre löneklass än den högsta för
tjänsten fastställda.
41
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
14
1. Tjänsteman skall vara underkastad såväl föreskrifterna i den för
verket gällande instruktion som ock den utvidgade eller förändrade
tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller till
annan befattning inom verket, vilken kan bliva honom i behörig ordning
ålagd. Varder tjänsteman utan något sitt förvållande sålunda förflyttad
till tjänst inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den
lönegrad, han vid förflyttningen tillhörde. Har förflyttning till tjänst
inom lägre lönegrad däremot föranletts av något tjänstemannens förfarande
i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för den lägre tjänsten stadgade
grunder, dock med iakttagande att, örn tjänstemannen i den högre
befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass än som finnes fastställd för
den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass, han förut tillhörde.
Därjämte skall tjänsteman, örn vissa honom åliggande göromål överflyttas
från det verk, han tillhör, till annat, vara pliktig att, med bibehållande
av innehavande lönegrad, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra
i det verk, till vilket göromålen överflyttas.
Likaledes skall tjänsteman vara skyldig att med bibehållande av tjänstegrad
och lön enligt den lönegrad, han innehar, när helst så av KunglMaj:t
prövas lämpligt, låta sig förflyttas från domänstyrelsen till annan
befattning inom den centrala förvaltningen.
Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar
tjänsten, uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill
dess han avgår från befattningen i fråga.
15 §.
Till tjänsteman, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av
landet, där vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden
kan, frånsett ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter,
utgår kallortstillägg med nedanstående, för sex olika kallortsklasser
bestämda belopp för år räknat, nämligen:
för kallortsklass I 60 kronor för kallortsklass IV 300 kronor
» » II 120 » » » V 450 »
» » lil 195 » » » VI 600 »
Närmare bestämmelser för orternas fördelning i skilda kallortsklasser
meddelas av Kungl. Majit.
16 §.
Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall,
kallortstillägg icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan
befattning inom verket eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit
såsom elev i utbildningskurs vid verket, utan även för den tid, under
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
vilken lian enligt bestämmelserna i 22 § åtnjutit semester, eller vilken
han med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort
göra iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen,
eller för tid, som åtgått för fullgörande av de skyldigheter, vilka
ålegat honom såsom styrelsemedlem, fullmäktig eller revisor i civilstatens
änke- och pupillkassa.
17 $.
1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än i
2 mom. avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön
jämte, i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid av
ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester
icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Maj:t för särskilt
fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas
ett tjänstledighetsavdrag till belopp, för dag räknat, som framgår av
nedanstående tabell:
Löneklass
enligt 9 §
Tjänstledighets-
avdrag
Löneklass
enligt 9 §
Tjänstledighets-
avdrag
Löneklass
enligt 9 §
Tjänstledighets-
avdrag
kronor
öre
kronor
öre
kronor
öre ,
1 ............
60
12 ............
1
80
23
2
—
70
13 ............
1
95
24 ............
5
3 ............
-
80
14 ............
2
10
25 ............
5
50
4 ...........
—
90
15 ............
2
30
26 ............
6
- 1
5 ............
1
—
16 ............
2
50
27 ............
6
50
6 ............
1
10
17 ............
9
75
28 ...
7
7 ............
1
20
18 ...........
3
29 ............
7
50
8 ............
1
30
19 ............
3
25
30 ............
8
—
9 ............
1
40
20 ............
3
50
31 ............
8
50
10 ............
1
50
21 ............
3
75
32 ............
9
—
11 ............
1
65
22 ............
4
—
33 ............
9
50
Yad sålunda stadgats äger icke tillämpning å sjukdom, som står i samband
med havandeskap eller barnsbörd.
2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom
blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall
han:
a) örn olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i
förekommande fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt
b) örn olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört
under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan,
under tiden likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,
kallortstillägg, dock högst intill dess sex månader förflutit från dagen
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
43
för olycksfallet, men skall tjänstemannen för tid därutöver av sin lön
avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag,
så framt ej Kungl. Majit eller, vad angår tjänsteman tillhörande någon
av 1—14 lönegraderna, domänstyrelsen finner skäl medgiva, att sådant
avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.
3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,
må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen
för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp motsvarande det i
1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Majit eller,
vad angår tjänsteman, tillhörande någon av 1—14 lönegraderna, domänstyrelsen
finner skäl medgiva, att sådant avdrag icke skall äga rum eller
skall ske med lägre belopp än nyss sagts.
4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt
vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.
18 §.
Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 16 och
17 §§ omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av
giltigt förfall, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande
det i 17 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att
av avlöningen ytterligare avstå, vad med hänsyn till omständigheterna
prövas skäligt.
19 $.
Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, äger
domänstyrelsen bestämma, örn och i vad mån avdrag å avlöningen för
sådan tid må äga rum.
20 §.
1. Tjänsteman skall, örn han därtill förordnas, vara skyldig att under
sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie
bestrida högre befattning. Omfattar vikariatet längre tid i oavbruten
följd än sju dagar, äger han för den tid, vikariatet varar, uppbära
särskild vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande
skillnaden mellan det i 17 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag i lägsta
löneklassen för, å ena sidan, den högre befattningen och, å andra
sidan, den vikarierandes egen tjänst, dock med minst 50 öre örn dagen.
2. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 19 § omförmäld
befrielse från viss del av tjänstgöring, må, där ej domänstyrelsen
undantagsvis finner vikariatsersättning böra utgå enligt de i 1 mom. av
förevarande paragraf angivna grunder, bestämmas till det lägre belopp,
som prövas skäligt.
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
3. Vad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga
örn tjänsteman, som uppehåller ledig tjänst eller erhållit uppdrag att bestrida
göromål, vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad»
21 §.
1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte,,
skall hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej domänstyrelsen
finner skäligt låta honom uppbära något därav.
2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,,
må han för den tid icke åtnjuta någon avlöning.
22 §.
1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:
Befattningshavare
Intill det år,
under vilket
tjänstemannen
fyller 40 år
Från och med
det år, under
vilket tjänste- mannen fyller
40 år
Kronojägare, tillsyningsman...................................................
15 dagar
25 dagar
Kontorsbiträde, expeditionsvakt, förste expeditionsvakt, kansli-
biträde, skogsrättare, assistent''.............................................
20 dagar
30 dagar
Kansliskrivare, kassör, registrator, domänbokhållare, notarie, re-
25 dagar
35 dagar
Skogstaxator, skogsingenjör, skogsskoleföreståndare, jägmästare*...
30 dagar
40 dagar
Intendent, sekreterare, andre domänfiskal, domänkamrerare, förste
revisor, byrådirektör, förste domänfiskal..............................
35 dagar
45 dagar
40 dagar
Byråchef ...........................................................................
45 dagar
45 dagar
* Sådan assistent eller jägmästare, som tjänstgör i domänstyrelsen, åtnjuter 5 dagars semester
utöver i tabellen angivna dagantal.
2. Tjänsteman, som är stationerad å ort, där kallortstillägg utgår, äger
i en följd åtnjuta icke blott honom för löpande år tillkommande semester
utan jämväl semester för det näst föregående året, i den mån sådan icke
redan av honom tillgodonjutits.
3. Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att begagna sig av semester å tid, som bestämmes av
vederbörande överordnad myndighet.
23 $.
1. Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras
av statsverket, skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga
de närmare föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda
meddelade rörande lägenhetens begagnande.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
45
För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall tjänsteman
månadsvis i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för
näst föregående månad. Är bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet
eller av annan anledning icke berättigad att uppbära någon avlöning
för föregående månad eller förslår ej utgående avlöningsbelopp, skall
nämnda ersättning eller vad däri brister i stället kontant inbetalas. Intill
dess ersättningen blivit till storleken bestämd på sätt i 2 mom. sägs,
skall den utgå med ett av vederbörande Överjägmästare åsatt belopp,
med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes,
återbekomma vad han erlagt för mycket.
2. Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,
örn sådan finnes anordnad, samt för lägenheten tilläventyrs
tillhörande jord, bestämmes, efter det bostadsinnehavaren beretts tillfälle
att därom yttra sig, av domänstyrelsen med hänsyn till det pris, som
å orten i allmänhet gäller för upplåtelse av liknande lägenhet.
3. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo skall,
tlärest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag,
som infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock
skall, såvida ej annorlunda överenskommes, avflyttning ske:
därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas
till tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter,
men då sådan bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar
näst efter tre månader från det han erhöll kännedom örn beslutet rörande
befordringen eller förflyttningen,
därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter, samt
därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den
löpande månadens utgång.
4. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo skall
i den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse
upplåta nödigt utrymme i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.
24 §.
Tjänsteman erhåller på verkets bekostnad läkarvård jämte läkemedel
samt vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, som medför förlust eller
nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande
nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och enligt de närmare bestämmelser
Kungl. Majit meddelar.
Vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt må dock icke
bestridas av verkets medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad
lön, så framt ej sjukdomen förorsakats av skada till följd av olycksfall
i tjänsten.
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
25 §.
1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrätt*
ning, kan för sådana fall, där Kungl. Maj:t prövar omständigheterna böra
föranleda därtill, utgå ersättning enligt andra grunder än dem, som innefattas
i gällande resereglemente.
2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas
i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning
enligt särskilda av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.
3. Under tjänstutövning å ort utom tjänstgöringsområdet må tjänsteman
kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente enligt av
Kungl. Majit utfärdade grunder, dock icke i något fall till högre belopp
än den för tjänstemannen enligt resereglementet bestämda traktamentsersättning.
26 §.
Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas
från en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad
bostadsort samt då tjänsteman till följd av befordran eller förordnande
att uppehålla högre tjänst nödgats flytta till annan ort än den förutvarande
tjänstgöringsorten, skall han vara berättigad att av verkets medel
erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade utgift,
som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas
kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten, allt
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit meddelar.
27 §.
1. Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller
verkställer kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl.
Majit fastställda grunder erhålla felräkning spenningar till belopp, som
bestämmes med hänsyn till de omständigheter, under vilka uppbörd eller
utbetalning sker, och i förhållande till den större eller mindre omfattningen
därav. Felräkningspenningar må icke i något fall till en och samma
tjänsteman utgå med sammanlagt högre belopp för år räknat än 600
kronor.
För tid, varunder här avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest
icke tjänstgör, uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar
av vikarien.
2. Rörande tjänstemans rätt att i egenskap av åklagare eller verkställare
av beslag åtnjuta åklagarandel eller besia g sprovision är särskilt stadgat.
28 §.
För tjänstgöring, utöver fastställd arbetstid, må till tjänsteman, tillhörande
någon av 1—20 lönegraderna, ersättning för övertidsarbete, där
sådant arbete undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas enligt grunder.
som bestämmas av Kungl. Majit.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77. 47
29 $.
Tjänsteman tillhörande någon av 1—11 lönegraderna må för bestridande
av göromål som stenograf kunna tillerkännas särskilt arvode med högst
180 kronor för år räknat.
30 §.
Till tjänsteman, som förestår revir, utgår i vissa fall lönetillägg med
1,200 kronor eller 600 kronor för år räknat enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas av Kungl. Majit. Lönetillägget utbetalas månadsvis
i efterskott.
Då tjänsteman, som erhåller lönetillägg, åtnjuter ledighet, för vilken
han är skyldig vidkännas tjänstledighetsavdrag, skall det ankomma på
domänstyrelsen att bestämma, huruvida tjänstemannen skall till den, som
uppehåller befattningen, helt eller delvis avstå med befattningen förenat
lönetillägg.
31 i
Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid domänverket må icke
— annorledes än såsom gratifikation eller belöning från anslag, som anvisats
för sådant ändamål — utbetalas utöver vad i detta reglemente förutsättes
eller eljest enligt beslut av Kungl. Majit och riksdagen må utgå,
så framt ej för fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som kan anses
falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda medel
eller Kungl. Majit finner skäl medgiva särskild gottgörelse.
32 §.
Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas
ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid
tiden för dödsfallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den
vid dödsfall till följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning
utgående begravningshjälp anses inbegripen.
2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.
33 $.
Icke-ordinarie befattningshavare antagas tillsvidare eller för viss tid.
Avlöningsförmånerna fastställas av domänstyrelsen, så framt ej Kungl.
Majit finner sig böra meddela bestämmelser i sådant hänseende.
3 avd. Lönenämnd.
34 §.
Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Majit att utfärda
allmänna föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör,
innan sådant ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från den
för kommunikationsverken gemensamma lönenämnden.
48 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.
4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.
35 $.
Detta reglemente skall lända till efterrättelse från ock med den 1 januari
1935 tillsvidare till och med den 31 december 1937.
Tjänsteman, som vid utgången av år 1934 innehar befattning å då gällande,
provisoriska stat för domänstyrelsen, skogsstaten eller statens
skogsskolor och icke vill underkasta sig detta reglementes villkor och bestämmelser,
skall därom göra anmälan till domänstyrelsen före den 1 december
1934. Till tjänsteman, som före sistnämnda tidpunkt gjort dylik
anmälan, skola avlönings- och pensionsförmåner utgå enligt före år 1921
gällande grunder. Sådan tjänsteman äger dels uppbära lön och tjänstgöringspenningar
jämväl för tid, varunder han ej tjänstgjort till följd
därav, att de med tjänsten förenade göromål överflyttats å annan myndighet
samt tjänstemannen ej tilldelats annan tjänstgöring, som han är
pliktig att bestrida, dels ock tillgodoräkna sådan tid, som nyss sagts, i
avseende å rätt att erhålla löneförhöjning.
Envar annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 januari 1935
innehar ordinarie befattning vid domänverket eller som senare tillträder
sådan befattning, är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter
och villkor samt minskning i eller upphörande av de förmåner
och ersättningar, som omförmälas i 24—30 §§, ävensom de ändrade bestämmelser,
som kunna varda utfärdade rörande i 10 § 3 och 4 mom.
samt i 17 § 3 mom. berörda hänseenden samt i fråga örn pension.
Tjänsteförteckning,
angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet införda löneplan,
till vilka befattningarna vid domänverket äro att hänföra.
Lönegrad enligt 9 §
Befattning
Lönegrad enligt 9 §
Befattning
4:e lönegraden
5:e »
7:e
9:e »
Ilie »
12:e
20:e »
2 Ira »
1 A övergångsstat
341478
Kontorsbiträde
Expeditionsvakt
/Förste expeditionsvakt
/Kanslibiträde
/ Kronojägare
/Tillsyningsman
( Kansliskrivare
I Kassör
(Registrator
Skogsrättare
Assistent
| Domänbokhållare
I Notarie
| Registrator 1
/Revisor
24:e lönegraden
25:e
26:e
28:e
29:e
30:e
[Intendent
j Sekreterare
[Skogsingenjör
(Skogstaxator
Skogsskol eföres tändare
Andre domänfiskal
Domänkamrerare
Förste revisor
Jägmästare
Sekreterare
/ Byrådirektör
(Förste domänfiskal
Överjägmästare
Byråchef
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående domänverkets organisation. s. 9 i texten