Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21

1934-05-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1934:21, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

9

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1934 kl. 6 e. m.

JLonstiLdionsut skottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående valbarhetsvillkor för beklädande av poster

i kommunala nämnder och styrelser.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de

inom riksdagen väckta, likalydande motionerna nr 70 i första kammaren av

herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och nr 77 i andra kammaren av herr

Lindman m. fl., vari hemställes, »att riksdagen måtte besluta sådana ändringar

beträffande valbarhetsvillkor för beklädande av kommunala fullmäktige- och

förtroendeposter, att dylik post icke må innehavas av den, som häftar för honom

påförda allmänna utskylder, vilka förfallit till betalning under något av

de tre sistförflutna kalenderåren.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Riksdagen anhöll år 1930 i anledning av väckt motion (1:268) i skrivelse

(nr 330) till Kungl. Majit, att Kungl. Majit måtte snarast möjligt för riksdagen

framlägga förslag till införande av bestämmelser i kommunallagarna,

att den, som häftar för honom påförda utskylder till kommun eller stad, vilka

förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, skulle vara utesluten

från valbarhet vid val till kommunala förtroendeuppdrag. I konstitutionsutskottets

av riksdagen åberopade utlåtande i ämnet (nr 30 sid. 13 f.)

anfördes, att det borde anses såsom en rimlig fordran, att de, som erhölle kommunala

förtroendeuppdrag, och åt vilka sålunda överlätes att disponera över

kommunens och skattebetalarnas medel ävensom, beträffande kommunalnämndens

ledamöter, att förvalta kommunens egendom, uppbära dess inkomster och

i övrigt handhava dess drätsel, hade det samhällsintresse och det ekonomiska

oberoende, att de för egen del både ville och kunde fullgöra de åligganden till

kommunen, som de ålade och utkrävde av andra. Utskottet ansåg därför, att

den, som häftade för utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning

under något av de tre sista åren, borde vara utesluten från valbarhet vid val

till fullmäktige eller andra kommunala förtroendeuppdrag. I allmänhet torde

måhända denna fordran upprätthållas inom kommunerna, men då motsatsen

förekommit, borde lagbestämmelse härom införas. Utskottet ville emellertid

icke vid dåvarande tidpunkt förelägga riksdagen förslag till införande av sådana

lagbestämmelser utan hemställde allenast, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t ville begära utredning och framläggande för riksdagen av förslag

örn införande av bestämmelse i kommunallagarna örn fullgjord skattebe
Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 5 sami. Nr 19—21.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

Utskottet.

fällring till kommunen i den utsträckning nyss angivits såsom villkor för valbarhet

till kommunala förtroendeuppdrag. — I samma utlåtande (sid. 10) anförde

konstitutionsutskottet vidare bl. a., att anledning saknades att i kommunallagarna

införa bestämmelser angående de särskilda kommunala nämnder

och styrelser, som reglerades i olika specialförfattningar, eftersom bestämmelserna

örn dessa i allt fall städse torde komma att utformas i överensstämmelse

med de i kommunallagarna givna grunderna och hittills icke förelegat

något behov att sammanföra dem inom kommunallagarnas ram.

Utskottet har i anledning av nu föreliggande motioner tagit del av en även

i motionerna åberopad, inom socialdepartementet av tillkallad sakkunnig verkställd

utredning i ämnet (Statens offentliga utredningar 1933:23). Av denna

framgår, att den sakkunnige framlagt förslag till lagbestämmelser om fullgjord

skattebetalning till kommunen under de tre sistförflutna åren såsom

villkor för behörighet att bekläda förtroendeuppdrag, som i valbarhets- och

behörighetshänseende omedelbart regleras i lagarna örn kommunalstyrelse på

landet och i stad, förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm, lagarna örn

församlingsstyrelse och om församlingsstyrelse i Stockholm samt lagarna om

skolstyrelse i vissa kommuner och örn folkskoleväsendet i Stockholm.

Utskottet har vidare i anledning av motionerna inhämtat, att yttranden över

förslaget efter remiss avgivits av Konungens befallningshavande samt av

styrelserna för Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och

Svenska landstingsförbundet.

På grund av vad sålunda förekommit finner sig utskottet böra uttala, att

framställningen av 1930 varken inneburit eller åsyftat en sådan begränsning

av giltighetsområdet för ifrågavarande lagstiftning, att ett skärpt utskyldsstreck

endast skulle komma att gälla för sådana kommunala förtroendeuppdrag,

som i valbarhets- eller behörighetshänseende omedelbart regleras i kommunalförfattningarna

för de s. k. primärkommunerna. Lagstiftningen bör ej i skilda

kommuner få en olika verkan beroende på i vilken utsträckning förvaltningen

centraliserats hos drätselkammare eller kommunalnämnd. Föga konsekvent

vore det också att skärpa utskjddsstrecket såsom villkor för valbarhet till

stads- och kommunalfullmäktige eller drätselkammare och kommunalnämnd

men däremot icke till landsting eller landstings förvaltningsutskott. Syftemålet

med de begärda lagbestämmelserna kan dessutom endast delvis nås, örn desamma

icke gälla även i fråga om sådana i särskilda författningar omhandlade

styrelser för självförvaltning som fattigvårdsstyrelse, barnavårdsnämnd, sjukhusdirektion,

hälsovårdsnämnd, nykterhetsnämnd, byggnadsnämnd och brandstyrelse.

Stadgandena angående dessa styrelser eller nämnder äro av kommunalrättslig

natur och därför bör, såsom ock förutsattes år 1930, frågan örn skärpt

kommunalt utskyldsstreck såsom villkor för valbarhet till desamma beredas

och prövas i ett sammanhang med frågan örn införande i kommunallagarna av

bestämmelser i motsvarande hänseende. Det kan ifrågasättas, om icke därjämte

övriga i kommunallagarna upptagna villkor för behörighet till där omhandlade

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

11

kommunala förtroendeuppdrag böra utsträckas att gälla andra dylika uppdrag.

Till spörsmålet, örn de grundläggande reglerna angående de åsyftade behörighetsvillkoren

böra införas i kommunallagarna även i vad de angå sådana styrelser

eller nämnder, som regleras i specialförfattningar, har utskottet nu liksom

år 1930 ej ansett sig behöva taga ståndpunkt före utredningens slutförande.

Då den utredning i förevarande ämne, som hittills verkställts, med hänsyn

till sin begränsade omfattning icke synes kunna läggas till grund för den

av riksdagen år 1930 begärda lagstiftningen, får utskottet, under hänvisning

till vad ovan anförts, hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner i skrivelse

till Kungl. Majit ville anhålla, att Kungl. Majit efter

verkställd allsidig utredning av frågan örn skärpt kommunalt

utskyldsstreck såsom villkor för valbarhet och behörighet till

kommunala förtroendeuppdrag måtte för 1935 års riksdag

framlägga förslag till lagbestämmelser i ämnet.

Stockholm den 15 maj 1934.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Sundberg, Björkman,

Bergman, Larsén, Källman*, Mellén*, Nils Andersson, Hagström*, Borg, Magnusson

i Tumhult, Fast, Olsson i Mora, Lindskog, Andersson i Malmö*, Björck i Kristianstad,

Eriksson i Toftered och Nilsson i Göteborg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Hallén, Strömberg, Larsén, Källman, Nils Andersson, Borg, Fast,

Andersson i Malmö och Nilsson i Göteborg, som ansett att utskottets yttrande

hort hava följande lydelse:

I överensstämmelse med vad som anfördes av reservanterna till konstitutionsutskottets

utlåtande nr 30 vid 1930 års riksdag, har utskottet icke ansett sig

böra tillstyrka bifall till här föreliggande motioner. Utskottet har icke heller

funnit tillräckliga skäl föreligga för att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa

örn ytterligare utredning i ämnet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

Dea fordran, som i motionerna uppställes på de kommunala förtroendemännen,

upprätthålles såsom regel inom kommunerna. Att på detta område lagstifta

för sällsynta undantagsfall, har utskottet icke funnit påkallat. Utskottet

är övertygat därom, att uvecklingen skall gå i den riktningen, att såväl

de valda förtroendemännen som de politiska partierna skola allvarligt bemöda

sig örn att utan lagstiftningsingripande undanröja här påtalade missförhållanden.

Med stöd av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner I: 70 och II: 77 icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

341379

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:292 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående valbarhetsvillkor för beklädande av poster i kommunala nämnder och styrelser. a1 i texten