Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar dels örn ökat understöd åt lantmannaskolor, dels ock örn understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter. l:o. Ökat understöd åt lantmannaskolor.

1934-06-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1934:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar dels örn ökat understöd åt lantmannaskolor, dels ock örn understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter. l:o. Ökat understöd åt lantmannaskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.

1

Nr 97.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1934 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar dels örn ökat understöd åt lantmannaskolor,

dels ock örn understöd åt elever vid lägre

lantbruksundervisningsanstalter.

l:o.

Ökat understöd åt lantmannaskolor. I årets statsverksproposition, nionde

huvudtiteln, punkt 18, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för

beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor för läsåret 1933/1934 anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor, att

utgå med högst 5 procent av skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande

understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt

dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende av huruvida

inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.

Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av ökat understöd

åt lantmannaskolor för läsåret 1933/1934 anvisa för

budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 15,000

kronor, att utgå med högst 5 procent av skola eljest

enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd

av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt

dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt

oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot

helt eller delvis svarande belopp.

2:o.

Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter. I årets

statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 25, har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att uppföra ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter med oförändrat belopp,

240,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 10 sami. Nr 97—98-

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.

I anledning av detta förslag hava inom riksdagen väckts följande till

utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:172 av herr Gabrielsson m. fl., likalydande med II: 314 av herr Hedlund

i Häste m. fl., vari hemställts, att riksdagen utöver i statsverkspropositionen

äskade 240,000 kronor beviljar ytterligare 75,000 kronor till understöd

åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter att utgå enligt

de i kungörelsen nr 235/1930 fastställda stipendiebeloppen; samt

2) I: 221 av herr Wagnsson m. fl., likalydande med II: 388 av herr Karlsson

i Munkedal m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att stipendiebeloppen för synnerligen behövande elever vid lantmannaskolorna

höjas från nuvarande 35 kronor i månaden till 45 kronor för samma

tid och att anslaget härför höjes i motsvarande grad,

att bestämmelserna örn medellöshet förändras så, att behövande bondeoch

med den jämställd ungdom får bättre möjligheter till vistelse vid lantmannaskola,

att extra anslag i relation till antalet extra elevplatser beviljas sådana

lantmannaskolor, som mottaga större antal elever än vad vederbörande

skola avsetts för,

att av medel, avsedda för arbetslöshetens lindrande, anslag utgå till

lantmannaskolekurser vid ungdomsläger för arbetslös ungdom.

I händelse ej stipendiebeloppet för synnerligen behövande elev anses

böra höjas till av motionärerna yrkade 45 kronor per månad har alternativt

yrkats,

att sådan ändring åstadkommes i gällande arbetslöslietsdirektiv, att

det medges arbetslöshetsmedels utbetalande jämsides med stipendier till

de elever, som skulle erhållit arbetslöshetshjälp, därest de vistats utanför

skolan.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

hänvisas till motionerna.

Med bifall till en inom riksdagen väckt motion beslöt 1929 års riksdag

att de elever vid folkhögskolan, som prövades vara i behov av stipendier,

skulle, allt efter sina ekonomiska förhållanden, fördelas i tre behovsgrader,

för vilka stipendierna skulle beräknas till högst respektive 45 kronor,

25 kronor och 15 kronor för elev och läsmånad.

I samband med äskande av 1930 års riksdag av anslag för budgetåret

1930/1931 till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

förordade föredragande departementschefen genomförande av en motsvarande

anordning beträffande elevunderstöden vid lantmannaskola, lanthushållsskola,

utbildningskurs för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland

och Dalarna samt teoretisk vinterkurs vid lantbruksskola. Jordbruksutskottet

förklarade i sitt utlåtande nr 2 punkt 7 sig dela den av departementschefen

uttalade uppfattningen. Sedan riksdagen under åberopande

av jordbruksutskottets berörda utlåtande uppfört ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.

det av Kungl. Maj :t äskade beloppet 200,000 kronor, utfärdade Kungl. Maj :t

kungörelse i ämnet (nr 235/1930), enligt vilken stipendier till elever vid

förenämnda lägre lantbruksundervisningsanstalter kunde utgå med högst

45, 25 och 15 kronor i respektive tredje, andra och första behovsgraden,

allt räknat per läsmånad.

I statsverkspropositionen till 1932 års riksdag föreslog Kungl. Majit

riksdagen att — med uteslutande ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter under

samma rubrik uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 240,000 kronor.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 4 januari 1932 av ärendet förordade

tillika departementschefen viss mindre rubbning av de för anslagets

utgående fastställda grunderna.

I två inom riksdagen väckta motioner hemställdes emellertid, att riksdagen

måtte besluta att anslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

fortfarande måtte uppföras såsom förslagsanslag.

Riksdagen beslöt i enlighet med motionärernas hemställan bibehålla anslaget

som förslagsanslag. Riksdagens beslut innefattade därjämte, att

maximibeloppen av stipendier till elever vid lantmanna- och lanthushållsskolor

m. fl. kurser skulle i de tre behovsgraderna bestämmas till 35, 20

och 15 kronor eller de belopp, med vilka stipendierna för närvarande högst

kunna utgå enligt kungörelsen nr 201/1933.

I en till Kungl. Majit ställd skrivelse den 26 september 1933 hava hushållningssällskapens

ombud framhållit de stora svårigheter, som på grund

av den rådande depressionen inställde sig, när det gällde för de mindre

jordbrukarna att sända sina söner till skolor för lantbruksundervisning,

och hava ombuden, med hänsyn jämväl till önskvärdheten att den arbetslösa

jordbrukarungdomen i möjligaste mån bereddes sysselsättning, hemställt

örn åtgärder för en höjning av ifrågavarande elevstipendier till respektive

45, 25 och 15 kronor.

Över denna framställning har lantbruksstyrelsen den 9 oktober 1933 avgivit

infordrat utlåtande samt därvid anfört, att förevarande framställning

avså ge en återgång till de i kungörelsen nr 235/1930 fastställda stipendiebeloppen.

Såsom av en vid lantbruksstyrelsens utlåtande fogad

sammanställning framginge skulle detta, om antalet elever, som komme

i åtnjutande av understöd utav statsmedel, beräknades till samma

antal som under läsåret 1932/1933, innebära ett ökat anslagsbehov av i runt

tal 63,770 kronor. Emellertid syntes en höjning av stipendiebeloppen kunna

väntas medföra ökad elevanslutning till ifrågavarande skolor och kurser,

särskilt från obemedlades sida, varför det ökade anslagsbehovet borde

beräknas väsentligt högre, förslagsvis till 75,000 kronor. Då lantbruksstyrelsen

delade hushållningssällskapens ombuds uppfattning om betydelsen

av ökade stipendiebelopp, har styrelsen, under förutsättning att det stats1''inansiella

läget sådant medgåve, tillstyrkt höjning av nu utgående sfi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.

pendiebelopp samt hemställt, att Kungl. Majit under nyssnämnda förutsättning

måtte föreslå riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter från 240,000

kronor med 75,000 kronor till 315,000 kronor.

Svenska lantmannaskolornas lärareförening har i skrivelse den 3 november

1933 gjort framställning i samma syfte som hushållningssällskapens

ombud.

Departementschefen har av statsfinansiella skäl ansett att understöd

åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter borde under nästa

budgetår utgå enligt oförändrade grunder samt att anslaget borde upptagas

med oförändrat belopp.

Motionerna 1:172 och II: 314 gå ut på en höjning av stipendiebeloppen

till respektive 45, 25 och 15 kronor och i samband därmed en höjning av

förevarande anslag nied 75,000 kronor. Motionerna 1:221 och 11:388 avse

bland annat en höjning av stipendiebeloppet i första behovsgraden från 35

kronor till 45 kronor. Till stöd för sistnämnda båda motioner har hänvisats

till två motsvarande motioner rörande stipendier åt elever vid folkhögskolor,

vilka remitterats till statsutskottet. I sitt utlåtande nr 144 över dessa

motioner har statsutskottet erinrat bland annat att 1932 års riksdag vid

bestämmande av stipendiebeloppen för elever vid folkhögskolor till respektive

35, 20 och 15 kronor inskärpt vikten av att under nuvarande

förhållanden såväl från skolöverstyrelsens sida som i vad på de lokala

skolmyndigheterna ankomme en sträng gallring ägde rum vid stipendiefördelningen,

så att inom de olika behovsgraderna endast verkligt behövande

bomme i åtnjutande av understöd. Härefter har statsutskottet

yttrat följande.

»Nu gällande bestämmelser angående maximibeloppen inom de olika

behovsgraderna hava fastställts så sent som vid 1932 års riksdag. Redan

med hänsyn härtill finner sig utskottet icke kunna biträda vad i motionerna

yrkats örn en höjning av maximibeloppen. Vidare skulle en dylik

höjning få en betydande ekonomisk räckvidd. Enligt en av skolöverstyrelsen

gjord överslagsberäkning, av vilken utskottet tagit del, skulle sålunda

medelsbehovet under innevarande budgetår, örn de tidigare bestämmelserna

härunder ägt tillämpning, hava ökats med omkring 125,000

kronor.

Av nu anförda skäl finner sig alltså utskottet böra avstyrka motionerna

i denna del.

Emellertid har, enligt vad utskottet erfarit, den av riksdagen anbefallda

stränga gallringen vid stipendiefördelningen — särskilt på grund av den

ökade kraftiga tillströmningen till folkhögskolorna och den på grund av

den ekonomiska krisens långvarighet skeende förskjutningen bland eleverna

till den mest behövande gruppen — kommit att för folkhögskolornas

behövande elever medföra svårigheter, vilka knappast tidigare kunnat

förutses. Utskottet finner sig därför böra förorda, att de nu tillämpade

stränga gallringsprinciperna något mildras. Särskilt synes högsta månadsbeloppet,

35 kronor, böra kunna tilldelas även vissa elever av den

s. 5 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 97.

5

grupp, som den senaste tiden, just på grund av strängheten vid gallringen,

måst nöja sig med 30 kronor per månad.

Ett genomförande av vad utskottet nu förordat kommer givetvis att

medföra ökad belastning på här ifrågavarande anslag. Härtill återkommer

utskottet i det följande.

I motionerna har alternativt framförts yrkanden örn sådan ändring i

gällande arbetslöshetsdirektiv, att det måtte medgivas arbetslöshetsmedels

utbetalande jämsides med stipendier till de elever, som skulle erhållit

arbetslöshetshjälp, därest de vistats utanför skolan. Det förhållandet, att

vederbörande elevers behov av understöd skulle prövas av två från varandra

fristående myndigheter, skolmyndigheterna och vederbörande arbetslöslietsorgan.

mäste emellertid enligt utskottets förmenande medföra

praktiska svårigheter. Vidare kan utskottet icke bortse från det förhållandet,

att här förevarande elever på detta sätt skulle komma i en i viss

mån gynnad ställning i förhållande till andra elever från behövande hem,

särskilt landsbygdsliem. Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra avstyrka

motionerna i denna del.

I motionerna har vidare yrkats, att bestämmelserna örn medellöshet

måtte förändras så, att behövande bonde- och med den jämställd ungdom

finge bättre möjligheter till vistelse vid folkhögskola.

Enligt vad utskottet har sig bekant, hava skolmyndigheterna, i sista

hand skolöverstyrelsen, vid sin fördelning av stipendieanslagen sökt att

i görligaste mån beakta jämväl lantbefolkningens berättigade krav. Utskottet

vill därför inskränka sig till att understryka önskvärdheten av att

elever från dessa befolkningsgrupper icke bliva tillbakasätta vid stipendiefördelningen.

Redan genom den mindre stränga gallringsprincip, som

av utskottet i det föregående förordats, hava vidare ökade möjligheter

beretts för tillgodoseende av jämväl här ifrågavarande elevkategorier.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter finner utskottet någon förändring

av gällande bestämmelser i av motionärerna antydd riktning icke

vara erforderlig.

Med anledning av vad i motionerna yrkats rörande extra anslag i relation

till antalet extra elevplatser till sådana folkhögskolor, som mottaga

större antal elever än vad vederbörande skola avsetts för, vill utskottet

erinra, att redan för närvarande understöd i viss utsträckning utgå

till folkhögskolorna för anordnande av parallellavdelningar, vadan skolorna

vid en ökad tillströmning av elever kunna erhålla ökat statsbidrag.

Härjämte vill utskottet framhålla, att det ur åtskilliga synpunkter —

såväl med hänsyn till lokalutrymmen som av pedagogiska skäl — knappast

är önskvärt med en alltför stor anhopning av elever vid en och samma

folkhögskola. Slutligen vill utskottet erinra, att Kungl. Majit i proposition

nr 265, varöver utskottet senare kommer att avgiva utlåtande,

föreslagit att för undervisningsverksamhet för unga arbetslösa skola vidtagas

provisoriska anordningar med anlitande av arbetslöshetsmedel. Under

hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet vad i motionerna

i här förevarande hänseende yrkats.

Vad vidan'' beträffar yrkandet, att av medel, avsedda för arbetslöshetens

lindrande, anslag måtto utgå till folkhögskolekurser vid ungdomsläger

för arbetslös ungdom, vill utskottet framhålla följande. Arbctslöshetskommissionen

har redan — och lärer jämväl i fortsättningen komma

att — i den mån lokaler, lärarkrafter o. s. v. vid folkhögskolor och lantmannaskolor

äro för ändamålet disponibla — använda sig härav för upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.

rättande av särskilda kurser för arbetslös ungdom. Någon förändring i

detta redan praktiserade förfaringssätt har icke ifrågasatts. Utskottet

finner därför ej erforderligt, att någon åtgärd vidtages med anledning av

vad i motionerna i denna del yrkats.

Med avseende å frågan örn det belopp, med vilket det ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor torde böra upptagas i

riksstaten för budgetåret 1934/1935, har statsutskottet framhållit, att en

närmare beräkning av den ökade belastning, som komme att föranledas

av vad utskottet förordat, givetvis vore omöjlig att verkställa. Utskottet

har emellertid, efter en verkställd överslagsberäkning, funnit sig böra

förorda, att anslaget av nu nämnd anledning höjes med 50,000 kronor utöver

det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet till 550,000 kronor eller

således med 10 procent.

Då i de avseenden, varom nu är fråga, såsom hittills likformighet bör

råda mellan folkhögskolor å ena sidan samt lantmanna- och lanthushållsskolor

m. fl. å den andra, anser jordbruksutskottet, att vad i statsutskottets

ovanberörda utlåtande förordats i fråga örn elevstipendier vid folkhögskolor

bör gälla även beträffande elevunderstöd vid lantmanna- och

lanthushållsskolor m. fl. I anslutning härtill tillstyrker utskottet en motsvarande

höjning av förslagsanslaget till understöd åt elever vid ifrågavarande

lägre lantbi*uksundervisningsanstalter eller med 24,000 kronor till

264,000 kronor. Under hänvisning i tillämpliga delar till vad statsutskottet

i övrigt anfört får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

nu 240,000 kronor, med 24,000 kronor

till 264,000 kronor;

2) att motionerna 1:172 och 11:314 samt 1:221 och

II: 388, i den män de icke kunna anses besvarade med

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 juni 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 96.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar dels örn ökat understöd åt lantmannaskolor, dels ock örn u a1 i texten