Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för beredande av understöd åt vissa fiskare m. m. jämte i hithörande ämnen väckta motioner.

1934-05-24 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:90, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för beredande av understöd åt vissa fiskare m. m. jämte i hithörande ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

Nr 96.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1934 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för beredande av understöd åt vissa fiskare m. m.

jämte i hithörande ämnen väckta motioner.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 120, har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på de framställningar i

ämnet, som kunde varda riksdagen förelagda, till understöd åt vissa fiskare

m. m. beräkna för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Härefter har Kungl. Majit i en till riksdagen den 13 april 1934 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition nr 262 under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag föreslagit riksdagen att

1) för beredande, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkt förslag, av understöd åt fiskare

anvisa för budgetåret 1934/1935 under nionde huvudtiteln ett extra

reservationsanslag av 750,000 kronor;

2) för åtgärder till fiskerinäringens främjande samt beredande av ersättning

åt fiskare för förlust av eller skada å fiskredskap anvisa för

budgetåret 1934/1935 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag

av 250,000 kronor.

I samband med propositionen har utskottet förehaft följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) de före propositionens avlåtande väckta likalydande motionerna

1:174 av herrar von Heland och Gustavson, John, och II: 324 av herr Nyblom

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla örn att 1934 års riksdag förelägges sådana förslag, som

avse att bringa fiskerinäringen effektiv och varaktig hjälp med beaktande

av de i motionerna framförda synpunkterna;

2) den likaledes före propositionens avlåtande väckta motionen II: 472

av herr Flyg m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till regeringen hemställa örn en snabbt utförd sakkunnig utredning

örn vilka åtgärder, som från samhällets sida höra vidtagas, samt inkomma

med förslag örn

a) ett rationellt Utnyttjande av landets fiskevatten samt fiskbeståndets

utökande och höjande kvalitativt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90. 5

b) vilka ändringar i gällande fiskerättsbestämmelser, som äro nödvändiga

med hänsyn till en planmässigt ordnad fiskproduktion,

c) hur en försäljningsorganisation, vilken tillgodoser den yrkesfiskande

befolkningens berättigade ekonomiska intressen, skall organiseras; samt

3) de i anledning av propositionen väckta likalydande motionerna I: 362

av herrar Pettersson, Anlon, och Nilsson, Alexander, och II: 639 av herr

Andersson i Grimbo, vari hemställts, att riksdagen måtte dels vidtaga så-;

dan ändring av Kungl. Maj:ts förslag till kungörelse angående anslag av

statsmedel för beredande av tillfälligt understöd åt fiskare, att hela un-,

derstödsbeloppet skall utgå av statsmedel; samt dels uttala sig för att fiskarenas

egna organisationer måtte beredas medinflytande vid understödsfrågornas

avgörande.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande proposU

tion och motioner, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas

här nedan, hänvisa till statsrådsprotokollet oell motionerna.

Över motionen II: 472 har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

yttrande av lantbruksstyrelsen.

Förslag örn understöd åt vissa fiskare.

1933 års fiskeriutredning (ledamoten av riksdagens andra kammare

hemmansägaren Ola Jeppsson, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens

första kammare byråchefen Karl Andreas Andersson, ledamöterna av

riksdagens andra kammare ombudsmannen Carl Magnus Brännberg och

fiskaren Frans Einar Hansson samt fiskeriintendenten Nils Walfrid Rosén)

har i skrivelse den 12 februari 1934 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte

avlåta proposition till riksdagen örn beviljande av ett extra reservationsanslag

å 750,000 kronor för nästkommande budgetår att användas till ordnande

av understödsverksamhet för fiskare enligt av utredningen i skrivelsen

framlagt förslag. Utredningen anför, att enligt de undersökningar,

utredningen verkställt, ställningen för enskilda fiskare mångenstädes

vore svår och kunde befaras under innevarande år bliva än värre.

I vissa fall vore situationen sådan, att tvingande behov av ekonomiskt

bistånd av direkt och omedelbar art förelåge. Ehuru utredningen ej blundade

för de allvarliga olägenheter, som vore förknippade med beträdandet

av de direkta understödens väg, hade utredningen vid sina överväganden

ej kunnat finna annan lämplig utväg att bereda hjälp av här erforderligt

slag än genom kontanta understöd. Angående sättet för hjälpverksamhetens

ordnande hava olika åsikter uttalats inom utredningen. Enligt majoritetens

mening borde understödsverksamheten oj bliva helt statlig, utan,

som villkor för statsbidrag borde fordras, att vederbörande kommun anvisat

medel för samma ändamål. Utredningens ordförande, herr Jeppsson,

har däremot ansett, att den föreslagna hjälpverksamheten borde helt

bestridas av statsmedel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

Över förslaget hava, efter remisser, yttranden avgivits av statskontoret,

lantbruksstyrelsen, statens arbetslöshetskommission, styrelsen för svenska

landskommunernas förbund och länsstyrelserna. Vid länsstyrelsernas yttranden

hava i åtskilliga fall fogats utlåtanden från vederbörande hushållningssällskaps

förvaltningsutskott eller fiskerikommittén eller fiskerinämnden i

länet. Tillika hava yttranden inkommit från vissa fxskeriintendenter samt

Gotlands fiskareförbund.

I flera yttranden hava betänkligheter uttalats mot en understödsverksamhet

av föreslagen art oell form; och förslag hava väckts örn hjälpverksamhet

i annan form. Utredningens förslag har emellertid i många

fall lämnats utan erinran eller tillstyrkts med hänsyn till fiskarenas nuvarande

svåra ställning. Beträffande frågan örn kommunernas ekonomiska

medverkan vid den föreslagna anordningen hava meningarna, liksom

inom fiskeriutredningen, varit delade.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande:

»Såsom av yttrandena framgår kunna vissa invändningar resas mot en

understödsanordning i enlighet med 1933 års fiskeriutrednings förslag.

Invändningarna synas dock i förevarande situation ej böra avhålla från

vidtagande av hjälpåtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

fiskeriutredningen uppdragit. Hjälpverksamheten torde, på sätt

utredningen framhållit, böra bliva av allenast tillfällig beskaffenhet, vilket

förhållande synes ägnat att i sin mån minska de betänkligheter, som

kunna hysas mot en anordning av detta slag.

Jag vill sålunda förorda, att staten lämnar sin medverkan för utdelande

av kontantunderstöd åt nödlidande fiskare. Hjälpen bör utgå endast

i fall, där vederbörande för sin försörjning är i verkligt trängande behov

av bistånd från det allmännas sida. Bena fattigvårdsfall böra dock ej

ifrågakomma till erhållande av hjälp. Principiellt bör, såsom fiskeriutredningen

föreslagit, understödet utgå allenast där nödläget kan sättas i

samband med den rådande depressionen. Emellertid kunna givetvis ej

sällan förekomma fall, där nödläget har sin grund i depressionen i förening

med något under näringsutövandet inträffat förhållande, exempelvis

felslaget fiske. Även i sådana fall bör möjligheten att utgiva understöd

stå öppen. Understödet bör vidare därutinnan skilja sig från sådant

understöd, vilket tilldelas såsom fattigvård, att någon återbetalningsskvldighet

ej bör föreligga.

I anslutning till fiskeriutredningens förslag bör allenast den, som uteslutande

eller huvudsakligen livnär sig av fiske, kunna erhålla understöd,

och såsom villkor för understöds tillgodonjutande bör fordras, att

vederbörande med hänsyn till sin vandel och övriga förhållanden finnes

förtjänt att hjälpas på förevarande sätt. Understöd bör ej utgå för tid,

under vilken atnjutes fattigvård, hjälp enligt bestämmelserna örn statlig

eller statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet eller annat bistånd

genom statens eller kommunens försorg.

I likhet med fiskeriutredningen anser jag, att verksamheten bör handhavas

av kommunerna. Dessa torde bäst känna till hjälpbehovet i de särskilda

fallen. Såsom villkor för att kommun skall erhålla anslag av statsmedel

till ifrågavarande understödsverksamhet synes, i anslutning till vad

fiskeriutredningens majoritet föreslagit, som regel böra fordras, att kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

munen, själv ekonomiskt bidrager till verksamheten. Genom en sådan anordning

vinnes, på sätt utredningen framhållit, viss trygghet tor att möjligheten

till statsanslag icke missbrukas. Bidragsskyldigheten hör avpassas

efter kommunens ekonomiska ställning. Den synes dock aldrig

böra avse mer än en mindre del av det understödsbelopp, som utdelas.

Den övre gränsen för nämnda skyldighet torde kunna bestämmas till 2<)

procent av understödsbeloppet. Undantagsvis bör statsanslag kunna beviljas

utan skyldighet för kommun att själv tillskjuta medel för ändamålet.

. j

För ernående av en enhetlig behovsprövmng vid fördelningen av de medel,

som från statens sida kunna komma att ställas till förfogande, tolde

prövningen av kommunernas anslagsäskanden böra läggas i Kungl. Majits

hand. Någon viss tid, inom vilken ansökningar örn statsanslag skola vara

ingivna, torde ej böra stadgas. Ansökningarna få upptagas till avgörande

i deli mån de inkomma. Ansökning torde böra, åtföljd av uppgift å de

fiskare, som avses skola komma i åtnjutande av understöd, ävensom å understödens

belopp, ingivas till vederbörande länsstyrelse, som med eget

utlåtande översänder deli till Kungl. Majit. Med hänsyn till den av arbetslöshetskommissionen

framhållna vikten av, att dubbel hjälp ej meddelas,

bör, där arbetslöshetskommitté finnes, denna höras, innan ansökningen

av länsstyrelsen vidarebefordras. Då, såsom nämnts, kommunens

bidragsskyldighet bör bliva beroende av dess ekonomiska bärkraft, höidet

åligga länsstyrelsen att i sitt utlåtande lämna erforderliga uppgifter

för bedömande av denna fråga ävensom angiva, i vad män dylik skyldighet

enligt länsstyrelsens förmenande skäligen bör föreskrivas.

Kommun, som erhållit statsanslag, bör vara underkastad länsstyrelsens

kontroll i fråga örn anslagets användande och understödsverksamhetens

bedrivande i övrigt, härutinnan inbegripet kommunens fullgörande av

föreskriven skyldighet att med egna medel bidraga till verksamheten. I

den utsträckning, som finnes erforderlig för genomförande av sådan kontroll,

torde länsstyrelsen få verkställa granskning av kommunens räkenskaper

och övriga handlingar.

I fråga örn ordningen för beviljat statsanslags utbetalande till vederbörande

kommun samt kommunens ansvarighet för anslagets behöriga användning

torde böra gälla bestämmelser, motsvarande dem som i allmänhet

pläga tillämpas vid statlig hjälpverksamhet, liknande den nu föreslagna.

»

I anslutning till do av departementschefen angivna synpunkterna härinom

jordbruksdepartementet utarbetats ett förslag till kungörelse angående

anslag av statsmedel för beredande av tillfälligt understöd åt fiskare,

vilket förslag finnes såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

Det av Kungl. Majit för ändamålet äskade anslaget har i enlighet med

fiskeriutredningens medelsberäkning bestämts till 750,000 krono]-.

I motionerna 1:362 och 11:639 har anförts i huvudsak följande.

»I förslaget till kungörelse sägox visserligen, att då särskilda skäl därtill

föranleda må kommun undantagsvis kunna befi ias tran bidragssk^ldighet,

men fråga är örn icke dylik befrielse borde vara regel i stället för

undantag. I de speciella fiskarkommunerna torde den ekonomiska ställningen

vanligen vara sadan, afl da någon större del av fiskarbefolkningen

befinner sig i det läge, att understöd är av nöden, kommunen saknar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

resurser att bispringa de nödställda. Under tider, då fiskarenas inkomster

starkt reduceras, inflyta icke heller skatterna i dessa kommuner, oell

de kommunala hjälpkällorna sina snabbt. I större kommuner, där fiskarena

endast utgöra en mindre del av befolkningen, kan man åter befara,

att fiskarena icke ha nog inflytande att förmå vederbörande kommun

att ansöka örn understöd, i fall kommunen själv skall svara för upp

till 25 procent av beloppet. Enligt vår mening bör därför förslaget till

kungörelse ändras därhän, att den bestämmelse bortfaller, som stadgar

skyldighet för kommunen att med egna medel bidraga till understödsverksamheten.

För att bättre än som skett i propositionen tillgodose fiskarenas behov

av hjälp torde dessutom böra meddelas sådana bestämmelser, att fiskarenas

egna organisationer beredas möjligheter att yttra sig rörande frågor

örn understöd samt även, därest kommun underlåter att göra framställning

örn bidrag, taga initiativ till dylik framställning.»

Andra förslag, avseende hjälp åt fiskare och fiskerinäringen.

Riksdagen har förut i år antagit särskilda förslag, avseende hjälp åt

fiskare och fiskerinäringen. Sålunda har riksdagen beviljat anslag för

utlämnande av lån till sammanslutningar av fiskare för främjande av

beredning och avsättning av fisk m. m. (pl-op. nr 173; utskottets utlåtande

nr 57; R. skr. nr 186) samt bemyndigat Kungl. Maj:t att förordna örn

visst uppskov med erläggande av amortering å lån från fiskerilånefonden

(prop. nr 228; utskottets utlåtande nr 54; R. skr. nr 184).

Av Kungl. Maj:t i proposition nr 261 framlagt förslag angående vissa

åtgärder för främjande av fiskarenas avsättning av färsk strömming har

tillstyrkts av utskottet i dess utlåtande nr 91.

I nu förevarande proposition behandlas två från fiskeriutredningen i

mars 1934 inkomna framställningar angående fiskerinäringens stödjande.

Den ena framställningen, dagtecknad den 12 mars 1934, avser att

ett belopp av 50,000 kronor måtte ställas till länsstyrelsens i Göteborgs och

Bohus län förfogande för att användas till anordnande av försök att reglera

priserna å vissa Åskslag vid auktionerna i Göteborgs Askhamn i huvudsaklig

överensstämmelse med vissa av utredningen angivna grunder. Dessa innebära

i stora drag följande. Fiskarena skulle förbinda sig att å Askauktionerna

i Göteborgs Askhamn under tiden juli—september 1934 icke försälja

torsk, kolja eller vittling under visst minimipris. Därest ett Askparti ej

uppnådde sagda pris, skulle det återtagas från auktionen och levereras till

en Askmjöls- eller konservfabrik. Fiskaren skulle för sådant fall ur en

särskild fond erhålla ersättning med skillnaden mellan minimipriset och det

pris, ifrågavarande fabrik betalade. Fonden skulle bildas genom bidrag av

Askarena. Det av statsmedel äskade beloppet skulle användas såsom rörelsekapital

vid försöksverksamhetens igångsättande samt för bestridande av

administrationskostnaderna.

Den andra av nyssnämnda framställningar, dagtecknad den 23 mars 1934,

utmynnar däri, att ett belopp av 20,000 kronor skulle tilldelas aktiebolaget

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90. 9

svenska fryserierna i Göteborg för försöks- och propagandasändningar av

frusen fisk. Framställningen avser att bereda möjlighet till skapande

av nya och vidgade exportmarknader för färsk fisk.

Departementschefen har — efter omnämnande av fiskeriutredningens

nyssberörda två framställningar —• vidare anfört.

:>Det synes ej uteslutet, att än flera förslag, värda beaktande, under

den närmaste tiden inkomma. För vidtagande av de åtgärder till stöd

för fiskerinäringen, som härav eller eljest kunna finnas av behovet påkallade,

torde medel lämpligen böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande

utöver dem, vilka kunna disponeras från det ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Jag får tillika erinra,

att Kungl. Majit tidigare i förekommande fall haft möjlighet att

av undsättningsfondens medel bereda ersättning åt fiskare, som genom

förlust av eller skada å fiskredskap eller därmed jämförliga anordningar

råkat i svår belägenhet. Fondens tillgångar äro nu uttömda. Inom lantbruksstyrelsen

pågår, jämlikt beslut av Kungl. Majit, en utredning rörande

redskapsförsäkring för fiskarebefolkningen. Utredningen väntas

bliva färdig senare i vår, men något förslag i ämnet till innevarande års

riksdag medhinnes ej. Med hänsyn härtill synas medel böra beredas, av

vilka, i avvaktan på att försäkringsfrågan ordnas, ersättning som nyss

nämnts kan av Kungl. Majit anvisas. På grund av vad sålunda anförts

förordar jag, att det belopp, vilket återstår av det i årets statsverksproposition,

nionde huvudtiteln, punkten 120, beräknade anslagsbeloppet å

1,000,000 kronor, sedan 750,000 kronor avsatts för den förut omförmälda

understödsverksamheten, eller således 250,000 kronor, ställes till Kungl.

Majits förfogande för av mig här angivna ändamål.»

Motionerna 1:174, II: 324 och II: 472, som väckts vid riksdagens början,

avse, att riksdagen skulle hos Kungl. Majit begära förslag till fiskerinäringens

främjande. I motionerna Ii 174 och lii 324 antydas såsom i detta

syfte lämpliga åtgärder importreglering beträffande fisk, fiskhandelns organiserande

med auktoriserade försäljare, vissa minimipriser och en prisregleringsfond,

uppläggande av en statlig fond för stödlån åt de mest nödställda

fiskarena samt inrättande av ett centralt organ, en fiskeristyrelse

eller ett fiskeriråd, för fiskerinäringen. Motionen lii 472 avser dels ett

rationellt utnyttjande av landets fiskevatten och ändringar i gällande

fiskerättsbestämmelser, dels ock en för den yrkesfiskande befolkningen

betryggande försäljningsorganisation.

Lantbruksstyrelsen har i yttrande över sistnämnda motion anfört följande.

»I vad förevarande motion tager sikte på ett mera rationellt utnyttjande

av fiskevattnen genom förståndigt fiske, fiskodling och vetenskaplig

hjälpsamhet å fiskets område må framhållas, att dessa spörsmål nyligen

varit föremål för utredning inom lantbruksstyrelsen, vilken utredning

framlagts i styrelsens underdåniga utlåtande den 29 oktober 1928

angående åtgärder för upphjälpande av sötvattensfisket. I huvudsak

blevo lantbruksstyrelsens i sagda utlåtande framförda förslag antagna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

av 1930 års riksdag. Sålunda Ilar nyligen en tidsenlig statlig undersöknings-

och försöksanstalt å sötvattensfiskets område kunnat träda i verksamhet,

och vidare hava hushållningssällskapen genom väsentligt höjda

statsanslag, bland annat för anställande av ökat antal fiskeritjänstemän,

berette möjlighet att i ökad omfattning verka för fiskets upphjälpande och

praktiskt tillämpande av de i försöksverksamheten å fiskets område

uppnådda resultaten. Det må också nämnas, att kurser och föredrag i

olika fiskefrågor kunnat på senare år anordnas i ökad omfattning.

Anmärkas må, att det nu rådande hrydsamma statsfinansiella läget

medfört vissa reduceringar i olika till fiskets främjande avsedda anslag,

något som givetvis icke kunnat undgå att menligt inverka å möjligheterna

att tillgodose fiskeriintressena.

För att få ett underlag att hygga på, då det gäller fiskets rationella

ordnande, har lantbruksstyrelsen under år 1930 i samråd med hushållningssällskapen

påbörjat en inventering av landets sötvatten. Arbetet

utföres i första rummet av hushållningssällskapens fiskeritjänstemän genom

besök på platsen och insamlande av diverse uppgifter enligt av lantbruksstyrelsen

fastställda formulär, varav bär ett exemplar bifogas.1 I

den män denna inventering fortskrider, torde erhållas ett överskådligt

material för bedömande av behovet av olika fiskevårdsåtgärder (fiskodling

etc.). Men även arbetet med insamlande av uppgifter för denna sjöinventering

har av brist på tillräckliga anslag ej kunnat bedrivas i den

omfattning och med den fart, som från början var avsett.

Liksom motionärerna anser lantbruksstyrelsen sålunda, att staten bör

taga på sig en stor del av det arbete, som gäller fiskets upphjälpande.

Detta torde emellertid ej, såsom motionärerna framhålla, förutsätta att

alla vatten äro allmän egendom med fisket fritt för vem som helst. Det

må i detta sammanhang framhållas att, såvitt lantbruksstyrelsen har sig

bekant, dylikt fritt fiske ej finnes i något land. Såväl i Amerikas

Förenta Stater som i Sovjetunionen äro fiskevattnen visserligen statliga.

Detta innebär emellertid ingalunda, att man får fiska hur som helst, utan

staten utlämnar licenser, som beträffande yrkesfisket i t. ex. Amerikas

Förenta Stater betinga betydande priser. Såväl därstädes som ännu

mera i Sovjetunionen handhaves yrkesfisket huvudsakligen av större, i

Amerikas Förenta Stater privata, i Sovjetunionen statliga bolag eller

tröster. De inflytande licensavgifterna användas i båda fallen till bestridandet

av administrationskostnader samt utgifter för fiskinplanteringar

m. m.

I de nordeuropeiska staterna och delvis även i Mellaneuropa tillhöra

däremot fiskevattnen sedan gammalt jordägarena. Detta hindrar dock

ej, att staten även här kan och bör vidtaga åtgärder för vattnens nyttiggörande

och förbättrande. Det må för övrigt framhållas, att möjiigheterna

för icke fiskevattensinnehavare att erhålla fiskerätt under lagliga

och ordnade former ingalunda äro så små som mången föreställer sig.

Sålunda finnes möjlighet att antingen köpa fiskekort hos de alltmera

vanliga fiskeriföreningarna och hos samhällen, bolag m. fl., som äga

fiskevatten, eller att arrendera lämpliga vatten. Lantbruksstyrelsen vill

även påpeka den möjlighet till fiskets ordnande, som ligger i inrättande

av gemensamhetsfisken. För att ytterligare underlätta bildandet av gemensamhetsfisken

har lantbruksstyrelsen den 13 januari 1934 till Kungl.

1 Här uteslutet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

11

Majit avlämnat förslag till vissa ändringar i lagen den 30 juni 1913 örn

gemensamhetsfiske.

Av största vikt torde även vara, att fiskevattnen skyddas såväl för obehörigt

fiske som för skadliga fiskemetoder. Till vinnande av bättre förhållanden

härutinnan har lantbruksstyrelsen den 24 februari 1934 till

Kungl. Majit avlämnat förslag till vissa åtgärder till förstärkande av

fiskeritillsynen inom landet.

Slutligen vill lantbruksstyrelsen anföra, att såsom ett viktigt led i

statens verksamhet för ett rationellt tillvaratagande av våra fiskevatten

måste ingå ett bättre utnyttjande av kronans egna fiskevatten. Att kronans

fiskevatten å kronoparkerna samt ovan odlingsgränsen för närvarande

ej nyttiggöras i den utsträckning som vore möjligt synes lantbruksstyrelsen

uppenbart. För åstadkommande av ordnade förhållanden på

detta område torde, såsom av lantbruksstyrelsen och jämväl från andra

håll vid olika tillfällen framhållits, frågan örn dessa vattens utnyttjande

böra genom Kungl. Majlis försorg tagas under förnyad omprövning.

Slutligen ingå motionärerna på frågan örn fiskförsäljningens svårigheter,

särskilt beträffande strömmingens avsättning. Härtill vill lantbruksstyrelsen

endast anföra, att särskilda sakkunniga, 1933 års strömmingshandelsutredning,

nyligen framlagt förslag örn ordnande av försäljningen

av strömming genom bildande av dels fiskareföreningar, dels

auktoriserade försäljningsföreningar, i vilket sammanhang även hemställts

örn särskilda anslag för organiserandet av denna verksamhet.

Ifrågavarande förslag har uti av lantbruksstyrelsen den 27 februari 1934

avgivet underdånigt utlåtande i stort sett tillstyrkts.1

Åtgärder för vinnande av det utav motionärerna avsedda syftet hava

sålunda redan i stor utsträckning vidtagits eller äro under omprövning.»

Vad först angår förslaget örn understöd åt fiskare, torde läget bland

dessa för närvarande i åtskilliga fall vara sådant, att de för sin försörjning

äro i trängande behov av direkt och omedelbart verkande hjälp.

På grund härav torde det, även örn en understödsverksamhet i föreslagen

form i och för sig är ägnad att ingiva allvarliga betänkligheter, dock få

anses påkallat att anlita en dylik anordning av rent tillfällig natur, till

dess andra åtgärder för förbättring av läget hunnit vidtagas. Utskottet

tillstyrker därför, att riksdagen beviljar det äskade anslaget av 750,000

kronor för beredande av understöd åt fiskare, men vill framhålla, att

detta givetvis är att betrakta såsom ett engångsanslag, utgående allenast

för budgetåret 1934/1935.

Beträffande sättet för hjälpverksamhetens ordnande kan utskottet i

huvudsak ansluta sig till de riktlinjer, som departementschefen angivit,

och som kommit till uttryck i det vid detta utlåtande fogade kungörelseförslaget.

För vinnande av trygghet för att möjligheten till statsanslag

icke missbrukas har departementschefen förordat en anordning med ekonomisk

medverkan från kommunernas sida såsom villkor för statsanslags

Utskottet.

Jfr prop. nr 261, utskottets utlåtande nr 91.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jorbruksutskottets utlåtande Nr 90.

tillgodonjutande. Enligt 4 § i kungörelseförslaget äger Kungl. Maj:t fordra,

att kommunen med egna medel bidrager till understödsverksamheten

med visst efter kommunens ekonomiska ställning avpassat belopp, högst 25

procent av understödsbeloppet, dock att kommun undantagsvis må kunna

befrias från bidragsskyldigbet. I motionerna I: 362 och II: 639 föreslås

däremot, att hela understödsbeloppet skall utgå av statsmedel. Såsom skäl

härför hava motionärerna åberopat, att med hänsyn till de speciella fiskarekommunernas

svaga ekonomiska ställning befrielse från bidragsskyldighet

borde bliva regel i stället för undantag samt att större kommuner,

där fiskarena endast utgjorde en mindre del av befolkningen, kunde befaras

icke vilja ansöka örn understöd, därest kommunen själv skulle svara

för upp till 25 procent av beloppet. Utskottet finner övervägande skäl

tala för att icke göra understödsverksamheten rent statlig. Dess handhavande

skulle i sådant fall näppeligen kunna anförtros kommunerna, vilket

dock måste anses önskvärt för uppnående av en verklig behovsprövning.

Enligt utskottets åsikt föreligga icke heller tillräckliga skäl för att befria

ekonomiskt bärkraftiga kommuner från skyldighet att bidraga med

ett efter kommunens ekonomiska ställning avpassat belopp. Befriades

alla kommuner från bidragsskyldighet, skulle också tillgången på medel

till understödsverksamheten avsevärt minskas. Utskottet kan därför icke

tillstyrka motionerna men finner dock de däri framhållna synpunkterna

förtjäna visst beaktande. Det framstår nämligen för utskottet som angeläget,

att behövande fiskare i kommuner med svag ekonomisk ställning

erhålla hjälp, även örn, såsom motionärerna antytt, befrielse från bidragsskyldighet

därigenom möjligen skulle komma att meddelas i större omfattning

än i propositionen förutsatts. De av utskottet nu framhållna synpunkterna

torde kunna komma till uttryck i den utarbetade kungörelsen

genom att ur 4 §:s sista punkt utesluta ordet »undantagsvis». Givetvis förutsätter

utskottet härvid, att befrielse från bidragsskyldighet i allt fall

icke äger rum annat än efter föregående noggrann prövning från Kungl.

Maj:ts sida. Av vad redan anförts framgår att utskottet i likhet med

departementschefen anser verksamheten böra handhavas av kommunerna.

Med all sannolikhet komma fiskarenas egna organisationer i stor omfattning

att yttra sig rörande frågor örn understöd. Det synes icke vara

påkallat att, såsom i motionerna I: 362 och II: 639 föreslagits, bereda

fiskareorganisationerna medinflytande vid understödsfrågornas avgörande.

Vad därefter angår det äskade anslaget av 250,000 kronor för åtgärder

till fiskerinäringens främjande samt beredande av ersättning åt fiskare

för förlust av eller skada å fiskredskap, lärer medels anvisande för sistnämnda

ändamål vara nödvändigt med hänsyn till att enligt propositionen

undsättningsfondens tillgångar äro uttömda. Även för andra åtgärder

till fiskerinäringens främjande torde medel böra ställas till Kungl.

Majlis disposition. Utskottet tillstyrker därför, att anslaget beviljas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

13

Några närmare riktlinjer för anslagets användning lära icke på förhand

kunna angivas, utan avgörandet härutinnan torde få ankomma på Kungl.

Majit i avbidan på att de nya förslag i ämnet, som äro under utredning,

kunna föreläggas riksdagen till prövning. Utskottet förutsätter emellertid,

att Kungl. Majit använder medlen med sparsamhet och försiktighet.

Vidkommande slutligen motionerna Iil74, lii 324 och lii 472, som väckts

vid riksdagens början och som avse, att riksdagen skulle hos Kungl. Majit

begära förslag till fiskerinäringens främjande, kan syftet med motionerna

i stor utsträckning anses uppnått genom tidigare i år antagna och nu

framlagda förslag. I den mån motionärernas önskemål icke redan blivit

tillgodosedda, synas de i huvudsak falla inom ramen för den pågående utredningen

rörande åtgärder för fiskerinäringens understödjande och

kunna väntas bliva beaktade utan skrivelse från riksdagen. Med hänsyn

härtill och, vidkommande motionen lii 472, till vad lantbruksstyrelsen i

sitt yttrande anfört, anser utskottet, att dessa motioner, i den mån de icke

redan blivit besvarade, icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen må i anledning av förevarande proposition

samt med avslag å motionerna 1:362 och

lii 639

1) för beredande, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet här ovan tillstyrkt, av understöd

t åt fiskare anvisa för budgetåret 1934/1935 under nionde

huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 750,000

kronor;

2) för åtgärder till fiskerinäringens främjande samt

beredande av ersättning åt fiskare för förlust av eller

skada å fiskredskap anvisa för budgetåret 1934/1935

under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag

av 250,000 kronor; samt

B) att motionerna Ii 174, lii 324 och lii 472, i den

mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet

här ovan anfört och hemställt, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 maj 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

Irån lörsta kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Gabrielsson, Granath*, Tjällgren,

Bengtsson*, Alfred Andersson och Elof Andersson; samt

Irån andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Andersson i Grimbo*,

Andersson i Löbbo, Liedberg, Karlsson i Munkedal, Osberg* och Persson i Grytterud.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bilaga..

Förslag

till

kungörelse angående anslag av statsmedel för beredande av

tillfälligt understöd åt fiskare.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kommun må, i den mån tillgängliga medel därtill förslå, kunna enligt

bestämmelserna i denna kungörelse erhålla anslag av statsmedel att användas

för utlämnande av tillfälligt understöd utan återbetalningsskyldighet åt

fiskare, som på grund av fiskerinäringens nuvarande tryckta läge, enbart

eller i förening med andra med utövandet av nämnda näring amman,

hängande omständigheter, råkat i ekonomiska svårigheter och för sin försörjning

befinner sig i trängande behov av bistånd.

2 §.

Statsanslag utgår allenast för understöd åt fiskare, som helt eller huvudsakligen

livnär sig av fiske och som kan antagas hava själv gjort vad på

honom skäligen ankommit för övervinnande av svårigheterna samt i övrigt

finnes förtjänt av bistånd.

Sådant understöd må ej avse tid, under vilken hjälp av stat eller kommun

i annan ordning erhålles.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

15

3 §.

Kommun, som önskar erhålla statsanslag, har att därom till länsstyrelsen

inkomma med till Kungl. Majit ställd ansökan. Vid ansökan skall fogas

uppgift å de fiskare, som avses skola komma i åtnjutande av understöd,

samt det belopp, varje fiskare anses böra tilldelas.

Det åligger länsstyrelsen att, sedan ansökan örn statsanslag inkommit, så

snart ske kan, efter hörande av vederbörande arbetslöshetskommitté, med

eget utlåtande överlämna ansökningen till Kungl. Majit. Länsstyrelsen skall

därvid särskilt angiva, i vad mån kommunen med hänsyn till sin ekonomiska

ställning är i behov av statsanslag för utlämnande av understöd, som i

denna kungörelse avses.

4 §.

Kungl. Majit äger såsom villkor för statsanslags tillgodonjutande föreskriva,

att kommunen skall med egna medel bidraga till understödsverksamheten

med visst, efter kommunens ekonomiska ställning avpassat belopp,

högst motsvarande 25 procent av det belopp, som i understöd enligt denna

kungörelse utlämnas åt fiskare inom kommunen. Då särskilda skäl därtill

föranleda, må kommun undantagsvis kunna befrias från bidragsskyldighet.

5 §.

Beviljat statsanslag må under det år, för vilket anslaget beviljats, av

kommunen på en gång eller i skilda delar lyftas i statskontoret mot förbindelse,

som statskontoret godkänner, innefattande åtagande för kommunen

att dels använda erhållet statsanslag för utlämnande av understöd enligt

bestämmelserna i denna kungörelse, dels med egna medel bidraga till understödsverksamheten,

i den utsträckning, som kan hava föreskrivits vid anslagets

beviljande, dels ock till statskontoret eller order återbetala statsanslaget

eller del därav under de förutsättningar och i den ordning, som stadgas i

6 och 7 §§.

6 §.

Vad av anvisat statsanslag icke vid utgången av det år, för vilket anslaget

beviljats, blivit till understöd disponerat, må ej därefter av kommunen

disponeras och skall, örn det lyftats, återbetalas till statskontoret före utgången

av mars månad nästföljande år, allt så framt ej Kungl. Majit på

ansökan, som före januari månad sistnämnda år ingives av kommunen,

medgiver rätt till dylik disposition under ytterligare ett år.

7

Har kommun använt statsanslagsbelopp i strid mot gällande bestämmelser

eller brustit i de villkor, som uppställts för anslagets tillgodonjutande, vare

kommunen pliktig att, örn Kungl. Majit så förordnar, omedelbart inbetala

sådant belopp till statskontoret.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

8 $.

Kommun, som erhållit statsanslag, skall i avseende å understödsverksamhetens

bedrivande stå under uppsikt och kontroll av länsstyrelsen. Årligen

före januari månads utgång skall sådan kommun till länsstyrelsen avgiva

redogörelse över verksamheten under nästföregående kalenderår.

Det åligger länsstyrelsen att efter granskning av sålunda erhållna redogörelser

senast den 1 mars meddela statskontoret erforderliga uppgifter

angående de belopp, en var kommun, som tilldelats statsanslag, har att

jämlikt 6 § inbetala till statskontoret.

Denna kungörelse träder i kraft den

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:342 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för beredande av understöd åt vissa fiskare m. m. a1 i texten