Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen jämte i ämnet väckta motioner.
1934-05-15 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1934:84, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
1
Nr 84.
Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1934 kl. 11 I. m.
Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 46, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, till förekommande och hämmande av
tuherkelsjukdomar hos nötkreaturen beräkna för budgetåret 1934/1935 ett
extra förslagsanslag av 300,000 kronor.
I en till riksdagen den 9 februari 1934 avlåten till jordbruksutskottet
hänvisad proposition nr 121 har Kungl. Maj :t under åberopande av hilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag
föreslagit riksdagen att till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen anvisa för budgetåret 1934/1935 under nionde
huvudtiteln ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till berörda
statsrådsprotokoll.
Med anledning av propositionen ha inom andra kammaren väckts följande,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen
dels nr 544 av herr Pettersson i Dahl m. fl., vari hemställts, att riksdagen
ville besluta att till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen för budgetåret 1934/1935 under nionde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor utöver vad Kungl.
Majit i proposition nr 121 begärt, samt att vid utformningen av de organisatoriska
bestämmelserna hänsyn måtte tagas till vad ovan anförts;
dels ock nr 545 av herrar Hagman och Olsson i Staxäng, vari hemställts,
att riksdagen måtte vid fastställande av anslag till förekommande och
hämmande av tuberkulossjukdomar hos nötkreaturen uttala sig för, att
bidrag till av hushållningssällskap organiserat tuberkulosbekämpande
måtte utgå med 60 procent av totalkostnaden, då arbetet utföres av hos
hushållningssällskap anställda, specialutbildade och med tuberkulosarbetet
uteslutande sysselsatta veterinärer, och med 40 procent av totalkostnaden,
då tuberkulosbekämpandet sker med anlitande av veterinärer, vilka
jämväl utöva annan veterinärverksamhet.
Därjämte har före propositionens avlåtande inom andra kammaren
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 84.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
väckts en till utskottet hänvisad motion nr 11 av herr Pettersson i Hällbacken,
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t
anhålla örn förslags utarbetande och framläggande för riksdagen till effektivare
bekämpande av kreaturstuberkulosen.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas
till motionerna.
Riksdagen har för varje år från och med 1898 anvisat anslag för ifrågavarande
ändamål. Anslaget, som för budgetåret 1933/1934 upptagits till
140,000 kronor, disponeras till huvudsaklig del jämlikt bestämmelserna i
kungörelsen den 20 juni 1924 (nr 271) angående ersättning till veterinär,
som på rekvisition av ladugårdsinnehavare verkställt undersökning med
tuberkulin av nötkreatur, med däri genom kungörelserna den 20 juli 1925
(nr 368), den 24 april 1931 (nr 92) och den 7 oktober 1932 (nr 454)
gjorda ändringar. Förutsättningarna för sådan undersökning på statens
bekostnad äro angivna i kungörelsen den 25 februari 1919 (nr 133) angående
villkor för erhållande på statens bekostnad av undersökning med
tuberkulin av nötkreatur, vilken kungörelse ändrats genom kungörelsen den
8 december 1922 (nr 570). Kungl. Majit har vidare plägat varje år av
nämnda anslag anvisa vissa belopp till inköp av tuberkulin, till ersättning
för nedslaktning av djur i och för utredning av orsaken till uppträdande
av tuberkulos inom ladugårdsbesättning samt till understöd vid bemödanden
till förekommande och hämmande av tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar.
Angående villkoren för erhållande av dylikt understöd stadgas
i kungörelsen den 20 december 1912 (nr 376). Kungl. Majit har för
budgetåret 1933/1934 för sistberörda ändamål av ifrågavarande anslag ställt
till förfogande ett belopp av högst 5,000 kronor.
Ytterligare har Kungl. Majit plägat varje år av ifrågavarande anslag
bevilja särskilt understöd för bekämpande av smittfarlig tuberkulos bland
nötkreaturen inom vissa hushållningssällskaps områden enligt den s. k.
Ostertagska metoden, nämligen sedan 1920 inom Malmöhus län, sedan 1927
inom Hallands och Östergötlands län, sedan 1928 inom Kalmar läns södra
hushållningssällskaps område och Uppsala län samt sedan 1929 inom Södermanlands
län. Det för innevarande budgetår i förevarande hänseende anvisade
beloppet utgör sammanlagt 49,425 kronor. Kungl. Majit har vidare
anvisat medel för särskilt bekämpande av tuberkulosen bland nötkreaturen
inom vissa socknar i Härjedalen samt till undersökningar av det svenska
tuberkulinets beskaffenhet.
överinseendet över de åtgärder, för vilka anslaget sålunda anlitas, har
tidigare tillkommit lantbruksstyrelsen. Erforderliga belopp till bestridande
av lantbruksstyrelsens kostnader för handläggningen av ifrågavarande ärenden
ävensom till arvode och reseersättning åt en av lantbruksstyrelsen förordnad
statskonsulent vid bekämpande av tuberkulosen hos nötkreaturen
hava utgått av anslaget. I anslutning till Kungl. Majlis i proposition nr
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
3
234 till 1933 års riksdag framlagda och av riksdagen godkända förslag till
omorganisation av lantbruksstyrelsen (R. skr. nr 281) har Kungl. Maj:t
emellertid genom kungörelse den 30 juni 1933 (nr 453) förordnad att de
uppgifter, som åvilade lantbruksstyrelsen enligt förutnämnda kungörelser,
i stället skulle, räknat från och med den 1 juli 1933, handhavas av medicinalstyrelsen.
Vidare har Kungl. Majit den 30 juni 1933 dels uppdragit
åt medicinalstyrelsen att under tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 övervaka
och leda undersökningarna med tuberkulin och därav betingade åtgärder
inom ladugårdarna ävensom vidtaga övriga därmed sammanhängande åtgärder,
dels ock föreskrivit, att det med uppdraget förenade arbetet skulle
inom styrelsen handhavas å en till dess veterinärbyrå ansluten avdelning
för nötkreaturstuherkulosens bekämpande. I samband härmed förordnade
Kungl. Majit viss befattningshavare med uppdrag att under byråchefens för
veterinärbyrån inseende och enligt av medicinalstyrelsen givna bestämmelser
handlägga och föredraga ärendena å sagda avdelning (föredragande för nötkreaturstuberkulosärenden).
Därjämte bemyndigades medicinalstyrelsen att antaga
en legitimerad veterinär att vara konsulent vid bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen.
Utgifterna för avdelningen, utgörande arvoden och resekostnadsersättning
till föredraganden och konsulenten, avlöning till biträde och
expeditionsvakt, vikariatsersättning och kostnader för löpande utgifter, utgå
från ifrågavarande anslag för budgetåret 1933/1934 med i runt tal 30,200
kronor.
Det hos oss tillämpade, i det föregående berörda systemet för nötkreaturstuberkulosens
bekämpande genom tuberkulinundersökningar och därmed
sammanhängande åtgärder går under namnet den Bangska metoden.
Denna metod avser att genom undersökning med tuberkulin (enligt intrakutan-
eller termometoden) utröna i vilken utsträckning en besättning är
infekterad och att med ledning av det erhållna resultatet skilja de friska
djuren från de angripna. Av de friska (ej reagerande djuren) bildas en
säravdelning (friskavdelning), som på lämpligt sätt avskiljes från de infekterade
(reagerande) djuren. Till friskavdelningen överföras alla nyfödda
kalvar från den reagerande avdelningen. Djuren födas nämligen nästan
undantagslöst oberörda av smitta. Friskavdelningens hälsotillstånd prövas
genom årliga tuberkulinundersökningar. Inom besättningar, där nötkreaturen
vid en första prövning visat sig infekterade, bygger man upp en helt
ny stam genom att särskilja kalvarna och hålla deni isolerade från de äldre
djuren.
Vid tuberkulosens bekämpande enligt den Ostertagska metoden, vartill,
på sätt nämnts, statsbidrag inom sex län åtnjutes, lägges huvudvikten på
att uppspåra och avlägsna djur med smittfarlig form av tuberkulos. För
sådant ändamål skall enligt ifrågavarande metod en eller två gånger årligen
företagas klinisk undersökning av kreatursbesättningen. Av djur, som därvid
misstänkes för smittfarlig tuberkulos, tages prov av sekret eller exkret
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
Innebörden av
Kungl. Maj. ts
förslag.
för bakteriologisk undersökning. Vissa gånger örn året tages och undersökes
samlingsmjölkprov av besättningen. Djur, som finnes behäftat med
smittfarlig tuberkulos, nedslaktas.
Med anledning av vissa vid 1929 års riksdag väckta motioner anhöll
riksdagen i skrivelse den 24 maj 1929, nr 9 A punkt 28, under åberopande
av jordbruksutskottets i denna del godkända utlåtande nr 1 punkt 42, att
Kungl. Maj:t ville föranstalta örn utredning rörande ytterligare åtgärder
för bekämpande av nötkreaturstuberkulosen samt för riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Med anledning härav
bemyndigade Kungl. Maj:t den 5 juli 1929 chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst tre personer för verkställande inom departementet
av berörda utredning. De tillkallade utredningsmännen, i det följande benämnda
nötkreaturstuberkulossakkunniga, nämligen ledamoten av riksdagens
andra kammare, hemmansägaren J. L. Brännström i Brännan, dåvarande
konsulenten för nötkreaturstuberkulosens bekämpande, numera köttbesiktningsmannen
E. S. J:son Jerlov i Falkenberg och godsägaren Gustaf
von Hofsten, Kilagården, Kålltorp, hava den 21 oktober 1930 avgivit betänkande
med förslag i ämnet (st. off. utr. 1930:23).
Över sakkunnigas betänkande och förslag hava avgivits yttranden av
statskontoret, medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen, efter hörande av hushållningssällskapens
förvaltningsutskott, järnvägsstyrelsen, länsstyrelserna,
styrelsen för veterinärhögskolan efter lärarkollegiets hörande, allmänna
civilförvaltningens lönenämnd, Sveriges allmänna lantbrukssällskap, försäkringsbolaget
för smittsamma husdjurssjukdomar, ömsesidigt, och skandinaviska
kreatursförsäkringsbolaget.
Propositionen bygger på det förslag rörande nötkreaturstuberkulosens
bekämpande, som framlagts i de ovannämnda sakkunniges betänkande,
och åsyftar väsentligen ett utbyggande av de nuvarande anordningarna
på ifrågavarande område särskilt i vad gäller den Ostertagska metoden
för att uppnå ökad anslutning från djurägarnas sida och största möjliga
trygghet för att statens uppoffringar för ändamålet skola medföra avsett
gagn. Propositionen utmynnar i förslag örn anvisande av från 140,000
kronor till 300,000 kronor förhöjt anslag till förekommande och hämmande
av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen. Då utfärdande av de närmare
bestämmelserna rörande nötkreaturstuberkulosens bekämpande ankommer
på Kungl. Majit i administrativ väg, lia i propositionen endast
angivits vissa principer, vilka departementschefen härutinnan ansett böra
följas.
I samband med den redogörelse för de i propositionen sålunda uppdragna
riktlinjerna, som utskottet nu går att lämna, kommer utskottet
att även redogöra för det huvudsakliga innehållet av nu gällande
bestämmelser i ämnet. Förslaget innefattar i huvudsak följande.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84. 5
Statens medverkan i fråga om den Ostertagska metoden inskränker statens medvig
för närvarande till vissa bidrag till kostnaderna för de tekniska tuberkUiosoch
bakteriologiska undersökningarna. Det utgår med dels 50 öre för bekämpandet
varje kliniskt undersökt djur, dels ock bidrag till de verkliga kostna- Qste3rtagSka
der vederbörande baft för bakteriologisk undersökning och inköp av er- metoden.
forderliga utensilier för undersökningsarbete. Statsbidraget lämnas till
vederbörande hushållningssällskap, som tillika för varje djur uppbär viss
avgift av djurägaren. Sällskapet ombesörjer likviderandet av undersökningarna
och svarar för kostnaderna, i den mån de i avgifter och statsbidrag
influtna medlen icke förslå. Djurägarens avgift växlar för olika
hushållningssällskap. Den utgår för varje djur årligen, oberoende av antalet
undersökningar inom Uppsala län med 1 krona 50 öre, Södermanlands
län med 1 krona 75 öre, Östergötlands län med 2 kronor 50 öre och
Malmöhus län med 2 kronor. Inom Kalmar läns södra hushållningssällskaps
område betalar däremot djurägaren årligen 1 krona 75 öre, örn två
undersökningar av djuret företagas, men allenast 1 krona 25 öre, då endast
en undersökning sker. I Hallands län utgå avgifterna enligt samma
system som det sist omförmälda med dels 1 krona 50 öre, dels 75 öre. Medeltalet
av statens och djurägarens årliga utgifter för anslutet djur inom
de olika länen under tiden 1 juli 1929—30 juni 1932 framgår av följande
tabell:
Statsbidrag ......... kr.
Avgift .................. *
Uppsala
län
Söder-
manlands
län
Öster-
götlands
län
Kalmar
län
Malmöhus
län
Hallands
län
1: BS
1: B0
1: 11
1:75
1: 47
2: 50
0: 98
1: 48
0: 96
2: —
1: 38
0: 8 8
Summa »
3: OS
2: 86
3: 97
2: 46
2: 96
2: 26
Sakkunniga hava föreslagit, att statsbidraget borde fixeras till 1 krona
25 öre för djur.
I propositionen avses, att statsbidraget för tuberkulosbekämpandet fastställes
att utgå med enahanda belopp för år och djur som det djurägaren
årligen för samma djur erlägger. Därvid förutsättes att medicinalstyrelsen,
som skall hava att liksom nu tillställa vederbörande hushållningssällskap
statsbidraget, kontrollerar, att hushållningssällskapet i avgifter
och statsbidrag ej kommer att uppbära större belopp än som motsvarar
dess verkliga kostnader för tuberkulosarbetet. Villkoren för statsbidrags
tillgodonjutande enligt propositionen ansluta sig till de nu gällande.
Djurägaren skall till hushållningssällskapet avlämna en förbindelse, gällande
för en tid av minst två år, att i vad på honom ankommer ställa
sig ifrågavarande villkor till efterrättelse. Sker ej uppsägning senast
ett år före utgången av förbindelsens giltighetstid, anses förlängning på
ett år hava kommit till stånd. Kreatursbesättning, som sålunda anslutes
6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
till tuberkulosbekämpandet, måste liksom nu minst en gång årligen underkastas
klinisk undersökning av veterinär, som hushållningssällskapet
anvisar. Veterinären skall vara godkänd av medicinalstyrelsen. Djur,
som vid den kliniska undersökningen misstänkes lida av tuberkulos i
smittfarlig form, förses med särskilt märke. Prov av sådant djur insändes
av veterinären för bakteriologisk undersökning till statens veterinärbakteriologiska
anstalt eller till veterinärbakteriologiskt laboratorium,
som medicinalstyrelsen godkänner. Finnes djur vara behäftat med tuberkulos
i smittfarlig form, skall det nedslaktas inom 14 dagar efter det
underrättelse därom ingått. Undantagsvis bör dock, örn särskilda skäl
därtill föreligga och djuret hålles betryggande isolerat, hushållningssällskapet
äga medgiva anstånd med nedslaktningen intill dess sex månader
förflutit från dagen för underrättelsen. Erforderliga närmare bestämmelser
hava ansetts böra få meddelas av medicinalstyrelsen.
För närvarande utgår icke ersättning av statsmedel för nedslaktade
smittfarliga djur annat än vid nedslagning till följd av smittfarlig
juvertuberkulos. Propositionen innefattar, att sådan ersättning skall
Kunna under vissa förhallanden utgå även i andra fall. Ur propositionen
må i detta avseende återgivas följande:
Djurägaren skall som hittills ensam vidkännas förlust å djur, vilket
nedslaktats med anledning av den efter anslutningen till tuberkulosbekämpandet
företagna första klinisk-bakteriologiska undersökningen. Däremot
avses att vid följande nedslaktningar ersättning av statsmedel må
utgå med en fjärdedel av djurkroppens värde, dock högst 50 kronor eller,
örn djuret helt kasseras, 25 kronor. Har djurägaren inrättat särskild,
betryggande isolerad ungdjursavdelning, dit alla nyfödda nötkreatur föras
och där djuren kontrolleras genom tuberkulinundersökning, har en
högre ersättning synts kunna lämnas, under förutsättning att de till avdelningen
överförda tuberkelfria djuren allt framgent hållas avskilda
fran reageranae djur, samt att den reagerande delen av besättningen ej
underhålles genom nyförvärv. För dylikt fall skulle ersättningen för
nedslaktat smittfarligt djur kunna fastställas till hälften av djurkroppens
värde, dock högst 75 kronor .eller, vid totalkassation, 50 kronor.
För att ersättning av statsmedel skall utgå har ansetts böra fordras, att
nedslaktandet äger rum inom viss ej alltför lång tid, förslagsvis 30 dagar,
efter det ägaren erhöll underrättelse om smittfaran. Ersättningen skall,
såsom sakkunniga föreslagit, beräknas efter slaktvikten och det värde för
kilogram, som medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen årligen gemensamt
bestämma. Vid värderingen skall hänsyn ej tagas till köttets an\
äncioarhet till människoföda. Kostnaden för veterinärförrättning, varom
här är fråga, har ansetts böra helt gäldas av statsmedel. Övriga med
nedslaktandet sammanhängande kostnader har däremot djurägaren ansetts
böra vidkännas. Över kött, som vid veterinärbesiktningen godkännes
till människoföda, får ägaren fritt förfoga.
Enligt nu antydda bestämmelser förutsättes medverkan i vissa avseen
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84. 7
elen av vederbörande hushållningssällskap. Vinner tuberkulosbekämpaudet
större anslutning bland djurägarna, syntes det ligga i sakens natur
och hushållningssällskapets eget intresse att, såsom skett i län, där dylikt
bekämpande redan nu är anordnat, vissa personer delegeras för liandkavandet
av hithörande spörsmål.
Skulle inom något län vederbörande hushållningssällskap icke hava anordnat
och ej heller vilja anordna bekämpande av nötkreaturstuberkulosen
enligt Ostertagska metoden, blir enligt förslaget djurägaren utesluten
från den möjlighet att med understöd av statsmedel föranstalta örn sådant
bekämpande som i det föregående angivits. Undantag föreslås
emellertid skola göras för visst fall, varom i det följande vidare, förmäles,
nämligen att kreatursbesättning underkastas klinisk-bakteriologisk
undersökning för vinnande av tuberkulinundersökning på statens bekostnad
eller i samband med sådan undersökning. För dylikt fall ha
ansetts kunna anförtros åt medicinalstyrelsen de uppgifter med avseende
å tuberkulosarbetets övervakande och bedrivande, som avsetts eljest
skola ankomma på hushållningssällskapen. Härvid har förutsatts att
i den mån så erfordras för att medicinalstyrelsen skall kunna fullgöra
ifrågavarande nya åligganden, förstärkning enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
må få ske av arbetskrafterna vid den till styrelsens veterinärbyrå
anslutna tuberkulosavdelningen.
Enligt gällande bestämmelser för erhållande på statens bekostnad av
undersökning med tuberkulin av nötkreatur (Bangska metoden) kan sadant
bidrag under vissa angivna förutsättningar utgå beträffande besättning
i dess helhet dels för en första undersökning av ladugårdsbesättning
dels för förnyad undersökning (kontrollundersökning). För en första
undersökning är allenast uppställt det kravet att ladugårdsinnehavaren
skall hava för avsikt att vidtaga och vidmakthålla åtgärder till förekommande
och hämmande av tuberkeljukdomar hos nötkreaturen. För
att kontrollundersökning skall få äga rum på statens bekostnad fordras,
att vid rekvisition av tuberkulinet fogas av rekvirenten utfärdat intyg,
utvisande, där reaktion förekom vid närmast föregående undersökning,
att verksamma åtgärder till tuberkulosens utrotande ur ladugården vidtagits
inom viss tid därefter och i tillämpliga delar vidmakthållas, samt,
där reaktion icke förekom vid närmast föregående undersökning, att sådana
åtgärder i tillämpliga delar vidmakthållas. Har vid första undersökning
med tuberkulin av alla till gården hörande nötkreatur
tydlig reaktion ej förekommit och enahanda resultat vunnits vid
första kontrollundersökning eller har tydlig reaktion icke förekommit
vid två omedelbart på varandra följande kontrollundersökningar, må undersökning
med tuberkulin icke vidare äga rum på statens bekostnad.
Utöver och oberoende av förenämnda kostnadsfria undersökningar kan
Statens medverkan
vid
tuberkulosbekämpandet
enligt den
Bangska metoden.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
innehavare av nötkreatur under vissa förutsättningar årligen kostnadsfritt
erhålla högst en partiell undersökning. Dylik undersökning får ej
verkställas på statens bekostnad, därest vid förut verkställd första undersökning
eller vid två omedelbart på varandra följande kontrollundersökningar
tydlig reaktion icke förekommit bland de undersökta nötkreaturen.
Propositionen innebär att tuberkulinundersökning på statens bekostnad
bör medgivas enligt i huvudsak samma grunder som nu. Emellertid
föreslås sådan lättnad i nuvarande regler, att total eller partiell tuberkulinundersökning
pa statens bekostnad efter en mellantid av två år må
kunna medgivas utan hinder därav, att vid tidigare undersökning intet
tecken på tuberkulos iakttagits. Ä andra sidan innefattar förslaget en
skärpning så tillvida att för erhållande av tuberkulinundersökning kan
uppställas villkor örn förutgången klinisk och bakteriologisk undersökning.
Då tuberkulinundersökning i allmänhet ej ansetts vara på sin plats i
sådana fall, där tuberkulos i smittfarlig form misstänkes hos besättningen
— vid förekomst av smittfarliga djur har nämligen departementschefen
utgått från att som regel den Ostertagska metoden åtminstone till en början
bör användas vid bekämpandet — har nämligen i överensstämmelse med
sakkunnigas förslag medicinalstyrelsen synts böra tillerkännas rätt att vid
prövning av ansökan örn tuberkulinundersökning fordra, att kliniskt-bakteriologisk
undersökning först verkställes till utredande av huruvida tuberkulos
i smittfarlig form förefinnes. För vinnande av överensstämmelse
med vad som föreslagits beträffande tuberkulosbekämpandet enligt Ostertagska
metoden skall emellertid bidrag av statsmedel med halva kostnaden
för sist nämnda undersökning få påräknas, örn ägaren ombesörjer
nedslagning av djur, som vid undersökningen finnas smittfarliga. För att
statsbidrag skall utgå har vidare ansetts böra fordras, att vid den kliniska
undersökningen de såsom smittfarliga misstänkta djuren förses med särskilt
märke, samt att, örn vid den efterföljande bakteriologiska undersökningen
misstankarna besannas, nedslaktning sker inom 30 dagar efter det
undersökningens resultat meddelats ägaren. För nedslaktade djur skall ej
ersättning lämnas. Örn emellertid djurägaren inom viss tid, förslagsvis ett
år, efter den kliniska undersökningen genom avlämnande av föreskriven
förbindelse vinner anslutning till tuberkulosbekämpandet enligt Ostertagska
metoden, har den verkställda undersökningen ansetts böra räknas
honom till godo såsom örn den hade skett först efter anslutningen och alitsa
i fortsättningen ersättning av statsmedel enligt förut angivna grunder
lämnas honom vid nedslaktning av smittfarliga djur.
Vidare innebära de i propositionen uppdragna riktlinjer sådan ändring
i gällande bestämmelser, att, sedan tuberkulinundersökning beviljats
och verkställts, djur, som därvid reagerat eller eljest kan misstänkas behäftat
med tuberkulos, skall kliniskt undersökas, samt att, örn vid sistberörda
undersökning misstanke örn tuberkulos i smittfarlig form yppar
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84. 9
sig, jämväl bakteriologisk undersökning skall företagas. Misstänkt djur
skall vid den kliniska undersökningen åsättas särskilt märke. Undersökningarna
skola helt bekostas av statsverket. För nedbringande av undersökningskostnaden
bar ansetts böra föreskrivas, att förrättningen så vitt
möjligt skall företagas i omedelbar anslutning till tuberkulinundersökningen.
Djur, som finnes lida av tuberkulos i smittfarlig form, har ansetts
böra, på sätt sakkunniga föreslagit, nedslaktas inom 30 dagar. Departementschefen
har däremot icke kunnat ansluta sig till förslaget, att
för sålunda nedslaktat djur skall utgå ersättning av statsmedel. Till
dylik ersättning syntes departementschefen ägaren icke vara mera berättigad
här än i de tidigare omnämnda fall, då nedslaktning efter en
första klinisk-bakteriologisk undersökning ägt rum. Djurägare, som vägrar
att i vederbörlig ordning ombesörja nedslaktning av smittfarliga djur,
har ansetts böra åligga att återgälda statsverket dess kostnader för såväl
tuberkulinundersökningen som den klinisk-bakteriologiska undersökningen.
Djurägare, som fullgjort honom åvilande nedslaktningsskyldighet,
skall, örn han inom ett år efter den kliniska undersökningen ansluter
sig till tuberkulosbekämpandet enligt Ostertags metod, få räkna sig
nämnda undersökning till godo i överensstämmelse med vad beträffande
likartat fall i det föregående anförts.
Beträffande ersättning till examinerad veterinär för tuberkulinundersökning
äger enligt gällande bestämmelser sådan veterinär som huvudregel
av statsmedel åtnjuta dels gottgörelse för varje undersökt djur intill
ett antal av 20 med 40 öre och för varje djur däröver inom samma kreatursbesättning
med 20 öre, dels ock traktamentsersättning enligt traktamentsklass
D i allmänna resereglementet för högst 2 dagar. Veterinär
är skyldig att, där så kan ske, under samma förrättning verkställa undersökning
med tuber k ulin inom två eller flera besättningar. För dylik samtidig
undersökning åtnjutes av statsmedel, förutom traktamentsersättning,
gottgörelse för varje undersökt djur intill ett antal av 50 med 70 öre och
för varje djur däröver med 20 öre. För resa till och från förrättningsstället,
där detta är beläget mer än 2 kilometer från veterinärens station,
äger veterinären, i den mån rekvirenten ej ombesörjer veterinärens förskaffande,
erhålla gottgörelse av rekvirenten enligt klass II i resereglementet.
I nu berört avseende ifrågasättes ingen ändring.
Veterinärs rätt till ersättning för klinisk undersökning — vilken fråga
aktualiserats genom det nu föreslagna vidgade undersökningsförfarandet
— skall enligt propositionen så regleras att ersättningen bestämmes
till 1 krona för varje kliniskt undersökt djur intill ett
antal av 20 samt 50 öre för varje djur däröver inom samma kreatursbesättning.
Under samma dag hava, såsom sakkunniga föreslagit,
högst 50 djur ansetts böra få undersökas. Veterinär skall vidare tillerkännas
rätt till traktamentsersättning ävensom, örn ej veterinärens be
-
Ersättning
till veterinär
för tuberkulinundersökningar
och
vissa andra
tuberkulosundersökningar.
10
Tuberkulos
inom mindre
ladugårdsbesättningar.
Juvertuberkulos
och
tuberkulos i
könsorganen.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
fordran till och från förrättningsstället ombesörjes av rekvirenten, reseersättning,
allt enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet. Emellertid
har möjlighet synts böra lämnas öppen för hushållningssällskap,
som ordnat tuberkulosbekämpande enligt Ostertagska metoden, att med
veterinär träffa särskild överenskommelse i ersättningsfrågan. Härvid
har ansetts böra tillses, att kostnaderna för klinisk undersökning ej uppgå
till högre belopp än vad fallet skulle bliva, örn nyssangivna ersättningsgrunder
tillämpades. Överenskommelsen har ansetts böra underställas
medicinalstyrelsen för godkännande.
Beträffande ersättning till veterinär för förrättning, avseende besiktning
och värdering av nötkreatur, som nedslaktats i enlighet med de i det
föregående upptagna bestämmelserna, ha jämväl särskilda regler ansetts
erforderliga. För sådan förrättning har skälig gottgörelse synts kunna erhållas
med tillämpning av samma grunder som de, vilka enligt allmänna
veterinärtaxan gälla i fråga örn veterinärs tjänsteförrättning (tjänstetaxan).
Ersättningen komme då att utgöra dels arvode av 8 kronor eller,
örn under samma dygn flera förrättningar verkställas, 8 kronor för den
första och 4 kronor för varje följande förrättning, dels ock viss resekostnads-
och traktamentsersättning.
Därest förrättningen skedde vid slakt i offentligt slakthus eller under
offentlig kontroll ställd slakteriinrättning och förrättningsmannen vore
anställd såsom besiktningsman därstädes, har arvodet ansetts kunna nedsättas
till hälften av nyssnämnda arvodesbelopp. Någon resekostnadseller
traktamentsersättning har synts för sistberörda fall ej böra utgå.
Till förekommande och hämmande av tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar
har understöd av statsmedel ansetts böra utgå enligt
samma grunder som hittills.
Ytterligare en form för nötkreaturstuberkulosens bekämpande, som tilllämpats
under en följd av år, men vartill bidrag av statsmedel icke utgår
från anslaget till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen utgör det smittfarliga slag av tuberkulos, som benämnes
juvertuberkulos. Sedan 1898 har denna form av tuberkulos varit föremal
för särskilda ingripanden. Nuvarande bestämmelser i ämnet innefattas
i kungörelsen den 1 maj 1903 (nr 71) angående åtgärder mot tuberkulos
i juvret hos nötkreatur. Däri stadgas i huvudsak följande.
Veterinär, som misstänker juver tuber kulos, åligger att genast till statens
veterinärbakteriologiska anstalt för undersökning insända prov av mjölk
eller, örn så erfordras, körtelvävnad från den eller de delar av juvret, vilka
misstänkas vara angripna av sjukdomen. Enahanda skyldighet åligger djurägare,
som misstänker förekomsten av ifrågavarande sjukdom, därest ej
prov redan insänts av veterinär. Visar sig vid bakteriologisk undersökning,
att provet innehåller tuberkelbaciller, skall medicinalstyrelsen ofördröjligen
underrättas. Medicinalstyrelsen förordnar därefter fortast möjligt
veterinär att nedslakta det djur, som sålunda visats vara angripet av juver
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84. 11
tuberkulos. För nedslaktat djur utgår till ägaren ersättning av statsmedel
med belopp, motsvarande en fjärdedel av djurets värde, varförutom ägaren,
örn veterinären förklarat viss del av djuret icke kunna användas till människoföda,
är berättigad till ytterligare ersättning med belopp, motsvarande
tre fjärdedelar av det till människoföda odugligt förklarade köttets värde.
Värdet bestämmes efter det pris för kilogram kött, som medicinalstyrelsen oell
lantbruksstyrelsen i gemensamt utfärdad kungörelse fastställer. Priset har i
sådan ordning bestämts till 70 öre för kilogram, över användbara delar av
köttet får ägaren fritt förfoga, varemot de odugligförklarade delarna av djuret
skola förstöras. Kostnaderna för djurets nedslaktande och vägande samt
oskadliggörande av icke användbara delar av djuret skola bestridas av djurägaren.
Kostnaderna för insändande till veterinärbakteriologiska anstalten
av prov och juver gäldas av statsmedel.
I samband med frågan örn fortsatta åtgärder till bekämpande av
juvertuberkulos har i propositionen upptagits spörsmålet örn träffande
av särskilda anstalter för bekämpande av tuberkulos i könsorganen
hos nötkreatur, för vilket ändamål staten hittills icke lämnat
någon medverkan. I sådant avseende ha de nu gällande bestämmelserna
i fråga örn bekämpandet av tuberkulos i juvret hos nötkreatur i stort sett
ansetts böra bliva tillämpliga. Departementschefen har i fråga härom
anfört följande.
»Ersättning för nedslaktade djur bör i detta fall, då nedslaktningsskyldigheten
här bör vara av tvingande natur, skäligen utgå med fulla skillnaden
mellan liv- och slaktvärde. I syfte att ernå önskvärd förenkling
av värderingsförfarandet torde emellertid, på sätt sakkunniga föreslagit,
ersättningsbeloppet lämpligen kunna fastställas till hälften av djurkroppens
värde, beräknat enligt samma grunder som i tidigare omnämnda
fall av smittfärlig tuberkulos. Jag biträder likaledes sakkunnigas
förslag örn maximering av beloppet till 100 kronor eller, vid totalkassation,
50 kronor. Till veterinär, som deltagit i förrättning, vilken ägt rum på
grund av ifrågavarande bestämmelser, synes, i anslutning till gällande
stadganden angående bekämpande av tuberkulos i juvret hos nötkreatur,
böra utgå ersättning av statsmedel enligt de i tjänstetaxan för veterinär
angivna grunder. — Samtidigt med att bestämmelser sålunda utfärdas
angående bekämpandet av tuberkulosen i könsorganen hos nötkreatur
böra, i anslutning till vad sakkunniga föreslagit, nuvarande föreskrifter
beträffande juvertuberkulosen omarbetas. Enahanda regler böra sålunda
i stort sett gälla i fråga örn båda de förevarande slagen av tuberkulos.
Erforderliga medel för bekämpandet av juvertuberkulosen, vilka hittills
utgått från anslaget till övriga utgifter till förekommande och hämmande
av smittsamma sjukdomar bland husdjuren, torde, i likhet med de
medel, vilka utgå för bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen i övrigt,
från och med nästkommande budgetår böra utanordnas från anslaget till
förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.»
Slutligen innefattar propositionen vissa åtgärder till förhindrande av
nötkreaturstuberkulosens spridning till de sex nordligaste länen och Got
-
Särskilda åtgärder
till
förhindrande
av nötkreaturstuberkulosens
spridning
till de
sex nordligaste
länen
och Gotland.
Motionerna.
Utskottet.
12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
lands län, i vilka landsdelar sjukdomen synts avsevärt mindre utbredd
än inom övriga delar av landet. Dessa åtgärder gå närmast ut på anordnande
försöksvis av en viss kontroll beträffande införsel till nämnda
landsdelar av livdjur från riket i övrigt. För sådant ändamål skulle
Kopparbergs och Gävleborgs län utgöra ett skyddsområde för sig samt
de fyra nordligaste länen gemensamt bilda ett annat skyddsområde, varjämte
Gotland skulle utgöra ett skyddsområde för sig. Inom vartdera
av de båda norra skyddsområdena skulle transport av nötkreatur från
ett län till ett annat obehindrat få företagas. Ej heller skulle kontrollbestämmelserna
avse transport från det nordliga till det sydliga området.
I fråga örn de närmare bestämmelserna för införselkontrollens genomförande
syntes sakkunnigas förslag i stort sett böra följas, vilket
bland annat innefattade att för införsel av nötkreatur till län inom något
av de skyddade områdena skulle fordras länsstyrelsens tillstånd. Sådant
tillstånd skulle kunna lämnas allenast under vissa angivna villkor.
För innehållet i motionerna redogör utskottet i samband med utskottets
yttrande här nedan.
I förevarande proposition synas de ovannämnda sakkunnigas förslag till
ett effektivare bekämpande av tuberkulosen hos nötkreaturen hava blivit
upptaget i den utsträckning, som med beaktande av den av det rådande
statsfinansiella läget särskilt påkallade återhållsamheten torde hava varit
möjlig, och de föreslagna åtgärderna synas utskottet utgöra ett avgörande
framsteg i kampen mot den ifrågavarande förödande kreaturssjukdomen.
Utskottet, som därför i allt väsentligt ansluter sig till propositionen,
föranledes allenast till följande uttalande i anledning av densamma. Departementschefen
har antytt att — utöver nu tillämpade metoder i tuberkuloskampen
— från olika håll framförts tanken på tuberkulosarbetets
främjande genom premiering medelst pristillägg eller på
annat sätt av mjölk från reaktionsfria besättningar eller besättningar,
där bekämpande av smittfarlig tuberkulos ägde rum. I likhet med
departementschefen anser utskottet, att detta uppslag förtjänar att allvarligt
övervägas, och utskottet förutsätter, att de jämlikt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 1 december 1933 tillkallade utredningsmän för utredning
rörande mejerihanteringen och mjölkproduktionen, vilkas uppdrag
jämväl innefattar denna fråga, skola ägna densamma ingående prövning.
Utskottet har jämväl uppmärksammat en utomlands i ganska stor omfattning
under utexperimentering varande metod i kampen mot nötkreaturstuberkulosen
(den s. k. Calmettemetoden). Enligt uppgift har denna
metod — vilken går ut på att genom inympning av en bakteriekultur
för framtiden göra djuren oemottagliga för smitta — sedan några
år även försöksvis praktiserats på vissa håll inom Malmöhus län.
På grund av metodens speciella karaktär kan emellertid resultatet
av densamma konstateras först i mån av de vaccinerade djurens
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
13
nedslagning. Utskottet har med vad nu anförts allenast velat framhålla,
att vid den fortsatta prövningen av frågor, som stå i samband med tuberkulosbekämpandet,
även den nu sistnämnda metoden liksom de uppslag i
övrigt, som kunna framkomma, böra bli föremål för uppmärksamhet.
Rörande det i motionen 11:544 särskilt upptagna spörsmålet vill utskottet
först erinra örn den föreslagna bestämmelsen att djur, som vid undersökning
med turberkulin reagerat eller eljest kan misstänkas behäftat med
tuberkulos, skall, örn vid därefter förekommen klinisk och bakteriologisk
undersökning djuret konstaterats lida av tuberkulos i smittfarlig form, nedslaktas
inom 30 dagar. I samband härmed har departementschefen uttalat,
att han icke kunde ansluta sig till framställt förslag att ersättning av
statsmedel skulle utgå för sålunda nedslaktat djur. Till dylik ersättning
syntes nämligen departementschefen ägaren icke vara mera berättigad
här än i de fall då eljest nedslaktning efter en första klinisk bakteriologisk
undersökning ägt rum. Därefter har departementschefen uttalat, att
djurägare, som fullgjort honom åvilande nedslaktningsskyldighet, borde,
örn han inom ett år efter den kliniska undersökningen anslöte sig till tuberkulosbekämpandet
enligt Ostertags metod, få räkna sig nämnda undersökning
till godo. Detta departementschefens yttrande kunde enligt motionärernas
mening så uppfattas, att inom besättningar, där Bangska metoden
tillämpades, ersättning vid nedslaktning av därvid påträffade smittfarliga
djur icke under några omständigheter skulle kunna utgå. Det syntes motionärerna
emellertid med full rätt kunna påyrkas, att därest vid omprövning
med tuberkulin av sådan besättning fal] av smittfarlig tuberkulos konstaterades
ladugårdsägaren måtte i fråga örn ersättning för nedslaktat djur
likställas med deltagarna i bekämpandet enligt Ostertags metod. I anslutning
härtill hemställes i motionen örn anvisande av ett belopp av 10,000
kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till förekommande och
hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.
Ett bifall till motionen torde visserligen innebära ett avsteg i någon
mån från den i propositionen antydda och enligt utskottets mening riktiga
grundsatsen att bekämpandet av den smittfarliga tuberkulosen närmast
bör anknytas till den Ostertagska metoden. Emellertid kan utskottet å
andra sidan icke undgå finna, att vägande billighetsskäl tala för motionärernas
framställning. Då det torde höra till rena undantagsfallen att
djur, som varit föremål för de åtgärder, som uppställas som villkor för
erhållande av kontrollundersökning med tuberkulin, vid sådan undersökning
skulle befinnas vara behäftat med tuberkulos i smittsam form, lärer
det, såsom i motionen jämväl framhållits, här allenast kunna bli fråga om
ett mycket ringa antal fall, beträffande vilka ersättning av statsmedel
skulle kunna komma att utgå. Utskottet anser därför motionen böra härutinnan
tillmötesgås. Med hänsyn till de jämförelsevis små kostnader,
sorn därav kunna föranledas, torde emellertid icke erfordras någon höjning
av ifrågavarande anslag, som har förslagsanslags natur.
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
Statsbidraget till hushållningssällskap, som bedriver verksamhet enligt
den Ostertagska metoden för bekämpande av smittfarlig tuberkulos inom
till bekämpandet anslutna kreatursbesättningar, skall enligt propositionen
utgå med samman belopp för djur, som det djurägaren erlägger. I motionen
II: 545 framhållas fördelarna av att inom hushållningssällskapen
hava anställda specialutbildade och med tuberkulosarbetet uteslutande
sysselsatta veterinärer. Enligt motionärernas mening funnes därför anledning
att på allt sätt främja tillkomsten av organisationer liknande den
som för närvarande finnas inom Östergötlands län. I sådant syfte anse motionärerna,
att storleken av statens procentuella bidrag till täckande av kostnaderna
för verksamhet av ifrågavarande slag bör göras beroende av den organisation,
som tillämpas inom vederbörande hushållningssällskaps område,
och föreslås i anslutning härtill, att statsbidraget vidkommande sådana
hushållningssällskap, som i sin tjänst anställa särskilda veterinärer med
uppgift uteslutande att stå till sällskapets disposition för bekämpande av
nötkreaturstuberkulosen, skall utgå med intill 60 procent av totalkostnaderna
och beträffande hushållningssällskap, som för ifrågavarande ändamål
anlita veterinärer, vilka jämväl utöva annan veterinärverksamhet,
med intill 40 procent av totalkostnaderna.
För egen del anser utskottet i likhet med motionärerna, att det för tuberkuloskampens
effektiva och rationella bedrivande måste vara en fördel
att inom vederbörande hushållningssällskaps område hava att tillgå en
veterinär, som uteslutande ägnar sig åt tuberkuloskampen, och att vad
motionärerna föreslagit skulle kunna i sin mån vara en sporre för vissa
hushållningssällskap att träffa önskvärda anordningar i förevarande avseende.
Då emellertid å andra sidan mot det i motionen föreslagna sättet
för vinnande av det avsedda syftet vägande invändningar lära kunna göras
ur den synpunkten att hushållningssällskap, som saknade ekonomiska
resurser att vidtaga i motionen förutsatta åtgärder, skulle komma i åtnjutande
av ett mindre statsbidrag än det i propositionen avsedda, anser sig
utskottet icke böra tillstyrka någon avvikelse från vad som i förevarande
avseende innefattas i propositionen. Icke heller i övrigt ger propositionen
anledning till någon utskottets erinran.
Vad slutligen angår motionen II: 11, vilken väckts före propositionens
avlämnande, torde denna motion få anses besvarad genom vad utskottet
här ovan tillstyrkt.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning samt med avslag å motionen
II: 545 till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen anvisa för budgetåret
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.
15
1934/1935 under nionde huvudtiteln ett extra förslagsanslag
av 300,000 kronor;
2) att motionerna II: 11 och 544 må anses besvarade
genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt.
Stockholm den 15 maj 1934.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
tran lörsta kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,
Granath, Tjällgren, Fritiof Gustafson och Elof Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Andersson i
Grimbo, Olsson i Rödningsberg, Gustafson i Kasenberg, Andersson i Löbbo, Andersson i
Tungelsta och Osberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:287 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen. s. 8 i texten