Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen jämte i ämnet väckta motioner.

1934-05-15 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:84, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

1

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1934 kl. 11 I. m.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 46, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, till förekommande och hämmande av

tuherkelsjukdomar hos nötkreaturen beräkna för budgetåret 1934/1935 ett

extra förslagsanslag av 300,000 kronor.

I en till riksdagen den 9 februari 1934 avlåten till jordbruksutskottet

hänvisad proposition nr 121 har Kungl. Maj :t under åberopande av hilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag

föreslagit riksdagen att till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen anvisa för budgetåret 1934/1935 under nionde

huvudtiteln ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till berörda

statsrådsprotokoll.

Med anledning av propositionen ha inom andra kammaren väckts följande,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen

dels nr 544 av herr Pettersson i Dahl m. fl., vari hemställts, att riksdagen

ville besluta att till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen för budgetåret 1934/1935 under nionde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor utöver vad Kungl.

Majit i proposition nr 121 begärt, samt att vid utformningen av de organisatoriska

bestämmelserna hänsyn måtte tagas till vad ovan anförts;

dels ock nr 545 av herrar Hagman och Olsson i Staxäng, vari hemställts,

att riksdagen måtte vid fastställande av anslag till förekommande och

hämmande av tuberkulossjukdomar hos nötkreaturen uttala sig för, att

bidrag till av hushållningssällskap organiserat tuberkulosbekämpande

måtte utgå med 60 procent av totalkostnaden, då arbetet utföres av hos

hushållningssällskap anställda, specialutbildade och med tuberkulosarbetet

uteslutande sysselsatta veterinärer, och med 40 procent av totalkostnaden,

då tuberkulosbekämpandet sker med anlitande av veterinärer, vilka

jämväl utöva annan veterinärverksamhet.

Därjämte har före propositionens avlåtande inom andra kammaren

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 84.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

väckts en till utskottet hänvisad motion nr 11 av herr Pettersson i Hällbacken,

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t

anhålla örn förslags utarbetande och framläggande för riksdagen till effektivare

bekämpande av kreaturstuberkulosen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas

till motionerna.

Riksdagen har för varje år från och med 1898 anvisat anslag för ifrågavarande

ändamål. Anslaget, som för budgetåret 1933/1934 upptagits till

140,000 kronor, disponeras till huvudsaklig del jämlikt bestämmelserna i

kungörelsen den 20 juni 1924 (nr 271) angående ersättning till veterinär,

som på rekvisition av ladugårdsinnehavare verkställt undersökning med

tuberkulin av nötkreatur, med däri genom kungörelserna den 20 juli 1925

(nr 368), den 24 april 1931 (nr 92) och den 7 oktober 1932 (nr 454)

gjorda ändringar. Förutsättningarna för sådan undersökning på statens

bekostnad äro angivna i kungörelsen den 25 februari 1919 (nr 133) angående

villkor för erhållande på statens bekostnad av undersökning med

tuberkulin av nötkreatur, vilken kungörelse ändrats genom kungörelsen den

8 december 1922 (nr 570). Kungl. Majit har vidare plägat varje år av

nämnda anslag anvisa vissa belopp till inköp av tuberkulin, till ersättning

för nedslaktning av djur i och för utredning av orsaken till uppträdande

av tuberkulos inom ladugårdsbesättning samt till understöd vid bemödanden

till förekommande och hämmande av tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar.

Angående villkoren för erhållande av dylikt understöd stadgas

i kungörelsen den 20 december 1912 (nr 376). Kungl. Majit har för

budgetåret 1933/1934 för sistberörda ändamål av ifrågavarande anslag ställt

till förfogande ett belopp av högst 5,000 kronor.

Ytterligare har Kungl. Majit plägat varje år av ifrågavarande anslag

bevilja särskilt understöd för bekämpande av smittfarlig tuberkulos bland

nötkreaturen inom vissa hushållningssällskaps områden enligt den s. k.

Ostertagska metoden, nämligen sedan 1920 inom Malmöhus län, sedan 1927

inom Hallands och Östergötlands län, sedan 1928 inom Kalmar läns södra

hushållningssällskaps område och Uppsala län samt sedan 1929 inom Södermanlands

län. Det för innevarande budgetår i förevarande hänseende anvisade

beloppet utgör sammanlagt 49,425 kronor. Kungl. Majit har vidare

anvisat medel för särskilt bekämpande av tuberkulosen bland nötkreaturen

inom vissa socknar i Härjedalen samt till undersökningar av det svenska

tuberkulinets beskaffenhet.

överinseendet över de åtgärder, för vilka anslaget sålunda anlitas, har

tidigare tillkommit lantbruksstyrelsen. Erforderliga belopp till bestridande

av lantbruksstyrelsens kostnader för handläggningen av ifrågavarande ärenden

ävensom till arvode och reseersättning åt en av lantbruksstyrelsen förordnad

statskonsulent vid bekämpande av tuberkulosen hos nötkreaturen

hava utgått av anslaget. I anslutning till Kungl. Majlis i proposition nr

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

3

234 till 1933 års riksdag framlagda och av riksdagen godkända förslag till

omorganisation av lantbruksstyrelsen (R. skr. nr 281) har Kungl. Maj:t

emellertid genom kungörelse den 30 juni 1933 (nr 453) förordnad att de

uppgifter, som åvilade lantbruksstyrelsen enligt förutnämnda kungörelser,

i stället skulle, räknat från och med den 1 juli 1933, handhavas av medicinalstyrelsen.

Vidare har Kungl. Majit den 30 juni 1933 dels uppdragit

åt medicinalstyrelsen att under tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 övervaka

och leda undersökningarna med tuberkulin och därav betingade åtgärder

inom ladugårdarna ävensom vidtaga övriga därmed sammanhängande åtgärder,

dels ock föreskrivit, att det med uppdraget förenade arbetet skulle

inom styrelsen handhavas å en till dess veterinärbyrå ansluten avdelning

för nötkreaturstuherkulosens bekämpande. I samband härmed förordnade

Kungl. Majit viss befattningshavare med uppdrag att under byråchefens för

veterinärbyrån inseende och enligt av medicinalstyrelsen givna bestämmelser

handlägga och föredraga ärendena å sagda avdelning (föredragande för nötkreaturstuberkulosärenden).

Därjämte bemyndigades medicinalstyrelsen att antaga

en legitimerad veterinär att vara konsulent vid bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen.

Utgifterna för avdelningen, utgörande arvoden och resekostnadsersättning

till föredraganden och konsulenten, avlöning till biträde och

expeditionsvakt, vikariatsersättning och kostnader för löpande utgifter, utgå

från ifrågavarande anslag för budgetåret 1933/1934 med i runt tal 30,200

kronor.

Det hos oss tillämpade, i det föregående berörda systemet för nötkreaturstuberkulosens

bekämpande genom tuberkulinundersökningar och därmed

sammanhängande åtgärder går under namnet den Bangska metoden.

Denna metod avser att genom undersökning med tuberkulin (enligt intrakutan-

eller termometoden) utröna i vilken utsträckning en besättning är

infekterad och att med ledning av det erhållna resultatet skilja de friska

djuren från de angripna. Av de friska (ej reagerande djuren) bildas en

säravdelning (friskavdelning), som på lämpligt sätt avskiljes från de infekterade

(reagerande) djuren. Till friskavdelningen överföras alla nyfödda

kalvar från den reagerande avdelningen. Djuren födas nämligen nästan

undantagslöst oberörda av smitta. Friskavdelningens hälsotillstånd prövas

genom årliga tuberkulinundersökningar. Inom besättningar, där nötkreaturen

vid en första prövning visat sig infekterade, bygger man upp en helt

ny stam genom att särskilja kalvarna och hålla deni isolerade från de äldre

djuren.

Vid tuberkulosens bekämpande enligt den Ostertagska metoden, vartill,

på sätt nämnts, statsbidrag inom sex län åtnjutes, lägges huvudvikten på

att uppspåra och avlägsna djur med smittfarlig form av tuberkulos. För

sådant ändamål skall enligt ifrågavarande metod en eller två gånger årligen

företagas klinisk undersökning av kreatursbesättningen. Av djur, som därvid

misstänkes för smittfarlig tuberkulos, tages prov av sekret eller exkret

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

Innebörden av

Kungl. Maj. ts

förslag.

för bakteriologisk undersökning. Vissa gånger örn året tages och undersökes

samlingsmjölkprov av besättningen. Djur, som finnes behäftat med

smittfarlig tuberkulos, nedslaktas.

Med anledning av vissa vid 1929 års riksdag väckta motioner anhöll

riksdagen i skrivelse den 24 maj 1929, nr 9 A punkt 28, under åberopande

av jordbruksutskottets i denna del godkända utlåtande nr 1 punkt 42, att

Kungl. Maj:t ville föranstalta örn utredning rörande ytterligare åtgärder

för bekämpande av nötkreaturstuberkulosen samt för riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Med anledning härav

bemyndigade Kungl. Maj:t den 5 juli 1929 chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla högst tre personer för verkställande inom departementet

av berörda utredning. De tillkallade utredningsmännen, i det följande benämnda

nötkreaturstuberkulossakkunniga, nämligen ledamoten av riksdagens

andra kammare, hemmansägaren J. L. Brännström i Brännan, dåvarande

konsulenten för nötkreaturstuberkulosens bekämpande, numera köttbesiktningsmannen

E. S. J:son Jerlov i Falkenberg och godsägaren Gustaf

von Hofsten, Kilagården, Kålltorp, hava den 21 oktober 1930 avgivit betänkande

med förslag i ämnet (st. off. utr. 1930:23).

Över sakkunnigas betänkande och förslag hava avgivits yttranden av

statskontoret, medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen, efter hörande av hushållningssällskapens

förvaltningsutskott, järnvägsstyrelsen, länsstyrelserna,

styrelsen för veterinärhögskolan efter lärarkollegiets hörande, allmänna

civilförvaltningens lönenämnd, Sveriges allmänna lantbrukssällskap, försäkringsbolaget

för smittsamma husdjurssjukdomar, ömsesidigt, och skandinaviska

kreatursförsäkringsbolaget.

Propositionen bygger på det förslag rörande nötkreaturstuberkulosens

bekämpande, som framlagts i de ovannämnda sakkunniges betänkande,

och åsyftar väsentligen ett utbyggande av de nuvarande anordningarna

på ifrågavarande område särskilt i vad gäller den Ostertagska metoden

för att uppnå ökad anslutning från djurägarnas sida och största möjliga

trygghet för att statens uppoffringar för ändamålet skola medföra avsett

gagn. Propositionen utmynnar i förslag örn anvisande av från 140,000

kronor till 300,000 kronor förhöjt anslag till förekommande och hämmande

av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen. Då utfärdande av de närmare

bestämmelserna rörande nötkreaturstuberkulosens bekämpande ankommer

på Kungl. Majit i administrativ väg, lia i propositionen endast

angivits vissa principer, vilka departementschefen härutinnan ansett böra

följas.

I samband med den redogörelse för de i propositionen sålunda uppdragna

riktlinjerna, som utskottet nu går att lämna, kommer utskottet

att även redogöra för det huvudsakliga innehållet av nu gällande

bestämmelser i ämnet. Förslaget innefattar i huvudsak följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84. 5

Statens medverkan i fråga om den Ostertagska metoden inskränker statens medvig

för närvarande till vissa bidrag till kostnaderna för de tekniska tuberkUiosoch

bakteriologiska undersökningarna. Det utgår med dels 50 öre för bekämpandet

varje kliniskt undersökt djur, dels ock bidrag till de verkliga kostna- Qste3rtagSka

der vederbörande baft för bakteriologisk undersökning och inköp av er- metoden.

forderliga utensilier för undersökningsarbete. Statsbidraget lämnas till

vederbörande hushållningssällskap, som tillika för varje djur uppbär viss

avgift av djurägaren. Sällskapet ombesörjer likviderandet av undersökningarna

och svarar för kostnaderna, i den mån de i avgifter och statsbidrag

influtna medlen icke förslå. Djurägarens avgift växlar för olika

hushållningssällskap. Den utgår för varje djur årligen, oberoende av antalet

undersökningar inom Uppsala län med 1 krona 50 öre, Södermanlands

län med 1 krona 75 öre, Östergötlands län med 2 kronor 50 öre och

Malmöhus län med 2 kronor. Inom Kalmar läns södra hushållningssällskaps

område betalar däremot djurägaren årligen 1 krona 75 öre, örn två

undersökningar av djuret företagas, men allenast 1 krona 25 öre, då endast

en undersökning sker. I Hallands län utgå avgifterna enligt samma

system som det sist omförmälda med dels 1 krona 50 öre, dels 75 öre. Medeltalet

av statens och djurägarens årliga utgifter för anslutet djur inom

de olika länen under tiden 1 juli 1929—30 juni 1932 framgår av följande

tabell:

Statsbidrag ......... kr.

Avgift .................. *

Uppsala

län

Söder-

manlands

län

Öster-

götlands

län

Kalmar

län

Malmöhus

län

Hallands

län

1: BS

1: B0

1: 11

1:75

1: 47

2: 50

0: 98

1: 48

0: 96

2: —

1: 38

0: 8 8

Summa »

3: OS

2: 86

3: 97

2: 46

2: 96

2: 26

Sakkunniga hava föreslagit, att statsbidraget borde fixeras till 1 krona

25 öre för djur.

I propositionen avses, att statsbidraget för tuberkulosbekämpandet fastställes

att utgå med enahanda belopp för år och djur som det djurägaren

årligen för samma djur erlägger. Därvid förutsättes att medicinalstyrelsen,

som skall hava att liksom nu tillställa vederbörande hushållningssällskap

statsbidraget, kontrollerar, att hushållningssällskapet i avgifter

och statsbidrag ej kommer att uppbära större belopp än som motsvarar

dess verkliga kostnader för tuberkulosarbetet. Villkoren för statsbidrags

tillgodonjutande enligt propositionen ansluta sig till de nu gällande.

Djurägaren skall till hushållningssällskapet avlämna en förbindelse, gällande

för en tid av minst två år, att i vad på honom ankommer ställa

sig ifrågavarande villkor till efterrättelse. Sker ej uppsägning senast

ett år före utgången av förbindelsens giltighetstid, anses förlängning på

ett år hava kommit till stånd. Kreatursbesättning, som sålunda anslutes

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

till tuberkulosbekämpandet, måste liksom nu minst en gång årligen underkastas

klinisk undersökning av veterinär, som hushållningssällskapet

anvisar. Veterinären skall vara godkänd av medicinalstyrelsen. Djur,

som vid den kliniska undersökningen misstänkes lida av tuberkulos i

smittfarlig form, förses med särskilt märke. Prov av sådant djur insändes

av veterinären för bakteriologisk undersökning till statens veterinärbakteriologiska

anstalt eller till veterinärbakteriologiskt laboratorium,

som medicinalstyrelsen godkänner. Finnes djur vara behäftat med tuberkulos

i smittfarlig form, skall det nedslaktas inom 14 dagar efter det

underrättelse därom ingått. Undantagsvis bör dock, örn särskilda skäl

därtill föreligga och djuret hålles betryggande isolerat, hushållningssällskapet

äga medgiva anstånd med nedslaktningen intill dess sex månader

förflutit från dagen för underrättelsen. Erforderliga närmare bestämmelser

hava ansetts böra få meddelas av medicinalstyrelsen.

För närvarande utgår icke ersättning av statsmedel för nedslaktade

smittfarliga djur annat än vid nedslagning till följd av smittfarlig

juvertuberkulos. Propositionen innefattar, att sådan ersättning skall

Kunna under vissa förhallanden utgå även i andra fall. Ur propositionen

må i detta avseende återgivas följande:

Djurägaren skall som hittills ensam vidkännas förlust å djur, vilket

nedslaktats med anledning av den efter anslutningen till tuberkulosbekämpandet

företagna första klinisk-bakteriologiska undersökningen. Däremot

avses att vid följande nedslaktningar ersättning av statsmedel må

utgå med en fjärdedel av djurkroppens värde, dock högst 50 kronor eller,

örn djuret helt kasseras, 25 kronor. Har djurägaren inrättat särskild,

betryggande isolerad ungdjursavdelning, dit alla nyfödda nötkreatur föras

och där djuren kontrolleras genom tuberkulinundersökning, har en

högre ersättning synts kunna lämnas, under förutsättning att de till avdelningen

överförda tuberkelfria djuren allt framgent hållas avskilda

fran reageranae djur, samt att den reagerande delen av besättningen ej

underhålles genom nyförvärv. För dylikt fall skulle ersättningen för

nedslaktat smittfarligt djur kunna fastställas till hälften av djurkroppens

värde, dock högst 75 kronor .eller, vid totalkassation, 50 kronor.

För att ersättning av statsmedel skall utgå har ansetts böra fordras, att

nedslaktandet äger rum inom viss ej alltför lång tid, förslagsvis 30 dagar,

efter det ägaren erhöll underrättelse om smittfaran. Ersättningen skall,

såsom sakkunniga föreslagit, beräknas efter slaktvikten och det värde för

kilogram, som medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen årligen gemensamt

bestämma. Vid värderingen skall hänsyn ej tagas till köttets an\

äncioarhet till människoföda. Kostnaden för veterinärförrättning, varom

här är fråga, har ansetts böra helt gäldas av statsmedel. Övriga med

nedslaktandet sammanhängande kostnader har däremot djurägaren ansetts

böra vidkännas. Över kött, som vid veterinärbesiktningen godkännes

till människoföda, får ägaren fritt förfoga.

Enligt nu antydda bestämmelser förutsättes medverkan i vissa avseen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84. 7

elen av vederbörande hushållningssällskap. Vinner tuberkulosbekämpaudet

större anslutning bland djurägarna, syntes det ligga i sakens natur

och hushållningssällskapets eget intresse att, såsom skett i län, där dylikt

bekämpande redan nu är anordnat, vissa personer delegeras för liandkavandet

av hithörande spörsmål.

Skulle inom något län vederbörande hushållningssällskap icke hava anordnat

och ej heller vilja anordna bekämpande av nötkreaturstuberkulosen

enligt Ostertagska metoden, blir enligt förslaget djurägaren utesluten

från den möjlighet att med understöd av statsmedel föranstalta örn sådant

bekämpande som i det föregående angivits. Undantag föreslås

emellertid skola göras för visst fall, varom i det följande vidare, förmäles,

nämligen att kreatursbesättning underkastas klinisk-bakteriologisk

undersökning för vinnande av tuberkulinundersökning på statens bekostnad

eller i samband med sådan undersökning. För dylikt fall ha

ansetts kunna anförtros åt medicinalstyrelsen de uppgifter med avseende

å tuberkulosarbetets övervakande och bedrivande, som avsetts eljest

skola ankomma på hushållningssällskapen. Härvid har förutsatts att

i den mån så erfordras för att medicinalstyrelsen skall kunna fullgöra

ifrågavarande nya åligganden, förstärkning enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

må få ske av arbetskrafterna vid den till styrelsens veterinärbyrå

anslutna tuberkulosavdelningen.

Enligt gällande bestämmelser för erhållande på statens bekostnad av

undersökning med tuberkulin av nötkreatur (Bangska metoden) kan sadant

bidrag under vissa angivna förutsättningar utgå beträffande besättning

i dess helhet dels för en första undersökning av ladugårdsbesättning

dels för förnyad undersökning (kontrollundersökning). För en första

undersökning är allenast uppställt det kravet att ladugårdsinnehavaren

skall hava för avsikt att vidtaga och vidmakthålla åtgärder till förekommande

och hämmande av tuberkeljukdomar hos nötkreaturen. För

att kontrollundersökning skall få äga rum på statens bekostnad fordras,

att vid rekvisition av tuberkulinet fogas av rekvirenten utfärdat intyg,

utvisande, där reaktion förekom vid närmast föregående undersökning,

att verksamma åtgärder till tuberkulosens utrotande ur ladugården vidtagits

inom viss tid därefter och i tillämpliga delar vidmakthållas, samt,

där reaktion icke förekom vid närmast föregående undersökning, att sådana

åtgärder i tillämpliga delar vidmakthållas. Har vid första undersökning

med tuberkulin av alla till gården hörande nötkreatur

tydlig reaktion ej förekommit och enahanda resultat vunnits vid

första kontrollundersökning eller har tydlig reaktion icke förekommit

vid två omedelbart på varandra följande kontrollundersökningar, må undersökning

med tuberkulin icke vidare äga rum på statens bekostnad.

Utöver och oberoende av förenämnda kostnadsfria undersökningar kan

Statens medverkan

vid

tuberkulosbekämpandet

enligt den

Bangska metoden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

innehavare av nötkreatur under vissa förutsättningar årligen kostnadsfritt

erhålla högst en partiell undersökning. Dylik undersökning får ej

verkställas på statens bekostnad, därest vid förut verkställd första undersökning

eller vid två omedelbart på varandra följande kontrollundersökningar

tydlig reaktion icke förekommit bland de undersökta nötkreaturen.

Propositionen innebär att tuberkulinundersökning på statens bekostnad

bör medgivas enligt i huvudsak samma grunder som nu. Emellertid

föreslås sådan lättnad i nuvarande regler, att total eller partiell tuberkulinundersökning

pa statens bekostnad efter en mellantid av två år må

kunna medgivas utan hinder därav, att vid tidigare undersökning intet

tecken på tuberkulos iakttagits. Ä andra sidan innefattar förslaget en

skärpning så tillvida att för erhållande av tuberkulinundersökning kan

uppställas villkor örn förutgången klinisk och bakteriologisk undersökning.

Då tuberkulinundersökning i allmänhet ej ansetts vara på sin plats i

sådana fall, där tuberkulos i smittfarlig form misstänkes hos besättningen

— vid förekomst av smittfarliga djur har nämligen departementschefen

utgått från att som regel den Ostertagska metoden åtminstone till en början

bör användas vid bekämpandet — har nämligen i överensstämmelse med

sakkunnigas förslag medicinalstyrelsen synts böra tillerkännas rätt att vid

prövning av ansökan örn tuberkulinundersökning fordra, att kliniskt-bakteriologisk

undersökning först verkställes till utredande av huruvida tuberkulos

i smittfarlig form förefinnes. För vinnande av överensstämmelse

med vad som föreslagits beträffande tuberkulosbekämpandet enligt Ostertagska

metoden skall emellertid bidrag av statsmedel med halva kostnaden

för sist nämnda undersökning få påräknas, örn ägaren ombesörjer

nedslagning av djur, som vid undersökningen finnas smittfarliga. För att

statsbidrag skall utgå har vidare ansetts böra fordras, att vid den kliniska

undersökningen de såsom smittfarliga misstänkta djuren förses med särskilt

märke, samt att, örn vid den efterföljande bakteriologiska undersökningen

misstankarna besannas, nedslaktning sker inom 30 dagar efter det

undersökningens resultat meddelats ägaren. För nedslaktade djur skall ej

ersättning lämnas. Örn emellertid djurägaren inom viss tid, förslagsvis ett

år, efter den kliniska undersökningen genom avlämnande av föreskriven

förbindelse vinner anslutning till tuberkulosbekämpandet enligt Ostertagska

metoden, har den verkställda undersökningen ansetts böra räknas

honom till godo såsom örn den hade skett först efter anslutningen och alitsa

i fortsättningen ersättning av statsmedel enligt förut angivna grunder

lämnas honom vid nedslaktning av smittfarliga djur.

Vidare innebära de i propositionen uppdragna riktlinjer sådan ändring

i gällande bestämmelser, att, sedan tuberkulinundersökning beviljats

och verkställts, djur, som därvid reagerat eller eljest kan misstänkas behäftat

med tuberkulos, skall kliniskt undersökas, samt att, örn vid sistberörda

undersökning misstanke örn tuberkulos i smittfarlig form yppar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84. 9

sig, jämväl bakteriologisk undersökning skall företagas. Misstänkt djur

skall vid den kliniska undersökningen åsättas särskilt märke. Undersökningarna

skola helt bekostas av statsverket. För nedbringande av undersökningskostnaden

bar ansetts böra föreskrivas, att förrättningen så vitt

möjligt skall företagas i omedelbar anslutning till tuberkulinundersökningen.

Djur, som finnes lida av tuberkulos i smittfarlig form, har ansetts

böra, på sätt sakkunniga föreslagit, nedslaktas inom 30 dagar. Departementschefen

har däremot icke kunnat ansluta sig till förslaget, att

för sålunda nedslaktat djur skall utgå ersättning av statsmedel. Till

dylik ersättning syntes departementschefen ägaren icke vara mera berättigad

här än i de tidigare omnämnda fall, då nedslaktning efter en

första klinisk-bakteriologisk undersökning ägt rum. Djurägare, som vägrar

att i vederbörlig ordning ombesörja nedslaktning av smittfarliga djur,

har ansetts böra åligga att återgälda statsverket dess kostnader för såväl

tuberkulinundersökningen som den klinisk-bakteriologiska undersökningen.

Djurägare, som fullgjort honom åvilande nedslaktningsskyldighet,

skall, örn han inom ett år efter den kliniska undersökningen ansluter

sig till tuberkulosbekämpandet enligt Ostertags metod, få räkna sig

nämnda undersökning till godo i överensstämmelse med vad beträffande

likartat fall i det föregående anförts.

Beträffande ersättning till examinerad veterinär för tuberkulinundersökning

äger enligt gällande bestämmelser sådan veterinär som huvudregel

av statsmedel åtnjuta dels gottgörelse för varje undersökt djur intill

ett antal av 20 med 40 öre och för varje djur däröver inom samma kreatursbesättning

med 20 öre, dels ock traktamentsersättning enligt traktamentsklass

D i allmänna resereglementet för högst 2 dagar. Veterinär

är skyldig att, där så kan ske, under samma förrättning verkställa undersökning

med tuber k ulin inom två eller flera besättningar. För dylik samtidig

undersökning åtnjutes av statsmedel, förutom traktamentsersättning,

gottgörelse för varje undersökt djur intill ett antal av 50 med 70 öre och

för varje djur däröver med 20 öre. För resa till och från förrättningsstället,

där detta är beläget mer än 2 kilometer från veterinärens station,

äger veterinären, i den mån rekvirenten ej ombesörjer veterinärens förskaffande,

erhålla gottgörelse av rekvirenten enligt klass II i resereglementet.

I nu berört avseende ifrågasättes ingen ändring.

Veterinärs rätt till ersättning för klinisk undersökning — vilken fråga

aktualiserats genom det nu föreslagna vidgade undersökningsförfarandet

— skall enligt propositionen så regleras att ersättningen bestämmes

till 1 krona för varje kliniskt undersökt djur intill ett

antal av 20 samt 50 öre för varje djur däröver inom samma kreatursbesättning.

Under samma dag hava, såsom sakkunniga föreslagit,

högst 50 djur ansetts böra få undersökas. Veterinär skall vidare tillerkännas

rätt till traktamentsersättning ävensom, örn ej veterinärens be
-

Ersättning

till veterinär

för tuberkulinundersökningar

och

vissa andra

tuberkulosundersökningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tuberkulos

inom mindre

ladugårdsbesättningar.

Juvertuberkulos

och

tuberkulos i

könsorganen.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

fordran till och från förrättningsstället ombesörjes av rekvirenten, reseersättning,

allt enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet. Emellertid

har möjlighet synts böra lämnas öppen för hushållningssällskap,

som ordnat tuberkulosbekämpande enligt Ostertagska metoden, att med

veterinär träffa särskild överenskommelse i ersättningsfrågan. Härvid

har ansetts böra tillses, att kostnaderna för klinisk undersökning ej uppgå

till högre belopp än vad fallet skulle bliva, örn nyssangivna ersättningsgrunder

tillämpades. Överenskommelsen har ansetts böra underställas

medicinalstyrelsen för godkännande.

Beträffande ersättning till veterinär för förrättning, avseende besiktning

och värdering av nötkreatur, som nedslaktats i enlighet med de i det

föregående upptagna bestämmelserna, ha jämväl särskilda regler ansetts

erforderliga. För sådan förrättning har skälig gottgörelse synts kunna erhållas

med tillämpning av samma grunder som de, vilka enligt allmänna

veterinärtaxan gälla i fråga örn veterinärs tjänsteförrättning (tjänstetaxan).

Ersättningen komme då att utgöra dels arvode av 8 kronor eller,

örn under samma dygn flera förrättningar verkställas, 8 kronor för den

första och 4 kronor för varje följande förrättning, dels ock viss resekostnads-

och traktamentsersättning.

Därest förrättningen skedde vid slakt i offentligt slakthus eller under

offentlig kontroll ställd slakteriinrättning och förrättningsmannen vore

anställd såsom besiktningsman därstädes, har arvodet ansetts kunna nedsättas

till hälften av nyssnämnda arvodesbelopp. Någon resekostnadseller

traktamentsersättning har synts för sistberörda fall ej böra utgå.

Till förekommande och hämmande av tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar

har understöd av statsmedel ansetts böra utgå enligt

samma grunder som hittills.

Ytterligare en form för nötkreaturstuberkulosens bekämpande, som tilllämpats

under en följd av år, men vartill bidrag av statsmedel icke utgår

från anslaget till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen utgör det smittfarliga slag av tuberkulos, som benämnes

juvertuberkulos. Sedan 1898 har denna form av tuberkulos varit föremal

för särskilda ingripanden. Nuvarande bestämmelser i ämnet innefattas

i kungörelsen den 1 maj 1903 (nr 71) angående åtgärder mot tuberkulos

i juvret hos nötkreatur. Däri stadgas i huvudsak följande.

Veterinär, som misstänker juver tuber kulos, åligger att genast till statens

veterinärbakteriologiska anstalt för undersökning insända prov av mjölk

eller, örn så erfordras, körtelvävnad från den eller de delar av juvret, vilka

misstänkas vara angripna av sjukdomen. Enahanda skyldighet åligger djurägare,

som misstänker förekomsten av ifrågavarande sjukdom, därest ej

prov redan insänts av veterinär. Visar sig vid bakteriologisk undersökning,

att provet innehåller tuberkelbaciller, skall medicinalstyrelsen ofördröjligen

underrättas. Medicinalstyrelsen förordnar därefter fortast möjligt

veterinär att nedslakta det djur, som sålunda visats vara angripet av juver
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84. 11

tuberkulos. För nedslaktat djur utgår till ägaren ersättning av statsmedel

med belopp, motsvarande en fjärdedel av djurets värde, varförutom ägaren,

örn veterinären förklarat viss del av djuret icke kunna användas till människoföda,

är berättigad till ytterligare ersättning med belopp, motsvarande

tre fjärdedelar av det till människoföda odugligt förklarade köttets värde.

Värdet bestämmes efter det pris för kilogram kött, som medicinalstyrelsen oell

lantbruksstyrelsen i gemensamt utfärdad kungörelse fastställer. Priset har i

sådan ordning bestämts till 70 öre för kilogram, över användbara delar av

köttet får ägaren fritt förfoga, varemot de odugligförklarade delarna av djuret

skola förstöras. Kostnaderna för djurets nedslaktande och vägande samt

oskadliggörande av icke användbara delar av djuret skola bestridas av djurägaren.

Kostnaderna för insändande till veterinärbakteriologiska anstalten

av prov och juver gäldas av statsmedel.

I samband med frågan örn fortsatta åtgärder till bekämpande av

juvertuberkulos har i propositionen upptagits spörsmålet örn träffande

av särskilda anstalter för bekämpande av tuberkulos i könsorganen

hos nötkreatur, för vilket ändamål staten hittills icke lämnat

någon medverkan. I sådant avseende ha de nu gällande bestämmelserna

i fråga örn bekämpandet av tuberkulos i juvret hos nötkreatur i stort sett

ansetts böra bliva tillämpliga. Departementschefen har i fråga härom

anfört följande.

»Ersättning för nedslaktade djur bör i detta fall, då nedslaktningsskyldigheten

här bör vara av tvingande natur, skäligen utgå med fulla skillnaden

mellan liv- och slaktvärde. I syfte att ernå önskvärd förenkling

av värderingsförfarandet torde emellertid, på sätt sakkunniga föreslagit,

ersättningsbeloppet lämpligen kunna fastställas till hälften av djurkroppens

värde, beräknat enligt samma grunder som i tidigare omnämnda

fall av smittfärlig tuberkulos. Jag biträder likaledes sakkunnigas

förslag örn maximering av beloppet till 100 kronor eller, vid totalkassation,

50 kronor. Till veterinär, som deltagit i förrättning, vilken ägt rum på

grund av ifrågavarande bestämmelser, synes, i anslutning till gällande

stadganden angående bekämpande av tuberkulos i juvret hos nötkreatur,

böra utgå ersättning av statsmedel enligt de i tjänstetaxan för veterinär

angivna grunder. — Samtidigt med att bestämmelser sålunda utfärdas

angående bekämpandet av tuberkulosen i könsorganen hos nötkreatur

böra, i anslutning till vad sakkunniga föreslagit, nuvarande föreskrifter

beträffande juvertuberkulosen omarbetas. Enahanda regler böra sålunda

i stort sett gälla i fråga örn båda de förevarande slagen av tuberkulos.

Erforderliga medel för bekämpandet av juvertuberkulosen, vilka hittills

utgått från anslaget till övriga utgifter till förekommande och hämmande

av smittsamma sjukdomar bland husdjuren, torde, i likhet med de

medel, vilka utgå för bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen i övrigt,

från och med nästkommande budgetår böra utanordnas från anslaget till

förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.»

Slutligen innefattar propositionen vissa åtgärder till förhindrande av

nötkreaturstuberkulosens spridning till de sex nordligaste länen och Got
-

Särskilda åtgärder

till

förhindrande

s. 12 Kontrollera mot PDF

av nötkreaturstuberkulosens

spridning

till de

sex nordligaste

länen

och Gotland.

Motionerna.

Utskottet.

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

lands län, i vilka landsdelar sjukdomen synts avsevärt mindre utbredd

än inom övriga delar av landet. Dessa åtgärder gå närmast ut på anordnande

försöksvis av en viss kontroll beträffande införsel till nämnda

landsdelar av livdjur från riket i övrigt. För sådant ändamål skulle

Kopparbergs och Gävleborgs län utgöra ett skyddsområde för sig samt

de fyra nordligaste länen gemensamt bilda ett annat skyddsområde, varjämte

Gotland skulle utgöra ett skyddsområde för sig. Inom vartdera

av de båda norra skyddsområdena skulle transport av nötkreatur från

ett län till ett annat obehindrat få företagas. Ej heller skulle kontrollbestämmelserna

avse transport från det nordliga till det sydliga området.

I fråga örn de närmare bestämmelserna för införselkontrollens genomförande

syntes sakkunnigas förslag i stort sett böra följas, vilket

bland annat innefattade att för införsel av nötkreatur till län inom något

av de skyddade områdena skulle fordras länsstyrelsens tillstånd. Sådant

tillstånd skulle kunna lämnas allenast under vissa angivna villkor.

För innehållet i motionerna redogör utskottet i samband med utskottets

yttrande här nedan.

I förevarande proposition synas de ovannämnda sakkunnigas förslag till

ett effektivare bekämpande av tuberkulosen hos nötkreaturen hava blivit

upptaget i den utsträckning, som med beaktande av den av det rådande

statsfinansiella läget särskilt påkallade återhållsamheten torde hava varit

möjlig, och de föreslagna åtgärderna synas utskottet utgöra ett avgörande

framsteg i kampen mot den ifrågavarande förödande kreaturssjukdomen.

Utskottet, som därför i allt väsentligt ansluter sig till propositionen,

föranledes allenast till följande uttalande i anledning av densamma. Departementschefen

har antytt att — utöver nu tillämpade metoder i tuberkuloskampen

— från olika håll framförts tanken på tuberkulosarbetets

främjande genom premiering medelst pristillägg eller på

annat sätt av mjölk från reaktionsfria besättningar eller besättningar,

där bekämpande av smittfarlig tuberkulos ägde rum. I likhet med

departementschefen anser utskottet, att detta uppslag förtjänar att allvarligt

övervägas, och utskottet förutsätter, att de jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 1 december 1933 tillkallade utredningsmän för utredning

rörande mejerihanteringen och mjölkproduktionen, vilkas uppdrag

jämväl innefattar denna fråga, skola ägna densamma ingående prövning.

Utskottet har jämväl uppmärksammat en utomlands i ganska stor omfattning

under utexperimentering varande metod i kampen mot nötkreaturstuberkulosen

(den s. k. Calmettemetoden). Enligt uppgift har denna

metod — vilken går ut på att genom inympning av en bakteriekultur

för framtiden göra djuren oemottagliga för smitta — sedan några

år även försöksvis praktiserats på vissa håll inom Malmöhus län.

På grund av metodens speciella karaktär kan emellertid resultatet

av densamma konstateras först i mån av de vaccinerade djurens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

13

nedslagning. Utskottet har med vad nu anförts allenast velat framhålla,

att vid den fortsatta prövningen av frågor, som stå i samband med tuberkulosbekämpandet,

även den nu sistnämnda metoden liksom de uppslag i

övrigt, som kunna framkomma, böra bli föremål för uppmärksamhet.

Rörande det i motionen 11:544 särskilt upptagna spörsmålet vill utskottet

först erinra örn den föreslagna bestämmelsen att djur, som vid undersökning

med turberkulin reagerat eller eljest kan misstänkas behäftat med

tuberkulos, skall, örn vid därefter förekommen klinisk och bakteriologisk

undersökning djuret konstaterats lida av tuberkulos i smittfarlig form, nedslaktas

inom 30 dagar. I samband härmed har departementschefen uttalat,

att han icke kunde ansluta sig till framställt förslag att ersättning av

statsmedel skulle utgå för sålunda nedslaktat djur. Till dylik ersättning

syntes nämligen departementschefen ägaren icke vara mera berättigad

här än i de fall då eljest nedslaktning efter en första klinisk bakteriologisk

undersökning ägt rum. Därefter har departementschefen uttalat, att

djurägare, som fullgjort honom åvilande nedslaktningsskyldighet, borde,

örn han inom ett år efter den kliniska undersökningen anslöte sig till tuberkulosbekämpandet

enligt Ostertags metod, få räkna sig nämnda undersökning

till godo. Detta departementschefens yttrande kunde enligt motionärernas

mening så uppfattas, att inom besättningar, där Bangska metoden

tillämpades, ersättning vid nedslaktning av därvid påträffade smittfarliga

djur icke under några omständigheter skulle kunna utgå. Det syntes motionärerna

emellertid med full rätt kunna påyrkas, att därest vid omprövning

med tuberkulin av sådan besättning fal] av smittfarlig tuberkulos konstaterades

ladugårdsägaren måtte i fråga örn ersättning för nedslaktat djur

likställas med deltagarna i bekämpandet enligt Ostertags metod. I anslutning

härtill hemställes i motionen örn anvisande av ett belopp av 10,000

kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till förekommande och

hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Ett bifall till motionen torde visserligen innebära ett avsteg i någon

mån från den i propositionen antydda och enligt utskottets mening riktiga

grundsatsen att bekämpandet av den smittfarliga tuberkulosen närmast

bör anknytas till den Ostertagska metoden. Emellertid kan utskottet å

andra sidan icke undgå finna, att vägande billighetsskäl tala för motionärernas

framställning. Då det torde höra till rena undantagsfallen att

djur, som varit föremål för de åtgärder, som uppställas som villkor för

erhållande av kontrollundersökning med tuberkulin, vid sådan undersökning

skulle befinnas vara behäftat med tuberkulos i smittsam form, lärer

det, såsom i motionen jämväl framhållits, här allenast kunna bli fråga om

ett mycket ringa antal fall, beträffande vilka ersättning av statsmedel

skulle kunna komma att utgå. Utskottet anser därför motionen böra härutinnan

tillmötesgås. Med hänsyn till de jämförelsevis små kostnader,

sorn därav kunna föranledas, torde emellertid icke erfordras någon höjning

av ifrågavarande anslag, som har förslagsanslags natur.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

Statsbidraget till hushållningssällskap, som bedriver verksamhet enligt

den Ostertagska metoden för bekämpande av smittfarlig tuberkulos inom

till bekämpandet anslutna kreatursbesättningar, skall enligt propositionen

utgå med samman belopp för djur, som det djurägaren erlägger. I motionen

II: 545 framhållas fördelarna av att inom hushållningssällskapen

hava anställda specialutbildade och med tuberkulosarbetet uteslutande

sysselsatta veterinärer. Enligt motionärernas mening funnes därför anledning

att på allt sätt främja tillkomsten av organisationer liknande den

som för närvarande finnas inom Östergötlands län. I sådant syfte anse motionärerna,

att storleken av statens procentuella bidrag till täckande av kostnaderna

för verksamhet av ifrågavarande slag bör göras beroende av den organisation,

som tillämpas inom vederbörande hushållningssällskaps område,

och föreslås i anslutning härtill, att statsbidraget vidkommande sådana

hushållningssällskap, som i sin tjänst anställa särskilda veterinärer med

uppgift uteslutande att stå till sällskapets disposition för bekämpande av

nötkreaturstuberkulosen, skall utgå med intill 60 procent av totalkostnaderna

och beträffande hushållningssällskap, som för ifrågavarande ändamål

anlita veterinärer, vilka jämväl utöva annan veterinärverksamhet,

med intill 40 procent av totalkostnaderna.

För egen del anser utskottet i likhet med motionärerna, att det för tuberkuloskampens

effektiva och rationella bedrivande måste vara en fördel

att inom vederbörande hushållningssällskaps område hava att tillgå en

veterinär, som uteslutande ägnar sig åt tuberkuloskampen, och att vad

motionärerna föreslagit skulle kunna i sin mån vara en sporre för vissa

hushållningssällskap att träffa önskvärda anordningar i förevarande avseende.

Då emellertid å andra sidan mot det i motionen föreslagna sättet

för vinnande av det avsedda syftet vägande invändningar lära kunna göras

ur den synpunkten att hushållningssällskap, som saknade ekonomiska

resurser att vidtaga i motionen förutsatta åtgärder, skulle komma i åtnjutande

av ett mindre statsbidrag än det i propositionen avsedda, anser sig

utskottet icke böra tillstyrka någon avvikelse från vad som i förevarande

avseende innefattas i propositionen. Icke heller i övrigt ger propositionen

anledning till någon utskottets erinran.

Vad slutligen angår motionen II: 11, vilken väckts före propositionens

avlämnande, torde denna motion få anses besvarad genom vad utskottet

här ovan tillstyrkt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning samt med avslag å motionen

II: 545 till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen anvisa för budgetåret

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

15

1934/1935 under nionde huvudtiteln ett extra förslagsanslag

av 300,000 kronor;

2) att motionerna II: 11 och 544 må anses besvarade

genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 15 maj 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

tran lörsta kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,

Granath, Tjällgren, Fritiof Gustafson och Elof Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Andersson i

Grimbo, Olsson i Rödningsberg, Gustafson i Kasenberg, Andersson i Löbbo, Andersson i

Tungelsta och Osberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:287 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen. s. 8 i texten