Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om hänskjutande till jordbrukskreditsakkunniga av frågan örn jordbrukets primärkredit m. m.

1934-05-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:85, Utlåtande i anledning av väckta motioner om hänskjutande till jordbrukskreditsakkunniga av frågan örn jordbrukets primärkredit m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

1

Nr 85.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1934 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om hänskjutande till jordbrukskreditsakkunniga

av frågan örn jordbrukets primärkredit

m. m.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:161 av herr Johansson, Johan, m. fl. och

II: 323 av herr Wallén m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla örn sådana vidgade direktiv för jordbrukskreditutredningen

att den må kunna upptaga till prövning jämväl frågan

örn jordbrukets primärkredit liksom också möjligheterna för ernåendet av

en smidigare anpassning av ränteläget samt att utredningen måtte erhålla

åläggande att forcera sitt arbete så att förslag kunna föreläggas 1935 års

riksdag.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, får utskottet hänvisa

till motionerna.

Beslut örn den i motionerna omnämnda jordbrukskreditutredningen fattades

av Kungl. Maj:t den 15 december 1933. Jämlikt av Kungl. Maj:t då

lämnat bemyndigande tillkallade chefen för jordbruksdepartementet den

22 december 1933 fem utredningsmän, nämligen ledamoten av riksdagens

första kammare general tulldirektören N. R. Wohlin, ordförande, ledamoten

av statens egnahemsstyrelse lantbrukaren N. Adler, hovrättsassessorn A. L.

Ramfors, tillika sekreterare, bankdirektören N. A. V. Brolén och ledamoten

av riksdagens andra kammare lantbrukaren G. Hj. Svensson i Grönvik.

Utredningsmännen skola, i enlighet med av departementschefen angivna

riktlinjer, verkställa utredning och avgiva förslag rörande formerna för

en reglering av jordbrukets kreditförhållanden. Departementschefen har

angivit riktlinjer för utredningen i ett yttrande till statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för den 15 december 1933 av följande lydelse:

»Under rådande krisförhållanden är frågan örn jordbrukets skuldsättning

värd särskild uppmärksamhet. Efter en av jordbruksutredningen verkställd

Undersökning örn jordbrukets kreditsvårigheter vidtogo statsmakterna

våren 1932 åtgärder i syfte att förhindra, att jordbrukare, som på

grund av jordbrukskrisen kommit i ekonomiska svårigheter, skulle nödgas

lämna jordbruket. Sålunda anvisade riksdagen för budgetåret 1932/1933

ett anslag av 15,000,000 kronor för utlämnande av ackordslån och stödlån

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 85 88. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

åt jordbrukare. För samma ändamål har tor innevarande budgetår anvisats

10,000,000 kronor.1 Verksamheten regleras genom kungörelsen den 21

april 1933 (nr 135) örn ackordslån och stödlån till jordbrukare.2 De viktigaste

bestämmelserna i denna äro följande.

Ackordslån beviljas för genomförande av ackord samt allenast där, å

ena sidan gäldenärens ställning på grund av krisen blivit så försämrad,

att skulderna överstiga värdet av tillgångarna, och, å andra sidan, det synes

sannolikt, att han efter ackordets genomförande kan fortsätta att driva

sitt jordbruk och därunder göra rätt för sig. I ackordet deltagande borgenärerna

må icke erhålla mer än 70 procent av fordringsbeloppet. Ackordslån

får icke överstiga 5,000 kronor. Lånet skall, efter sju amorteringsfria

år. återbetalas med en femtedel örn året. Ackordslån är räntefritt

i två år. Därefter gäldas 5 procent ränta å halva lånebeloppet och,

sedan amorteringsskyldighet inträtt, å lånet i dess helhet. — Stödlån beviljas

för betalning av gäld annorledes än vid ackord eller för anskaffande

av för fastighetens brukande oundgängligen nödiga levande eller

döda inventarier samt allenast där det synes sannolikt att sökanden, örn

dylikt lån erhålles, kan fortsätta att driva sitt jordbruk. Stödlån får ej

överstiga 750 kronor. Sådant lån är räntefritt. Där låntagare åtagit sig

att enligt viss plan utföra förbättringsarbete (dikning, odling m. m.) å

fastigheten, anses så stor del av länet, sorn motsvarar kostnaden för arbetet,

gulden då arbetet inom föreskriven tid vederbörligen utförts. — Ackords-

och stödlåneverksamheten handhavas av en centralnämnd samt av

lånenämnder inom hushållningssällskapens verksamhetsområden. De senare

biträdas av låneombud. — Stödlånen hava rönt synnerligen stor efterfrågan.

Av de beviljade anslagen hava i runt tal 20.s miljoner kronor

utlämnats som stödlån och 2.2 miljoner som ackordslån.

Fråga föreligger, huruvida verksamheten bör fortsättas även under nästa

år. Efter anbefallning hava länsstyrelser, hushållningssällskap, ett stort

antal kommuner, lånenämnderna och centralnämnden yttrat sig örn den

hittillsvarande verksamhetens resultat och örn behovet av fortsatta åtgärder.

Därvid har så gott som enstämmigt vitsordats, att lånerörelsen

fyllt en viktig uppgift och i ett mycket stort antal fall förhindrat tvångsförsäljningar

o. d. Det har också allmänt påyrkats, att lånerörelsen måtte

fortgå under 1934. Framställning till riksdagen härom är under utarbetande

inom jordbruksdepartementet.3

Emellertid är det uppenbart, att denna stödverksamhet ej bör bliva permanent,

förhållandena måste utveckla sig dithän, att jordbruket skänker

sina utövare uppehälle och möjliggör nöjaktig förräntning av jordbrukskapitalet.

Dylik balans kan uppnås genom att priserna å jordbrukets produkter

så stegras, att det nu i jordbruket nedlagda kapitalet förräntas; eller

ock ernås icke prisstegring i dylik omfattning, med påföljd att viss

del av jordbrukskapitalet ej längre kan förräntas utan måste avskrivas.

Huruvida det ena eller andra av dessa alternativ skall inträffa, sammanhänger

med jordbrukets konjunkturutveckling. Denna kan ej med säkerhet

bedömas. Man har dock anledning befara, att den nu i världen allt

mer tillämpade handelspolitiken, som avser att förbehålla avsättningen

'' För budgetåret 1934/1935 har riksdagen anvisat ett extra reservationsanslag av 8,000,000

kronor för utlämnande av ackordslån och stödlån åt jordbrukare (Prop. nr 24, .lordbruksutskottets

utlåtande nr 12, H. skr. nr 29).

2 Numera gäller kungörelse den 23 mars 1934 fnr 54) om ackordslån och stödlån till

jordbrukare.

8 IVr Prop. nr 24: R. skr. nr 29: Svensk författningssamling 1934 nr 54.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

3

av livsmedel åt den inhemska produktionen, kommer att skärpas åtminstone

de närmaste åren. Detta torde för vårt land i första hand medföra

minskade exportmöjligheter, och det svenska jordbruket får alltmer lita

till avsättningen inom landet av sin produktion. Går utvecklingen i denna

riktning, lärer jordbrukets inkomster näppeligen kunna hringas upp till

vad de voro före nu rådande kristillstånd, och frågan örn en nedskrivning

av det i jordbruket investerade kapitalet torde bliva aktuell.

I sådant fall kommer jordbrukets kreditfråga i ett kritiskt läge. Örn

fordringsägarna i större utsträckning tillgrepe lagsökningar, uppkomme

svåra sociala och ekonomiska verkningar. Skulle de av tvångsåtgärderna

berörda jordbrukarna verkligen få lämna sina ställen, torde uppstå en

befolkningsgrupp, åt vilken det bleve svårt att finna utkomstmöjligheter.

Det torde emellertid, såsom erfarenheten från Norge visar, i många fall

ej lyckas för fordringsägarna att skaffa köpare till de jordbruk, som frånhänts

de nuvarande ägarna. Följden bleve väl då att fordringsägarnas åtgärder

ej ledde till resultat. Borgenärerna finge i stället behålla sina

fordringar infrusna, och jordbrukarna sutte tills vidare kvar å sina gårdar

med tyngande skulder och ovissa framtidsutsikter. I sådant läge bleve

ett ingripande från statens sida sannolikt ofrånkomligt.

För närvarande kan ej bedömas, huruvida, när och i vilken omfattning

ett dylikt ingripande bör ske. Genom den utredning örn jordbrukets skuldsättning,

till vilken uppgifter insamlas i samband med 1934 års inkomsttaj&ring,

bör klarhet vinnas örn storleken av jordbrukets skuldbörda och

dennas beskaffenhet, fördelning m. m. Vid årsskiftet 1934/1935 böra huvudresultaten

av utredningen föreligga. Då torde jämväl större klarhet

beträffande jordbrukets konjunkturutveckling hava vunnits. Även örn

sakfrågan alltså knappast kan slutligt prövas förrän örn ungefär ett år,

är det likväl önskvärt och av förtänksamhet påkallat, att man under tiden

utreder frågan samt färdigställer förslag rörande de former, vari det eventuella

statsingripandet bör ske.

Vid den av mig förordade utredningen bör man utgå från, att utlämnande

av de inledningsvis omnämnda stödlånen, såvitt ej oförutsedda omständigheter

annat betinga, upphör med utgången av budgetåret 1934/1935

samt att i syfte att såvitt möjligt bibehålla de nuvarande innehavarna vid

sina jordbruk statens ingripande för direkt lättande av jordbrukets skuldbörda

därefter gives starkare effektivitet. Vid utredningen bör övervägas,

huruvida möjligheten att erhålla ackord bör underlättas genom särskild

lagstiftning, därvid olika alternativ böra utarbetas, enär läget kan komma

att kräva mer eller mindre långt gående åtgärder i detta avseende.

Möjlighet till erhållande av ackord bör i lika mån föreligga, om borgenären

är enskild person, penninginstitut, samfällighet eller staten. Principiellt

bör alltså statens ingripande, enligt vad nu sagts, ske i överensstämmelse

med de för ackordslån gällande grundlinjerna, därvid dock förutsättes

en hjälpaktion av betydligt större omfattning och effektivitet. Härutöver

torde även böra prövas, i vad mån och under vilka betingelser och

former skäligt bistånd kan lämnas åt jordbrukare, som utsatts för utmätning

eller försatts i konkurs. Bland övriga åtgärder, som vid utredningen

böra övervägas, torde också frågan om beredande av möjlighet över huvud

taget för jordbrukarna till konvertering av på ogynnsamma villkor erhållna

krediter i långfristiga lån med fördelaktigare räntesatser och amorteringsvillkor

bliva föremål för prövning.

Do här ifrågasatta statsåtgärderna böra ej omhänderhavas av de nuvarande,

till stor del med hänsyn till stödlånovorksamheten upporganise
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

rade lånenämnderna, utan torde verksamheten böra skötas av mera bankmässiga

organ och på ett smidigare sätt. övervägas bör, örn jordbrukskasseorganisationen

kan anlitas. Skulle så ej befinnas lämpligt, bör övervägas

inrättandet av särskilt finansinstitut, vilket dock örn möjligt bör

samverka med jordbrukskasseorganisationen, sparbanker och andra penninginrättningar

beträffande de lokala arbetsuppgifterna. Vidare torde

böra utredas, på vad sätt för kreditrörelsen erforderligt kapital skall kunna

erhållas, därvid säkerligen statens medverkan i ena eller andra formen befinnes

erforderlig, ävensom vilka åtgärder i övrigt, som må erfordras för

att möjliggöra bär avsedda ingripande för lättande av jordbrukets skuldbörda.

Slutligen bör övervägas, huruvida icke den verksamhet, varom bär

är fråga, kunde i viss utsträckning behöva fortgå även sedan dess egentliga

uppgift genomförts nämligen för att tillgodose jordbrukets behov av

gynnsam sekundär- och driftskredit.

Utredningen bör uppdragas åt fem utredningsmän, vilkas arbete bör så

bedrivas, att förslag i ämnet kail, därest åtgärder befinnas böra vidtagas,

föreläggas 1935 års riksdag.»

Med anledning av att i motionerna hemställts örn en utsträckning av

den pågående utredningen till att avse jämväl frågan örn jordbrukets

primärkredit vill utskottet erinra, att jordbrukets speciella kreditbehov

kunna uppdelas i tre större kategorier, den primära fastighetskrediten,

som bar till ändamål att förmedla fastighetsomsättningen och underlätta

förvärvandet av lämpligt bruksområde, den sekundära fastighetskrediten

med huvudsakligt ändamål att bereda tillgång till det kapital, som

erfordras för anläggningar och förbättringsarbeten, vilka endast efter

längre tid kunna beräknas återgälda nedlagda kostnader, samt slutligen

själva driftskrediten, som avser att i första band täcka de regelbundet

återkommande behoven av rörelsekapital men även att möjliggöra sådana

förbättringsåtgärder, som kunna förväntas mycket snart återgäldas

genom ökad avkastning från fastigheten.

Beträffande den primära jordbruksfastigbetskrediten bar på begäran

av 1927 års riksdag (B. skr. den 17 maj 1927 nr 196) verkställts en allsidig

utredning av 1927 års jordbruksfastighets- och skogskreditsakkunniga,

som den 27 december 1929 avgivit betänkande i ämnet (Statens offentliga

utredningar 1929: 36). Be sakkunnigas förslag föranledde år 1930

åtgärder från statsmakternas sida (prop. nr 265; bankoutskottets utlåtande

nr 47; R. skr. nr 302), huvudsakligen innebärande dels öppnande

av möjlighet till belåning av växande skog, dels ock en höjning av hypoteksföreningarnas

belåningsgräns från 50 till 55 procent av egendomsvärdet.

Slutligen må anmärkas, att jordbruksutredningen i sitt den 12 april

1932 avgivna betänkande angående åtgärder för lindrande av jordbrukets

kreditsvårigheter (Statens offentliga utredningar 1932:12) även berört

frågan örn åtgärder i avseende å primärkrediten. Jordbruksutredningen har

därvid dels framlagt förslag örn ökade möjligheter för sparbankerna att

tillgodose jordbrukets behov av primär och annan långfristig kredit (jfr

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85. 5

bankoutskottets av kamrarna godkända utlåtande nr 71 till 1932 års riksdag),

dels oek — utan att framlägga något särskilt förslag — framhållit

angelägenheten av upplysningsverksamhet för att jordbrukarna skulle i

högre grad uppmärksamma de med hypotekslånen förenade fördelarna.

Ät den pågående utredningen rörande formerna för en reglering av

jordbrukets kreditförhållanden har, såsom den här ovan lämnade redogörelsen

utvisar, bland annat uppdraga att överväga frågan örn beredande

av möjlighet för jordbrukarna till konvertering av på ogynnsamma villkor

erhållna krediter i långfristiga lån med fördelaktigare räntesatser

och amorteringsvillkor. Utskottet finner detta uppdrag nära sammanhänga

med den i motionerna berörda frågan örn jordbrukets primärkredit,

Sistnämnda fråga har visserligen ganska nyligen varit föremål för

utredning och föranlett åtgärder från statsmakternas sida, men jordbruksnäringens

nuvarande läge synes dock motivera en undersökning, huruvida

icke även på detta område ytterligare åtgärder kunna vidtagas till

åstadkommande av förbättrade kreditförhållanden för jordbrukarna. Det

material, över vilket de tillsatta utredningsmännen förfoga, torde ock

kunna tjäna som underlag för en utredning angående primärkrediten.

Utredningsmännen kunna jämväl förväntas, i den mån deras nuvarande

uppgift ger anledning därtill, utsträcka undersökningen till primärkreditens

område. De av departementschefen angivna riktlinjerna för utredningen

torde dock måhända icke anses medgiva en allsidig prövning av i vad

mån primär kr edit på förbättrade villkor kan åstadkommas. Kungl. Maj:t

synes därför, örn så är fallet, böra taga under övervägande särskilda åtgärder

för åstadkommande av ifrågavarande utredning. Med hänsyn till

angelägenheten av att utredningsmännens arbete fortfarande inriktas på

framläggande till 1935 års riksdag av förslag rörande sekundär- och driftskrediten,

som måste anses vara i trängande behov av reglerande åtgärder,

kan det tänkas bliva erforderligt att antingen uppdela utredningsmännens

arbetsuppgift och låta den nyss berörda utredningen rörande primärkrediten

komma i andra hand eller också tillkalla särskilda utredningsmän

för denna uppgift. Avgörandet härutinnan torde böra ankomma på

Kungl. Majit. På nu angivna skäl föreslår utskottet, att riksdagen genom

en skrivelse till Kungl. Majit framhåller önskvärdheten av att frågan örn

förbättrade villkor för den primära jordbrukskrediten och därmed sammanhängande

ränteförhållanden blir föremål för utredning på sätt Kungl.

Majit torde bestämma.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionerna Ii 161 och

11:323 må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att

Kungl. Majit ville, med beaktande av vad utskottet

bär ovan anfört, föranstalta örn utredning angående

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

möjligheterna att åstadkomma förbättrade villkor för

den primära jordbrukskrediten samt för riksdagen

framlägga de förslag, som av utredningen föranledas.

Stockholm den 17 maj 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

»rån första kammaren: herrar Sederholm, Allgott Näston, Carl Eriksson, Tjällgren,

Bengtsson, Elof Andersson, Jacob Hansson och Karl Emil Johansson i samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Gustafson

i Kasenberg, Carlström, Andersson i Tungelsta, Gustafson i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön

och Lundbom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:288 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn hänskjutande till jordbrukskreditsakkunniga av frågan om jordbrukets primärkredit m. m. a1 i texten